Ett mer likvärdigt skolval

Anf. 69 Gunilla Svantorp (S)

Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! Då står vi här igen i talarstolen och ska debattera likvärdighet i skolan, i dag med fokus på skolval.

De första Pisamätningarna som kom visade att vårt skolsystem var mer likvärdigt än andra länders. Sedan dess har likvärdigheten minskat, och i dag är vårt svenska skolsystem mindre likvärdigt än våra nordiska grannars. Detta borde stämma till eftertanke hos fler partier än vårt.

Familjebakgrundens betydelse ökar i dag. Elever blir alltmer uppdelade i skolan. Vi ser också att spridningen i skolors resultat ökar hela tiden. Det är den kanske viktigaste faktorn bakom att likvärdigheten minskar. Dessa saker har vi vetat länge.

Regeringen tillsatte Skolkommissionen under den förra mandatperioden. Skolkommissionen konstaterade bland annat att den ökade skolsegregationen är en allvarlig systemsvaghet i vårt svenska skolsystem. De konstaterade också att fördelningen av lärare förstärker skillnaderna. De lärare som skulle behöva finnas i de mest utsatta områdena är alltså inte där, utan de är på de skolor som ser ganska bra ut och som inte har så stora utmaningar.

Både Långtidsutredningen och Välfärdsutredningen har pekat ut skolvalet i dess nuvarande form som något som förstärker den socioekonomiska segregationen.

Skolan borde vara en mötesplats där man möter barn med annan bakgrund än den man har själv. Från 40-talets stora utredningar fram till 60talets bildande av enhetsskolan har all forskning som togs fram under den tiden, alla utredningar och alla diskussioner landat i att enhetsskolan, där barn med olika bakgrunder möts, behövs för att man ska öka förståelsen, få en ökad respekt och framför allt få en tillit till andra människor - de som inte ser ut som en själv eller kommer från samma bakgrund.

Tyvärr ser inte skolan ut så i dag. Därför har vi ett förslag från regeringen, som sedan har blivit ett betänkande från oss, som går ut på att huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter. När man har uppnått detta ska man se till att upprätthålla den allsidiga sociala sammansättningen. Det handlar helt enkelt om att ha barn från olika bakgrunder blandat. Svårare än så är det inte.

Förslaget handlar också om att urvalsgrunderna ska regleras i lag. Det handlar om att Skolinspektionen särskilt ska beakta elevers rätt till likvärdig utbildning vid nyetableringar av skolor. Och kommuner blir skyldiga att yttra sig över ansökningarna. Dessa förslag från regeringen avstyrker fem av riksdagens partier.

Vi vet att kötid som urval betyder att platser redan är paxade. Det gynnar välinformerade och välutbildade föräldrar. Det missgynnar föräldrar med mindre socioekonomiskt gynnsam bakgrund. Det missgynnar nyinflyttade familjer. Det missgynnar dem som vill göra ett sent val under sitt barns skoltid. Det missgynnar också barn som är födda sent på året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Slutsatsen måste landa i att kö har påtagligt negativa effekter för skolsegregationen. Det begränsar valfriheten och ger inte alla lika chans. Varför ska man behålla ett sådant system i skolan? Där tycker jag att de fem borgerliga partierna blir svaret skyldiga. Återigen säger man nej till förslag, men man har inga egna förslag att lägga på bordet. Man säger bara nej. Det är inte bra.

Det ska bli spännande att höra diskussionen i dag och hur de förslag ser ut som kan ändra på detta. Har man samma bild som vi har, att likvärdigheten sjunker och att segregationen ökar, och vill man i så fall göra något åt det? Det syns inte i det material som vi ska debattera och besluta om.

Jag står såklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 1.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf. 70 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Regeringen föreslår i sin proposition Ett mer likvärdigt skolval att huvudmän för förskoleklass och grundskola så långt det är möjligt aktivt ska verka för och upprätthålla vad man kallar en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter.

För Sverigedemokraternas del är det viktigt att skolval baseras på förutsägbara kriterier. Sådana kan till exempel vara närhetsprincipen, syskonförtur och verksamhetsmässigt samband, men inte kriterier som den enskilde inte kan påverka, som exempelvis etnicitet.

Den allmänpolitiska debatten om våra skolor har under senare år alltför ofta präglats av osaklighet och ogrundade påståenden. Olika socialistiska regeringsföreträdare har målat upp en bild av de fristående skolorna som roten till allt ont och skuldbelagt dem för den bristande likvärdigheten, den ökade segregationen och de sjunkande kunskapsresultaten i svensk skola.

Det är, menar vi, ett i grund och botten oseriöst förhållningssätt. Det är i själva verket en lögn. Förklaringen till bristande likvärdighet, ökad segregation och sjunkande kunskapsresultat är i stället den totalt misslyckade invandringspolitiken. Den, om något, har medfört allvarliga konsekvenser, inte bara för samhället i stort utan även för svensk skola, där exempelvis mer än var femte elev lämnar grundskolan utan behörighet till nationellt program, där ett stort antal elever har så allvarliga brister i svenska språket att de inte klarar av utbildningen och där lektioner alldeles för ofta tyvärr präglas av stök, oreda, bråk och bristande disciplin.

En annan förklaring är naturligtvis, vilket jag pekar på så ofta jag kan därför att det är sant, den kommunalisering som Socialdemokraterna drev igenom med Vänsterpartiet, som då hette Vänsterpartiet Kommunisterna. Vi ser inte minst hur kommuner prioriterar skolan olika, ibland medvetet och ibland därför att de är tvungna till det på grund av den ekonomiska verkligheten. Ibland tvingas de tyvärr använda skolan som en budgetregulator.

Det råder stor skillnad på skolpengens storlek från en kommun till en annan. Därför behövs ett statligt huvudmannaskap, och detta har vi pekat på gång på gång genom åren. Än en gång: Det handlar om att en statlig finansieringsmodell naturligtvis kan säkerställa en större likvärdighet men också om framtagandet av tydliga nationella riktlinjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Socialdemokraterna har nu för övrigt haft två mandatperioder på sig att se över frågan om huruvida skolan ska återförstatligas eller inte och hantera den seriöst, men nu har man valt att skjuta upp den till en utredning efter valet, vilket jag tycker är ytterst beklagligt.

Med detta sagt finns det naturligtvis kritik att rikta mot delar av skolsektorn. Detta gäller såväl kommunala som fristående skolor.

Att drygt 400 000 elever går i en fristående för, grund- eller gymnasieskola är ett tydligt bevis på att det finns en stor efterfrågan, ibland till och med väldigt stor efterfrågan. Men det visar också att allt inte står rätt till i våra kommunala skolor.

Samtidigt går det naturligtvis att rikta skarp kritik mot delar av friskolesektorn. Missförhållanden ska såklart rättas till. Vi är mer än villiga att ta seriösa diskussioner om det här.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill slå vakt om rätten att välja skola. För oss är det självklart att det är elever och föräldrar som ska ha inflytandet över skolvalet, inte socialistiska politiker eller byråkrater. Det förslag som nu ligger på riksdagens bord kommer att slå hårt mot just rätten att välja skola. Regeringens förslag om en så kallad allsidig social sammansättning innebär de facto att huvudmännen får en skyldighet att säkerställa att klasser får ett så kallat blandat elevunderlag. Det innebär i praktiken att platser på populära skolor ska låsas för vissa grupper av elever. Därmed fråntar man föräldrar och elever möjligheten att välja den skola som passar dem bäst.

Bussning och lottning kommer tveklöst att vara instrument som används för att få till stånd denna så kallade allsidiga sociala sammansättning i skolor och klasser. Effekterna av den politiken har vi dock redan sett i flera svenska kommuner. I Örebro visar till exempel en forskningsrapport från i fjol att bussning av elever inte alls ledde till minskad skolsegregation eller höjd måluppfyllnad. I stället uppvisades sämre skolresultat.

En rapport från Timbro visar i sin tur att bussning av elever leder till sämre kunskaper, minskad trygghet och ett utbrett missnöje bland såväl föräldrar som elever. Detta finns det exempel på från flera olika kommuner. Det är ett haveri, ett socialistiskt haveri. Att det leder till ett mycket stort missnöje struntar man fullständigt i.

Fru talman! I stället för att använda eleverna som integrationsverktyg i det socialistiska samhällsbygget borde utbildningspolitiken präglas av ett starkt fokus på kunskap och bildning. Lika viktigt är det att skolplaceringarna är förutsägbara och rättssäkra för den enskilda individen. Så kommer det inte att bli om regeringens förslag skulle gå igenom i dag, eftersom det då skulle bli omöjligt att förutse utfallet av skolplaceringarna.

Innebörden av en allsidig social sammansättning är dessutom att svaga elever skulle dra nytta av högpresterande elever. Vi vill bestämt understryka att det aldrig kan vara de studiestarka elevernas ansvar att höja andra elevers resultat.

Alla elever ska självklart erhålla en stimulerande undervisning. Alla elever ska erbjudas rätt förutsättningar för att nå målen, oavsett vilken bakgrund man har och oavsett vilken skola man väljer att gå på. Undervisningen ska därför anpassas mer efter de enskilda elevernas förutsättningar. Elever med behov av särskilt stöd ska få det. De ska erbjudas små undervisningsgrupper alternativt resursskolor. Särskilt duktiga elever ska ges undervisning på högre nivå. Vi menar också att nivågruppering ska ske i kärnämnena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! Regeringen föreslår att ett antal urvalsgrunder ska regleras i lag i det fall alla sökande inte kan beredas plats till en viss skolenhet. De fristående skolorna ska däremot inte få tillämpa kötid som urvalsgrund.

Vi delar inte regeringens uppfattning att kösystem skulle vara orättvist. Kösystem existerar i flera andra delar av välfärdssektorn utan att det ifrågasätts. Ett kösystem bygger på aktiva val. I alla andra sammanhang efterlyser vi engagemang från föräldrarnas sida. Det faktum att föräldrar gör ett aktivt val borde snarare uppmuntras, inte förbjudas.

Med det sagt kan vi mycket väl tänka oss att föra en seriös diskussion om detta. I tidigare debatter i denna kammare, för bara någon vecka sedan, konstaterades att samtliga fem partier som står bakom avslaget här i dag de facto kan tänka sig att föra en seriös diskussion om kösystemet och hur det skulle kunna se ut för att hitta en väg framåt. Men det är man inte intresserade av. Det är alltså inte konstigt att vi är kritiska till hur man har hanterat frågan. Det är inte seriöst.

Vi instämmer såklart i att det finns brister i dagens system. När det gäller till exempel köerna skulle det kunna handla om att en elev som föds i början av året har en fördel gentemot den som föds senare. Det måste vi i så fall titta på. Därför krävs det en bredare diskussion.

Regeringen har valt att helt undvika diskussion. Man vill inte ta den. Man lägger fram ett förslag, och sedan gnäller man över att det inte finns någon majoritet för det. Vi i oppositionen efterlyser snarare en diskussion. Vi efterlyser en bredare debatt.

Jag menar att skolfrågan förtjänar mer än att vara ett populistiskt redskap i en valrörelse. Den förtjänar banne mig en bred diskussion. Sedan får vi se vad den landar i. Det kan mycket väl vara på det sättet att vi kanske inte kan enas. Men vi kanske får en majoritet som vill gå i en viss riktning efter att vi har haft en seriös diskussion i frågan. Det efterlyser vi. Men man verkar tyvärr inte vara villig att välja den vägen framåt. Det är beklagligt och oseriöst. Skolan förtjänar bättre.

Fru talman! Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet, vilket innebär avslag på propositionen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb och Patrick Reslow (båda SD).

Anf. 71 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! När jag lyssnar på Sverigedemokraternas Richard Jomshof funderar jag på om vi upplever samma verklighet. Under min första mandatperiod i riksdagen satt jag och ledamoten Jomshof tillsammans i utbildningsutskottet. Vi gjorde studiebesök, också utomlands. Det man slås av utomlands är att där skolan fungerar allra bäst är de ganska rörande överens om vilka saker som behöver göras. Det gäller till exempel Kanada och Finland.

Vi kan också konstatera att ingen annanstans har man det skolsystem som vi har, där det konkurreras om eleverna och där lärarna blir servicepersonal åt resursstarka föräldrar. Det systemet talar Sverigedemokraterna och Richard Jomshof nästan jämt allra mest för i den här kammaren. Det verkar inte finnas värst mycket som är fel med det systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Richard Jomshof hänvisar till Timbrorapporter och annat som är ganska vinklade. Hur skulle det vara ifall Sverigedemokraterna började titta på forskningen och det forskningen säger? Forskningen visar framför allt att det finns saker som faktiskt driver det här skolsystemet åt helt fel håll. Det handlar bland annat om finansieringen. Men den andra delen handlar naturligtvis om etableringsfriheten. Och den tredje delen handlar om skolvalssystemet.

Men Richard Jomshof och hans parti vill inte göra någonting åt det. Vi kan såklart diskutera, säger han. Men det vill man ju inte, eftersom man hela tiden försvarar de vinstdrivande koncernernas rätt att plocka ut vinster och att driva systemet i helt fel riktning.

Jag vill fråga Richard Jomshof vad allsidig social sammansättning egentligen betyder för Sverigedemokraterna.

Anf. 72 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Jag kan tycka att Socialdemokraterna själva får besvara den sista frågan. Det är inte upp till mig att definiera hur de ser på den frågan. Bilden som ges är att man ska försöka få in barn med olika bakgrunder men även baserat på utländsk härkomst och liknande. Det blir ganska hårresande. Men det är väl ändå upp till Socialdemokraterna själva att definiera exakt hur de ser på det. Men jag tycker att det är ett problem, eftersom det primärt tar bort möjligheten för föräldrar och elever att själva välja den skola som passar dem bäst. Det måste ändå vara utgångspunkten.

När vi kommer in på köfrågan - det är ändå den som har varit uppe till diskussion - har vi konstaterat att det finns problem, men inte med kösystemet som sådant. Om det ska vara ett fritt val måste man kunna göra ett val, och om det finns många sökande till en viss enhet hamnar man i kö. Vi är absolut villiga att diskutera den exakta utformningen, men det har regeringen inte varit villig att göra. Som jag sa konstaterade vi för en vecka sedan att det finns fem partier i oppositionen som gärna tar den diskussionen, men det har de inte varit villiga att göra.

Jag tycker för övrigt att Finland är ett bra exempel. Jag minns att vi var i Finland och har till och med för mig att jag och Gunilla Svantorp var där tillsammans - rätta mig om jag har fel. Skolfrågan är inte en valfråga där, utan man har enats om en riktning framåt. Vi efterlyser samma väg här i Sverige.

Det är klart att det finns kritik. Vi har inte varit med om att ta fram det system som finns i dag. Vi har inte varit med om att höja ersättningen från 85 till 100 procent. Det var Socialdemokraterna som gjorde det. Problemet nu gäller det ersättningssystem som man beslutade om 1997, tror jag att det var, och som har funnits i ungefär 25 år. Det är den verkligheten som skolorna har anpassat sig till. När man då föreslår att ändra exempelvis det kommer det att slå hårt mot enskilda skolor. Det är precis därför jag säger att det här kräver ett mycket bredare omtag och en bredare diskussion där samtliga partier är med och diskuterar hur vi vill ta oss framåt och gå vidare. Det ska inte bli något vi käbblar om i en valrörelse. Jag tycker att frågan förtjänar mer än så.

Anf. 73 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! Jag har suttit i riksdagen i snart tolv år, och den här frågan har funnits på bordet hela tiden. Den här frågan är ingenting som har kommit just i den här valrörelsen, även om såklart de fem borgerliga partierna vill låta påskina att det är så, att det är just nu som föreslaget har kommit fram.

Det var ändå under förra mandatperioden som Skolkommissionen tillsattes. Richard Jomshof vill gärna skälla på kommunaliseringen men inte så mycket på friskolesystemet. Det bara glider undan; det är inte alls lika allvarligt för vad som händer i skolan i dag. Däremot är kommunaliseringen mycket allvarlig.

Skolkommissionen tillsattes på grund av den starka kritik som har funnits mot vårt skolsystem där likvärdigheten minskar, segregationen ökar och barn inte längre möts i skolan.

Frågan cirkulerar runt. Inget av de fem borgerliga partierna vill över huvud taget prata om att det finns en utmaning i att barn med goda förutsättningar går på vissa skolor där de bästa lärarna finns, medan barn med lite svårare förutsättningar går på andra skolor.

Hur vill Richard Jomshof och hans parti att de ska mötas? Kanske Richard Jomshof och hans parti inte vill att de ska mötas utan att det ska vara ett parallellskolesystem även i fortsättningen? Det var det som fanns innan enhetsskolan infördes. Är det vad Richard Jomshof säger? Han har aldrig några förslag på hur detta ska lösas. I alla fall har jag inte hört några förslag från talarstolen.

Anf. 74 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Jag tycker att vi presenterar förslag varje gång. Kommunaliseringen är ett av de viktiga förslagen.

Socialdemokraterna påstår att segregationen, sjunkande kunskapsresultat, utanförskap och liknande skulle bero på marknadsskolan. Ja, möjligtvis på marginalen.

Det har alltid funnits en boendesegregation i Sverige. Även när jag gick i skolan på 70- och 80-talen var skolan segregerad. Man gick i skolan där man bodde. Höghusområdet eller villaområdet - det var segregation. Men Sverige var inte lika splittrat då som det är i dag.

Sedan kom massinvandringen. Där har alla partier en skuld, inte minst Socialdemokraterna. Och invandringen har spätt på boendesegregationen. Det innebär att i vissa områden bor det i stort sett inga svenskar alls.

Skulle man ta bort friskolesystemet helt och hållet, det vill säga ta bort möjligheten att välja skola, kommer boendesegregationen att finnas kvar. Nu säger jag inte att man vill det, utan jag säger att det är där segregationen finns. Den så kallade marknadsskolan påverkar inte att samhället är segregerat och svårt splittrat. Det är precis tvärtom. Har man en annan bakgrund i en förort finns faktiskt en möjlighet att välja en skola någon annanstans. Det gör att man snarare kan minska segregationen.

Segregationen beror på invandringen och kommunaliseringen. I kommunaliseringen finns också problemet med att skolor har tvingats - ibland medvetet, ibland omedvetet - fungera som budgetregulatorer. Vi ser det på den otroligt stora skillnad som finns i skolpengens storlek från en kommun till en annan. Där finns hela grundproblemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Vi vill återförstatliga skolan. Det är ett förslag. Vi tror att det blir mer rättvist så. Det större problemet kopplat till boendesegregation och segregation på grund av invandring löser vi inte i skolan. Det är därför vi säger att barnen inte ska vara integrationsverktyg. Det är en betydligt vidare fråga som behöver lyftas upp på ett bredare samhällsplan, men det går inte att skylla problemen på att det finns en friskola och möjligheten att välja en annan skola som passar barnen bäst. Det är inte sant.

(Applåder)

Anf. 75 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2.

Fru talman! All forskning indikerar att betydelsen av elevers sociala bakgrund och klasstillhörighet har en allt större påverkan på hur skolgången blir. Det segregerande skolsystemet har bidragit till att elever vars föräldrar har större studievana samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever med liknande bakgrund. Föräldrars utbildningsbakgrund spelar en allt större roll för hur väl barnen utvecklas under sin skolgång och är nu den största faktorn för hur det går för elever i den svenska skolan. Konsekvenserna av detta är ett alltmer segregerat skolsystem.

Enligt 1 kap. 9 § skollagen ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. En likvärdig skola betyder att alla elever ska ha likvärdig tillgång till utbildning och lika kvalitet på utbildningen och att skolan ska kompensera för åtminstone delar av elevernas förutsättningar. Med andra ord ska alla elever ges möjlighet till goda studieresultat oavsett bakgrund och vilken skola de går i. Men enligt flera rapporter som bland annat OECD har släppt har kunskapsskillnaderna mellan de svenska skolorna ökat drastiskt. I rapporten som släpptes 2016 pekade man på att skolvalssystemet var en av de största bidragande orsakerna till detta. År 2019 påpekade OECD:s utbildningschef att skolvalssystemet är en av faktorerna bakom försämringen av svensk skola. Marknadsskolan i sin helhet är ett stort problem.

Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har konstaterat att skillnaderna mellan resultaten på olika skolor ökar och att detta till stor del beror på att eleverna sorteras i det svenska skolsystemet.

Fru talman! Den svenska skolan är inte i kris, men det är den svenska skolpolitiken. Skolpolitiken måste ha alla elevers rätt till likvärdig och högkvalitativ kunskap som tydlig utgångspunkt, inte bara på papperet utan också i praktiken. Men dagens system leder åt fel håll. Att skolan ska vara en plats där elever med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas blir alltmer avlägset. Vänsterpartiet anser att barn oavsett bostadsort, klassbakgrund och etnisk bakgrund ska garanteras en bra skola i stället för dagens segregerande skolsystem.

För att skolvalets negativa effekter ska upphöra måste bland annat de antagningsregler som gäller för de fristående skolorna förändras. Framför allt är det den flitigt använda möjligheten att använda sig av kösystem som antagningskriterium som har stora segregerande effekter. Den måste avskaffas. I många fall kan flera års kötid krävas för antagning, något som är till fördel för elever som kommer från studievana och socioekonomiskt starkare hem. Elever födda i Sverige får dessutom en fördel gentemot utlandsfödda elever. Trots Skolkommissionens konstaterande av kösystemets negativa effekter vill alltså i dag en majoritet av riksdagens partier bestående av högern och brunhögern fortsätta med detta system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Vänsterpartiet ställer sig bakom regeringens proposition, som har tagits fram efter flera år av noga utredande och kompromissande.

Fru talman! När experimentet med vinstdrivande privatskolor sattes igång framhävdes de små skolorna, de som drevs av eldsjälar genom kooperativ och stiftelser. Vi har inget emot dessa skolor. Redan då varnade Vänsterpartiet för att avregleringarna i stället skulle leda till vinstintresse för storföretag. Det är något som missgynnar såväl kommunala skolor som de icke vinstdrivande friskolorna. Alla partier måste ta till sig av den kritik som lärare, skolledare, forskare och internationella organ har framfört gällande framväxten av den svenska skolmarknaden.

En förutsättning för ett riktigt bra skolsystem är att kvaliteten och behoven alltid ska komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten. I ett marknadssystem är detta omöjligt.

I skolan ska det finnas personal så att varje barn får det stöd hen behöver, något som inte får prioriteras ned för att ägare till skolkoncerner ska få större bankkonton i skatteparadis. För att nå dit måste skolan avkommersialiseras och skolan befrias från marknadslogiken, vilket också en majoritet av svenska folket anser.

Faktum är dock att enbart ett beslut om ett så kallat vinstförbud inte löser dagens problem. Skolkoncernerna kan enkelt föra över pengar till andra bolag inom koncernen. De kan även föra över stora belopp till närstående bolag utanför koncernen genom att fakturera för diverse tjänster, vilket vi ser i dag.

Därför är det helt rätt att ta ett steg åt det håll som regeringen har presenterat och att slopa kötiden.

Fru talman! Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge när det gäller svensk skolpolitik. Trots alla fakta som ligger på bordet fortsätter högern och brunhögern att försvara marknadsskolan med all kraft.

Många brukar fråga mig hur det kan vara så här. Svaret hittar man nog bland annat på listan över dessa skolkoncerners ägare och aktieinnehavare och dessa skolfastigheters ägare. När en rad politiska representanter från en majoritet av riksdagens partier har ekonomiska intressen i dessa bolag är det kanske inte så konstigt att vartenda förslag blockeras varje vecka, varje månad och varje år i den svenska riksdagen.

Nu kanske vissa uppfattar det som att jag kallar det här systemet korruption. Nej, fru talman. Det skulle i och för sig kallas det i vilket annat land som helst, men jag gör inte det i dag. Lagen är nämligen utformad på ett sätt som gör att det snarare bör kallas laglig korruption.

Detta är ännu en anledning till att kötiderna bör slopas och den demokratiska kontrollen över skolan tas tillbaka från marknaden till folket i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

(Applåder)

Anf. 76 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna har stått upp för elevers och föräldrars rätt att välja mellan kommunala skolor och fristående skolor sedan vårt parti bildades på det radikala 60-talet. Det bildades som en motkraft, bland annat för att stoppa planerna på att skriva in marxismen i den svenska läroplanen. Värnandet av familjen och de fria skolorna har också alltid varit ett utmärkande drag för kristdemokratin i Europa.

Vi tänker fortsätta att stå upp för elevers och föräldrars rätt att välja skola, oavsett om de väljer en fristående eller en kommunal skola. Vi tror nämligen på människors fria vilja och förmåga att ta ansvar och på att beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Föräldrar ska därför även fortsatt ha möjlighet att själva påverka vilken skola de vill ge sina barn.

I propositionen om ett mer likvärdigt skolval föreslår regeringen flera förändringar som rör skolvalet och landets friskolor. Förslagen sägs syfta till ökad likvärdighet, men som så ofta fokuserar Socialdemokraterna och regeringen för mycket på elevers bakgrund och för lite på människors möjlighet att påverka sin situation.

Regeringen vill för det första helt avskaffa möjligheten för föräldrar att köa till den friskola som de bedömer kan erbjuda den bästa utbildningen för deras barn.

För det andra vill regeringen göra allsidig social sammansättning till det övergripande målet när barn ska antas till en skola. För att nå det målet är man beredd att införa nya oförutsägbara och orättvisa urvalsgrunder som skollotterier och ett kvoterat skolval baserat på barnens postadress.

Utöver detta föreslår regeringen att regeringen själv ska få reglera hur huvudmännens arbete för att nå denna allsidiga sociala sammansättning ska bedrivas. Riksdagen förväntas alltså lämna carte blanche till regeringen i en så viktig fråga som skolvalet, vilket är minst sagt anmärkningsvärt.

Det är förstås svårt för oss att överblicka de praktiska konsekvenserna för elever och föräldrar om regeringen här i dag skulle få de befogenheterna. Men med tanke på tonläget från regeringen och den retorik som skolministern använder sig av när det gäller skolvalet och friskolorna finns det risk att konsekvenserna för elevers och föräldrars rätt att välja skola blir långtgående.

Skolministern har varit mycket tydlig med att skolorna inte ska få tillämpa de föreslagna urvalsgrunderna fritt utan att man måste använda de urvalsgrunder som förväntas leda till en allsidig social sammansättning. Det kommer att leda till att skollotterier och kvotering i form av geografiskt baserat urval i princip alltid behöver användas eftersom de urvalsgrunderna kan förväntas öka den etniska, socioekonomiska och kulturella mångfalden på skolorna jämfört med exempelvis närhetsprincipen och syskonförtur. Det blir ett hårt slag mot alla de föräldrar som varje dag sliter med att få ihop familjepusslet med hämtning och lämning på skola och förskola.

Fru talman! Med regeringens politik kommer fler föräldrar att se hur lotten avgör vilken skola deras barn får gå på. Fler kommer att få se hur inkvoterade elever från andra stadsdelar bussas från ena sidan av stan till den andra eftersom de har getts förtur medan de egna barnen i stället får längre väg till skolan eftersom de har nekats plats på samma skola som kompisarna i det egna bostadsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! Jag är övertygad om att den sortens skolvalssystem inte kommer att lösa segregationen eller förbättra kunskapsresultaten. Det skapar inte heller förutsättningar för sammanhållning eller gemenskap på skolorna. Tvärtom finns det risk att det leder till nya motsättningar och mer segregation på skolorna, vilket exempel visar på där man prövat den här sortens kvotering och bussning av elever.

Vi kristdemokrater står upp för elevers och föräldrars rätt att välja skola utan kvoterade skolplatser eller skollotterier. Vi säger nej till slopade köer. Vi gör det därför att regeringens förslag minskar människors möjligheter att påverka elevers möjligheter till antagning vid en viss skola och för att vi anser att det är principiellt fel att barn från vissa typer av bostadsområden ska få förtur därför att deras föräldrar har en viss typ av socioekonomisk bakgrund.

Ett av Socialdemokraternas mantran i skoldebatten är att föräldrar som aktivt väljer att ställa sina barn i kö till en friskola "paxar" platser. Men föräldrar som gör ett aktivt val paxar inte platser. De gör ett aktivt val för sina barn. Fler föräldrar borde göra ett sådant aktivt skolval.

Det påstås också att de borgerliga partierna saknar förslag för att öka likvärdigheten i svensk skola och i skolvalssystemet. Inget kan vara mer fel.

I stället för att låta elevernas bakgrund styra skolplaceringen vill vi stärka likvärdigheten genom att införa ett aktivt skolval för alla och genom att senarelägga tidpunkten för skolvalet så att informationen om den valfrihet som finns kan nå ut till alla inom kommunen innan det är dags att välja. Vår ambition är att fler föräldrar ska göra ett aktivt och informerat val av skola för sina barn. Det är viktigt eftersom engagerade föräldrar är något som tenderar att förbättra de svenska kunskapsresultaten.

En annan viktig sak som vi i dag föreslår från Kristdemokraternas sida är en kommunalt samordnad antagning där alla huvudmän har full insyn i skolvalssystemet. Detta för att en gång för alla säkerställa att det är eleverna som väljer skola och inte skolorna som väljer elever.

Vi yrkar därför bifall till reservation 5.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag än en gång påminna om att det är tack vare det fria skolvalet och landets friskolor som vi föräldrar i dag har möjlighet att välja skola för våra barn. Vi är inte längre maktlösa i välfärdsstaten. Tack vare skolvalet har fler barn fått möjlighet att gå i en skola där de inte längre känner att de hålls tillbaka eller lämnas efter.

Vänsteralternativet till detta är att makten över skolvalet på olika sätt tas ifrån elever och föräldrar och flyttas tillbaka till kommunala eller statliga skolbyråkrater som genom kvotering eller skollotterier ska styra antagningen utifrån var barnen kommer ifrån eller vad deras föräldrar tjänar.

Kristdemokraterna vill inte ha ett sådant Sverige, men det är tyvärr vad som väntar om Socialdemokraterna och vänstern vinner valet i höst. Därför behöver vi en ny regering, och därför bör man också rösta för ett maktskifte.

(Applåder)

Anf. 77 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Som förälder har jag en färsk erfarenhet av att välja skola. Jag bor i Sveriges minsta kommun i en region med många kommuner som ligger nära varandra. Så komplicerat det var! Så många olika system det är att hålla koll på och kolla upp om man verkligen vill sätta sig in i vilken skola som är bäst och säkerställa att man faktiskt har möjlighet att välja en viss skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

När dagen för skolvalet kom insåg jag att datumet för att ha den där chansen att välja vilken skola som helst i närområdet hade passerat för länge sedan. Min son som är född näst sista dagen på året hade faktiskt ingen chans ens från första början. Systemet är nämligen riggat så att den som snabbast ställer sitt barn i kö har flest skolor att välja på. Är man född näst sista dagen på året har några skolor redan fallit bort.

Ännu svårare blir det om du inte vet var du ska bo när ditt första barn börjar skolan. Då är ännu fler skolor fullpaxade. Detsamma om du bara inte hade koll på att det var så här systemet såg ut.

Som förälder vill jag att det ska vara enkelt att välja skola och att man bara ska kunna gå in i ett digitalt system där alla skolor finns. Man ska inte behöva kontakta varje huvudman för sig.

Som förälder tycker jag också att det är viktigt att det är rättvist. Och självklart vill jag ju välja en bra skola till mitt barn. Som miljöpartistisk riksdagsledamot tycker jag att det är helt sjukt att föräldrar behöver ställas inför valet att välja en bra eller mindre bra skola till sitt barn. Ingen förälder ska behöva bära den bördan, den oron, att det val du gjorde var fel och att ditt barn därför fick en dålig skolgång.

Men så är grunden i marknadslogiken - bra och dåliga skolor. Den tanken fanns inte ens när vi mötte våra kollegor i Finland. Vad menar du? frågade de när de svenska moderaterna frågade vad de gör med dåliga skolor. Den frågan var obegriplig. Vadå dåliga skolor?

Men där är vi i Sverige. I Sverige ska de dåliga skolorna stängas. Vi i Miljöpartiet vill inte att de ska uppstå från första början.

Vi i Miljöpartiet och jag som Miljöpartiets företrädare i utbildningsutskottet vill också att vi har ett skolval som är fritt och rättvist för alla, där alla har samma chans att önska och få det önskemålet tillgodosett. Det finns trots allt olika typer av skolor att välja mellan: större och mindre, nära eller lite längre bort, kanske nära den ena eller andra föräldern eller nära en fritidssysselsättning. Vi vill att det ska kunna finnas idéburna friskolor, och de ska också gå att välja fritt och rättvist.

Hur får man ett fritt och rättvist skolval? Det där med att kön öppnar den 1 januari och så får man se vilka som hinner födas tidigt och sent är inte så rättvist. Vi tycker inte heller att det är rättvist att den med snabbast internet vinner.

Vi tycker att det är rättvist att man har lika möjligheter. Vi tycker också att det är bra att man har syskonförtur. Jag förstår faktiskt inte varför högern röstar nej till det. Det är klart att det finns en viss orättvisa i att någon har ett syskon. Men är det någon som har testat livspusslet med att skjutsa barn till olika ställen så förstår ni. Jag har en bekant som är ensam sedan barnens andra förälder dog i cancer. Hon fick inte syskonförtur till sina barn. Hon fick slåss för det för att slippa missa varannan skolavslutning.

Det här lagförslaget hade gjort det självklart att barnen fick gå på samma plats. Det tycker vi ändå är bra och rätt.

Vi tycker också att det är bra att närhet spelar roll, för det är klart att man vill ha sina barn på en skola som ligger nära. Det är också bra att man kan hålla ihop klasser när man byter mellan stadier. Det finns ju skolor som bara har till exempel låg- och mellanstadium. Om man har ett verksamhetsmässigt samband och säger att mellanstadieklasserna från den skolan och den skolan hör ihop i den här högstadieskolan, då tror jag att vi skulle få det riktigt bra. Vi tror att föräldrar skulle tycka om det. Då skulle man kunna hålla ihop kompisgrupperna mellan skolbyten, oavsett exakt var gränserna för boende dras vid varje enskild årskurs eller om någon kompis flyttat några kvarter bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Kvot är däremot inte en del av det här förslaget. Flera företrädare som är emot regeringens proposition verkar inte ha läst den. Det här förslaget inför ingen kvot. Däremot säger det att om man har tillämpat syskonförtur, närhetsprincipen och verksamhetsmässigt samband och det fortfarande är så att det finns fler elever som vill gå i en skola än vad det finns platser, då är det inte snabbast internet, vem som föddes först på året, vems förälder som visste var barnen skulle bo när de börjar skolan eller de som hade koll på systemet som får platsen. Då har man lika möjligheter. Det är rättvist för mig.

Skolvalet är en del av Sveriges segregationsproblematik, ungefär 30-40 procent enligt mätningar. I den högerideologiska teorin tänker man sig däremot att skolvalet är frihet från segregation och ger möjlighet att bryta boendesegrationen. Men fakta och resultat, utfallet i verkligheten, är att det blir tvärtom. Skolvalet som det är riggat i dag ökar segregationen.

Den faktor som ökar segregationen mest är köer, helt enkelt för att det finns en klassaspekt i vilka som inte behöver flytta från andrahandskontrakt till andrahandskontrakt och för att det finns en klassaspekt i vilka som har koll på systemet och vilka som inte har det.

Därför behöver köer avskaffas. Det behöver varje politiker som tar segregationen på allvar inse.

Fru talman! Jag hoppas att regeringen inte ger upp utan kommer tillbaka i den här frågan, för den är viktig för Sveriges framtid, för jämlikheten i vårt land och för alla barns lika möjligheter. Därför yrkar jag bifall till reservation 4.

(Applåder)

Anf. 78 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Annika Hirvonen nämner flera saker i sitt anförande som jag finner anledning att kommentera.

Det första jag reagerar på är att Annika Hirvonen får det att framstå som att de borgerliga partierna skulle vara emot syskonförtur. Ingenting kan vara mer fel. Är det någonting som vi kristdemokrater värnar är det just syskonförtur. Det är inte ett skäl till att vi röstar ned dagens proposition. Finns det möjlighet att hitta en överenskommelse där vi kan säkerställa att syskonförturen är en urvalsgrund och att det också tydliggörs i lagen ställer vi upp på det vilken dag som helst.

Jag reagerar också på att Annika Hirvonen tar upp det här med verksamhetsmässigt samband. Det är viktigt, men regeringen tar ju bort antagning via verksamhetsmässigt samband från förskola till grundskolan. Om detta samband är viktigt, varför ska det inte få vara mellan förskola och skola?

Jag vill förtydliga varför det här är ett problematiskt förslag. När man gör allsidig social sammansättning till övergripande mål och ger regeringen och dessutom en myndighet som den väljer möjlighet att helt styra hur friskolorna ska använda sig av de olika urvalskriterierna kommer kvotering i form av geografiskt baserat urval och skollotterier alltid att leda till mer blandad elevsammansättning. Förtur kommer alltid att finnas bland urvalsgrunderna. Det kommer alltid att behöva tillämpas. Färre kan alltså nyttja sin syskonförtur och närhetsprincipen med detta förslag än vad som annars hade varit möjligt. Hur förklarar Annika Hirvonen sitt stöd till propositionen?

Anf. 79 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! I den här propositionen föreslås att det ska införas en möjlighet för kommunala skolor att tillämpa syskonförtur. Det röstar Kristdemokraterna nej till i dag. Kristdemokraterna har tillsammans med alla andra partier i utskottet brutit ut viktiga delar av det här lagförslaget gällande urvalet till resursskolor och godkänt det. Så har man inte gjort med syskonförturen. Om man tycker att det är viktigt med syskonförtur bör man rösta ja till propositionen. Det är faktiskt viktigt. Som förälder skulle jag vilja påstå att syskonförtur är det enskilt viktigaste sättet att underlätta livspusslet för familjer. Det borde vara en självklarhet. Men man har inte ansträngt sig för att lösa detta, och jag beklagar det.

Jag vill korrigera två missuppfattningar som Kristdemokraternas Christian Carlsson upprepade i sin replik. För det första stämmer det inte att kvotering införs som urvalsgrund. Det fanns ett utredningsförslag som innehöll urvalsgrunden kvot. Men den finns inte med i propositionen, och det finns goda skäl för det.

För det andra avskaffas inte verksamhetsmässigt samband mellan förskola och grundskola. Detta har inte funnits. Den här propositionen skulle däremot innebära att kommunala grundskolor får samma rätt som friskolor redan har att säga att den och den lågstadieskolan hör ihop med den och den mellan- och högstadieskolan. Det skulle vara väldigt bra, inte minst för att se till att kompisar som kanske hunnit flytta några kvarter under skolgången fortfarande ska kunna hållas ihop när man måste byta skola.

Anf. 80 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna anser att verksamhetsmässigt samband ska finnas även mellan förskola och grundskola i de fall där skolorna vill tillämpa detta, eftersom det innebär en bra övergång mellan förskola och skola för barnen.

Vi är helt för syskonförtur. Det är inte så att syskonförtur inte förekommer i Sverige i dag. Det finns syskonförtur i väldigt många kommuner. Det har påståtts att det funnits tveksamheter kring om man kan ha syskonförtur eller inte. Jag bidrar gärna längre fram till att vi får syskonförtur som en tydlig urvalsgrund för att undanröja tvivlen. Men det är inte så att det faktum att vi röstar ned den här propositionen innebär att syskonförtur på något vis försvinner eller försämras. Kristdemokraterna stärker gärna den rätten. Men vi är inte beredda att rösta för det här samlade förslaget med de många nackdelar som det har.

När det gäller påståendet att det inte skulle vara någon form av kvotering använder sig regeringen av orwellskt nyspråk. Det som är skollotterier - randomiserat urval tror jag att det hette i utredningen - kallar man lika möjligheter. Men det betyder ju samma sak. Ni kan inte lura oss genom att byta begrepp. Jag förstår väl att det är kvotering om man säger att de som har en viss postadress ska få förtur till en viss skola. Det är klart att det är en form av kvotering, inte på grundval av kön eller etnicitet utan på grundval av vilken postadress man har. Ni kan inte finta oss med nyord av det slaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Dessutom tycker jag att Annika Hirvonens anförande var avslöjande. Hon sa att ingen ska behöva bära bördan av att ha valt fel. Detta handlar om människosyn. Vi tror att människor har en fri vilja och en förmåga att ta ansvar och att människor måste få välja. Människor befrias inte av att du gör dem maktlösa i välfärdsstaten.

Anf. 81 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag blir lite chockad om Christian Carlsson misstolkar mig eller möjligen faktiskt tycker att det ska finnas dåliga skolor. Mitt anförande gick ut på att jag tycker att det inte ska finnas några dåliga skolor. Jag tycker att föräldrar ska få välja mellan bra skolor, skolor som är drivna av aktörer som bara har barnens bästa i fokus, aldrig aktieägarnas plånböcker. Så ser det inte ut i dag.

Jag träffade i riksdagen för några veckor sedan 50 mammor som bor i Skäggetorp och på andra orter i Östergötland. De kände inte till att mer än sex av tio av eleverna på deras barns skola underkändes och inte hade möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Det är inte deras fel att skolan som de hade sina barn på var dålig. Det är samhällets fel. Det är samhällets ansvar att se till att alla skolor är bra skolor.

Jag förstår inte heller Kristdemokraternas kritik mot närhetsprincipen, mot att geografi spelar roll och ska få spela roll för vilka elever som får plats på en viss skola. Jag trodde att det var en självklarhet. Det är också en av de urvalsgrunder som finns kvar. Det är den enda som finns för kommunala skolor i dag.

Syskonförtur borde bli en självklarhet, inte bara i de kommuner där den aldrig överklagas. Det är bara där den kan användas med dagens regelverk.

Anf. 82 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! För Moderaterna är det självklart att föräldrar ska kunna välja både förskola och skola. Det är bra om föräldrar tar ansvar för sina barn och deras uppfostran - hjälper till med läxor, skjutsar, visar kärlek, sätter gränser och har koll på barnens umgänge. En del av detta ansvar är också att vara med och välja förskola och skola för sina barn.

Skolan är nyckeln till att vi ska lyckas med Sverige. Har man gått ut gymnasiet har man goda chanser att få jobb, mycket bättre än om man inte tagit studentexamen. Att klara sig i skolan är ett vaccin mot kriminalitet. Att många lyckas i ämnen som matematik är helt avgörande för om Sverige ska klara den stentuffa och hårda konkurrens som vårt näringsliv möter.

För många barn är dessa tider i juni glädjens tider, med studentexamen, vänner, bra betyg och framtid. För andra är det knepigare. Socialdemokraterna har beklagligtvis misslyckats med skolan, fru talman. För ungefär åtta år sedan lovade Magdalena Andersson Europas lägsta arbetslöshet och en halvering av den grova brottsligheten och av andelen underkända elever. Man har inte lyckats med detta.

"Europas lägsta arbetslöshet" har tvärtom kommit att bli en av de högre. Det skjuts nära nog varje dag i Sverige, och det sker mord varje vecka. I skolan slås lika många elever ut nu som tidigare. För ett år sedan var det 16 000 barn som lämnade årskurs 9 utan fullt godkända betyg. Mer än var fjärde elev i årskurs 6 fick underkänt i ett eller flera ämnen. Många elever vittnar om brister i studieron. De kan helt enkelt inte koncentrera sig på lektionerna, och lärarna kan inte fullt ut göra sitt viktiga arbete. Då ser man att det är ett antal förlorade år med Socialdemokraterna och att det behövs en ny inriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! I dag ska riksdagen debattera och besluta om skolval. För Moderaterna är det självklart att föräldrar ska kunna välja och önska förskola och skola. Vi vill ha ett aktivt skolval, och vi vill att de kriterier som används ska vara förutsägbara, möjliga att påverka och allmänt accepterade av föräldrar. Det förslag som Socialdemokraterna har lagt fram är dåligt. Kriterierna kan inte i alla delar sägas vara förutsägbara, påverkbara och allmänt accepterade. Jag skulle, fru talman, vilja peka på tre huvudsakliga problem.

Det första är att detta förslag i praktiken gör barn till integrationsverktyg. I förslaget talar man om allsidig social sammansättning, som har kommit att bli begreppet. Man säger att en rektor ska jobba med detta för att hela tiden eftersträva en viss sammansättning och att urval ska kunna anpassas för att åstadkomma det. Det kan till exempel handla om att rita om upptagningsområden för enskilda skolor så att barn inte givet får gå där de vill eller önskar.

I praktiken blir barn genom ett sådant här förslag ett instrument för att försöka rätta till Socialdemokraternas misslyckande när det gäller migration, integration och kriminalitet. Och i förlängningen leder det också till att man kan komma att bussa barn till skolor som föräldrar och barn inte har valt.

Det andra problemet är att Socialdemokraterna nu med ett sådant här förslag öppnar för att börja sortera barn i skolan baserat på etnicitet, ekonomi och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Skolministern fick i Sveriges Radio den 17 februari frågor om just begreppet allsidig social sammansättning och hur skolorna konkret skulle göra för att uppnå detta. Ministern sa då att familjens ekonomi och föräldrarnas utbildningsbakgrund är sådant som ska ligga till grund för sammansättningen. Lina Axelsson Kihlblom sa också att det i praktiken kan handla om, som hon uttryckte det, att ge en skolplats till en nyanländ elev före en elev som är född i Sverige.

Skolministern säger alltså att det i praktiken är familjens ekonomi, föräldrarnas utbildningsbakgrund och landet du är född i som kan avgöra om du kommer in på en skola eller inte. Detta är, om man drar det framåt, en riktigt farlig utveckling som riskerar att slita isär Sverige.

Det tredje stora misstaget Socialdemokraterna begår, fru talman, är att blåsa till strid om skolan i stället för att försöka hitta breda, långsiktiga lösningar som skapar arbetsro för lärare och övrig personal.

Det finns en bred majoritet för att ändra till exempel skolans finansiering och för att ta tag i de brister i likvärdighet som finns exempelvis mellan stad och land och mellan pojkar och flickor, bland annat genom en tydligare statlig styrning av finansieringen för att få en bättre nationell likvärdighet. Men Socialdemokraterna har valt konflikt i stället för breda politiska lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Det finns vidare, fru talman, en bred majoritet för att utveckla och förbättra skolvalet och reglerna för urval och antagning. Moderaterna vill ha ett aktivt skolval och samlad information till vårdnadshavare om de olika möjligheter som finns. Vi vill att urval ska baseras på kriterier som är förutsägbara, påverkbara och allmänt accepterade, såsom närhetsprincip och syskonförtur.

Jag kan konstatera att det finns gemensamma nämnare hela vägen från Centerpartiet till Sverigedemokraterna. Ingen är nöjd med dagens ordning, alla ser problem, alla har idéer till lösningar, alla vill se förändringar och alla vill ge skolans personal arbetsro.

Dessvärre väljer skolministern konflikt. Hon har inte samtalat eller förhandlat med något av de sju andra riksdagspartierna om frågan om skolval, trots att Socialdemokraterna bara har stöd av en knapp tredjedel av riksdagen. Jag har sagt det förr, fru talman. Om skolministern inte vill prata med mig eller Moderaterna hade hon kunnat ringa Liberalerna eller Sverigedemokraterna. Hon hade kunnat sitta ned och samtala med Kristdemokraterna eller Centerpartiet. Men skolministern har varken ringt eller suttit ned med riksdagens företrädare. Skolministern har valt konflikt framför att lösa allvarliga och viktiga problem i den svenska skolan. Det tycker jag är ett stort misstag.

Allra sist vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 83 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Skolan är nyckeln om vi ska lyckas, säger Moderaternas Lars Hjälmered. Jag håller verkligen med; det försöker vi säga hela tiden. Frågan är bara om Moderaterna menar att alla barn eller bara vissa barn ska ha rätt att lyckas, när man så kraftigt försöker motverka de förslag för att öka jämlikheten som ligger på riksdagens bord.

Återigen, fru talman, rabblar Lars Hjälmered upp skjutningar, 16 000 barn som misslyckas, brister i skolans studiero och så vidare - alla de utmaningar som skolan har - men inte ett enda förslag till hur man skulle kunna lösa detta. Det förslaget ligger på bordet - att vi ska jämna ut förutsättningarna för skolorna. Men hur det ser ut i skolorna är Moderaterna och Lars Hjälmered inte ett spår intresserade av. I stället gör man som man brukar, rabblar upp en massa saker som inte alls stämmer: att barn blir integrationsverktyg, att barn ska bussas, att barn ska sorteras beroende på deras etnicitet. Lars Hjälmered och Moderaterna vet att detta inte stämmer.

Det handlar om det som jag sa i mitt anförande förut, fru talman: att se till att barn med olika bakgrunder går i samma skola och möts där. Hur svårt kan det vara att förstå att det är detta som är allsidig social sammansättning? Det är detta hela vårt samhälle bygger på. Men det samhället vill inte Moderaterna ha.

Som jag sa förra veckan när vi stod här har Moderaterna avslagit vartenda förslag i denna kammare som syftar till att öka jämlikheten, så jag är inte ett dugg förvånad över att man också avslår detta. Men jag är förvånad över att man fortsätter att sprida en bild som inte är sann. Jag tycker att det är märkligt gjort av Moderaterna, som ändå säger sig vara ett statsbärande parti, att bidra till att saker som inte är sanna fortsätter att spridas. Varför gör ni det, Lars Hjälmered?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf. 84 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag tror att det stora misstag som både skolministern och Gunilla Svantorp gör är att man blåser till strid i stället för att försöka hitta lösningar för lärare och annan personal i skolan. Det finns stora möjligheter - elever som lyckas och framgångar som nås - och andra gånger är det problem.

Gunilla Svantorp tycker att det är jobbigt att jag återkommande i debatter pekar på att 16 000 elever underkänns i årskurs 9. Det är helt enkelt för att sätta ljuset på ett antal av de allvarliga problem vi har.

Vi har, fru talman, flera förslag för att ta tag i den bristande likvärdigheten mellan exempelvis stad och land, mellan pojkar och flickor och mellan dem som kan svenska och dem som inte kan. Vi har till exempel föreslagit att man ska ha obligatorisk språkscreening redan i tre- eller fyraårsåldern för att hitta de barn som inte har språket och vokabulären och helt enkelt ge dem en chans att klara skolan och livet. Detta har Gunilla Svantorp röstat nej till.

Vi har lagt fram förslag om obligatorisk läxhjälp redan i lågstadiet i stället för att detta skjuts in sent, som ofta skett innan. I stället ska stödet ges tidigt. Detta har Gunilla Svantorp röstat nej till.

I de diskussioner vi nu har haft, förra veckan om skolfinansiering och denna vecka om skolval, finns det en bred majoritet i riksdagen som inte är nöjd med tingens ordning utan ser problem med bristande likvärdighet och ett behov av att utveckla skolvalet.

Jag är rätt övertygad om att det, om vi från partierna hade suttit ned vuxet, hade funnits goda chanser att göra upp. Det är inte säkert att vi hade kunnat bli överens, men det hade funnits goda chanser att nå viktiga, bra lösningar för att säkra finansiering och utveckla skolvalet. Men ansvaret för att det inte blir så landar i knät på Gunilla Svantorp och skolministern. Skolministern hade kunnat ringa någon av oss. Gunilla Svantorp hade kunnat lägga fram initiativ i utbildningsutskottet. Men hon har valt konflikt framför långsiktighet, och det beklagar jag.

Anf. 85 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag skulle vilja påminna Moderaterna och Lars Hjälmered om vad regeringen har gjort de två senaste mandatperioderna eftersom det uppenbarligen har fallit bort. Visst, man kan lägga fram hur många initiativ som helst i utskottet. Men den här regeringen tillsatte Skolkommissionen, som har jobbat oavbrutet väldigt länge för att titta på vad forskningen säger och hur det faktiskt ser ut. Man har haft oändligt många möten och seminarier, och man har varit runt i hela Sverige.

Alla politiska partier har kunnat delta i den diskussion som varit, och jag vet att också Moderaterna deltog. Så kom inte och säg att man inte har haft en chans att påverka de förslag som ligger här i dag! Det är ju så vi jobbar hela tiden. Man gör en utredning, och medan den pågår diskuterar man på olika ställen. Så ser det alltid ut. Så stå inte och påstå att vi inte har bjudit in! Det har vi visst gjort, självklart. Vi har inte haft någon egen gruppering, men självklart har Lars Hjälmered och Moderaternas tidigare skolpolitiska talespersoner kunnat delta i detta, genom att vara med på seminarier, delta i debatter och lägga fram egna förslag. Det är klart att man har kunnat vara med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Men det är alltid mycket lättare att rikta fokuset bort från det som det ändå handlar om just nu. Förra veckan handlade det om att vi vill ändra skolfinansieringen, och nu handlar det om skolvalet.

Lars Hjälmered och hans kamrater påstår att man kan välja skolplats. Jag skulle vilja säga att det inte är så värst många som kan välja. Man kan önska en skolplats, men sedan har man ingen aning om var någonstans i kön man står. Ringer man till friskolan och frågar var man står i kön får man inget svar - det är inte transparent. Hur ska man kunna planera sitt liv, menar Lars Hjälmered och Moderaterna, när allting är så hemligt att man inte ens vet var man står i kön?

Anf. 86 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Gunilla Svantorp, hennes parti och regeringen har alltså stöd av mindre än en tredjedel av riksdagen. Ska man få någonting gjort i svensk politik handlar det ju om att forma majoriteter - att göra upp med mitt parti eller med andra partier.

Det vi har sett här nu är att regeringen har haft ambitioner. Jag har full respekt för det. Men ska ni socialdemokrater få stöd för de förslag som läggs fram av skolministern krävs det ju att ni har samtal och diskussion med andra partier för att ge och ta i detta. Det sker inte genom något remissförfarande eller någon utredning utan antingen inför att man lägger fram ett förslag i riksdagen eller under arbetet i något av riksdagens utskott.

Här är fakta att skolministern inte har tagit kontakt med något av de andra partierna för att se om man kan bärga en majoritet och lösa ett antal av de problem som finns med finansiering eller skolval. Utskottets ordförande Gunilla Svantorp hade faktiskt i sin ledarroll kunnat vända sig till partierna när detta behandlades och försöka hitta en kompromiss för att ta frågan framåt. Men Gunilla Svantorp och skolministern har valt konflikt i stället för att hitta lösningar.

Jag kommer tillbaka till att mitt parti, Moderaterna, och även andra, inte heller är nöjda med detta. Vi ser stora behov av att utveckla skolvalet och göra det aktivt, samla information till vårdnadshavare och få fram andra kriterier när det gäller syskonförtur och närhetsprincipen. Det är samma sak med diskussionen om finansiering, som vi hade i förra veckan.

Vi ser allvarliga problem med brister i likvärdighet, med brukstradition på landet eller att pojkar inte pluggar ordentligt, och då måste vi ta tag i detta. Det hade vi kunnat göra om inte Socialdemokraterna hade försuttit den chansen.

Nu blir det olyckligtvis valkonflikt i stället för arbetsro, men det får väl en ny regering ta tag i efter valet.

Anf. 87 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi ska ha en skola som utjämnar livschanser. Vi ska ha en skola som oavsett storlek eller var i landet den finns kan se till att varje elevs behov och förutsättningar möts. Vi ska ha en skola med fokus på kvalitet och likvärdighet och en skola där alla får välja, oavsett bakgrund. Det är en skola att lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Vi har ett unikt system i Sverige där alla kan välja skola oberoende av varifrån de kommer eller vad föräldrarna arbetar med. För Centerpartiets del är det viktigt att värna och utveckla valfriheten för elever, föräldrar och lärare. Det behöver bli tydligare och lättare att välja förskola och skola. Det ska finnas en skola för alla, oavsett vad man har för intressen eller behov.

Därför är det också viktigt att det finns en mångfald av aktörer i svensk skola och att föräldrar har en självklar möjlighet att välja.

Centerpartiets ställning är tydlig. För att möta de utmaningar som finns i skolan behöver vi ställa höga krav på huvudmännen. Vi behöver fördela resurser efter behov och fokusera på det som gör skillnad för skolors kvalitet, likvärdighet och trygghet. Men det handlar också om att utveckla valfriheten.

Vi anser att det behövs ett större fokus på skolornas kompensatoriska uppdrag och på hur det arbetet ska bedrivas och stärkas. De elever som har de svåraste förutsättningarna ska mötas av de absolut skickligaste lärarna. På det sättet skapas god grund för alla att lyckas och klara sin skolgång.

Det är viktigt att huvudmännen inte ska kunna välja och vraka bland eleverna och att det införs ett obligatoriskt aktivt skolval som är samordnat och stärker egenmakten för människor.

Regeringens förslag i propositionen om allsidig social sammansättning är otydligt. Flera remissinstanser, som Skolinspektionen, Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen menar att såväl "aktivt verka för" och "allsidig social sammansättning" är otydliga skrivningar. Dessa otydligheter innebär i sin tur en osäkerhet för huvudmännen i deras arbete, vad som gäller och vilka åtgärder som kan vidtas inom ramen för regeringsformen, barnkonventionen och diskrimineringslagen.

I olika remissvar poängteras flera delar kopplat till just detta. Det kan leda till sådant som står i strid med diskrimineringslagen. Vi håller med om den kritiken.

I de nuvarande bestämmelserna i skollagen står det att utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet utan att för den skull ställa enskilda elever mot varandra.

Fru talman! Den främsta orsaken till skolsegregationen i Sverige är boendesegregationen. Två tredjedelar av den segregation som vi ser inom skolan är baserad på just boendesegregation.

Från Centerpartiets sida ser vi en risk om kösystemet helt skulle avskaffas. Då skulle den enda förutsägbara och påverkbara urvalsgrunden vara närhetsprincipen när det handlar om en kommunal skola. Det riskerar i förlängningen att stärka boendesegregationen eftersom det enda sättet att påverka urvalsgrunden skulle vara att just flytta.

Samtidigt vill jag också vara väldigt tydlig med att vi från Centerpartiets sida ser ett stort behov av reformer när det gäller kösystemet till de fristående skolorna. Det är inte rimligt att man kan ställa sina barn i kö från den dagen de föds, redan på BB. Det riskerar att missgynna barn och föräldrar som flyttar in sent till en kommun med nuvarande kösystem, och det gynnar dem som har information att kunna göra ett aktivt val och därmed också har bättre förutsättningar för att välja. Det kan vi också se i statistiken: De som utnyttjar skolvalet i störst utsträckning är barn till föräldrar med högre utbildningsnivå. Detta vill vi bryta från Centerpartiets sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Därför tycker vi att det är viktigt med ett obligatoriskt skolval, att vi säkerställer bättre information och att vi samordnar skolvalet på lokal nivå för att man ska kunna välja vid ett och samma tillfälle, liksom vi vill se andra viktiga reformer för att utveckla skolvalet.

Fru talman! Det som regeringen har gått fram med i propositionen består av flera delar. Det är framför allt två som jag särskilt vill lyfta. Dels är det förslaget om allsidig social sammansättning, som den här kammaren för fyra år sedan röstade ned. Dels är det förslaget om att helt avskaffa kösystemet för fristående skolor, vilket regeringen genom att läsa stämmohandlingar, debattartiklar och andra mediekommentarer lätt hade kunnat konstatera att det saknas stöd i riksdagen för. Åtminstone har det varit så sedan september 2021, men jag skulle nog bedöma att det har varit fallet även tidigare.

Då väljer regeringen att gå fram med en ideologiskt färgad proposition om skolvalet. Det är nästan som om regeringen med precision visste vilka förslag man skulle lägga fram för att inte vinna riksdagens gillande. Man hade ju kunnat lägga fram förslag om obligatoriskt skolval, bättre information och samordnat skolval.

Vi som läser Dagens Nyheter kunde i går på debattsidan ta del av en artikel där fyra skolvalsforskare lyfte fram tre viktiga perspektiv som inte finns med i den proposition som vi i dag debatterar. De fyra skolvalsforskarna lyfte fram att närhetsprincipen behöver moderniseras. De lyfte fram behovet av ett samordnat skolval och att placeringsmetoden bör regleras i lag. Men inget av detta finns med i regeringens proposition. Trots att det finns en reformvilja i riksdagen går regeringen fram med förslag som man vet kommer att falla. Det är minst sagt olyckligt.

Det bör finnas goda grunder för att hitta gemensamma vägar framåt för ett mer rättvist skolval och för att fler ska kunna välja och på det sättet bryta segregationen i större utsträckning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag ta upp en positiv del i den proposition vi behandlar och som vi när det kom en annan proposition till utbildningsutskottet, om resursskolor, kunde konstatera att det finns en majoritet för. Det bör gälla lika villkor för fristående resursskolor som kommunala resursskolor när det gäller urval. Det är de elever som har störst behov av särskilt stöd som resursskolan ska prioritera.

Detta går vi fram med i det här betänkandet, och jag är väldigt glad och tacksam för att vi har lyckats komma fram med detta. Inte minst skulle jag vilja tacka utbildningsutskottets kansli för deras arbete, som har gjort det möjligt att gå fram just med detta.

Anf. 88 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Mycket av den analys som Fredrik Christensson gör här i talarstolen överensstämmer med den analys som vi i Miljöpartiet gör. Till exempel konstaterar Fredrik Christensson själv att det framför allt är högutbildade föräldrar som ställer sina barn i kö. Det är det som det handlar om när det kommer till segregationen i skolan: Barn till framför allt högutbildade föräldrar koncentreras på vissa skolor och barn till lågutbildade koncentreras på andra.

Det är problematiskt på många sätt, bland annat utifrån det som Fredrik Christensson själv lyfter om målsättningen att vi ska ha en skola som förbereder barn för ett samhälle där människor faktiskt har olika förutsättningar och att barnen ska få en förståelse för det. Faktum är att det också är problematiskt ur ett lärandeperspektiv. Vi ser att resultaten är bättre i de skolor som har en allsidig social sammansättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Samtidigt värnar Centerpartiet denna kö. Det är för mig väldigt svårt att förstå. Varför är det viktigt för Centerpartiet att ha kvar den segregerande och orättvisa kön, som gör att de som vet var de ska bo när barnen börjar skolan har förtur och som gör att det i praktiken framför allt är högutbildade föräldrar som får möjlighet att paxa platser?

Anf. 89 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Jag tackar för frågan från riksdagsledamoten Annika Hirvonen. Jag vill börja med att poängtera att vi, när det gäller skolvalet, ser att det framför allt är barn till föräldrar med hög utbildning som väljer. Det är därför vi vill se ett obligatoriskt skolval, som regeringen inte lägger fram förslag om. Det är därför vi vill se till att det finns bättre information, så att alla elever får goda förutsättningar att välja.

Däremot gör vi en analys när det handlar om just kö eller anmälningstid som urvalsgrund. Om man går fram med det som regeringen föreslår - att man ska slopa anmälningstid eller kö som urvalsgrund - innebär det i praktiken att den enda påverkningsbara urvalsgrunden för föräldrar är närhetsprincipen. De kan alltså flytta närmare en kommunal skola som de vill att barnen ska gå på för att stärka chanserna för barnen att komma in där.

Med anmälningstid skapar vi förutsättningar för människor som bor i ett område att söka sig till ett annat område för att komma till en skola som de faktiskt vill komma till och för att barnen ska få möjlighet att komma in där.

Vi vill genomföra en rad reformer på skolans område för att utveckla skolvalet. Jag tycker att det är ganska olyckligt att regeringen inte går fram med några av de förslag som jag lyfte i slutet av mitt anförande. Det handlar om samordnat skolval, obligatoriskt skolval och bättre information för att säkerställa att alla faktiskt är välinformerade när de kan välja. På det sättet kan man bryta den skolsegregation som finns. Det gäller inte minst den segregation som handlar om vilka som faktiskt väljer. Det handlar om bättre information och om att på detta sätt skapa reformer. Men i stället går man fram med vissa delar som man dessutom vet saknar stöd.

Man hade också från regeringens sida kunnat gå Centerpartiet till mötes, för då hade vi kunnat göra ett antal reformer när det gäller kösystemet. Vi hade kunnat korta tiden för när man får ställa sitt barn i kö. Vi från Centerpartiets sida har tidigare sagt att man skulle få ha kö som urvalsgrund till max hälften av platserna. Men i dag går man fram med ett förslag som man vet faller. Då blir regeringen, som Annika Hirvonen inte tillhör, svaret skyldig: Varför flyttar vi inte fram positionerna för att reformera kösystemet?

Anf. 90 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det får nog bli skolministern som får svara för regeringens agerande, eftersom Miljöpartiet inte satt i regering när denna proposition lades fram, även om vi stöder dessa förslag.

Vi stöder borttagandet av kön eftersom kön inte är rättvis, eftersom vi ser att den gynnar vissas möjlighet att välja på bekostnad av andras möjlighet att välja och eftersom vi ser att utfallet av att ha en kö är ökad segregation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Segregation är ett av våra största samhällsproblem i dag. En stor del handlar om boendesegregationen. Den löser vi inte i en handvändning, men med en knapptryckning kan vi minska skolsegregationen genom att avskaffa kösystemet och ersätta det med ett fritt och rättvist skolval för alla.

Jag hör och välkomnar att Centerpartiet vill gå i den riktningen. Man gör samma analys, men man är inte beredd att ta konsekvenserna av det man ser när man tittar på verkligheten och forskningen fullt ut.

Jag hoppas att regeringen och Socialdemokraterna inte kommer att ge sig. Jag hoppas att vi nästa mandatperiod får en ny chans att reformera det orättvisa urvalssystem för skolor som vi har i dag, som gynnar vissa och missgynnar andra och som leder till ett mer segregerat samhälle när det vi behöver mest av allt är en jämlik skola.

(Applåder)

Anf. 91 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi behöver se till att alla får möjlighet att välja. Genom ett obligatoriskt skolval säkerställer vi att alla elever, oavsett varifrån de kommer eller vilka de är, ges goda möjligheter att välja. De får dessutom en god information. Det är reformer som vi anser behöver komma på plats för att minska effekten att det framför allt är barn till föräldrar med hög utbildning som väljer.

Men jag vill också poängtera för Annika Hirvonen att man pekar på att det är ungefär två tredjedelar av skolsegregationen som handlar om boendesegregation. En tredjedel handlar om skolvalet. Vi har förslag om ett antal reformer som skulle kunna bidra till att minska skolsegregationen.

När det gäller kö som urvalsgrund noterar jag ett par skrivningar i Åstrands utredning, som ligger till grund för detta. Där står det: Kunskapen kring hur elevurvalet påverkas av urvalsgrunden kötid är därför låg. Vidare står det: Någon empirisk utvärdering av denna urvalsgrund har emellertid utredningen inte kunnat finna.

Däremot behöver vi reformera kösystemet. Där delar vi analysen. Det behövs reformer så att detta ska öppnas för fler. Man ska inte missgynnas om man flyttar sent till en kommun. Man ska inte behöva ställa sina barn i kö. Där har vi ett antal förslag.

En klok regering hade i detta fall sett till att genomföra de förslag som man hade kunnat samla en majoritet för. Då hade man kunnat göra reformer i den riktning som man hade velat se, även om man i slutändan inte skulle dela exakt det som görs. I dag blir det i stället så att ansvaret för att man inte gör några förändringar vilar på den socialdemokratiska regeringen. Det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag när det gäller att göra reformer för att öppna skolvalet för fler och på det sättet bidra till att skapa ett mer rättvist skolval, helt enkelt.

Anf. 92 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till en motion från Liberalerna. Vi var tyvärr inte närvarande i utskottet vid justeringen av detta betänkande, vilket innebär att vår reservation har fallit bort. Jag vill därför yrka bifall till den motion som den reservationen hänvisar till. Det är motion 2021/22:4567, yrkande 2, 3 och 4. Detta är kollat med kammarkansliets jurister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Under punkt 4 i betänkandet, Övriga frågor om skolval, finns en gemensam reservation från Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och en reservation från Miljöpartiet. De berör inte våra motionsyrkanden, som jag här yrkar bifall till. Jag yrkar alltså bifall till motion 2021/22:4567, yrkande 2, 3 och 4.

Fru talman! Den här frågan rör skolval. I grund och botten är det två förändringar som regeringen föreslår och som en majoritet i utbildningsutskottet avstyrker, alltså säger nej till. Den ena handlar om att förbjuda föräldrar att göra en intresseanmälan till en skola eller att ställa ett barn i kö till en fristående skola. Den andra handlar om att man vill att alla skolor ska sträva efter en allsidig social sammansättning.

Fru talman! Liberalerna tycker att det är väldigt viktigt att man har rätt att välja skola. Denna rätt innebär att föräldrar, familjer, barn, ungdomar och elever har mer inflytande över utbildningen och kan göra aktiva val. Problemet är snarare att inte alla väljer. Därför vill vi ha en gemensam och inkluderande skolvalsplattform som är transparent och där man mycket tydligare får information och kan jämföra skolor och se statistik. Eventuella köer till skolor kan också administreras där.

Vi menar att friskolereformen och det fria skolvalet har medfört en maktöverföring från politiker och byråkrater till familjer och elever, vilket i grund och botten är bra. Men alla reformer behöver vårdas över tid. Vi vill förbättra skolvalet på det sätt jag redan nämnt, men vi vill också att man genomför en del andra reformer för att förbättra skolvalet.

Vi delar också mycket av den analys som görs av bristen på likvärdighet i svenskt skolväsen. Detta är till stor del en följd av den kommunalisering som genomfördes för 30 år sedan och som har varit en olycka för svenskt skolväsen. Det är också en följd av rådande boendesegregation och av andra saker som inte fungerar i svensk skola.

Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen att det ska införas ett skarpt krav på alla huvudmän och skolor att aktivt kartlägga och analysera den så kallade sociala sammansättningen av elever och så långt det är möjligt verka för att den blir allsidig. Det skulle i praktiken innebära att skolor ska verka för eller emot elever baserat på deras föräldrars inkomst, utbildningsnivå, yrke och bostadsområde.

Flera tunga remissinstanser har kritiserat detta för att sakna konkretion och konsekvensanalys. Exempelvis påpekar både Skolverket och Skolinspektionen att regeringen inte har en tydlig förklaring för hur detta förslag ska tolkas eller implementeras. Regeringen använder begreppet "allsidig sammansättning" utan vidare förklaring, vilket myndigheterna menar kommer att skapa betydande svårigheter för huvudmännen att kunna tolka vilka lämpliga åtgärder som är förenliga med regeringsformen, barnkonventionen, diskrimineringslagen och så vidare i syfte att uppfylla de krav som regeringen vill ålägga dem.

Därtill blir Skolinspektionens uppgift att granska hur huvudmännen uppfyller kraven, och det blir betydligt svårare att genomföra om det inte är klargjort vad dessa krav de facto innebär.

Liberalerna menar att om förslaget genomförs riskerar det att medföra en del hinder, inte minst för en rektor som exempelvis vill anordna särskilda undervisningsgrupper för elever med särskilda behov, oavsett om det är undervisningsgrupper för elever som kunskapsmässigt befinner sig på en högre nivå än sina jämnåriga klasskamrater eller om det är elever som har väldigt stort behov av extrastöd. Vi menar att utgångspunkten alltid bör vara att undervisningsgrupper utformas efter elevernas behov och inte efter deras bakgrund eller socioekonomiska status.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! Grundproblemet är inte att en del aktivt väljer skola utan att många inte väljer. Den andra delen i regeringens förslag, som också har tagits upp av samtliga talare och diskuterats i flera replikskiften, rör skolköer. Liberalernas uppfattning är att det inte är rimligt att man ska behöva ställa i stort sett nyfödda barn i kö för att de ska komma in på en skola. Det skapar en utestängningseffekt gentemot exempelvis familjer som flyttar in i en kommun när barnen är lite äldre, och det försvårar för familjer som kommer till Sverige när barnen är några år gamla. Köerna tycks inte heller vara transparenta på det sätt man kan förvänta sig.

Men att helt avskaffa detta sänder fel signal till de föräldrar som noga går igenom vilken skola de vill att deras barn ska gå i och som tycker att val av skola är viktigare än valet av elbolag, pensionsfond och så vidare. Värderar man detta mycket ska man ha möjlighet att anmäla intresse till en skola men inte helt oreglerat.

Liberalernas lösning är att det är rimligt att man kan göra det från ungefär ett år före skolstart. Centerpartiet har en delvis lite annorlunda modell, och Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har också uttalat att de vill göra systemet mer restriktivt. Vi har två partilösa ledamöter, men åtta partier och i alla fall 347 ledamöter vill göra detta system mer restriktivt. Då är det för mig en gåta hur regeringen lyckas med konststycket att lägga fram en proposition som inte bifalls av riksdagen. Det är mycket märkligt.

Fru talman! Min slutsats blir ungefär densamma som Centerpartiet antydde i ett tidigare anförande: Man vill inte att förslagen ska gå igenom utan söker konflikt i och med att det är val i höst. Jag tycker att det är problematiskt. Det svensk skola behöver är inte denna typ av politiskt spel utan långsiktiga förutsättningar och breda överenskommelser som ger lärare och elever arbetsro.

(Applåder)

Anf. 93 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag tänkte fråga Fredrik Malm om den bristande transparensen, för jag tycker att den är ett problem i skolvalet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten gjorde för en tid sedan en undersökning. De ringde till friskolor för att ställa barn i kö och till kommunala skolor för att placera barn där. I några fall låtsades de att barnet hade en funktionsnedsättning, såsom diabetes eller adhd, i andra fall inte. Det visade sig att familjer med barn med funktionsnedsättning inte uppmuntrades att välja vissa skolor eller inte fick råd om hur de skulle ställa sina barn i skolans kö, så som de familjerna med barn utan kostnadskrävande funktionsnedsättningar fick.

Skolinspektionen gjorde nyligen en granskning av anmälningar till friskoleköer, och det visade sig vara vanligt att friskolor begärde in information om eleverna som de absolut inte får använda när de gör urval. Det gällde till exempel särskilda behov och annat modersmål än svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

I dag finns ingen som helst transparens i hanteringen av information till föräldrar som visar intresse eller när det gäller själva kön. Det administreras av friskolorna själva, och friskolor omfattas, till skillnad från fristående universitet och högskolor, inte av offentlighetsprincipen.

För vinstutdelande bolag finns det stora pengar att tjäna på att sortera bort barn som har större behov än andra.

Hur vill Liberalerna förhindra denna brist på transparens?

Anf. 94 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det Annika Hirvonen beskriver är förstås helt oacceptabelt och olagligt. Så har man inte rätt att göra. Det händer med jämna mellanrum att framför allt medierna göra denna typ av undersökningar. Man testar till exempel om det är diskriminering i krogköer eller att flera personer söker ett jobb, och den med ljust hår eller svenskt efternamn får jobbet medan andra nekas att komma på intervju. Det är som sagt oacceptabelt, och därför är det bra och viktigt att detta synliggörs.

Det finns fristående skolor som tar ett stort ansvar för barn och ungdomar med stora behov, inte minst resursskolor och andra. De tar ett ansvar när den kommunala skolan inte klarar det. När föräldrarna går på knäna är det till slut en fristående skola som gör att föräldrarna får huvudet över vattenytan och barnen en bra skolgång.

Jag delar inte riktigt den generella och väldigt slentrianmässigt svepande beskrivningen av friskolorna om att alla skolor skulle sortera och så vidare. Det är inte min bild, vill jag säga. Men skolor som inte sköter sig eller skolor som på olika sätt agerar på det sätt som Annika Hirvonen beskriver är givetvis helt oacceptabelt. Det finns väl inget annat att säga. Jag tror att vi alla här i kammaren delar den bilden.

Anf. 95 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Frågan är vad man vill göra åt detta problem. Vi i Miljöpartiet vill införa offentlighetsprincipen för alla som driver skattefinansierad skola i Sverige. Vi vill också ha ett gemensamt system för urval och antagning så att det inte går att göra det som är olagligt, det vill säga fiffla med vem man ger en plats och vem man inte ger en plats. Även om saker är olagliga vet vi att de kan förekomma ändå. Dessutom vet vi att vissa av dessa metoder att sortera inte är olagliga. Det är inte olagligt att ge Ahmed och Anders olika information - att undanhålla och underlåta att berätta hur man placerar barnet i kö.

Jag håller med om att alla såklart inte fifflar och fuskar. Men de som gör det kan tjäna ganska mycket pengar. Det är nämligen så att när elever i stor utsträckning har samma nivå på skolpengen kan skolan gå med vinst om man har många elever som inte behöver särskilt mycket stöd - där man kan ha få lärare och ändå klara godkäntgränsen för att föräldrarna där hemma kan ge stöd eller om man inte har elever som har olika typer av funktionsnedsättningar som gör att de behöver mer resurser.

Har man ett system som inte är transparent och där det går att tjäna stora pengar på fusk är det inte konstigt att denna typ av granskningar från skolmyndigheterna visar att det också förekommer. Vilka åtgärder vill Liberalerna vidta?

Anf. 96 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! Den beskrivning som Annika Hirvonen från Miljöpartiet här ger bör då kompletteras. Det utgår också tilläggsbelopp för elever som har mer behov av extra stöd och så vidare, vilket gör att de kostnader som elever med större hjälpbehov medför ska täckas. Det kan också i vissa områden handla om socioekonomisk omfördelning men också tilläggsbelopp som utgår till elever.

Detta ser väldigt olika ut på olika håll i landet. En del kommuner tar denna fråga på ett större allvar än andra, om man uttrycker det så.

Fru talman! Jag tycker att jag i mitt anförande svarade rätt mycket på de frågor som Annika Hirvonen ställde. Jag tog där upp till exempel frågan om en gemensam och inkluderande skolvalsplattform och nämnde också, om jag inte minns fel, att även de fristående skolornas köer bör administreras den vägen så att det är transparens i dessa köer. Jag tror att även en hel del fristående skolor skulle välkomna det. Det kan nämligen vara rätt jobbigt att administrera köer med alla inkommande förfrågningar om på vilken plats man står i kön och så vidare. Det är också rätt jobbigt för en del föräldrar att leta upp och ställa ungarna i många olika köer och så vidare. Det finns alltså betydande vinster, skulle jag säga, med en gemensam och inkluderande skolvalsplattform. Det skulle göra systemet mer transparent.

Anf. 97 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Regeringen har tre politiska prioriteringar. Vi ska bryta segregationen och tränga tillbaka brottsligheten, vi ska skapa framtidens jobb genom att driva på den gröna omställningen och Sverige ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Skolan knyter an till alla dessa tre.

Ska de svenska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver vi fokusera på att förbättra likvärdigheten i den svenska skolan. Alla barn, oavsett bakgrund, måste ges samma chans. Men så ser det inte ut i dag. Det beror bland annat på skolvalets utformning.

Låt oss tala klarspråk. Skolvalet är i dag varken fritt eller rättvist. Orättvisa köer innebär faktiskt att paxade platser finns som är tagna på förhand. Och många får aldrig ens en chans att välja och uttrycka sin vilja. Skolvalet är inte bara orättvist. Det bidrar också till att skolan dras isär. Elever från olika bakgrunder sorteras helt enkelt upp mellan skolor, och det får allvarliga konsekvenser. Detta leder till att skolor får det svårt att leva upp till alla barns rätt till likvärdig utbildning.

Detta bekräftas också bland annat av Skolverkets rapporter. Skillnaderna mellan skolors betygsresultat har ökat, och skolans socioekonomiska elevsammansättningar har fått större betydelse för elevernas resultat.

Om skolsystemets utformning fungerar som en mekanism som förstärker samhällsklyftor i stället för att ha en utjämnande effekt har vi hamnat väldigt fel.

Grundprincipen för ett skolvalssystem måste vara att alla barn har en rättvis chans att få en plats på den skola som de önskar. Det måste alla ansvarstagande politiker rimligen hålla med om. Men så ser det inte ut i dag.

Friskolornas orättvisa köer gör att många aldrig ens får en chans att välja. Barn i familjer som flyttar till en annan stad för jobb har inte samma chans. De som har kommit till Sverige och som faktiskt på allvar vill integreras får inte samma chans. Barn som är födda sent på året har inte samma chans. Det låter absurt, men så är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Vi har i dag ett skolvalssystem som innebär att barn som råkar födas med förutseende och snabbfotade föräldrar har större chans i skolvalet.

Detta är ett lotteri. Hur kan man försvara detta lotteri? Skolvalet måste bli mer rättvist så att alla barn får samma chans, och det är ingen extrem hållning. Skolkommissionen, flera svenska utredningar och OECD har slagit fast att Sverige behöver göra någonting åt skolvalssystemet så att det blir mer rättvist och inte bidrar till segregationen. Den samlade forskningen är tydlig med att friskolornas köer med paxade platser begränsar valfriheten och bidrar till skolsegregationen. Den begränsar alltså valfriheten.

Detta är ingen diskussionsfråga. Denna orättvisa vill vi rätta till. Skolvalssystemet måste reformeras så att alla barn ges en rättvis chans att få en plats på en skola.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen står upp för föräldrars och elevers möjligheter att välja skola, och det måste ske på rättvisa villkor. Föräldrar och elever ska kunna göra trygga skolval i ett tydligt och mer rättvist skolvalssystem med reglerade urvalsgrunder som har barnet i fokus.

I detta förslag som vi har lagt fram kommer föräldrars och elevers önskemål, precis som i dag, att fortsatt vara styrande. Men det orättvisa kösystemet ska bort.

För mig som skolminister är det självklart att eleven ska kunna välja skola, men skolan ska aldrig kunna välja ut elever.

Detta är välutredda förslag om hur vi kan få ett mer rättvist skolval så att alla barn får en rättvis chans att få en plats i den skola som de har önskat.

Förslaget om att avskaffa friskolornas orättvisa köer får också stöd från tunga remissinstanser som Konkurrensverket, IFAU, Skolverket, Skolinspektionen och lärarfacken - och inte minst av dem som företräder eleverna. Båda elevorganisationerna Sveriges elevråd och Sveriges Elevkårer ger sitt stöd till att avskaffa kö som urvalsmetod.

Det finns alltså ett starkt stöd för det förslag som i dag ligger på riksdagens bord, men i den här kammaren är motståndet ganska kompakt. I stället för att lyssna på forskare, skolmyndigheter, lärare och elever har en högermajoritet med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen bestämt sig för att blunda för det alla ser: att friskolornas köer begränsar valfriheten för många barn.

Vi vill att alla ska kunna välja på samma villkor. Det här förslaget handlar också om att vi måste bli fria från den fria etablering som finns där ute i kommunerna. Många kommuner oavsett partifärg beskriver hur välplanerade, välfinansierade skolkommuner slås sönder av fri etablering. Det var ingen som nämnde det i dag.

När det kommer till den allsidiga elevsammansättningen pratar alla om segregationen, men ingen pratar om dess motsats - den allsidiga elevsammansättningen. Det är ju konstigt. Jag tycker faktiskt att politiker som ansvarar för skolorna där ute i kommunerna ska ha verktyg för att på lång sikt kunna arbeta mot den negativa segregationen.

De vantolkningar av förslaget som jag har hört här i dag är häpnadsväckande. Jag tänker att det är viljan att förstå som saknas. Problemet finns; det vet vi alla. För bara några månader sedan var det många som sa att detta inte är ett problem, men i dag förstår vi alla att det är det. Då förstår jag att det blir svårt att motivera detta. Men jag hör väldigt många små ursäkter för att förbli passiv, fru talman, och det tycker jag är sorgligt.

Anf. 98 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! I den svenska skolan finns det både problem och möjligheter. I dessa tider av skolavslutning och att folk tar studenten lyckas många blicka framåt mot både jobb och universitetsutbildningar medan det för andra är rätt kämpigt i skolan - man hänger inte med, man kanske inte har kamrater och man kanske har misslyckats nu under vårterminen. Det finns flera problem vi tydligt behöver ta tag i framåt och efter valet.

Två av dem har varit i fokus denna vecka och förra veckan, fru talman. Det handlar om skolans viktiga finansiering och om skolval, vilket är dagens diskussion. Jag kan konstatera att det finns stora brister vad gäller likvärdighet. Till exempel finns stora skillnader mellan stad och land och mellan pojkar och flickor gällande om du kan svenska eller inte och därigenom har lättare eller svårare att klara skolan och skolans krav.

På samma sätt är det i dagens diskussion om skolvalet: För oss är det självklart att föräldrar ska kunna välja och önska både förskola och skola, men naturligtvis finns det skäl att utveckla detta. Jag tycker att skolministern sammanfattade det bra när hon vid något tillfälle sa att man inte ska behöva sätta barnen i kö redan på BB. Det är ett ganska brutalt exempel, men det visar ändå att det finns skäl att utveckla detta. Vi är inne på sådana saker som ett aktivt skolval, mer samlad och bättre information till vårdnadshavare och att ha kriterier som närhetsprincip och syskonförtur.

Vi har dock ett problem, fru talman, och det är att skolministern har valt konflikt. Hon hade kunnat sitta ned med mig, ringa Sverigedemokraterna eller Liberalerna och samtala med Kristdemokraterna eller Centerpartiet för att säkra stöd. Jag tror att det hade funnits goda chanser att lösa ett antal av de problem som finns med skolval och skolfinansiering.

Min fråga till skolministern, fru talman, är varför hon väljer konflikt i stället för att ringa och samtala med både mitt och andra partier för att säkra en majoritet, lösa problem och ge arbetsro till skolans personal.

Anf. 99 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag tycker att det är ganska roligt att höra Lars Hjälmered prata om det gemensamma skolvalet. Vi hade med det i vår budget, fru talman, men Moderaterna tog bort det. Det ville inte se någonting sådant.

När vi presenterade dessa förslag hörde jag osanningar om vad de innebar innan man ens hade läst dem, för man ville använda skrämsel. Det var ganska tydligt osanningar. Då tänker jag att man inte vill samtala.

En annan sak jag tänker är att de här frågorna, vilket Gunilla Svantorp tidigare beskrev, har legat på bordet länge. Skolkommissionen började 2015 och presenterade sitt förslag 2017, och sedan dess har det varit en lång utredning. Det har varit seminarier och enormt mycket, och man har haft möjlighet att påverka och vara en del av detta. Men man har inte sett problemen.

Innan jag började med politik och faktiskt jobbade med skolfrågor, när jag tillämpade lagar och jobbade med politiska beslut som fattades ute i kommunerna, såg jag att det fanns en enorm okunskap om och naivitet i de här frågorna - samtidigt som 16 000 lämnar grundskolan och vi delar ut flera miljarder i vinst till aktieägare. Det är pengar som skulle kunna ha gett väldigt mycket särskilt stöd, psykologer och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Jag tänker så här, fru talman: It takes two to tango. I det här fallet ser jag att man har sagt nej från början. Man tänker inte gå med på någonting som kommer från regeringens sida. Jag tänker också: Vad har ni utskottet till, Lars Hjälmered? Vad pratar ni om där om det inte är de förslag som ligger på bordet?

Anf. 100 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag delar skolministerns kritik gällande att hennes partikollegor i utskottet inte har tagit tag i frågan och samtalat med mig och andra för att se om vi kan nå kompromisser.

Min fråga är allvarligt ställd, fru talman. Jag tror att vi alla har lite olika idéer om hur vi kan ta tag i ett antal av de problem som finns i skolan; jag har till exempel pratat om vikten av språkkunskaper för barn och om att ta tag i skillnaderna mellan stad och land. Jag tycker att det är ett bra förslag som skolministern har kommit med när det gäller läxhjälp, men en kritik jag har haft är att man har skjutit in det mer mot mellanstadiet och högstadiet i stället för de första åren.

I det här fallet, gällande skolval, kan jag konstatera att inget av riksdagens åtta partier är nöjt med dagens ordning. Alla ser problem, och alla ser ett behov av att utveckla detta på lite olika sätt. Skolministern företräder ett parti som har stöd av knappt en tredjedel av riksdagen, vilket innebär att man om hon och regeringen ska få någonting gjort inte kan lite lätt och nonchalant säga att ingen har brytt sig och att man inte tror att någon är intresserad av detta. Då får man väl tvärtom lyfta luren och ringa mig, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna eller Centerpartiet och säga: Kan vi ta en kopp kaffe i Riksdagshuset och se om vi kan finna varandra?

Det är möjligt att det inte hade kunnat landa i en kompromiss och en lösning, men jag tror att det hade funnits goda chanser. Det är dock ett aktivt val som skolministern har gjort. Det är också ett aktivt val som hennes partikollegor i riksdagen har gjort när detta har kommit upp i utskottet. De hade kunnat säga: Shit, vi har inte majoritet och kommer inte att lösa detta - kan vi hitta en kompromiss med andra partier?

Låt mig bara konstatera, fru talman, att det finns flera frågor där vi har säkrat en majoritet när regeringen inte har agerat. Det gäller till exempel återkrav av skolpeng och att säkra de viktiga resursskolorna. Det är bara två exempel där vi har format majoriteter i utskottet när regeringen har varit passiv.

Jag kommer tillbaka till frågan: Varför väljer skolministern i det här fallet konflikt i stället för samtal och att försöka bidra till en lösning och arbetsro för skolans personal?

Anf. 101 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Som vanligt är det väldigt mycket tomma ord - och förvirrande ord. Ingen skugga ska falla över mina partikamrater i utbildningsutskottet. Det har försökts väldigt många gånger.

Jag vill säga att detta handlar om skolvalet och den ovilja som finns från högersidan att se problematiken med det. Till sist handlar det om vems sida man står på. Står man på den vanliga svenskens sida? Det handlar om dem som är där ute och jobbar och faktiskt inte har tid att ställa sitt barn i kö första veckan efter att det är fött. Det handlar om dem som inte planerar sina födslar för att kunna komma till skott - eller som vill kunna byta bostadsort senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Man kanske inte vill bli bortvald för att man inte har högskoleutbildning. Det här handlar om vanliga människors rätt till en rättvis skola, med resursfördelning, och ett rättvist skolval där man faktiskt har samma chanser som de väletablerade och välutbildade.

Jag vill bara säga en sak apropå att kunna göra vinst i svensk skola. En partikamrat till Lars Hjälmered säger att vinstens storlek är en funktion av skolpengen och kostnaden för eleven och att det för vinstdrivande friskolor därför är rationellt att skapa kö för att på så sätt ha kontroll över vilka elever som antas.

Till sist, Lars Hjälmered, handlar det här för Moderaterna inte om eleverna, utan det handlar om pengar. Därför tolkar och vantolkar man, och man förblir passiv in i det sista när det gäller problem som alla vi andra, och alla utanför det här rummet, ser. Det är dags att inte bara använda munnen utan också öronen.

(Applåder)

Anf. 102 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! I debatten om ökad likvärdighet för skolhuvudmän den 7 juni hävdade skolministern följande: "Forskning visar också att det finns fall där man diskriminerar barn till föräldrar som har lägre utbildningsbakgrund. De som inte har akademiker till föräldrar får alltså sämre bemötande i skolkön än de som har det."

Vad jag undrar är följande: Vilken forskning syftar skolministern på, och exakt vad i den forskningen stöder det som skolministern påstår?

Anf. 103 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Först och främst kan jag, allmänt hållet, säga att skolkön segregerar; det vet vi. Den splittrar. Det finns också forskning från Uppsala universitet, från ganska nyligen, som har förklarat att de med lägre utbildningsbakgrund i föräldragruppen fått sämre bemötande och lockats mindre till skolan. Detsamma gällde dem med utländska efternamn. Det finns alltså tecken på att de här köerna kan fungera på ett diskriminerande sätt och inte bara på ett segregerande sätt.

Ett annat problem som Skolinspektionen har påpekat är att det inte finns någon offentlighet alls. Skolköerna är i dag en hemlig pärm på rektorns rum som inte ens Skolinspektionen får titta på. Därför finns det ett problem med hur de tillämpas. När antagningen till en skola väl har skett är det faktiskt så att det är rektorn själv som kan välja vem man vill ta in när det blir en plats ledig. Det finns ingen möjlighet till insyn.

Problemet kvarstår. Jag undrar hur vanliga svenskar gynnas av paxade skolköer, som vi vet segregerar. Hur gynnas vanliga svenskar av fri etablering ute i kommunerna, vilket förstör välplanerade kommuner, och av att miljarder av våra skattepengar, som skulle ha gått till särskilt stöd och så vidare, försvinner bort?

Det här är en viktig fråga. Dessa saker hänger faktiskt ihop.

Anf. 104 Richard Jomshof (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Fru talman! Först och främst är det ju så, vilket inte kan undgå någon, att alla partier i den här kammaren är överens om att dagens kösystem är problematiskt. Det finns en vilja att försöka hitta en väg framåt.

Därför är det så beklämmande att man gång på gång verkar låtsas som att det är motsatsen som råder. Men så är inte fallet. Vi tycker att föräldrar och elever ska ha rätt att välja skola, men vi anser att det finns skäl att kritisera kösystemet. Vi vill reformera det, men det finns ingen vilja att göra det. Det är jätteproblematiskt.

Det brukar ofta påstås att man diskriminerar elever med annan bakgrund. Statistik från läsåret 2020/21 visar att 27 procent av eleverna i fristående grundskolor har utländsk bakgrund; i kommunala grundskolor är det 26 procent. I de fristående gymnasieskolorna är det 32 procent och i de kommunala 29 procent. Detta innebär att det i friskolorna är en större andel som har en annan bakgrund.

Det kan mycket väl vara så att enskilda skolor beter sig illa, och då ska det hanteras. Men bilden som ges av att det här skulle vara ett systemfel någonstans stämmer inte, för uppenbarligen har en större andel av eleverna i fristående skolor utländsk bakgrund.

Jag fick ett litet referat, men jag undrar: Exakt vad säger man? Exakt vad pekar man på? Är det så att det bara finns ett par enskilda fall ska de enskilda fallen hanteras, precis som när det gäller utländsk bakgrund. Men om det är ett systemfel är det någonting helt annat.

Bilden som ges är att det är ett systemfel, men det kan det ju inte vara när det gäller utländsk bakgrund. Därför undrar jag: Vad i denna forskning pekar på att det skulle vara ett systemfel även när det gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund?

Anf. 105 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag förstår att Sverigedemokraterna är väldigt vana vid att tala om utländsk bakgrund.

När SCB tittar på faktorer som påverkar elevernas möjlighet att klara skolan finns inte kriteriet "utländsk bakgrund" med. Det är alltså inte en faktor som kostar mer eller försvårar för ett barn att klara skolan.

Att ha varit i Sverige kortare tid än sex år påverkar däremot. Elever som har gått sex år i svensk skola klarar sig lika bra som barn som är födda i Sverige.

Det finns dock andra faktorer som faller tungt där. Risken att man lever i fattigdom är väldigt mycket större. Risken att man har föräldrar med låg utbildningsbakgrund är större.

Därför är det inte dyrare att utbilda elever med utländsk bakgrund - svart hår eller ljust hår har ingen betydelse. Det har däremot betydelse om föräldrarna har akademisk utbildning, hur ekonomin ser ut, hur många syskon man har, om föräldrarna bor tillsammans och så vidare.

I Skolkommissionens rapport finns en lista på de faktorer som SCB säger verkligen gör skillnad. Utländsk bakgrund har inte gjort skillnad.

Det här är ett systemfel; det trodde jag att vi var eniga om här i dag. Skolköerna segregerar, och det finns tydliga tecken från forskning på att de också diskriminerar. Det är i dag svårt för fristående skolor att tillämpa dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Både kommunala och fristående skolor verkar på en skolmarknad som vanliga människor är de stora förlorarna på. Vi måste återgå till en stark svensk skola, vilket vi faktiskt hade förr i tiden, där vi verkar för alla elevers utbildning - någonting som vi i Sverige kan vara stolta över när vi möter folk från andra länder.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf. 106 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Det var intressant att höra skolministerns anförande. Jag företräder ju ett parti som under lång tid har lyft fram behovet av att reformera skolvalet. Vi har kommit med ett antal konstruktiva förslag för att öppna upp skolvalet för fler människor för att bryta segregationen och göra det obligatoriskt, så att alla elever får möjlighet att välja. Vi har kommit med förslag för att se till att få bättre information och att det är ett samordnat skolval, så att man hanterar det gemensamt på lokal nivå. Vi har också presenterat förslag på att reformera kösystemet.

I stället för att från regeringens sida se till att söka samsyn har man, som jag tog upp tidigare, lagt fram ett förslag till riksdagens kammare där det när det gäller urvalsgrunden i praktiken är avskaffandet av köer som är den stora delen.

Den 3 juni skrev ordförandena för lärarförbunden, som nog delar regeringens grundsyn på att avskaffa kösystemet, att en rimlig kompromiss i detta läge för att skapa ett bättre system när det gäller köerna är att, likt Centerpartiet, gå på linjen att max hälften av platserna ska få fördelas via kö.

I går kunde vi på DN Debatt också se att skolvalsforskare lyfte fram ett antal delar som de saknade i propositionen.

Regeringen har en längre tid vetat att man saknar majoritet i riksdagen för just den del som handlar om att avskaffa köerna på det sätt som man går fram med. Vi har varit väldigt tydliga i den externa debatten med vad vi ser för behov av reformer. Varför har man inte i stället försökt att lägga fram förslag för att få till en reform som skapar förbättringar, ökar likvärdigheten och ser till att skolvalet öppnas upp för fler människor?

Anf. 107 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Sedan vi lade fram propositionerna fick vi höra av alla att det var ett icke-problem och att förslagen innebar socialism och sådana saker. Det här är inte ett problem, och därför tänker vi inte från början ställa oss bakom det.

Jag vill bara citera följande: "Att begränsa kötiden till ett visst antal år skulle skapa en antagning som mer liknar biljettsläppet till en Håkan Hellström-konsert". Vem är det som säger så? Jo, det är Centerstudenter som säger så.

Jag tycker att det finns en ganska bred uppslutning bakom att det är dags att vi avskaffar köerna. De har helt fel syfte. De driver på segregation.

Vi vet också att vi i och med förslaget hade kunnat ge många kommuner därute i dag möjligheten att säga nej till ovälkomna etableringar av fristående skolor som de ej önskar och som sätter ramar för kommunernas budget, möjligheter att planera och möjlighet att styra över skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Vi skulle ha kunnat gå vidare i dag. Men i stället ansluter sig Centern i dag till högerblocket, vars syften jag inte riktigt förstår. Jag tror inte att ni ens delar problembilden. Det känns som att Centern vet att det är ett problem.

Vi kanske får möjligheten att prata om det här i framtiden. Vi ska inte säga att kön är dålig, så vi kan bara halvera den och ha den lite halvdålig. Nej, jag tycker att vanliga människor i Sverige förtjänar ett rättvist skolval och ett rättvist system där alla på lika villkor kan göra ett aktivt skolval.

Anf. 108 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Skolministern inledde med att lägga ord i min mun som jag inte har lyft fram. Det som Centerpartiet hela tiden har sagt är att det finns ett antal problem med hur det nuvarande kösystemet ser ut.

Det innebär att man kan behöva ställa sitt barn i kö på BB och att det missgynnar dem som flyttar in sent. Vi ser ett behov av reformer för att på det sättet möta de problemen, se till att minska segregationen, se till att skolvalet kommer alla till del och se till att alla får bättre information.

Där hade regeringen kunnat gå fram med förslag i linje med det som lärarförbundens ordförande lyfte fram och som också Centerpartiet lyft fram under en längre tid. Det handlar om att behålla kön men också att reformera den och öppna upp.

Vi ser risker med att helt slopa kötider. Alternativet innebär att den enda påverkningsbara urvalsgrunden för föräldrar är närhetsprincipen. Då är det att flytta för att komma in på den kommunala skola som eleven vill komma in på. I det här läget är det i praktiken Socialdemokraterna som bär ansvaret för att vi inte får bukt med möjligheten att ställa sina barn i kö från början.

Det finns ett antal andra reformer som hade varit väldigt välkomna att få plats med för att utveckla skolvalet. Det har föreslagits från Centerpartiet och andra partier och också i den allmänna debatten. Det handlar om att på det sättet skapa ett rättvist skolval som kommer fler till del så att vi ser till att alla barn får goda möjligheter att välja och också möjlighet att komma in på de skolor som de helst önskar.

Anf. 109 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag har hört så många ursäkter för att få trycka på nej-knappen, den ena efter den andra. Jag har inte ringt och inte varit tillräckligt trevlig och tillmötesgående.

Till sist handlar det om: Vad förtjänar Sveriges medborgare? Är det så att alla ska få välja skola på lika villkor utan att man ska välja i ett system där platser redan är paxade i kön?

Är det så att vi ska ta bort den fria etableringen som förstör så många fina, planerade och bra skolkommuner i Sverige? Det är konstigt att Centern tänker säga nej.

Ska vi inte ha lokala politiker? Jag har varit i många kommuner där de har listor på många små åtgärder för att minska segregationen. Då menar de inte bara att man ska minska effekten av segregationen utan att man faktiskt tänker göra någonting åt det.

Det handlar om samhällsplanering och var skolan ska ligga. Hur finns det skolvägar så att alla kan ta sig till den närmaste skolan? Är det så att man tror att närhetsprincipen är den enda principen har man inte läst förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

Det här förslaget innebär en möjlighet för alla huvudmän. Jag vill upplysa om att de i den här kammaren som tror att huvudman är rektor inte har förstått skollagen. Jag vill bara påpeka det.

Skolpolitiker ute i kommunerna måste få verktyg för att minska segregationen. De ska inte vara offer för fri etablering, och de ska inte vara offer för hemliga skolköer i vissa fristående skolor som de är tvungna att finansiera.

Anf. 110 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Elever ska kunna välja skola, skolor ska inte kunna välja elever, hör vi skolministern säga från talarstolen. Det påstås i debatten att elever inte får välja skola utan att det är skolorna som väljer elever.

Självklart är det eleverna som ska välja. Skolministern vet förstås att skolor inte får sortera elever, och de får inte ha några hemliga köer. Därför blir det ganska märkligt när man hör skolministern tala om sin egen tid som rektor och hur hon då bevittnade fusk med kön till skolan.

Jag undrar: På vilket sätt fuskades det med köerna när skolministern var rektor? Det vore bra om skolministern utvecklade det så att vi förstår karaktären och vidden av problemet.

Anmälde skolministern i sådana fall missförhållandet till Skolinspektionen? Om hon kände till fusket men inte larmade, varför såg skolministern mellan fingrarna på fusket?

(Applåder)

Anf. 111 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! När jag har beskrivit de åtgärder som man vidtar ute i fristående skolor för att just kunna göra vinst på elever var det allmänt hållet. Jag tänker inte stå här och erkänna någonting som jag aldrig har gjort.

Jag vill bara tala om när fristående rektorer träffas och när vi ser hur systemet är. Vi ser att de hemliga köerna är just vad ett kösystem i en friskola är. Den är inte offentlig för någon annan än att rektor får titta i den. Ingen annan har insyn, och inte ens Skolinspektionen. Därför kallar jag det för en hemlig kö.

Vem som står på vilken plats finns det ingen som har rätt att veta. Det gäller vem som står bakom, vem som står därefter och hur man tillämpar reglerna. Samtidigt vet vi att många skolkoncerner har en vinstmarginal på eleverna på kanske 5-10 procent av all skolpeng.

Får man alltså in 100 000 kronor per elev tar man 5 000 eller 10 000 kronor som går direkt till vinst. Då har man inte råd med vissa elever. Det här vet alla. Det är allmänt känt. Det är dock väldigt svårt för föräldrar att kunna vända sig till Skolinspektionen och faktiskt säga: Jag tror att någon fick gå före. Hur ska man veta att man har den rätten?

Hur ska man veta om de tester som man gör av alla i kön? Där kan man kalla tillbaka de svaga eleverna och säga: Det är nog bäst att ni går till en annan skola. Det är också ett system för att tydligt sålla bort elever som gör att marginalen blir 5-10 procent som man vill ha ut i vinst och som kanske ägaren kräver.

Jag tror att många lärare gör ett superjobb därute i både kommunala och fristående skolor. Men detta är ett system som vi har förlorat kontrollen över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

(Applåder)

(forts. § 11)

Anf. 112 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Det låter som att vi är överens om att det är elever som ska välja skola och inte skolor som ska välja elever.

Kristdemokraterna föreslår här i dag en kommunalt samordnad antagning där alla huvudmän har full insyn i skolvalssystemet, för att vi en gång för alla ska kunna säkerställa att det är eleverna som väljer skola och inte friskolorna som väljer elever. Om Socialdemokraterna menar allvar med att det är just eleverna som ska välja skola och inte tvärtom finns det alltså möjlighet att rösta ja till Kristdemokraternas reservation 5. Annars hoppas jag att regeringen snarast återkommer med ett förslag om ett skolvalssystem med just kommunalt samordnad antagning.

Anf. 113 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag är jätteglad att så många partier har bytt fot i många frågor. Det känns som att det, sedan vi presenterade det här förslaget, är många som nu ser behovet och möjligheterna.

Jag måste dock upplysa Christian Carlsson om att det i den budget som vi lade fram faktiskt ingick en post som hette Gemensamt skolval. Men den tog Kristdemokraterna bort i sitt förslag.

När det kommer till kötider och så vidare vet vi att kö segregerar och diskriminerar. Och även om vi kortar den och gör den offentlig kommer det att bli samma känsla som när biljetterna ska släppas till en Håkan Hellströmkonsert. Det är viktigt att vi tittar på att även en nyinflyttad elev, en elev som är placerad i ett fosterhem eller barn till andra, vanliga arbetare som inte kan ta ledigt för att vara först i kön ska ha samma rätt att välja skola. Det är en viktig del.

Jag undrar hur Kristdemokraterna kan säga nej till det här förslaget, som innehåller möjligheter för kommuner att begränsa den fria etableringen. Det är oförståeligt för mig. Det förstör för väldigt många fina kommuner i Sverige i dag. Förslaget handlar också om att ge kommunpolitiker, som faktiskt har ansvaret för de lokala skattemedlen, möjlighet att äga skolan i sin kommun. De togs ifrån möjligheten att ha flera verktyg när man planerar för och ska genomföra en rättvis skola för alla elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

(Applåder)

Anf. 114 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi är i den lite märkliga situationen att vi har en regering som slår på stora trumman och som kommer med två lagförslag till riksdagen. Det ena handlar om skolpengen. Det andra handlar om skolvalet. Men sedan får man inte igenom lagförslagen. Man har inte bemödat sig om att skaffa sig majoritet.

Fru talman! Sedan står skolministern här och kastar sina sossekollegor i utbildningsutskottet rakt framför bussen när hon säger: Men vad gör ni i utskottet?

Det är ett något udda sätt att se på hur man driver igenom lagstiftning i Sverige, det vill säga man lägger fram en proposition som saknar stöd och säger till sina kollegor i utskottet att de kan lösa detta. Jag är minst sagt förvånad över det bristande hantverket.

En orsak till min förvåning är att det senaste förslaget om allsidig social sammansättning är så odefinierat. Regeringen är inte tydlig med vad man menar eller vill. Detta påpekar myndigheter, remissinstanser och andra partier i riksdagen. Vad innebär det när man saknar en klar definition?

Fru talman! Om regeringens förslag går igenom ser jag en betydande risk för att det ska leda till en sorts social ingenjörskonst som i slutändan endast riskerar att begränsas när den enskildes grundlagsfästa rättigheter eller rättigheter skyddade i diskrimineringslagstiftningen anses vara viktigare än det allmännas intresse. Det öppnar för att på olika sätt begränsa möjligheterna att välja skola för många barn och ungdomar.

Jag vill höra hur statsrådet ser på detta.

Anf. 115 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Jag slutar aldrig att förundras över Liberalerna. När jag presenterade förslaget var det vissa som precis samtidigt for med lögner i pressen. Det var inte ens egna lögner, utan man hade så lite skolpolitik att ta upp att man var tvungen att låna andras lögner om vad förslaget innehöll.

Hur många ursäkter kan man hitta för att slippa gå fram i frågan? Liberalerna har bytt fot och riktning. Liberalernas viljekompass till vad man vill åstadkomma, vem man är till för och så vidare snurrar. Jag blir alldeles förbluffad över den ovilja som finns att låta vanliga människor göra ett skolval på lika villkor.

Liberalerna var med Socialdemokraterna när vi byggde upp ett av världens mest jämlika och framgångsrika skolsystem. Nu försvarar man en ojämlik resursfördelning, och man försvarar ett skolval som faktiskt segregerar och diskriminerar. Man försvarar även den möjlighet som kommuner måste ha att säga nej till fristående etableringar i välfungerande kommuner. Jag blir förvånad när jag hör om de små detaljerna för att slippa gå fram i frågan.

Efter valet vill Liberalerna förhoppningsvis sitta med Moderaterna och Sverigedemokraterna. Vilken fråga ska man gå fram med då? Är det vinstfrågan? Man har öppnat för att begränsa vinsten. Nu pratar man lite om att ta bort kön. Vad vill Liberalerna egentligen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval

(Applåder)

Anf. 116 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Skolministern säger att vi far med lögner, och sedan rabblar hon upp tio lögner själv om mitt parti. Det jag diskuterar här är vad till exempel Skolverket och Skolinspektionen säger i sina remissvar till lagrådsremissen rörande den proposition som skolministern själv har lagt fram.

Det vi diskuterar nu är inte ett förslag från Liberalerna, utan det vi diskuterar nu är att skolministern har stöd av 100 ledamöter i kammaren. Nu råkar det sitta 349 ledamöter i kammaren, och ni får inte igenom era propositioner. Och det sker därför att ni inte ser till att skapa majoritet för era förslag. Då förväntar sig skolministern att hennes socialdemokratiska kollegor i utbildningsutskottet ska lösa problemen åt henne. Det är detta jag kritiserar. Jag tycker att det är ett märkligt förfarande för att driva igenom politik. Det tror jag att även flera socialdemokrater har noterat under resans gång.

Fru talman! Sanningen är den att om man gör så som regeringen vill, öppnar med diffusa formuleringar, resulterar det i elastiska möjligheter att tänja på vad en allsidig social sammansättning är. Jag har fortfarande inte fått något svar på vad det är.

En sak är om man planerar en ny skola i en kommun. Då kan man säga att man nu lägger skolan vid det här geografiska området för att få en mer allsidig social sammansättning. Men om man går in i etablerade upptagningsområden och börjar vrida för att bakvägen införa de kvoter som regeringen inte har juridiskt stöd för, då börjar man gå in och rucka på grundläggande principer som kommer att innebära att fler och fler elever och föräldrar inte kommer att få vare sig närhetsprincip eller val tillgodosedda.

Eftersom vi inte får några tydliga svar, eftersom skolministern själv inte kan definiera vad det här är, innebär det att vi inte vill köpa grisen i säcken. Vill man få igenom något i riksdagen får man lägga fram något ordentligt som vi kan rösta om, inte några halvmesyrer.

(Applåder)

Anf. 117 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Fru talman! Det är tydligt att Fredrik Malm inte har läst förslaget.

Vi vet att alla pratar om segregation precis som att alla förstår den, men den kan faktiskt se olika ut. Däremot är motsatsen till segregation allsidig elevsammansättning. Det är något vi kan sträva efter. Sverige har en lång tradition av att ha med i läroplaner och i styrdokument att samhället, de som styr och råder över skattemedel, också ska sträva efter att minska segregationen - inte bara effekterna av den utan även sträva efter en minskning. Då blir det fråga om samhällsplanering - vem som går i vilken skola.

Men i fråga om kvoter känner jag återigen att Fredrik Malm och Liberalerna far med lite osanningar. Det blir både ditten och datten. Det stämmer inte.

Jag vill inte säga orden, de är så dumma, men ni säger att elever ska bussas utifrån etnicitet. Något så dumt! Vilka lögner man for med när förslaget presenterades.

Jag är i dag så glad därför att av alla de förslag jag har lagt på riksdagens bord har de flesta gått igenom. Det är två som inte har det, men jag kan säga att opinionen har vaknat. Jag märker att det har skett en förflyttning i kammaren. Numera kan vi se att det finns ett problem. Bara för några månader sedan sa alla blankt nej till att ens diskutera frågan. Man tyckte inte att det var ett problem.

Låt oss prata vinst, rättvist skolval, rättvis resursfördelning och alla barns lika möjligheter i skolan. Jag vill se en svensk skola med tydligt fokus, och det ska vara eleverna, inte marknadstrams där alla tävlar mot varandra.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

Ett mer likvärdigt skolval

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)