Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Anf. 1 Jonas Millard (SD)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 3 i betänkandet.

Det finns en bred uppslutning här i kammaren för att stärka skyddet för den personliga integriteten, eftersom den nuvarande lagstiftningen är långt ifrån tillräcklig. Det föreslås nu en förbättrad lagstiftning som syftar till att just stärka den enskildes skydd mot intrång i den personliga integriteten.

En skärpning av lagen måste dock ske först efter att man vägt nyttan av en skärpning mot ett annat delvis motstående men mycket viktigt intresse, nämligen yttrandefriheten.

Sverigedemokraternas ingång är att yttrandefriheten endast får begränsas om det finns mycket goda demokratiska skäl för just detta. Det kan gälla synnerligen anstötligt material som skildrar exempelvis övergrepp eller som förtalar någon. Just förtal och dess släkting ofredande och hot är något vi måste ingripa emot. Därom är vi ense här i kammaren.

Det vi inte är ense om, fru talman, är vem lagstiftningen egentligen ska gälla. I det lagförslag som vi ska debattera i dag vill regeringen införa en ny straffrättslig bestämmelse om olaga integritetsintrång. I propositionen ställs krav på att spridning av uppgifter ska anses brottsligt endast då integritetskänsliga bilder eller filmer exempelvis sprids till "fler än ett fåtal personer".

Sverigedemokraterna menar dock att även begränsad spridning kan orsaka stor skada för den enskilde, och om det enda syftet med spridningen är att kränka någon borde enligt vår mening även detta vara straffbart.

Fru talman! Massmedier brukar sägas utgöra den tredje statsmakten och skyddas också därför av våra grundlagar. I praktiken innebär detta bland annat att medier omfattas av större yttrandefrihet än andra. Exempelvis omfattas inte medier i dag av reglerna rörande ofredande. Inte heller föreslås de omfattas av reglerna kring olaga integritetsintrång.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten

När en person i dag anser sig ha blivit utsatt för förtal eller annan otillbörlig behandling av medier är det i praktiken väldigt svårt att få upprättelse. Justitiekanslern är den myndighet under regeringen som bland annat har tillsyn över myndigheter. JK reglerar skadeståndskrav mot staten och är åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. En person som anser sig ha blivit utsatt för förtal får således vända sig till JK för att få hjälp.

Trots att det finns instanser med syftet att försöka garantera en god journalistik är dock förtroendet för svenska medier långt ifrån så högt som det kanske borde vara. Det bristande förtroendet kan sannolikt härledas till det som dessa instanser är satta att motverka, nämligen dålig journalistik och en direkt ovilja från flera medieaktörer att skriva sakligt och objektivt. I stället finns fler och fler exempel på när medier agerar agendasättande och osakligt och bedriver en vinklad journalistik.

Vår mening är därför att regeringen bör utreda hur en bättre balans kan uppnås mellan mediers grundlagsskyddade rättigheter och rättigheterna för dem som blir föremål för mediers granskning att slippa kränkande och osjyst behandling.

Utredningen bör återkomma med konkreta förslag som innebär kraftiga förenklingar för den som önskar få sin sak prövad utan att denna på något sätt ska riskera att lida ekonomisk skada för detta. Det måste också säkerställas att de som är tänkta att granska medier ska göra detta helt opolitiskt. Helt avgörande är också att dessa instanser åtnjuter såväl integritet som ett högt förtroende hos allmänheten.

Fru talman! I sammanhanget vill jag påpeka att när vi skrev denna följdmotion förde vi även ett resonemang om att det ska bli lättare att ställa medier till svars och få upprättelse. Vi hade även ett förslag som syftade till att myndigheterna ska bli mer öppna gentemot medier. Dessvärre föll dessa yrkanden inte inom ramen för det lagförslag som vi diskuterar här i dag, så det kommer att behandlas vid ett senare tillfälle.

Avslutningsvis, fru talman, är Sverigedemokraternas mening att medierna bör ha reella och långtgående möjligheter att utföra sitt granskande uppdrag men också att detta uppdrag måste utföras med hederliga och sjysta metoder.

I en demokrati som Sverige kan vikten av mediers granskande uppdrag inte nog betonas. Lika viktigt och centralt i en demokrati är att människor har rätt till ett fredat privatliv utan otillbörliga kränkningar. Därför hade Sverigedemokraterna gärna sett att denna rätt blev betydligt tydligare och starkare än den är i dag.

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Anf. 2 Veronica Lindholm (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag samt yrka avslag på motionsyrkandena.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen som vilande. Utskottet föreslår vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning skjuts upp till riksmötet 2018/19.

Utskottet föreslår även att riksdagen antar regeringens övriga förslag till lag om ändring i brottsbalken, framför allt om elektroniska anslagstavlor, lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen och lag om ändring i brottsskadelagen.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten

Vad innebär då detta? Lagändringarna i brottsbalken innebär att ett nytt gradindelat brott - olaga integritetsintrång - införs i brottsbalken, att straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras samt att en ändring görs i de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt. När det gäller olaga hot och ofredande innebär lagändringarna även vissa utvidgningar av det straffbara området.

Grundlagsändringarna innebär en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i tryckfrihetsförordningens brottskatalog till de ändringar som föreslås i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning i brottsbalken med anledning av att dessa gärningar är straffbara också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Beslut om att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. De lagändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018.

Fru talman! Vi lever helt klart i en ny tid. De barn, unga och vuxna som mobbas slipper inte detta när de väl kommer hem. Via dagens teknik följer denna utsatthet även med dem hem. Alltför få vet var gränsen går, och det är lättare att sitta bakom en skärm och gömma sig än att stå framför samma person och säga sakerna högt.

Hashtaggen #metoo har spridits i alla våra nyhetskanaler. Det visar på hur den personliga integriteten för framför allt kvinnor kränks gång på gång. Tusentals vanliga kvinnor och ett hundratal kvinnor inom skådespelar- och teaterbranschen har gått ut med sina upplevelser. Så gjorde även riksdagsledamöter och ministrar.

Bara här i dagarna har vi sett ytterligare en hashtag: #medvilkenrätt. Här är det tusentals kvinnliga jurister som berättar om övergrepp, härskartekniker och hot. Detta är dock inget nytt. Dessa problem finns överallt, i alla samhällsklasser och inom alla yrken, och har med säkerhet alltid funnits.

Men det som är nytt är att fler vågar bryta den tystnadskultur som omger den utsatta. För man är inte ensam. Det har hänt fler.

När det gäller det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten finns i regeringsformen grundläggande bestämmelser som har betydelse för det allmännas ansvar att skydda den personliga integriteten och privatlivet.

Medan det grundlagsfästa skyddet för den enskildes personliga integritet gäller i förhållande till det allmänna ger det straffrättsliga regelsystemet skydd mot integritetskränkningar mellan enskilda. Av störst intresse när det gäller det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet - i andra fall än angrepp på den fysiska eller sexuella integriteten - är bestämmelserna i 4 kap. brottsbalken. Det gäller särskilt brotten mot någons frid, såsom olaga hot och ofredande. Gemensamt för dessa är att de syftar till att skydda mot kränkningar av rent personliga intressen som inte är av ekonomiskt slag.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten

Det har även pågått ett antal utredningar kring just den personliga integriteten, vilket är på tiden. Detta är bara en liten del av dessa.

Fru talman! Det är på tiden att vi som lagstiftare gör dessa förändringar i lagarna och grundlagarna, för det behövs verkligen.

(Applåder)

Anf. 3 Marta Obminska (M)

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

När man hamnar en bit ned på talarlistan har mycket redan sagts. Men det som inte har sagts är att det var alliansregeringen som den 28 maj 2014 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar.

Utredningen tog namnet Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten och överlämnade i februari 2016 betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7) till regeringen. Vi debatterar detta och utskottets betänkande och propositionen 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten.

Vad är då personlig integritet? Det finns inte en enhetlig definition av begreppet personlig integritet. En definition är dock rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och att inte utsättas för kränkande behandling.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen som vilande. Veronica Lindholm nämnde på ett förtjänstfullt sätt att detta är en grundlagsändring som kräver två beslut. Utskottet föreslår att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i 4 kap. 5 § och 5 kap. 3 § brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning skjuts upp till riksmötet 2018/19.

Utskottet föreslår även att riksdagen antar regeringens övriga förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen och lag om ändring i brottsskadelagen.

Fru talman! Lagändringarna i brottsbalken innebär främst att en ny brottsrubricering - olaga integritetsintrång - införs. Olaga integritetsintrång innebär att någon gör intrång i någon annans privatliv genom att exempelvis sprida en bild på eller uppgift om någons sexualliv eller hälsotillstånd. Den nya brottsrubriceringen ska delas in i två grader: olaga integritetsintrång och grovt olaga integritetsintrång.

Även straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras. När det gäller olaga hot och ofredande innebär lagändringarna att vissa utvidgningar av det straffbara området görs. Straffansvar för olaga hot ska gälla för den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Straffansvar för ofredande ska gälla för den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Straffansvar för förolämpning ska gälla den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten

Fru talman! Dessutom föreslås en ändring i de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt. Det ska särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll, sättet för eller omfattningen av spridningen eller annat var ägnad att medföra allvarlig skada.

Fru talman! Grundlagsändringarna innebär en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i tryckfrihetsförordningens brottskatalog till de ändringar som föreslås i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning i brottsbalken med anledning av att dessa gärningar är straffbara också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

De föreslagna ändringarna i brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning har enligt utskottet ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de bör behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar.

Fru talman! Lagändringarna innebär vidare en utvidgning av skyldigheten för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, också kallad BBS, att ta bort vissa meddelanden som uppenbart är sådana som avses i bestämmelserna om olaga hot och olaga integritetsintrång, från tjänsten. Ändringarna innebär även en utvidgning av rätten till brottsskadeersättning för kränkning genom grovt förtal och att det införs sekretess hos domstol i mål om olaga integritetsintrång.

Lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018.

(Applåder)

Anf. 4 Agneta Börjesson (MP)

Fru talman! Vi debatterar nu KU13, Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Det är ett av många betänkanden som innebär lagstiftning för modern informationsspridning. Tekniken och utvecklingen av nya plattformar har gett oss många nya och bättre möjligheter att kommunicera. Men i takt med att vi får mer av vår information via nätet och via medier som står utan ansvarig utgivare har en rad olika problem uppstått. Vi har sett en ökad spridning av hot och hat, sexuella trakasserier och spridning av bilder på personer i utsatta situationer - så till den grad att personer vittnat om att de slutar att tala offentligt och driva frågor och att de på andra sätt drar sig undan. Dagens förslag, som KU:s majoritet står bakom, är därför oerhört välkommet, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Den stora förändringen i propositionen och i betänkandet är, som flera andra har varit inne på, att införa en helt ny och gradindelad brottsrubricering i brottsbalken: olaga integritetsintrång. Där straffbelägger vi nu intrång i annans privatliv om spridning av bilder och annat är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Det kan till exempel röra spridning av hämndporr, nakenbilder, obduktionsbilder eller bilder på olycksoffer och andra kränkande uppgifter. Straffet för ett vanligt sådant här brott kan bli böter eller fängelse upp till två år, och för grova olaga integritetsintrång kan straffet bli mellan sex månader och upp till fyra år.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten

Dessutom föreslås att brottet olaga hot även ska gälla hot mot någons integritet, till exempel genom att sprida sexfilmer eller nakenbilder. Bestämmelsen om ofredande ska tydligare än i dag även gälla ofredanden via internet. Rubriceringen förtalsbrott förtydligas, och förolämpningsbrott ska även gälla skydd av människors självkänsla och värdighet. Straffansvaret för den som tillhandahåller en tjänst för att skicka in och ta del av andras bilder och meddelanden, till exempel via sociala medier, utvidgas så att också meddelanden som uppenbart innehåller olaga hot eller olaga integritetsintrång ska tas bort eller hindras från att spridas vidare.

Rätten till brottsskadeersättning utvidgas till att även gälla den typ av kränkningar som sker genom grovt förtal. Genom en modernare lagstiftning skyddas integriteten bättre. Straffrätten ger stöd för att bestraffa de värsta avarterna. De olika plattformarnas debatter kan bli bättre, och dessutom hoppas jag att den här lagstiftningen kan vara normpåverkande för hur vi beter oss mot varandra bakom de där anonyma skärmarna. Som det är i dag ser vi att många tystas av rädsla för att bli uthängda och ofredade eller att få privata uppgifter spridda om sig. Det är i sig en fara för en öppen debatt och för yttrandefriheten.

Låt mig också säga att regeringen gör andra saker parallellt. Jag vill till exempel lyfta fram att regeringen i somras fattade beslut om en handlingsplan till det fria ordets försvar.

Med handlingsplanen inleder regeringen ett mer systematiskt arbete för att minska utsattheten för hot och hat i det offentliga samtalet. Totalt satsar regeringen 35 miljoner kronor under åren 2017-2020.

Handlingsplanen syftar till att minska utsatthet för hot och hat mot till exempel journalister, förtroendevalda och konstnärer, men ger också ett stärkt grundläggande stöd som ska vara tillgängligt för alla. Tanken är att till exempel Brottsofferjouren får medel och att Brottsoffermyndigheten får i uppdrag att ta fram ett utbildnings- och informationsmaterial.

Så till Sverigedemokraternas förslag om att - ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga - hantera pressen, låter det som. Jag upplever att pressen i dag har ett självsaneringssystem som fungerar förhållandevis väl. Det är ett gott sätt att ändå garantera en fristående ställning för pressen som jag tycker är viktig att den får fortsätta att ha. Därför yrkar jag avslag på Sverigedemokraternas reservation.

(Applåder)

Anf. 5 Per-Ingvar Johnsson (C)

Fru talman! I detta ärende föreslår konstitutionsutskottet att riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen som vilande och att det ska tas ett nytt beslut efter nästa års val, alltså i den form vi beslutar om ändringar i våra grundlagar.

Konstitutionsutskottet föreslår också, i enlighet med regeringens förslag, ändringar i brottsbalken som bland annat innebär att en ny brottsrubricering, olaga integritetsintrång, införs. Det innebär att straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten

Detta är lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att vi ska skydda både yttrande- och åsiktsfriheten och den personliga integriteten och privatlivet i det digitala samhälle vi nu lever i.

Fru talman! Jag yrkar för Centerpartiet bifall till konstitutionsutskottets förslag om ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten.

(Applåder)

Anf. 6 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Flera talare före mig har gått igenom lagstiftningen på ett förtjänstfullt sätt, så jag tänkte inte gå igenom rena teknikaliteter, när vi tar beslut och så vidare. Jag ska i stället tala om innehållet.

Denna lagstiftning är mycket välkommen. Vi måste kunna dra dem som hotar, hatar och sprider integritetskänsligt material på nätet inför rätta. Det är viktigt.

De senaste veckornas upprop och vittnesmål om sexuella övergrepp och trakasserier världen över visar tyvärr att det pågår övergrepp och trakasserier mot kvinnor överallt. Det kommer vittnesmål på område efter område: kulturarbetare, journalister, jurister, politiker, idrottsutövare, byggjobbare, elever på alla nivåer och så vidare.

Alla vi kvinnor har känt till detta tidigare, men nu höjs en gemensam röst. Övergreppen och trakasserierna måste stoppas på konferenserna, i fikarummen, i hemmen, på skolgårdarna och förstås också på nätet.

Internet och sociala medier har inneburit många positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Det har ökat människors möjligheter att komma till tals och att sprida sina åsikter. Men det har också inneburit att hat, hot och andra kränkningar av den personliga integriteten tagit nya former. De som främst drabbas av detta på nätet är kvinnor och unga.

En av de grövsta formerna av sådana kränkningar är det som brukar kallas hämndporr, det vill säga att någon sprider sexuella bilder eller filmer på nätet utan att den avbildade personen har gett sitt samtycke. Att det kallas hämndporr beror på att det ofta är före detta partner till den utsatta personen som sprider bilderna eller filmerna.

Det finns också sidor på nätet som har sexuell kränkning som ren affärsidé. De uppmuntrar användare att publicera sexuella bilder till vilka andra användare sedan skriver kränkande kommentarer om den avbildade personen. Det är inte heller ovanligt att det också publiceras olika former av kontaktuppgifter till den som avbildas, till exempel var hon arbetar - ja, det är oftast en kvinna. Det förekommer också länkar till Facebookprofiler, kontaktuppgifter till vänner, föräldrar och så vidare.

Att bli utsatt för detta av en före detta partner är förstås en fruktansvärd kränkning, och det kan vara förödande för den som drabbas. Under de senaste åren har flera fall uppmärksammats där människor har berättat om hur hela deras liv har förstörts på grund av hämndporr.

Trots att denna typ av kränkningar har blivit allt vanligare och mer avancerade har lagstiftningen och skyddet för den personliga integriteten inte anpassats till teknik och samhällsutveckling.

Vänsterpartiet har sedan flera år krävt åtgärder mot näthat och hämndporr. Vi välkomnar förstås denna lagändring där olaga integritetsintrång införs som ett brott.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den person-liga integriteten

Men lagstiftning löser som vi vet inte allt. De unkna värderingar som visar sig i denna typ av övergrepp på nätet och som kommer fram i vittnesmål och upprop som metoo och tystnadtagning kommer vi inte till rätta med genom lagstiftning. För att nå ett samhälle som är fritt från sexualiserat våld och kränkningar måste vi också se hur makt och våld hänger ihop och hur de stereotypa könsrollerna påverkar mäns beteende och syn på sig själva, på kvinnor och på hbtq-personer för att kunna vidta åtgärder för förändring. Oavsett i vilken form eller var de förekommer måste övergreppen upphöra.

Förhoppningsvis kan de lagändringar som görs ändå bidra till att denna typ av brottslighet tas på större allvar och prioriteras högre. Lagstiftning visar förstås också vad samhället tycker är okej och inte okej.

I den utredning som ligger till grund för förslaget påpekas att integritetskränkningar accepteras mindre. Ändå finns det exempel på när domare har trivialiserat spridandet av integritetskänslig film med hänvisning till att det har blivit socialt accepterat att vara öppen med sina sexuella vanor. Sådana uttalanden från rättsväsendet kommer vi förhoppningsvis att slippa framöver.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)