Anf. 47 Markus Wiechel (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Herr talman! Jag vill börja med att säga att den här debatten, som behandlar motioner rörande FN, mänskliga rättigheter och utrikespolitiken, kommer väldigt lägligt. Här finns också frågan rörande Somalia och Somaliland.
Jag tänkte vara en aning okonventionell och lämna diskussionerna rörande de motioner vi debatterar i dag. Så sent som i går fick nämligen riksdagen besök av en engagerad och imponerande kvinna, den 80-åriga järnladyn Edna Adan.
Edna Adan är före detta utrikesminister i det land som den här kammaren än i dag inte har erkänt men som heter Somaliland. Även om jag själv har varit engagerad i denna fråga i minst fyra års tid måste jag säga att bara att träffa Edna Adan och höra på henne under det här seminariet påverkade mig väldigt mycket.
Av den anledningen tänkte jag ta tillfället i akt och vädja till Margot Wallström, till regeringen och till ledamöterna i utrikesutskottet att lyssna på vad Somalilands regering har att säga. Lyssna gärna på Edna Adan - hon är kvar till nästa vecka. Lyssna och hör om Somalilands historia. Lyssna på deras berättelse om deras framgångar, möjligheter och framtida behov.
Jag vet att det också finns en lång rad ledamöter i riksdagen som håller med mig i uppfattningen att Somaliland är en självständig nation och ett föredöme i sin del av världen. Kan ni då inte bara, snälla ni, hjälpa mig att öppna era partivänners ögon! Det ni kan åstadkomma är någonting otroligt. Ni kan göra en sådan skillnad för dessa 3 ½-4 miljoner människor i Somaliland. Det handlar om att stärka handelsrelationer och förbättra mänskliga rättigheter och samarbeten mellan Somaliland och Sverige.
Jag lovar också att bara ett enda möte kommer att påverka er. Det skulle kunna göra världen till en betydligt bättre plats, och det är därför vi sitter här i dag. Sist men inte minst vore det en fantastisk gest mot Somalilands folk, som trots svårigheter har stått ut i så många år och hela tiden gjort precis vad de ska för att bygga sitt land.
Somaliland är en unik stat på flera olika sätt. De har välfungerande institutioner och egentligen allting som man kan förvänta sig av en självständig nation. Demokratin och det politiska systemet fungerar jättebra. Landet präglas av trygghet, och utvecklingen går framåt med stormsteg. Företag etableras och kan blomstra, samtidigt som man tar ett enormt solidariskt ansvar i en mycket orolig del av världen.
Man värdesätter sina grannar, trots att flera av dem inte alltid är alltför välvilliga gentemot Somaliland. Det här ser vi exempel på utifrån de många patienter som vårdas på sjukhus i Somaliland. Man ser hur de bryr sig med tanke på att de tar emot en lång rad studenter från exempelvis Somalia.
Man bekämpar aktivt terrorism och fundamentalism. Man bistår i bekämpningen av piratverksamheten i grannlandet Somalia och området Puntland bland annat genom att låsa in piraterna i fängelser i Somaliland. I Somalia skulle de i många fall klassas som hjältar och släppas på fri fot igen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Herr talman! Jag vill även hänvisa till något som Edna Adan sa på gårdagens seminarium. Det fanns en gång en stark vilja att ingå äktenskap med det folk man älskar, folket av Somalia, ett äktenskap mellan Somalia och Somaliland. Men faktum är att den föreningen inte var lyckad. I stället har man sett hur problemen har ökat, och kärleksrelationen slutade med skilsmässa - en skilsmässa som är bättre för alla parter, eftersom det uppstod våld och man såg hur det blev diverse olika konflikter.
Det här är en skilsmässa som Sverige måste erkänna. Ska vi tvinga det här paret att leva tillsammans? Ska vi strunta i den starka vilja som finns att fortsätta den positiva utvecklingen? Vilket land i Afrika kommer ens i närheten av Somalilands demokrati och utveckling? Vilket land i Afrika kommer i närheten av deras stabilitet? Det är fullständigt orimligt att inte erkänna denna separation, och vi kan heller inte förvänta oss att Somalias regering skulle erkänna de dåd de faktiskt har begått. Edna Adan uttryckte det ganska grovt: Skulle man kunna tänka sig att Hitler erkände och försvarade offren i Auschwitz? Hon tyckte att det var väldigt märkligt, och jag instämmer i det.
Herr talman! Hargeisa, Somalilands huvudstad, är Afrikas säkraste huvudstad, och Somaliland är ett av Afrikas bäst fungerande länder. Regeringens och Alliansens politik på det här området stoppar dock den potential som finns för fortsatt framgång för Somalilands folk, för att näringslivet ska blomstra och för att hela regionen ska bli tryggare.
Sverige bör därför ändra säkerhetsklassningen så att företag och privatpersoner kan åka dit utan att varnas för att åka till ett konfliktfyllt område. Man bör verka för en utvecklad näringslivs- och handelspolitik i området. Sist men inte minst måste regeringen också verka för en effektivisering av de medel som i dag går till Mogadishu i Somalia. Varför ska vi lägga biståndspengar på säkerhet i Mogadishu när vi har säkra Hargeisa? Varför göra det här när vi dessutom känner till det instabila läget i Somalia, där regeringen knappt har kontroll över sitt eget land och där det dessutom finns omfattande korruption och skumma affärer?
Herr talman! Det finns många ytterligare frågor som är väl värda att lyfta fram i den här debatten, och naturligtvis ska jag även göra det.
Jag tänkte börja med FN, ett oerhört viktigt internationellt organ för att förhindra krig och stötta de människor som är i behov av hjälp. FN är också ett fantastiskt organ för att kunna utöva diplomati, vilket gör att man bokstavligt talat kan samtala med hela världens folk. Att kunna föra en dialog även med diktaturer och länder som på intet sätt lever upp till sådana värden och mänskliga rättigheter som vi ser som självklara är nämligen också viktigt. Nackdelen med deras närvaro är dock att det också är dessa och inte den fria världen som i dag utgör stommen i FN.
Av naturliga skäl behöver vi därför hela tiden vara vaksamma, och det finns mycket att göra för att förbättra FN. Detta är extra angeläget nu när vi faktiskt sitter i säkerhetsrådet och kan påverka mer än tidigare.
Sverige, som är en mycket generös givare till FN, bör inta en central roll i detta samarbete. Vi ska ha en stark och självständig röst samt göra betydligt mer för att ställa högre krav på dem som leder FN-samarbetet. Likaså bör vi se över möjligheten till att utveckla samarbetet med länder som har en liknande syn på exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Vi bör verka för att tydligt förbättra arbetet mot korruption och oegentligheter såväl inom FN som utanför samt stärka skyddet för visselblåsare. Vi bör därför ta initiativ till en reform av FN:s interna regler om skydd för visselblåsare, tvistlösningsmekanismen mellan FN och dess personal, systemet för utvärdering och revision samt möjligheterna att lagföra personer som begår brott under FN-tjänstgöring.
Herr talman! Ett annat ärende som absolut behöver lyftas upp under dagens debatt är frågan om Ryssland.
Utvecklingen i Ryssland har, som vi alla vet, en mycket negativ och auktoritär riktning just nu, som en följd av Putins tillträde. Ryssland har inte bara kommit att bli ett säkerhetshot rent militärt, utan även på andra plan har vi stor anledning att vara oroade. Den nedåtgående trenden vad gäller demokratisk status är påtaglig, och exemplen på Rysslands brott mot folkrätten och åsidosättande av de mänskliga rättigheterna, som vi ser som självklara, är väldigt många.
Så sent som i går kväll kunde vi, precis som Margareta Cederfelt nämnde tidigare, höra om hur en rysk journalist blev mördad utanför sitt hem i Kiev. Man behöver inte vara alltför insatt för att förstå att detta kan tolkas som en skarp varning till ryska regimkritiska journalister och att de inte ens är säkra när de befinner sig utanför Rysslands gränser.
Verktyg som lagstiftning, propaganda och politiskt inflytande över rättsapparaten har nyttjats för att tysta oppositionella och stärka den ryska regimens ställning. Situationen för oliktänkande och regimkritiker är således mycket besvärlig, milt uttryckt.
Vi har vidare sett hur populära oppositionella politiker snabbt anklagas för förskingring och liknande brott, till synes enbart för att undanröja framtida hot mot det auktoritära ryska styret.
Sedan några år tillbaka har EU sanktioner mot Ryssland, vilket som bekant är något som Sverigedemokraterna fullt ut står bakom. Om tydliga förbättringar inte sker för dessa grupper bör vi också överväga ytterligare skärpta sanktioner mot Ryssland. Regeringen måste här vidta nödvändiga åtgärder för att vidare möjliggöra för oppositionspolitiker och journalister att arbeta för ett stärkande av demokratin i hela Ryssland.
Samtidigt, herr talman, vill jag säga att jag är förvånad över att det inte fanns ett starkare stöd för denna hållning. Min syn är att enigheten i riksdagen i fråga om dessa åtgärder är ganska stor.
Herr talman! Jag inser att jag har talat väldigt länge nu. Jag skulle gärna tala lite till, men jag respekterar tiden.
Som hastigast vill jag bara påpeka vikten av att regeringen lägger mer krut på att sätta sig in i situationen i Myanmar. Läget i landet är akut, och jag vill framhålla vikten av att ställa tydliga krav på Myanmar vad gäller efterföljande av FN-resolutioner samt frågor som rör mänskliga rättigheter, politiska fångar, etniska konflikter och inte minst minoriteters - bland annat rohingyernas - ställning i landet.
Med detta sagt yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 12, men vi står naturligtvis bakom samtliga SD-reservationer i betänkandet.