Energipolitik

Anf. 58 Sofia Fölster (M)

Fru talman! I dag är vi här för att debattera den energi som får samhällets motorer att snurra. Energin utgör basplattan i svensk industri. Den lyser upp våra hem, även i den mörkaste timme. Den driver operationssalar på sjukhus och elbilar på gatorna. Utan trygg energiförsörjning stannar vårt samhälle och vår ekonomi. I dag har vi att hantera ett stort antal motioner som handlar om hur energin kan bli renare och tryggare och hur den kan användas mer effektivt.

Låt mig börja i det rena och gröna. Klimatutmaningen är ett av de absolut största hoten mot vår värld, så som vi i dag känner den. Utmaningen blir större och uppförsbacken brantare när USA nu har valt en klimatförnekare till president. I Sverige är diskussionerna som tur är de omvända. Vi har en bred enighet i oron för klimathotets omfattning och dess konsekvenser. Fem partier är överens om att Sverige senast 2045 över huvud taget inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Samma fempartigrupp är därtill överens om kraftfulla åtgärder på energiområdet för att helt bli av med fossila bränslen. Det är jag både glad och stolt över. Men trots höga ambitioner, som ska göra Sverige bäst i klassen på miljö, är det viktigt att påminna om att vi i vårt land bara står för knappt 1 promille av världens utsläpp. Vi kan gärna vara bäst i klassen, men hela klassen måste prestera om betygssnittet ska höjas. Det innebär att även om just vi gör bra ifrån oss är klimatutmaningen global. Det här är bara någonting som vi löser tillsammans med andra.

Vi talar ofta om den revolution inom förnybar energi som de senaste åren har kastat om spelplanen. Men vad vi sällan talar om är att fossil energi som andel av världens totala energikonsumtion stadigt har ökat de senaste 20 åren. Detta betyder att trots att fler väljer vind- och solkraft har procentandelen av världens konsumtion av utsläppstunga energislag ökat.

Förklaringen till detta är enkel. Det beror på att det finns en del länder, däribland delstater i USA och Tyskland, som med politiska beslut har valt att förhastat lägga ned koldioxidfri kärnkraft utan att ha gröna alternativ redo. Detta har lett till ett ökat beroende av kolkraft och gas. Vi menar därför att en omställning av energisystemet måste ske kontrollerat och eftertänksamt. Tryggheten i systemet får aldrig äventyras, och ju mindre koldioxidutsläpp, desto bättre.

Därför är jag glad över att vi nu fått till stånd långsiktiga spelregler för Sveriges alla stora kraftslag, det vill säga vattenkraft, kärnkraft och ny förnybar energi. Vi har stora satsningar på vind- och solkraft samtidigt som effektskatten för kärnkraft nu slopas och skatten på vattenkraft nästan helt tas bort. Vi gör en omställning med höga miljömål utan att med politiska beslut stänga kärnkraftsreaktorer.

Hur vi än gör för att få Sverige att bli bäst i klassen måste som sagt fler länder "steppa upp" för att klimatutmaningen ska lösas, eftersom klimatutmaningen är global. En sak är säker: Om vi ska lösa klimatutmaningen globalt görs det inte genom fler strategier, fler samordnare eller mer samverkan. Det sker bara genom att miljötekniken fortsätter att utvecklas i snabb takt och blir både effektivare och billigare. Det enda sättet att få fler länder att göra mycket mer globalt är om det blir billigare att köpa in miljövänlig teknik.

Här har Sverige en oerhört viktig roll att spela. Vi behöver fortsätta satsa på högkvalitativ energiforskning inom alla våra stora kraftslag om Sverige ska bli världsledande på just den miljöteknik som vi sedan kan exportera till andra länder. Denna framtidens miljöteknik ska skapas här. Den kan sedan gynna hela världen.

Vi behöver dock också ett bättre företagsklimat så att teknikföretag inte bara vill starta här utan också vill stanna här. Då behövs mindre regelkrångel i näringslivet och lägre skatter. Dessutom behövs, vilket vi hörde i föregående debatt, stora insatser för mer frihandel så att vi blir av med tullar och annat som begränsar exporten av miljöteknik. Bara så kan vi få mer handel och mer export av den teknik som behövs för att göra klimatsmarta val billigare.

Till export av teknik för grön energi ska läggas potentialen av direktexporterad, färdigproducerad energi. EU tar nu stora och viktiga steg mot en gemensam energimarknad. Detta öppnar dörrarna rejält för Sverige att bli en större exportör av förnybar energi i Europa. Detta är bra av flera skäl. Dels stärks vår konkurrenskraft, som skapar förutsättningar för både jobb och tillväxt i Sverige, dels skapas möjligheter för andra EU-länder att få tillgång till energi som inte kommer med hållhakar från öst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det enda skälet till att Ryssland kan bygga Nord Stream, som många av oss har varit med om att kritisera, är för att 25 procent av EU:s energianvändning kommer från naturgas. Det är alltså det enda skälet till att Nord Stream-bygget är lönsamt. Med en gemensam energimarknad och energiunion öppnas dörren för fler länder att välja bort rysk gas till förmån för exempelvis svensk vattenkraft. Detta är oerhört positivt för hela EU, även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Trygghet är ett ord som kommit upp i toppen av den svenska debatten. Vi använder det mer och mer. På våra områden innebär trygghet att man vet att lamporna inte slocknar i operationssalen eller att maskinerna inte stannar i fabriken. Leveranssäkerhet och elnät är kanske inte den hippaste frågan man kan ta upp, men det är livsviktigt att allt fungerar.

I går besökte Riksrevisionen näringsutskottet för att rikta skarp kritik mot Svenska kraftnät och dess analyser som ligger till grund för dimensioneringen av elnäten. Riksrevisionen menar att näten kan byggas mer effektivt om Svenska kraftnät bara arbetar på ett annat sätt. Detta är dock inte hela bilden. Regelkrånglet kring nätutbyggnad har lett till tillståndsprocesser som kan ta uppemot tio år.

Vi lever i dag i en utsatt värld. Våra nät kan utsättas för både medvetna attacker och naturkatastrofer. Näten kan därutöver nå en maxkapacitet som gör att nya stora bolag, som vill etablera sig i Sverige, inte kan göra det på grund av bristen på energi.

Därför behövs också en diskussion om hur vi garanterar leveranssäkerheten för energin, oavsett väder, och hur vi skapar en flexibilitet i tillståndsprocesserna och tar bort dagens regelkrångel som på olika sätt begränsar nätkapacitetens möjlighet att matcha efterfrågan.

Trots stora utmaningar gällande klimat, trygghet och effektivitet är vi en bra bit på vägen. Men jag är helt övertygad om att det även inom energiområdet behövs mer moderat politik. Det behövs en ny statsminister i Sverige om vi ska kunna ta ansvar för energifrågan på riktigt. Därför vill jag yrka bifall till Alliansens reservation nr 1 och Moderaternas reservation nr 2.

(Applåder)

Anf. 59 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag energipolitik. I betänkandet behandlas motioner och förslag som härrör sig från den allmänna motionstiden. En del har hunnit hända sedan dess; Energikommissionen har fortsatt arbeta under den här tiden och har i sitt slutbetänkande kommit med flera förslag, vilka ännu inte har hunnit sjösättas.

Till de mest angelägna förslagen från Energikommissionen hör att ge kärnkraften och vattenkraften mer neutrala spelregler på elmarknaden. Utfasningen av den ensidiga straffbeskattning som har utövats under lång tid är redan i rullning. Det är någonting som är glädjande och som Sverigedemokraterna har drivit på för under lång tid.

En annan viktig del i detta är att vidga placeringsreglerna och de ingående antagna driftstiderna för avgiften till Kärnavfallsfonden för kärnkraften. I Energikommissionens betänkande gjordes bedömningen att placeringsreglerna ska utökas i linje med tidigare utredningar. Det ska även vara möjligt att vidga placeringsreglerna för att kunna investera i exempelvis aktier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Bedömningen från expertmyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, av dessa förändringar är att avgiften till Kärnavfallsfonden troligtvis ändå skulle kunna sänkas till en lägre nivå än dagens nivå för att få balans mellan skulder och tillgångar i fonden om man gör de här förändringarna. Det här är någonting som ytterligare skulle stärka konkurrenskraften för kärnkraften, vilket ger mer rättvisa konkurrensvillkor och stärker förutsättningarna för en fortsatt stark leveranssäkerhet i landet. Det är ytterst angeläget att detta nu även blir verklighet inför den kommande avgiftsperioden.

Fru talman! Sverigedemokraternas grundläggande inställning till energipolitiken är att den ska främja ett energisystem som ger en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning för industrin, välfärden och medborgarna, inte tvärtom. Fokus ska vara på att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en så hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard som möjligt, vilket även fordrar långsiktiga spelregler för en hållbar elmarknad.

Ett av grundproblemen med elmarknaden är fortsatta subventioner och bidrag som snedvrider konkurrensen, vilket med vissa av förslagen från Energikommissionen nu riskerar att förstärkas ytterligare och på sikt även stjälpa de mål som satts för den svenska energipolitiken.

Ytterligare 18 terawattimmar ska forceras in på en elmarknad som redan präglas av väldigt stora överskott av elenergi. Vi tvingas mer eller mindre att slumpa bort den till underpriser till våra grannländer, något som borde kunna väcka en och annan tanke hos räknekunniga.

Enligt grundläggande marknadsteori är det så att ett för stort utbud pressar priserna, vilket även är fallet med elkraft. Det politiskt skapade överutbudet av elkraft som marknaden inte har efterfrågat har pressat priserna till en ej hållbar nivå, vilket givetvis kan upplevas som gynnsamt för stunden. Det leder däremot till bekymret att inga aktörer kan investera i ny kapacitet för att ersätta ålderstigna anläggningar eller liknande då man inte kan få någon ekonomisk avkastning på det kapital som behöver investeras.

Detta har nu gått så långt att det även drabbar de anläggningar som redan uppbär extra ersättningar utöver elpriset och som nu blöder ordentligt finansiellt, något som lett till att man fått stå med mössan i hand för att be om ytterligare bidrag och subventioner på politisk väg. Hittills har subventionssystemet kamouflerats med elcertifikatssystem som ett marknadsbaserat stödsystem. Skulle man nu tillmötesgå kraven för att fortsatt kunna hålla investeringsnivån uppe när man redan har byggt för mycket förändras bilden en hel del. Då har vi en politiskt reglerad marknad där politikerna effektivt skruvar upp ersättningsnivåerna när marknadspriset går ned för att helt slå undan alla former av marknadsfunktioner och marknadskrafter.

Något som kommer att skapa än mer långtgående bekymmer är att regeringen nu även har för avsikt att lägga in energiskatten som en investeringsparameter för dem som ska bygga kraftproduktion, något som endast kan göras av dem som är konsumenter och som inte ligger till grund för andra kraftproducenters investeringsbeslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi kan återigen betona att man för att kunna gå mot en bättre fungerande elmarknad måste börja med saneringen av alla de konkurrenssnedvridande stöd som tenderar att vara styrande på den svenska elmarknaden.

Fru talman! För lite mindre än ett år sedan debatterade vi här i kammaren ett betänkande kring effektreserven och dess förlängning. I samband med förlängningen satsade även regeringen hårt på att göra den förnybar i upphandlingen. I debatten kunde vi då höra företrädare från regeringspartierna betona att man skulle ställa betydande miljökrav i den framtida upphandlingen, vilket var en del i höjda klimatambitioner och arbetet för ett fossilfritt Sverige. Det var något som kommunicerades med ett väldigt stort självförtroende i denna kammare.

Vad blev då resultatet? Under våren tillkännagav man resultatet av upphandlingen. Inga, det vill säga noll, godtagbara anbud gällande anläggningar som producerar el från förnybara energikällor inkom i upphandlingen till Svenska kraftnät. Detta resulterade i att Karlshamnsverken vann upphandlingen över fyra år med eldning av olja i sitt kondenskraftverk.

Sverigedemokraterna var då det enda parti som ansåg - och vi anser fortsatt detta - att det inte är rimligt med den typen av krav, då energipolitiken i övrigt bör borga för att på sikt göra effektreserven överflödig och då Sveriges kraftsystem redan är uteslutande fossilfritt. Dessa anläggningar ingår även i EU:s utsläppshandelssystem, vilket gör det än mer bakvänt. Men det visar återigen att regeringens hållning tyder på en svårighet att agera trovärdigt i energifrågorna.

Jag vill med detta yrka bifall till reservation nr 3 i betänkandet. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall endast till denna reservation.

Anf. 60 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1 från Alliansen och reservation nr 20 från Centerpartiet.

Tänk vad mycket som händer i energivärlden! När vi hade den här debatten för ett år sedan fanns det inte någon energiöverenskommelse. Den skriver politisk historia i Sverige. Men det är faktiskt inte det viktigaste. Det viktigaste är att det skrivs historia runt om i världen varje dag. Inte ens de mest optimistiska scenarier som gjordes för fem år sedan har kunnat förutspå framtiden. De överträffas nämligen radikalt.

Teknikutvecklingen är fenomenal. Priserna på solel och vindkraft sjunker otroligt mycket. Det var ingen som trodde att vi skulle kunna bygga så billigt som vi gör i dag. Och utvecklingen fortsätter. Inte minst måste vi ta bort de tullar som finns på solceller på EU-nivå. Vi skulle kunna sänka de priserna i Sverige och Europa ganska rejält med en gång.

Det skapar också fantastiska möjligheter. Om vi någon gång i framtiden kan hamna i den situationen att el slutar vara något vi behöver hushålla med på grund av klimatförändringar och annat öppnas helt nya förutsättningar. Samtidigt måste vägen dit bli så smidig som möjligt. Vi lever inte i ett samhälle där vi kan ta bort allting och bygga upp på nytt, som i Minecraft, Simcity eller något annat spel som oftast är väldigt roligt och intressant. Vi lever ju i en verklighet där mycket redan är byggt, och då måste vi nyttja de system vi redan har.

Att människor exempelvis skulle kliva upp mitt i natten för att slå på diskmaskinen och tvättmaskinen därför att det vore bättre för elsystemet är nog en utopi. Människor kommer inte att vilja göra saker som är krångliga och osmidiga. Man vill göra saker som är lätta och enkla och dessutom lönar sig. Då måste vi också hitta strukturerna för det. Vi måste sätta spelregler från politiken som gör det där möjligt. Man kanske inte måste gå upp och sätta på diskmaskinen själv. Någon annan kan göra det åt dig - ett system kan göra det åt dig. Det viktigaste är oftast inte att disken är ren precis vid midnatt, för då kommer man ändå inte att använda den. Det viktiga är att den är ren till frukosten, när man ska använda den. Då spelar det ingen roll när diskmaskinen satts igång. Det viktiga är när den är klar. Med sådana smartare system, som kan drivas och styras på distans, skapar man också möjligheter till helt nya affärsmodeller. Det är dem vi måste komma åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi måste skapa förutsättningar. Företrädare för Alliansen pratar om regelkrångel, förenklingar, affärsmöjligheter och företagsvillkor. Det är otroligt viktigt för den gröna omställningen. Vi kommer inte att få en grön omställning om vi inte har sjysta villkor för företagen.

Det är därför det är så viktigt att vi hjälper till att skapa flexibiliteten. Politiken ska inte skapa de tekniska systemen. Vi ska sluta att diskutera vilken teknik som är bäst, om det är elbilar som är bäst eller vätgasbilar som är bäst eller om det är vindkraft som är bäst eller vattenkraft som är bäst. Vi ska ge förutsättningarna. Vi ska ge förutsättningarna för att klara av att hantera klimatproblemet. Och vi ska sätta målen om vart vi ska nå.

Då finns det saker som vi behöver se till är på plats. Vi behöver se till att vi har saker med bättre styrning. Vi måste se till att våra elmätare hemma har möjlighet att göra dessa saker. Det var någonting vi lyfte fram i Energikommissionen från Centerpartiets sida. Det är något som finns med i slutbetänkandet. Det är något som är väldigt viktigt. Det låter som en skitsak att prata om hur våra elmätare ser ut hemma. Men det är otroligt viktigt för att skapa de affärsmöjligheterna. Det är därför jag också väljer att lyfta fram Centerpartiets reservation nr 20 om energieffektivisering och flexibilitet.

Vårt energisystem fungerar så här: Vi använder mest el på morgonen och på eftermiddagen. Vi använder ganska mycket under dagen. Vi kan inte dimensionera systemet utifrån att vi alltid ska ha maximal produktion. Det blir ett överdimensionerat system, och det blir ett dyrt system. Det är dessutom därför vi har en effektreserv som gör att man kan ta hand om de allra högsta topparna till lite mindre kostnad.

Men om vi kan kapa de topparna och om vi kan se till att värmepumpen inte behöver gå mellan kl. 17 och kl. 19 kan vi få lite mindre produktion, vilket är bättre. Vi optimerar då vårt system. Vi skruvar på de rattar som man antagligen hade skruvat på om man hade kunnat bygga ett nytt system från början.

Vi behöver ge förutsättningarna. Men det handlar om fler saker. För att vi ska få till det där systemet måste vi också värna den kraft vi har. Vi måste se till att vattenkraften får sjysta förutsättningar, så att man har möjlighet att producera mer när det inte blåser lika mycket, när solen inte skiner lika mycket eller när det inte är så varmt att kraftvärmen kan användas i den utsträckning som skulle behövas. Då behöver man ha en möjlighet att producera mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Då behöver vi ha en juridisk situation som fungerar för såväl de småskaliga som de storskaliga. Jag är nöjd med den energiöverenskommelse vi har, där vi säger att juridiken kring vattenkraften inte ska bli onödigt administrativt eller ekonomiskt betungande för den enskilde. Vi ser nämligen hur vattenkraftverk som har producerat förnybar energi i århundraden - först som kvarnar och sedan som elproducenter - nu hotas av myndigheters härjningar runt om i landet. Man tolkar lagstiftningen nitiskt och på ett annat sätt än det som var avsett. Det är för oss helt oacceptabelt. Därför är det otroligt viktigt att vi får den nya lagstiftningen på plats, som är aviserad från regeringen och som vi i fempartigruppen ska komma överens om.

Vi ska också leverera besked om elcertifikatssystemet, om hur vi får in mer förnybar kraft och om hur vi fortsätter den gröna omställningen och gör Sverige lite mer energismart. Det var för Centerpartiet en avgörande del för att det skulle bli en överenskommelse över huvud taget. I det arbetet är det viktigt att hitta ett sätt att hantera både de investeringar som komma skall och de investeringar som har varit.

Det kanske roligaste med att delta i denna debatt är situationen i år jämfört med förra året. Teknikutvecklingen är fantastisk. Men det är nu också fem partier i Sveriges riksdag som är överens om huvuddragen i svensk energipolitik. Det är historiskt. Det är roligt att ha fått vara med på den resan, tycker jag.

Det finns såklart detaljer kvar. Det kommer det alltid att göra. Jag ser fram emot att vi fortsätter att hålla debatten levande, för det finns mycket mer på energiområdet än bara elfrågorna. Men på det stora hela är situationen nu helt annorlunda jämfört med för ett år sedan. Den är helt annorlunda i svensk politik, men den är framför allt helt annorlunda i världen. Vi ser faktiskt att tillväxten i världen går upp, men utsläppen ökar inte. Det är historiskt. Den utvecklingen måste vi fortsätta med. Vi måste fortsätta att sätta ett pris på utsläppen, även internationellt. Då behöver vi se över en del internationella konventioner, lagar och regler. Vi behöver se till att vi får ett skarpt EU ETS, ett utsläppshandelssystem som gör att det blir lika dyrt att släppa ut överallt. Det ser jag fram emot att jobba med under det kommande året.

(Applåder)

Anf. 61 Birger Lahti (V)

Fru talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 14 om energipolitik.

Man kan läsa budgetpropositionen för 2017. Där framgår att det övergripande målet för energipolitiken är att på kort och på lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på villkor som är konkurrenskraftiga jämfört med omvärlden. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Man menar att det främjar en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige. Det där med hela Sverige saknas många gånger, men det är en annan sak.

Vidare kan man konstatera att alla egentligen vill ha en trygg och säker elförsörjning som man kan lita på. Så är det över hela partispektrumet, oavsett parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Som de flesta säkert känner till finns det en energiöverenskommelse - det har tagits upp här några gånger - mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Den överenskommelsen präglar givetvis mycket av detta betänkande.

Fru talman! Det finns givetvis saker som är bra i denna överenskommelse och som Vänsterpartiet håller med om. Det ger en skjuts i rätt riktning. Det gäller till exempel målet att år 2040 ha 100 procent förnybar elproduktion. Och det gäller målet att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Det är bra saker.

Men sedan blir det, enligt mig, med de mål som man har satt upp i överenskommelsen konstiga slutsatser. Det är en ståndpunkt som jag har svårt att få ihop med förnybarhetsmålet. Det gäller givetvis kärnkraften. Hur kan man påstå att målet är att det år 2040 ska vara 100 procent förnybart när man helt lämnar kärnkraftsfrågan till marknaden? Här räcker helt enkelt inte min vanliga snälla och positiva syn på välvilja till. Hur har man tänkt? Jag är övertygad om att det finns helt olika syn på vad som kommer att hända bland dem som har undertecknat detta.

Världens energianvändning ökar ständigt. I både Europa och resten av världen kommer behovet av energi att öka under de närmaste decennierna. Den ökande energiförbrukningen hänger ihop med befolkningsutvecklingen i världen. År 2050 beräknas befolkningen uppgå till någonstans mellan 9 och 10 miljarder människor - det är människor som kommer att kräva sin beskärda del av jordens tillgångar och välstånd.

Det är kol, olja och gas som dominerar produktionen i dag. Men den utvecklingen är inte hållbar. Vänsterpartiet vill att Sverige i stället ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem. Sverige ska vara ett land som tar ansvar för kommande generationer. Investeringar i det svenska energisystemet är en viktig och nödvändig del i miljö- och klimatomställningen i Sverige.

Sverige ska ligga i framkant vad gäller forskning på förnybar energi och energieffektivisering. Ny teknik och nya innovationer är helt nödvändiga för att man ska kunna uppnå målet om 100 procent förnybar energi i Sverige senast 2040. Samverkan mellan företag, enskilda och i kluster, universitet, forskningsinstitut och myndigheter är av yttersta vikt för att man ska få en verksamhet som inte bara styrs av kortsiktiga vinstmotiv. Det arbetet kommer att behöva intensifieras och fördjupas.

Vänsterpartiet är positivt till en ökad energiforskning och satsningar som kan gynna utvecklingen av de förnybara naturresurserna: sol, vind, vatten, biogas och olika bioprodukter från skogen. Vi har kunskaperna inom en rad områden. Vi har tekniken. Och vi vet att det är dyrare att inte göra något än att göra något. Räkningen ska betalas, men frågan är av vem. Klimatförändringen är ett faktum som drabbar alla. Satsningar på förnybar elproduktion är helt nödvändiga för att man ska nå målet: ett ekologiskt hållbart samhälle. Att sedan driva på produktionen av biobränslen ut i glesbygden eller i alla fall till orter där råvaran finns borde vara naturligt och ett mål för alla.

Vänsterpartiet välkomnar givetvis att elcertifikatssystemet ska förlängas för ytterligare 18 terawattimmar till 2030.

Fru talman! Energieffektivisering är en viktig komponent i en hållbar energiförsörjning, och investeringar i energieffektivisering har också visat sig vara en mycket lönsam affär. Trots detta sker energieffektiviseringar sällan av sig själva, utan oftast krävs investeringar. Dessa motverkas dels av fokus på kortsiktig lönsamhet, dels av att investeringar i kärnverksamheten har högre prioritet och att konkurrensen är hård på den globala marknaden för exportrelaterad industri. Därför behövs ekonomiska incitament framför allt för industrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Här kan man med glädje konstatera det samarbete som SSAB, LKAB och Vattenfall har inlett med målet en fossilfri stålproduktion, och fastän detta skulle leda till stora energibehov får vår industri miljö- och klimatfördelar som slår de flesta på den internationella marknaden. Men då förväntar man sig faktiskt att elenergin kommer från förnybara källor och att energin är konkurrenskraftig i omvärlden.

Vänsterpartiet har fyra reservationer i betänkandet, men med hänsyn till överenskomna regler och tidsvinst yrkar jag endast på reservationerna 5 och 11.

Anf. 62 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Mycket kan jag hålla med om i Vänsterpartiets anförande här. Det är ganska enkelt att prata visioner, det är ganska enkelt att prata ideologi, men det är en annan sak att presentera förslag som omsätter ideologin i praktiken.

Nu har ju Vänsterpartiet valt att stå utanför och inte vara med i den fempartiöverenskommelse som har tagit ansvar och varit pragmatisk och praktisk. Man har valt att stå vid sidan av, och då är det ganska lätt att uttala stora, fina ord och visioner.

Läser man på Vänsterpartiets hemsida får man dock en annan bild än att energiförsörjningen skulle vara trygg, långsiktig och säker. Där står väldigt tydligt att Vänsterpartiet vill avveckla kärnkraften så fort som möjligt.

Jag har i tidigare debatter frågat Birger Lahti hur snabbt så fort som möjligt är men inte fått något svar. Därför skulle jag vilja ha ett tydligt svar i dag: Hur snabbt ska Vänsterpartiet avveckla kärnkraften om ni får bestämma?

Anf. 63 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Sofia Fölster, för frågan! Om du hade läst mer material från Vänsterpartiet hade du sett att vi även säger att vi inte ska konkurrera ut industrin från Sverige genom ett underskott på energi. Vi säger att vi inte vill ha en osäkerhet på energimarknaden som skulle konkurrera ut basindustrin.

När är så fort som möjligt? Det är klart att vi inte vill att det ska bli brist på elenergi i Sverige, men i takt med att vi bygger ut det förnybara och att vi har något som håller effektbalansen i schack tycker vi att det blir fel att bara marknaden får sköta om vi ska ha kärnkraften kvar eller inte.

Det skulle ha funnits andra metoder för att ge kärnkraften en chans att överleva. Det var säkert så att de hade problem med investeringarna för det här som heter oberoende härdkylning, men att helt ta bort skatten och inte ha några incitament för nybyggnation håller inte Vänsterpartiet med om skulle vara en sund och bra politik för energin. Att låta marknaden sköta det är som att backa in i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag har en fråga till Sofia Fölster: Du sa att man inte ska ha energi där en hållhake från öst finns med. Tycker inte Moderaterna att det är pinsamt att ryssarna bygger ett kärnkraftverk i Finland? Är inte det en hållhake från öst på energin? Ni säger inte ett ord om att ryssarna ska bygga i Pyhäjoki. Är inte det ett problem?

Anf. 64 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Vad jag tycker är mest pinsamt är att regeringen inte är hårdare mot Nord Stream, som utgör ett stort säkerhetspolitiskt hot mot Sverige. Men om jag ska komma tillbaka till varför jag begärde en replik på Birger Lahtis anförande så var det ju för att jag vill ha ett svar på när Vänsterpartiet vill avveckla kärnkraften.

Nu fortsätter Birger Lahti med visioner. Man vill gärna ha kakan och äta den, det vill säga man vill gärna ha leveranstrygghet för industrin, men samtidigt vill man avveckla kärnkraften. Det går inte ihop, och då måste man också kunna svara på frågan hur man vill göra det här, särskilt när Birger Lahti också säger att han inte vill att marknaden ska styra.

Det betyder att politiken ska styra, och Birger Lahti står här som representant för Vänsterpartiet. Då innebär det ju att ni måste tycka att politiken ska ha en åsikt om hur man ska avveckla kärnkraften och i vilken takt.

Jag upprepar därför min fråga: Skulle jag kunna få ett årtal, ett datum eller åtminstone en ungefärlig höftning när ni vill avveckla kärnkraften?

Anf. 65 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Sofia, än en gång! Hon svarade inte heller svar på min fråga, men jag återkommer till det.

Jag sa att jag tycker att vi ska avveckla kärnkraften så fort vi har byggt ut det förnybara så att det täcker behovet, utan att vår industri skulle konkurreras ut. Det är svaret. Jag har inget datum, men helt klart är det politiska medel som gör att vi bygger ut det förnybara i snabbare takt, och då kan vi fasa ut det här. Det kanske är så att man skulle ha sagt att den termiska effektskatten som man tog bort inte gäller nya byggnationer.

Nu ska vi klara av en bit. Det finns många politiska incitament som man kan lägga in för att förhindra det utan att bara låta marknaden sköta nybyggnationen av kärnkraft.

Sofia Fölster tar upp Nord Stream. Vi är emot Nord Stream av klimat- och miljöskäl. Sofia Fölster pratar mycket varmt om handel, och gas är också handel. Det är öststater som blir beroende av handel från väst, Tyskland. Det är också handel som kommer att ske via den gasledningen.

Ni blundar för några saker. Sofia Fölster svarade inte på frågan om ryssarnas byggnation av en kärnreaktor i Pyhäjoki, där ryssarna kommer att bygga och ha servicen. Det är tydligen inga problem. Sofia Fölster svarade inte på frågan om varför ni inte reagerar på deras bygge.

Anf. 66 Maria Weimer (L)

Fru talman! Jag tycker att det är värt att påpeka att energipolitiken tillhör hörnstenarna i ett fungerande samhälle. Därmed tycker jag att det borde vara fullsatt i kammaren när vi diskuterar de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

En trygg energiförsörjning är en förutsättning för välstånd - en förutsättning för att våra sjukhus ska kunna fungera 24 timmar om dygnet, en förutsättning för att våra skolor ska hållas varma för eleverna även på vintern och en förutsättning för att svensk industri fortsatt ska vara konkurrenskraftig i en globaliserad värld.

För Liberalerna är klimatet den viktigaste ledstjärnan i energipolitiken. Det är bråttom att minska koldioxidutsläppen på global nivå, och vi vet att den globala energisektorn är en av de största bovarna i dramat.

Den andra viktiga principen i vår energipolitik är försörjningstryggheten. Våra sjukhus, skolor och industrier måste kunna lita på att det finns tillgång till el alla dagar på året, även vid en köldknäpp i kalla januari.

Målet för svensk energipolitik och framför allt på europeisk och global nivå ska därför vara 100 procent koldioxidfritt i första hand. Det är enligt oss det enda relevanta målet.

Vi ser förnybar energi som ett fantastiskt medel för att uppnå billig och miljövänlig elproduktion men inte som ett mål i sig själv. Målet bör i stället vara att värna om det näst intill 100 procent fossilfria elsystem som Sverige har i dag.

Svensk energipolitik bör därför fokusera på de sektorer där vi har höga utsläpp, till exempel transportsektorn, processindustrin och jordbruket, och inte på att, som regeringen gör, tvångsmässigt vrida om ett elsystem som redan är utsläppsfritt.

Fru talman! Liberalerna står inte bakom energiöverenskommelsen. Vi anser att överenskommelsen innebär stora subventioner till väderberoende elproduktion, vilket medför betydande samhällsekonomiska kostnader utan att tillföra någon klimatnytta. Stimulanser på utbudssidan föreslås samtidigt som det införs ett mål om att kraftigt minska energitillförseln. De samlade samhällsekonomiska konsekvenserna av förslagen kan bli betydande.

Förlängningen av elcertifikatssystemet och stödet till havsbaserad vindkraft innebär stöd till ny elproduktion trots att elmarknaden redan är så mättad att inga nya investeringar lönar sig.

Liberalerna välkomnar all form av utsläppsfri elproduktion, men den ska byggas när den behövs och på marknadsmässiga grunder. Det har blivit tydligt de senaste veckorna att Liberalerna har fått rätt. Sverige står inför en ny energikris där de stora kraftbolagen varnar för att nya elcertifikat kan slå ut både vattenkraft och kärnkraft snabbare än vi hade trott.

Fru talman! Det finns också några ljusglimtar i energiöverenskommelsen som jag vill nämna; de föreslagna skattesänkningarna.

Liberalerna var det första partiet att driva frågan om avskaffad effektskatt på kärnkraft, och vi välkomnar därför att effektskatten nu fasas ut. Att fastighetsskatten på vattenkraft sänks är också bra. Effektiviseringar och nya investeringar behövs för det som är kronjuvelen i vår svenska energimix. Nu uppstår den lite märkliga situationen att staten genom slopad fastighetsskatt ska underlätta en renovering av vattenkraftverk, samtidigt som man med hjälp av kraftfulla subventioner ska låta ny elproduktion konkurrera ut bland annat vattenkraften.

Liberalerna är också tveksamma till energiöverenskommelsen eftersom den innehåller skrivningar om kärnkraftens framtid som är så svårtolkade att inte ens de som står bakom överenskommelsen är eniga om innebörden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

I energibranschen frodas fortfarande osäkerheten om hur energiöverenskommelsen ska tolkas. Halva branschen är övertygad om att målet om 100 procent förnybart innebär att kärnkraften ska stängas. Vad Socialdemokraterna tycker är allmänt oklart. Att miljöpartisterna verkar mycket glada för varje stängd reaktor är uppenbart. Jag tror inte att Moderaterna delar den uppfattningen.

Fru talman! Det finns stora fördelar med att öka sammankopplingen av elnäten i Norden och i Europa. Sammantaget leder det till lägre kostnader och bättre miljöprestanda. Genom export av bland annat klimatsmart el till våra EU-grannar kan vi medverka till en klimatomställning samtidigt som vi kan bidra till de ländernas energisäkerhet och minska deras beroende av osäkra energileverantörer. I tider av ökad konflikt i vårt närområde, där bland annat gasleveranser används som politiskt påtryckningsmedel, behövs en trygg energiförsörjning på europeisk nivå. Energiöverenskommelsen saknar enligt vår mening ett tydligt resonemang om hur nära säkerhetspolitiken hänger samman med energipolitiken och vilka de säkerhetspolitiska konsekvenserna av förslaget är.

Hur påverkar det Litauen att Sverige nu stänger fyra reaktorer i närtid? Vilka konsekvenser får våra EU-grannars gasberoende av att Sverige väljer att öka subventionerna för förnybart?

Sverige är inte en ö. Regeringens politik kan ha drastiska konsekvenser för våra grannar. Det perspektivet saknas enligt vår mening i energiöverenskommelsen.

Energifrågorna är i högsta grad gränsöverskridande och tjänar på ett starkare EU-samarbete. Liberalerna ser därför positivt på en gemensam energiunion och anser att Sverige bör vara pådrivande för att ett närmare europeiskt samarbete ska finnas på energiområdet.

Samtidigt som fördelarna med en ökad grad av sammankoppling och elexport är stora finns det flera frågor som Energikommissionen lämnar obesvarade. För att de ekonomiska och miljömässiga nyttorna ska realiseras måste utbyggnad av elproduktion och överföringskapacitet gå hand i hand. Vi riskerar nu att genom subventioner bygga upp ett elöverskott som vi inte kan bli av med. Resultatet kan bli inlåst kraft och stora samhällsekonomiska kostnader som följd. Energikommissionen har glömt bort att för att Sverige ska kunna exportera el måste det finnas någon som vill importera den elen. Det saknas både strategier och samverkan med berörda länder för detta.

Fru talman! Vi lever i en spännande tid där det pågår en snabb teknisk utveckling på energiområdet. Det finns en stor potential att fortsätta att teknikutveckla förnybara energislag, solenergi och biogas samt att utveckla nyare teknik, till exempel vågkraft. Liberalerna vill se satsningar inom forskning och innovation vad gäller energilagring och batterier.

Fler dörrar måste också hållas öppna för att säkerställa ett hållbart energisystem i framtiden. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som avfallet kan bearbetas och användas som bränsle. För klimatets skull bör förslaget från våra ledande tekniska universitet att bygga en svensk forskningsreaktor genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Liberalernas vision för energipolitiken bör vara en långsiktigt hållbar och klimatneutral energiförsörjning med högsta möjliga försörjningstrygghet och energisäkerhet. Vi yrkar därför bifall till Alliansens reservation 1.

(Applåder)

Anf. 67 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Produktion och användning av förnybar el är en viktig del i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. Det vet vi alla. Som vanligt när det gäller energifrågorna vill jag poängtera att jag och Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmning och elproduktion. Vi strävar efter ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till både lokala och industriella behov. På sikt vill jag och Kristdemokraterna att Sverige ska ha ett energisystem som bygger på 100 procent förnybar energi. Däremot har vi inte tidssatt det.

Med anledning av den energiöverenskommelse som Kristdemokraterna och fyra andra partier slöt i juni förra året, och den uppföljning av överenskommelsen som vi har arbetat med sedan dess, är det viktigt att konstatera att framtidstron i hela energibranschen har blivit så mycket större. Det är just för att man har kunnat påvisa en enighet för många personer i viktiga frågor både privat och i näringslivet.

Energikommissionen - den statliga utredningen - hade till uppgift att se till energiförsörjningen ett antal år framåt. Betänkandet på omkring 400 sidor har blivit mer eller mindre en uppslagsbok, som alla som är intresserade av energifrågor kan använda sig av.

Fru talman! Jag ska rikta in mig på två olika energiområden. Jag är en av dem som gärna vill se en utveckling av vattenkraften. Jag menar inte att bygga ut den i älvar och så vidare, men jag vill gärna se en innovativ utveckling av vattenkraften. Genom att effektivisera och förnya vattenkraften i Sverige, som är den mest stabila energikällan som finns, med hjälp av den innovativa kraft som finns i teknikföretag i Sverige kan vårt land bli ännu mer ledande i världen på den typen av innovativa lösningar på energiområdet.

Jag kan nämna den småskaliga vattenkraften såväl som den storskaliga vattenkraften. Jag menar att det är viktigt att det finns fungerande småskalig vattenkraft runt om i landet eftersom vi ser mer säkerhetsmässigt på energifrågorna än tidigare. Det finns en poäng i att det finns en fungerande lokal elproduktion även om produktionen inte fungerar i det stora. Om det skulle hända någonting säkerhetsmässigt i landet skulle det ändå finnas lokala elproducenter där produktionen fungerar. Det är viktigt för landet.

En annan och mer motsägelsefull energifråga är geoenergins potential i Sverige. Den talar vi alldeles för lite om.

Vem har inte installerat bergvärme i dag? I alla fall har många installerat bergvärme till sina villor. Bergvärme är väl den mest grundläggande geoenergi som vi har kunskap om. Man borrar hål i marken och får fram den energi som finns i jordens inre. Jag ska inte förklara mer avancerat än så - för tids vinnande, som man brukar säga när man inte har för avsikt att lägga fram ett yrkande. Men jag tror att geotermisk energi passar utmärkt i storskaliga system knutna till fjärrvärme och fungerar utmärkt för uppvärmningsändamål både i större system och i småhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag tycker - och vi i Kristdemokraterna har också skrivit i vår kommittémotion - att det hade varit vällovligt om Sverige hade haft en demoanläggning på detta område, där vi hade kunnat se potentialen och få kunskap från andra länder om detta med geotermisk energi.

Jag var i Karlskoga i Värmland för någon månad sedan och höll ett tal på detta tema. Där finns ett stort intresse för att kunna lösa detta tillsammans med Energimyndigheten, Region Örebro län, kommunen och så vidare. Det finns många olika intressenter.

Och varför inte? Varför ska vi inte titta på detta område likaväl som på allting annat? Vi ska inte tro att allting fungerar som det alltid har gjort på energiområdet. Vi kan behöva nya kunskaper och nya energislag.

En annan del av den svenska energimixen är biogas och naturgas. Biogas, som vi har talat om många gånger tidigare här i kammaren, är jag ett stort fan av. Jag tror att vi skulle kunna nyttja den oerhört mycket mer och bättre här i landet.

Det var stora artiklar om det i DN i går, och även Sveriges Televisions nyheter tog upp bristen på insamlat matavfall för att producera biogas. Där är Sveriges Kommuner och Landsting en viktig part i att tillsammans med Avfall Sverige och andra aktörer driva på utvecklingen så att vi får fram mer biogas, inte minst för att kunna fullfölja viktiga infrastruktursatsningar för transporter i landet.

Jag slutar där, fru talman, och yrkar bifall till Alliansens reservation 1.

(Applåder)

Anf. 68 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

I går publicerades en rankning gjord av Carbon Market Watch som visar att Sverige är det land i EU som ligger klart bäst till för att nå Parismålen om minskade klimatutsläpp. Sverige drar återigen blickarna till sig genom att vara ett föregångsland i klimatomställningen och i utvecklingen av ny energiteknik.

Genom att ligga långt fram inom forskning, utveckling och kommersialisering av förnybar energi och smart energianvändning och teknik skapar vi nya jobb och tillväxt i Sverige samtidigt som vi gör det lättare och billigare för andra länder att effektivisera sin energianvändning. Nu när länder som Indien, Kina och Indonesien gör sina investeringar i energi är Sverige en viktig samarbetspartner för att bygga ut förnybara och hållbara energilösningar. Det är bra för vår export och därmed för jobb och välfärd i vårt land. Men att vi är framgångsrika och avundas av andra länder med en betydligt mer problematisk situation med högt beroende av kol och olja gör förstås inte att vi på något sätt kan slå oss till ro.

När den nuvarande regeringen tillträdde var oron över framtiden mycket stor i energibranschen. Regeringen tillsatte då Energikommissionen med syfte att hitta en blocköverskridande överenskommelse på energiområdet.

Många var de som inte trodde att det skulle vara möjligt att nå en sådan överenskommelse. Men vi - regeringspartierna tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna - lyckades. Efter 30 år av politisk oenighet kring energipolitiken har vi sedan i juni en bred, blocköverskridande energiöverenskommelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det är en styrka för vårt land att vi lyckats samla ett så stort demokratiskt stöd för att skapa långsiktiga spelregler för en sektor som många här i dag har sagt är helt avgörande för allt i vårt samhälle. Med den här överenskommelsen kan alla känna sig trygga med att vi alltid kommer att ha tillgång till el när vi behöver den på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige.

Målet i överenskommelsen är ett till 100 procent förnybart elsystem till år 2040. Överenskommelsen innebär också att vi är överens om en stor del av de åtgärder som krävs för att vi ska nå dit.

Fru talman! Arbetet med att förverkliga överenskommelsen är i full gång. I går lade regeringen fram en proposition med skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen: Skatten på termisk effekt för kärnkraften fasas ut till 2018, och fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks stegvis till 2020 till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

I och med överenskommelsen har vi förbundit oss att inte fatta politiska beslut om att stänga kärnkraftverk. Samtidigt är vi överens om att kärnkraften ska bära sina egna kostnader och alltså inte subventioneras på något sätt. Att skatten nu sänks på vatten och kärnkraft innebär som vi ser det att vi får en ordnad och trygg övergång till ett 100-procentigt förnybart energisystem, detta eftersom frågan om ny kärnkraft i Sverige av marknadens aktörer själva bedöms vara en icke-fråga.

Under året kommer en lång rad propositioner som bidrar till att förverkliga energiöverenskommelsen att överlämnas till Sveriges riksdag. Under våren kommer en proposition om elcertifikatssystemet. Det ska enligt överenskommelsen förlängas och utökas med 18 terawattimmar till år 2030. Redan före överenskommelsen hade regeringen dessutom fått igenom en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet på fem terawattimmar till år 2020.

Det väntas en proposition som innebär att överenskommelsen om att införa moderna miljökrav för vattenkraften förverkligas. Där är det viktigt att prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt eller ekonomiskt betungande. Vattenkraften har en otroligt viktig roll i Sveriges energisystem redan i dag, men den blir än viktigare när andelen väderberoende kraft ökar eftersom vattenkraften har unika egenskaper som reglerkraft.

Vi ser i närtid fram emot en proposition om reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen och kärnsäkerhetsfrågorna i enlighet med överenskommelsen.

Fler propositioner väntar under hösten.

Fru talman! Flera av motionerna i det här betänkandet tar upp energieffektivisering.

I överenskommelsen förband vi fem partier oss också att komma överens om ett energieffektiviseringsmål. Det har vi också gjort. Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Energimyndigheten ska tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier för energieffektivisering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin motsvarande det gamla PFE bör införas, givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering. Det ska också utredas vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Utredningen bör undersöka vilka ekonomiska och andra styrmedel - exempelvis vita certifikat, som nämns i några av motionerna - som är effektivast för att öka effektiviseringen i både energi och effekthänseende.

Regeringen har också beslutat om kommittédirektiv för att utreda förutsättningarna för att införa statliga energisparlån i Sverige.

En annan fråga som lyfts upp på olika sätt i några av motionerna är vikten av att minska klimatutsläppen från transportsektorn och därmed dra större nytta av Sveriges möjligheter vad gäller biobränslen.

Här har regeringen den senaste tiden presenterat nya viktiga förslag: Bränslebytet, som bland annat handlar om reduktionsplikt, och bonus-malus-system för personbilar. Detta tillsammans med den EU-lagstiftning för minskade koldioxidutsläpp som nu uppdateras med en ny testcykel kommer starkt att bidra till att minska utsläppen från transportsektorn.

Några motioner tar också upp solenergi. Det har aldrig varit så enkelt eller lönsamt som nu att installera solceller på sitt tak. I flera olika steg har regeringen förbättrat och förenklat förutsättningarna för dem som i huvudsak producerar el för egen användning. Det har tillsammans med teknikutvecklingen gett resultat.

För någon vecka sedan rapporterade till exempel Eon att man ser en kraftig ökning av anmälningar av solcellsinstallationer. Under de senaste sex månaderna har antalet föranmälningar till Eon ökat med hela 108 procent.

Dessutom har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram och nu också presenterat ett förslag till strategi för ökad användning av solel. De förslagen jobbar nu regeringen vidare med.

Fru talman! Låt mig avsluta med att betona att klimat- och energifrågorna är centrala också i regeringens EU-arbete. EU:s energipolitik var visserligen föremål för en särskild debatt nyligen. Men jag vill ändå understryka hur viktigt det är att EU får ett regelverk på plats, så att inte bara Sverige utan hela EU kan leva upp till Parisavtalet. Det är ett ledarskap som behövs mer än någonsin i den värld vi ser runt omkring oss.

Jag ser fram emot fortsatta energidebatter.

(Applåder)

Anf. 69 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Tack för ett intressant anförande, Åsa!

Det stämmer att Sverige är bäst i klassen vad gäller miljö, förnybar energi och miljöteknik. Men för att lösa den globala klimatutmaningen räcker det inte att Sverige är bäst i klassen. Då måste hela klassen förbättras. Det absolut viktigaste vi kan göra är att se till att ta fram teknik som vi sedan kan exportera till andra länder för att göra det billigare för dem att göra klimatsmarta val.

Jag har några frågor. Vi är överens om att vi ska satsa på forskning vad gäller miljöteknik. Men den forskningen ska leda till en produkt som ska paketeras, marknadsföras och i slutänden exporteras. Då krävs det att vi har ett företagsklimat som leder till att fler vill starta företag i Sverige, till att fler företag vill stanna i Sverige och exportera från Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Då kan vi fundera lite på andra delar av regeringens politik. Regeringen höjer skatt på jobb och tillväxt, höjer skatt genom 3:12-reglerna och finansskatten, höjer skatt på arbete och inför flygskatt. Många företagare upplever att regelkrånglet har ökat markant sedan regeringen tog över. Regeringen har dessutom en samarbetspartner som, vilket vi hörde i den tidigare debatten, inte ens har landat i om man ska rösta för ett frihandelsavtal med Kanada. Kanada borde vara ett av de mest självklara länderna att ha ett frihandelsavtal med.

Hur kan Åsa Westlund tro att fler ska vilja starta företag som ska exportera miljöteknik och också vilja stanna i Sverige, givet regeringens skattehöjningar, regelkrångel och fortfarande inte helt tydliga ställningstagande i fråga om CETA?

Anf. 70 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Tack för frågan, Sofia Fölster!

Det är verkligen viktigt att det inte bara är Sverige som gör sitt jobb utan också andra delar av världen. Vi har en unik möjlighet att inom ramen för EU tvinga andra länder att leva upp till tuffa klimatkrav. Jag har tio års erfarenhet av att se att Moderaterna aldrig står upp för att ställa de hårda kraven på andra.

Det är konstigt. I Sverige förstår man nämligen att om andra länder får liknande konkurrensfördelar är det bra också för svenska företag. Men i stället väljer man en politik som visserligen innebär att Sverige går före, vilket är bra. Det ger oss vissa konkurrensfördelar. Men man tvingar inte andra länder att följa efter. Varför tycker ni aldrig att EU ska ta de tuffa beslut som faktiskt behövs för att EU ska klara klimatutmaningen, Sofia Fölster?

När det gäller din fråga har det tillkommit 150 000 nya jobb sedan regeringen tillträdde, och av dem är 90 000 i privat sektor. Det går bra för Sveriges företag. Det skulle självklart kunna gå ännu bättre. Men jag tror ändå att det finns en viss poäng i att vara ödmjuk inför att det verkar som att den här regeringens politik fungerar.

Och när det gäller regelverk har jag uppfattat det som att den tidigare regeringen lade ned eller i alla fall ändrade sättet att arbeta med regelförenklingar. Det är nämligen lätt att säga men desto svårare att genomföra i praktiken.

Jag tror att den satsning som regeringen gör på digitalisering kommer att underlätta mycket för svenska företag. Där ligger vi efter, Sofia Fölster. Där hade den förra regeringen kunnat göra mer.

Anf. 71 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Åsa Westlund börjar med att säga att vi ska tvinga andra länder att göra som vi vill. Det är mycket fokus på piska.

Vi kan inte tvinga andra länder att göra saker. Vi kan önska att andra länder ska göra saker. Men vi kan inte tvinga dem, särskilt inte länder som ligger utanför EU. Det är kanske de länderna, till exempel Kina, som mest skulle behöva billig miljöteknik för att ställa om. Då behövs andra lösningar, till exempel frihandel och miljöteknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

När det gäller företagsklimat och höjda skatter är det ganska enkelt att i en högkonjunktur luta sig tillbaka och säga att det går bra för Sverige. Om man har konjunkturcykeln med sig behöver man inte göra särskilt mycket. Då kan man kosta på sig att höja skatter, införa regelkrångel och inte se effekterna av det på en gång. Men effekterna kommer senare. Det är inte på det sättet att de höjda skatterna inte ger effekt bara för att vi är inne i en högkonjunktur. Om man hade sänkt skatterna hade i stället fler kunnat få jobb. Vi hade kunnat få ännu fler och växande företag, även i en högkonjunktur - om man hade haft en annan politik.

Jag vill komma tillbaka till min fråga. Trots att vi är i en högkonjunktur har vi ett växande utanförskap, särskilt i vissa områden i Sverige. Trots att vi är i en högkonjunktur lämnar Skype nu Sverige; de lägger ned sitt huvudkontor här. Och trots att vi är i en högkonjunktur hotar Spotify med att lämna Sverige helt och hållet, just på grund av höga skatter och mycket regelkrångel.

Hur ska det löna sig bättre att driva företag i Sverige om regelbördan ökar? Hur ska det löna sig bättre att exportera miljöteknik om skatterna för att driva företag i Sverige ökar? Hur ska det löna sig att anställa hög kompetens om skatten på att anställa de högkompetenta personerna höjs?

De frågorna måste man besvara om man vill ha fler företag som utvecklar men också exporterar miljötekniska lösningar.

Anf. 72 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Tack så mycket, Sofia Fölster, för att du så demonstrativt markerar att det finns stor samstämmighet i den svenska energipolitiken. Vi kan inte ha en debatt om den egentligen, utan vi måste komma in på hela näringslivsområdet och företagens villkor för att hitta någon form av konflikt. Det är i grunden positivt att vi har en sådan stor enighet.

Men du har fel när du säger att vi inte kan tvinga andra länder. Ibland behövs det. Det finns några länder i EU som inte vill göra sitt jobb på klimatområdet. Då ska vi använda EU:s lagstiftning för att komma till rätta med det. Det handlar till exempel om att få ett bättre fungerande utsläppshandelssystem genom vilket vi kan tvinga andra länder att dra ned på sina utsläpp. Vi kan inte minst ställa krav på flyget inom och till Europa.

Under de år jag satt i Europaparlamentet stod Moderaterna inte upp för en ambitiös klimatpolitik, och inte heller under åren efter det.

Vi ska göra det. Men vi ska också leda genom att vara ett gott exempel. Jag är glad över att du ser att det fungerar. Det fungerar för Sverige. Men det skulle såklart fungera ännu bättre om EU, som är en stor region, kunde visa att det lönar sig att gå före och att det inte är något hot mot tillväxt och välfärd att ta ansvar i klimatfrågan.

När det gäller vår export av energiteknik ser jag regeringens arbete, inom ramen för det exportarbete som regeringen bedriver - man har nyligen haft besök av till exempel Kina - som en jätteviktig del i att stärka svenska företags möjligheter att exportera. Regeringens stora satsningar på utbildning och kompetens är en jättestor och viktig del i att fler företag ska hitta rätt personer att anställa och för att de ska kunna konkurrera med just kunskap och kompetens i omvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

(Applåder)

Anf. 73 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det är viktigt att gå över till mer förnybar energi. Jag och Åsa Westlund är överens när det gäller Energikommissionens mål om 100 procent förnybart.

Jag får dock inte riktigt ihop att Socialdemokraterna oftast glömmer bort en av de viktiga pusselbitarna. I den här kammaren talar vi mycket om vind, vatten och sol. Men vi glömmer bioenergin. Bioenergin i kraftvärmen är en av de viktigaste pusselbitarna vi har för att få ihop systemet.

Men hur går det ihop med den politik som Socialdemokraterna för tillsammans med resten av regeringen i fråga om kilometerskatten? Den skulle på ett effektivt sätt hota en stor del av den potential som finns i våra skogar. Den skulle i ett slag plocka bort en stor del av bränslet för just kraftvärmen. Kilometerskatten hotar den konkurrensen, till förmån för sopförbränning, vilket jag gissar inte är det som Socialdemokraterna helst vill se - speciellt inte eftersom man funderar på att införa en sopförbränningsskatt, som vi i Centerpartiet har med i vår budget.

Jag förstår de företag som tvivlar, som funderar på om de ska göra en investering i det här eller inte och som i vissa fall gör mindre investeringar än de har planerat för - eftersom de är osäkra på kostnadsläget framöver.

Hur går Socialdemokraternas politik om en kilometerskatt ihop med att kraftvärmen också ska ha förutsättningar att konkurrera, Åsa Westlund?

Anf. 74 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för att du så tydligt visar att vi är överens om stora delar av energipolitiken och att vi måste gå utanför den och diskutera eventuella förslag om kilometerskatt! Det är viktigt för Sverige att vi har en stor samsyn, och det är viktigt att vi är många partier som står upp för 100 procent förnybart.

Som du säkert har noterat har regeringen den senaste tiden levererat flera viktiga förslag för att också stärka biobränsleproduktionen i Sverige. Det handlar till exempel om reduktionsplikt, som är viktig för att vårt gröna guld ska få chansen. Det handlar också om ett bonus-malus-system, vilket jag vet att ni har synpunkter på, men jag tror att det kommer att leda utvecklingen åt rätt håll.

Vi har också den lagstiftning som jag talade om i mitt anförande. När det gäller klimatkraven på bilar kommer nu ett fungerande testsystem som kommer att sätta enorm press för att få bilarnas klimatutsläpp att minska.

Biobränsle är en viktig del, och den är en stor tillgång för Sverige. Vi har också fått ett förslag från EU-kommissionen om hållbarhetskrav som inte innebär de drastiska försämringar eller det stora hot som det hade kunnat innebära. Där tror jag också att det är viktigt att vi försöker göra gemensam sak och fortsätter arbeta för att det ska stå sig eller till och med bli lite bättre än det förslag som ligger, för det kommer att finnas krafter som vill förstöra. Vi ska försöka möta de försöken med att stå tydligt fast vid att vi ska ha hållbarhetskrav men att de inte får hota den hållbara produktion av biobränslen som vi har i Sverige.

Anf. 75 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Nu blir jag lite konfunderad. Jag blir lite orolig om Åsa Westlund inte kan skilja mellan biobränslen och bioenergi. Jag talar om bioenergi, som man använder i kraftvärmeverk, och jag talar om kraftvärmeverkens förutsättningar. Man eldar inte med biodrivmedel i ett kraftvärmeverk. Åsa Westlund får nog ta sig en funderare till på vad vi pratar om egentligen i den här debatten.

Detta är en högst relevant energidebatt när det gäller elsidan. Vi kan prata om folkbildning och att energi handlar om el, drivmedel och uppvärmning. Nu pratar vi alltså om el och kraftvärme, inte om bilsidan, även om jag jättegärna pratar om den vid något annat tillfälle.

Den kilometerskatt som regeringen föreslår tar bort stora möjligheter att få in bränsle - grenar, toppar och rötter, som det är väldigt liten marginal på - och faktiskt kan elda i våra kraftvärmeverk. Det gör förnybar energi och leder till att vi får fjärrvärme och kraftvärme som fungerar. Här har vi ett problem.

Det finns forskningsstudier som visar att den kilometerskatt som regeringen föreslår gör 5-10 procent av biomassan i skogen olönsam att ta fram. Något jag tror att vi är överens om är att vi behöver använda skogen mer. Det finns otroligt många olika saker som vi behöver använda skogen till, bland annat biobränslen och biodrivmedel. Då kan vi inte i ett slag ta bort de möjligheterna.

Den kilometerskatt som man har föreslagit ska man nu göra någon typ av omtag på - det är lite oklart vad det handlar om, och Åsa Westlund får gärna berätta mer om det. Det fanns ingen klimatsyning på den. Det fanns inget som skulle gynna dem som finns i skogen och den bioekonomi som vi faktiskt ska sträva efter. Vi ska gå i riktning mot en ekonomi där man använder mer av skogen och utnyttjar möjligheterna att bygga mer i trä, köra mer på skog och elda med bioenergi i våra kraftvärmeverk. Och det var just kraftvärmeverksdelen jag frågade Åsa Westlund om. Min fråga gällde inte vad vi kör på, utan jag undrade vad Åsa Westlund tycker om att kilometerskatten effektivt slår ut stora delar av möjligheten att elda med skogsråvara i våra kraftvärmeverk.

Anf. 76 Åsa Westlund (S)

Herr ålderspresident! Tack, Rickard Nordin! Det är möjligt att jag var otydlig. Jag uppfattade att din fråga gällde skogens villkor i Sverige. Jag tror att även de senaste förslagen från regeringen är väldigt bra för den svenska skogen. Men jag förstår att du inte vill prata om detta eftersom det är bra förslag. De som du säger dig företräda, nämligen de gröna näringarna, har välkomnat dessa förslag.

Bioenergin är en viktig del av den svenska energiproduktionen. Den har också varit viktig i elcertifikatssystemet. Vi har förslag på gång - 18 nya terawattimmar. Det är viktigt att vi nu får det systemet på plats så fort som möjligt, med tydliga besked om vad som gäller för framtiden, även för den här industrin. Där har vi ett gemensamt ansvar för att se till att skogsindustrin får de svaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

När det gäller kilometerskatt finns det inget förslag att debattera. Det finns många spekulationer om vad som ska komma, men det finns faktiskt inget förslag. Vi kan ju spara debatten tills det kommer något.

Jag tror att det är viktigt att vi har både morot och piska för att ställa om vårt transportsystem, så att vi får mer räls, mer tåg och mer båttrafik, samtidigt som vi värnar svensk konkurrenskraft och har sjysta villkor i transportsektorn. Jag hoppas att det kommande förslaget kan bidra till detta.

(Applåder)

Anf. 77 Lise Nordin (MP)

Herr ålderspresident! För alla oss som är engagerade i planetens överlevnad finns både goda och dåliga nyheter. Tyvärr kommer det nya värmerekord hela tiden. Våren kommer nu nästan en månad tidigare hos oss på norra halvklotet jämfört med för tio år sedan. År 2016 var det varmaste året som någonsin uppmätts på jorden.

Samtidigt finns det hopp i och med att klimatutsläppen i världen har slutat att öka. För tredje året i rad ligger utsläppen stilla trots ekonomisk tillväxt. Det är ännu för tidigt att slå fast att utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen har nått en topp efter att ha ökat under nästan 60 år, men det väcker förhoppningar om att vi nått en efterlängtad milstolpe som ger oss energi i det som nu väntar, nämligen att nå noll i utsläpp så fort som möjligt.

Det krävs fortsatt höjda klimatambitioner för att nå det världens ledare kom överens om i Paris - en chans att upprätthålla jordens klimat i ett människovänligt tillstånd. En energiomställning är central i detta. Internationella energibyrån IEA har nyligen publicerat bedömningen att en fördubbling av de årliga genomsnittliga investeringarna i energiteknik behövs för att vi ska kunna klara målet om två graders medeltemperaturökning.

I den här debatten har det talats om den inspirerande utvecklingen av förnybar energi.

I det globala arbetet för att klara klimatet är Sveriges viktigaste roll att visa på exempel. Vi har en viktig roll i klimatledarskap. Därför är det glädjande med styrkebeskedet som kom i går, att Sverige vinner EM-guld i klimatarbete. Sverige fortsätter att ligga i topp när det gäller andelen förnybar energi bland EU-länderna. Sverige har i dag 54 procent förnybar energi. Målet är 100 procent förnybar energi. Såväl el som värme, industri och transporter ska komma från förnybara energikällor enligt det mål som regeringen har satt upp om 100 procent förnybart.

I det betänkande som i dag debatteras är Energikommissionens arbete centralt. Fem partier har enats om ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 och om att energianvändningen ska vara 50 procent mer effektiv 2030 än 2005. Överenskommelsen innehåller många delar som tar oss mot målet.

Det finns förslag om vattenkraft med sänkt fastighetsskatt och moderna miljökrav, kärnkraftens villkor, förlängt elcertifikatssystem för förnybar energi, verktyg för energieffektivisering och mycket mer. Den uttalade ambitionen är att riksdagen under 2017 ska hinna besluta om de förslag som ligger i Energikommissionens slutbetänkande. Det är viktigt att alla delar tas i mål i närtid och att ingen del lämnas utanför i det som är en helhet. År 2017 kommer sannolikt att vara det år som det har levererats mest konkret energipolitik någonsin i Sveriges riksdag någonsin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Flera av oppositionspartierna framhåller i motioner vikten av åtgärder för att minska transporternas utsläpp. Men samma engagemang saknas när frågorna faktiskt avgörs, när riksdagen ska besluta om skarpare mål för transporterna eller när det gäller klimatskatter som innebär att alla transportslag ska betala för sina klimatutsläpp.

Transporternas klimatutsläpp måste minska snabbt om vi ska klara klimatmålen. Regeringen har nyligen presenterat en riktig klimatoffensiv: bonus-malus för bättre bilar, Bränslebytet för att öka andelen förnybara bränslen, och man inför en flygskatt. Nu återinför regeringen skatten på att elda fossil olja och kol mitt i stan i kraftvärmeverk - den skatt som togs bort när Centerpartiet satt i regeringen.

Med denna klimatoffensiv och den största klimatbudgeten någonsin räknar Naturvårdsverket med att Sverige kommer att kunna nå klimatmålet till 2020 med åtgärder på hemmaplan - alltså utan att räkna in klimatvinster i andra länder, som den förra regeringen gjorde. Nu når Sverige klimatmålet på hemmaplan och höjer klimatbiståndet för åtgärder i andra länder.

Enligt energiöverenskommelsen ska den förnybara energin fortsätta att byggas ut, och Sverige ska fortsätta ha ett elöverskott även på sikt. Det är viktigt både för klimatet och för att säkerställa att Sverige har ett robust elsystem. Energiöverenskommelsen innebär att kärnkraften inte stängs med politiska beslut, utan besluten kommer att tas av marknadens aktörer. Det innebär att de inte kan kräva skadeståndsansvar, som när Barsebäck stängdes.

Det är redan beslutat att fyra av tio reaktorer ska stängas före 2020. Vi väntar på besked gällande ytterligare tre reaktorer och om de ska köras efter 2020 med de investeringar som krävs i och med höjda säkerhetskrav. När de kvarvarande reaktorerna kommer att stängas beror sannolikt inte på den tekniska livslängden utan på den ekonomiska livslängden. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att ha en buffert med förnybar energi för att ha goda marginaler när de kvarvarande reaktorerna stänger.

I energiöverenskommelsen står det att kärnkraften ska bära sina egna kostnader. Det gäller även när kärnkraften har det ekonomiskt svårt med rådande marknadsförutsättningar. Alternativet till att kärnkraften betalar sina kostnader är att staten och i förlängningen skattebetalarna får ta smällen. Sex år efter kärnkraftshaveriet i Fukushima har saneringsnotan fördubblats, liksom saneringstiden. Fortfarande vet ingen var de tre härdsmältorna befinner sig, eftersom ingen har kunnat gå in. De robotar som har skickats in har gått sönder.

Slutnotan för Fukushima väntas bli dubbelt så hög som tidigare sagts - motsvarande ofattbara 1 800 miljarder svenska kronor. De fem partierna bakom energiöverenskommelsen är överens om att höja skadeståndsansvaret om en olycka skulle ske, från dagens nivå på 3 miljarder kronor till ca 11 miljarder kronor. Men 11 miljarder kronor är bara en droppe i havet jämfört med vad en olycka verkligen kostar. De svenska skattebetalarna riskerar att liksom de japanska skattebetalarna få stå för kärnkraftens slutnota.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Herr ålderspresident! Låt mig avsluta med att säga några ord om energieffektivisering, vilket av IPCC pekas ut som det främsta bränslet för att nå klimatmålen. I energiöverenskommelsen sätts nu ett nytt ambitiöst mål för energieffektivisering till 2030. Det finns också en uttalad ambition att införa ett nytt program för energieffektivisering i industrin och utreda vita certifikat som ett verktyg för att även i Sverige, likt i många andra EU-länder, ge marknaden verktygen för att kunna genomföra åtgärder för energieffektiviseringar. I likhet med en motionärs förslag om ett energisparlån i betänkandet utreder regeringen nu möjligheten att frigöra kapital för att genomföra energieffektiviseringar.

Sammantaget kan jag konstatera att Sverige nu arbetar steg för steg för att realisera visionen om 100 procent förnybar energi. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Anf. 78 Rickard Nordin (C)

Herr ålderspresident! Det är lätt att prata och en helt annan sak att visa resultat.

När SCB kom med sina senaste siffror om klimatutsläppen i Sverige visade de att vi under tre kvartal i rad har ökat våra utsläpp. Det är med Miljöpartiet i regeringen som utsläppen ökar; med Centerpartiet i regeringen minskade utsläppen. Det är lätt att plocka fram enskilda förslag, speciellt när vi har ett EU ETS som tog hand om just de utsläppen tidigare. Den stora skillnaden här är att Centerpartiet levererar minskade utsläpp och ökad tillväxt medan Miljöpartiet framför allt levererar ökade utsläpp.

Det är bra att regeringen har lagt fram ett förslag om bränslebyte. Centerpartiet försökte göra det i regeringsställning, men vi fick backa på grund av EU. Vi har dessutom gjort omtag, och redan för två år sedan hade vi i princip samma förslag som det regeringen nu lägger fram. Det är bra att vi får det på plats. Jag hade gärna velat se något mer långsiktiga mål lite mer i detalj, men jag tycker att det är ett i grunden väldigt bra förslag.

Det är också bra att regeringen levererar när det gäller bonus-malus-systemet. Problemet är bara att det är alldeles för klent. Det handlar mer om att finansiera dagens förslag än om att faktiskt förändra bilmarknaden. Man kommer faktiskt att sänka bonusen för de flesta bilar. För några - de allra, allra bästa - blir det en liten ökning. Vi vet i dag att det inte är en försäljning som duger. Vi vet i dag att vi inte har tillräckligt många elbilar och miljöbilar på våra gator. Andelen har dessutom sjunkit sedan Centerpartiet satt i regeringsställning.

När Centerpartiet satt i regeringsställning tiodubblade vi vindkraften, fördubblade antalet miljöbilar och genomförde ett flertal stora reformer. Framför allt - och det är det som spelar roll - minskade utsläppen. Det gör de inte med Miljöpartiet i regeringsställning. Det är lätt att stå i talarstolen och säga fina ord, men verkligheten säger uppenbarligen något helt annat.

Anf. 79 Lise Nordin (MP)

Herr ålderspresident! Jag undrar om Rickard Nordin lyssnade dåligt på mitt anförande. Jag hänvisade till de siffror som presenterades av Naturvårdsverket nyligen om att Sverige nu ser ut att kunna sluta gapet och därmed nå klimatmålet till 2020, tack vare inhemska åtgärder. Det innebär att Sverige i realiteten har höjt klimatambitionerna rejält, när vi nu inte räknar in åtgärder utomlands. Vi når klimatmålet till 2020 på hemmaplan och höjer klimatbiståndet för åtgärder i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det är viktigt att Sverige fortsätter att minska klimatutsläppen, och det är därför regeringen med Miljöpartiet och Socialdemokraterna har lagt fram tydliga förslag som innebär minskade utsläpp med en rejäl klimatoffensiv. Jag kan konstatera att Centerpartiet satt i regeringen i åtta år och talade om de förslag som nu genomförs, nämligen ett bonus-malus-system för bättre bilar på marknaden och ett bränslebyte som ser till att vi nu får in en ökad andel förnybara bränslen i systemet.

Jag kan också konstatera att Centerpartiet inte står upp för att förorenaren ska betala när det väl är skarpt läge. Jag har väldigt svårt att förstå Centerpartiets motstånd mot den flygskatt som skulle innebära att även flyget får betala för sina klimatutsläpp. Det är någonting jag tycker är fullständigt rimligt med tanke på att alla andra trafikslag betalar för sina klimatutsläpp.

Att regeringen har höjt ambitionerna i klimatarbetet talar ju sitt tydliga språk när Sverige så sent som i går utnämndes till bäst i EU i klimatambitioner. Vi har nått EM-guld i klimatarbete, vilket är fantastiskt. Självklart räcker det inte eftersom Sverige bara är ett land i världen. Vi måste fortsätta arbeta med de verktyg som finns bland annat inom EU.

Jag sa i mitt anförande att regeringen nu uttalat att man också vill införa en koldioxidskatt på att elda olja och kol i kraftvärme - den skatt som Centerpartiet och den tidigare regeringen tog bort. Det finns i dag alltså ingen skatt på att elda olja och kol. Steg för steg återställer vi nu en ambitiös klimatpolitik i Sverige.

Anf. 80 Rickard Nordin (C)

Herr ålderspresident! Lise Nordin lyfter fram att Sverige tar EM-guld i klimatfrågor, och det är bra. Det tycker jag också. Det beror ju i mångt och mycket på den miljömålsberedning som satte väldigt tuffa mål; tittar man på de siffrorna är det just målsättningar som gör att Sverige ligger i framkant. Där är vi överens. Centerpartiet var också drivande i att faktiskt få till den överenskommelsen, där undertecknad satt med - till skillnad från Lise Nordin. Där är vi alltså inte oense.

Det vi däremot är oense om är signalpolitik och plakatpolitik som inte ger verklig klimatnytta. Flygskatten och kilometerskatten är typexempel på sådant. Utredaren själv säger om flygskatten att den ger ganska små effekter - om den ger effekter över huvud taget. Det kan till och med vara så att utsläppen ökar därför att folk väljer andra färdsätt och väljer andra flygplatser, utomlands. Man flyger inte från Malmö utan från Köpenhamn, och då syns resan inte i statistiken.

Det man dessutom säger är att de utsläpp som möjligtvis skulle kunna minska om vi räknar optimistiskt är så pass små att det handlar om ungefär hälften av alla gräsklippare och häcksaxar i Sverige. Det är på den nivån vi pratar. Det som däremot faktiskt skulle kunna göra att andra vill kopiera oss och göra att fler vill söka och få det där EM-guldet är ju om vi klarar av att se till att tillväxt och minskade utsläpp går hand i hand. Det är det som är problemet med flygskatten. Det är det Miljöpartiet inte klarar av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Miljöpartiet är bra på att höja skatter, höja avgifter och lägga in förbud, men Miljöpartiet är förbaskat dåligt på att se till att vi får en tillväxt och ökade ekonomiska möjligheter i Sverige. Det är det som andra vill kopiera. Det är det som är att vara ett föregångsland, och det är det som gör att fler skulle vilja ta det där EM-guldet. Då funkar det inte med flygskatt och kilometerskatt, för det är enkla lösningar på svåra problem. Man måste våga titta djupare än så, och man måste våga göra saker som är lite svårare.

Där är bränslebytet bra, och det har jag sagt. Där är bonus-malus-systemet bra - om regeringen faktiskt skulle lägga fram ett förslag som gör verklig klimatnytta. Detta ger en extremt liten skillnad mot det utredaren själv föreslog, vilket inte skulle minska klimatutsläppen med mer än 1 procent. Detta är problemet med Miljöpartiets politik: Den ger inte verklig klimatnytta. Det ser vi också i statistiken, som visar att utsläppen ökar.

(Applåder)

Anf. 81 Lise Nordin (MP)

Herr ålderspresident! Centerpartiet talar om plakatpolitik, vilket jag inte tycker att det finns något som helst fog för i verkligheten. Sverige har nu den största klimatbudgeten någonsin. Regeringen har just levererat en klimatoffensiv med de konkreta åtgärder som har diskuterats i många år. Äntligen kommer nu en leverans vad gäller bränslebyte, bonus-malus och förslag om flygskatt.

Jag tycker att det är väldigt oroväckande att Centerpartiet raljerar över flygskatten och säger att den ger små effekter. Låt mig ge er siffrorna! Utredningen pekar på att en flygskatt, med det förslag som nu ligger, skulle kunna minska utsläppen med 0,2 miljoner ton. Det är 25 procent av det glapp som finns kvar för att Sverige ska nå klimatmålen till 2020.

Flygskatten kan innebära att vi minskar det gapet med 25 procent och att vi tar oss närmare att nå 2020-målet. Detta är ingenting att raljera över. Det är konkret klimatpolitik.

Centerpartiets egna väljare vill införa en flygskatt. Flygskatten och kilometerskatten är två områden där Centerpartiet pratar om klimat men inte står upp.

Vi har sett samma sak gång på gång med koldioxidskatten. När Miljöpartiet har påpekat att vi måste höja koldioxidskatten för att nå klimatmålen har Centerpartiet varje gång sagt nej och menat att detta skulle vara förödande för Sverige, men när det väl har införts har man i stället sagt att det är bra. Hur länge ska vi behöva släpa Centerpartiet framför oss i en offensiv klimatpolitik?

Vi har nu ett läge där det går ekonomiskt bra för Sverige, samtidigt som vi höjer ambitionerna i klimatpolitiken. Med den här regeringen och de åtgärder som nu ligger på bordet kommer vi att kunna nå klimatmålet till 2020. Det är jag väldigt stolt över.

(Applåder)

Anf. 82 Maria Weimer (L)

Herr ålderspresident! Jag vill göra ett förtydligande om vad vi yrkar bifall till. Vi yrkar bifall till Alliansens reservation 1 och reservation 6 under punkt 2. Av misstag sa jag tidigare något annat.

Energipolitik

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)