Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Anf. 1 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Civilsamhällets gemenskaper, hjälporganisationer, ideella föreningar, idrottsklubbar, scouter, trossamfund, sociala stiftelser och många fler spelar en enorm roll för vårt samhälle. De medskapar det kitt som är så grundläggande för tillit och engagemang, och de bär röst för de medborgare som ser behov och utsatthet och som går samman för att lösa dem.

Civilsamhället främjar möten mellan människor, och här motverkas polarisering som en direkt konsekvens av de här mötena med värme, förtroende och tillit.

Jag tycker att det förtjänar att påminnas om de värden och värderingar som vi talar om att vi vill ska prägla samhället: öppenhet, omsorg om den svage och utsatte, respekt för olikhet, människovärde, gemenskap, inkludering och kärlek. Det är inte i första hand åsikter, utan det är handlingar. Det är handlingar som ger näring till och syresätter dessa för samhället så viktiga och grundläggande värden. Och dessa handlingar sker i stor utsträckning just i civilsamhället.

Civilsamhället utgör också i många fall det yttersta skyddsnät som fångar upp samhällets allra mest utsatta personer, de som finns i olika former av nöd. Detta syns särskilt i kristider, som denna, när människor finns i utsatthet, i materiell nöd, och har praktiska problem som man inte kan lösa på egen hand eller finns i ensamhet och isolering som tär på själva livsluften och som för en del också närmast har öppnat dörrarna mot dödsriket.

Då har civilsamhället gjort vad man har kunnat för att ställa om och för att möta dessa behov. Trots att man själv har befunnit sig i ekonomisk utsatthet och blött ekonomiskt har civilsamhället fortsatt att outtröttligt försöka sträcka ut en hand till den som är i nöd. Man har gång på gång visat att man inte lämnar någon i sticket.

Jag har sedan förra våren pläderat för att det offentliga nu inte får svika civilsamhället och Föreningssverige i krisen, för priset för det kan bli mycket högt. Vi behöver ett varmt, livskraftigt och levande civilsamhälle. Vi behöver det för våra barns uppväxt, för deras hälsa - för allas vår hälsa - och för gemenskap, som är så viktigt. Och vi behöver det för att värna den som är i nöd. Vi behöver det för medmänskligheten, för värmen och för mötet mellan den som ger hjälp och den som behöver, där man också allt oftare ställer frågan vem det egentligen är som hjälper vem i sammanhanget.

Civilsamhället har försökt ställa om i krisen med ökande kostnader samtidigt som deras intäkter har minskat när verksamheten inte har kunnat genomföras som vanligt, när sponsorintäkter har uteblivit, när insamlingsverksamhet försvåras kraftigt, när deltagaravgifter har minskat och när inkomstbringande arrangemang har varit tvungna att ställas in. När exempelvis scouterna inte kan arrangera valborgseldar är det tråkigt för oss som inte får gå dit, men för dem är det ett dråpslag mot deras ekonomi och deras möjligheter att bedriva verksamhet för barn och unga från olika grupper och sammanhang i samhället där de kan mötas.

Jag och Kristdemokraterna föreslog i våras en civilsamhällesakut med anpassade stöd just till civilsamhällets speciella behov och förutsättningar. Tillsammans med Vänsterpartiet och Ulla Andersson föreslog vi senare ett krispaket för civilsamhället under senvåren.

Tyvärr avvisades detta då av övriga partier i finansutskottet. Stöden fortsatte att vara för små, och framför allt för illa anpassade efter civilsamhällets förutsättningar och behov. Det blev visserligen en del stöd till delar av föreningslivet, medan andra i stort blev utan. Företagsstöden, som man ofta hänvisades till, har för det mesta inte fungerat eftersom civilsamhället inte är, och inte ska vara, uppbyggt på samma sätt som företag.

En organisationsform som stiftelser med social hjälpverksamhet som inriktning har kanske drabbats särskilt, och folkhögskolor likaså. Det gäller även olika hjälporganisationer med flera.

Men nu, äntligen, har finansutskottet efter ett förnyat förslag från Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ändrat sig och sagt ja till kravet att regeringen ska återkomma med ett krisstöd anpassat till civilsamhället - ett större, bredare stöd som når fram bättre.

Jag är oerhört glad för detta beslut, som riksdagen fattar i eftermiddag, och att ett enigt utskott nu har ställt sig bakom det här. Nu måste regeringen agera.

Fru talman! Den ändringsbudget som vi också tar ställning till i detta betänkande - nummer fyra för året - innehåller i huvudsak förslag som i sig är rimliga. Det är bra att reglerna kring karensavdrag och sjuklönekostnader förlängs. Det är bra att omsättningsstöd för enskilda näringsidkare kommer på plats också för januari och februari. Men den senfärdighet i besked och den utdragenhet som kännetecknar hur stödet till de mindre företagen har kommit på plats förtjänar kritik.

Riksdagen har fått släpa regeringen till att ta fram stöd till de enskilda näringsidkarna, och när vi väl har fått fram ett sådant kan inte regeringen lämna besked om förlängningar i rimlig tid. Det skapar osäkerhet, och det drar ned framtidstron och hoppet hos många, många tusentals företagare, inte sällan kvinnor inom event-, kultur- och besöksnäring.

Även omsättningsstödet till handelsbolag förlängs. Men i verkligheten har än så länge, ett år in i krisen, inte ett enda handelsbolag ens kunnat ansöka om stödet. Nu måste den möjligheten komma på plats.

Fru talman! Regeringen återinför nu också ett relativt misslyckat hyresstöd. I stället menar vi att man i de branscher som man redan har identifierat som mottagare av detta hyresstöd borde sänka arbetsgivaravgifterna. Man har listan klar; man skulle kunna göra detta. Det skulle ha en bra effekt för att minska kostnader men också för att öka möjligheterna för de verksamheter som nu försöker hålla öppet att faktiskt göra det och inte behöva säga upp personal.

Sammanfattningsvis är jag oerhört glad att vi nu får ett krav från riksdagen på mer stöd till civilsamhället och Föreningssverige. Jag vill också yrka bifall till Kristdemokraternas reservation, som har nummer 1.

Anf. 2 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Vi är här för att debattera och senare rösta om den fjärde ändringsbudget som regeringen lämnat till riksdagen i år. Vi ska besluta om 12,4 miljarder i nya och förlängda åtgärder för att trycka tillbaka virusets effekter på hälsa och ekonomi.

Coronapandemin är ju en dubbel kris. I första hand handlar det om att skydda liv och hälsa. Många har förlorat en nära vän eller släktning, och ännu fler har själva drabbats av sjukdomen, ibland under väldigt lång tid. Men pandemin är också en ekonomisk kris. Inte sedan andra världskriget har världsekonomin upplevt ett så djupt fall på så kort tid. Hela den globala ekonomin har drabbats. Här hemma i Sverige är det flera företag som kämpar för att få verksamheten att gå runt. Många löntagare är också oroliga för sin framtida försörjning.

Men vi börjar också se ljuset i tunneln. I går kunde Folkhälsomyndigheten informera om att vi nu genomfört nästan 650 000 vaccinationer. Över 200 000 människor har fått två vaccinationsdoser.

En snabb vaccinering är viktig för att rädda liv och hälsa från covid-19 men också för att få igång de ekonomiska hjulen igen, med allt vad det också innebär i hälsa. För att vaccinationen ska kunna gå snabbt har staten och Sveriges Kommuner och Regioner tecknat ett avtal där staten står för vaccinationskostnaderna och där regionerna ansvarar för att snabbt kunna rulla ut vaccin till sin befolkning. Därtill har Sveriges Kommuner och Regioner och regeringen en överenskommelse där staten medfinansierar antigentester, det vill säga snabbtester, och för detta skjuter vi i dag till 1,4 miljarder kronor.

Men även om vi ser lite ljus i tunneln i och med vaccineringen måste vi alla fortsätta ta ett stort gemensamt ansvar för att stoppa smittspridningen och därmed skydda liv och hälsa, inte minst i den region där vi befinner oss. Det är också därför vi nu använder munskydd här i riksdagen.

För att ingen ska tveka att stanna hemma när man har symtom förlänger vi nu ersättningen för karensavdraget och även karensdagarna för egenföretagare till och med den 30 april i år. För att minska belastningen på den redan hårt ansträngda vården förlänger vi det slopade kravet på läkarintyg. Vi förlänger också statsbidraget för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter mellan januari och april med 20 miljoner kronor. Vi skjuter även till resurser så att de tillfälliga bestämmelserna om att försäkrade kan undantas från bedömning av arbetsförmåga vid uppskjuten vård kan förlängas fram till den 30 juni i år. Arbetsgivare får fortsatt kompensation för sjuklönekostnader utöver det normala fram till den 30 april, och SOS Alarm får ökade tillskott eftersom samtalen dit har ökat.

Ända sedan pandemin slog till mot sjukvården och samhället har regeringens budskap varit tydligt: Pengar får inte, ska inte och kommer inte att stå i vägen för sjukvårdens viktiga arbete. Vi sköt under förra året till stora belopp till sjukvården, och vi kommer inte att tveka att skjuta till mer resurser om det skulle visa sig att det behövs.

Här i dag fortsätter vi att stötta sjukvården och samarbetet mellan landets regioner genom att skjuta till 100 miljoner kronor till skyndsamma transporter så att det aldrig blir en fråga vem som ska ta notan i de fallen. Men det handlar inte bara om pengar; det handlar också om personal. För att uppmuntra fler att hjälpa till inom vården tar vi därför bort fribeloppet i studiemedelssystemet under första halvåret 2021. Vi skjuter också till 50 miljoner kronor för forskning om långtidscovid.

Fru talman! Coronapandemin har också fått andra hälsomässiga effekter. Många äldre har befunnit sig i isolering under väldigt lång tid. Det tär på hälsan. Ensamheten biter sig fast. Därför skjuter vi till resurser till pensionärsorganisationerna så att de kan vara med i arbetet, stödja sina medlemmar och bryta deras isolering. När många familjer och par blir isolerade under pandemin ökar också risken för våld i hemmet. Därför skjuter vi till resurser för organisationer som arbetar med våldsutsatta barn, kvinnor och hbtq-personer och gör ett viktigt tillskott till Nationellt centrum för kvinnofrid.

Fru talman! Tidigare talare har talat sig varma för civilsamhället, och civilsamhället ligger också mig varmt om hjärtat. Det är en väldigt viktig del av vårt samhällsbygge. Inte minst i stunder av kris kan ideella krafter spela en väldigt viktig roll för många människor. Därför beslutar vi här i dag om tillskott till den ideella sektorn. Samtidigt konstaterar vi i ett tillkännagivande till regeringen att det behövs ett bättre stöd till civilsamhället och uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om detta. Vi ger också särskilda tillskott till idrotten och kulturen, som har fått ta emot ett hårt slag under pandemin, på över 800 miljoner kronor.

Fru talman! Som jag nämnde tidigare har pandemin också slagit hårt mot jobb och företag. Här i dag beslutar vi att omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och stödet till handelsbolag ska omfatta även januari och februari. Nu i dagarna har också regeringen kommunicerat att stödet kommer att förlängas under mars och april. Därtill återinför vi ett tillfälligt stöd för hyreskostnader i särskilt utsatta branscher för den 1 januari-den 31 mars 2021. För detta avsätts 3 miljarder. Stödet kräver godkännande av EU, och regeringen för nu därför sådana diskussioner med EU-kommissionen så att det kan komma på plats så snabbt som möjligt.

Jag vill också passa på att säga att vi tidigare från regeringens och riksdagens sida har skjutit till pengar för att kunna korta handläggningstiderna på myndigheter när det gäller utbetalning av dessa stöd. Vi vet nu att myndigheterna jobbar väldigt hårt med att få detta på plats.

Fru talman! Med dagens beslut fortsätter vi arbetet med att stötta ekonomin och trycka tillbaka smittan. Sedan pandemins inledande skede har vi skjutit till över 300 miljarder i direkta kostnader och över 900 miljarder i krediter och garantier. Det kan inte beskrivas som något annat än historiskt. Det är enorma belopp det handlar om. Vi har kunnat göra detta tack vare att vi gick in i pandemin med ett gott utgångsläge. Vi gick in i den här krisen med den lägsta statsskulden sedan 1977 och med 350 000 fler personer i arbete än innan Stefan Löfven blev statsminister. Tack vare ett brett budgetsamarbete kan vi gemensamt agera för att skydda liv, jobb och välfärd. Nu fortsätter vi det arbetet och tar ansvar för Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Anf. 3 Edward Riedl (M)

Fru talman! Låt mig börja med att återigen, precis som tidigare talare, rikta ett tack till alla de medarbetare som kämpar på i svensk hälso- och sjukvård och i äldreomsorgen. Men låt det också gå ut till de långt många fler som faktiskt tar sig till jobbet varje dag för att se till att viktiga samhällsfunktioner fungerar: ingenjören som ser till att det kommer vatten i kranen, polisen som ser till att det kan vara ordning och reda och att någon kommer när man behöver hjälp samt många fler som hjälper till på de sätt de kan så att samhället fungerar - men också alla som väljer att stanna hemma och jobba hemifrån så att det blir lite färre personer i kollektivtrafiken och så att samhället kan begränsa smittan gemensamt. Det underlättar för dem som jobbar på äldreboendena. Det underlättar för dem som jobbar i sjukvården. När smittan går ned blir det färre som faktiskt behöver sätta livet till. De stora dödstalen på äldreboendena beror, precis om Coronakommissionen har konstaterat, på den stora samhällsspridningen.

Varje insats som var och en gör hjälper till att faktiskt minska risken för att människor ska behöva dö. Stort tack till alla er som på olika sätt gör allt ni kan för detta!

Fru talman! Den extra ändringsbudget som vi har i dag innehåller många förstärkningar av viktiga områden för det som är konsekvenserna av att begränsa smittspridningen, det vill säga effekterna för svensk ekonomi, svenska jobb och svenska företag.

Moderaterna har varit med och tagit fram väldigt många av de här olika förslagen. Ett av de förslag som finns med här i dag, som vi förstärker och förlänger, är omsättningsstöd till enskild firma. Moderaterna fick den här riksdagens inkännande för detta våren 2020, och vi kunde tillsammans fatta ett beslut i juni 2020 om att ge regeringen i uppdrag att återkomma med det stödet.

Det är ett stöd som hjälper 600 000 enskilda näringsidkare. Vi kompletterade från Moderaternas sida under hösten 2020 med ytterligare ett förslag som gjorde att även handelsbolag och kommanditbolag omfattas av detta. Det här handlar om människor som jobbar och betalar skatt. Det är frisörer, musiker och många andra som är det man närmast kan beteckna som lönearbetande företagare, det vill säga det man tjänar är också det som är ens lön. Många av dem har fått leva med väldigt små intäkter eller helt utan intäkter.

Det här stödet, som vi tillsammans kunde samla stöd för i den här riksdagen och ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett färdigt förslag om, gör att många av de här företagarna kommer att överleva. Men det tar alldeles för lång tid, fru talman. Det är det stora problemet med många av de här stöden. En regering skulle kunna jobba snabbare än vad man gör för att få de här sakerna på plats och för att säkerställa utbetalningar av de här stöden.

Med det beslut vi fattar nu förlänger vi stödet. Ytterligare förlängningar är aviserade för de enskilda näringsidkarna, för handelsbolagen och kommanditbolagen. Vi höjer också ersättningsnivån, för marginalerna är nu mycket mindre i de företag som har varit hårdast drabbade under lång tid. Det räddar jobb och företag, och det gör att vi klarar oss igenom krisen men också att Sverige efter krisen kommer att ha goda skatteintäkter och människor som har arbetstillfällen. Det, fru talman, är väldigt viktigt.

Det finns ytterligare en satsning som jag tänkte nämna här och som är bra. Det handlar om kultur och idrott och är ett stöd som behöver komma på plats. Det är bra att regeringen kommer med detta till riksdagen. Men från Moderaternas sida tycker vi att stöden för kultur och idrott har varit alldeles för små. Vi har sedan slutet på hösten jobbat mycket nära tillsammans med aktörer inom både kulturens och idrottens område. Vi har jobbat fram ett förslag som också har lagts på finansutskottets bord. I den bästa av världar skulle vi ha haft det framme i dag. Det har vi inte, men vi kommer förhoppningsvis att kunna fatta beslut om det senare under våren.

Jag vill rikta ett särskilt tack till Petra Kauraisa. Jag vet att jag uttalar ditt efternamn fel, Petra, och ber om ursäkt för detta från talarstolen på en gång.

Petra har varit helt ovärderlig. Hon är småföretagare - en mycket engagerad sådan - som jobbar inom nöjes- och eventindustrin. Hon samlade ihop de stora aktörerna - allt från Teaterförbundet och Musikerförbundet till Svensk Elitfotboll och alla de som på olika sätt försörjer väldigt många människor inom kultur och idrott i det här landet. Det är de som ser till att vi har Vätternrundan och motionslopp som Lidingöloppet och Vasaloppet - allt det som de flesta av oss tycker är viktiga delar i den svenska folksjälen.

Det handlar också om musik, teater och kultur. Det handlar om Sweden Rock för oss som gillar hårdrock. Det handlar om väldigt många andra event som sker på olika håll runt om i vårt land och som sysselsätter många människor men som också finns nära hjärtat för många av oss. Vi gillar lite olika saker, men det vi har gemensamt är att någon del av den svenska idrotten och kulturen når de flesta av oss på ett eller annat sätt. Vi bryr oss om det, och vi vill framför allt, fru talman, att det ska finnas kvar när den här pandemin är över.

De här aktörerna har varit mycket tydliga med att de inte klarar en sommar till med inställda event. De är i full planering, de säljer biljetter och de klarar inte en sommar till om de behöver ställa in. Så är det. Behöver vi begränsa smittan måste det gå först, men det förslag vi från Moderaternas sida har tagit fram och som det nu finns en majoritet för i finansutskottet, än så länge, handlar om att säkerställa att om smittan fortsätter och vaccinationerna inte går så bra som vi önskar ska de här viktiga delarna av den svenska kulturen och idrotten kunna överleva.

Jag är väldigt glad att du, Petra Kauraisa, samlade ihop stora delar av svensk kultur och idrott och gjorde så att vi moderater fick träffa alla er, vilket gjorde att vi kunde ta fram det här förslaget och förhoppningsvis snart under våren kan få igenom det.

Det innebär inte att alla kostnader kommer att täckas, men det innebär att man får 70 procent av kostnaderna. Det gör att man kommer att kunna fortsätta planera tillsammans med det lokala smittskyddet och andra, men om man inte kan genomföra eventen tar staten en del av kostnaden för det som måste ställas in eller inte fullt ut kan genomföras. På det sättet kommer alla de här eventen att kunna överleva till efter pandemin. Jag tror, fru talman, att vi alla kommer att vilja ha ett fortsatt utbud av kultur och idrott. Det ligger oss alla på olika sätt varmt om hjärtat.

Fru talman! Jag tänker gå in för landning och hålla tiden för en gångs skull här i kammaren. Från Moderaternas sida yrkar vi bifall till det liggande förslaget. Det kommer att göra att vi räddar jobb och företag.

Jag vill också innan jag lämnar talarstolen göra ett särskilt omnämnande av Kristdemokraterna och Jakob Forssmed som har tagit fram ett förslag om att stärka civilsamhället. Det har också fått finansutskottets bifall. Förhoppningsvis kommer det senare i dag att få kammarens bifall. Det gör att vi också kan stärka civilsamhället under den här svåra krisen.

Det är bra med engagerade politiker och partier som gör att vi tillsammans i den här kammaren kan rädda så mycket som det bara går av det vi alla tycker är viktigt och bra och vill ha kvar efter den här krisen.

Anf. 4 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Det har nu gått mer än ett år sedan Sverige fick sitt första bekräftade coronafall, och stora delar av samhället lider fortfarande under pandemin. Det är därför positivt att vi i dag åtminstone är överens om en förlängning av flertalet stödåtgärder och om införandet av nya. Många av stöden är ett resultat av tidigare utskottsberedningar, likaså förlängningarna.

Från Sverigedemokraternas sida är vi glada över att statens ersättning för sjuklönekostnader förlängs, att möjligheten för egenföretagare att få ersättning från staten för karensavdrag och karensdagar förlängs, att det ekonomiska stödet till egenföretagare, handelsbolag och kommanditbolag som fått minskad omsättning på grund av pandemin förlängs och att studenter som hjälper till i kampen mot corona inte får sina studiemedel indragna.

Dessa stöd är nödvändiga, men beskeden borde ha kommit tidigare. Denna bristande framförhållning är ett återkommande problem, både för företagarna, för de anställda och för samhället i övrigt. När besked om stödåtgärder är otydliga eller kommer med kort varsel är det svårt att planera verksamheten. Det är svårt att avgöra om företaget kommer att överleva fram till dess att restriktionerna lättas.

Otydliga och sena besked slår direkt mot lönsamheten och riskerar att öka arbetslösheten, särskilt när man har samma bristande framförhållning när nya restriktioner införs. För många näringsidkare råder osäkerhet om det finns förutsättningar för att bedriva verksamhet om en månad. Vissa vet inte om det finns förutsättningar för att bedriva verksamhet om en vecka. Detta måste förbättras.

När fribeloppet i studiestödet nu slopas för ytterligare ett halvår sker det när två månader av halvåret redan har passerat. I december avslog också regeringspartierna ett utskottsinitiativ i utbildningsutskottet om just borttagande av fribeloppet. Insatserna som läkar- och sjuksköterskestudenterna gör är välbehövda för att avlasta ordinarie sjukvårdspersonal. De bör i gengäld åtminstone kunna förvänta sig tydliga besked om vad som gäller för deras studiemedel och i god tid.

Tidiga besked och tydliga besked - det är en viktig förutsättning för att hantera pandemins ekonomiska följdverkningar. Jag hoppas att regeringen kan ta med sig detta och lyssna på oppositionen när vi tidigt lägger fram förslag efter förslag om införande av nya stöd och förlängningar av stöd för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 5 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Jag ska börja med att rikta ett riktigt varmt tack till alla dem som gör fantastiska insatser under den här krisen. Precis som flera talare har konstaterat är det en dubbelsidig kris. Först och främst handlar det om att rädda liv. Det är fokus nummer ett. Fokus nummer två är att rädda företag och jobb. Det är det som vi verkligen kämpar med.

Det som vi nu debatterar är den 16:e ändringsbudgeten på ett år. Det ger lite respekt. Jag blir mer och mer ödmjuk för varje ändringsbudget. Jag jämför det vi håller på med just nu med att orientera utan varken karta eller kompass. Vi handlägger så gott vi kan efter hand och justerar efteråt en hel del av det vi gör, beroende på hur verkligheten ser ut.

Det som framför allt styr är ju pandemins utveckling. Och vi vet inte hur den ser ut. I dag ser vi en stor risk för en tredje våg, vilket skulle innebära ytterligare omställningsmöjligheter och krav.

En annan faktor som har varit mycket påtaglig under hela resan är de restriktioner som EU sätter upp. De gör att vissa insatser som vi vill göra, till exempel med riktade stöd, inte fungerar. Det måste nämligen stämmas av med EU om de är möjliga att genomföra. Då tappar vi tre fyra månader. Därmed är det inte längre aktuellt. Ödmjukhet i det här jobbet har verkligen tillfört mig mycket.

Denna debatt rör den 16:e ändringsbudgeten. Totalt tror jag att man kan räkna in ungefär 22 olika stödinsatser på väldigt många plan. Budgeten omfattar inte mindre än 12,4 miljarder. Det är lätt att bli lite hemmablind. Men 12,4 miljarder är ungefär ett halvt normalt budgetutrymme ett vanligt år. Det har vi nu i nummer 16 i raden av ändringsbudgetar.

Det förslag som ligger på bordet i dag är jag väldigt nöjd med. Centerpartiets roll den här perioden är att vi tillsammans med Liberalerna sitter vid förhandlingsbordet. Jag noterar att många vill ta åt sig äran för att ha genomfört saker. Vi som sitter med vid förhandlingsbordet vet att vi verkligen gör skillnad. Jag är ganska stolt över det.

I dag gäller det framför allt förlängning av omställningsstöd för både enskilda bolag och handelsbolag. Det är väldigt viktigt. Det gäller ett mer riktat hyresstöd, vilket är avgörande. Man ska också fortsätta ta ansvaret för sjuklönekostnader och ta bort karensdagen. Det är också avgörande. Vi är nog alla glada över de ytterligare stödinsatser som nu riktas till idrott, kultur och framför allt civilsamhället. De tagen är vi helt överens om.

Vi har tillsammans behövt vara lite kreativa för att hitta riktade stöd. Det är lätt att peka på problem. Det är väldigt mycket svårare att komma med lösningar på problemen. Det ansvaret har man när man sitter vid förhandlingsbordet.

Jag är säker på att vi alla möts av företag i olika branscher som säger: Det här fungerar inte fullt ut. Vi har i dag haft ett möte med såväl restaurangbransch och eventbransch som nöjesparker på Gotland. Deras signaler är ganska tydliga. Det är för krångliga regler, det är för mycket administration kring reglerna och det är för dålig kommunikation. Man får inte veta i förväg hur man ska förhålla sig till det här.

Ett speciellt önskemål är ett mer öppet förhållningssätt till permitteringsstöden så att folk inte tvingas att vara hemma under korttidspermitteringen utan ändå kan vara på jobbet. Det är bra både socialt och kan också hjälpa till med utvecklingsinsatser. Det är inte möjligt med dagens lagstiftning. Med det vill jag säga att vi är långt ifrån i mål med de här insatserna. Vi får vara ödmjuka där.

Centerpartiet är också irriterade på de väldigt sena besluten och framför allt utbetalningarna. Därför har vi kallat till en extra debatt om Tillväxtverkets hantering. Jag vet att vi har förhandlat fram extra pengar till handläggare. Men det måste också landa i verkligheten. Det är just nu enormt bråttom för att rädda de företag som går att rädda.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 6 Edward Riedl (M)

Fru talman! Jag vill tacka Lars Thomsson. Han representerar Centerpartiet, som traditionellt har stått upp för småföretagen och som många gånger har velat lösa problem tillsammans med Moderaterna. Vi har kunnat göra mycket bra tillsammans, också i början av den här krisen. Sedan har tyvärr någonting hänt. Jag vet inte vad, men det kanske Lars Thomsson kan svara på.

Jag vill ställa en uppriktig fråga till ett parti som säger sig värna småföretagen och som också har sett desperationen över att det tar åtskilliga månader att få krisstöd utbetalda. Det finns företag som har väntat i mer än sju månader på att få sina krisstöd utbetalda.

Fru talman! Min fråga till Lars Thomsson gäller det problem som man nu ser. Moderaterna har i finansutskottet lagt fram konkreta förslag för att åtgärda problemet, det vill säga minska det som gör att det tar tid, genom mer efterkontroller av de utbetalda stöden. Myndigheterna har också lärt sig ganska mycket och kan även på det sättet stävja fusket. Men man bör öka efterkontrollerna och kombinera det med mycket tuffare straff för dem som ändå medvetet fuskar med coronastöden, så att vi får bort bluffmakarna som försöker komma åt de pengarna.

Det fanns alltså konkreta förslag. Men i stället vill Centerpartiet kalla till en debatt och stå och prata om de långa handläggningstiderna som gör att företagen inte får ut sina stöd. Det förstår jag inte, fru talman. Men Lars Thomsson kanske kan svara på varför de hellre pratar om problemen i stället för att faktiskt lösa dem.

Med Centerpartiet hade det funnits en majoritet för att möjliggöra mycket snabbare utbetalningar av krisstöden. Centerpartiet valde att rösta emot det förslag som Moderaterna lade fram. Det tycker jag är synd om man nu vill hjälpa företagen, fru talman.

Anf. 7 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Ledamoten Riedl kör i vanlig ordning på och agerar opposition.

Om det är något jag som centerpartist är extremt stolt över den här mandatperioden är det att vi löser problem; vi pratar inte om problem. Vi har suttit vid förhandlingsbordet och i praktiken förhandlat fram nästan vartenda företagsstöd. Väldigt mycket av det hade inte varit på plats om inte Centerpartiet och Liberalerna tillsammans hade förhandlat fram det. Vi har den rollen den här gången.

Vi fortsätter att kämpa för företagen. Vi har alltid varit småföretagens parti, och vi kommer att fortsätta jobba för dem. Också vi ser att den del som rör utbetalning är försenad. Utbetalningar styrs av myndigheterna, och myndigheterna styrs av regeringen. Men vi sitter inte i regeringen. Vi är väldigt kritiska till att det har blivit stora förseningar i stödsystemen och i utbetalningarna av dem. Så är det definitivt. Eftersom vi är kritiska har vi begärt en särskild debatt om just detta.

Moderaterna agerade inledningsvis väldigt ansvarsfullt. De gånger som de har kommit med konkreta förslag har det varit välkomna förslag, och då har vi stött dem. Men när de kommer med en önskelista och bara har allmänna beskrivningar av problem utan några konkreta förslag har Centerpartiet inte kunnat stödja detta. Vi tror heller inte på att man ska göra ett skifte till ett system av efterkontroller i stället för att ha förkontroller. Det var ett vägval vi gjorde tidigt, och vi tror att det är det korrekta. Den utredare som har tittat på det hela är dessutom övertygad om att det här även fortsättningsvis är rätt väg.

Anf. 8 Edward Riedl (M)

Fru talman! För den som lyssnar inställer sig då en fråga. Moderaterna tog fram ett konkret förslag om att öka andelen efterkontroller i kombination med att myndigheten har lärt sig hur man detekterar dem som vill fuska med bidragen, det vill säga de företag som försöker bluffa till sig stöd. Det handlar alltså om att öka antalet efterkontroller, använda den kompetens som myndigheterna har byggt upp för att se detta och göra detta i kombination med att man kraftigt höjer straffen för den som fuskar med stöden.

Det var detta förslag som Moderaterna lade fram men som Centern valde att rösta ned, vilket gjorde att det inte kom på plats. Det var ett färdigt paket för att lösa problemet och få till stånd snabbare utbetalningar. Jag kan ha full förståelse för att man kan ha olika synpunkter på om det är bra eller dåligt. Det fanns dock ett konkret förslag, vilket hade möjliggjort snabbare utbetalningar.

Fru talman! Nu vill Centerpartiet att vi ska prata om det här. Men om man i Centerpartiet inte är nöjd med dagens situation och inte tycker att Moderaternas konkreta förslag för att lösa det här är tillräckligt bra vad vill då Centerpartiet göra förutom att prata om problemet i riksdagen? Finns det något förslag från Centern får du gärna berätta om det. Vi är absolut inte bundna till våra egna förslag. Om Centerpartiet har bättre förslag för att korta handläggningstiderna som gör att krisstöden betalas ut innan företagen går i konkurs lyssnar vi mycket gärna på dem.

Om Centerpartiet har konkreta förslag, fru talman, önskar jag att Lars Thomsson redogör för dem. Hittills har jag bara hört att ni tycker att det är ett problem att företagen inte får ut pengarna och att ni vill prata om det. Men har ni någon lösning?

Vi har en lösning, men ni säger att den är dålig. Ni är inte nöjda med hur det ser ut för dagen. Vad är er lösning?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att vi talar genom talmannen och inte använder "du" och "ni" i talarstolen.)

Det försökte jag göra. Jag ber om ursäkt, fru talman, om jag missade det.

Anf. 9 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Vi känner igen Riedls debatteknik med högt tonläge och många ord.

Centerpartiet har verkligen övervägt om vi ska byta system till efterkontroller med hårdare straff i stället för att i förväg ha hårda kontroller, vilket var det första vägval vi gjorde när stödsystemen sattes på plats våren 2020. I den utredning som Stefan Strömberg har gjort avråds kraftigt från att ha ett system med efterkontroller. Man ser att det tyvärr är ett sätt att gynna den organiserade brottsligheten. Det är därför vi har valt att inte gå den vägen.

Skulle vi dessutom byta system mitt i krisen får vi förmodligen förseningar på grund av det, och är det något vi inte vill ha är det just förseningar. Nu behöver vi så fort som möjligt försöka få ut betalningarna.

Centerpartiets roll har varit att förhandla fram mer pengar till höjda anslag till administration för de två utbetalande myndigheterna Tillväxtverket och Skatteverket. Det är vad vi har gjort. Sedan sätter vi maximal press på dem som styr dessa myndigheter, det vill säga regeringen, att genomföra och prioritera det här så mycket det går så att vi får till detta snabbt.

Läget är väldigt otillfredsställande. Det är vi helt överens om. Jag noterar dock att man nu har anställt 450 nya handläggare och att ytterligare 100 är på väg. Vi kommer att göra allt vad vi kan för att trycka regeringen framför oss så att det blir fart på utbetalningarna. Detta är Centerpartiets roll.

Anf. 10 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Låt mig först göra en reflektion utifrån replikskiftet före mig. Det är lite märkligt att man begär en riksdagsdebatt om att skynda på utbetalningarna av olika former av företagsstöd när vi har haft 20 extra ändringsbudgetar då vi kunnat debattera det. Ändå står vi återigen här med samma debatt. Den utredning som hänvisades till kom ju dessutom fram att det viktigaste är att göra kontroller i förväg. Det är mycket svårare att efteråt upptäcka fel eller rent fusk.

Fru talman! Vi diskuterar alltså återigen en ändringsbudget. Det har blivit många under det år som har gått. Vi har hört välförtjänta hyllningar av vård- och omsorgspersonal, men tyvärr har inte alla vackra ord eller applåder lett till de löneökningar och förbättrade arbetsvillkor som hade behövts.

Hemma i Gävleborg har man verkligen försökt. På Vänsterpartiets initiativ har de som har jobbat i sjukvården under coronapandemin fått en extra utbetalning på 10 000 kronor, och de kommer att få 500 kronor för varje extra arbetspass de tar på sig under året.

Det återstår mycket att göra för att förbättra arbetsvillkor och löner inom sjukvård och äldreomsorg. Tyvärr har vi ännu inte sett några sådana initiativ från regeringen.

Jag vill här i början ta upp det utskottsinitiativ som finns på riksdagens bord och som vi har tagit tillsammans med Kristdemokraterna. Stort tack, Jakob Forssmed, för ett gott samarbete! Denna gång lyckades vi. För ungefär tio månader sedan blev vi nedröstade när vi gjorde ett liknande försök till initiativ. Då fanns även ett förslag om ekonomiskt stöd. Nu handlar det mer om en uppmaning till regeringen att återkomma med förslag om hur man kan förbättra stöden och gärna utöka dem.

Om vi hade lyckats förra året hade förmodligen civilsamhället och de föreningar det handlar om hade mått mycket bättre. De hade kunnat göra ett mer omfattande arbete, hade känt sig tryggare och hade haft en bättre ekonomi. Vi vet alla hur viktiga dessa föreningar är för att bryta ensamhet hos äldre och möta barn som far illa, på olika sätt behöver stöd eller bara behöver ha en bra fritid.

Det var synd att det inte blev så, men denna gång gick det bättre, vilket är bra. Vi vet alla att det både under och efter pandemin finns ett stort behov av insatser från civilsamhället för barn, unga, äldre och utsatta. Det är bra att ett enigt utskott nu står bakom initiativet.

Den budget som vi nu diskuterar innehåller många välbehövliga och nödvändiga insatser och reformer. Det handlar till exempel om en förlängning av företagsstöd. En del av de stöd som nu förlängs är stöd som vi i oppositionen har tagit initiativ till. Exempelvis gäller det omsättningsstödet för enskilda näringsidkare som vi genom olika utskottsinitiativ i finansutskottet har fått regeringen att lägga fram. Väldigt många frisörer, kulturarbetare och taxichaufförer for illa och hade inte fått det stöd som de behövde i krisen. De hade det oerhört jobbigt och ekonomiskt väldigt tungt. Stödet till dem kommer nu att förlängas, vilket är väldigt bra.

Det är också bra att det kommer ett stöd till handelsbolag och kommanditbolag på plats. Även detta skulle ha kommit tidigare. Också denna gång var det oppositionen genom Moderaterna som agerade.

I denna budget finns pengar till forskning om långtidscovid och stöd till kommuner och länsstyrelser för uppföljning och kontroll av pandemilagen. Det finns stöd till kultur och idrott, vilket är välbehövligt och bra. Men det kommer absolut att behövas mer resurser framöver, inte minst till idrottslivet.

I denna budget finns även stöd till pensionärsorganisationer för att ge dem bättre förutsättningar att arbeta för att minska äldres ensamhet och isolering. Det är mycket välkommet, då just ensamhet och isolering kan vara mycket dåligt för människors hälsa. Här kommer samhället att behöva göra så betydligt mycket mer efter pandemin än vad som gjordes före och såklart än vad som har kunnat göras under pandemin.

I budgeten finns också pengar till kvinnojourer - tyvärr välbehövligt, då mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem som dessutom verkar ha ökat under pandemin, då fler helt enkelt tvingas vara hemma.

Det finns även extra pengar till stöd till organisationer som arbetar med barn som far illa. Hemma i Gävleborg, inte minst i Söderhamn, har orosanmälningarna om barn ökat kraftigt. Arbetet för att möta det har försvårats under pandemin på grund av covid. Man kan till exempel inte göra hembesök på andra sätt, och man kan inte sätta in insatser på det sätt man har kunnat tidigare. Man måste på olika sätt finna nya arbetsmetoder eller säkra att man kan göra det man behöver göra och att det inte finns covid och smittspridning.

Det är dock märkligt, tycker jag, att kommunernas socialtjänster inte får utöka sina insatser, vilket skulle behövas, eftersom orosanmälningarna har ökat. Nedskärningarna fortsätter runt om i landet. Häromdagen kunde vi till exempel läsa att man i Nybro kommer att dra ned på elevassistenter och specialpedagoger i skolorna. 26 miljoner ska man spara. Så ska det inte vara.

När pandemin slog till var vi i Vänsterpartiet väldigt snabbt ute och krävde att karensdagen - eller karensavdraget, som det numera heter - skulle tas bort. Vi menade att just karensdagen gjorde att många inte hade råd att vara hemma om de blev sjuka eller hade förkylningssymtom, för man behöver mat och hyra även om det är pandemi. Är inkomsten låg är en karensdag helt förödande för ens ekonomi.

Till slut meddelade regeringen och samarbetspartierna att man skulle ta bort karensavdraget, och det var bra. Men tyvärr blev det inte riktigt så, utan bara en del av det togs bort. Jag skulle säga att detta tyvärr kännetecknar en del av de åtgärder som sätts in. För vanligt folk verkar det bli en del halvmesyrer helt enkelt. Åtgärderna är inte så omfattande eller förlängs inte, eller så tas kostnaden inte bort helt, som med karensavdraget - det kan vara fråga om en halvering av kostnaden för den enskilde.

Ett annat tecken på detta är att hyresstödet för företag förlängs i denna budget. Det är ett stöd som kanske inte har funkat som det var tänkt och inte heller är så eftersökt. Men man förlänger det, för man vill signalera att företagande är väldigt viktigt. Vi vill rädda jobb och företag, och det är bra i sig. Men varför förlänger man då inte det förhöjda bostadsbidraget för barnfamiljer? Det är massor av människor som har förlorat jobbet under krisen. Massor av föräldrar får inte de där extratimmarna de behövde för att få ihop till hyra, mat, barnkläder och så vidare. Det är massor av familjer som har fått en kraftigt försämrad ekonomi. Om man före krisen knappt kunde hålla näsan ovanför vattenytan har man det ju ännu svårare nu under krisen. Men det förhöjda bostadsbidraget för barnfamiljer förlängs inte. Jag undrar varför. Varför sätter man inte in stödinsatser till barnfamiljer? Varför förlängs de inte?

Fru talman! Vi hoppas alla att smittspridningen ska minska. Vi gör var och en av oss vad vi kan, hoppas jag och utgår jag från. Jag vet att man i vård och omsorg gör heroiska insatser, liksom på andra håll i samhället. Vi måste kunna köpa mat, åka buss och så vidare. Ett stort tack till alla er som kämpar och till er som inte kan jobba hemifrån! Ni bär en större risk än vi andra, som kan jobba hemifrån. Men alla måste vi bidra utifrån de förutsättningar som finns. Jobba hemifrån! Var rädda om varandra! Följ restriktionerna! En dag kommer vi ur det här.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Anf. 11 Mats Persson (L)

Fru talman! Ärade ledamöter! Det är många människor som under krisen har gjort stora insatser för vårt land. För en del har uppoffringen varit relativt begränsad. Det har handlat om att jobba hemma eller om att ta sitt ansvar i sin vardag. För många är det jobbigt och frustrerande att inte kunna träffa sina arbetskamrater. För många fler, för dem som arbetar i vården eller i välfärdens kärna, har uppoffringen och insatserna varit än större. De företagare som ser sina företag, kanske sina livsverk, blöda och har det riktigt tufft just nu kämpar och gör imponerande insatser.

Fru talman! Jag är väldigt imponerad över många av Sveriges företagare. Oavsett om det är små eller stora företag har många företagare visat en enorm förmåga att ställa om sin verksamhet när kunderna inte längre kan gå till butiken eller när kunderna inte längre kan leva som vanligt. Det finns en enorm förmåga att ställa om och se nya möjligheter i en väldigt tuff tid. Jag är djupt imponerad.

I dag i riksdagen hanterar vi flera av de stöd till jobb, företagande och näringsliv som är så viktiga för att människor ska kunna känna trygghet mitt under krisen. Att ha ett arbete att gå till, att inte bli uppsagd, att känna gemenskap på arbetsplatsen och att kunna försörja sig själv är ju extra viktigt i en tid då mycket annat är omtumlande och mycket annat känns oroväckande. Därför är det väldigt viktigt att vi i dag beslutar om förlängda stöd till sjuklönekostnader, förlängt omsättningsstöd och hyresstöd, för att ta några exempel. Fler stöd väntar längre fram när det handlar om korttidspermittering och utbetalning av stöd till de företagare som har det brutalt tufft just nu.

Flera av de restriktioner som nyligen har införts är tuffare och hårdare än vad som var fallet för ungefär ett år sedan. Det betyder att en del enskilda företagare har en tuffare situation i dag än för ett år sedan. Det är en brutalt jobbig situation att se sitt livsverk försvinna och ta ansvar gentemot sina anställda eller att behöva säga upp en medarbetare som man tycker väldigt mycket om eller som gör väldigt goda insatser på företaget. Det känns, det smärtar och det är jobbigt. Politikens uppgift är att göra allt vi kan för att stå upp för jobben och se till att de flesta företag kan behålla sin personal och överleva.

Fru talman! I dag beslutar vi också om att fribeloppet för studenter slopas. Det är en viktig åtgärd för att många studenter, inte minst inom vårdyrkena, ska kunna hjälpa till under coronakrisen. Det kan handla om vaccinering, sjukvård och en rad olika andra viktiga insatser som syftar till att välfärden ska fungera bättre. Det är viktigt för att fler människor, inte minst unga studenter, ska kunna hjälpa till under coronakrisen.

Vi ger också stöd till idrott och kultur. Vi ser nu till att stödet till civilsamhället blir bättre. Riksdagen tar i detta läge ansvar för att göra det stödet bättre.

Fru talman! Det här är en av väldigt många extra ändringsbudgetar som riksdagen beslutar om. Från Liberalernas sida tar vi ansvar i krisen. Vi ser som vår uppgift att inte hålla på med politiskt käbbel och politiskt tjafs, utan ta vårt ansvar, lösa de problem människor har i sin vardag och lösa de problem vi just nu ser kopplat till coronakrisen. Att ta ansvar handlar om att göra sitt bästa i varje läge för att driva på för fler stöd till företagande och jobb och om att välkomna de initiativ som tas i riksdagen från andra partier. Vi tar gemensamt ansvar i konstruktiv anda. Vi ser till att ta ansvar för Sverige, hantera krisen och lyfta Sverige ur krisen. Vi ser till att inte käbbla och inte bråka utan ta ansvar i ett tufft läge.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 12 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Det har blivit något av en logistisk övning att agera smittsäkert i kammaren. Men det är viktigt. Vi klarar det vi övar. Det är ingenting mot allt arbete, alla uppoffringar och alla stora förändringar som människor och verksamheter runt om i Sverige har gjort det senaste året.

Nu börjar det komma en sådan tid när det kan vara värt att tänka tillbaka på var vi var för ett år sedan när vi började få grepp, eller i varje fall få information, om pandemin. Vi satt och försökte få ihop ekvationen till en bild. Tänk allt vi då inte visste som vi vet i dag!

En sak vi vet är Sveriges starka förmåga att i ett sådant här läge hålla samman och ställa om. Det är oerhört många som gjort fantastiska insatser. Jag vill särskilt nämna de ideella aktörer som arbetar så oerhört hårt för att fånga upp dem som det övriga samhället inte riktigt når.

De har gjort oerhört starka insatser under det här året. Jag är övertygad om att det i många fall har varit livsviktiga insatser. Det handlar om kvinnojourerna som finns där för de kvinnor som utsätts för våld och hot i sin hemmiljö. Tyvärr är det en effekt av det här året att de kvinnorna och barnen är fler.

Det handlar om dem som jobbar med att nå ut till dem som inte har någonstans att vara hemma och gå i karantän i. Det är människor som saknar hem men som får stöd och hjälp av kyrkor och exempelvis Stadsmissionen. En sak vi gör här i dag är att vi förlänger stödet till de organisationer som har behövt göra mer och därmed behöver mer medel.

Det är en viktig sak. Det har varit en tydlig prioritering för oss i Miljöpartiet att ta kontakt med de organisationerna och se till att de har stöd för det oerhört viktiga arbete som de gör.

En annan sak har varit att vi tidigt har kommit överens om att vi ska dela på kostnaderna för hantering av sjukkostnader. Ingen ska av ekonomiska skäl tveka om de ska gå till jobbet när de har symtom. Det har vi klarat att hålla ihop. Riksdagen har stått enad och samlad i de delarna. Det är oerhört viktigt.

Sedan kämpar vi med en del andra stöd. Stöden till de minsta företagen har varit svåra att utforma. Det har tagit för lång tid. Det är viktigt att erkänna det. Men nu har vi med gemensamma krafter kunnat hitta former för det, och det är på väg ut.

Ett annat stöd som det har varit lite fram och tillbaka med är hyresstödet. Vi har tidigt kunnat identifiera att det vore en olycklig konsekvens om olika verksamheter som kämpar med sin ekonomi blir tvingade att lämna sina lokaler och den ekonomiska effekten sprider sig in i fastighetssektorn.

Det skulle kunna få oerhörda konsekvenser både för de enskilda företagarna och för samhällsekonomin i stort. Därför införde vi i våras ett hyresstöd. En del aktörer tyckte att det fungerade jättebra. Här fanns överenskommelser mellan fastighetsägare och hyresgäst, och staten gick in och tog delar av kostnaden.

En del andra tyckte att det var bökigt. Därför avskaffades stödet när vi i stället införde omställningsstödet, som innefattar kostnaden för hyra. Men i det här läget ser vi att de stöd som vi nu har inte når fullt ut alla. Det finns aktörer som skulle ha stor nytta av ett hyresstöd.

Det kan handla om aktörer i de branscher som träffas av väldigt hårda restriktioner. För att komplettera paletten av åtgärder vi har återinför vi nu hyresstödet. Jag är övertygad om att det kommer att kunna vara viktigt för en del företag och hoppas att detta ska kunna utformas i goda samtal mellan fastighetsägare och hyresgäst.

Vi höjer insatsen från staten för att visa vårt engagemang. Det är inte någon generallösning. Jag ser det som en åtgärd lite grann på marginalen. Men det är nog så viktigt för dem som det kommer att hjälpa.

Det är så vi har fått jobba under året. Vi har fått ta fram stöd som når så många som möjligt och försöker se till att de kompletterar varandra. Detta är en del av det arbetet.

När vi blickar framåt och återigen försöker förstå framtiden vet vi betydligt mer nu än vad vi gjorde för ett år sedan. Men det är fortfarande mycket som vi inte vet när det gäller hur pandemin kommer att påverka vår ekonomi.

Vi kommer att få fortsätta att fatta beslut efter hand när pandemin utvecklar sig och effekterna i samhället utvecklas. Men vi har hittat någon form av kontrakt. Så länge det finns restriktioner ska det finnas stöd för företagare, kulturlivet, idrotten och det civila samhället.

Jag hoppas att även om beskeden inte alltid är exakta att alla därute känner det. Här i riksdagen är vi överens om det. När vi beslutar om restriktioner som begränsar er kommer vi att ta det ekonomiska ansvaret. Besked kommer att komma efter hand.

Arbetet fortsätter med hög intensitet i riksdagen. Jag vet att det också gör det på andra sidan vattnet. Detta kommer att vara en i raden av en av många extra ändringsbudgetar. Jag är övertygad om att vi kommer att ha motsvarande debatter igen.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 13 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att fråga Karolina Skog, som representerar Miljöpartiet och därmed är en del av regeringen, om två saker.

Det första handlar om barn som far illa. Här lägger ni pengar till civilsamhällets organisationer. Det tycker jag är mycket bra. Men vi vet alla att orosanmälningarna ökar, och på vissa håll ganska mycket. Det är väldigt oroväckande, tycker jag och många med mig, och säkert också Karolina Skog.

Men jag förstår inte varför man inte tillskjuter pengar till socialtjänsten, som har det yttersta ansvaret när barn far illa att sätta in åtgärder och försöka bistå barn och också föräldrar. Den har stora svårigheter. Den har under lång tid haft ekonomiska svårigheter.

Det vet vi, och så sker fortfarande. Senast i förrgår läste jag om Nybro, där man drar ned elevassistenter och specialpedagoger. Hemma i grannkommunen ska man öka antalet barn i barngruppsstorlekarna i förskolan och så vidare. Det är min ena fråga: Varför tillskjuter man inte pengar till socialtjänsten för arbetet med barn som far illa?

Min andra fråga handlar om det förhöjda bostadsbidraget för barnfamiljer, som inte har förlängts. Karolina Skog redogjorde förtjänstfullt för varför man har hyresstödet för företag. Jag har väldigt svårt att förstå varför man inte kan förlänga det förhöjda bostadsbidraget för barnfamiljer.

Det är väldigt många barnfamiljer som har fått det väldigt ekonomiskt svårt i det läge som råder. De hade det säkert tufft innan. Nu har de det ännu svårare när extratimmarna försvinner och kanske hela jobbet har försvunnit medan mat och hyra fortfarande är detsamma. Varför förlängs inte det förhöjda bostadsbidraget för barnfamiljer?

Anf. 14 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag tycker Ulla Skoog gör helt rätt i att lyfta upp att vi ser en ökning av antalet orosanmälningar för barn. Det är en viktig sak att vi förstår vad som händer i samhället under pandemin. Det är en indikator på att många familjer är pressade. Socialtjänsten har just nu svårare att gå in.

Detta är en av anledningarna till att det har varit viktigt att se till att kommunsektorn får de stöd som den har efterfrågat under pandemin. Kontakten med SKR, som företräder kommunsektorn, har varit intensiv. Från regeringens sida har det varit viktigt att tillmötesgå de kraven för att kommunerna ska kunna finnas där i hela sin verksamhet, inklusive socialtjänsten, och växla upp om det behövs och absolut inte dra ned. Det är viktigt att Ulla är en av dem som bevakar vad kommunerna gör.

Jag vill vara väldigt tydlig: Kommunerna har fått medel, och jag tycker inte att det bör accepteras att kommuner i dag drar ned på sådana verksamheter som behövs i pandemin. Min övertygelse är dock - jag kommer att säga det om och om igen - att det är bättre att vi ger stöd i form av allmänna statsbidrag i stället för riktade. Jag är tidigare kommunpolitiker och har suttit och försökt ta hand om riktade statsbidrag. Det är svårt att göra detta på ett bra sätt. Vi ger stöd genom allmänna statsbidrag, och vi förväntar oss att kommunerna gör vad de ska med de pengarna. Här ingår bland annat att få socialtjänsten att fungera på ett bra sätt.

Min tid börjar ta slut, så jag tror att jag sparar den andra frågan till mitt nästa anförande.

Anf. 15 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Det är inte alltid lätt att hinna med allt man vill på två korta minuter, så jag har full förståelse för att Karolina Skog inte hann med. Jag drog på munnen för att du kallade mig för Ulla Skoog, och henne gillar jag - det kan du vara lugn för!

Vi pratade om barn som far illa, och Karolina Skog hänvisade till att man har tillskjutit pengar till kommunerna. De borde alltså inte ha neddragningar, utan socialtjänsten borde klara av sitt uppdrag. Men jag tror att Karolina Skog precis som jag vet att det i regeringens egen budgetproposition syntes mycket tydligt att de resurser som tillfördes skulle innebära fortsatta nedskärningar. Och det är detta vi ser. Taxor höjs för pensionärers mat, elevassistenter dras in, antalet barn ökar i förskolor och skolor, personal försvinner och socialtjänsten har det mycket tufft.

Detta visste vi alltså redan när budgeten lades på riksdagens bord. Ändå har ni inte vidtagit några ytterligare åtgärder. Jag tycker att det borde göras.

Jag och Vänsterpartiet försöker trycka på för att det ska komma till extra stöd till kommunerna. Vi måste se till att kommunerna har de resurser som behövs, dels i äldreomsorgen, dels i förskola, skola och socialtjänst. Det är helt avgörande för hur detta ska gå.

Vi får se vad Karolina Skog svarar på frågan om barnfamiljerna. Jag tycker att barnfamiljernas ekonomiska situation i krisen har fått väldigt lite uppmärksamhet från regeringen. Det beklagar jag djupt, och nu vill jag gärna höra en förklaring till varför det är så.

Anf. 16 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag ska börja med att be om ursäkt för detta pinsamma misstag och instämma i att det som Ulla Andersson lyfter upp i dag är väldigt viktiga frågor. Miljöpartiet instämmer i detta; det är något vi arbetar för och prioriterar högt.

Tidigare under pandemin var vi väldigt oroliga för att effekterna skulle leda till ökade problem med vräkningar av bland annat barnfamiljer. Vi följer den utvecklingen oerhört noga. Tack och lov har vi faktiskt inte sett någon sådan effekt under pandemin. Det var på grund av denna oro som detta stöd tillkom.

Från Miljöpartiets sida vill vi generellt höja bostadstillägget på lång sikt, för det är ett bra sätt att stärka de svagaste barnfamiljerna. Det finns i dag problem med bidragets konstruktion. Det har tillsatts en statlig utredning, och vi kommer att återkomma till den frågan.

Med detta sagt är jag inte alls främmande för att, om vi ser behov av det eller tendenser till att vi börjar få problem med att barnfamiljer vräks, återkomma till frågan. Det var i detta sammanhang som diskussionen tidigare uppkom och den tillfälliga höjningen gjordes. Men den gjordes undantagsvis eftersom grundkonstruktionen kan göra att pengarna faktiskt inte når dem som behöver dem bäst. Här behöver göras lite grundjobb.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)