Etikprövning av forskning

Betänkande 2002/03:UBU18

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 4 juni 2003

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

DOC

Etikprövning av forskning(doc, 283 KB)

PDF

Bilaga: bet_200203_ubu_18(pdf, 672 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2002/03:18 Etikprövning av forskning

Beslut

Etikprövning av forskning (UbU18)

En ny lag om etikprövning av forskning på människor och biologiskt material från människor börjar gälla den 1 januari 2004. Lagen ska skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen gäller ska inte få bedrivas utan att ha blivit godkänd vid etikprövning. Lagen ska gälla för forskning som innebär ett fysiskt ingrepp eller bedrivs enligt en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt. Lagen ska även gälla för forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en avliden människa eller innebär studier på biologiskt material som tagits från en levande eller avliden människa och kan härledas till denna person. Lagen ska dessutom gälla för forskning som bedrivs med känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen eller med personuppgifter om lagöverträdelser m.m., om forskningen sker utan att den enskilde har lämnat sitt uttryckliga samtycke.

Utskottets förslag till beslut: Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 9
Propositioner: 1

Från regeringen

Etikprövning av forskningProposition 2002/03:50

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2003-04-10
Justering: 2003-05-15
Trycklov till Gotab och webb: 2003-05-19
Trycklov: 2003-05-19

Reservationer: 30
Betänkande 2002/03:UBU18

Alla beredningar i utskottet

2003-04-10

Etikprövning av forskning (UbU18)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om en ny lag om etikprövning av forskning på människor och biologiskt material från människor. Lagen ska skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen gäller ska inte få bedrivas utan att ha blivit godkänd vid etikprövning. Lagen ska gälla för forskning som innebär ett fysiskt ingrepp eller bedrivs enligt en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt. Lagen ska även gälla för forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en avliden människa eller innebär studier på biologiskt material som tagits från en levande eller avliden människa och kan härledas till denna person. Lagen ska dessutom gälla för forskning som bedrivs med känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen eller med personuppgifter om lagöverträdelser m.m., om forskningen sker utan att den enskilde har lämnat sitt uttryckliga samtycke. Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2004.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2003-06-03

Debatt om förslag 2002/03:UBU18

Webb-tv: Etikprövning av forskning

Dokument från debatten

2003-06-03Protokoll 2002/03:115

Protokoll från debatten

Per Bill (M)

Anf. 135 Per Bill (M)

Herr talman! Folkpartiet välkomnar att regeringen nu äntligen, efter en ganska lång tids väntan, presen- terar ett lagförslag med regler för etikprövning av forskning som berör människor. Det är viktigt att vi har godtagbara principer för hur människor ska be- handlas när de ska ställa upp som försökspersoner eller när de ska bidra med forskningsmaterial före eller efter döden. Själva grundtanken i regeringens förslag om att forskning som berör människor ska etikprövas är vi i Folkpartiet positiva till. Likaså är vi positiva till att kraven på information till försökspersonerna blir tydliga. Men vi tycker också att lagförslaget har en del brister. Det är till vissa delar ofullständigt. Därför tycker vi att regeringen ganska snart måste komma tillbaka och föreslå förtydliganden i den här lagstift- ningen. Folkpartiets huvudsakliga invändningar när det gäller den här föreslagna lagen går ut på att vi tycker att fler områden måste etikprövas. Vi tycker till ex- empel att också intervjuer och observationsstudier ska etikprövas. Det är väldigt viktigt att statistik med känsliga uppgifter om individer inte utnyttjas så att den personliga integriteten kränks. Här är det viktigt att informationen till den som deltar i forskningen är tydlig och att deltagaren med hundraprocentig säker- het vet vad uppgifterna ska användas till och om de kommer att offentliggöras. Det finns också vissa oklarheter, som bland annat en del barnläkare pekat på, om barns möjligheter att säga ja eller nej till att vara försöksperson. Barn kan ju uppleva oro och ångest inför saker som vuxna tycker är fullständigt ofarliga, och de upplevelserna ska vi respektera. Därför borde lagen ha en tydligare formulering om att barn ska kunna ge uttryck för sin vilja även när vårdnadshavare och den vuxna omgiv- ningen menar att barnet förstår vad forskningen inne- bär. Sammanfattningsvis kan jag säga att Folkpartiets självklara utgångspunkt i den här frågan är att för- sökspersonens samtycke ska vara helt avgörande och att försökspersonen alltid måste få så klar information att hon eller han kan ta ställning till eventuella risker och obehag. Också när det gäller själva organisationen har vi en del invändningar. Regeringen föreslår att ett antal regionala nämnder i första hand ska behandla ärenden om etisk prövning. Vi är tveksamma till om den här organisationen är hållbar. Risken är stor att ärenden blir liggande innan de behandlas. På flera högskolor har det redan utvecklats frivil- liga etikkommittéer som arbetar med etiska frågor kring forskning som berör människor. Det är synd att regeringen inte försökt utnyttja dessa frivilliga etik- prövningskommittéer som redan finns i systemet och dra nytta av den erfarenheten. I stället vore det, menar Folkpartiet, positivt om man kunde hitta ett system där universitet, högskolor och myndigheter fortsätter att utveckla etikpröv- ningskommittéer på egen hand eller i samarbete med varandra. Den typen av kommittéer skulle kanske kunna utgöra den första instansen i den här etikpröv- ningen. Sedan finns det också en del brister ur forskarens synpunkt. Förslaget innebär ju att en regional nämnd ska kunna godkänna eller avslå en forskningsansö- kan. Sedan ska forskaren kunna överklaga till en central nämnd. Men enligt regeringens förslag ska också en regional nämnd som inte kan bestämma sig för ett beslut kunna lämna över ärendet direkt till den centrala nämnden. Därefter går det inte att överklaga den centrala nämndens beslut. Det tycker vi i Folk- partiet är rättsvidrigt. Naturligtvis ska en forskare som får avslag alltid ha möjlighet att överklaga ett negativt beslut till högre instans. Vidare är det beklagligt att regeringen - som van- ligt, om jag får säga så - ska utse samtliga ledamöter i de här kommittéerna. Vill man skapa en grund för en levande diskussion om etiska frågor är det naturligt att universitet och högskolor själva utser sina repre- sentanter och att lekmännen utses till exempel av de politiska partierna, ungefär på samma sätt som nämn- demän utses. Det finns så många frågetecken kring just den här föreslagna organisationen att en utvärdering väldigt snabbt måste göras. Därför föreslår Folkpartiet att en första utvärdering görs redan efter två år. Jag vet att det är ovanligt kort tid för att utvärdera en ny organi- sation men jag tycker att frågetecknen är så stora att vi behöver göra en så tidig utvärdering. Herr talman! Genomgående när jag pratat har jag använt den term som i dag gäller för människor som ställer upp på att delta i olika forskningssammanhang, nämligen det vedertagna begreppet "försöksperson". Från och med nu ska det inte heta "försöksperson", utan det ska heta "forskningsperson". Det är ett för- slag som jag inte förstår. Jag tycker att det är onödigt. Vi i Folkpartiet tycker att det är onödigt att byta ut invanda ord. Förmodligen kommer bytet att leda till ett antal missförstånd. Jag är övertygad om att det kommer att ta väldigt många år innan de flesta män- niskor vet vad som över huvud taget menas med "forskningsperson". Vi i Folkpartiet föreslår därför att begreppet "försöksperson" ska användas även i fortsättningen. Moderaterna har en motion om att modernisera lagstiftningen så att stamcellsforskningen kan ut- vecklas i Sverige och hinder för så kallad somatisk kärnöverföring undanröjs. Jag nämner detta därför att jag sympatiserar med motionen. Jag tror verkligen att stamcellsforskningen måste få stort utrymme i svensk forskning. Sverige har ju goda förutsättningar för kvalificerad forskning i biovetenskap och medicin. Det vore synd om den forskningen blev tvungen att hålla igen. Nu finns det en utredning som har avlämnat ett betänkande, Rättslig reglering av stamcellsforskning. Som jag uppfattar det öppnar det här betänkandet för en positiv utveckling av stamcellsforskningen, så jag menar att vi inte så att säga kan köra förbi det bered- ningsarbete som pågår. I stället måste regeringen, utgår jag från, återkomma till riksdagen med frågan om stamcellsforskningen och lagstiftningen kring denna. Då hoppas jag att ett lagbeslut ska undanröja de hinder för viktig forskning som finns i dag. Avslutningsvis vill jag säga något som borde vara en självklarhet men som ändå behöver sägas. I det här sammanhanget är det etiken i förhållande till försöks- personer, eller forskningspersoner, som det här be- tänkandet handlar om. Det handlar inte alls om något slags etiska normer för vilken forskning som ska bedrivas. Vår liberala utgångspunkt är att forskningens fri- het inte får inskränkas. Enligt vår mening finns det inte några frågor som forskaren inte får ställa och inte heller några resultat som forskaren inte får komma fram till. Om den politiska ledningen i något sam- manhang skulle anlägga sina värderade aspekter på vad forskningen ska syssla med kommer den själv- ständiga forskningen att hindras. Risken är att nya forskningsvägar inte söks. Därför säger vi liberaler alltid nej till att sätta upp särskilda politiska regler för forskningen. Den typen av regler finns heller inte i det här betänkandet. Där- för yrkar vi inte avslag, även om vi har en del kritiska synpunkter. Det är en helt annan sak att det måste finnas lagar och regler för metoder som forskningen ska använda. Varken forskare eller andra människor har rätt att utsätta andra människor för lidande eller att över huvud taget göra något mot deras vilja. De har inte heller rätt att förstöra miljö och natur. Lagar- na ska gälla för alla. Jag tror att en del människor ibland i debatten blandar ihop de här begreppen. Forskningens frågor och forskningens resultat måste alltid vara fria men forskningens metoder måste ibland kunna begränsas. Med detta nöjer jag mig, och för att spara tid yrkar jag bifall endast till en av Folkpartiets reservationer, nämligen till reservation 11 under punkt 6.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 136 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Svensk forskning håller mycket hög kvalitet och står sig väl vid internationella jämförel- ser. Det är viktigt att ha ett klimat som ger forskarna möjlighet att göra nya landvinningar inom olika om- råden. När det gäller forskning som avser människor är det dock viktigt att samhället inte överlåter åt den enskilde forskaren att fatta svåravvägda etiska beslut som kan få långtgående konsekvenser, inte bara för de personer som påverkas direkt av forskningen utan faktiskt också för kommande generationer. Vi ser en lagreglering både som ett stöd för den enskilde forskaren och som ett skydd för individens rättigheter. Inte minst inom biomedicinen går utveck- lingen mycket fort. Det som sågs som science fiction för bara några år sedan är verklighet både i och utan- för forskarlaboratorierna i dag. Det räcker att nämna kloning, surrogatmödrar, designade foster för att inse att det finns anledning att ha ett genomtänkt regelverk för hur långt vi är beredda att gå. I andra jämförbara länder är etikprövning av forskning som avser männi- skor och biologiskt material från människor sedan länge rättsligt reglerat. Därför är det bra att vi i Sveri- ge nu får en lagstiftning på det här området. Men när regeringen nu äntligen satt ned foten och lägger fram en proposition kan man fråga sig varför den är så halvhjärtad. Lagförslaget omfattar bara krav på etisk prövning för sådan medicinsk och samhälls- vetenskaplig forskning som syftar till att påverka människor psykiskt eller fysiskt. Det finns forskning inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forsk- ning som kan innebära etiska komplikationer av annat slag och som borde omfattas av lagstiftningen. Det erkänner också regeringen delvis. Nu får vi avvakta en ny utredning som eventuellt leder fram till en komplettering av lagen så småningom. Det är inget bra arbetssätt om man vill skapa tydlighet på det här viktiga området. Herr talman! I Helsingforsdeklarationens riktlinjer för forskningsetik i biomedicin slås det fast att det i forskningsresultat klart ska framgå vilka forsknings- etiska överväganden som gjorts i förhållande till just Helsingforsdeklarationen. De medicinska forsknings- etikkommittéer som finns i dag arbetar utifrån Hel- singforsdeklarationen, som antagits av World Medi- cal Association och innehåller etiska riktlinjer för forskning på människor. Därför har vi kristdemokra- ter väldigt svårt att förstå varför regeringen valt att inte hänvisa till Helsingforsdeklarationen i den inle- dande paragrafen. Det hade varit ett sätt att tydligt visa hur andan i lagen ska tolkas. Det hade dessutom anknutit till andra länders lagstiftning på ett positivt och tydligt sätt, vilket inte är oväsentligt med tanke på omfattningen av internationell forskning. Lagen är också otydlig i sitt innehåll när det gäller de delar den faktiskt omfattar. Ett exempel är stamcellsforskningen. Här ligger Sverige, som någon talare redan nämnt, långt framme när det gäller områ- den som kan få stor betydelse för boten av svåra sjukdomar i framtiden. Det är alltså ett mycket viktigt område. Här pågår en diskussion, inte bara i Sverige utan i många länder, om vilken typ av stamceller som ska få användas. Finansieringen av det sjätte rampro- grammet om forskning inom EU höll på att stjälpas därför att flera länder, bland annat Tyskland och Italien, var motståndare till stamcellsforskning på stamceller som hämtats från embryon. Kompromissen blev att under ett år endast tillåta forskning på stamcellslinjer som redan finns. Ett nytt beslut ska fattas i höst. Är detta bra eller dåligt? Det råder dela- de meningar om det. Men det visar att frågan inte är enkel och att det finns anledning att fatta väl genom- tänkta beslut. Vi anser att det klart borde ha framgått av lagen att det ska krävas etikprövning i de fall där man ämnar forska på stamceller från foster och emb- ryon. Utgångspunkten för all etikprövning ska vara människovärdesprincipen. Det innebär att alla männi- skors absoluta, unika och okränkbara värde ska prägla ramar, regler och praktik när det gäller all forskning som berör människor. Det är individens rättigheter och friheter som ska sättas före allt annat, inklusive samhällsnyttan. Ingen person får utnyttjas hur gott syftet än är. Börjar vi sväva när det gäller den grund- läggande inställningen hamnar vi lätt i ett nyttoetiskt tänkande, som innebär att människor kan användas som försökspersoner om syftet är att minska lidande för andra. Nyttan med forskningen blir viktigare än individen som deltar i den. I § 9 föreslår regeringen följande text: "Forskning får godkännas bara om de risker som den kan medfö- ra för forskningspersoners hälsa, säkerhet och per- sonliga integritet uppvägs av dess vetenskapliga vär- de." Vem känner sig trygg med den formuleringen? I vilka fall kan risken för min personliga integritet eller för min personliga hälsa uppvägas av ett vetenskap- ligt värde? Ett sådant synsätt kan vi kristdemokrater aldrig acceptera. Vi har därför föreslagit förtydligan- den och tillägg i lagtexten i paragraferna 7-9 för att undvika varje möjlighet till nyttoetisk tolkning. Ty- värr har vi inte fått gehör för det. Vi har också reserverat oss när det gäller några andra delar av betänkandet, bland annat vad gäller föräldrars medgivande för forskningspersoner som är under 18 år och bristen på tydlighet i hur tillsynen ska organiseras samt när det gäller att regeringen ska utse nämndledamöterna - för att nämna några punkter. Men jag nöjer mig, herr talman, med att yrka bifall till reservation 8 punkt 4.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 137 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till reserva- tionerna 5 och 13. Det finns anledning att välkomna den nya lagen om etikprövning av forskning, även om den tyvärr bara gäller en mindre del av forskningen och även om lagstiftningen borde ha kommit tidigare. Om det här verkar det finnas stor enighet i den här debatten. Lagen som gäller forskning på människor och bi- ologiskt material från människor kommer förhopp- ningsvis att stärka skyddet för den enskilda männi- skan och respekten för människovärdet. Dagens sys- tem för forskningsetisk granskning med forsknings- etiska kommittéer är inte tillräckligt och är inte regle- rat i lag eller förordning. Eftersom dagens prövning är frivillig är den inte heltäckande, och därför är det bra att vi nu får ett system som innebär att etikpröv- ning på de områden som förslaget berör blir obligato- risk. Men det är självfallet viktigt, och det vill jag understryka, att den kompetens som byggs upp inom de forskningsetiska kommittéer som finns tas till vara när de nya regionala nämnderna byggs upp. Från Centerpartiets sida tycker vi att det är bra att vi får regionala nämnder för forskningsetik och att dessa ska vara självständiga i sitt beslutsfattande. Vi har däremot synpunkter såväl på nämndernas sam- mansättning som på vem som ska utse de ingående ledamöterna. Utskottsmajoriteten vill att de regionala nämnderna ska bestå av tio ledamöter med veten- skaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Vidare tycker man att regeringen ska utse samtliga ledamöter. Vi tycker också att det är viktigt att det finns fö- reträdare för såväl forskarvärlden som samhället i övrigt men menar att representationen bör vara lika stor från båda dessa grupper. Det finns ingen hållbar anledning till att företrädarna för vetenskapen ska vara dubbelt så många som företrädarna för det all- männa intresset. Dessutom är det värdefullt att nämn- derna står fria från regeringen om de verkligen ska vara så självständiga som syftet är. Därför menar vi att företrädarna med vetenskaplig kompetens bör utses av universitet och högskolor, medan de politiska partierna bör få ansvaret att utse företrädarna för de allmänna intressena, ungefär som i dag sker vad gäl- ler nämndemännen, som tidigare sagts här. Som jag tidigare sade anser vi att den lag som vi nu diskuterar är värdefull och välkommen men att den bara är ett första steg på vägen mot etikprövning av forskning över huvud taget. Tillsammans med Miljöpartiet föreslår vi därför att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ska lämna förslag till hur etikprövning ska ske inom den forskning som inte regleras i den lag vi nu ska ta ställning till. Att etik- pröva forskning är viktigt men säkerligen inte så enkelt. Därför är det viktigt att vi nu noga följer de praktiska konsekvenserna av den lag som kommer att stiftas. Inte minst gäller det att studera hur den här lagens avgränsningar fungerar liksom organisationen med regionala nämnder. Därför är det viktigt att en utvärdering sker snabbt. Vi tycker också att det bör ske redan om två år efter det att lagen har trätt i kraft.

Håkan Larsson (C)

Anf. 138 Håkan Larsson (C)

Herr talman! I den proposition som vi nu debatte- rar föreslås att etikprövningen av forskning ska regle- ras tydligare och att skyddet för individen ska stärkas. Den prövning som i dag sker är frivillig och har till exempel ingen överprövningsinstans. Vi från Miljöpartiet anser att det är ett positivt initiativ från regeringen att lägga fram en proposition med förslag som stärker skyddet för den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Det är bra att regeringen nu föreslår att etikprövningen av forskning ska regleras så att det blir obligatoriskt med etikprövning och att överträdel- ser mot detta kommer att kunna medföra sanktioner. Det är ett stort steg framåt. Men tyvärr går förslagen inte tillräckligt långt för att uppfylla syftet med skyddet för den enskilda män- niskan. De etiska problem som uppstår i forsknings- processerna har oftast ett allmänintresse och måste hanteras och diskuteras även utanför forskarkåren. Det kan till exempel handla om frågor om människors integritet. Forskaren måste givetvis ha stor frihet när det gäller val av frågeställningar, det är mycket viktigt. Men när det gäller val av metoder och tillvägagångs- sätt där etiska dilemman kan uppstå kan friheten inte vara obegränsad. Detta är extra angeläget när det handlar om forskning som innebär ingrepp på männi- skor eller på biologiskt material från avlidna. Herr talman! Lagförslaget ökar representationen av företrädare för allmänheten i de regionala nämn- derna där prövningen ska ske, men fortfarande är ledamöter med vetenskaplig kompetens i klar majo- ritet. Jag och Miljöpartiet vill ha en etisk prövning av nämnder som förutom ordföranden helt består av lekmän. Forskarna ska naturligtvis under processen bistå med sin kompetens och ange nyttan och eventu- ella risker med forskningen. Men den etiska bedöm- ningen bör göras av företrädare för de allmänna in- tressena. Regeln måste dock alltid vara att man in- hämtar yttrande från personer med aktuell vetenskap- lig kompetens. När man behandlar så känsliga saker som fysiska ingrepp på människor, på fysiskt material från avlidna människor eller känsliga personuppgifter måste man ge största möjliga skydd och rättssäkerhet för den enskilda individen. Lekmannarepresentationen är viktig ur flera aspekter. Det handlar bland annat om vikten av starkt skydd för människor som medverkar i forskning som försökspersoner mot risken att skadas fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt. Det är viktigt att ge allmänheten ett starkt infly- tande över den forskningsetiska prövningen, eftersom det finns ett allmänintresse av att människors integri- tet värnas. Det ger också större möjlighet för enskilda organisationer att få medverka vid och påverka den etiska prövningen. I den etiska bedömningen krävs en sammanvägd bedömning av det underlag som man får från den vetenskapliga kompetensen ställd mot skyddet av den enskilda individen och rättssäkerheten samt eventu- ella samhälleliga aspekter, och då bör den etiska prövningen göras av en lekmannanämnd. De personer som deltar i ett forskningsprojekt måste skyddas från risker fysiskt, psykiskt och integ- ritetsmässigt. Forskningen måste utföras på ett sätt som från etiska utgångspunkter är allmänt accepterat och inger förtroende hos allmänheten. En annan sak som vi har haft invändningar mot handlar om att kunna överklaga besluten. Att som nu föreslås ge möjlighet att överklaga beslut endast till forskaren som ansöker om prövning är som vi ser det helt otillräckligt. Det innebär att besluten endast kommer att kunna överklagas om de går forskaren emot. Om den etiska prövningsprocessen ska vara de- mokratiskt försvarbar måste allmänheten ges rätt att få sina intressen prövade. Det måste vara möjligt att också överklaga ett beslut om att godkänna en viss forskning. Det känns mycket otillfredsställande att inrätta ett nytt lagreglerat system som endast går att överklaga åt ett håll. Individens skydd och rättssäkerhet är en viktig ledstjärna för oss i Miljöpartiet. Vi vill därför att möjlighet ges till företrädare för patienter och all- mänhet att överklaga genom en ombudsman. Ska man stärka skyddet för individer i samhället och så kallade försökspersoner är en logisk följd av det resonemang- et att det ges möjlighet att överklaga även för en re- presentant för allmänheten. Det är visserligen, som regeringen påpekar, svårt i den här typen av prövningar att anse att någon skulle vara direkt berörd och därmed kunna ges möjlighet att själv överklaga. Men det skulle enligt vårt sätt att se bäst lösas genom inrättandet av ett ombudsman- nainstitut. En ombudsman skulle kunna företräda allmänhe- ten och ha som uppgift att ta till vara allmänhetens intressen i frågor som rör etikprövning av forskning. Ombudsmannen kan då välja att gå vidare med fall som anmälts dit. Sedan kan det så klart finnas många fler skäl för att inrätta en så kallad patientombudsman som skulle kunna ha fler uppgifter, men det bör man se över ytterligare. Allra bäst tycker vi att det hade varit om man ha- de tagit all etikprövning i ett samlat grepp och sett över helheten innan det här förslaget hade lagts fram. Det finns många etiska problem som man kan ställas inför inom många andra delar av forskningen. Precis som det sägs i propositionen kan det finnas många områden inom till exempel den samhällsvetenskapli- ga forskningen som också kan vara integritetskrän- kande. Det är därför viktigt att man omedelbart går vida- re med att se över de övriga delarna av forskningen för att man ska kunna föreslå hur den etiska pröv- ningen av forskningen ska ske inom de områden som inte regleras i det här förslaget. Det finns skäl att ganska snart utvärdera den här organisationen för att lära av erfarenheterna, se om den har fungerat väl och se om man behöver göra förändringar. Det kommer också att ge tillfälle att kunna använda sig av de erfarenheter som man har fått innan man går vidare med den etiska prövningen av övriga områden. Jag stöder självklart alla våra reservationer men yrkar enbart bifall till reservation nr 21.

Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 139 Mikaela Valtersson (Mp)

Herr talman! Vår framtid byggs upp av kunskap och lärande. Morgondagens välfärd vilar på resultat av dagens forskning. Jag läste att 90 % av alla forska- re som under historiens gång varit verksamma är verksamma just nu. Det är ju en svindlande siffer- uppgift. Främst forskningens framsteg inom medicin och naturvetenskap har skapat stora förväntningar hos många på ett bekvämare, friskare och längre liv, samtidigt som samma resultat hos andra har skapat oro och rädsla för oöverblickbara konsekvenser både för samhället och för den enskilda människan. Inte endast forskningens resultat har skapat oro och debatt. Även olika forskningsmetoder ifrågasätts och kritiseras av en bred allmänhet. Frågan om forskningens legitimitet har flyttat ut från forskningsvärlden in i det omgivande samhället. Vi måste finna olika sätt att öka allmänhetens förtro- ende för forskningen. En rättslig reglering som ga- ranterar att allmänföreträdare ges möjlighet att få insyn i och inflytande över den etiska prövningen av forskningen som avser människor är ett sätt att skapa en mötesplats för forskare och allmänhet där för- hoppningsvis förståelsen för varandras olika ingång- sperspektiv kommer att öka. Herr talman! Det är sannerligen en grannlaga uppgift att i en rättslig reglering av etikprövning av forskning finna balansen mellan å ena sidan forska- rens frihet att välja vetenskapliga frågeställningar och metoder och å andra sidan allmänhetens krav på insyn och inflytande. Å ena sidan har vi samhällets krav på kunskap- svinster. Å andra sidan har vi den enskilde försöks- personens hälsa, säkerhet och integritet. Lagstiftning- en måste samtidigt leva upp till kravet på rättssäker- het för både forskaren och forskningspersonen. Jag finner att regeringens förslag om etikprövning av forskning väl uppfyller dessa krav på balans. Jag tycker också att det är en styrka att vi alla delar upp- fattningen att den etiska prövningen av forskning som avser människor inte längre ska bygga på frivillighet, utan att den ska regleras i lag. Jag har även med glädje noterat att enigheten är stor när det gäller de allmänna utgångspunkterna för etikprövningen, den organisatoriska uppbyggnaden av denna prövning och tillsynen över den. Vi tycks också vara nästan helt eniga om hur den ska finansie- ras, och det är ju inte så vanligt. Naturligtvis skiljer vi oss mer eller mindre åt när det gäller detaljer i förslaget, och det kommer väl att framgå av den debatt som jag utgår ifrån kommer att följa på mitt anförande. Det är mycket väsentligt att som allmän utgångs- punkt för den forskningsetiska prövningen skall gälla att människors välfärd ska ges företräde före samhäl- lets och vetenskapens behov och att forskningen ska godkännas endast om den utförs av eller är under överinseende av en forskare som har den vetenskapli- ga kompetens som behövs. Det handlar i grunden om människors förtroende för forskningen och forsk- ningens respekt för människovärdet. Kontakten mellan forskare och forskningsperson ska bygga på information och samtycke. Informatio- nen ska vara bred och genomgående. Den ska omfatta den övergripande planen för forskningen och syftet med den. Den ska innehålla uppgifter om de metoder som kommer att användas och de risker som forsk- ningen kan innebära för mig som forskningsperson. Som forskningsperson ska jag ge ett samtycke till deltagande som är frivilligt, i vetskap om att mitt samtycke när som helst kan återtas och mitt deltagan- de i forskningsprojektet avbrytas. Så balanseras i förslaget rättssäkerhet för forska- ren mot rättssäkerhet för forskningspersonen. Jag tycker att man har klarat den balansen bra. Herr talman! Balans, förtroende, öppenhet och in- syn är ledorden i förslaget. Det tilltalar mig liksom det skulle ha tilltalat de indoeuropéer som uttryckte sin världsbild i Vedaskrifterna för tusentals år sedan. Den erfarenhet de lämnat efter sig till oss lyder: Ve- tenskapen är för en människa utan omdöme som en spegel för en blind. Med detta yrkar jag bifall till regeringens förslag och avslag på samtliga motioner samt inväntar repli- kerna.

Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 139 Majléne Westerlund Pank (S)

Per Bill (M)

Anf. 140 Per Bill (M)

Herr talman! Jag och Moderata samlingspartiet tycker att det är en bra balanspunkt som man har hittat i denna lagreglering. Samtidigt vill jag säga att det är en balanspunkt som hela tiden måste vidmakt- hållas. Ingenting står stilla, allra minst inom forsk- ningen. Om det här är att snurra en tallrik på en pinne på cirkus så handlar det om att hela tiden titta på vad som händer i omvärlden, se vilka krav på oss som kommer och se vad som händer. Vi vet att vi har regleringen av stamcellsforsk- ningen alldeles runt hörnet. Vi tror oss veta att det kommer att ställas krav från EU. Vi har också andra saker som gör att det kommer att ske ytterligare reg- lering på det här och närliggande områden. Då tar jag bara upp det korta perspektivet. I det långa perspekti- vet finns det hur mycket som helst med personlig integritet å ena sidan och utvecklingen på IT-området och forskning på DNA-nivå å andra sidan. Min fråga är: Vad kommer regeringen och Social- demokraterna att göra när man lägger fram sin forsk- ningsproposition i mitten av den här mandatperioden för att vidmakthålla den goda balanspunkt som man har för tillfället?

Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 141 Majléne Westerlund Pank (S)

Herr talman! Jag skulle naturligtvis vara väldigt glad om jag kunde svara Per Bill direkt på vad rege- ringen kommer att göra i sin forskningsproposition. Jag kan tyvärr inte göra det, vilket väl är förståeligt. Jag delar Per Bills syn på balansen som något av en cirkuskonst där det gäller att inte tippa åt något håll. Därför tycker jag att det är bra att man så tydligt i förslaget markerar att detta är ramlagen för hur den etiska prövningen av forskningen ska gå till. Man går icke in i några detaljer när det gäller etikprövning av innehållet i forskningen. Där tror jag att man ska vara väldigt försiktig, inte bara med tanke på hur snabbt forskningen utvecklas utan också med tanke på hur snabbt opinionens inställning till olika typer av forsk- ning förändras. Jag brukar nämna synen på transplantationer som ett utmärkt exempel på vad som kunde ha skett om vi hade gått in med en eventuell förbudslagstiftning mot transplantationer, med tanke på hur snabbt den medi- cinska tekniken har utvecklats.

Per Bill (M)

Anf. 142 Per Bill (M)

Herr talman! Jag delar Majléne Westerlund Pan- kes syn på att det är bra att vi inte ägnar oss åt detalj- reglering. Det är verkligen att skapa problem för sig själv, med den hastighet som detta rör sig med. Däremot tycker jag kanske att Majléne Wester- lund Panke är aningen modest, eftersom hon har så god insyn i vad som är på gång. Därför trodde jag att vi åtminstone kunde få reda på om det finns ytterliga- re några områden av etisk natur som kommer att tas upp i forskningspropositionen. Utöver de två eller tre som jag redan nämnt har vi en stor pågående debatt om problemen med påstått fusk inom forskningen. Det vore bra om vi funderade över om några typer av åtgärder ska vidtas för att vi ska vara förvissade om att de forskningsresultat som läggs fram också är vederhäftiga, utan att vi lägger oss i den vetenskapli- ga debatten kring vad som är rätt och fel och vad som eventuellt är fusk.

Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 143 Majléne Westerlund Pank (S)

Herr talman! Det problem som Per Bill tar upp hör inte direkt hemma i den debatt vi för om den forskningsetiska prövningen och organisationen för den. Men i den globaliserade värld vi befinner oss i, med möjligheten att använda sig av Internet och den enorma datamängd och informationsmängd som finns, finns också ett bättre underlag för fusk. Samti- digt ska man kanske vara uppmärksam på att man kan använda stora mängder data på mycket olika sätt. Man kan bevisligen ljuga med annat än statistik. Man kan ljuga med data om än inte direkt. Man kan tiga om vissa data som inte överensstämmer med ens egna teorier. Det om något är en problematik som forskars- fären måste diskutera och ta ställning till hur man ska hantera.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 144 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Jag håller verkligen med om att det inte är innehållet i forskningen vi ska pröva utan metoderna, när forskningen dessutom berör männi- skor direkt. Det är därför jag också tycker att den här lagen i många stycken är bra. Det här är lite komplicerade frågor. Egentligen har vi en lagstiftning i grunden. Hade det bara handlat om att kontrollera att forskarna inte bryter mot lagen, hade det räckt med vanliga domstolar och poliser som kunde följa det här arbetet och göra de här prövning- arna. Här rör vi oss på ett annat område. Man ska helt enkelt med en sammanvägning av lekmanna- och vetenskapsmannasynpunkter försöka pröva om olika metoder är etiskt godtagbara. Då är samtalet, och utvecklande samtal inför nya frågor som dyker upp, väldigt viktigt. Då tycker jag att det är synd att man har formali- serat de här nämnderna så pass som man har gjort och släppt de frivilliga etiska kommittéer som redan finns. Vi har bland annat tio etiska kommittéer för medi- cinsk forskning, som har vuxit fram i samarbete mel- lan de medicinska fakulteterna och landstingen. Jag tycker att det vore väldigt synd om det spontana, frivilliga, direkta samtalet om etiska frågor i forsk- ningsvärlden skulle avstanna. Därför blir min fråga helt enkelt om Majléne Westerlund Panke har tänkt på hur man även i fram- tiden ska kunna utnyttja det som redan finns, och som redan fanns innan den här propositionen kom, bland annat de frivilliga etiska kommittéerna.

Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 145 Majléne Westerlund Pank (S)

Fru talman! Jag tycker inte att de frivilliga etik- kommittéerna behöver sluta med sina träffar och sina möten och diskutera etiska spörsmål i förhållande till forskning. Men det ska inte vara frivilliga kommittéer som godkänner forskning utifrån etiska grunder. Hela den här propositionen handlar ju om att vi ska fasa ut oss från frivilligheten och gå in i en lag- reglerad etikprövning och forskning. Med det har vi inte sagt att frivilliga sammanslutningar, där forskare och allmänhet diskuterar etiken kring forskningsfrå- gor, inte skulle få fortsätta sin verksamhet. Men de ska inte längre ha beslutsrätt när det gäller prövning av forskning på etiska grunder.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 146 Ulf Nilsson (Fp)

Fru talman! Jag menar att kompetensen redan finns i en del av de frivilliga kommittéerna. Risken är att den verksamheten stannar av. Sedan har vi också ett praktiskt problem. Det är att vi kommer att ha bara de regionala nämnderna, och frågan är om de kommer att hinna med alla de frågor och alla de ansökningar som kommer att komma in. Vi har redan i dag tio medicinsk-etiska kommittéer, och det kan jämföras med att vi på hela området får tio regionala kommittéer. Jag undrar om inte Majléne Westerlund Panke skulle kunna fundera en gång till över om man som en första instans kunde bredda det så att det blir fler kommittéer, att man utnyttjar en del av det som växer fram på institutioner, högskolor och universitet och ändå har möjligheten att överklaga till den centrala nämnden.

Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 147 Majléne Westerlund Pank (S)

Fru talman! Det är just kring de här frågorna som vi har diskuterat när vi har utarbetat lagförslaget om etikprövning och kommit fram till att vi inte längre ska basera den här prövningen på frivillighet. Vi ska basera den på lagreglering, beroende på att man på det sättet får tyngre legitimitet i de beslut man fattar. Med tanke på den oro som finns ute bland all- mänheten tror jag att forskningen är betjänt av att ha en lagreglering i botten som innebär insyn, öppenhet, överklagandemöjlighet och tillsyn, och också straffrättsligt ansvar om man bryter mot lagen. Det ger en mycket större tyngd, tror jag, åt den forskning som bedrivs om man bedriver den med en sådan här prövning och ett godkännande från en nämnd som bas. Jag tror att det är en väldigt väsentlig fråga. Jag trodde också att vi var överens om att lagreglera kring prövningen av forskning på etiska grunder. När det gäller kompetensen är vi ett litet land, och jag utgår från att den kompetens vi i dag ser ute i dessa frivilliga etikkommittéer kommer vi så små- ningom att återfinna i regionala nämnder, där man diskuterar samma frågor.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 148 Inger Davidson (Kd)

Fru talman! Majléne Westerlund Panke sade i sitt inledningsanförande att det i dag finns en oro bland allmänheten och att forskningsmetoder ifrågasätts av många. Det är många som frågar sig om det över huvud taget ska finnas några gränser för forskningens frihet och var de gränserna i så fall ska gå. Jag tycker att det är ganska fegt av politiker att dra sig undan den debatten och överlämna de svåra etiska övervägandena åt en ensam forskare, som alltså ska sätta gränser för sig själv. Jag tror att politiker också måste ge sig in i innehållet i forskningen, även om jag inser att man ska vara oerhört försiktig. Ta det aktuella exemplet med kloning. Vill vi att man ska kunna forska så att det blir möjligt att klona männi- skor? Nu vill jag ställa en konkret fråga till Majléne Westerlund Panke, och det handlar om den paragraf som jag citerade i mitt inledningsanförande. Jag me- nar att den balanspunkt som flera här har varit inne på väger över åt samhällsnyttan, nämligen att man får ta vissa risker för försökspersonens eller forskningsper- sonens hälsa och integritet om det uppvägs av dess vetenskapliga värde. Ge mig något exempel på när det skulle inträffa. Anser Majléne Westerlund Panke att den formuleringen bidrar till att allmänhetens tillit till forskningen ökar?

Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 149 Majléne Westerlund Pank (S)

Fru talman! Tänk, jag tror inte att politiker ska gå in och diskutera vad man får forska kring. Då tror jag att vi är farligt ute. Däremot tror jag att politiker, som vi diskuterar här i dag, ska fatta beslut om hur etik- prövningen kring forskning som berör människor ska äga rum, att vi ska fatta beslut om organisationen och när det ska ansökas om prövning. Men ansvaret och bedömningen ligger hos den enskilde forskaren. Det är den enskilde forskaren eller forskningshuvudmannen som bedömer om det är en forskning som de måste ansöka om godkännande för hos den regionala nämnden för etikprövning av forskning. Såtillvida har Inger Davidson rätt, att det är forskaren som gör det. Jag kan inte föreställa mig att det skulle vara en politiker som gör den bedöm- ningen. Jag tror att det är forskarsamhällets ansvar, men sedan ska prövningen ske gemensamt mellan forskare och allmänhet. Överklaganderätten ligger hos forska- ren om man inte får godkännande, men prövnings- rätten finns hos allmänföreträdarna, om de är tre och vill föra det vidare till den centrala nämnden. Jag tror att detta är en bra balans.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 150 Inger Davidson (Kd)

Fru talman! Indirekt blir det ändå politikerna i och med att vi nu fastställer den här lagstiftningen. När vi nu gör detta är det oerhört viktigt att inriktningen blir så tydlig som den någonsin kan bli. Jag tycker fortfarande att regeringen svävar på målet på flera ställen, men den paragraf som jag har valt ut är ett väldigt tydligt exempel på det. Jag vill fortfarande ha svar på frågan hur Majléne Westerlund Panke själv tolkar den lagregeln. Om inte vi själva kan göra detta, hur ska då forskarna eller de som ska utföra etikprövningen göra det? Dessutom vill jag ha svar på frågan om Helsing- forsdeklaration. Det är en deklaration som är väl genomarbetad. Den är samordnad mellan olika länder där etiska överväganden har blötts och stötts, höll jag på att säga, hur många gånger som helst. Man har kommit fram till den här deklarationen. Varför vill inte Sverige i likhet med andra länder ta in den i sin lagstiftning? Det skulle ge en väldigt tydlig vink om hur andan i den här lagen ska tolkas.

Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 151 Majléne Westerlund Pank (S)

Fru talman! Jag anser att andan i den här lagstift- ningen står mycket väl i överensstämmelse med Hel- singforsdeklarationen. Helsingforsdeklarationen om- fattar medicinsk forskning. Den här lagen omfattar inte enbart medicinsk forskning, även om vi har kon- centrerat oss på den debatten här i kväll. Här finns också en stor del av samhällsvetenskaplig forskning där man använder känsliga personuppgifter från våra stora dataregister till exempel. Den forskningen ska också etikprövas. Om vi skulle ha hänvisat till Helsingforsdeklara- tionen hade vi snävat in den här lagstiftningen, efter- som denna lagstiftning är bredare. Man tar också upp humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi och så vida- re på grund av att även integritetskänsliga personda- tauppgifter finns med i lagstiftningen.

Britt-Marie Danestig (V)

Anf. 152 Britt-Marie Danestig (V)

Fru talman! Som sista anmälda talare ska jag fatta mig mycket kort. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i utbildningsutskottets betänkande nr 18 som behandlar regeringens proposition om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Den här propositionen är ett resultat av ett samar- bete mellan regeringen och Vänsterpartiet. Vi står alltså bakom förslaget i betänkandet och också propo- sitionen i sin helhet och har inga reservationer. Det har framförts kritik mot regeringen för att man har varit senfärdig med att lägga fram det här förslaget. Jag måste säga att jag tycker att det har varit bra därför att förslaget är väl genomarbetat. Det har, tycker jag, i arbetet också funnits en väldigt stor lyhördhet och villighet till samtal på en mycket bred front. Det tror jag att förslaget har vunnit på. Vi kan ju höra här i kväll att det när det gäller de viktiga och bärande principerna faktiskt råder en stor politisk enighet. Det tycker jag känns skönt därför att det här är så oerhört grannlaga och viktiga frågor för så många människor. Nu skapar vi med det här förslaget en enhetlig or- ganisation för etisk prövning av forskning. Det är en prövning som faktiskt redan sker i dag vid många medicinska fakulteter och som också görs av Veten- skapsrådets etikarbetsgrupp för det humanistisk- samhällsvetenskapliga ämnesområdet och etikkom- mittén vid FAS. Vi reglerar nu rättsligt den etiska prövningen av forskning som innebär fysiska ingrepp eller där man använder metoder som syftar till att påverka männi- skor fysiskt eller psykiskt. Vi gör också prövningen överklagningsbar för forskningshuvudmannen. Jag vill säga att vårt syfte i det här arbetet har va- rit att utifrån en mycket uttalad respekt för människo- värdet både ge enskilda personer ett fullgott skydd mot integritetskränkning och skada vid forskning och ge forskarna stöd och ledning i de fall då intresset att vinna ny kunskap kan tänkas komma i konflikt med forskningspersonernas krav på säkerhet och integritet. Det är alltså viktigt att vi värnar om rättssäkerheten för både forskningspersonerna och forskarna. I debatten har det framförts en del kritik mot för- slaget, men jag tycker inte att kritiken är särskilt en- hetlig. Det är ett antal vitt skilda ståndpunkter som är ganska svåra att förena. När det gäller avgränsningen av lagens tillämp- ningsområde skulle jag vilja säga att det är bra att regeringen har uppdragit åt Vetenskapsrådet att kart- lägga om det finns forskningsområden, som inte om- fattas av den här föreslagna lagen, där etiska problem kan bli relevanta. Det kan ju hända att den kartlägg- ningen resulterar i att ytterligare forskningsområden blir aktuella att inordna under lagen om etisk pröv- ning. Kritik har också framförts i en del motioner när det gäller den föreslagna organisationen av etikpröv- ningen. För Vänsterpartiets del har vi sett det som värdefullt att ordföranden i nämnden är en kvalifice- rad jurist med domarkompetens. Vi tycker att det är en viktig förutsättning för att man ska kunna både garantera och legitimera nämndens oberoende ställ- ning. Vi tycker också att kravet på vetenskaplig kom- petens inom ett visst forskningsområde i en nämnd och önskan om en generell insyn från allmänhetens sida har balanserats mycket väl i det här förslaget. Vi får ju komma ihåg att allmänhetens insyn förstärks mycket kraftigt i förhållande till nuläget. Personligen tror jag inte att vi skulle vinna nå- gonting om vi beslutade att det endast skulle vara de politiska partierna som skulle kunna nominera före- trädare för allmänintresset. Jag tror egentligen inte att vi skulle vinna någonting i kvalitet på det. Däremot kan jag hålla med om att det är viktigt att det i varje nämnd ingår personer som är forskningsetiskt skola- de. Sedan är det några som har nämnt de svåra och komplicerade forskningsområdena som handlar om embryonal stamcellsforskning och kanske också terapeutisk kloning. Det är svåra och känsliga beslut och för framtiden mycket betydelsefulla beslut som vi måste fatta här i riksdagen så småningom, men efter- som det är utredningar på gång och diskussionerna fortgår har vi anledning att återkomma till den debat- ten senare.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2003-06-04

Förslagspunkter: 23, Acklamationer: 17, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

2003-06-04Protokoll 2002/03:116

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2002/03:213

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Regeringens beredning av ärendet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub4 yrkandena 3 och 10 och 2002/03:Ub7 yrkande 1.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 123 0 0 21
m 0 47 0 8
fp 40 0 0 8
kd 0 0 24 9
v 25 0 0 5
c 19 0 0 3
mp 14 0 0 3
Totalt 221 47 24 57
Ledamöternas röster
Utvidgning av tillämpningsområdet för lagen om etikprövning av forskning till andra undersökningar än forskning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub6 yrkande 1.
Reservation 3 (c, fp, kd)
Utvidgning i övrigt av tillämpningsområdet för lagen om etikprövning av forskning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub5 yrkande 6, 2002/03:Ub6 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Ub7 yrkandena 2, 4 och 5 och 2002/03:Ub8 yrkande 3.
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (c, mp)
Reservation 6 (kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (c, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 123 0 0 21
m 47 0 0 8
fp 1 0 39 8
kd 0 0 24 9
v 25 0 0 5
c 0 18 1 3
mp 0 14 0 3
Totalt 196 32 64 57
Ledamöternas röster
Utgångspunkter för etikprövningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub4 yrkande 1 och 2002/03:Ub7 yrkande 3 i denna del.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 122 0 0 22
m 3 0 44 8
fp 38 0 1 9
kd 0 24 0 9
v 25 0 0 5
c 19 0 0 3
mp 14 0 0 3
Totalt 221 24 45 59
Ledamöternas röster
Information och samtycke
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub6 yrkande 9 och 2002/03:Ub7 yrkande 6.
Reservation 9 (fp)
Reservation 10 (kd)
Organisationen av etikprövningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub6 yrkandena 5 och 8.
Reservation 11 (fp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (fp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 123 0 0 21
m 47 0 0 8
fp 0 40 0 8
kd 24 0 0 9
v 25 0 0 5
c 19 0 0 3
mp 14 0 0 3
Totalt 252 40 0 57
Ledamöternas röster
Juridisk kompetens i de regionala nämnderna och den centrala nämnden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub5 yrkandena 3 i denna del och 4 och 2002/03:Ub6 yrkande 10 i denna del.
Sammansättningen av nämnderna i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub5 yrkande 3 i denna del, 2002/03:Ub6 yrkande 11 och 2002/03:Ub8 yrkande 1 i denna del.
Reservation 12 (fp)
Reservation 13 (c)
Reservation 14 (mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (c)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 123 0 0 21
m 47 0 0 8
fp 0 0 40 8
kd 24 0 0 9
v 25 0 0 5
c 0 19 0 3
mp 0 0 14 3
Totalt 219 19 54 57
Ledamöternas röster
Tillvaratagande av kompetensen i de nuvarande forskningsetiska kommittéerna
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub4 yrkande 6 och 2002/03:Ub5 yrkande 2.
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (c, kd)
Hur ledamöterna i de regionala nämnderna och den centrala nämnden utses
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub4 yrkande 7, 2002/03:Ub5 yrkande 1, 2002/03:Ub6 yrkande 10 i denna del och 2002/03:Ub7 yrkande 7.
Reservation 17 (m, c, fp, kd)
Tillsyn över efterlevnaden av lagen om etikprövning av forskning som avser människor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub4 yrkande 8 och 2002/03:Ub7 yrkande 8.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (kd)
Överklagande av beslut om etikprövning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub6 yrkande 6 och 2002/03:Ub8 yrkande 2.
Reservation 20 (m, fp)
Reservation 21 (mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 123 0 0 21
m 0 0 47 8
fp 0 0 40 8
kd 24 0 0 9
v 25 0 0 5
c 19 0 0 3
mp 0 14 0 3
Totalt 191 14 87 57
Ledamöternas röster
Straffansvar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub7 yrkande 9.
Reservation 22 (kd)
Finansiering av etikprövningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub4 yrkande 9.
Reservation 23 (m)
Termen forskningsperson
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub6 yrkande 13.
Reservation 24 (fp)
Lag om etikprövning av forskning som avser människor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:50 punkt 1 och avslår motionerna 2002/03:Ub7 yrkande 3 i denna del och 2002/03:Ub8 yrkande 1 i denna del.
Reservation 25 (kd)
Reservation 26 (mp)
Utvärdering av lagen om etikprövning av forskning som avser människor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub5 yrkande 5, 2002/03:Ub6 yrkande 7, 2002/03:Ub7 yrkande 10 och 2002/03:Ub8 yrkande 4.
Reservation 27 (c, fp, kd, mp)
Lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:50 punkt 9 och avslår motion 2002/03:Ub4 yrkande 4.
Reservation 28 (m)
Lag om ändring i sekretesslagen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bifaller delvis proposition 2002/03:50 punkt 2.
Övriga lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:50 punkterna 3-8.
Stamcellsforskning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So450 yrkande 3, 2002/03:Ub4 yrkande 2, 2002/03:Ub368 och 2002/03:Ub486 yrkande 23.
Reservation 29 (m)
Gränsöverskridande forskningssamarbete
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub4 yrkande 5.
Övriga frågor om etik i forskningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub6 yrkandena 4 och 12 och 2002/03:Ub449 yrkande 1.
Reservation 30 (fp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	123	0	0	21
m	0	47	0	8
fp	40	0	0	8
kd	0	0	24	9
v	25	0	0	5
c	19	0	0	3
mp	14	0	0	3
Totalt	221	47	24	57

Etikprövning av forskning

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Etikprövning av forskning (UbU18)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Etikprövning av forskning (UbU18)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Etikprövning av forskning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 135 Per Bill (M)

Anf. 136 Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 137 Inger Davidson (Kd)

Anf. 138 Håkan Larsson (C)

Anf. 139 Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 139 Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 140 Per Bill (M)

Anf. 141 Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 142 Per Bill (M)

Anf. 143 Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 144 Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 145 Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 146 Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 147 Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 148 Inger Davidson (Kd)

Anf. 149 Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 150 Inger Davidson (Kd)

Anf. 151 Majléne Westerlund Pank (S)

Anf. 152 Britt-Marie Danestig (V)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Regeringens beredning av ärendet

Beslut:

Utskottets förslag:

Utvidgning av tillämpningsområdet för lagen om etikprövning av forskning till andra undersökningar än forskning

Beslut:

Utskottets förslag:

Utvidgning i övrigt av tillämpningsområdet för lagen om etikprövning av forskning

Beslut:

Utskottets förslag:

Utgångspunkter för etikprövningen

Beslut:

Utskottets förslag:

Information och samtycke

Beslut:

Utskottets förslag:

Organisationen av etikprövningen

Beslut:

Utskottets förslag:

Juridisk kompetens i de regionala nämnderna och den centrala nämnden

Beslut:

Utskottets förslag:

Sammansättningen av nämnderna i övrigt

Beslut:

Utskottets förslag:

Tillvaratagande av kompetensen i de nuvarande forskningsetiska kommittéerna

Beslut:

Utskottets förslag:

Hur ledamöterna i de regionala nämnderna och den centrala nämnden utses

Beslut:

Utskottets förslag:

Tillsyn över efterlevnaden av lagen om etikprövning av forskning som avser människor

Beslut:

Utskottets förslag:

Överklagande av beslut om etikprövning

Beslut:

Utskottets förslag:

Straffansvar

Beslut:

Utskottets förslag:

Finansiering av etikprövningen