Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Anf. 23 Boriana Åberg (M)

Fru talman! I början av 2000-talet hade Moderata ungdomsförbundet en populär slogan: "Jag älskar att äga." En del retade sig på den; det ansågs vara skrytigt att tala om ägande som inte var kollektivt.

Vi som hade kommit till Sverige från före detta kommunistländer där äganderätten hade utplånats förstod precis vad som menades med denna slogan: Ägande ger självbestämmande, oberoende och frihet. Därför måste ägande uppmuntras och underlättas.

Förutom dessa principiella och mjuka värden när det gäller ägande är det ett obestridligt faktum att det ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv är mest fördelaktigt att äga sin egen bostad. Det innebär normalt sett lägre boendekostnader, och dessutom ger den värdeökning som över tid sker för så gott som alla bostäder en extra boost till det sparande som amorteringarna innebär.

Man vårdar det man äger, och därför är områden med högre andel av ägt boende mindre utsatta för förstörelse och andra former av kriminalitet. Att äga sin bostad ger alltså såväl ekonomisk trygghet som trygghet i vardagen i den miljö man vistas i.

Bolånetaket infördes av Finansinspektionen 2010. Taket innebär att bostadsköpare inte kan låna mer än 85 procent av bostadens värde med bostaden som säkerhet, vilket medför att det krävs en kontantinsats på 15 procent vid köp av en bostad. Tidigare hade det varit upp till bankerna och övriga finansiella institut att själva avgöra hur mycket man kunde låna på sin bostad, men i kölvattnet av finanskrisen 2008 väcktes frågan om att införa ett bolånetak för att minska risken för en ny finanskris utlöst av en bolånekris.

För att ytterligare dämpa hushållens skuldsättning infördes även amorteringskrav 2016, och 2018 trädde ett skarpt amorteringskrav i kraft. Såväl bolånetaket som amorteringskraven har till del uppfyllt sitt syfte att hålla tillbaka hushållens skuldsättning, men de har samtidigt bidragit till andra problem. Att ta sig in på bostadsmarknaden och köpa sin första bostad har aldrig varit enkelt, men kraven som nu ställs - och då i synnerhet bolånetaket - har gjort det än svårare.

Man har som förstagångsköpare naturligen ingen vinst från tidigare bostadsaffär att använda som hjälp till kontantinsatsen. Man är ofta ung och har därmed ännu inte fått så hög inkomst. Samtidigt som man köper bostaden ska man kanske också sätta bo, med de ytterligare utgifter det innebär.

Fru talman! Det är inte ofta jag citerar socialdemokratiska statsministrar - vare sig nuvarande eller före detta - annat än som varnande exempel, men jag ska göra ett undantag. Göran Persson hade helt rätt när han uttalade att bolånetaket behöver ses över. Han sa: "Det blir ibland fullkomligt omöjligt för hårt arbetande unga människor att klara den saken, även om man sedan skulle klara sina amorteringar."

Det är långt ifrån alla som har föräldrar som kan hjälpa till med kontantinsatsen på 15 procent, och med dagens bostadspriser tar det lång tid att spara ihop till den. Bankerna kräver ofta bara 5 procent i kontantinsats och erbjuder blancolån på resten. Ur ett konsumentskyddsperspektiv är det mycket bättre att ha ett bolån med hög belåningsgrad än att ha ett bolån på 85 procent och ett blancolån på resten. Det senare alternativet innebär en lika stor prisrisk men högre ränteinbetalningar, snabbare amortering och på alla sätt en mer sårbar situation.

Trösklarna in på bostadsmarknaden är på tok för höga. En dåligt fungerande hyresmarknad har gjort att det ofta även är svårt för ungdomar att få en hyresbostad. Och skulle man få en hyresbostad är det ofta ett dyrt boende, vilket minskar möjligheten till sparande och skjuter möjligheten att köpa en egen bostad ännu längre fram i tiden. Får man inte en hyresbostad kanske man hänvisas till att hyra i andra eller tredje hand, med såväl otrygghet som ännu högre kostnader som följd - och då helt utan möjlighet att spara till ett eget boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Att kunna ta sig in på bostadsmarknaden och köpa sin första bostad får inte vara något som är vissa få, privilegierade förunnat, det vill säga de med höga inkomster eller förmögna föräldrar. Det måste helt enkelt göras möjligt för betydligt fler än i dag. Därför är det vår bestämda uppfattning att man bör höja bolånetaket till 90 procent av bostadens värde och i samband med det ta bort avdraget på blancolån. De ökade risker som det höjda bolånetaket möjligen skulle kunna ge upphov till kompenseras av att riskerna förenade med blancolån minskar.

Fru talman! Jag yrkar bifall enbart till reservation l, men vi står bakom alla våra reservationer.

Anf. 24 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Det har varit två dramatiska år i världen och på de finansiella marknaderna.

I början av 2020 kastades vi in i en pandemi som kostat många människoliv och orsakat stort lidande för offren och deras anhöriga. I andra hand var pandemin kostsam även i ekonomiska termer eftersom vi hamnade i en tillfällig lågkonjunktur när samhällen stängdes ned och vår förmåga att konsumera begränsades. Vi fick en dubbelsmäll med å ena sidan en efterfrågechock och å andra sidan utbudsstörningar i globala leveranskedjor.

När pandemins första våg kulminerade i mars 2020 blottlades också sårbarheterna på den svenska obligationsmarknaden. Småsparare och investerare fick problem med att likvidera sina positioner, och företagen kunde inte finansiera sig genom att emittera nya obligationer. Samtidigt fick vi se världens centralbanker genomföra obligationsköp i sällan skådad skala för att sänka företagens och hushållens finansieringskostnader. Penningpolitiken skapade gratispengar, och många såg sina reala och finansiella tillgångar öka kraftigt i värde. Inflationen var låg, räntorna likaså, och investerarhumöret var på topp.

Fru talman! När man beskriver hur världen såg ut för bara något år sedan är det svårt att tro att förhållandena är de omvända i dag. Räntorna är förvisso fortfarande historiskt låga, men med en inflation på 5 procent och inflationsförväntningar på omkring det dubbla ser vi en fingervisning om vart vi kan vara på väg. En fingervisning ger också den amerikanska räntekurvan som nu har inverterat, det vill säga när korträntorna på statspapper blivit högre än långräntorna, vilket historiskt har varit en träffsäker konjunkturindikator för recession. Det återstår att se om det stämmer även denna gång, men säkert är åtminstone att det inte saknas risker i horisonten.

På grund av den ryska invasionen råder en humanitär kris i Ukraina. Den ger också ekonomiska följdverkningar på världsekonomin eftersom de båda länderna tillsammans står för 30 procent av exporten av vete och andra viktiga råvaror. Det kommer naturligtvis att spä på den kostnadsinflation som pandemin startade för två år sedan, och i kombination med politiska beslut i denna kammare, till exempel avvecklad svensk kärnkraft och 50 procent i skatt på drivmedel, finns en krutdurk redo att explodera när som helst. Med det menar jag en inflation som får brett genomslag, urgröper reallönerna, det vill säga svenskarnas plånböcker, och skapar problem för hushållen och företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

I dessa tider är det därför särskilt viktigt att politiken sätter upp robusta finansiella regelverk men också att man tillåter att välstånd skapas i kärvare ekonomiska tider - om det är dit vi är på väg. Det handlar om att stimulera sparande och investeringar, om att skapa en miljö där investerare och entreprenörer vågar satsa på Sverige. Det kan man göra genom skattepolitiken, genom bostadspolitiken, genom arbetsmarknadspolitiken och även genom att bygga trygga och säkra samhällen där människor inte behöver se sig över axeln.

För en socialistisk regering är den lägst hängande frukten kanske att inte göra någonting alls, det vill säga att låta bli att sprida osäkerhet genom kortsiktiga politiska utspel där de långsiktiga spelreglerna blir otydliga. Om människor ska våga riskutsätta sitt kapital kan man inte ha en politisk ledning som med jämna mellanrum gör utspel mot vanligt folks sparande. Att hålla på och vela fram och tillbaka med ISK-kontot - hota med skattehöjningar - inger inget förtroende utan försämrar bara de långsiktiga förutsättningarna för pensionssparande. Jag skulle kunna fortsätta och vidareutveckla denna kritik, men tiden räcker tyvärr inte till.

Fru talman! Därför fortsätter jag i stället med det som är positivt i dag, nämligen att det har gått att nå majoritet för flera viktiga punkter om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor - det som vi debatterar i dag.

Flera förslag i Sverigedemokraternas kommittémotion, som finns med till detta betänkande, har genomförts, är på väg att genomföras eller är under utredning. Det handlar om flytträtt på pensionsförsäkringsmarknaden, bättre villkor för personaloptioner, en reformering av ränteskillnadsersättningen, startlån för förstagångsköpare, en sparbonus för unga och slutligen verktyg för att hantera likviditetsrisker på obligationsmarknaden.

Det här låter som tekniska förslag - jag är fullt medveten om det - men de är saker som påverkar människor av kött och blod, de som driver företag, de som sparar till pensionen och de som söker en bostad.

Låt oss titta på ränteskillnadsersättningen som ett exempel. I dag råder en situation där bankerna tar ut en oskäligt hög avgift om du som låntagare löser ett bundet lån i förtid. Rimligtvis är det ett beteende som borde uppmuntras eftersom du återbetalar din egen skuld, samtidigt som du eliminerar bankens kreditrisk. Men i stället är den svenska banksektorn i dag närmast unik i ett internationellt perspektiv, där de svenska bankerna har skapat ett system där de kompenserar sig själva genom att ta ut en ränteskillnadsersättning för bankens presumtiva ränteförlust. Det bidrar naturligtvis till sämre rörlighet på bostadsmarknaden och en mindre sund amorteringskultur.

Men detta är nu på väg att förändras. Jag frågade regeringen om det här för något år sedan. Då sa man nej, men nu tar Finansinspektionen saken i egna händer och kommer att göra det lättare, billigare och smidigare att amortera och byta bostad.

Det är med stolthet jag kan konstatera att under de senaste två åren har hälften av Sverigedemokraternas förslag i vår kommittémotion genomförts. Det är sådant som gör det roligt att syssla med politik. Det är därför vi alla här inne har engagerat oss politiskt, det vill säga se till att idéer blir verklighet. Majoriteten av förslagen som partierna lägger fram i Sveriges riksdag genomförs aldrig. Därför är det alltid en seger när vi kan gå tillbaka till våra väljare och visa att det inte bara är snack i detta hus utan att vi har förmågan att gå från ord till handling och att skattebetalarna får valuta för pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Fru talman! Avslutningsvis noterar jag i detta betänkande ett starkt engagemang över blockgränserna för kontantfrågan. Det är en bra signal till de sammanhang där frågan hanteras, bland annat i en referensgrupp där vi har till uppgift att besvara många av de obesvarade frågor som ställs om kontanterna. Vad är ett lagligt betalningsmedel? Vad är kontanternas roll i framtiden? Behöver kontanternas ställning stärkas i förhållande till i dag?

Sverigedemokraternas utgångspunkt i dessa frågor är glasklar. Kontanterna ska finnas kvar - punkt! Vi har agerat i linje med detta förr, och vi kommer att fortsätta att agera i linje med detta i framtiden när frågan väl kommer upp skarpt på riksdagens bord. Jag hoppas också att det engagemang som partierna uppvisar på papperet i detta betänkande kan smitta av sig till andra sammanhang.

Fru talman! Vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 2.

I detta anförande instämde Charlotte Quensel (SD).

Anf. 25 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Samtidigt som vi diskuterar detta betänkande pågår ett krig i Europa. Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkar allt, förstås det mänskliga, men även sådant som relationer, handel, ekonomi och jobb. Givetvis påverkas även Sveriges finansiella stabilitet och finansmarknader.

Sverige har i det här läget tre fokus, nämligen att stötta Ukraina, sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige.

Fru talman! Alldeles nyligen var det en annan kris som även den påverkade oss mänskligt och ekonomiskt, nämligen pandemin. Än är den inte helt över, men det finns ändå några saker som vi kan slå fast gällande hanteringen av pandemin.

Bland annat konstaterar Internationella valutafonden, IMF, att Sverige har klarat krisen bättre än många andra europeiska länder, inte minst tack vare betydande buffertar och generellt starka ekonomiska förutsättningar. Vidare konstaterar IMF att de kraftfulla stödåtgärderna har genomförts vid rätt tidpunkt och varit lämpliga. De har bidragit till att avvärja en finansiell kris och stabiliserat marknaderna. Slutsatserna är tydliga.

Nu befinner vi oss på grund av Putins krig i Ukraina i en ny exceptionell situation. Det är en där råvarubrist tilltar och priser ökar - på energi, på el och på bränsle. Hela Europa pressas. Bristen och de höga priserna letar sig in i insatsvaror, i produktionen, till transporterna och fram till konsumenterna. Vår köpkraft gröps ur.

För Sveriges del gäller att återigen värna jobb och hushåll. Regeringen sänker därför skatten på bensin och diesel så mycket det bara går och kompenserar de hem som har fått höga elpriser. Dessutom ger regeringen stöd till barnfamiljer med små marginaler och till pensionärer som har det som kärvast - allt för att vardagen ska gå ihop. Man ska kunna jobba, betala hyran och så långt det är möjligt fortsätta leva som vanligt. Det gör att ekonomin rullar på, och det upprätthåller stabiliteten. För oss socialdemokrater står tryggheten för vanligt folk i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Fru talman! Att Sverige har klarat pandemin så pass väl och nu har förutsättningar att hantera den aktuella situationen beror på politiskt ansvarstagande och politiska val.

Inför pandemin hade den socialdemokratiska regeringen vänt underskott till överskott. Den hade ökat antalet anställda i välfärden med 100 000 och samtidigt betalat av på statsskulden. Därmed gick vi starka in i pandemin.

Under pandemin höjde regeringen a-kassan. Den införde korttidspermitteringar och gav massiva ekonomiska stöd till kommuner och regioner för att skydda välfärden. Den politiken ledde till att jobb och företag räddades, till att människor var trygga i omställning och till att statens ekonomi kunde behållas stark och den finansiella stabiliteten upprätthållas.

Nu står vi i ett läge där denna starka ekonomi kan användas till att återigen göra insatser för att stärka Sverige. Men det kommer inte av sig självt utan kräver rätt politik, för det är till sist endast staten och dess robusta ekonomi som är garanten för att vi ska kunna parera och hantera kriser. Det förutsätter ett ansvarstagande för sunda statsfinanser. Det ansvaret har vi socialdemokrater alltid tagit, och det kommer vi alltid att ta.

Fru talman! Ett återkommande orosmoln på den finansiella stabilitetshimlen är hushållens höga skuldsättning, huvudsakligen sammankopplad med bostadsmarknaden. Risken med skuldsättningen har påtalats av otaliga myndigheter och institutioner genom åren. För att åtgärda detta har ansvarig myndighet, Finansinspektionen, infört en rad åtgärder. En sådan är amorteringskravet.

Utvärderingar av amorteringskravet visar att det i allt väsentligt har uppnått sitt syfte. Det har begränsat ökningen av hushållens lån. Det har inneburit att prisökningarna på bostäder har hållits tillbaka. De allra mest utsatta hushållen har minskat sitt risktagande. Inte minst har amorteringskravet lett till en amorteringskultur. Allt det här är positivt.

Men, fru talman, ungefär lika återkommande är att oppositionspartierna, framför allt de till höger, ifrågasätter denna åtgärd. Det kan man förstås göra. Men man ska då komma ihåg att ett slopat amorteringskrav inte skulle innebära att fler får en bostad. Däremot skulle det innebära att fler skulle låna mer, att budgivningarna skulle stiga och att priserna skulle gå upp. Därmed skulle människor fortsättningsvis uteslutas från bostadsmarknaden till följd av de ökade priserna samtidigt som skuldsättningen och riskerna skulle tillta.

Vad som i stället behövs, vid sidan av en sund amorteringskultur, är framför allt att det byggs fler bostäder. Därför införde regeringen för flera år sedan ett stöd till byggande av hyresrätter så att fler kan hitta bra boenden till rimliga hyror. Det här var ett mycket framgångsrikt stöd. Bostadsbyggandet slog rekord under flera år. Det bidrog till jobb och tillväxt, till en bättre fungerande arbetsmarknad och till bättre balans på bostadsmarknaden.

Men just detta stöd tog Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna bort i vintras - till stor förtvivlan, ska sägas, för landets kommuner, byggbolag och bostadssökande. Så förutom att högersidan inte tycks ta risken med hushållens skuldsättning riktigt på allvar har man dessutom sett till att aktivt minska bostadsbyggandet i landet, vilket givetvis innebär ytterligare upptrissade priser på befintligt bostadsutbud och därpå åtföljande skuld- och riskuppbyggnad - det vill säga tvärtemot vad all expertis rekommenderar. Det här kommer vi givetvis att behöva se över fortsättningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Fru talman! Att Sverige har en stark ekonomi beror på ansvarsfulla politiska beslut längs vägen, inför pandemin och under pandemin. I den nu rådande exceptionella situationen kommer vi socialdemokrater att se till vad som är bäst för landet. Det handlar om jobb, om välfärd och om trygghet för vanligt folk, och det handlar om att ta ansvar för att landet ska stå starkt även inför kriserna som kommer i morgon. Det handlar om stabilitet.

Jag yrkar bifall till förslaget och avslag på motionerna.

(Applåder)

Anf. 26 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik eftersom jag ska gå på ett möte med Europarådets parlamentariska församlings svenska delegation alldeles strax, men jag kunde inte låta Björn Wiechels självgoda och direkt osanningsenliga påståenden passera obemärkta.

Ja, det stämmer att Internationella valutafonden gav Sverige beröm för insatser under pandemin. Men jag vill påpeka, fru talman, att dessa insatser kom på initiativ av oppositionen. Oppositionen lade fram förslagen och fick majoritet i finansutskottet, och regeringen passade snabbt på att införa dem och ta åt sig äran. Rätt ska vara rätt.

Priserna på bensin och diesel är högre än någonsin, och här står Björn Wiechel och berättar att regeringen har sänkt priserna på drivmedel. Ja, med kniven mot strupen för att Moderaterna och de andra oppositionspartierna har krävt detta. Vi har krävt både en sänkning, som ska genomföras den 1 maj, och en översyn av reduktionsplikten. Om Björn Wiechel minns var Socialdemokraternas reaktion först: "Det går inte. Vi får inte." Nu står Björn Wiechel och tar åt sig äran.

Jag har en fråga. IMF säger också att det behövs fler jobbmöjligheter för unga utrikesfödda. Vad gör regeringen för att få bukt med den enormt stora arbetslöshet som plågar Sverige?

Anf. 27 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Jag tackar Boriana Åberg för frågan.

Ledamoten har givetvis rätt i att många av de här åtgärderna skedde i brett samförstånd. Regeringen och vi i det socialdemokratiska partiet har till uppgift att bereda frågor, att se till att politiken håller och går ihop. Det arbetet görs huvudsakligen i Regeringskansliet. Riksdagen besitter inte riktigt de resurserna. Det har varit ett bra samarbete under pandemin, men det är nog rättvist att påstå att det finns en skillnad i hur man styr.

När Moderaterna hanterade finanskrisen sänkte man a-kassan. Man kompenserade inte kommunernas välfärd. Man hade inga korttidspermitteringar. Det här är ideologi. Det är vad man tycker är viktigt i politiken.

Vi ser till att stärka välfärden, höja a-kassan och införa korttidspermitteringar. Det är socialdemokratisk politik.

När det gäller EU och priser är det inte så bra, tycker vi, att gå ut och lova saker som man inte kan hålla. Vi ska göra allt i den här situationen. Vi kan råda över det vi kan göra i Sverige. Det kan vi lova. Men vad som sker ute i världen och i EU, det kan vi inte lova. Det skiljer oppositionspartier från regeringspartier. Oppositionspartier kan säga saker som de kanske inte har täckning för. Det kan inte ett regeringsparti göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Etableringsjobb, fru talman, är något vi inför nu för att bryta segregation och för att människor ska komma i arbete.

Moderaterna skär i arbetsmarknadspolitiken. Det gör att färre kommer i arbete. Det gör att fler blir bidragsberoende. Det gör att vi får sänkt tillväxt och mindre inbetalningar till socialförsäkringssystem och välfärdssystem. Det är en mycket tråkig politik.

Vi ser till att människor kommer i arbete via insatser. Det är framför allt aktiv arbetsmarknadspolitik som vi ser är det som gör att folk går från icke jobb till jobb, inte något annat.

Sedan har Boriana Åberg chansen att svara på varför ni aktivt minskade bostadsbyggandet i landet och varför ni inte tar ansvar för bostadsbristen och de höga riskerna med skuldsättningen.

Anf. 28 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Jag vill påpeka att Moderaterna klarade finanskrisen bättre än alla andra länder, och Anders Borg utsågs till den bästa finansministern i Europa.

När det gäller etableringsjobben har vi drygt 700 000 utlandsfödda som inte kan försörja sig, och Socialdemokraterna har styrt landet i åtta år. Hur ska man få i arbete människor som saknar utbildning och ofta också saknar viljan att ta steget till ett jobb eftersom bidragen är så pass höga och generösa att det inte lönar sig att ta jobbet? Björn Wiechel kan komma till Malmö, där restaurangägare beklagar sig. När de får en jobbsökande säger han eller hon: Nej, det går inte - jag förlorar på att ta ett jobb. Detta är Socialdemokraternas politik ansvarig för.

När det gäller investeringsstödet, som Björn Wiechel tycker var så bra, delas inte uppfattningen att det var en bra åtgärd av vare sig byggföretagen eller fastighetsägarna. Den slog tvärtom helt fel och gjorde inte så att de kommuner och områden som behövde det största byggandet gynnades. Inte heller kom de personer som behövde komma in på bostadsmarknaden främst i kön. Tvärtom var det de personer som hade längst kötid för att få en hyresrätt som gagnades av förslaget. Jag föreslår att Björn Wiechel läser den utredning som gjorts av fastighetsägarna och byggföretagen.

Anf. 29 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Under finanskrisen var jag lokalpolitiker i Umeå; jag satt i socialnämnden. Vi såg hur människor som blev av med sina arbeten inte längre hade någon a-kassa. Vi såg hur moderatregeringen hade skurit i socialförsäkringssystemet för att sänka skatten. Vi såg hur kön ringlade sig lång till försörjningsstödet. Av dem som stod i kön för försörjningsstöd i Umeå kommun kom 85 procent från arbetslöshet - inte från annan utsatthet, vilket vanligtvis är skälet till att man har försörjningsstöd.

Att Moderaterna skar i arbetsmarknadspolitiken och a-kassan och inte kompenserade välfärden fullt ut gjorde att det var kommunerna som fick ta smällen. Följden blev skattehöjningar i kommunerna, och många människor försvann ur våra trygghetssystem och fastnade i försörjningsstöd. Det blev mycket kostsamt för kommunerna. Det var där det landade, och framför allt tappade människor sina jobb. Finanskrisen slog väldigt hårt mot det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

När det gäller bostadsbyggandet är det inte bara en storstadsfråga. All statistik visar hur bostadsbyggandet ökade generellt till följd av hyresstödet som vi införde. Det är viktigt inte bara i Stockholm och på de hetaste bostadsmarknaderna utan även ute i Landsortssverige.

I mitt län Västerbotten har vi Vindeln, Vännäs och Umeå, som har jättemånga planer på att bygga hyresrätter men nu är ytterst oroliga för om kalkylen ska gå ihop på grund av att högerpartierna har tagit bort det här stödet. Det gör att vi får minskat bostadsbyggande och inte kan möta tillväxten i norra Sverige. Detta skadar arbetsmarknaden och tillväxten i hela landet. Tänk om, snälla!

(Applåder)

Anf. 30 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Vårt samhälle blir alltmer digitalt. Vi gör fler och fler saker med hjälp av internet och digitala hjälpmedel. Den digitala utvecklingen har gjort att många saker blir enklare och mer tillgängliga. Nyheter och information sprids snabbare, och världen har kommit närmare. Det går att handla varor från världens alla hörn från hemmet med några knapptryck.

Kontakter med myndigheter måste inte alltid skötas med papper och fysisk postgång. Olika former av e-legitimation, såsom Bank-id och Freja e-id, gör att man kan identifiera sig digitalt och på så sätt få tillgång till bland annat samhällsservice i form av Försäkringskassan och 1177 Vårdguiden.

Men i takt med den ökade digitaliseringen ser vi också ett digitalt utanförskap. Enligt Internetstiftelsen lever 6 procent av Sveriges befolkning i digitalt utanförskap. Oftast handlar det om äldre personer, människor på landsbygden och hushåll med låga inkomster. Att inte kunna använda digitala tjänster gör att man riskerar att få sämre och långsammare service av de myndigheter man måste ha kontakt med.

Fru talman! Ett exempel är e-legitimation. En av orsakerna till digitalt utanförskap är att människor inte kan, vill eller får använda e-legitimation. Detta innefattar människor som är i förvaltarskap, det vill säga har en god man. Av dem är det flera som inte får skaffa en e-legitimation på grund av till exempel intellektuell funktionsnedsättning. För en god man blir det omöjligt att använda digitala tjänster hos till exempel 1177 Vårdguiden om den person man är god man för inte kan skaffa e-legitimation. Tillvaron blir mycket krångligare när alla intyg och ansökningar måste skickas med posten. Kontakter med vården och till exempel ombokningar av läkartider kan inte göras digitalt utan måste göras via telefon eller med post.

Det som för de flesta människor bara kräver några knapptryck blir en långsam och tidskrävande process för de gode män som ska sköta uppdraget - och detta i en situation som ibland redan kräver mycket arbete för att få vardagen att gå ihop. Jag har hört vittnesmål från föräldrar som är gode män för sina vuxna barn och fått rådet att gå in på hemsidan för att sköta ärenden som handlar om till exempel ersättning eller vård. När de har meddelat att det inte går på grund av att e-legitimation inte finns har svaret ibland varit oförstående. Det finns en lucka i systemet här.

Fru talman! Regelverket för Bank-id styrs av de banker som tillhandahåller tjänsten, och de bestämmer själva vilka som får tillgång till tjänsten. Freja e-id är en statligt godkänd mobil e-legitimation som används av flera myndigheter och kommuner. Där finns en nylanserad funktion med delad kontroll. Den som ska vara medhjälpare initierar aktiveringen, och den som ska få hjälp bekräftar i sin egen Freja-app. När användaren sedan ska logga in i en e-tjänst eller göra en elektronisk underskrift måste båda parter godkänna transaktionen i sina respektive Freja-appar. Men det kräver att båda har e-legitimation.

Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Fortfarande utestängs alla de som inte får skaffa e-legitimation från delar av de digitala tjänster som det offentliga i Sverige erbjuder i dag. Det bör finnas en möjlighet för gode män att använda digitala verktyg för de personer de har förvaltarskap för. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 14.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Mervärdesskatt