Folkhälsofrågor

Anf. 133 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt, och medellivslängden fortsätter att öka. Det är glädjande att människor generellt är mer engagerade i sin hälsa än kanske någonsin tidigare. Men samtidigt kan vi inte bortse ifrån att stress, psykisk påfrestning, rökning, riskbruk av alkohol, övervikt och andra hälsoproblem ökar inom vissa grupper.

Vetskapen om att våra levnadsvanor är drivande för utvecklingen av många sjukdomar kan kännas tung. Men samtidigt är det hoppfullt att beräkningar visar att en tredjedel av hjärt- och kärlsjukdomar men också vissa cancerformer skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor. Det är otvetydigt så att ett aktivt folkhälsoarbete ger stora vinster både för den enskilda människan och för samhället i stort.

En kristdemokratisk folkhälsopolitik syftar till att stödja den enskilda människan att göra hälsosamma val. Det ska vara lätt att göra rätt, och då måste också samhället erbjuda evidensbaserat stöd och riktade insatser som främja ett gott val.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 2 som handlar om just detta.

Folkhälsopolitiken hamnar ofta i skymundan i den allmänna debatten - men inte i socialutskottet. I dag är jag därför glad över att en majoritet i utskottet har ställt sig bakom fem tillkännagivanden som på olika sätt kan bidra till att stärka folkhälsan. Det handlar om att stärka tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning, skapa ett nationellt vaccinationsprogram för äldre, stärka det förebyggande arbetet mot barnfetma, stärka förebyggande och behandlande insatser inom allergiområdet samt att tillse ett nationellt ansvar för pollenmätningar. Vi kristdemokrater står bakom alla dessa tillkännagivanden, och jag vill gärna fördjupa mig lite i de förslag som grundar sig i våra motioner.

Fru talman! I dag är 11 procent av fyraåringarna överviktiga eller lider av fetma. Fetman kan delvis förklaras av genetik, men den miljö som barnen befinner sig i bär ofta ett större ansvar. Att arbeta med prevention av barnfetma är särskilt angeläget utifrån fetmans omfattning och dess dominoeffekt på barns hälsa genom livet. En stor del av den psykiska ohälsan, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar och cancer är fetmarelaterad. För att minska barnfetman och för att främja barns hälsa och rörelse behövs insatser från tidig ålder och bred samverkan mellan flera olika aktörer. Jag är därför glad att socialutskottet anser att regeringen i samråd med relevanta aktörer och professioner bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! I folkhälsoarbetet har vaccinationer en avgörande betydelse. Genom att erbjuda vaccin till särskilda grupper kan svåra sjukdomar undvikas och vårdkostnader minskas. Sverige har en god och lång tradition av att erbjuda vaccin till befolkningen, och vi har en hög tilltro till det särskilda vaccinationsprogrammet för barn liksom vaccination av riskgrupper mot säsongsinfluensa.

Det är glädjande att en enig riksdag nyligen, efter förslag från Kristdemokraterna och Moderaterna, fattade beslut om att regeringen ska genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning på att eliminera livmoderhalscancer. Genom erbjudande om HPV-vaccination och HPV-screening kan detta bli verklighet inom en period av fem sex år.

Kristdemokraterna välkomnar också att regeringen har förverkligat vårt förslag om kostnadsfritt pneumokockvaccin till äldre personer. För att ytterligare förbättra äldres hälsa har vi kristdemokrater föreslagit att det offentliga bör erbjuda kostnadsfritt vaccin även mot andra sjukdomar. Jag är därför glad över att en majoritet i utskottet har ställt sig bakom att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre personer. Det är ett viktigt steg för att säkerställa att var i landet du bor inte ska vara avgörande för om du får rätt till en jämlik vård. Alla ska ha en chans att erbjudas vaccin och kunna skydda sig mot potentiellt svår sjukdom.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga att astma och allergi är Sveriges kanske vanligaste kroniska sjukdomar. En tredjedel av den svenska befolkningen har i dag allergiska besvär eller någon överkänslighet. För de drabbade påverkas ofta livskvaliteten negativt under hela eller stora delar av livet. Trots omfattningen är kunskapen om astma och allergi låg i samhället.

Vi måste förbättra situationen för dem som har allergier, och det är därför bra att en majoritet i socialutskottet nu har ställt sig bakom följande förslag från Kristdemokraterna och andra partier.

Det handlar om att ta ett samlat ansvar för att synliggöra aktuell kunskap och bedöma vilka åtgärder som krävs för att färre ska drabbas av allergiska besvär och för att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Men det handlar också om att ta fram nationella riktlinjer för hela området allergi som gör att vårdgivare och andra aktörer kan utgå från samma kunskapsmaterial. Jag beklagar att Socialdemokraterna har reserverat sig mot det här förslaget. Men då denna typ av samordning av det förebyggande arbetet inom allergiområdet avsevärt skulle förbättra förutsättningarna för en jämlik vård förväntar jag mig ändå att regeringen kommer att verkställa socialutskottets tillkännagivande. Det skulle förbättra livskvaliteten för många som i dag lider av allergi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

(Applåder)

Anf. 134 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Hälsa är bland det första som de flesta människor önskar sig och sina nära - att få ha en god hälsa. De sjuka önskar sig att få vara friska. Det är få saker som är viktigare i livet än att få må bra och vara frisk.

Vi mäter och tar status på ett lands välstånd bland annat utifrån hur befolkningen mår. Folkhälsa är en värdemätare och ett viktigt politiskt område. Riksdagen har beslutat att det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, och vi ska sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det här har resulterat i åtta målområden med den tydliga adresseringen och syftet att skapa jämlik hälsa.

Fru talman! Folkhälsa är vilka levnadsvillkor vi har genom hela livet från när vi föds tills vi dör. Jag tänker att jag ska beröra några av de grundbultar vi behöver i folkhälsobygget.

Det handlar om en jämlik barnhälsovård och jämlik förskola för alla barn. Livsvillkoren mellan olika familjer bidrar till att barn har vitt skilda förutsättningar under det tidiga livet.

Vidare under hela skolgången och tonåren är skolan en helt avgörande arena för hur vi kommer att må och lyckas. Det är särskilt viktigt att det finns en lärande miljö, ett likvärdigt skolsystem och en skola som verkligen motverkar misslyckanden.

Det yrkesverksamma livet är långt och utgör en stor del av vårt vuxna liv. Ett av människans grundläggande behov är att känna sig behövd. Arbetet fyller just den funktionen. Därför är det så viktigt att vi har ett arbete att gå till och att vi kan försörja oss av egen kraft, och det ska vara ett arbete med god arbetsmiljö - för det är fortfarande så att det finns arbeten i Sverige som vi blir sjuka av, både fysiskt och psykiskt. Det är inget annat än ett misslyckande för samhället.

Har du möjlighet till en bostad som passar din plånbok? Finns det förutsättningar till social gemenskap? Trygghet, trafikbuller eller grönområden är viktigt för välbefinnandet och hälsan. Därför är samhällsplaneringen en viktig del för just folkhälsobygget. Oavsett om du är ung eller gammal och oavsett kön, funktionsvariation, etnisk tillhörighet eller geografisk hemvist, är det genom hela livet viktigt med delaktighet. Och därför är det viktigt med ett jämlikt deltagande i bland annat demokrati och civilsamhälle.

Sist men inte minst i folkhälsobygget är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter, inte efter storleken på plånboken. Ett arbete för en jämlik vård och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kännetecknas av ett systematiskt jämlikhetsfokus.

Fru talman! Jag har försökt att ge en beskrivning av hur brett folkhälsobygget behöver vara. Det går att beskriva både djupare och noggrannare, men jag tror att vi har fått en uppfattning om de många olika delarna av samhället som behöver finnas med. Men det ska vara en politik på många områden som ska verka för en jämlik hälsa.

Fru talman! Regeringen har gjort en rad saker under mandatperioden för att den svenska folkhälsan ska förbättras. Det har gjorts betydande satsningar för att minska den psykiska ohälsan och förebygga suicid. Regeringen har gett ett antal myndigheter uppdrag eller nya direktiv för att förtydliga styrningen och nå fler framgångar. Regeringen tillsatte en kommitté för främjande av fysisk aktivitet, och den ska slutredovisa sitt uppdrag nästa år och lämna förslag på åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Ny forskning visar att även en liten ökning av den fysiska aktiviteten gör stor skillnad för dem som rör sig minst. Genom rörelse i vardagen kan vi minska risken för psykisk ohälsa, fetma, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa cancerformer.

Forskare uppskattar att vart tionde förtida dödsfall i världen skulle kunna förebyggas med ökad fysisk aktivitet. Med tanke på den forskningen kan jag inte nog understryka hur viktigt det är att alla barn har samma rätt till fysisk aktivitet.

Fru talman! På 80-talet då jag föddes sas det att det finns en sak som inte går att köpa för pengar, och det är god hälsa. I dag tvivlar jag dock på det. Den goda hälsan går kanske att köpa för pengar? Det är i alla fall inte långt ifrån, för de ekonomiska klyftorna är den överlägset största orsaken till de stora hälsoklyftorna vi har i dag.

Om dina föräldrar är hög- eller låginkomsttagare och var i landet du bor är helt avgörande för vilka levnadsvillkor du föds in i. De geografiska skillnaderna behöver långt ifrån vara stora - bara en cykelbana eller några tunnelbanestationer kan utgöra en skillnad på flera levnadsår. Ekonomiska och sociala villkor spelar i dag roll för hur länge du får leva. Hälsoeffekterna avspeglas direkt i den yttersta konsekvensen: antalet levnadsår.

Så länge det är på det här viset är inte alla människor lika mycket värda i praktiken. Så länge vi har ungar som föds in i ett förutbestämt öde som dessutom är svårt att ändra på under hela deras livstid har vi inte gjort tillräckligt.

Om vi ska lyckas med att sluta hälsoklyftan inom en generation behöver vi politik som utjämnar de ekonomiska och sociala klyftorna på en rad områden. Ska det ske kraftfulla förflyttningar framåt kommer klassisk ekonomisk fördelningspolitik att vara fullständigt nödvändig, fru talman, för till syvende och sist är det varje människas rätt att få vara frisk.

Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 28.

(Applåder)

Anf. 135 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Sofia Amloh, för anförandet!

Jag är väldigt glad över att ledamoten lyfter fram det breda perspektivet på folkhälsa. Utskottet har ju varit aktivt inte minst inom området psykisk hälsa för att bevisa hur många delar, exempelvis i riksdagen, som är berörda. Det är inte bara en fråga för socialutskottet. Det handlar också om utbildning, samhällsplanering, det civila samhället, kultur och fritid, arbetsmarknaden och socialförsäkringar. Det är så många sektorer som måste samverka och dra åt rätt håll.

Jag är också glad över att ledamoten lyfter fram frågan om de skillnader som finns för barn. Därför är det beklagligt att Socialdemokraterna röstar nej till Kristdemokraternas förslag om fritidskort som ska gå till alla barn men där beloppet är större för de barn som lever i ekonomisk utsatthet. Vi tror att det krävs ett stöd till barn för fritidsaktiviteter som är bra för både kropp och själ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Men skälet till att jag vill ställa en fråga till ledamoten är att ledamoten var tydlig med att regeringen har gjort väldigt mycket och nämnde suicidområdet. Ändå är det inte länge sedan vi hade en debatt här och föredrog ett betänkande därför att Riksrevisionen konstaterade att arbetet mot suicid är för dåligt samordnat och fragmentiserat. Man riktade kritik och en lång rad av krav på förbättringar.

Anser ledamoten att regeringen har gjort tillräckligt i fråga om suicidförebyggande arbete?

Anf. 136 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Ja, det var inte länge sedan vi hade den debatten här i kammaren.

Vi kan aldrig vara nöjda. Vi kan inte säga att vi har gjort tillräckligt så länge det finns en enda människa som väljer att ta sitt liv. Men vi har gjort en rad saker. Det visade också Riksrevisionens rapport.

Från 2020 har de satsningar som görs faktiskt haft betydande effekter. Jag tror att det var från 2016 fram till 2020 som vi mer än fördubblade pengarna och satsningarna på just det här området med över 1 miljard. Det är satsningar som inte har gjorts historiskt som nu har kommit på plats. Det finns mer att göra på området, men vi har kommit en bit på väg. Det är påbörjat.

Fru talman! Jag har en fråga tillbaka till ledamoten.

I dag debatterar vi folkhälsa, och en av de mest genomgående och grundläggande orsakerna till den ojämlika hälsa vi ser i dag är de stora ekonomiska skillnaderna i befolkningen. Det visar otaliga rapporter. För att vi ska kunna sluta hälsoklyftan som vi har för att vi har ekonomiska klyftor behöver vi ha en politik som utjämnar. Jag undrar vad Kristdemokraterna har för ekonomisk politik för att utjämna de ekonomiska klyftorna, tillika hälsoklyftan.

Anf. 137 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

När det gäller suicid har pengar inte räckt. En psykiatriutredare eller psykiatrisamordnare på regeringens uppdrag konstaterade att oavsett regering har man satsat miljardbelopp, men pengar har inte varit i närheten av att räcka för att få till det arbete som krävs.

Den bedömningen är kvar. Det är åtgärderna som ger effekt som saknas. Vi har inte fått ned talen. Vi har inte kunnat göra mer suicidpreventivt arbete, så vi behöver nog snarare gemensamt konstatera bristerna och se till att vi faktiskt åtgärdar dem i stället för att vara allmänt nöjda med beloppen i sig.

När det gäller ekonomisk politik delar jag oron, inte minst när det gäller den stora grupp som i dag är långtidsarbetslös. Den gruppen växer samtidigt som vi får en stor klyfta mellan den och den grupp som i dag har väldigt lätt att få jobb. Vi ser att man söker arbetskraft på jättemånga områden. Det innebär att klyftan växer mellan dem som har lätt att ta ett jobb och kan välja mellan jobb och dem som står långt från arbetsmarknaden och behöver mycket mer stöd för att kunna komma tillbaka. Det innebär att de som väntat länge i kön på ett jobb får vänta ännu längre.

Att kunna få jobb i stället för bidrag är en jätteviktig faktor, inte minst om man har barn. Att se föräldrarna gå till jobbet är en viktig faktor för att barn ska må bra. Jag vet inte minst från mitt eget arbete i kommunpolitiken hur avgörande det är att vi kan ge människor en chans till arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Här krävs det väldigt mycket mer. Kristdemokraterna har ett förslag om ett dubbelt jobbskatteavdrag för dem som går från arbetslöshet till arbete för att främja det och ta bort alla de där små skillnaderna som finns i dag så att vi möjliggör för dem att återgå i arbete och se att det blir skillnad i plånboken.

Visst behövs det många åtgärder. Det var precis det som gladde mig i ledamotens anförande - hon sa att vi måste se till att alla sektorer är med och drar åt samma håll. Regeringen har fått underkänt på det området av psykiatrisamordnaren och i politiken som helhet, så vad vill ledamoten göra?

Anf. 138 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag vill påminna om att Riksrevisionen var tydlig i fråga om det suicidpreventiva arbetet. Det är ända sedan 2008 och fram till 2020 som det inte har gjorts någonting, så jag känner att det finns flera regeringar som har ansvar för att de satsningarna inte blivit gjorda. Inte minst när ledamotens eget parti Kristdemokraterna hade makten valde man inte att göra de satsningar som nu görs.

Det är som sagt många områden. Jag ser mer i den ekonomiska politiken att när det gäller att sätta sig vid förhandlingsbordet för att ta fram en budget är det kanske inte just Kristdemokraternas främsta prioritering att minska de ekonomiska klyftorna i samhället. Skattesänkningar för dem som har mest får det största utrymmet i den prioriteringen.

Jag ser gärna att vi gör de här satsningarna och har den här utjämningspolitiken, för det är det som kommer att krävas. Ska vi lyckas nå målet att sluta hälsoklyftan inom en generation krävs det en ordentlig fördelningspolitik, en ekonomisk fördelningspolitik. Jag tänker att det fortfarande är Socialdemokraterna som är garanten för den. Fler partier får gärna ställa sig bakom den fortsättningsvis. Då kanske vi klarar att nå målet framgent.

(Applåder)

Anf. 139 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! I dag debatterar vi folkhälsofrågor och ett betänkande med hela fem tillkännagivanden till regeringen. Detta är glädjande för oss moderater, som har haft en stor roll i att driva på i folkhälsofrågorna. Jag kommer att fokusera på ett antal av dessa tillkännagivanden i mitt anförande.

Givetvis står vi bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1, som handlar om folkhälsofrämjande informationsinsatser.

Folkhälsofrågorna berör hela samhället, och målet med folkhälsopolitiken måste vara att skapa bättre långsiktiga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen, oberoende av var i landet man bor eller vilken bakgrund man har. Att underlätta för alla människor att göra hälsosamma val är en viktig politisk uppgift, men vi ska inte styra med förbud eller pekpinnar utan ge goda förutsättningar för att varje individ ska kunna göra hälsosammare individuella val. Det finns få områden som är så breda och i så stort behov av fler samarbeten mellan olika organisatoriska stuprör och sakfrågor som hälsofrämjande insatser. Fler aktörer behöver samverka och arbeta mot samma mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Moderaterna har sedan början av denna mandatperiod drivit frågan om att det behöver tas fram en nationell hälsofrämjande strategi med tydliga mål, prioriteringar och satsningar samt uppföljning och utvärdering. Strategin bör tas fram i samarbete mellan regering och riksdag, regioner och kommuner, myndigheter och organisationer. Att satsa på det förebyggande hälsofrämjande arbetet måste prioriteras högre på den politiska agendan och ses som en investering med god avkastning. Ett sätt kan vara en nationell strategi som kan peka ut hur vi gemensamt kan underlätta för alla människor att göra egna hälsosammare val, men förutom det samlade nationella ansvaret är även det egna ansvaret för hälsan avgörande.

Fru talman! Nyligen släpptes Pep-rapporten 2022, och i förra veckan anordnade jag tillsammans med Sofia Nilsson här i riksdagen ett seminarium med Generation Pep med anledning av rapportens resultat. Rapporten är en undersökning som kartlägger hälsovanor hos barn och unga i hela landet. Årets rapport visade ett tydligt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Barn som rör på sig regelbundet upplever mindre symtom av depression och ångest.

Rapporten lyfter även att endast 51 procent av barn och ungdomar cyklar eller går till skolan eller förskolan. Skolan kan ha en avgörande roll för att få fler barn och unga att röra på sig då skolan når alla barn. Skolmiljön runt och i skolan kan inspirera till rörelseglädje. Forskning visar på ett starkt dubbelriktat samband mellan studieresultat och hälsa. Goda skolresultat leder till bättre hälsa, och bättre hälsa ger bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Riktigt oroväckande siffror i rapporten visar på att endast 4 procent av barn och ungdomar rör på sig enligt rekommendationen om 60 minuter om dagen och äter enligt kostråden om frukt och grönsaker samt fisk.

Fru talman! Det är därför glädjande med ett tillkännagivande till regeringen om att den i samråd med relevanta aktörer och professioner bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet. Vi moderater vill se konkreta, mätbara mål som kan bryta utvecklingen när det gäller barnfetma.

Aktiva barn och unga blir aktiva vuxna. Så många som en av tio fyraåringar i Sverige har i dag övervikt eller fetma. Siffran ökar med stigande ålder och bidrar till fysisk och psykisk ohälsa. Forskning visar på att enbart ökad fysisk aktivitet inte räcker för ett barn med övervikt eller fetma. Att fetma inte växer bort finns det evidens för. Hälften av alla i lågstadiet med fetma kommer att ha fetma som vuxna, och för tonåringar är risken ungefär 80 procent. Att tidigt erbjuda insatser inom både mödrahälsovården och barnavårdscentralen, till exempel genom föräldrastödsprogram som inkluderar hälsosamma matvanor och rörelse, kan vara en del av insatserna. Inom skolan har man i ämnet hem- och konsumentkunskap stor möjlighet att lyfta betydelsen av hälsosamma matvanor.

Fru talman! Ett område som bör belysas mer är allergivården, inte minst utifrån ett hälsoperspektiv. Allergi är en stor folksjukdom; cirka 25 procent av befolkningen har någon form av allergi. Flera av de drabbade använder sig av egenvård under många år för att lindra sina symtom. Men runt 45 procent förblir odiagnostiserade och får otillräcklig behandling. Patientens resa är ofta lång, med otillräcklig symtomkontroll. Många upplever att det finns en okunskap inom vården och hos allmänheten om att det finns behandlingar som inte enbart lindrar symtom utan även behandlar orsaken till allergin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Allergivaccination kan vara en lösning för dem med svåra besvär. Denna behandling fanns tidigare i injektionsform men finns numera även i tablettform och skulle mycket väl kunna utföras i den nära vården. Detta skulle underlätta och hjälpa egenvårdsanvändarna och de patienter som blir allvarligt påverkade av sin allergi. Det kan till exempel handla om barn som blir inaktiva på grund av gräs- och pollenallergi.

För att allergiker ska få rätt behandling och en jämlik vård bör det, anser Moderaterna, finnas nationella riktlinjer för allergivården. Vården för allergiker varierar stort i landet, och det får inte bero på din bostadsort om du får behandling och vilken behandling du får. Jag har förmånen att bo i Halland, i Kungsbacka. Där har vi en väl utbyggd allergivård, men tyvärr ser det inte ut så i hela landet. Nationella riktlinjer för allergivården skulle ge bättre livskvalitet men även innebära att resurserna användes mer effektivt.

Mot denna bakgrund, fru talman, är det glädjande med ett tillkännagivande till regeringen om att den när det gäller allergivården bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av personer med allergier ska bli mer jämlik.

Det sista tillkännagivande som jag vill belysa är det som handlar om att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Den avgiftsfria pneumokockvaccinationen, som det beslutades om förra året, är ett steg på rätt väg mot ett vaccinationsprogram för äldre. Ett vaccinationsprogram för äldre där vaccin mot flera allvarliga sjukdomar ingår skulle vara en reform för att möjliggöra en friskare tillvaro för fler, högt upp i åldrarna.

Avslutningsvis, fru talman: Att satsa på det förebyggande, preventiva, folkhälsoarbetet måste prioriteras högre på den politiska agendan, för den enskilde men även för samhället i stort.

(Applåder)

Anf. 140 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Det finns en majoritet för fem tillkännagivanden till regeringen i detta motionsbetänkande. Flera av dem gäller frågor där regeringen redan gör eller har satt igång saker. Det är bra saker, och regeringen gör dem redan eller har satt igång dem.

Men vi kan konstatera att det kanske inte är det som berörs i dessa tillkännagivanden som gör att vi tar de riktigt stora kliven för folkhälsan, utan det är det som görs när det gäller den ekonomiska politiken. Det finns otaliga rapporter som visar den brutala sanningen: Det finns en djup, stark sammankoppling mellan de ekonomiska klyftorna och den hälsoklyfta vi har i Sverige i dag.

För att nå framgång när det gäller folkhälsa behöver vi utjämna de ekonomiska klyftorna i samhället. Så, fru talman, vad har Moderaterna för politiska förslag för att utjämna de ekonomiska klyftorna?

Anf. 141 Ulrika Jörgensen (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Vi har fem tillkännagivanden som ger en god möjlighet att få en bättre folkhälsa, som jag nämnt. Att ha en bred nationell hälsostrategi tror jag är vägen till framgång när det gäller att nå dessa mål och få en bättre hälsa för oss alla. Det ska, som jag nämnde tidigare, vara tydliga mål, som kan vara ekonomiska, samt prioriteringar, satsningar, uppföljningar och utvärderingar. Strategin bör vara ett samarbete mellan regeringen och riksdagen, kommuner och organisationer. Jag tror överlag att alla måste samarbeta för att vi ska få en bättre folkhälsa.

Jag ställer en fråga tillbaka till ledamoten, fru talman: Vilka andra incitament än ekonomiska anser ledamoten behövs?

Anf. 142 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Flera av de sakerna tog jag upp i mitt anförande, som ledamoten säkert hörde.

Moderaterna har fortfarande ingen ekonomisk politik som kommer att minska klassklyftorna och därmed hälsoklyftorna. Det sägs mycket bra och fint här, men Moderaterna kanske inte är någon att hålla i handen när det handlar om den ekonomiska utjämningspolitiken.

Jag provar att ställa en annan fråga till ledamoten, fru talman. Just nu bereds en skarpare lagstiftning för nikotinprodukter i utskottet. Moderaterna tycker att smaksättning av e-vätskor med exempelvis godis ska finnas kvar. Men vi vet att det är en garanti för att fler tar steget till att bli nikotinberoende. På yttersta marginalen är detta ett sätt att få fler att sluta bruka nikotin.

Fru talman! Min fråga är om Moderaterna orkar stå emot tobakslobbyisterna för folkhälsans skull.

Anf. 143 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Ingen ska börja röka, absolut inte. Det är huvudmålet för folkhälsopolitiken, och där har vi lyckats ganska bra. Vi har fått ned rökningen på en låg nivå. Jag vill att vi även får ned barnfetman på den nivån; om barnen utvecklar fetma kan det leda till olika sjukdomar.

Jag är inte så orolig för det här med smaksättningen. Det viktigaste för mig är att man inte börjar röka. Jag tror inte att det har så stor betydelse om det är smaksättning eller inte.

Anf. 144 Clara Aranda (SD)

Fru talman! Vi debatterar SoUl6, ett betänkande där viktiga och relevanta folkhälsofrågor behandlas.

Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det handlar om både hälsa och ohälsa. Därför är det också viktigt att vi arbetar utifrån en helhetssyn där sjukvård och ett preventivt folkhälsoarbete hänger ihop. Folkhälsofrågorna behöver integreras i alla samhällssektorer, från exempelvis utbildning till fysisk samhällsplanering. Samtidigt behöver vi ha ett brett samhällsperspektiv där frågor som jämlikhet, delaktighet, språkkunskaper och jämställdhet inkluderas. Därför ser Sverigedemokraterna också behov av att ta fram en sammanhållen nationell strategi för att fullt ut kunna främja folkhälsan och samtidigt avlägsna onödiga stuprör som begränsar folkhälsoarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Covid-19-pandemin visade tydligt att folkhälsan är beroende av ett flertal olika samhällsområden. Vi har kunnat se en direkt hälsopåverkan i form av sjuklighet och dödlighet med anledning av pandemin. Samtidigt har smittskyddsåtgärderna indirekt haft en påverkan på förutsättningarna för hälsa. Vaccinet har bidragit till att vi numera har kunnat återgå till ett normalt liv, fast det är också många som har blivit särskilt hårt drabbade och som ännu inte är återställda efter sin covid-19-infektion.

Inledningsvis antogs långvariga besvär och vårdbehov efter covid-19 endast föreligga för svåra fall av infektionen, det vill säga fall som lett till intensivvård. Under våren och sommaren 2020 visade det sig dock att en annan grupp covid-19-patienter, som inte behövt sjukhusvård initialt, likväl utvecklade långvariga symtom med en uttalad funktionsnedsättning i arbetsförmåga, studieförmåga och förmåga att ta hand om sig själv och klara sig själv i sin vardag.

Pandemins största patientgrupp är alla de individer vars hälsa inte är återställd efter genomgången covid-19-infektion. Långtidskomplikationer efter covid-19 är och kommer fortsatt att vara en folkhälsoutmaning för oss att hantera. Därför behöver konsekvenserna av coronapandemin också identifieras ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Fru talman! Förbättrade och mer hälsosamma matvanor kan ha en mycket positiv effekt på folkhälsan och kan faktiskt rädda liv. Därför behöver vi se till att kunskapen om hälsosamma matvanor förstärks, både inom hälso- och sjukvården och hos befolkningen. Vi behöver också bli bättre på att arbeta för att granska näringsinnehåll och komma ifrån onödigt höga sockernivåer.

Enligt en sammanställning som Cancerfonden genomfört tillsammans med Sveriges Konsumenter innehåller svensk läsk mer socker än läsk i andra länder. Läsk med apelsinsmak av ett visst välkänt märke innehåller upp till nästan tre gånger mer socker i Sverige än i Spanien och Storbritannien. I Sverige har apelsinläsken ett innehåll på 18 sockerbitar, medan samma läsksort innehåller 7 sockerbitar i bland annat Spanien. Sverige skiljer även ut sig från våra nordiska grannländer, då sockernivåerna är märkbart högre här. Sockernivån ligger på 12,3 gram per deciliter i Sverige. I Danmark och Finland är nivån 7,2 gram per deciliter.

Övervikt och fetma är en allvarlig effekt av sockerkonsumtion. Därför är det viktigt att reglera onödigt höga sockerhalter. I dag lider mer än hälften av Sveriges befolkning av övervikt eller fetma, vilket i sin tur ökar riskerna för exempelvis cancer. Därför är en minskad konsumtion av socker en betydande del i arbetet för en förbättrad folkhälsa.

Ett flertal länder har valt att införa en skatt på läsk som innehåller socker. För att konsumenterna inte ska drabbas har läskproducenterna i sin tur valt att sänka sockerhalten i sina produkter. Sverigedemokraternas uppfattning är dock att det finns bättre alternativ för att minska sockerkonsumtionen än höjda skatter. Vi anser i stället att Sverige behöver reglera tillåten mängd socker i läsk med hjälp av lagstiftning. Producenterna skulle då bli tvungna att ta hänsyn till lagen i sin tillverkning. På så sätt skulle vi kunna minska en ohälsosam sockerkonsumtion och samtidigt verka för en bättre folkhälsa utan att någon ska behöva straffbeskattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Astma och allergi hör till vår tids största folksjukdomar. Så mycket som var tredje svensk är drabbad, och antalet ökar. I dag finns det bättre kunskap kring hur vi kan minska alternativt mildra allergier, men den kunskapen tas inte till vara. Trots att så många människor regelbundet behöver söka vård för sina symtom upplevs kunskapen i vården ofta som låg.

Bristen på kunskap och avsaknaden av nationella riktlinjer leder till en både ofullständig och ojämlik vård. Kvaliteten på vården man får beror tyvärr i många fall på var man bor. Sverigedemokraterna menar att detta är helt oacceptabelt. Vi anser därmed att åtgärder för att komma till rätta med det måste genomföras omgående.

Samtidigt ser vi hur allt fler individer i Sverige blir allergiska mot mat. Det drabbar personer i alla åldrar. Kunskapen om bakomliggande mekanismer är låg, och insatserna vid fastställda allergier är i många fall bristfälliga. Att prioritera en så pass vanligt förekommande kronisk sjukdom i vårt land är en viktig insats för folkhälsan och välfärden. I dag innebär matallergier onödigt stora kostnader för individen, hushållet och samhället. Så ska det inte behöva vara. Vår uppfattning är att ett kunskapscentrum skulle kunna bli den kraftsamling och den motor som behövs för att bättre kunna hantera matallergier.

Avslutningsvis vill jag framhålla det otroligt positiva i att en utskottsmajoritet är överens om ett antal viktiga tillkännagivanden och att vi gemensamt kan verka för att det folkhälsopolitiska arbetet stärks ytterligare. Med det sagt yrkar jag bifall till reservation nummer 13.

Anf. 145 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för hennes anförande och särskilt för att hon lyfter den viktiga delen med kostvanor och behovet av att minska konsumtionen av socker.

Men vad tycker ledamoten om nikotinnivåerna? Och framför allt: Vad tycker ledamoten om att behålla smaksättningen av nikotinprodukter?

Jag har även en annan fråga, fru talman. Vilken är den absolut viktigaste insats eller satsning som krävs för att lyckas med att nå det folkhälsopolitiska målet att minska de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation?

Anf. 146 Clara Aranda (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Utskottet arbetar nu med frågan om smaksättning av nikotinprodukter, men det är inte det vi debatterar i dag. Jag kan dock svara lite kort att vi förespråkar en åldersgräns. Det viktiga är att dessa produkter inte säljs till minderåriga. De är för vuxna människor, och vi tycker att de ska ha friheten att välja vilken smaksättning de vill ha. Vi får som sagt återkomma till frågan, och det kommer att finnas tillfälle att debattera den ytterligare.

Ledamoten efterfrågar en enskild folkhälsopolitisk satsning som kan lösa alla problem, men så enkelt är det inte. Vi ser det som ett helhetsprojekt där vi först och främst förespråkar att vi får en nationell övergripande strategi på plats så att vi kan arbeta med de områden som kräver det men också ha en övergripande syn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Som jag nämnde i mitt anförande är det viktigt att inse att det inte handlar om bara hälso- och sjukvård utan att vi måste arbeta preventivt. Vi måste se hur vi kan arbeta inom civilsamhället med olika frågor och på vilka områden vi behöver göra satsningar.

Jag tror inte att ekonomiska incitament enskilt är lösningen på några problem när det gäller folkhälsa, utan det handlar om långsiktighet och att ha en övergripande plan.

Anf. 147 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag hoppas verkligen att Sverigedemokraterna orkar stå emot tobakslobbyisterna, inte bara för de ungas utan för hela befolkningens skull. Ska vi nå målet om att sluta hälsoklyftan inom en generation behöver vi definitivt börja med smaksättningen.

Fru talman! Det handlar ändå om de stora ekonomiska skillnader som finns i befolkningen. År 2019 hade en direktör i den ekonomiska eliten en lön som motsvarade drygt 60 industriarbetarlöner. En sådan gigantisk klassklyfta sluter inga hälsoklyftor, vilket all forskning visar.

Vad vill Sverigedemokraterna göra åt detta?

Anf. 148 Clara Aranda (SD)

Fru talman! När det gäller smaksättningen har nog många av oss blivit kontaktade av personer som har kunnat sluta röka med hjälp av e-cigaretter med smak. De vädjar till oss riksdagsledamöter att gå emot detta förslag, för detta har hjälpt dem när inget annat har gjort det. Nu vill Socialdemokraterna och regeringen ta bort denna möjlighet, och de tror att förbud är lösningen på snart sagt allt. Men så många människor vittnar ju om hur detta har hjälpt dem att röka mindre eller sluta helt.

Ledamoten upprepade sin fråga, och jag kan svara lite kort igen. Det finns ingen enkel lösning, utan vi behöver ha en bred nationell plan. Vi måste arbeta långsiktigt, och det måste Socialdemokraterna förstå. Låt oss ta suicidprevention som ett exempel. Här har man gjort många satsningar de senaste åren och försökt göra skillnad. Men enligt granskningsrapporten har dessa satsningar inte gett den önskade effekten.

Det krävs långsiktighet. Det handlar inte om pengar eller spretiga, kortsiktiga insatser, utan vi måste jobba på ett annat sätt med dessa frågor.

Anf. 149 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Folkhälsoarbetet och folkhälsofrågorna är ett område som vi borde tala om mer. Kommuner och regioner står inför stora demografiska utmaningar eftersom vi lever allt längre och barnkullarna växer. Behovet av välfärdstjänster ökar stort samtidigt som den arbetande delen av befolkningen och därigenom möjliga skatteintäkter minskar.

Därför är arbetet för en mer jämlik hälsa inte bara en ekonomisk nödvändighet utan också ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, bemanning och finansiering. Välfärden är beroende av att medborgarna har goda förutsättningar att må bra och är vid god hälsa högt upp i åldrarna. Just därför borde vi som sagt tala mer om folkhälsofrågorna och även satsa mer resurser och tankeverksamhet på vad vi kan göra för att fler ska ha en god hälsa genom hela livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! I det betänkande som vi nu debatterar täcker vi in allt från hälsosamma matvanor, ungdomsmottagningar och pollenmätningar till vaccinationer. Jag kommer i mitt anförande att fokusera på de tre tillkännagivanden där Centerpartiet har varit drivande under många år och där vi nu har samlat en majoritet.

Fru talman! I förra veckan arrangerade vi ett seminarium här i riksdagen tillsammans med Generation Pep. Det var ett väldigt intressant seminarium där Generation Pep presenterade sin rapport om hur folkhälsoläget ser ut bland våra barn och unga, och läget är faktiskt ganska dystert. Vi kan se att barn och unga rör sig för lite, att den psykiska ohälsan ökar och att man i genomsnitt äter bara hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönt varje dag. Detta är ingen bra grund att stå på om man ska ha en god hälsa genom hela livet. Rapporten pekade också på sambandet mellan brist på rörelse och psykisk ohälsa.

Fru talman! I tidigare rapporter från bland annat Generation Pep kan vi se att andelen barn med fetma har femdubblats sedan 90-talet. Detta är verkligen alarmerande siffror. Farorna för barn med övervikt och fetma, både direkt och senare i livet, är många. Värst är utan tvekan all mobbning och stigmatisering, som riskerar att skapa allvarliga konsekvenser för det psykiska måendet och självkänslan, men även socialt utanförskap.

Trots ett stort behov eftersom vi har sett en ökning av barnfetma under en lång tid har Sverige ingen nationell strategi eller plan för hur vi ska arbeta med frågorna och vända trenden. Det finns vissa regioner, bland annat Halland, som är väldigt duktiga på att arbeta systematiskt och planerat. Men skillnaderna i landet i hur man tar sig an övervikt och fetma hos barn är alltför stora.

Därför är jag glad att regeringen nu får i uppdrag, på initiativ från bland annat Centerpartiet, att se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.

Fru talman! En fråga som vi i Centerpartiet tyvärr inte fick gehör för är vårt förslag för hur vi kan stärka tillgången till ungdomsmottagningar i hela landet. Vi vet att ungdomsmottagningar många gånger spelar en avgörande roll för ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Det är hit man vänder sig som ung vid problem, för rådgivning och för att få tillgång till preventivmedel. Tyvärr ser vi även här att jämlikheten över landet skiljer sig mycket åt. På landsbygd och i glesbygd är det ofta svårare för barn och unga att komma i kontakt med ungdomsmottagningen.

Centerpartiet vill därför ge lämplig myndighet i uppdrag att se över hur tillgången kan stärkas genom traditionella, mobila och digitala lösningar. Därför yrkar jag bifall till reservation 21.

Fru talman! Jag vill i mitt anförande även lyfta fram vikten av hivprevention och en jämlik tillgång till profylax för hiv genom ökad rådgivning och förskrivning av så kallad Prep i alla regioner.

Enligt Folkhälsomyndigheten krävs ett flertal insatser för att säkerställa jämlik sexuell hälsa för män som har sex med män. Regionernas gemensamma råd för införande av nya läkemedel, NT-rådet, rekommenderar sedan 2018 regionerna att använda så kallad pre-expositionsprofylax, Prep, som förebyggande behandling hos personer med hög risk att smittas av hiv. Det är viktigt att regionerna får de resurser som krävs så att de som behöver det får möjlighet till testning, rådgivning och förskrivning av Prep. Så är tyvärr inte fallet i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Trots bevisat goda effekter är förskrivningen av Prep väldigt låg runt om i Sverige. Det är bara ett fåtal kliniker i landet som förskriver Prep, trots att alla läkare har förskrivningsrätt. Här behövs en förändring nu. Att vi har lyckats samla en majoritet för att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning kan utökas i alla regioner är därför väldigt glädjande.

Fru talman! Den tredje och sista delen av mitt anförande vill jag ägna åt att prata om hur Centerpartiet hade velat utveckla det förebyggande hälsoarbetet för våra äldre. Även om man brukar säga att vi måste börja med barnen kan vi konstatera att det blir rejält pang för pengarna om vi även satsar på ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för våra äldre.

I Sverige har vi sedan många år tillbaka framgångsrika nationella mödrahälsovårds- och barnhälsovårdsprogram. Vi mäter, följer upp, samtalar, ger råd och vaccinerar. Allt detta gör vi för att vi vet och ser att det har en enormt god effekt.

Centerpartiet har sedan 2019 drivit frågan om att vi även ska införa ett äldrehälsovårdsprogram där vi samlar ihop de förebyggande och hälsofrämjande insatserna till ett nationellt program. Ett sådant program skulle bygga på forskning och vetenskap och bland annat innehålla ett nationellt vaccinationsprogram.

Detta har vi tyvärr inte fått gehör för. I stället har vi duttat lite här och lite där. Jag är naturligtvis väldigt glad att vi nu har samlat en majoritet för Centerpartiets förslag om ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Men jag hade varit ännu gladare om vi hade vågat ta steget att fullt ut införa ett nationellt äldrehälsovårdsprogram och på så sätt samlat det förebyggande arbetet för våra äldre och skapat en jämlikhet i hela landet.

Anf. 150 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! För Vänstern är ordet folkhälsa förknippat med jämlik hälsa. I dag är hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället mycket stora, och de ökar faktiskt. Det här gäller också barn. Det handlar om klass, anser vi.

Barn till föräldrar som har sämre ekonomi är särskilt exponerade för hälsoproblem och löper mer än dubbelt så stor risk att dö under barndomen som andra barn. De löper också nästan tre gånger så stor risk som andra barn att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.

Fru talman! I Studieförbundet Näringsliv och Samhälles, SNS, forskningsrapport Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa går forskarna igenom i vilken utsträckning föräldrarnas ekonomiska och sociala situation påverkar barnens hälsa. Resultatet visar att det finns stora sociala skillnader i barns hälsa. Detta har pågått i decennier, kan vi se i tabellerna.

Rapporten visar att hälsan under barndomen i stor utsträckning har betydelse exempelvis för hur det går i skolan. Klass och hälsa påverkar hela livet. Förebyggande arbete för att motverka ohälsa hos barn är en mycket viktig åtgärd, och den ska in väldigt tidigt. Förutsättningen att vända en negativ utveckling ökar om insatsen sätts in så tidigt som möjligt. Görs det? Det kan man fundera på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Vi vill att regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på en handlingsplan för att minska hälsoklyftorna bland barn och unga samt tydligt peka ut områden som ska prioriteras. Det gör vi i reservation 6, som jag härmed lyfter.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Yrkar bifall till.)

Förlåt! Jag säger fel varje gång. Jag borde sitta i något slags skamvrå här inne.

Ett av de största folkhälsoproblemen inte bara i Sverige utan i hela västvärlden är övervikt och fetma. Mycket riktigt är också övervikt och fetma en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och för tidig död i Sverige. Det har vi också sett under covid-19.

Förutom förhöjd risk för cancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom är fetma och övervikt ofta associerat med social stigmatisering. Det riskerar också att leda till psykisk ohälsa.

För barn och ungdomar med övervikt och fetma är risken dessvärre stor att övervikten och fetman kvarstår i vuxen ålder. Detta är en klassfråga som måste angripas på väldigt många olika sätt.

Barns och ungas möjlighet att delta aktivt i föreningslivet, fru talman, begränsas i många fall av föräldrarnas möjlighet att betala utrustning och terminsavgifter. Har mamma råd att betala fotbollskursen eller fotbollsskorna? Finns det idrottsföreningar där du bor? Når vi ut till dem som behöver föreningslivet bäst?

Jag går och tränar på Eriksdalsbadet väldigt regelbundet. Då tittar jag alltid på de föreningar där som jobbar med eller tränar barn. Jag funderar alltid på vilka barn som är där och vilken samhällsklass de kommer ifrån. Har man inte de här klassglasögonen på sig är det lätt att tro att det inte behövs strukturella satsningar på barn och unga generellt.

Då kan det bli som i Stockholms kommun, att man tar bort äventyrsbadet. Det kan ju låta lite muppigt, men i äventyrsbadet rör sig barn väldigt mycket. Det kan även bli som det också blev i Stockholms kommun, där den före detta Alliansen styr med Miljöpartiet, att man minskar simkurserna för barn. Så kan det bli om man inte har de glasögonen på sig.

Samhället behöver kraftsamla för att vända utvecklingen av övervikt och fetma i Sverige. Samtidigt krävs det också insatser för att undvika och motarbeta diskriminering av personer som är överviktiga och för att fetma ska betraktas som den kroniska sjukdom det faktiskt är. Vi vill att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram en nationell plan för en nationell kampanj om mat, fetma och lite annat smått och gott.

Fru talman! Vänsterpartiet vill se en ordning där folkhälsoarbetet ges en tydligare roll i styrningen av hälso- och sjukvården. För att detta ska bli verklighet krävs resurser. Arbetet för folkhälsan måste bli en tydligare del i hur statliga medel ska fördelas till regionerna. Vi vill även lagstifta om att folkhälsoarbetet ska vara obligatoriskt och inte "fritt valt arbete" i regioner och kommuner, som det är nu.

Allergi, fru talman, är ett jätteområde av diagnoser och tillstånd. En tredjedel av alla svenskar lever med allergi eller överkänslighet. För att på ett effektivt sätt behandla och förebygga allergi krävs nationella riktlinjer som gör att vårdgivare och andra aktörer kan utgå från samma kunskapsmaterial.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Nationella riktlinjer stärker också möjligheten att uppnå en jämlik hälsa och en jämlik vård av allergiker och astmatiker, något som i dag är ett bekymmer. Vi vill som sagt att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer. Detta är också en av de saker som utskottet gemensamt har bestämt sig för att göra någonting åt. Jag är glad för att detta förslag till tillkännagivande flöt igenom så fint.

Fru talman! Nu går jag in på ett helt annat område. Vi vill också att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att se över tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning. Det är också ett förslag till tillkännagivande som vi har ställt oss bakom. Vänsterpartiet delar synen och har också väckt en motion om detta. Det här är en jättefråga.

Jag har jobbat med hivprevention på Folkhälsomyndigheten, delvis, och har sett hur otroligt stigmatiserad denna grupp fortfarande är. Det är många i befolkningen som fortfarande tror att man kan få hiv när man råkar ta ett glas i köket av någon som har hiv, exempelvis. Det här måste vi göra någonting åt.

En fördomsfull och kunskapsfientlig syn på hiv och aids gynnar ingen, allra minst dem som lever med diagnosen. Ett mål för politiken på området bör alltså vara att effektivt minska infektionerna och smittan och samtidigt ta bort stigmat. Mycket tyder på att en nationell plan behövs för information och kunskap om hiv med fokus på att bryta stigmat hos såväl allmänhet som hälso- och sjukvård.

Ett av de mest effektiva sätten att förhindra överföringen av hiv är att personer som befinner sig i särskild risk för att komma i kontakt med viruset medicinerar preventivt med så kallade Prepläkemedel. För mig är det en gåta att detta inte är genomfört i hela Sverige.

En person som står på Prep löper avsevärt mindre risk att få hiv överfört. Effektiviteten av läkemedlet har uppmätts till 99 procent. Då har man tittat på forskning i USA och Storbritannien, exempelvis, som visar att Prepförskrivningen är effektiv och utgör ett bättre skydd än informationsinsatser och utdelning av exempelvis kondomer.

Trots det här är alltså förskrivningen i Sverige bekymmersamt låg och komplicerad. Endast en handfull kliniker i landet förskriver Prepläkemedel, trots att alla läkare har förskrivningsrätt. Vi ser årslånga väntetider för inrättandet av läkemedlet på vissa kliniker. Det här är verkligen inte okej.

För de grupper som löper större risk att smittas av hiv är Prep ett mycket effektivt sätt att undvika överföring av virus. Vi är fast beslutna att arbeta för en politik där rätten till effektiva läkemedel inte begränsas av moraliska överväganden eller snäva budgetramar. Den som löper risk att smittas av hiv borde erbjudas Prepbehandling för att undvika överföring och livslångt läkemedelsberoende.

Detta måste man sätta fart på i hela Sverige, och det flöt också in i det här tillkännagivandet. Vänsterpartiet är med i fyra av de fem tillkännagivandena, så visst kan man göra skillnad.

Jag måste bara tillägga en sak, fru talman, även om klockan tickar framför mig. Jag hör hela tiden Socialdemokraterna lyfta fram det ekonomiska och att vi måste ha en annan fördelningspolitik, vilket gör mig som vänsterpartist väldigt glad. Jag ser fram emot att ni i Socialdemokraterna efter valet också står för just en annan fördelningspolitik.

Anf. 151 Barbro Westerholm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Det här betänkandet om folkhälsa har vi diskuterat många gånger, och vi kan konstatera att det finns ganska stor samstämmighet beträffande vad vi vill.

Vi gläds också åt den förbättring av hälsotillståndet som, om vi ser det genomsnittligt, har ägt rum i Sverige. I dag har en 70-åring samma hälsonivå som en 50-åring hade för 50 år sedan, vilket är positivt. Men det råder en ojämlikhet och en väldig variation, vilket flera här inne har vittnat om. Det innebär att folkhälsoarbetet hela tiden måste stärkas, inte minst genom Folkhälsomyndighetens uppdrag. Vi kan konstatera att deras insatser naturligtvis har påverkats av covid-19 eftersom mycket av deras resurser har fått ägnas åt pandemin, men nu kan de ta nya tag.

Folkhälsoarbetet ska genomsyra hela samhället. Det är därför vi tjatar med den reservation som vi har också i det här betänkandet. Det handlar om reservation 3, som vi yrkar bifall till.

Det är ju inte bara hälso- och sjukvården som ska arbeta här. Ja, där ser man de hälsoproblem som uppstår genom levnadsvanor och sättet att röra sig ute i samhället, med skador och så vidare, men det är viktigt att hälso och sjukvården har tid och instrument att informera om till exempel att man i en kommun ser många halkolyckor på vissa platser och att kommunen bör göra insatser där.

Vi ser också det här problemet bland barn. Det vittnades om detta på det seminarium som hölls häromveckan, där barns hälsa var i fokus. Här har förskolan naturligtvis en väldigt viktig roll att spela, liksom skolan, högre utbildning och så vidare. Jag ska inte förlänga mitt inlägg med att djupdyka här.

Jag vill ta upp frågan om tillkännagivanden. Detta är ju riksdagens möjlighet att i demokratisk ordning påverka regeringen i den riktning som man vill. Det här är ju i grunden väldigt bra, men vi måste fundera över hur vi använder detta redskap.

När jag tittade på riksdagens utredningstjänsts statistik, som vi fick häromveckan, såg jag att det är ett betydande antal tillkännagivanden som regeringen nu har att hantera. Justitieutskottet har flest, vi i socialutskottet är god tvåa och miljö- och jordbruksutskottet är trea.

När jag tittar på de fem tillkännagivanden som vi har i det här betänkandet är jag väldigt glad över det som vi tar upp om vaccinationsprogram för äldre. Det är något som vi har haft uppe gång efter annan i utskottet, och nu riktar vi ett tillkännagivande.

Att detta tillkännagivande känns viktigt har också att göra med hur regeringen har reagerat på ledamoten Acko Ankarbergs och min fråga. När man nu har en rekommendation från Folkhälsomyndigheten om att införa det här breda vaccinationsprogrammet för årsrika människor, också med pneumokockvaccination, går regeringen ut med vaccination för 75-åringar. Men vi har massor av 75-plussare som inte är vaccinerade. Jag har ställt en följdfråga, och det verkar inte som att andra än just de som är 75 ska få möjlighet till den här vaccinationen.

Då blir det viktigt med detta tillkännagivande. Vi ska inte diskriminera dem som är 75-plus - eller 76-plus - från den här vaccinationen.

Vi i Liberalerna har inte ställt oss bakom det här om allergiområdet. Vi har en diskussion om att vi ska ta det som känns allra viktigast, och när vi gick igenom vad som görs på allergiområdet fann vi att SKR och Centrum för Allergiforskning gör i princip det som tillkännagivandet är ute efter. Jag kan väl säga att vi står bakom tillkännagivandet, men vi skriver inte under det. Utskottet är uppenbarligen rörande överens om att allergisjukdomarna är någonting som det är väldigt viktigt att vi satsar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Vi lyfter också fram en rad andra saker, som ungdomsmottagningarna, som är viktiga, och inte minst hivpreventionen.

(Applåder)

Anf. 152 John E Weinerhall (M)

Fru talman! Sedan hivepidemins tog sin början på 1980-talet har mer än 30 miljoner människor i världen dött i aids. Då på 1980-talet uppskattades det i prognoser att var fjärde svensk skulle smittas av viruset, och från politiskt håll talades det till och med om att upprätta arbetsläger i Norrland för personer med hiv. Bland smittskyddsåtgärder fanns rekommendationer om att undvika närkontakt med hivsmittade exempelvis i butiker, i folksamlingar och på restauranger. Bastuklubbar förbjöds till och med i moralpanikens och rädslans tecken. I dag framstår detta, tack vare kunskap och medicinska framgångar, som fullständigt främmande, även om stigmatiseringen fortfarande är stor.

Men trots att både forskning och preventivt arbete har kommit långt på fyra decennier är epidemin långt ifrån över. Nära 40 miljoner människor världen över lever med hiv. I Sverige lever drygt 8 000 människor med hiv. I dag är utbredningen som störst i afrikanska länder söder om Sahara, där två tredjedelar av världens hivsmittade i dag lever. Det är också från den delen av världen som flest med nydiagnostiserad hiv kommer till Sverige.

För att bekämpa spridningen av hiv har stora ansträngningar gjorts såväl i världen som i Sverige. Bland annat lanserade FN-organet Unaids 90-90-90-målen år 2014. De innebär att 90 procent av dem som har hiv ska vara medvetna om det, att 90 procent av dessa ska behandlas med hivläkemedel och att 90 procent av dem ska ha omätbara virusnivåer, det vill säga smittfri hiv.

Globalt sett uppfylls i dag dessa så att 81 procent har fått en hivdiagnos, 67 procent har fått behandling och 59 procent har omätbara virusnivåer. Vi har alltså fortfarande stora globala utmaningar.

Vi kan vara stolta i Sverige. Sverige har historiskt sett varit mycket framgångsrikt i bekämpningen av spridning och behandling av hiv och var först med att nå Unaids mål om 90-90-90. I dag uppfyller Sverige dessa till 90-98-94.

Sverige håller dock på att missa det första målet om att minst 90 procent av dem som smittas med hiv också ska vara medvetna om sin hivdiagnos och därför riskerar att inte nå Agenda 2030-målet om att eliminera hivepidemin till år 2030. Sverige behöver på nytt ta på sig ledartröjan och höja ambitionerna. Vi tycker tillsammans med bland andra Kristdemokraterna att vi ska höja målet till 95-95-95. Detta är också i enlighet med Unaids mål. Jag kan tycka att det är lite märkligt att partier i den här församlingen som vanligtvis är stora FN-vurmare inte lyssnar på FN:s organ för att eliminera hiv till 2030. Vi ställer oss alltså vid sidan av det internationella arbetet för att eliminera hiv.

Utvecklingen är oroväckande på flera sätt. Personer som har hiv riskerar att få behandling långt efter smittotillfället, till men för deras hälsa, och det innebär också att andra riskerar att smittas. Den största risken för smitta är sexuell kontakt eller delning av injektionsverktyg med någon som är omedveten om sin hivstatus. Det är värt att påminna om detta. Därför vore det önskvärt med ett medvetandegörande om vikten av testning bland allmänheten, en frikostig inställning till testning i sjukvården och en god tillgänglighet när det gäller just testning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Många som lever med hiv i Sverige upplever fortsatt en stor stigmatisering. Detta var inte minst Karin Rågsjö inne på i sitt tidigare anförande. Det medför stora psykosociala problem. Inom vård och omsorg är det givetvis en självklarhet att vården ska vara av hög kvalitet och att personalen möter patienter på ett professionellt och värdigt sätt. I uppföljningen av patienter med hiv bör därför också livskvaliteten mätas regelbundet och utgöra ett fjärde nationellt 95-mål. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ta fram ett kvalitetsregister för att mäta detta.

En åtgärd för att minska antalet infektioner av hiv är förskrivningen av Prep, alltså preexpositionsprofylax, som effektivt minskar risken för att smittas med hiv. Tyvärr är tillgängligheten för att få Prep utskrivet olika över landet. Nu verkar man ha betat av köerna ganska bra i Stockholm, men tidigare har Stockholm haft mer än årslånga köer för att få just Prep. Under den tiden är det många i riskgrupper som riskerar att smittas helt i onödan. En mer tillgänglig Prepbehandling skulle minska förekomsten av hiv och också innebära kostnadsbesparingar i hälso- och sjukvården.

Sverige har sedan 2006 en nationell strategi mot hiv/aids som senast uppdaterades 2017. För att den ska vara aktuell i arbetet mot hiv behöver den uppdateras. Förebyggande behandling, skarpa skrivningar om tillgång till mer generös testning, avskaffad informationsplikt och tydligare skrivning om goda levnadsvillkor behöver ingå i en sådan uppdatering av strategin. Detta skulle också vara en viktig signal för att minska den stigmatisering som personer med hiv i dag upplever.

Fru talman! Ytterligare åtgärder för att minska stigmatiseringen är kunskapen bland vård- och omsorgspersonal. Människor som lever med hiv upplever i stor utsträckning att de möts av okunskap om såväl deras hivinfektion som de följdsjukdomar som den medför. Ingen ska behöva mötas av vårdpersonal med dubbla handskar eller visir.

Fru talman! En viktig och omistlig del i det hivpreventiva arbetet är de ideella krafter som finns i vårt land. Det finns många föreningar som arbetar både med hivprevention och för goda levnadsvillkor för dem som lever med hiv. Tyvärr valde den socialdemokratiska regeringen för några år sedan att halvera statsanslag 2:4, som just handlar om förebyggande insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Detta har fått stora konsekvenser, inte minst på regional och lokal nivå, där anslagen har minskat kraftigt. Därför är jag så glad över att just Moderaternas och våra samarbetspartiers budget vann gehör i kammaren, så att vi kunde återställa anslaget till den ursprungliga nivån gällande förebyggande insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar.

Folkhälsofrågor

Tidigare fanns också ett nationellt hivråd som samlade relevanta intressenter. Det låg under Socialstyrelsen och hade som uppgift att arbeta för att bekämpa spridningen av hiv i landet. Efter att Sverige uppnådde 909090-målen avskaffades dock detta. Givet att Sverige nu halkar efter många andra i västvärlden vore det önskvärt att detta kunde återinrättas. Därför bör regeringen tillsätta ett nytt hivråd som kan samla politiken, expertis och civilsamhälle för att med gemensamma ansträngningar vara behjälpliga när det gäller att Sverige ska bli först i världen med att eliminera hiv.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att jag är glad över att vi moderater här i kammaren har lyckats driva på för avskaffad informationsplikt, dubblerade anslag till hivprevention tidigare under mandatperioden och också att en stor majoritet i dag säger att det är viktigt med åtgärder för att bryta stigma, öka förskrivningen av Prep, utöka testningen och öka kunskapen bland allmänheten. Det är bara Socialdemokraterna som ensamma står som reservanter mot detta.

Sedan hade vi gärna gått längre. Vi hade tyckt att det hade varit bra om fler i den här församlingen hade ställt sig bakom våra förslag om att höja målen och införa ett fjärde mål när det gäller livskvalitet och att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hivvården. Vi tror också att det vore bra om regeringen utser ett hivråd. Men jag tänker att vi kanske inte behöver vänta mycket längre än till nästa val för att få se detta bli verklighet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 maj.)

E-hälsa m.m.