Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Anf. 1 Charlotte Quensel (SD)

Fru talman! I eftermiddag ska riksdagen ta beslut om ännu en ändringsbudget innehållande åtgärder för att hantera följder av coronaepidemins härjningar. Ändringsbudgeten som vi i dag debatterar har titeln Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset.

I stort är Sverigedemokraterna överens med regeringen om föreslagna åtgärder. Men alla åtgärder är inte så kraftfulla som vi anser att de borde vara. Sverigedemokraterna har därför en följdmotion där vi yrkar på några ändringar som vi anser är minst sagt skäliga.

Regeringen föreslår en tillfällig förstärkning av stödet vid korttidsarbete, vilket är bra. Men det räcker inte. Sverigedemokraterna anser alltjämt att arbetstidsminskning upp till 100 procent bör vara möjlig. Vissa företag har drabbats av ett närmast totalt omsättningstapp som en direkt följd av politiska beslut. Andra företag har drabbats på samma sätt, kanske inte främst som ett resultat av politiska beslut i Sverige utan till exempel till följd av att komponenter som tillverkas av underleverantörer i andra länder inte kommer fram så att hela produktionslinjen därmed står still. I de fallen handlar det nu om direkt övervintring tills vissa lättnader kan göras och globala värdekedjor återstartas. Därför bör permitteringar upp till 100 procent vara möjliga.

I måndags redovisades siffror från arbetskraftsundersökningarna, AKU, för april månad. Siffrorna visar på en kraftig nedgång av antalet personer i arbete. Samtidigt ser vi att antalet permitterade ökat dramatiskt. Även det senare kan tolkas som oroväckande, men det tyder på att ett större antal företagskonkurser hittills har kunnat undvikas. AKU-siffrorna hade alltså kunnat se ännu värre ut.

Även om de kortsiktiga kostnaderna blir högre med en ännu högre permitteringsgrad medför alternativet risk för betydligt högre kostnader längre fram i form av arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd samt minskade skatteintäkter genom bortfall av inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, bolagsskatter med mera. Utöver detta bör man också tala om de sociala kostnader och de umbäranden som det faktiskt innebär att bli arbetslös eller tvingas till konkurs. Vi anser därför att det finns skäl att utöka den tillfälliga permitteringen så att 100 procent blir möjligt.

Regeringen föreslår i denna ändringsbudget att förmån av fri parkering ska erhålla skattefrihet året ut. Skälen till detta är ju närmast självklara då vi ständigt uppmanas att begränsa risken att smittas av corona genom att hålla fysisk distans till varandra. Samtidigt kan många personer inte arbeta hemma utan behöver pendla till och från sina arbeten. Att då underlätta för dem att hålla distans till andra genom eget bilande är önskvärt av såväl humanitära som ekonomiska skäl. Vi saknar dock en förståelse hos regeringen för att många inte har egen bil att disponera. För en ensamstående sjuksköterska är kanske inte fri parkering det hon behöver mest hjälp med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Fru talman! Det är självklart för oss att förmånen av betalda resor i till exempel taxi mellan hemmet och arbetet ska undantas från förmånsbeskattning för personer som arbetar med coronarelaterade arbetsuppgifter. På så sätt ger vi möjlighet att underlätta för personal utan tillgång till egen bil.

Vidare föreslår regeringen att arbetsgivare ska kunna ge gåvor till sina anställda till ett värde av 1 000 kronor utan att gåvan ska resultera i skatt för den anställde. Skälet till denna tillfälliga skattelättnad är att man vill ge arbetsgivare möjlighet att främja det lokala näringslivet genom sina anställda. Vi har sett flera initiativ runt om i Sverige, där till exempel kommuner på olika sätt stöder ett krisande lokalt näringsliv genom att dela ut värdekuponger till anställda att använda lokalt. Detta är bra initiativ som givetvis ska underlättas på alla sätt.

Men det var med stor förundran vi läste regeringens ändringsbudget och konstaterade att regeringen inte bryr sig om det aktualiserade problemet med förmånsbeskattning av fria måltider för personal inom vård och omsorg som arbetar med coronarelaterade arbetsuppgifter. Vi är många som är otroligt tacksamma för det hårda och i många fall riskfyllda arbete vårdpersonalen utför. Att dessa yrkesgrupper ska betala skatt på enkla stöd som fria måltider och fria transporter till och från arbetet anser Sverigedemokraterna som direkt stötande och något som omedelbart behöver justeras. Förutom Sverigedemokraterna motionerade även M och KD om att tillfälligt slopa förmånsbeskattningen av fria måltider för personal med coronarelaterade arbetsuppgifter.

Vi har stött och blött frågan i finansutskottet. Skatteverket har förtydligat för oss att endast en lagändring kan garantera lättnader när det gäller förmånsskatten. Det vi kunde enas om i finansutskottet är att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör uppmana den att snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att berörda yrkesgrupper tillfälligt undantas från förmånsbeskattning på transporter mellan hem och arbete samt på fria måltider.

Fru talman! Eftersom samtliga partier i finansutskottet är överens om det orimliga i att vårdpersonal med coronarelaterade arbetsuppgifter ska förmånsbeskattas för det lilla som kan underlätta deras vardag förutsätter Sverigedemokraterna att regeringen ändrar sin inställning i denna fråga och skyndsamt återkommer till riksdagen med ett lagförslag. Vård- och omsorgspersonal ska inte behöva oroa sig för ytterligare skatt på grund av att man tar emot måltider och transporter.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Anf. 2 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Vi anpassar oss; det är en av människans främsta överlevnadsegenskaper. Men det finns också risker med det - att acceptera ett extremt läge som det nya normala: ytterligare en daglig pressträff med dödsfall, ytterligare en pressträff om varselstatistik och uppsägningar och ytterligare en ändringsbudget med krisåtgärder av olika storlek och med olika innebörd. Det gäller att fortsätta vara skärpt och att ha blicken tydligt riktad mot att göra det man kan.

Jag säger inte detta för att peka finger åt någon, utan jag säger det till mig själv. Vi måste ständigt fundera på vad som är de bästa åtgärderna i varje givet läge. Det gäller var och en av oss. Vi måste kunna redogöra för vägval och åtgärdsval, och regering och riksdag måste skyndsamt, fortsatt och enträget arbeta för att få åtgärder på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Det är vår skyldighet gentemot alla dem för vilka påminnelserna om att detta inte är ett normalläge är smärtsamt tydliga - den som sett en nära gå bort och sett en annan bli svårt sjuk eller den personal i vård- och omsorg som slitit länge och som inte vet när avlastningen kommer och när andrummet träder in. Det är vår skyldighet gentemot de företagare som ser välskötta livsverk smälta samman framför ögonen, den anställde som fått ett uppsägningsbesked och den som nu inte får det där besöket som lyser upp tillvaron och som jagar ensamheten på flykt.

Fru talman! Vi måste göra det vi kan för att skapa de bästa förutsättningar för att värna liv och hälsa här och nu och att minska de ekonomiska skadeverkningarna, som vi vet för med sig stora sociala konsekvenser. De riskerar att spä på utanförskap. De ställer utsatta längre bak i kön till arbetsmarknaden och förvärrar situationen för utsatta.

Regeringen har i brett samförstånd i denna kammare, inte minst i krisens inledning, presterat flera viktiga reformer, såsom borttaget sjuklöneansvar för företag, borttaget karensavdrag, studiemedelssatsning, breddad a-kassa och retroaktivt anstånd med skatter och statliga kreditgarantier.

Kristdemokraterna och oppositionen har kunnat medverka till förbättringar av flera förslag, såsom permitteringsstödet och skatteanståndet. Vi har kunnat pressa fram mer resurser till välfärden och ett omsättningsstöd som kommer att bidra till färre konkurser och varsel, även om det kunde ha varit mer omfattande i tid än vad som nu har blivit fallet.

Samtidigt saknar vi kristdemokrater reformer som i närtid kan bidra till en avlastning för den vård- och omsorgspersonal som nu sliter hårt i krisen. Och fler reformer behövs för att rädda föreningsliv och civilsamhälle, som vi behöver såväl nu som senare.

Fru talman! Vi välkomnar i stora delar innehållet också i denna ändringsbudget och i finansutskottets betänkande.

Det är bra att skattereglerna nu ändras så att vårdpersonal inte förmånsbeskattas för fri parkering eller vissa gåvor. Det är också bra att finansutskottet kunde enas om att vård- och omsorgspersonal inte ska behöva få en skattesmäll för resor eller luncher som skänkts av privatpersoner och företag. Helt enkelt: There should be such a thing as a free lunch, i alla fall för hårt arbetande vårdpersonal i en kris.

Vi välkomnar också att möjligheterna att beivra fusk förstärks, inte minst när stora stödsystem rullas ut. Det är också bra att regeringen lyssnar på våra och många företagares invändningar gällande anståndsräntan och att den nu sänks, så att företag känner att de verkligen kan använda den kredit som anståndsmöjligheten ger.

Fru talman! Det är också bra att den möjliga permitteringsgraden utökas till 80 procent. Permitteringsstödet är kanske det viktigaste krisverktyget. Det räddar många jobb och behåller produktionskapacitet i näringslivet.

Vi hade dock velat se att permitteringsstödet kunde ha varit 90 procent och också att lönetaket hade höjts, så att fler yrkesgrupper skulle omfattas fullt ut. Detta framgår av vår reservation nr 2, som jag vill yrka bifall till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Fru talman! Betänkandets titel inleds med orden "Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete". Men återigen saknas en central regelförändring. Jag har i debatt efter debatt, gång på gång i denna kammare påtalat det märkliga i att vi inför och vidmakthåller en regel som tvingar företag att säga upp personal med tidsbegränsade anställningar om företagen vill få permitteringsstöd för sina tillsvidareanställda.

Varje företag som ansöker om stöd hos Tillväxtverket måste alltså svara ja på frågan om de mitt i krisen har sparkat tillräckligt många medarbetare med vikariat, visstidsanställningar, provanställningar eller konsultavtal. Till och med personer från Samhall ska ut i kylan, annars blir det automatiskt avslag på ansökan. Detta är helt i enlighet med lagstiftningen! Myndigheten har alltså krävt detta besked från över 63 000 företag i Sverige. Har man sagt upp tillfälligt anställda i tillräckligt stor omfattning kan man få stöd, annars inte.

Då måste man ställa frågan: Hur kan ett statligt regelverk i den värsta ekonomiska krisen i modern tid aktivt få driva ut människor med svagare ställning på arbetsmarknaden i arbetslöshet? Jag har försökt lyssna på argumenten, och hittills har det i mitt tycke inte presenterats hållbara argument för att denna regel skulle vara viktig. Tvärtom, tycker jag.

När Kristdemokraterna i samband med riksdagsbehandlingen tidigare föreslog att regeln skulle pausas fick vi höra att det saknades beredningsunderlag för att göra det. Det är inte sant. Det finns en vilande lagstiftning från 2013 om korttidspermitteringar som hade kunnat användas. Man hade kunnat använda det regelverket och skruvat upp subventionsgraden och permitteringsgraden i det. I det regelverket konstateras att inga begränsningar vad gäller anställningsformer ska förekomma, för det är viktigt att de omfattas i en kris.

Utredningen 2012 menade att ett uteslutande av visstidsanställda från ett system för korttidsarbete skulle riskera att göra situationen för denna grupp på arbetsmarknaden mer osäker. De bör därför omfattas. Detta grundas på kriserfarenheten. Det grundas på OECD:s utvärderingar. Det grundas på den partsgemensamma rapport från 2011 som konstaterade att också de med tidsbegränsade anställningar borde omfattas.

Man konstaterar att Frankrike, Österrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg efter finanskrisen ändrade sina system till att också omfatta andra anställningsformer än tillsvidareanställning just för att de såg konsekvensen av att de tidigare regelverken inte tog hänsyn till dem, alltså att de med mer osäkra anställningsformer blev dubbelt drabbade i krisen.

Men vi i Sverige gör inte bara tvärtom, utan vi inför dessutom en regel som tvingar företagen att säga upp personal om de vill ha andra stöd.

Man måste ha historiken klar för sig. Varför är det på det här sättet? Jo, det togs fram ett förslag om ett permanent permitteringsstöd som ska fungera i ett ekonomiskt normalläge när ett enskilt företag drabbas av en oförutsedd händelse. Det är detta som ligger till grund, men det är inte den situation vi har nu. Vi har det som Konjunkturinstitutet har definierat som en synnerligen djup lågkonjunktur, och Konjunkturinstitutet har också sagt att regeln är olämplig och att regeringen bör ta bort den i det här konjunkturläget.

Det blir en märklig krispolitik att ha kvar denna regel i ett läge där vi har en kris som inte är orsakad av ett risktagande i näringslivet utan av en utifrån kommande faktor där prio borde vara att varenda en ska kunna hållas kvar i sina anställningar så långt det är möjligt. Jag tycker att det är dags att man börjar prestera lite mer hållbara argument än de som hittills har presenterats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Finansministern sa till exempel i en debatt att jag presenterade ett nytt angreppssätt på frågan. Det är ju inte särskilt nytt eftersom det utreddes 2012 och också ligger i en vilande lagstiftning. Det har också anförts en del andra argument.

Man har talat om fusk. Ja, fuskrisker finns i systemen, men jämförelsemånaden tre månader tillbaka i tiden gäller ju i sådana fall också för tillfälligt anställd personal. Och varken utredningen 2012 eller utredningen 2018 har anfört fusk som ett skäl att begränsa detta vad gäller anställningsform. Det argumentet är alltså inte heller särskilt hållbart.

Jag har flera gånger ställt frågan till januaripartierna varför det är så viktigt att gå tvärtemot OECD:s utvärderingar, tvärtemot de flesta europeiska länder, tvärtemot Konjunkturinstitutet och tvärtemot utredningen från 2012 och via ett regelverk tvinga människor med tidsbegränsade anställningar ut i arbetslöshet. Jag har hittills inte fått några svar, men kanske kan jag få det i dagens debatt.

Anf. 3 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! I dag ska alltså riksdagen fatta beslut om ytterligare en ändringsbudget med ytterligare åtgärder för att möta de mycket allvarliga följderna av coronakrisen.

Spridningen av viruset är ett allvarligt hot mot människors hälsa och liv, men det råder heller ingen tvekan om att detta har fått mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser. Stora delar av världsekonomin har bromsats in, och hela samhällen påverkas. Det ser vi inte minst i vårt eget land.

Det krävs att vi nu tar ett väldigt stort samhällsansvar för att minska smittspridningen och för att hålla i och hålla ut i denna situation. Men det krävs förstås också att vi i det politiska systemet fortsätter att ge det stöd som behövs för sjukvård och omsorg och att vi mildrar de ekonomiska konsekvenser som vi alla kan se. Med starka offentliga finanser i ryggen kan vi bättre än många andra också ta oss an denna utmaning.

Fru talman! Den 3 februari klassade regeringen infektion med coronavirus som en samhällsfarlig sjukdom. Sedan dess har regeringen arbetat efter en tydlig strategi där smittspridningen ska bromsas, där vården ska få alla de resurser som krävs, där svenska jobb och företag ska räddas och där tryggheten och möjligheten till omställning för den som ändå blir arbetslös ska stärkas.

När det gäller att hindra smittspridningen och stötta sjukvården är beskedet klart och tydligt: Staten står för alla extraordinära sjukvårds- och omsorgskostnader kopplade till coronaviruset. Pengar ska inte, får inte och kommer inte att stå i vägen för sjukvårdens och omsorgens viktiga arbete.

I dag fattar vi beslut om ytterligare åtgärder för att minska smittspridningen och för att underlätta för vårdens och omsorgens personal. En tillfällig lag om tidsbegränsad skattefrihet för förmån av parkering i anslutning till arbetsplatsen införs. Det är i dag många som arbetar hemifrån, alltmedan personal i vård och omsorg och andra samhällsbärande verksamheter måste kunna ta sig till sitt arbete, ibland med andra färdsätt än de kollektiva. Då är det rimligt att de under en viss tid framöver kan få parkera i anslutning till sin arbetsplats utan att bli föremål för förmånsbeskattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Samtidigt som coronaviruset har slagit hårt mot vårt samhälle har det visat sig att det är många runt om i landet som tar ansvar och som vill hjälpa till. Många arbetsgivare har visat en vilja att i detta svåra läge främja det lokala näringslivet genom sina anställda. Därför föreslås en tillfälligt utvidgad skattefrihet för gåvor upp till ett värde på 1 000 kronor. Det ger arbetsgivaren möjlighet att genom gåvor till anställda bidra till ökad konsumtion och till att stödja utsatta branscher och företag i det lokala näringslivet.

Det är också ett enigt utskott som i dag riktar ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett förslag om att utvidga skattefriheten till måltider och transporter för vårdanställda.

Fru talman! För att hjälpa svenska företag att övervintra under krisen och att behålla sin personal har korttidspermitteringar införts. I talande stund omfattar det systemet nära en halv miljon anställda. Över 20 miljarder har så här långt betalats ut av Tillväxtverket. Enligt regeringens prognoser kommer 1,3 miljoner svenska löntagare att ha varit permitterade under 2020. Det beräknas kosta statskassan nära 100 miljarder kronor.

I dag förstärker vi korttidspermitteringarna ytterligare. Möjligheten till permittering utökas. Arbetstagare kan gå ned i arbetstid till 80 procent. Genom att staten står för en stor del av lönekostnaden för den uteblivna arbetstiden kan vi lyfta kostnader från företagen samtidigt som vi stärker tryggheten för de anställda, som kan behålla sina jobb. Och företag kan stå redo att återigen producera och ta nya marknadsandelar när krisen väl är över.

För att ytterligare underlätta för företag att klara jobben föreslås att anståndsavgiften ska sänkas för den som skjuter upp betalning av skatt eller som rent av har fått tillbaka skatt som tidigare har inbetalats. Det första halvåret tas över huvud taget ingen anståndsavgift ut. Därefter sänks den från 0,3 till 0,2 procent per månad.

Skattebetalarna ställer mycket stora belopp till förfogande för att vi ska ta oss ur krisen. Det handlar om hundratals miljarder kronor. Vår gemensamma ekonomiska styrka används alltså för att hjälpa svensk ekonomi att övervintra och för att stötta i grunden livskraftiga svenska företag. Därför är det solklart att stödet ska gå till just dem som har problem och kris. Det är inte aktörer som utnyttjar krisen för egen vinning som ska få denna hjälp. Därför ska Skatteverket kunna återkalla skatteanstånd helt eller delvis om den skattskyldiga har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. För att säkerställa att stöden används rätt föreslås också att Tillväxtverket och Skatteverket ska ges möjlighet att kontrollera och granska de verksamheter som tar emot stöd. Det handlar alltså om att säkerställa att uppgifterna verkligen är riktiga.

Skatteverket ges därutöver möjligheter att effektivisera informationsutbytet när det gäller myndighetens beskattningsverksamhet och folkbokföringsverksamhet. Det kommer att bidra till att stävja felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, och det kommer att stävja bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet.

Fru talman! Regeringen har de senaste månaderna agerat kraftfullt och lagt fram krispaket av historiska proportioner. Tack vare ett brett samarbete i Sveriges riksdag och inte minst i finansutskottet har vi gemensamt kunnat kraftsamla för att ta ansvar för Sverige. Totalt har vi ställt upp med krispaket för över 240 miljarder kronor i direkta statliga kostnader och över 560 miljarder i krediter och garantier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Detta klarar vi eftersom vi har starka offentliga finanser. De senaste åren har den ekonomiska politiken handlat mycket om att rusta svensk ekonomi och om att skapa motståndskraft. Det ger nu utrymme för stora investeringar och stödåtgärder. När vi är igenom krisen ska vi kunna sätta fart på Sverige igen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 4 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Det är verkligen en tid som präglas av oro och ovisshet. De senaste månaderna har många känt oro för att bli sjuka. Många har kanske varit oroliga för sina anhöriga som har kämpat för sina liv. Många unga känner oro över den arbetsmarknad som väntar. Dessutom har de missat eller kommer att missa sin riktiga studentexamen. Detta präglar oss på många olika sätt.

Ovissheten är enormt stor. Jag tror att vi alla undrar: När ska det ta slut? Det vet vi inte, men en sak vet vi: Krisen pågår än, både på ett mänskligt plan och på ett ekonomiskt plan.

Just nu kämpar många i svensk sjukvård och i svensk äldreomsorg, längst fram i fronten, för att stödja och hjälpa dem som är svårt sjuka i covid-19. Vi moderater har under dessa månader framfört att vi tycker att personalen borde få en uppmuntran, mer än bara vackra ord härifrån kammaren. De borde få ett tillägg till sin lön, ett coronatillägg som skulle visa att vi härifrån verkligen menar allvar med vår uppskattning av det fina, fantastiska och hårda arbete som de utför varje dag och varje natt.

Så har det inte blivit. Men med förslaget i detta betänkande, som vi nu ska fatta beslut om, ser vi åtminstone till att de som jobbar i frontlinjen mot coronaviruset inte ska behöva förmånsbeskattas för den mat de kan få under ett extra pass eller för att de väljer en transport som gör att de inte utsätts för smitta. I dessa tider ska personalen uppskattas, fru talman, inte förmånsbeskattas.

Ekonomin har drabbats med full kraft av detta virus. Vi har sett en stor förändring på både utbudssidan och efterfrågesidan. Man pratar ofta om detta i nationalekonomin. Utbudet är det vi producerar och tillverkar. I Sverige har de som producerar varor och tjänster upplevt ett stopp. Det kan exempelvis bero på att en komponent från Italien inte har kunnat komma på plats. Vi har sett fabriker stänga tillfälligt.

En stor utbudschock har drabbat ekonomin. Samtidigt har en stor efterfrågechock drabbat svensk ekonomi. Vad betyder det? Efterfrågan på hotellnätter, resor, restaurangbesök och evenemang har helt enkelt bara sjunkit, ofta från hundra till tio eller till noll inom loppet av några veckor.

Svensk ekonomi har alltså drabbats med full kraft av en mycket stor kris.

I sådana här kriser, fru talman, är det viktigt att vi alla kan lägga partiprestige åt sidan och sätta Sveriges bästa i främsta rummet. Det har alla här inne visat stort prov på, och det uppskattar jag. Jag tror att vi alla känner att vi har varit med och bidragit till att göra vad vi kan för att rädda jobb och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Från Moderaternas sida har vi från dag ett arbetat fram genomgripande förslag som kan få jobb och företag att övervintra i den här krisen. Här följer några exempel: Redan den 18 mars presenterade vi en företagsakut med statliga räntekrediter, där staten tar ett stort ansvar för risken så att krediterna kan nå de företag som mest behöver dem. En vecka senare presenterade regeringen just en företagsakut.

Vi presenterade statliga stöd för företagens hyreskostnader. Det tog några dagar så presenterade regeringen och samarbetspartierna detsamma.

Vi har drivit frågan om att slopa arbetsgivaravgifterna under den värsta krisen, eftersom dessa avgifter är den stora, tunga kostnaden. Regeringen och stödpartierna presenterade några dagar senare åtminstone kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter. De mötte oss på den punkten, vilket jag tycker var mycket bra.

Den 7 april föreslog vi ett omsättningsstöd till de företag som har tappat allra mest i intäkter. Den 30 april presenterar januaripartierna ett liknande förslag. Bra! Viktigt för jobben - viktigt för företagen.

I dag ska vi fatta beslut om några saker som vi och andra oppositionspartier har drivit. En är just frågan om att man ska kunna permittera på mer än 60 procent. Nu blir det 80 procent under några månader. Det är mycket, mycket bra och kommer att rädda ytterligare jobb och företag.

Räntan, som många av oss har kritiserat för att vara för hög, halveras i och med dagens beslut.

Allt detta visar den styrka som ändå finns i svensk politik. Vi har tillsammans varit snabba med att fatta rätt och riktiga beslut för att rädda jobb och företag, och det har tjänat Sverige mycket väl.

Fru talman! Det står i betänkandet att det här är den sjätte ändringsbudgeten. Från regeringens sida är det det. Jag vill ändå påminna om att riksdagen i januari fattade beslut om en ändringsbudget som oppositionen här i Sveriges riksdag tog initiativ till. Detta har också visat att oppositionen har en väldig kraft. Oppositionen i Sveriges riksdag är i majoritet, och när vi ser samhällsproblem och problem som behöver åtgärdas har vi också kunnat samla oss.

Det handlar om pengar till välfärden. Redan före krisen var ju välfärdens sektorer mycket pressade av demografi, integrationsproblem och bristande tillväxt. Vi såg att det krävs mer resurser, och därför tog vi initiativ till mer resurser.

Vi gjorde det igen bara för några veckor sedan när vi i våra olika vårbudgetar visade att välfärdsverksamheterna behöver mer resurser än vad januaripartierna skjuter till. Nu kommer vi återigen att få se mer resurser till de mycket, mycket viktiga verksamheter som mitt i djupaste kris inte får göra besparingar och nedskärningar, eftersom det skulle fördjupa lågkonjunkturen.

De här månaderna har vi jobbat tillsammans, fru talman, men oppositionen har också visat att vi har stor påverkan och sätter Sveriges bästa i främsta rummet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att när den här akuta fasen är över kommer Sverige att behöva återstarta. Men vi gick inte in i krisen med de bästa förutsättningarna. Sverige hade en av de högsta arbetslöshetsnivåerna i hela EU när vi gick in i denna kris. Sverige hade den sämsta tillväxten per capita och långa vårdköer innan vi gick in i krisen, allt efter en regering som snart har regerat i sex år under en stark högkonjunktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Därför har Sverige tyvärr inte de bästa förutsättningarna när den akuta krisen förhoppningsvis snart är över. Vi kommer att behöva bekämpa arbetslöshet under år framöver. Under år framöver kommer vi i ännu högre grad att behöva prioritera välfärdens kärnuppgifter och rättsväsendet och att ta tillbaka arbetslinjen. Annars kommer Sverige under 2020 att ha mycket stora ekonomiska problem som också handlar om sådant som den här regeringen inte har kunnat åtgärda under högkonjunkturen.

Men detta tar vi sedan. Nu är nu. Vi har ingen reservation, eftersom vi har fått igenom vårt yrkande vad gäller förmånsbeskattning. Vi står därför bakom förslaget i betänkandet men har ett särskilt yttrande, fru talman.

(Applåder)

Anf. 5 Emil Källström (C)

Fru talman! Det börjar bli ett antal debatter, ett antal ändringsbudgetar och ett antal åtgärder av extraordinära mått som vi under den här våren har tagit initiativ till och genomfört. När coronakrisen tog sina första stapplande steg hade vi väl alla ambitionen och förhoppningen att denna affär skulle vara klar fram emot sommaren och att hösten skulle erbjuda någon form av väg tillbaka till det vi kände som ett normaltillstånd före coronakrisen.

Det finns väl allt mindre som tyder på det. Sannolikt är det så att det gamla talesättet om att man inte kan gå ned i samma flod två gånger gäller också detta. Oavsett hur pass långdraget förloppet blir kommer det att vara en annan värld och ett annat Sverige som vi vaknar upp i den dagen coronakrisen kan avskrivas som en historisk passus.

Det är alltså mycket jobb kvar, sannolikt. Det finns givetvis orosmoln på himlen. Jag tror att vi är många som hoppas på ett läge där rekommendationerna inför sommaren kan bli sådana att vi kan ta del av Sommarsverige på ett bra sätt, att vi kan semestra och turista och inte minst bidra till att besöksnäringen och de regioner i Sverige som är beroende av besöksnäringen får en sommarsäsong som är så lite dålig som möjligt. Jag tror att hoppet om att det här ska bli en bra sommar för besöksnäringen är ute, men förhoppningen är givetvis att vi kan få uppleva ett Sommarsverige som ser ut ungefär som det brukar göra.

Den förhoppningen finns kvar. Låt oss hålla tummarna för att det blir så; annars kommer vi i denna kammare att behöva lösa ytterligare kategorier av problem med ytterligare nivåer av extraordinära politiska åtgärder.

I dag har vi att fatta beslut om ett antal saker, men det handlar kanske framför allt om en förstärkning av det system med korttidspermittering som ganska snabbt togs fram. Det här innebär att man som arbetstagare kan bli permitterad ned till 80 procent av sin arbetstid och jobba 20 procent, i mångt och mycket med bibehållen lön under tiden. Det här är en förstärkning under tre månader och en fortsatt del av ett system som alltså totalt gäller under sex plus tre månader.

Detta är en mycket stark och verkningsfull subvention och åtgärd för att rädda svenska jobb och någonting som kommer att vara mycket kännbart för statskassan. Det är det dock värt, tror jag att vi alla känner. Det är redan nu så pass många svenska jobb och arbetstillfällen som har räddats tack vare detta. Det innebär att svenska företag kan ha kvar sina anställda på lönelistorna. Det innebär att när vi går ut ur krisen i någon form av normalitet kommer svenska företag att vara rustade att ta de där orderna, att sätta igång produktionen så snabbt som möjligt och så vidare. Det är dyr men klok politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

En mindre men viktig fråga handlar om den sänkta avgiften på skattekontot. Egentligen kan man säga att såväl den förstärkta korttidspermitteringen som den nu sänkta avgiften på skattekontot har något gemensamt: Vi agerar snabbt, men vi är också beredda att göra mindre justeringar under resans gång. Att det blev så hög ränta på skattekontot i början var för att man tog ett befintligt förslag, genomförde det så snabbt som möjligt och åstadkom denna kreditlina till de svenska företagen.

Den senaste siffran jag har sett visar att drygt 30 miljarder har nyttjats i likviditetstillskott till svenska företag. Det är bra. Men det var uppenbart från start att om detta kommer att nyttjas lite mer långvarigt - så som det nu ser ut att bli - kommer räntan på årsbasis att bli orimligt hög. Nu justeras det, och det är så vi måste fortsätta att jobba - tror jag. Vi ska agera snabbt men ha en beredskap för att finjustera förslagen under resans gång, givet att det inte går att åstadkomma i läge 1 det perfekta förslaget. Det är bättre att agera snabbt och bra än perfekt senare.

En tredje sak jag vill lyfta fram bland de beslut vi ska fatta i dag är de utökade möjligheterna för Skatteverket att utbyta information mellan olika delar av myndigheten i kombination med utökade befogenheter för skatteverk och tillväxtverk att kontrollera och analysera de företag som tar emot stöden. Det är viktiga delar i uppföljningsarbetet. Vi ser små men tydliga tecken på att det finns fula fiskar som försöker roffa åt sig miljarderna på ett otillbörligt sätt. Det är svårt att tänka sig något mer omoraliskt, osolidariskt och opatriotiskt sätt att agera på i ett läge där vi ser en samhällelig samling för att mota en akut kris. När vi ställer våra gemensamma resurser till förfogande för att rädda såväl välfärd som jobb, företag och centrala samhällsfunktioner, att då sitta och fundera över hur jag genom att tänja eller bryta mot regelverken kan roffa åt mig en del av kakan är fullkomligt oacceptabelt och måste mötas med allra hårdast möjliga tag.

Nu ger vi berörda myndigheter utökade möjligheter att agera. Jag utesluter inte att vi följer upp med ytterligare straffskärpningar eller liknande, för att se till att det när vi agerar gemensamt inte finns något utrymme för kriminella element eller oärliga personer och företag att otillbörligt roffa åt sig av kakan. Så agerar man inte i ett krisläge. Det är omoraliskt, osolidariskt och i ordets rätta bemärkelse opatriotiskt. Därför är det bra att vi fattar beslut om utökade möjligheter till kontroller.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 6 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Det har varit en torr vår i stora delar av landet, men är det något som duggar tätt är det extra ändringsbudgetar i Sveriges riksdag. Det vi nu debatterar är extra ändringsbudget nr 6. I normala fall är det två ändringsbudgetar per år. De brukar innehålla några miljarder per styck och är en korrigering av regeringens politik under pågående budgetår.

Den här extra ändringsbudgeten innehåller utgifter för ungefär 75 miljarder. Det säger något om den ekonomiska kris Sverige befinner sig i och det läge som råder med anledning av coronaviruset. Vi är alla mer eller mindre berörda av krisen. Vi är många som har berörts av coronaviruset i familjen, i släkten eller på nära håll, och vi bär en oro - med allt vad det innebär. Det är många som har förlorat sina jobb, eller riskerar att förlora sina jobb. Unga kommer att få svårt att komma in på arbetsmarknaden, och hyresgäster står där med en stor klump i magen och undrar hur de ska klara hyran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Vänsterpartiet har i processerna med de extra ändringsbudgetarna försökt att arbeta för att de helt enkelt ska bli bättre. Förslagen ska bli bättre, och vi har lyft fram och initierat olika frågor. Till exempel var vi tidigt ute och krävde en förstärkt a-kassa, vilket också kom senare. Vi var tidigt ute och krävde att karensavdraget skulle avskaffas, vilket också senare genomfördes. Fast det är en sanning med modifikation, för karensavdraget är inte avskaffat. Det har blivit ett karensbidrag. Det är enbart avskaffat för personer med mycket låga inkomster. Det är bra i sig, men det är jobbigt nog att vara undersköterska och behöva vara hemma från jobbet när alla behöver ens hjälp. Att då också behöva förlora ekonomiskt när man har så låg inkomst som ungefär 25 000 i månaden på att tvingas vara hemma för till exempel snuva - vilket man ska - är inte rimligt. Därför borde karensavdraget avskaffas helt och hållet.

Vi har också föreslagit en fond för hyresgästerna så att de kan få nedsatt hyra, precis som företag. Nu inför regeringen en förstärkning av bostadsbidraget, och det är bra i sig, men det når inte riktigt samma målgrupp. Jag skulle vilja uppmana regeringen och samarbetspartierna att titta på vårt förslag och att även införa ett moratorium mot vräkningar under krisen.

Vänsterpartiet var tidigt ute och krävde mer pengar till välfärden. Det är inte rimligt att det pågår omfattande nedskärningar runt om i landet mitt i den värsta krisen. Varför ska det vara nedskärningar i förskola och skola, i äldreomsorg och i vård när dessa tjänster behövs så mycket såväl i normalt läge som än mer i en ekonomisk kris?

I januari drev vi igenom 7 ½ miljard tillsammans med Moderaterna, och återigen i vår har vi tagit nya initiativ och på så sätt fått fram mer pengar. Men nedskärningarna fortsätter. I dag kan jag läsa i tidningen hemma att Gävle kommun ska spara 167 miljoner och att varsel kan väntas. 167 miljoner motsvarar ungefär lönerna för drygt 300 anställda. Jag kan lova er att varenda en av dem behövs i Gävle kommuns service till sina medborgare. Inte behövs det färre förskollärare, färre lärare eller färre undersköterskor, utan det behövs fler. Så varför spara under en ekonomisk kris som denna - en coronakris? Det tycker jag att regeringspartierna och samarbetspartierna borde svara på. Det behövs mer pengar till välfärden.

Den budget vi nu debatterar innehåller framför allt ett stort permitteringsstöd, det vill säga en utvidgning av det redan befintliga permitteringsstödet. Det är mycket bra och mycket nödvändigt. Ungefär 500 000 personer i Sverige är permitterade i dag. På det finns en arbetslöshet om 450 000 personer. Det är historiska siffror i helt fel riktning. Arbetslöshet tär på så många sätt. Den slår mot ekonomin för såväl individen som samhället, staten, kommunerna och regionerna. Den tär på sammanhållning och framtidstro. Människors vilja att bidra tas inte till vara, och de tappar självförtroende och får se sina kunskaper och färdigheter vittra sönder. Samhället förlorar det som är grunden för allt välstånd och all välfärd.

Därför är det bra att det finns ett permitteringsstöd så att jobb kan räddas. Själva syftet med stödet är att rädda jobb, att känna trygghet i en svår tid, så att företagens kompetens och kunnande tas till vara och så att företagen ska vara beredda när ekonomin vänder igen.

Nu föreslår man en utvidgning av stödet, och det tycker vi är bra. Skattebetalarna ska ta en större kostnad åt företagen. Då tycker vi i Vänsterpartiet att det är rimligt att de företag som ska uppbära den utvidgade del som skattebetalarna ska stå för borde ha kollektivavtal. Det hade vi gärna väckt motioner om - men det går ju inte till en extra ändringsbudget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

I utskottet har Vänsterpartiet också tagit upp att permitteringsstödet inte ska få användas till uppsägningslöner. Inte ett enda parti har tyckt att det är rimligt. Trots att permitteringsstödets hela syfte är att rädda jobb tycker övriga partier att skattebetalarnas pengar ska användas till att betala uppsägningslöner för företagen. Varför? Varför ska inte företagen själva stå för kostnaderna för uppsägningar när skattebetalarna vill rädda jobb? Varför ska skattebetalarna betala dessa pengar till företagen för att de säger upp sina anställda? Vad är syftet med det? Inte ett svar.

Jag hade hoppats få något svar i dag - men tyvärr inte. Det är inte alls rimligt att permitteringsstödet får användas på det sättet. Det kommer vi i Vänsterpartiet att fortsätta att påminna om, och kanske en dag är det fler som inser att det helt motverkar sitt syfte att använda permitteringsstödet på det sättet.

Fru talman! Jag vill också ta upp att vi i Vänsterpartiet om vi fått motionera hade tyckt att vi ska ta bort förmånsbeskattningen på alla de måltider som vård- och omsorgspersonal nu har fått av människor som uppskattar deras hårda arbete. Vi hade tyckt att inte heller personalens taxiresor eller transporter på andra sätt ska förmånsbeskattas. Nu har oppositionen i finansutskottet fått hela finansutskottet att ställa sig bakom ett sådant förslag, vilket är väldigt bra. Jag vill dock passa på att säga att det är bra att man tar bort förmånsbeskattningen men att det man framför allt borde göra är att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö, höja löner och se till att vård- och omsorgsanställda får fler arbetskamrater.

Vi hade också tyckt att gåvonivån, det vill säga nivån som inte ska förmånsbeskattas, som är satt till 1 000 kronor i den extra ändringsbudgeten borde höjas. Men det är vi ensamma om.

Vänsterpartiet står bakom den extra ändringsbudgeten. Vi har ett särskilt yttrande om att vi tycker att det behövs fler åtgärder för vanligt folk, hur vi ser på permitteringsstödet och att vi är glada över att förmånsbeskattningen av måltider och taxiresor för vård- och omsorgsanställda under den här tiden tas bort.

Anf. 7 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det här är en ganska speciell kris. Det är en kris som slår genom alla samhällslager, som slår mot hela världen samtidigt och som faktiskt för en gångs skull får hela Sveriges riksdag, från vänster till höger, att förstå - i alla fall i några av ändringsbudgetarna - att välstånd och välfärd hänger ihop.

Fru talman! Det är ju så att hade vi inte haft livskraftiga företag, människor som går till jobbet eller entreprenörer som skapar något för andra, då hade vi inte heller kunnat finansiera välfärden. Det är det detta handlar om. Det handlar om att se till att välfärden fungerar så att de som jobbar med att aktivt bekämpa viruset får drägliga villkor. Men det handlar också om att se till att vi långsiktigt kan finansiera välfärden genom att behålla välståndet, genom att rädda företagandet, genom att se till att människor får behålla jobbet, genom att se till att det finns en ekonomi också i morgon när krisen är över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Fru talman! Kina har inte bara gett oss det här Kinaviruset, covid-19. När det viruset går över i nästa fas finns det risk att Kina utgör ett annat slags virus, ett virus som köper upp viktiga företag och profiterar när svensk ekonomi ligger i spillror. Det är också av det skälet som vi här och nu behöver göra ändringsbudget efter ändringsbudget för att stärka svensk ekonomi och stärka livskraftiga svenska företag så att de blir motståndskraftiga, inte bara mot den ekonomiska krisen nu utan också mot den typen av hot från andra länder såsom Kina.

Fru talman! Därför är det bra att vi nu utökar systemet med korttidspermitteringar. Livskraftiga bolag ska inte behöva gå i konkurs därför att de drabbas av en kris som kommer utifrån och som de själva inte rår för eller har gjort något för att förtjäna.

Det är av de skälen som det är bra att vi nu ser till att gåvor till anställda blir omfattade av skattefrihet. Det kan handla om att en kommun delar ut checkar som man kan handla med i det lokala näringslivet. Det är ju något som är bra både för dem som är anställda av kommunen och för näringslivet. Det är bra både för välfärden och för välståndet, och det är precis det som arbetet vi i Sveriges riksdag nu gör för att stävja coronakrisen handlar om.

Fru talman! Jag är också väldigt glad för att Liberalerna i förhandlingarna har fått starkt gehör för detta med att tillfälligt ta bort förmånsbeskattningen på parkering. Det är klart att det är orimligt att vi från statens håll säger att man inte ska åka kollektivt, att man inte ska åka med andra, men att man måste åka till jobbet eftersom vi har en kris där människor behöver jobba med att rädda liv - samtidigt som man åker på en skattesmäll om man får parkering som förmån. Det är klart att det är positivt att vi fått igenom detta i våra förhandlingar, men det kommer såklart inte att räcka hela vägen. Vi kommer att behöva göra mer.

Fru talman! Vi i finansutskottet har nu lyckats enas kring ett tillkännagivande om den uppmärksammade frågan om förmånsbeskattning på luncher och på mat som altruistiska människor själva valt att skänka till dem som jobbar i vården.

Det är såklart helt orimligt att en person som jobbar och sliter hårt i vården och gör allt den kan för att rädda liv och som någon annan vill bjuda på en lunch, en lurre, ska åka på en skattesmäll. Det är naturligtvis helt orimligt; det förstår alla. Det var därför vi lyckades enas kring detta i finansutskottet, och det är jag väldigt glad för.

Vad som däremot blir tydligt i våra diskussioner är att det är orimligt att, som man gjort fram till nu, ställa krav på en hårt arbetande, pressad och stressad till exempel sjuksköterska att den ska veta precis vad som ska förmånsbeskattas och inte. Jag ska ge några exempel.

Om man får fika, till exempel en bulle, på sin arbetsplats ska det inte förmånsbeskattas. Men om man får en pizza, som ju är ett bröd med pålägg precis som en bulle, ska det förmånsbeskattas. Men, fru talman, hur är det då med pizzabullen? Hur är det med pizzabullen? Det vet man inte, och det är svårt för en stressad och pressad person som bjuds på en pizzabulle av det lokala bageriet att veta om den ska förmånsbeskattas eller inte. Det är inte bara en skattesmäll; det är också så att vi fram till nu när vi tar detta initiativ har ställt helt orimliga krav.

Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassning-ar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Detsamma gäller sallad. Hur mycket frukt ska det vara för att vara fika och fruktsallad? Räcker det med några russin i grönsalladen? Eller räcker det att bananen är skalad och upphackad för att den ska anses vara tillagad som lunch? Jag vet inte. Jag kan inte avgöra detta. Det finns säkert experter på Skatteverket som kan avgöra detta, men det är helt orimligt att ställa kravet på stressad och pressad sjukvårdspersonal att de ska klara av att göra den bedömningen.

Det är av det skälet, för att man inte i efterhand ska åka på en helt orimlig skattesmäll därför att någon har varit sjyst och skänkt en pizzabulle, en sallad med lite russin i eller något annat, som vi i ett enigt finansutskott med ett tillkännagivande nu försöker få bort denna orimliga förmånsbeskattning.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)