En stärkt yrkeshögskola

Betänkande 2016/17:UbU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 november 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Större krav på yrkeskompetens när yrkesutbildningar startas (UbU5)

Utbildning inom yrkeshögskolan ska få ges av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det ska också bli krav på att den som anordnar en utbildning inom yrkeshögskolan måste ha egen kunskap om yrkesområdet. Dessutom ska det också finnas ett uttalat krav i lagen att den myndighet som anordnar utbildningen också har lämpliga lokaler och anpassad utrustning för den utbildning som ska bedrivas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om yrkeshögskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-10-27
Justering: 2016-11-17
Trycklov: 2016-11-18
Reservationer: 4
Betänkande 2016/17:UbU5

Alla beredningar i utskottet

2016-10-13, 2016-10-25, 2016-10-27

Större krav på yrkeskompetens när yrkesutbildningar startas (UbU5)

Utbildning inom yrkeshögskolan ska få ges av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det ska också bli krav på att den som anordnar en utbildning inom yrkeshögskolan måste ha egen kunskap om yrkesområdet. Dessutom ska det också finnas ett uttalat krav i lagen att den myndighet som anordnar utbildningen också har lämpliga lokaler och anpassad utrustning för den utbildning som ska bedrivas.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om yrkeshögskolan. Lagändringarna förslås börja gälla den 1 januari 2017.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-11-23
Debatt i kammaren: 2016-11-24
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:UbU5, En stärkt yrkeshögskola

Debatt om förslag 2016/17:UbU5

Webb-tv: En stärkt yrkeshögskola

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 4 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Sverige står sig starkt i en till synes alltmer kaotisk omvärld. Men vår välfärd, tillväxt och utvecklingskraft vilar till stor del på gamla meriter. Även om solen skiner i dag finns det mörka moln också på vår himmel.

Sverige har fortsatt tätpositioner internationellt, men tappar likväl alltjämt i konkurrenskraft och innovationsstyrka. Arbetslösheten, och framför allt det som bör kallas för ett samlat utanförskap, biter sig fast på alltför höga nivåer. Allt detta sker samtidigt som näringslivet skriker efter arbetskraft och hävdar att just bristen på kompetent arbetskraft och personal är det som gör att man tvingas tacka nej till order och till att utvidga sin verksamhet. Missmatchningen på arbetsmarknaden har kanske aldrig varit större eller åtminstone aldrig varit tydligare, inte minst inom tämligen traditionella yrkeskompetenser. Samtidigt ser vi en global trend i västvärlden med ett minskat intresse för yrkesutbildningar på gymnasiet.

Herr talman! Varför är detta relevant? Jo, därför att det var mot bakgrund av detta och i ett försök att överbrygga detta glapp som Alliansen 2009 införde yrkeshögskolan. Det var en viktig reform, och det är numera en viktig institution för att möta arbetsmarknadens behov av kompetent personal och samtidigt ge människor möjlighet till vidareutbildning, kompetenshöjning eller karriärbyte. Det sistnämnda är dock någonting som skulle kunna utvecklas kraftigt, men som passar sig bättre att diskutera i nästkommande kammardebatt.

Den som i dag söker till en YH-utbildning inför nästa termin kan välja att utbilda sig till allt från grafiker, apputvecklare och fibertekniker till köksmästare, automationsingenjör eller tandsköterska.

Sedan yrkeshögskolan infördes har det gått sju år, och resultaten är goda. Eleverna får i stor utsträckning jobb, och arbetsgivarna hittar rätt personal. Samtidigt är utvecklingspotentialen inom yrkeshögskolan fortsatt stor för framtiden. Och det är bra att regeringen väljer att lägga energi på att utveckla yrkeshögskolan, både till innehåll och till omfång. Om detta finns det en bred samsyn i denna kammare, vilket är mycket positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Herr talman! Tillgängligheten till yrkeshögskoleutbildningarna behöver förbättras. Att kunna erbjuda enskilda kurser ur det utbud som redan finns borde vara en självklarhet för att det behov som faktiskt finns i dag ska kunna mötas. Detta är dock inte möjligt, och det är någonting som i onödan hämmar den kompetensförsörjning som skulle behövas. Många är de som inte behöver eller som inte har möjlighet att gå hela två år på en yrkeshögskoleutbildning, men som med en enskild kurs skulle kunna kompensera för den kompetens som de saknar. Detta är någonting som vi borde kunna vara överens om att genomföra utan att det dras i långbänk på Utbildningsdepartementet. Jag hoppas att Socialdemokraterna också vill ta tag i detta.

Likaså är behovet av preparandutbildningar för vissa YH-utbildningar stort. Arbetsmarknadsbehovet är stort, men antalet behöriga sökande är för litet. Regeringen föreslår i propositionen att vissa preparandutbildningar ska få genomföras av arrangören, men bara om det visar sig att underlaget är för litet för att starta en kursomgång. Såsom antagningssystemet är utformat för yrkeshögskolan vet man dock först vid kursstart hur stort underlaget är. Då är det alldeles för sent att anordna en preparandutbildning, vilket också många av remissinstanserna har konstaterat. Precis som flertalet av remissinstanserna också har konstaterat måste det finnas en större flexibilitet i fråga om att genomföra preparandutbildningar om de ska fungera, både när det gäller vilka som man ska kunna anta och när det gäller förutbildningens innehåll.

Herr talman! En välfungerande yrkeshögskola är beroende av långsiktiga investeringar från arbetslivet för att en arbetsmarknadsnära och relevant utbildning ska kunna tryggas. I dag är systemet alldeles för snävt och erbjuder bara ett par utbildningsomgångar som garanti när verksamheten startas upp. Detta gör det olönsamt att dra igång kostsamma men välbehövliga utbildningar, inte minst på industrisidan. Att möjliggöra fler utbildningsomgångar är därför direkt nödvändigt.

För att kunna leverera goda resultat är närheten till arbetsmarknaden avgörande. Utbildningsarrangörens kontakter är direkt nödvändiga för att man ska kunna garantera ett relevant innehåll och inte minst för att man ska kunna garantera att den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen fungerar på ett bra sätt. Redan i dag ställer myndigheten höga krav på arbetsmarknadskontakter för att en arrangör över huvud taget ska få tillstånd.

Regeringen vill dock gå steget längre och föreslår en till stor del obegriplig regel om byråkratisering av utbildningsarrangörens kompetens, som vi anser riskerar att kraftigt begränsa vilka som får möjlighet att bedriva YH-utbildningar - oavsett hur goda resultat man har i dag och historiskt sett kan visa upp. Varför? Det är en rimlig fråga, och jag riktar den direkt till representanterna för regeringen, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, som står bakom förslaget.

Vi menar i stället att det är resultaten som bör stå i fokus för bedömningen av arrangörer. Vi anser att YH-myndigheten bör få chansen att följa upp kvaliteten hos varje enskild arrangör och utbildning och faktiskt följa upp vilka utbildningar som leder till jobb, vilket ju är poängen med hela systemet. Arrangörer och utbildningar bör bedömas efter arbetsmarknadens behov och faktiska resultat. På så sätt ser vi till att skattebetalarnas resurser hamnar på rätt ställe.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Herr talman! Låt mig avslutningsvis konstatera att jag självfallet fortsatt står bakom alla de reservationer Alliansen har i sin följdmotion. Jag vill dock särskilt yrka bifall till reservation nr 1.

(Applåder)


Anf. 5 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Utbildning ska leda till jobb. Det är Centerpartiets bärande princip för utbildningspolitiken.

Varför ska egentligen utbildning leda till jobb? I grund och botten handlar det om individers möjligheter och frihet. Människor väljer i första hand utbildning i syfte att få ett specifikt jobb eller i syfte att få ett arbete över huvud taget. Därför måste skolan lägga grunden för elevernas kommande etablering på arbetsmarknaden, och därmed är kopplingen till arbetsmarknaden helt nödvändig. Sveriges utbildningssystem behöver svara upp mot de jobbskapande företagens efterfrågan på kompetent arbetskraft. Det är viktigt för den enskilda individen, det är viktigt för företagen och det är viktigt för samhället.

Yrkeshögskoleutbildningar tas fram och utvecklas i samverkan mellan arbetsgivare, jobbskapare och utbildningsanordnare. De är oerhört viktiga och har mycket goda resultat; redan i dag har nio av tio som går en yrkeshögskoleutbildning arbete ett år efter examen. Sex av tio uppger att de har ett arbete som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen. Yrkeshögskoleutbildningar är utbildningar som leder till jobb.

Centerpartiet vill att yrkeshögskolan ska bli mer flexibel, helt enkelt för att den bättre ska passa människors behov och den arbetsmarknad de möter. Yrkeshögskolan fungerar i dag väldigt bra, men den kan bli ännu bättre. I dag är utbildningarna i hög grad koncentrerade till de större städerna, och det vill Centerpartiet möta med att regionalisera yrkeshögskolorna för att bättre kunna möta den lokala arbetsmarknaden och de lokala företagens behov. Yrkeshögskolan fungerar bra i dag, men den skulle kunna fungera ännu bättre.

Flera förslag som regeringen har lagt fram i den proposition vi i dag debatterar är väldigt bra och viktiga för att utveckla yrkeshögskolan, men i andra delar missar man målet. Alliansen har därför fyra reservationer där vi fokuserar på resultat, ökad flexibilitet, minskad byråkrati och att möta individers olika behov. Jag yrkar bifall till reservation nr 1. Vi står självklart bakom samtliga reservationer, men det är den vi yrkar på.

Herr talman! I propositionen föreslår regeringen att en utbildningsanordnare inom en yrkeshögskola ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna en utbildning inom ett yrkesområde. Det krav som regeringen framför och som utskottets majoritet står bakom riskerar att stänga ute utbildningsanordnare som visar goda resultat och har bra kontakt med näringslivet. Fokus läggs på vilken kompetens man har i stället för det vi ser som det självklara, nämligen resultatet. Det handlar om att få människor i arbete och möta de behov som finns på arbetsmarknaden. Man ska granskas utifrån kvaliteten på utbildningen och inte utifrån annat.

I propositionen ser regeringen problem med dagens regelverk om antal utbildningsomgångar, men den frångår det förslag som kom i promemorian och presenterar i stället ett förslag som riskerar att skapa onödig byråkrati och stelbenthet. Alliansen vill se ett enklare system. Grundprincipen ska vara att man godkänns för tre utbildningsomgångar, men vid smala inriktningar kan det ges färre och vid utbildningar som har stort behov på arbetsmarknaden kan man få upp till fem utbildningsomgångar. Den flexi-biliteten är viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Vi ser även behovet av fristående kurser och möjligheten att gå sådana. Det är viktigt framför allt i det livslånga lärandet och för möjligheten att ställa om mitt i livet, vilket är en fråga som blir allt viktigare i och med den utmaning vi i dag ser på arbetsmarknaden. Vi har en ökad digitalisering och automatisering där nya jobb skapas och gamla jobb försvinner. Då måste man ständigt kunna kompetensutveckla sig, och då måste även yrkeshögskolan bli mer flexibel - såsom det i dag fungerar på universitet och högskolor. Där har man möjlighet att läsa fristående kurser för att snabbt stärka sin kompetens. Vi hoppas att regeringen tar till sig detta och snabbt ser till att skapa möjligheter för de fristående utbildningarna också inom yrkeshögskolan.

Även när det gäller preparandutbildningarna har regeringen lagt fokus på att byråkratisera i stället för att skapa flexibilitet och se den enskilda individens möjligheter. Förslaget från regeringen är att man ska få gå dessa utbildningar endast om det finns ett stort behov på arbetsmarknaden och det inte finns andra sökande. Vi vill i stället att det ska vara möjligt för flertalet, just med tanke på det livslånga lärandet. Man ska kunna ställa om och byta arbete mitt i livet. Det handlar också om att möta de behov som finns på arbetsmarknaden och möta individernas önskemål om att ställa om.

Herr talman! Centerpartiets bärande princip i utbildningspolitiken är att utbildning ska leda till jobb. Yrkeshögskolan i dag visar väldigt höga resultat - nio av tio får jobb efter utbildningen. Utbildningarna tas fram i samverkan mellan arbetsgivare, jobbskapare och utbildningsanordnare, och det är utbildningar med bra resultat och nära koppling till arbetsmarknaden. Det är något som Centerpartiet tycker att det är viktigt att fortsätta satsa på. Det handlar om att möta individernas, företagens och samhällets behov. Yrkeshögskoleutbildningar är utbildningar som leder till jobb.

(Applåder)


Anf. 6 Christina Örnebjär (L)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi självklart står bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Som har sagts tidigare är alla vi som är här i dag överens i mångt och mycket. Vi liberaler och övriga allianspartier vill dock ha lite mer, och vi vill ha det lite fortare. Vi vill också att det ska vara ännu mer flexibelt.

Tanken med yrkeshögskolan är att utbildningsutbudet ska matcha arbetsmarknadens behov. Anledningen är enkel nog: Näringslivet behöver kunna anställa personer som har ett kvalificerat yrkeskunnande, och den enskilda individen behöver ha möjlighet att skaffa sig kunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Det sistnämnda kan inte nog betonas. Det handlar nämligen om att ge människor nya möjligheter i livet - möjlighet att utvecklas eller helt byta bana. Det vore naivt att tro att tro att det räcker att gå i skolan under den första delen av sitt liv och sedan inte behöva kompetensutvecklas. Världen förändras, och tack och lov förändras vi med den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Att man nu vill förändra yrkeshögskolan är någonting vi verkligen välkomnar. För att kunna matcha arbetsmarknadens skiftande behov vad gäller just utbildad arbetskraft behövs yrkesutbildningarna, och deras kontinuitet, långsiktighet och kvalitet behöver stärkas. Det behövs nämligen kontinuitet tillsammans med långsiktighet och inte minst flexibilitet.

För att undvika onödig administration och osäkerhet och i stället skapa just kontinuitet och möjlighet till vidareutveckling av utbildningarna föreslår vi att fler utbildningsomgångar ska tillåtas. Detta innebär att yrkeshögskolans godkännande av en utbildning som huvudregel bör omfatta tre utbildningsomgångar i stället för dagens två.

När det gäller utbildningar som det bedöms finnas ett behov av på arbetsmarknaden, men där det är svårt att bedöma behovets omfattning och längd, bör dock yrkeshögskolan få besluta om färre utbildningsomgångar. Om man å andra sidan bedömer att det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av de kunskaper som utbildningen kan ge, och om behovet av dessa kunskaper inte tillgodoses utanför yrkeshögskolan, kan man vara ännu mer flexibel och tillåta fler - ända upp till fem - utbildningsomgångar.

Vi vill alla ha kvalitet i utbildningen. Det behövs tillsyn och kvalitetssäkring - där är vi alla överens. Men regeringen menar att en utbildningsanordnare ska ha kompetens inom yrkesområdet som utbildningen avser. Vi menar i stället att kvalitetsgranskning och tillsyn ska avse enskilda utbildningar och ske utifrån fastslagna kvalitetskriterier som är kopplade till resultat och till de studerandes utveckling. Hur dessa kvalitetskriterier ska formuleras - och exakt vilka parametrar för kvalitet och resultat som ska gälla - bör dock uppdras åt yrkeshögskolan att själv ta fram förslag på.

Att man inte sammanfattar resultaten av granskningen handlar om att ge såväl studenter som arbetsmarknad möjlighet att jämföra olika utbildningar.

Alla människor ska ha möjlighet att starta om, att börja på nytt eller att göra om. Jag har själv två lärarutbildningar bakom mig, men jag vet fortfarande inte riktigt vad jag ska göra när jag blir stor. Det bör vara möjligt att läsa vidare och utvecklas inom det yrke man en gång har valt. Men man bör också kunna välja något nytt och studera sig till någonting helt annat, eftersom arbetsmarknaden ständigt förändras.

Genom att göra det möjligt att läsa preparandutbildningar och baskurser, som är skräddarsydda vad gäller innehåll och längd, inom yrkeshögskolan kan fler bli behöriga till yrkeshögskolans utbildningar.

Om det dessutom fanns en möjlighet att, likt universiteten och högskolan, erbjuda fristående kurser skulle den som snabbt behöver komplettera sina kunskaper enkelt kunna göra detta. Personen skulle dessutom inte behöva vara borta alltför länge från sitt jobb, vilket vi vet är svårt både för arbetsgivare och för den enskilde.

Jag började med att säga att tanken med yrkeshögskolan är att utbildningen ska matcha arbetsmarknadens behov och att den ska innebära en möjlighet till omstart och nystart. Yrkeshögskolan har också en stor potential att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och göra det möjligt att byta bana senare i livet, en eller flera gånger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

(Applåder)


Anf. 7 Larry Söder (KD)

Herr talman! Ibland är det bra att som medborgare kunna stanna upp och se ut över världen. Hur ser samhällsservicen ut i övriga världen? Hur har den utvecklats, och var är den i dag?

Vi skulle kunna slå oss lite för bröstet och säga att de som har levt före oss i Svea rike har skapat en otrolig möjlighet för oss att göra en nation med bra välfärd till ett ännu bättre land med en ännu bättre välfärd.

Yrkeshögskolan är, i stort, något som vi kan vara stolta över, men som kan bli bättre. Fler kan få möjlighet, utbildningarna kan bli fler och större fokus kan läggas på samarbete med näringslivet.

Vi vill vara ett land som tar vara på människors kunnande, intresse och personliga förmågor. Vi får inte glömma att vårt samhälle blir bäst av att vi tar till vara och vidareutvecklar våra olikheter i samspel med varandra. Det blir inte bra om vi likriktar oss så att alla gör, går och står likadant.

Vi ska kunna utbilda oss och få jobb. Vi ska kunna känna oss behövda, få sammanhållning och känna oss viktiga för någon annan.

Eftersom Sverige är en kunskapsnation är utveckling av ny kunskap en central fråga för att Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt. Detta säkerställer välfärden på längre sikt.

Betänkandet vi talar om här, En stärkt yrkeshögskola, visar i sig på en del av det jag menar med att vi försöker ta vara på våra olikheter, vårt engagemang och våra intressen, samtidigt som man kan ta till vara ny kunskap. Det kan hända saker i livet som gör att man behöver ta till sig ny utbildning. Yrkeshögskolan är precis det som behövs för många, och de är oerhört tacksamma för denna möjlighet att ge arbetslivet en ny inriktning.

Jag vill poängtera att yrkeshögskolan är viktig med tanke på den framtid vi står inför, med en mer flexibel arbetsmarknad. Den är viktig för kompetensförsörjning och matchning mot näringslivets skriande behov. Om man gör besök hos företag inser man att närhet till utbildningen och flexibilitet hos både företagen och utbildningsanordnarna är av största vikt.

Yrkeshögskolan är av central betydelse för näringslivets möjligheter att anställa personer som har ett yrkeskunnande och för individens möjligheter att skaffa sig yrkeskunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

I 2015 års ansökningsomgång fick myndigheten in 1 421 ansökningar om att bedriva yrkeshögskoleutbildning med första start hösten 2016 eller våren 2017. Av de inkomna ansökningarna beviljades 446 utbildningar, vilket motsvarar 25 700 studerandeplatser. Detta skulle ge 25 700 människor tillfälle att ta möjligheten.

Även om vi alla är överens om yrkesutbildningens nytta för samhället och för den enskilda människan finns det saker i denna proposition som vi kristdemokrater inte anser är bra.

Vi anser att man behöver mer långsiktighet inom utbildningarna. Yrkeshögskolans godkännande av utbildning bör som huvudregel omfatta tre utbildningsomgångar i stället för dagens två.

Vad gäller utbildningar som det bedöms finnas ett behov av på arbetsmarknaden, men där det är svårt att bedöma behovets omfattning och längd, bör yrkeshögskolan få besluta om färre utbildningsomgångar. Om man bedömer att det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av de kunskaper som utbildningen kan ge - och om behovet av dessa kunskaper inte tillgodoses utanför yrkeshögskolan - anser vi, likt förslaget i promemorian, att ett beslut bör få omfatta upp till fem utbildningsomgångar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Vi vill alltså ha mer långsiktighet, och vi ser värdet i den stabilitet som kan komma av denna. Alltför korta ledtider kommer att innebära svårigheter att rekrytera den personal som är bäst lämpad och att få stabilitet i organisation, personal och lokal.

Vi anser även att det bör vara de enskilda utbildningarnas resultat som står i fokus och att dessa - i stället för utbildningsanordnaren - ska granskas utifrån kvalitet. Annars kan det få till följd att man stirrar sig blind på utbildningsanordnaren, trots att det - enligt mitt synsätt - är den enskilda utbildningen som är det viktiga för kvalitet och resultat.

Om man bara inriktar sig på utbildningsanordnaren finns risk att välkvalificerade utbildningsanordnare med goda resultat utestängs från att bedriva yrkeshögskoleutbildning, vilket vore väldigt beklagligt för oss som nation.

De övriga delarna har mina allianskollegor förklarat på ett föredömligt sätt, och jag har bara att instämma i detta. Alliansen har gemensamt fyra reservationer, men för enkelhetens och smidighetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 8 Håkan Bergman (S)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande, med det förtydligande som finns i betänkandet, och avslag på samtliga reservationer.

Den här diskussionen handlar om regeringens proposition En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap. Propositionens förslag, tillsammans med redan genomförda förändringar i förordningen för yrkeshögskolan, handlar om hur yrkeshögskolan kan stärkas och hur den kan fortsätta att utvecklas som en viktig länk för kvalificerad yrkesutbildning i utbildningssystemet.

Men det är inte bara så, herr talman! Utvecklingen av yrkeshögskolan ingår också som en viktig del i regeringens satsning på ett kunskapslyft för Sverige, med ökade möjligheter till utbildning för vuxna, i olika former.

Kunskapslyftet innefattar bland annat en kraftig utbyggnad av yrkesutbildningen för vuxna och ett förslag om att införa en rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. Kunskapslyftet omfattar även en utbyggnad av yrkeshögskolan med 6 000 platser per år de kommande tre åren. Under 2016 tillkommer totalt 44 000 statligt finansierade utbildningsplatser i olika former. Detta ska 2019 omfatta drygt 68 000 platser.

Detta kommer att ge fler vuxna människor i vårt land en chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, ta ett nytt jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och för att stärka sin personliga utveckling. Det, herr talman, är mycket bra.

Yrkeshögskolan är den utbildningsform som ska svara upp mot arbetsmarknadens behov av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Den finns i samtliga län och visar mycket goda resultat när det gäller att matcha arbetssökande mot näringslivets behov av arbetskraft. Nio av tio studerande har arbete året efter examen, många inom det område man har utbildat sig för. Yrkeshögskolan är alltså en viktig och framgångsrik del av utbildningssystemet som riktar sig mot vuxna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

I den proposition och det betänkande vi diskuterar i dag finns ett antal bedömningar och förslag som syftar till att stärka verksamheten.

En återkommande synpunkt om yrkeshögskolan har varit, förutom att det finns för få platser, att det har varit svårt för anordnare att få beslut som gäller under längre tid. Tid som skulle kunna användas till att utveckla utbildningarnas innehåll får i stället användas till att skriva nya ansökningar och invänta besked om beslut. Särskilt besvärligt kan detta vara för utbildningar där det finns en stor och långsiktig efterfrågan på arbetskraft eller för utbildningar som kräver stora investeringar i maskiner, utrustning, lokaler med mera för anordnarna.

I propositionen bedömer regeringen att en utbildning bör kunna ingå i yrkeshögskolan under en längre tid än i dag och att beslut om att få starta utbildningar i regel bör omfatta fler än två utbildningsomgångar. Det kan vara tre, fyra eller till och med fem beroende på förutsättningarna.

En sådan ändring, med möjlighet till längre beslutsperioder för utbildningar, möter dessa synpunkter och kritiken och bör göra det lättare att lägga tid på att utveckla kvaliteten i utbildningarna. Den tydliggör också yrkeshögskolan som en tydlig karriärväg för yrkesutbildning.

Utbildningarna inom yrkeshögskolan bör därför fortsättningsvis få ges i olika antal omgångar. På så sätt kan yrkeshögskolan förena flexibilitet, det vill säga att snabbt anpassa sig till ett förändrat utbildnings- och arbetskraftsbehov, med kontinuitet och långsiktighet för de utbildningar som kräver det.

I propositionen och betänkandet föreslås också tydligare bestämmelser om att de som anordnar utbildning inom yrkeshögskolan ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser.

Jag tycker att en ganska självklar utgångspunkt när man anordnar en utbildning är att man har kompetens inom det område som man ska utbilda människor för. Uppenbarligen delas den uppfattningen av flera av remissinstanserna på propositionen och på den utredning som gjorts. Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation och flera viktiga branschorganisationer som behöver arbetskraft från yrkeshögskolan delar den uppfattningen. Det tror jag kan vara viktigt att ha med sig när man säger att det här är en obegriplig regel som försvårar yrkeshögskolans verksamhet. De som har nyttan av yrkeshögskolan tycker uppenbarligen inte att detta är ett stort hinder eller en obegriplig regel. Tvärtom stärker den kvaliteten och ger möjlighet att ytterligare utveckla yrkeshögskolan.

Med detta sagt vill jag också göra kammaren uppmärksam på det förtydligande som utskottet gör på denna punkt, eftersom vi har haft en diskussion om detta i utskottet.

I propositionen redogör regeringen för vem hos utbildningsanordnaren som ska ha denna kompetens när utbildningsanordnaren är en juridisk person. Utskottet vill då förtydliga att det i propositionen och dess texter endast ges en exemplifiering av vem eller vilka som bör ha denna kompetens. Utskottet tillägger att var i en organisation den person eller de personer som ska ha kompetensen inom yrkesområdet befinner sig beror på hur utbildningsanordnaren är organiserad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Tiden går, herr talman, men jag skulle vilja kommentera ytterligare en sak, nämligen möjligheten att läsa in och komplettera behörighet till utbildningar inom yrkeshögskolan.

Det saknas i dag former inom yrkeshögskolan för att komplettera sin behörighet för att delta i YH-utbildningar. Det är en brist. Regeringen föreslår nu att detta ska bli möjligt. I dag är det flera för arbetsmarknaden viktiga YH-utbildningar som inte kan komma till stånd, inte i brist på sökande utan i brist på behöriga sökande.

I propositionen föreslås nu att regeringen ska kunna meddela föreskrifter till yrkeshögskolan om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som en behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå. Detta liknar den ordning som gäller för högskolor och universitet, som har en motsvarande rätt. Förutbildningen bör erbjudas i anslutning till ordinarie YH-utbildning, om det finns brist på behöriga sökande och det behövs arbetskraft med sådan kompetens.

Med detta, herr talman, vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 9 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack, Håkan Bergman, för inlägget!

Ja, yrkeshögskolan fyller en enormt viktig funktion för att kunna kompetensförstärka befintlig personal.

Många YH-utbildningar har ganska höga förkunskapskrav som gör att det i realiteten bara är personer som redan har en utbildning eller ett jobb inom området som kan kompetensutvecklas via yrkeshögskolan. Det är på sätt och vis en rimlig ordning, men det är inte rimligt att ha som enda möjlighet. Det är viktigt att man även kan använda yrkeshögskolan för att möjliggöra karriärbyten och också möjliggöra förskjutningar.

Herr talman! Håkan Bergman tog själv i sitt inlägg upp att vi har stora utmaningar kopplade till det faktum att det är många viktiga utbildningar som behöver komma igång, inte minst på industrisidan där det är svårt att få igång utbildningar därför att det är för många sökande som saknar behörighet. Där skulle bristen på behörighet behöva kompenseras av någon form av förutbildning. Det tillhandahålls i dag sådan utbildning på den privata marknaden, men det är en ganska kostsam lösning för den enskilde.

Regeringen föreslår, mycket riktigt, att man ska få möjlighet att anordna sådan utbildning inom YH, vilket är bra. Problemet är bara att regeringen föreslår att man ska få göra det först när det är en konstaterad brist på behöriga sökande. Så som yrkeshögskoleantagningen är utformad vet man ju först den dag då utbildningen drar igång hur många som faktiskt dyker upp till utbildningen över huvud taget. I det läget blir det alltså omöjligt att anordna en fem veckor lång preparandutbildning eftersom kursomgången redan har startat.

Det är det här Alliansen har påpekat, och det är här vi har begärt en ändring. Därför har vi reservation nr 3 för att få till stånd denna ändring.

Jag undrar: Hur tänker regeringspartierna tillsammans med Vänstern och Sverigedemokraterna när man säger att det är först när eleverna inte dyker upp som man ska få starta en preparandutbildning?


Anf. 10 Håkan Bergman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Herr talman! Jag tackar för frågan. Först skulle jag vilja säga att trots diskussionen om vissa delar tycker jag att det är roligt och bra att vi har en stor uppslutning bakom yrkeshögskolan som utbildningsform. Det finns säkert mycket som vi kan fortsätta att utveckla inom yrkeshögskolan för att stärka den som en viktig del i utbildningssystemet.

Vad gäller detta med att konstatera brist är det så att utbildningar inom yrkeshögskolan rullar på olika tider. Man kan i efterfrågan på platser se var någonstans det finns brist på sökande i kombination med ett stort behov av arbetskraft. Då öppnas det en möjlighet att inom yrkeshögskolans ram erbjuda förutbildning för sådana områden.

Även Myndigheten för yrkeshögskolan gör analyser, prognoser och bedömningar av hur utbildningsbehovet ser ut. Själva grejen med myndigheten är ju att man ska försöka bedöma var någonstans det finns behov av ny arbetskraft inom olika områden och på vilket sätt man kan ordna sådana utbildningar.

Jag tror att det är möjligt att göra detta inom ramen för yrkeshögskolan och erbjuda en sådan här kompletterande utbildning för bristyrken. Men det är också en kostnadsfråga eftersom det ska finansieras inom myndighetens ram.


Anf. 11 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Att låta behovet av framtida platser och arbetsmarknadsbehovet styra var man får ha preparandutbildningar är en god idé. Det är precis det som Alliansen har föreslagit.

Men det är inte det som regeringen föreslår och som regeringspartierna tillsammans med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tänker rösta igenom.

Det man säger i propositionen är att det är först när man har en konstaterad brist på sökande till en specifik start som man ska få anordna en preparandutbildning. Detta vet man först den dagen som utbildningen drar igång, och då är det för sent att anordna en.

I propositionen hänvisar utskottets majoritet till att det är den ordning man använder i högskolan, och därför borde det också vara ett bra system för yrkeshögskolan.

I högskolan har man ett system där en sökande nära inpå kursstart bara kan ha sökt ett alternativ. Där kan en sökande bara vara antagen till en utbildning och bara starta på en utbildning. Där kan man med andra ord veta hur många sökande man har.

Men i yrkeshögskolan kan någon söka 15 utbildningar över hela landet och bli antagen till samtliga men bara dyka upp på en. Då kommer man att ha en brist på de övriga 14, en brist man inte kände till. Det är därför man måste ha en större flexibilitet i preparandutbildningen.

Det vore önskvärt att majoriteten läste igenom sin proposition och sitt betänkande och sedan backade och i stället röstade på Alliansens linje under punkt nr 3 i voteringen i eftermiddag.

I övrigt delar jag Håkan Bergmans bild vad gäller utvecklingen av yrkeshögskolan. Det är ett mycket viktigt komplement mellan yrkesutbildningar på grundnivå och grundläggande komvux å ena sidan och högskola å andra sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Jag hoppas att Håkan Bergman har fortsatt starkt inflytande över Socialdemokraterna och att vi kan stå här många gånger till och fortsätta att bygga ut yrkeshögskolan under lång tid framöver.


Anf. 12 Håkan Bergman (S)

Herr talman! Jag tackar Erik Bengtzboe för de snälla orden och uppmaningarna.

Jag tycker att yrkeshögskolan är viktig. Det tycker Socialdemokraterna och den rödgröna regeringen också, så därför satsar vi på att bygga ut yrkeshögskolan och på att öka flexibiliteten, kontinuiteten och långsiktigheten. Det är viktigt.

Erik Bengtzboe underskattar möjligheten att bedöma var någonstans det finns arbetskraftsbrist och brist på sökande till olika utbildningar. Det ingår i myndighetens uppdrag, och det är fullt möjligt, att göra denna typ av analyser och att också inom ramen för detta erbjuda förutbildningar till områden där det är stor arbetskraftsbrist och där man ser att det finns för få sökande. På så sätt kan man öka graden av förberedelser för att fler ska bli antagna till programmen.

Det kan säkert utvecklas ännu mer, men eftersom uppdraget ryms inom myndighetens budgetram blir det en större kostnad om möjligheten utvidgas till att allmänt läsa in behörighet till yrkeshögskolekurser. De medlen måste i så fall tas från de utbildningsplatser som kan och ska skapas inom yrkeshögskolan, och där tror jag att Alliansen har ett problem.


Anf. 13 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Förslaget till nya regler för antagning och drift av yrkeshögskolan är bra. Framtiden får utvisa om det finns svagheter i förslaget, men i dagsläget kan vi inte se några.

Yrkeshögskolan är en mycket viktig skolform då den ska förse arbetsmarknaden med relevant arbetskraft och ge dem som inte har gått teoretisk högskoleutbildning en bra chans i arbetslivet.

Yrkeshögskolan är också en viktig del av lösningen på det vi kallar missmatchning. Inom vissa utbildningar är snarast problemet att få tillräckligt många sökande. I förlängningen får vi kanske titta på att fylla upp platserna på vissa angelägna utbildningar genom ekonomiska incitament.

En fråga angående regeringens förslag är antalet utbildningsomgångar i varje beslut. Propositionen är inte riktigt stringent skriven på denna punkt. Men vår slutsats är ändå att antalet utbildningsomgångar ska bli fler och att tre omgångar ska vara huvudregel. Det kommer att bidra till mer långsiktighet och ge ökade incitament för att skaffa dyr utrustning etcetera.

Dessutom ska besluten bli mer flexibla angående antalet omgångar. Efter vad vi förstår är detta vad yrkeshögskolorna själva efterfrågat, och vi har inga invändningar mot förslaget på denna punkt.

Några remissinstanser har haft olika synpunkter på antalet utbildningsomgångar. Jag misstänker att de har haft vissa besvär att förstå just detta avsnitt i propositionen. Kanske kunde man ha begärt en tydligare skrivning i brödtexten i propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Herr talman! Reglerna kommer att bli generösare för den som behöver komplettera sin utbildning för att bli behörig till en yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskolan får anordna förutbildningar om det finns brist på sökande och ett arbetsmarknadsbehov föreligger.

Vi har inget att anföra mot detta. Det är generöst, bra och rimligt. Visst kan man tänka sig ännu generösare regler, men gränser måste sättas för alla förslag.

Vi anser också att behörighetskraven är rimliga. Grundkravet är kunskaper motsvarande gymnasiet. Därutöver kan särskilda krav ställas för att man ska klara av utbildningen. Detta verkar rimligt. Ett exempel som ges i propositionen är att en trafikflygare måste ha god syn. Det säger sig väl självt, herr talman. Vem vill flyga med en halvblind pilot?

Andra statliga myndigheter än universitet och högskolor ska få anordna yrkeshögskoleutbildningar. Vi ser bara fördelar med denna förändring. Detta kommer enligt propositionen att göra att Kustbevakningen och Tullverket får bedriva yrkeshögskoleutbildningar, vilket vi tycker är utmärkt.

Vi har i princip inget att invända mot förslaget efter den komplettering som kom in angående kompetensen hos anordnaren.

Jag läste detta avsnitt i propositionen flera gånger och tolkade först skrivningen som att anordnaren ska ha tillräcklig kompetens att anordna yrkesutbildningen, inte tillräcklig kompetens inom själva yrkesområdet. 12 § i den föreslagna lagtexten indikerar också detta. Det står också på s. 30 i propositionen att anordnaren ska äga ett visst mått av branschkunskap. Det kan nog vara bra.

Saken blev ju någorlunda klarlagd med den komplettering som kom in, även om den inte heller var helt perfekt skriven.

Förslaget i sin helhet är dock utmärkt.


Anf. 14 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! När man träffar människor i olika sammanhang och har pratat en stund landar man nästan alltid i frågan: Vad jobbar du med? Att ha ett arbete är en viktig del i en människas liv, att ingå i ett socialt sammanhang, att kunna försörja sig och känna sig bekräftad. Jag har nog aldrig träffat någon som inte velat jobba, men förutsättningarna är så olika för oss alla.

För de allra flesta arbeten krävs någon form av utbildning. Den kan bygga på praktik eller teori, men det kan också vara en utbildning som bygger på både praktik och teori. Yrkeshögskolan bygger just på de senare. Det är en utbildning som bygger på att företag erbjuder praktik, och i skolan får man den teoretiska kunskapen.

Det kallas för LIA, lärande i arbete. Att få sin utbildning i en kombination av teori och praktik gör att man förstår hur viktiga de båda delarna är, och det ger trygghet och djup i kunskapen. Det håller också utbildningen uppdaterad om den utveckling som sker inom yrket. Det gör också att eleverna får möjlighet att få kontakt med det arbetsliv som de så småningom ska ut i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Yrkeshögskolan har utvecklats och hette innan kvalificerad yrkesutbildning. Dess uppgift är att erbjuda utbildningar till yrken där det saknas kompetens och det finns en stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens behov är skiftande och inte alltid förutsägbara. För att anordna utbildning inom ett yrkesområde krävs det att finns en eller flera personer som har kompetens för att bedriva utbildning inom den specifika utbildningen i organisationen.

Fram till i dag har utbildningsanordnaren fått beviljat två utbildningsomgångar som vardera är på två år. Detta fungerar säkert för en del utbildningar, men för andra är det i kortaste laget. För att en utbildningsanordnare ska våga satsa på en utbildning, som kräver stora investeringar i både personal och utrustning, behöver det trots allt finnas en långsiktighet. Regeringens bedömning är att utbildningarna inom yrkeshögskolan bör få ges i olika antal omgångar. På så sätt kan yrkeshögskolan förena flexibilitet med kontinuitet och långsiktighet.

Herr talman! Det finns i dag ett uppenbart behov av behörighetskompletterande insatser för att yrkesutbildningar som är särskilt efterfrågade av arbetslivet ska komma till stånd. Regeringen har därför i propositionen föreslagit att en utbildning inom yrkeshögskolan ska få bedrivas som behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå. Regeringen bedömer att förutbildningen bör få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie utbildningen och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie utbildningen syftar till att ge.

Att förenkla för dem som vill gå på yrkeshögskolan men inte har rätt behörighet är rätt väg att gå. Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 15 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Jag tackar Elisabet Knutsson för hennes anförande.

Yrkeshögskolan fyller i dag en enormt viktig funktion och levererar i dag en enormt god kvalitet. Nio av tio av dem som går utbildningen har ett jobb efter avslutad utbildning, och sex av tio har det specifikt inom exakt det de mer eller mindre studerade på yrkeshögskolan. Jämför man det med yrkesutbildningar på gymnasienivå, komvuxnivå och också högskoleutbildningar inser man att yrkeshögskolan är av ytterst god kvalitet. Den borde få agera måttstock för hur saker och ting sköts.

I frågan om kvalitet föreslår dock regeringen, med stöd av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, att skärpa kraven på vilken kompetens en arrangör måste ha för att få bedriva en yrkeshögskoleutbildning. Så som det fungerar i dag måste man kunna visa upp att man har kontakterna med yrkeslivet, att man kan garantera LIA-platser och att man har en advisory board eller liknande med representanter från branschen eller sektorn för att kunna genomföra utbildningen och över huvud taget få tillståndet.

I regeringens förslag skriver man i stället in en lagändring där man kräver att arrangören ska ha den nödvändiga branschkompetensen hos sig själv. Det gör att alla arrangörer nu tvingas lägga pengar på att anställa en person som jobbar inom just den specifika bransch som de utbildar till. Det gäller även om de redan i dag har väldigt goda utbildningar men kanske saknar den specifika personen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stärkt yrkeshögskola

Detta har majoriteten i utskottet konstaterat. Den har försökt att bättra på skrivningen så gott det går med ett tillägg i betänkandet, men man löser de facto inte problemet. Ser inte regeringen risken att man härmed utestänger arrangörer som har god kvalitet, levererar bra resultat men som med lagändringen inte kan få delta i YH-systemet?


Anf. 16 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Tack för frågan. Visst kan man se det från det hållet, men man måste också se det från skattebetalarnas synvinkel. Vi vill stärka och vara säkra på att utbildningen genomförs på det sätt och med den kunskap och den tyngd som krävs för att genomföra en utbildning. Vi vill inte efteråt säga; Oj då, här har vi fattat ett beslut, och det gick lite fort. Här har vi inte säkrat att vi har en god kompetens i utbildningen. Den skrivning som utskottet har lagt till för att komplettera med anledning av den missuppfattning som ni läser in tycker jag är fullvärdig.


Anf. 17 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Tack för svaret. Det är ditt budskap till den komvuxavdelning som i 30 år har bedrivit yrkesutbildning för vuxna inom ramen för komvux inom exempelvis byggbranschen och den lagändring som ni föreslår. Den kanske saknar den person som har den kompetensen inom sin egen organisation fastän den kanske i 30 år har levererat en utbildning.

Den har kanske startat om den som en YH-utbildning, gjort det framgångsrikt kanske under sju års tid och levererat kompetent personal till arbetsgivare. Men den har ingen person anställd inom sin egen organisation som har "yrkeserfarenhet från den relevanta branschen". Budskapet till den är: Ni får gå ut och anställa en snickare, annars får ni inte något tillstånd.


Anf. 18 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Om en komvux har haft den utbildningen i så många år som 30 år måste man väl kunna säga att det finns en kompetens. Det är inte så att rektor ska sitta med kompetensen, utan den kan finnas ute i organisationen. Jag kan inte tänka mig att man har levererat en god utbildning inom komvux i 30 år utan att ha någon kompetens. Det känns inte som något större problem.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-11-24
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 5, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslaget i fråga om kompetens hos utbildningsanordnaren

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan i de delar det avser 12 och 13 §§ och rubriken närmast före 12 § samt punkt 2 ikraft- och övergångsbestämmelserna.Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:198 i denna del.
    • Reservation 1 (M, C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M07509
    SD42006
    MP21004
    C01705
    V18003
    L01603
    KD01303
    -0001
    Totalt183121045
    Ledamöternas röster
  2. Lagförslaget i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:198 i denna del.
  3. Fler utbildningsomgångar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:147 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 1 och

    2016/17:3068 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 5.
    • Reservation 2 (M, C, L, KD)
  4. Preparandutbildningar och baskurser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:147 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 3,

    2016/17:3068 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 2 och

    2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 3 i denna del.
    • Reservation 3 (M, C, L, KD)
  5. Fristående kurser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:147 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkandena 6 och 7 samt

    2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 3 i denna del.
    • Reservation 4 (M, C, L, KD)
  6. Övrigt om yrkeshögskolan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:147 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkandena 2, 4, 5 och 8,

    2016/17:2954 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 23,

    2016/17:3068 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1, 3, 4, 6 och 7 samt

    2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 3 i denna del.