Anf. 2 Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Vi anpassar oss; det är en av människans främsta överlevnadsegenskaper. Men det finns också risker med det - att acceptera ett extremt läge som det nya normala: ytterligare en daglig pressträff med dödsfall, ytterligare en pressträff om varselstatistik och uppsägningar och ytterligare en ändringsbudget med krisåtgärder av olika storlek och med olika innebörd. Det gäller att fortsätta vara skärpt och att ha blicken tydligt riktad mot att göra det man kan.
Jag säger inte detta för att peka finger åt någon, utan jag säger det till mig själv. Vi måste ständigt fundera på vad som är de bästa åtgärderna i varje givet läge. Det gäller var och en av oss. Vi måste kunna redogöra för vägval och åtgärdsval, och regering och riksdag måste skyndsamt, fortsatt och enträget arbeta för att få åtgärder på plats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset
Det är vår skyldighet gentemot alla dem för vilka påminnelserna om att detta inte är ett normalläge är smärtsamt tydliga - den som sett en nära gå bort och sett en annan bli svårt sjuk eller den personal i vård- och omsorg som slitit länge och som inte vet när avlastningen kommer och när andrummet träder in. Det är vår skyldighet gentemot de företagare som ser välskötta livsverk smälta samman framför ögonen, den anställde som fått ett uppsägningsbesked och den som nu inte får det där besöket som lyser upp tillvaron och som jagar ensamheten på flykt.
Fru talman! Vi måste göra det vi kan för att skapa de bästa förutsättningar för att värna liv och hälsa här och nu och att minska de ekonomiska skadeverkningarna, som vi vet för med sig stora sociala konsekvenser. De riskerar att spä på utanförskap. De ställer utsatta längre bak i kön till arbetsmarknaden och förvärrar situationen för utsatta.
Regeringen har i brett samförstånd i denna kammare, inte minst i krisens inledning, presterat flera viktiga reformer, såsom borttaget sjuklöneansvar för företag, borttaget karensavdrag, studiemedelssatsning, breddad a-kassa och retroaktivt anstånd med skatter och statliga kreditgarantier.
Kristdemokraterna och oppositionen har kunnat medverka till förbättringar av flera förslag, såsom permitteringsstödet och skatteanståndet. Vi har kunnat pressa fram mer resurser till välfärden och ett omsättningsstöd som kommer att bidra till färre konkurser och varsel, även om det kunde ha varit mer omfattande i tid än vad som nu har blivit fallet.
Samtidigt saknar vi kristdemokrater reformer som i närtid kan bidra till en avlastning för den vård- och omsorgspersonal som nu sliter hårt i krisen. Och fler reformer behövs för att rädda föreningsliv och civilsamhälle, som vi behöver såväl nu som senare.
Fru talman! Vi välkomnar i stora delar innehållet också i denna ändringsbudget och i finansutskottets betänkande.
Det är bra att skattereglerna nu ändras så att vårdpersonal inte förmånsbeskattas för fri parkering eller vissa gåvor. Det är också bra att finansutskottet kunde enas om att vård- och omsorgspersonal inte ska behöva få en skattesmäll för resor eller luncher som skänkts av privatpersoner och företag. Helt enkelt: There should be such a thing as a free lunch, i alla fall för hårt arbetande vårdpersonal i en kris.
Vi välkomnar också att möjligheterna att beivra fusk förstärks, inte minst när stora stödsystem rullas ut. Det är också bra att regeringen lyssnar på våra och många företagares invändningar gällande anståndsräntan och att den nu sänks, så att företag känner att de verkligen kan använda den kredit som anståndsmöjligheten ger.
Fru talman! Det är också bra att den möjliga permitteringsgraden utökas till 80 procent. Permitteringsstödet är kanske det viktigaste krisverktyget. Det räddar många jobb och behåller produktionskapacitet i näringslivet.
Vi hade dock velat se att permitteringsstödet kunde ha varit 90 procent och också att lönetaket hade höjts, så att fler yrkesgrupper skulle omfattas fullt ut. Detta framgår av vår reservation nr 2, som jag vill yrka bifall till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset
Fru talman! Betänkandets titel inleds med orden "Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete". Men återigen saknas en central regelförändring. Jag har i debatt efter debatt, gång på gång i denna kammare påtalat det märkliga i att vi inför och vidmakthåller en regel som tvingar företag att säga upp personal med tidsbegränsade anställningar om företagen vill få permitteringsstöd för sina tillsvidareanställda.
Varje företag som ansöker om stöd hos Tillväxtverket måste alltså svara ja på frågan om de mitt i krisen har sparkat tillräckligt många medarbetare med vikariat, visstidsanställningar, provanställningar eller konsultavtal. Till och med personer från Samhall ska ut i kylan, annars blir det automatiskt avslag på ansökan. Detta är helt i enlighet med lagstiftningen! Myndigheten har alltså krävt detta besked från över 63 000 företag i Sverige. Har man sagt upp tillfälligt anställda i tillräckligt stor omfattning kan man få stöd, annars inte.
Då måste man ställa frågan: Hur kan ett statligt regelverk i den värsta ekonomiska krisen i modern tid aktivt få driva ut människor med svagare ställning på arbetsmarknaden i arbetslöshet? Jag har försökt lyssna på argumenten, och hittills har det i mitt tycke inte presenterats hållbara argument för att denna regel skulle vara viktig. Tvärtom, tycker jag.
När Kristdemokraterna i samband med riksdagsbehandlingen tidigare föreslog att regeln skulle pausas fick vi höra att det saknades beredningsunderlag för att göra det. Det är inte sant. Det finns en vilande lagstiftning från 2013 om korttidspermitteringar som hade kunnat användas. Man hade kunnat använda det regelverket och skruvat upp subventionsgraden och permitteringsgraden i det. I det regelverket konstateras att inga begränsningar vad gäller anställningsformer ska förekomma, för det är viktigt att de omfattas i en kris.
Utredningen 2012 menade att ett uteslutande av visstidsanställda från ett system för korttidsarbete skulle riskera att göra situationen för denna grupp på arbetsmarknaden mer osäker. De bör därför omfattas. Detta grundas på kriserfarenheten. Det grundas på OECD:s utvärderingar. Det grundas på den partsgemensamma rapport från 2011 som konstaterade att också de med tidsbegränsade anställningar borde omfattas.
Man konstaterar att Frankrike, Österrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg efter finanskrisen ändrade sina system till att också omfatta andra anställningsformer än tillsvidareanställning just för att de såg konsekvensen av att de tidigare regelverken inte tog hänsyn till dem, alltså att de med mer osäkra anställningsformer blev dubbelt drabbade i krisen.
Men vi i Sverige gör inte bara tvärtom, utan vi inför dessutom en regel som tvingar företagen att säga upp personal om de vill ha andra stöd.
Man måste ha historiken klar för sig. Varför är det på det här sättet? Jo, det togs fram ett förslag om ett permanent permitteringsstöd som ska fungera i ett ekonomiskt normalläge när ett enskilt företag drabbas av en oförutsedd händelse. Det är detta som ligger till grund, men det är inte den situation vi har nu. Vi har det som Konjunkturinstitutet har definierat som en synnerligen djup lågkonjunktur, och Konjunkturinstitutet har också sagt att regeln är olämplig och att regeringen bör ta bort den i det här konjunkturläget.
Det blir en märklig krispolitik att ha kvar denna regel i ett läge där vi har en kris som inte är orsakad av ett risktagande i näringslivet utan av en utifrån kommande faktor där prio borde vara att varenda en ska kunna hållas kvar i sina anställningar så långt det är möjligt. Jag tycker att det är dags att man börjar prestera lite mer hållbara argument än de som hittills har presenterats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset
Finansministern sa till exempel i en debatt att jag presenterade ett nytt angreppssätt på frågan. Det är ju inte särskilt nytt eftersom det utreddes 2012 och också ligger i en vilande lagstiftning. Det har också anförts en del andra argument.
Man har talat om fusk. Ja, fuskrisker finns i systemen, men jämförelsemånaden tre månader tillbaka i tiden gäller ju i sådana fall också för tillfälligt anställd personal. Och varken utredningen 2012 eller utredningen 2018 har anfört fusk som ett skäl att begränsa detta vad gäller anställningsform. Det argumentet är alltså inte heller särskilt hållbart.
Jag har flera gånger ställt frågan till januaripartierna varför det är så viktigt att gå tvärtemot OECD:s utvärderingar, tvärtemot de flesta europeiska länder, tvärtemot Konjunkturinstitutet och tvärtemot utredningen från 2012 och via ett regelverk tvinga människor med tidsbegränsade anställningar ut i arbetslöshet. Jag har hittills inte fått några svar, men kanske kan jag få det i dagens debatt.