Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna

Anf. 46 Caroline Nordengrip (SD)

Fru talman! De förslag vi nu debatterar bygger i allt väsentligt på det slutbetänkande som Förtjänstutredningen lämnade in 2021. Det är ett betänkande om ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och utformningen av riksdagens anslag till hovet.

Kommittén förordnades 2019 och påbörjade ett arbete som resulterade i ett betänkande som till stora delar bygger på en betydande parlamentarisk enighet. Denna enighet har nu lett till att vi i Sveriges riksdag snart kommer att kunna fatta beslut om att godkänna de åtgärder och principer som regeringen föreslår för att kunna återuppväcka det offentliga belöningssystemet i dess helhet.

Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Systemet med ordensförläningar som kunde delas ut infördes redan 1748 men lades vilande 1974, och tecknen kunde därefter endast delas ut till utländska medborgare. Skälet till detta var att systemet ansågs vara föråldrat.

Förtjänstutredningen kunde i samråd med experter och sakkunniga, bland annat från Försvarsmakten och hovet, utföra det arbete som borde ha gjorts redan på 1970-talet. Kommittén har haft som uppdrag att varsamt och med respekt för den gamla formen och traditionen ta det offentliga belöningssystemet in i samtiden.

I de principer och riktlinjer som nu ligger som förslag fastslås att det centrala belöningssystemet med Sveriges främsta utmärkelser ska användas för att belöna förtjänstfulla insatser som är av sådan betydelse att de bör uppmärksammas på nationell nivå. Detta innebär att det allmänna erkänner och synliggör insatser som bidrar till det svenska samhället. När viktiga samhällsinsatser belönas skapas incitament för andra att följa i samma fotspår, vilket kan leda till positiva effekter för samhället i stort.

Systemet kommer att konstrueras på ett sådant sätt att det är ointressant vilken ställning i samhället mottagaren har, utan det är gärningen i sig själv som belönas. Det kan till exempel vara när en person, ibland med fara för sitt liv, gör en betydande insats för en medmänniska eller för samhället. Det är således en insats som går utöver det som kan förväntas av en person i en viss roll eller i ett visst sammanhang.

Vidare kommer inte folkvalda eller politiskt anställda att belönas så länge deras uppdrag består - detta för att motverka att systemet ska bli eller kan uppfattas som politiskt färgat.

Besluten om ordensutmärkelser kommer att meddelas av Kungliga Majestäts Orden på förord av regeringen eller, när det gäller andra utmärkelser än för förtjänstfulla insatser, av Regeringskansliet. Systemet med delat ansvar mellan regeringen och Kunglig Majestäts Orden kvarstår således.

Fru talman! Sverigedemokraternas är ett konservativt parti. Vi lämnade tidigt efter vårt riksdagsinträde in motioner om att återuppta ordensväsendet. För mig som representant för Sverigedemokraterna här i kammaren i dag är det därför synnerligen glädjande att det moderna, sammanhållna men ändå av tradition stöpta och formade offentliga belöningssystemet nu kommer återuppväckas. Jag ser fram emot att återigen kunna få se välförtjänta mottagare bära rikets förnämsta utmärkelser i form av Nordstjärneorden, Vasaorden och Svärdsorden.

Fru talman! Jag önskar med detta sagt yrka bifall till reservation nummer 2.

Anf. 47 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till reservation 1.

Den senaste tiden har jag funderat ganska mycket över vad som egentligen är modernt. Ordet "modern" betyder nutidsenlig. Synonymer till "modern" som jag har hittat är ord som "nutida", "trendig" och "populär" - alltså vad som är inne just nu.

Kanske är det så att det är svunna tider som är det moderna just nu. Det verkar så, för nu står vi här med en majoritet i kammaren som vill återinföra det statliga ordensväsendet och återuppväcka vilande ordnar. Vänsterpartiet delar inte majoritetens uppfattning om att detta är nödvändigt, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Men kanske är det så att medaljer är på modet numera. Vi hörde precis talmannen redogöra för medaljstorlekar, och riksdagen har precis infört och fått en egen medalj som nyss delades ut under avtackningen av avgångna ledamöter. Det kanske helt enkelt är så, fru talman, att det är Vänsterpartiet som är lite ute - vem vet.

Fru talman! Det svenska belöningssystemet reformerades 1975. Då ansåg man att ordensväsendet återspeglade en gången tids samhällssyn som gav uttryck för värderingar och samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning. Vidare motiverades reformen med att ordnarna inte kunde fylla sin uppgift när det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser.

År 1969 gjorde utskottet följande uttalande: "Ordensväsendet har sitt ursprung i äldre tiders samhällssystem, och principerna för utdelning av ordnar som belöning för samhällsinsatser kan svårligen förenas med nutida demokratiskt betraktelsesätt. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att åtgärder företagits för att avveckla ordnar som en statlig belöning för offentlig tjänst."

Detta var 1969, men faktum är att det har väckts motioner sedan långt tillbaka om ordensväsendets avskaffande, faktiskt ända sedan 1869.

Trots att Förtjänstutredningen har varit fantastiskt intressant och just förtjänstfull - och det har varit fint att få ingå i den - vidhåller Vänsterpartiet åsikten att även om Förtjänstutredningen enligt sig själv föreslår ett belöningssystem som enligt utredningen är modernt anser Vänsterpartiet att ett återinförande av de vilande ordnarna inte heller nu reflekterar dagens behov.

Vi bedömer att det finns ett värde i att arbetsgivare och liknande kan dela ut olika former av minnesgåvor till anställda efter att de tjänstgjort ett visst antal år. Vi anser dock inte att det är statens uppgift att belöna insatser på central nivå, och därför anser vi också att riksdagen bör avslå propositionen i de delar som handlar om riktlinjer för ett system för offentliga belöningar, detta enligt reservation 1. I övrigt står vi bakom utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 48 Karin Enström (M)

Fru talman! I detta betänkande som heter KU39 behandlar vi regeringens proposition om ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna. Som har framgått av tidigare anföranden föreslår konstitutionsutskottet att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag.

I betänkandet föreslås alltså ett nytt, eller kanske nygammalt, centralt system för offentlig belöning och riktlinjer för Sveriges allmänna flaggdagar. Till grund för vad som i dag debatteras och föreslås ligger ett arbete i en parlamentariskt sammansatt kommitté, Förtjänstutredningen, som haft i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna och att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet. Utredningen har förtjänstfullt letts av vår tidigare talman Björn von Sydow, som också är närvarande i kammaren i dag. I utredningen representerades vi moderater av Tobias Billström och mig själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Vi lämnade som sagt vårt betänkande i september 2021. Jag vill också nämna att till grund för utredningen och förslaget ligger två tillkännagivanden från konstitutionsutskottet som lämnades 2018, där vi uppmanade regeringen att se över bland annat systemet för offentliga belöningar.

Fru talman! Jag tänkte kort gå in på vad som närmare tas upp i betänkandet.

För det första föreslås just ett centralt system för offentlig belöning som ska omfatta statens främsta utmärkelser, det vill säga utmärkelser inom det statliga ordensväsendet och regeringens utmärkelser. Förslaget tar upp riktlinjer för ett modernt offentligt belöningssystem, principerna som ska gälla för belöning och hur nomineringen till en belöning ska gå till.

Att det finns ett offentligt, sammanhållet belöningssystem är viktigt. Det är viktigt att kunna uppmärksamma och visa uppskattning för personer som gör extraordinära insatser i samhället. Om jag får göra en liten utvikning, fru talman, har vår kartläggning i utredningen visat att det finns en stor efterfrågan på och ett behov av att kunna belöna människor på olika nivåer. Vi har nämligen sett ett omfattande inrättande av medaljer på myndighetsnivå. När man inte kunde använda det sammanhållna system som fanns tidigare har alltså många myndigheter själva inrättat sina egna medaljer. Vi ser alltså ett behov av ett sammanhållet belöningssystem, och det är det som föreslås nu.

Syftet med systemet ska vara att erkänna och synliggöra insatser som bidrar till det svenska samhället och är av stor betydelse. Insatserna ska vara av den digniteten att de bör belönas på nationell nivå med någon av Sveriges främsta utmärkelser.

Nomineringarna ska kunna göras från var och en av oss som sitter här men också av alla som bor i Sverige. Alla aktörer i samhället, vem som helst, ska kunna nominera en person till en utmärkelse och belöning. Man ska också kunna belöna en person oavsett dennes ställning i samhället. När viktiga samhällsinsatser premieras på det här sättet skapas drivkrafter för andra att också bidra med insatser. Det tror vi på sikt kan bli gynnsamt för samhället i stort.

Fru talman! Sveriges offentliga belöningssystem ändrades i grunden 1975. Reformen sammanföll i tiden med ikraftträdandet av 1974 års regeringsform. Förändringen av belöningssystemet innebar framför allt att utdelandet av utmärkelser inom det statliga ordensväsendet till svenska medborgare upphörde.

Nu, i och med förslaget om ett nytt belöningssystem, ska utmärkelser inom det statliga ordensväsendet återupptas, och både svenska och utländska medborgare ska kunna tilldelas ordnar inom det statliga ordensväsendet igen.

Jag vill också passa på att nämna och understryka att politiker och politiska tjänstemän inte ska kunna belönas under pågående uppdrag eller anställning, vilket vi tror är väldigt viktigt för att systemet inte ska kunna användas i politiska syften och därmed riskera att förlora sin legitimitet.

Fru talman! För det andra föreslås i betänkandet förändringar i regleringen av de allmänna flaggdagarna. Flaggdagarna har i princip varit oförändrade sedan 1939, förutom att flaggdagar har tillkommit på dagen för riksdagsval och veterandagen.

Förslaget som vi nu har framför oss innebär bland annat att dagen för Europaparlamentsval blir ny allmän flaggdag. Jag menar att det framstår som berättigat att en dag med koppling till vårt djupa EU-samarbete också är en av de allmänna flaggdagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Anf. 49 Hans Ekström (S)

Fru talman! Grunden till det förslag som debatteras i dag ligger i ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet. Och grunden för det tillkännagivandet kan jag väl våga avslöja för kammaren var en diskussion mellan Björn von Sydow, Andreas Norlén, Tobias Billström och mig. Vi diskuterade behovet av ett sammanhållet modernt belöningssystem, flaggdagarna, insyn i hovet och begränsning av antalet tjänstgörande kungligheter.

Det här samtalet resulterade i ett tillkännagivande i konstitutionsutskottet om ett modernt och sammanhållet belöningssystem. Precis som flera har varit inne på här finns nog ändå ett behov av att belöna förtjänstfulla insatser. Som Karin Enström påpekade har vi när vi har tittat på det här sett att det vuxit fram en hel - vad ska man kalla det - ogräsmatta av belöningssystem inom olika statliga organ i avsaknad av ett centralt belöningssystem. I andra länder råder ingen sådan avsaknad, och i de flesta av våra grannländer finns det ett centralt ordenssystem.

Var det då fel att ta bort ordenssystemet 1974-1975? Nej, jag menar att det nog var alldeles nödvändigt, för det hade kommit att stelna. Det hade kommit till en nivå där det var så att nådde man en viss tjänstegrad fick man en vasatrissa, och kom man lite högre upp fick man bli kommendör. Det gick alltså efter tjänstegrad: En överste skulle ha det, och en general skulle ha det. Det var en del av det gamla klassamhället.

Vad vi är ute efter är att uppmärksamma mer exceptionella insatser. En person som till exempel har gjort en stor insats i en räddningsinsats, en person som har gjort någonting utöver det vanliga, ska kunna belönas på ett tydligt sätt.

Jag skulle faktiskt vilja säga att ordensväsendets vila från 1975 till i dag har varit alldeles nödvändig. Jag ger Jessica Wetterling rätt i hennes kritik av det som var bakgrunden till den vilan.

Vi tror att det här, om det nu sköts med nomineringsförfarande där man tar fram beslut och att man inte gödslar med ordnar utan försöker ha en ganska sparsam utdelning, ska kunna fylla en viktig funktion i samhället.

Vad gäller flaggdagarna är den förändring som föreslås att man efter nästa tronskifte begränsar antalet kungliga flaggdagar på det sättet att statschefens och den kommande efterträdarens, tronföljarens, födelsedagar framgent är flaggdagar. Namnsdagarna däremot och gemålens födelsedag och namnsdag tas bort som flaggdagar. I klartext betyder det att det alltså inte kommer att bli någon flaggdag för Daniel, om man ska prata klartext. Det är den stora förändringen.

En flaggdag som vi diskuterade i utredningen, kan vi väl avslöja, var Gustav Adolfsdagen. Man kan ju fundera över varför vi ska ha en flaggdag för en krigisk kung som dog i gyttjan i 1600-talets Tyskland. Det kan man diskutera. Vi konstaterade att Gustav Adolfsdagen har en väldigt stark förankring i till exempel landets andra stad, Göteborg, och firas som en egen födelsedag eller någonting sådant för staden - man äter till exempel Gustav Adolfsbakelser - och då kan man verkligen säga att flaggdagen har folklig förankring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Dessutom är Gustav Adolfsdagen svenska dagen i Finland och därigenom, kan man säga, en påminnelse om det historiska sambandet mellan Sverige och Finland. Då fastnade vi för att Gustav Adolfsdagen skulle vara kvar som flaggdag.

Jag ska också kort nämna den del av de här tillkännagivandena som handlar om insyn i Kungliga Hovstaterna, ekonomin och begränsning av antalet tjänstgörande kungligheter. Man kan säga att det här tillkännagivandet resulterade i att kungen själv och hans organisation tog tag i det. Det visade sig att det också inom hovet hade diskuterats om man behövde göra någonting åt de här sakerna. Det ledde till en begränsning av antalet tjänstgörande kungligheter och en ökad insyn i den kungliga ekonomin. Det välkomnar vi.

Jag yrkar bifall till KU:s förslag.

Anf. 50 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Alldeles nyss var vi samlade hela riksdagen, och här framme på stolarna som nu står tomma satt avgångna riksdagsledamöter och tjänstemän som talmannen delade ut riksdagens medalj till. Skulle man värdera medaljen i pengar, vilket jag inte vill göra då det är mycket lite, hade de inte märkt om det blivit en krona eller vad det nu är extra på pensionen. De hade inte brytt sig om det. Men att få komma hit och få ett tack, ett erkännande och ett synliggörande - du har gjort någonting viktigt för Sverige och svensk demokrati -, få alla ledamöternas applåder och ta emot utmärkelsen ur talmannens hand är värt någonting. Det går inte att skatta i pengar.

Det handlar inte om huruvida det är modernt eller omodernt, och det handlar inte om klass - de var förmodligen från alla möjliga olika bakgrunder - utan det handlar om att ha gjort någonting extraordinärt och få erkänsla för det.

Det är precis detta som vi nu lyfter. Det är det moderna. Någon har, kanske med fara för sitt eget liv, stått upp, gått ut ur sin bekvämlighet och betytt någonting för en eller många, kanske för hela Sverige, och är värd vårt tack och att vi säger: Det gjorde du bra! Vi ser dig och vi hedrar dig. Väl gjort!

Det visar en väg till efterföljelse för andra. Till exempel: I stället för att vända bort blicken på tunnelbanan går man fram och hjälper den som råkat riktigt illa ut.

För mig personligen har dagens beslut en lång historia. Jag ska inte ta alla delar av den, för det är en mycket lång historia.

Jag vill gå tillbaka till 2014 när jag motionerade om ett modernt offentligt belöningssystem. Jag tyckte då att jantelagen utmärkte Sverige: Du ska inte tro att du är förmer; du ska inte tro att du är någonting särskilt. Men fantasistaden Jante ligger i Norge och inte i Sverige. Det är inget särskilt svenskt att vi måste hålla tillbaka varandra när någon gör något utöver det vanliga. Nej, det är en norsk bok från 1933, inte en svensk. Och jantelagen ska vi inte uppmuntra eller kalla modern, utan tvärtom. Görs något som är värt att hedra ska vi göra det.

Det är mot denna bakgrund som många, i mitt eget och andra partier, lyfter fram detta i olika motioner. Och nu uppstod som vi hörde, tack vare fyra ledamöters samtal, en öppning för att KU kan ställa sig bakom behovet av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Sverige har sedan lång tid tillbaka haft ett belöningssystem, med olika slags belöningar som använts för att täcka det behov som vårt samhälle har och har haft av att uppmärksamma och belöna enskilda och deras insatser. Men vi hörde också att Sveriges belöningssystem ändrades i grunden 1975.

Reformen av belöningssystemet innebar framför allt att utdelandet av utmärkelser inom det statliga ordensväsendet till svenska medborgare upphörde. Utmärkelser inom Svärdsorden och Vasaorden delades tills vidare inte ut; de skulle vara vilande. Ordensutmärkelser inom Serafimerorden och Nordstjärneorden kunde fortfarande delas ut till utländska medborgare men inte till svenska. Det hände därför att det kolliderade när den som hade svenskt medborgarskap och hade gjort något värt att berömma, kanske i USA, fick stå tillbaka medan den amerikanske medborgaren kunde få ta emot belöningen. Detta väckte inte precis någon tacksamhet. Men 1995 ändrades regleringen något så att kungen åter kunde dela ut utmärkelser inom dessa ordnar till tronföljare.

Nu går vi längre. Förtjänstutredningen leddes av Björn von Sydow, som är närvarande här i kammaren, vår tidigare talman som också har varit ordförande i konstitutionsutskottet och gjort en betydande insats. Också här gjorde han en förtjänstfull insats och samlade oss alla i de olika partierna. Först kartlade vi formerna för tilldelande av regeringens och förvaltningsmyndigheternas olika offentliga belöningar. Vi redogjorde översiktligt för andra delar av den statliga delen av det offentliga belöningssystemet. Sedan kokade vi ned det till att det finns ett behov. Vi följde naturligtvis riktlinjerna.

En förtjänstfull insats skulle belönas. Det handlar om en insats som går utöver det som kan förväntas av en person i en viss roll eller i ett visst sammanhang. Det handlar inte om att belöna någon för att den har nått en viss pinne på samhällsstegen, utan man måste ha gjort något utöver det som skulle ha kunnat förväntas i denna roll.

Det finns anledning att hålla isär vad som är en belöning för förtjänst och vad som är en belöning för en förtjänstfull insats. När vi talar om ordensväsendet handlar det om den förtjänstfulla insatsen.

Regeringen föreslår utifrån utredningens betänkande att detta belöningssystem ska ha gemensamma utgångspunkter för tilldelandet och att utmärkelserna i princip ska användas för att belöna just förtjänstfulla insatser. Detta förutsätter att det finns ett flertal utmärkelser att använda, och därför har vi lyft fram dessa och väckt dem ur dvalan. Vi menar att staten med den reform som nu föreslås kommer att förfoga över ett tillräckligt antal utmärkelser med en tillräcklig bredd för att täcka olika belöningsbehov.

Några ord om nomineringen; detta kan vara värt att lyfta. Det är alltså inte så att konungen eller möjligen regeringen eller statsministern ska sitta och fundera ut vem som ska få detta. Alla har möjlighet att nominera, och med alla menar jag precis alla. Det är möjligt att till regeringen eller till ordensväsendets högsta beslutande organ ordenskapitlet inkomma med förslag. Och så prövas de - alla kommer att prövas. Det gör att vi kan få bredden. Är det något som skulle hindra den bredd som efterlysts vore det att detta inte kommer ut och blir allmänt känt. Det är vår gemensamma uppgift att göra det känt. Det är inte bara riksdagsledamöter som ska premieras, som skedde här, utan vem som helst som har gjort något extraordinärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Det finns många detaljer kring utdelningen. Jag tror att jag lämnar detta till den intresserade att läsa. Det beskrivs utförligt på riksdagens hemsida.

Jag ska säga ett par ord om flaggdagar också. Vi inför dagen för val till Europaparlamentet som flaggdag. Det är inte ett ställningstagande som har att göra med att vi särskilt skulle vilja lyfta upp någonting politiskt kontroversiellt. Det handlar om ett val - till Europaparlamentet - och det är detta vi hedrar. Vi har genom demokratiska val beslutat att vi ska vara med i EU, och då är det alldeles utmärkt att dagen för val till Europaparlamentet blir flaggdag. På det viset hedrar vi demokratin.

Anf. 51 Tobias Billström (M)

Fru talman! Ärendet som i dag behandlas av kammaren rör frågor som jag har deltagit i beredningen av som ledamot i Förtjänstutredningen, där jag och Karin Enström representerat Moderaterna. Utredningen har utan tvivel varit en av de mest speciella uppgifter som jag har varit med om. Det beror dels på att utredningen faktiskt presenterade ett i det närmaste enigt slutbetänkande, dels på att frågeställningarna kring hur man bygger ett modernt offentligt belöningssystem 2022 varit många och slutligen fått bra och genomtänkta svar.

Det är Förtjänstutredningens arbete som har legat till grund för regeringens proposition, och det är vid en genomläsning uppenbart att denna i hög grad grundar sig på utredningens slutsatser, som i sin tur präglats av en stor samsyn. Detta är glädjande, för om ett offentligt belöningssystem ska kunna fungera över tid måste det redan från starten finnas en betydande enighet om varför, hur, vad och vem.

Varför är kanske enklast att svara på. År 2024 har det gått precis 50 år sedan den så kallade ordensreformen genomfördes, som i grunden förändrade förutsättningarna för de offentliga belöningar som då fanns i Sverige, i synnerhet för de kungliga riddarordnarna.

Vid den tidpunkten, 1974, då jag var ungefär ett år gammal, fanns det en uppfattning som delades av flertalet av de partier som då fanns representerade i riksdagen om att dåtidens belöningssystem hade fallerat. Det fanns berättigad kritik mot hur tjänsteår och befattningar avgjorde huruvida man kunde komma i fråga för en belöning eller ej. Det fanns också en genomtänkt kritik mot hur automatiken hade tagit över och ingen meritvärdering gjordes av enskildas insatser.

Den senare frågan kom i dåtidens debatt i skymundan, vilket var beklagligt eftersom den i själva verket var central. Motiveringen blev i stället, som ofta på 1970-talet, att det var otidsenligt med sådana dekorationer åt individer. I själva verket var det inte ordnarna som var omoderna. Det omoderna var att fortsätta att dela ut den typen av belöningar enbart för att en person suttit på en post eller ett uppdrag eller verkat på en arbetsplats i ett visst antal år.

Det var alltså så läget var för 50 år sedan. Detta kunde man ha ändrat på och ändå behållit belöningar som då hade över 200 år på nacken och som utgjorde och alltjämt utgör en viktig del av vårt kulturarv. Men tiderna förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Fru talman! Detta för mig över till frågor om hur och vad. Det är den process som 2018 startade med ett utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet som nu 2022 lett fram till dagens riksdagsbeslut om att reformera det svenska belöningssystemet. Utskottets beslut grundades på insikten att det efter ett halvt sekel var hög tid att renovera det svenska belöningssystemet och få det i fas med samhällsutvecklingen. Det är också bra att samtliga belöningar inom vad som nu blir det centrala systemet för rikets främsta utmärkelser läggs samman i en förordning.

När nu riksdagen beslutar om en belöningsreform återinträder flera av de kungliga riddarordnarna på nytt i tjänst. Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden öppnas samtliga på nytt för svenska likaväl som för utländska medborgare, och i fallet med Svärdsorden och Vasaorden återupptas utdelandet som varit vilande.

Men ett centralt system kräver också nya regler och verktyg för att se till att personer som har gjort förtjänstfulla insatser kan belönas på central nivå. Hur detta ska gå till är avgörande för slutresultatet. Det kräver mekanismer för nominering, bedömning, beredning och beslut. Allt detta kommer till uttryck i propositionen som ett resultat av Förtjänstutredningens arbete, och det viktigaste är givetvis inrättandet av det ordensråd som ska granska och rekommendera förslag på mottagare av belöningar.

Här är det naturligt att påpeka att sammansättningen av ordensrådet blir viktig, så att detta innehåller kompetens och kunskap men inte förutfattade meningar. Kommande regeringar behöver vara medvetna om den saken och ge uppgiften att förorda personer som ledamöter den uppmärksamhet som uppgiften förtjänar. Ordensrådets ledamöter får mandatperioder av långvarig karaktär innebärande fyra år med en möjlighet till förlängning med en till två perioder, alltså sammantaget upp till tolv år av ett viktigt skäl, nämligen att det är viktigt med kontinuitet för att se till att inte tillfälliga strömningar eller snabba kast präglar bedömningar och rekommendationer. Men förtroendet kräver också noggrannhet i urvalet av personer som ska ingå i ordensrådet. Den som ska göra ett gott arbete i rådet behöver ett kallt huvud parad med en stark känsla för samhällsutvecklingen över tid.

Det är självfallet också bra att Kungl. Maj:ts Orden, den institution inom hovet som svarar för ordens- och medaljärenden, ges en bra och tydlig roll i förhållande till det nya systemet. Regeringen bör under den period som förestår från nu till och med den 1 januari 2023, då förordningen om de statliga utmärkelserna träder i kraft och belöningssystemet börjar fungera, ägna tid åt att bygga upp rutiner för samverkan med denna institution och göra ett ordentligt arbete med att utse lämplig personal i Regeringskansliet och vidta andra förberedelser.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om vem. Med den belöningsreform som i dag ser dagens ljus kommer det också att bli möjligt för envar att nominera och för envar att nomineras till en belöning på central nivå. Det har visserligen teoretiskt varit så även tidigare, men nu kommer tydliga ingångar att öppnas - och det är bra. Den som anser att någon gjort en bra sak ska inte behöva leta i flera led för att hitta formulär eller anvisningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna

Det finns en stor glädje i att bli uppmärksammad och få ett erkännande. Detta är en evig sanning, och den har förmodligen funnits lika länge som mänskligheten funnits. Vad vi belönar och hyllar ändras självfallet med tiden. Vi som sitter i den här kammaren vet detta. Det är därför bra för ett samhälle att man har offentliga belöningsmedel tillgängliga och en rik flora med många möjligheter i nivåer och grader. Det gör det möjligt att ta om hand många olika typer av förtjänstfulla insatser. Sakläget är i den delen de facto inte annorlunda nu än 1748, när ordnarna inrättades genom ett initiativ i dåtidens riksdag.

När Förtjänstutredningen 2020 kartlade de offentliga belöningar som delas ut i Sverige granskade vi bland annat utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst - den belöning som man kan få som statligt anställd efter 30 år. Den kan man få i form av en bärbar medalj, en glasskulptur eller ett armbandsur.

År 1969 var det ungefär 1 procent av dem som var berättigade till denna utmärkelse som bad om att få en medalj. År 2020 är det 33 procent som vill ha en bärbar utmärkelse i form av en medalj. Från en knappt märkbar andel till en tredjedel är det onekligen ett stort kliv. Det tror jag vi alla kan vara överens om. Kanske är det den som hävdar att bärbara utmärkelser är omoderna som är i otakt med tiden.

Nu kommer tack vare Förtjänstutredningen snart ett nytt system på plats, där gamla hedervärda utmärkelser kommer att tas i anspråk och där statschefen efter ett regeringsbeslut som föregåtts av en noggrann urvalsprocess kommer att överlämna utmärkelser till såväl svenska som utländska medborgare.

Envar kommer att kunna nominera personer till utmärkelser, och envar kommer att kunna prövas för sådana utmärkelser. Demokratiskt, konstitutionellt och transparent. Och det ska ske med ramverket att ingen ska belönas automatiskt eller bara på grund av sin ställning i samhället.

Att belöna individer som gör bra saker för samhället kan aldrig bli omodernt. Det är vad man belönar som kommer att ändras över tiden - inte grundprincipen om att belöna.

Politiker använder ibland ordet "historiskt" lite slarvigt. Det är historiskt med minsta ändring i en lagstiftning. Jag själv har gjort mig skyldig till sådant, så jag är inte bättre än någon annan. Men i dag är faktiskt en historisk dag.

Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)