Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Anf. 1 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Den 24 februari i år vaknade vi upp till den verklighet som vi fruktat. Vi vaknade upp till nyheten att Ryssland invaderat Ukraina. Redan i december markerade Ryssland att de inte längre ställer upp på den europeiska säkerhetsordningen: den ordning som innebär att varje land bestämmer över sin egen säkerhetspolitik och att Europas gränser aldrig mer ska ritas om med våld och den ordning på vilken vi grundat Sveriges säkerhetspolitik.

Den 24 februari i år gick Ryssland från ord till handling. Den ryska regimen har visat vilka medel den är villig att ta till för att nå sina mål. De ryska soldaterna har visat sig från sin allra värsta sida genom att använda våld, sexuellt våld och avrättningar i ren tortyr. Civilbefolkningen i Ukraina har mötts med en obeskrivlig brutalitet.

Den ryska aggressionen har fått stora konsekvenser för säkerhetsläget i Sveriges absoluta närområde. Vi ser hur våra grannländer nu ett efter ett ser över sin säkerhetspolitiska linje.

Danmark kommer den 1 juni att folkomrösta om att fullt ut ansluta sig till EU:s försvarssamarbete. Samtidigt ökar de också kraftigt sina egna försvarssatsningar för att nå upp till 2 procent av bnp.

Tyskland har deklarerat att de från och med nu kommer att lägga mer än 2 procent av bnp på försvar. Med det svänger Tyskland helt om i sitt förhållningssätt till sin egen försvarsförmåga och lämnar den linje de haft sedan återföreningen.

Nu i helgen stod det slutligen klart att Finland ansöker om medlemskap i Nato. I måndags deklarerade den svenska regeringen detsamma, och för nästan exakt en timme sedan lämnade Finlands och Sveriges Natoambassadörer gemensamt in våra respektive länders Natoansökningar till generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Herr talman! När omvärldsläget förändras måste vi ta ansvar för Sveriges säkerhet och analysera det läge som vi befinner oss i. När säkerhetsordningen ifrågasätts, när ett land i vårt närområde helt oprovocerat invaderar ett grannland och inleder ett fullskaligt krig och när vår närmaste försvarspolitiska samarbetspartner Finland väljer att lämna den alliansfrihet vi delat och gemensamt upprätthållit, då måste vi analysera vad som är bäst för Sveriges säkerhet i dag och i framtiden. Det är det som vi socialdemokrater har gjort, och det är därför vi landat i att ansöka om ett medlemskap i Nato. Säkerhet bygger vi bäst tillsammans.

Med Finland har vi under många år byggt upp en mycket nära försvarspolitisk relation. Det är en relation och ett samarbete som sträcker sig bortom fredstida förhållanden.

Mitt under pandemin, under riksmötets öppnande hösten 2020, samlades vi här i kammaren för att rösta igenom lagen om operativt stöd mellan Sverige och Finland. Det är en lag som möjliggör för den svenska regeringen att be om stöd från Finland för att hantera såväl kränkningar som väpnade angrepp men också för regeringen att besluta om att skicka militärt stöd till Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Sedan vi beslutade om den lagen har säkerhetsläget tyvärr fortsatt att utvecklas åt fel håll. Säkerhetsläget i vårt absoluta närområde är än mer oroligt. För att stärka svensk säkerhet behöver vi kunna ta hjälp från andra stater. Så sent som i förra veckan besökte Storbritanniens premiärminister Boris Johnson Sverige för att underteckna en solidaritetsförklaring. Den innebär att om ett av våra länder ber det andra landet om hjälp på grund av katastrof eller angrepp hjälper vi varandra.

I en orolig tid krävs samarbete, och det krävs möjlighet till snabba beslut. Det ökar Sveriges säkerhet att regeringen får möjlighet att begära stöd inte bara från Finland utan från medlemsstater i EU och Nato för att, i enlighet med internationell rätt, möta ett väpnat angrepp mot Sverige och för att hindra kränkningar.

Det är därför vi har den här lagändringen på bordet i dag. Med regeringens förslag ändras den befintliga lagen om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland till att bli lagen om operativt militärt stöd. Förslaget ger regeringen ökade befogenheter i syfte att effektivisera Sveriges möjligheter att ta emot militärt stöd.

Med det här beslutet får regeringen möjlighet att agera snabbt för att säkra svensk säkerhet. Med det här beslutet ökar svensk säkerhet i en mycket osäker tid. Därför vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 2 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Den 16 mars debatterade och beslutade riksdagen om ett betänkande från utrikesutskottet angående vissa säkerhetspolitiska frågor. Då, alltså för två månader sedan, fann en majoritet bestående av fyra partier för gott att rösta ned förslag som lagts fram från fyra andra partier - M, KD, C och L - om svenskt medlemskap i Nato.

I går, den 17 maj, undertecknades Sveriges ansökan om att önska bli inbjuden som medlem, och i dag, den 18 maj klockan 08.00, överlämnades formellt denna viktiga handling till Nato tillsammans med den ansökan som Finlands riksdag ställt sig bakom med röstningssiffrorna 188 för och endast 8 ledamöter emot.

Herr talman! Precis om Alexandra Völker nämnde antog denna riksdag den 8 september 2020 lagen om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Med ny lagstiftning på plats skulle militärt utbyte underlättas. Men då fann en majoritet bestående av fyra partier för gott att rösta ned de förslag som fördes fram om att bredda lagen till att inte endast handla om ett land utan gälla alla EU- och Natoländer.

Som konstateras i det betänkande vi har att behandla fanns en reservation från Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den proposition vi nu har att behandla är i allt väsentligt den reservation vi lade fram redan för ett och ett halvt år sedan. Man skulle kunna säga: Vad var det vi sa? Men man skulle också kunna säga: Rätt och riktigt! Viktiga steg för att värna Sveriges säkerhet och därmed bidra till freden i Östersjöregionen tas med den här propositionen och Sveriges Natoansökan.

Herr talman! Det ryska anfallskriget mot Ukraina har nu pågått i snart tre månader. Det är månader av död och ofattbart lidande, familjer som splittrats och barn som aldrig kommer att få växa upp. Detta borde aldrig ha hänt, men i Kreml sitter en man som ser världen med andra glasögon - en man som väljer krig framför fred och våld framför samarbete. Där finns handlingen i Orwells bok 1984 i någon mening på riktigt: Där är krig fred.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Ryssland respekterar inte den regelbaserade världsordningen, som Sverige bygger sin säkerhet på. Och Putin förvägrar självständiga stater rätten att fatta självständiga beslut. Att Ryssland nu dessutom visar detta genom att använda militärt våld manar till handling för att stärka vår egen svenska säkerhet. Den säkerheten byggs bäst tillsammans med likasinnade. För att kunna göra det krävs det att vi kan både ge och ta emot stöd i händelse av kris och krig.

I går, på Norges nationaldag den 17 maj, besökte president Sauli Niinistö Sverige och höll ett anförande i riksdagen om viktiga säkerhetspolitiska vägval. Sverige och Finland går nu hand i hand. Vi gör det för att vi delar en gemensamhet, en gemensam historia men också en gemensam framtid.

Herr talman! Som tidigare nämnts fattade riksdagen för två år sedan beslut om att möjliggöra operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Analysen då var i mångt och mycket densamma som i dag, med undantaget att Ryssland nu har gjort verklighet av sina hot att med våld hindra självständiga europeiska länders vägval. Det beslutet byggde också på en utredning som analyserat de rättsliga aspekterna av de nya reglerna. För oss var det naturligt att redan då ta steget mot inte bara ett land utan hela kretsen av EU- och Natoländer.

Min kollega Pål Jonson lyfte i den debatten fram faktumet att Ryssland under det senaste årtiondet fördubblat sina försvarsutgifter och stärkt sina väpnade styrkor. Det manifesterades inte minst av ökade aggressiva övningar i vårt eget närområde. I dag är kriget ett faktum med allt sitt lidande.

Herr talman! För Moderaterna är ökad samordning och internationella försvarssamarbeten en av de tre pelare som det svenska försvaret vilar på. Vi är inte ensamma i vår syn på demokrati och mänskliga fri- och rättigheter utan delar den med andra, inte minst med andra europeiska nationer och med USA. Därför är steget mot ett Natomedlemskap naturligt att ta.

Den andra delen är just den nära relationen och den säkerhetspolitiska samordningen med vårt grannland republiken Finland. Den är grundfast, och jag ser att det försvarspolitiska samarbetet kommer att fortsätta utvecklas i Norden och mellan Norden och Baltikum.

Den tredje delen är också den mest självklara: vår egen nationella försvarsförmåga. Denna är grunden för allt det övriga, om vi ska vara en trovärdig partner och allierad. Sverige ska kunna inte bara ta emot utan även ge stöd. Det betyder att vi också måste stärka vår egen förmåga. Sedan det ryska angreppet på Ukraina har regeringen anslutit sig till att vi så snart som möjligt måste komma upp till 2 procent av bnp till försvaret. Moderaterna säger tillsammans med andra partier att vi måste göra det till 2025.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och därmed propositionen och vill i likhet med tidigare se att Sverige ges rättsligt stöd för att kunna ta emot militärt stöd från just EU- och Natoländer. Det är bra att detta sker just den dag då Sverige formellt överlämnar en ansökan om att bli inbjuden som medlem av den västliga försvarsalliansen Nato. Med moderata förslag kunde allt detta ha skett redan tidigare. Nu sker det i dag - vackert så!

Anf. 3 Aron Emilsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Politik är det möjligas konst, heter det. I tider som dessa behöver principer ställas mot realpolitiska förhållanden - det är mycket som har visat på det den senaste tiden - och kartan anpassas efter verkligheten, inte tvärtom.

I dessa dagar behöver Sverige noga förbereda sig på alla eventualiteter kopplat till de ryska hot som utfärdats mot vårt land. Därför välkomnar jag att regeringen nu har lagt ett förslag på riksdagens bord som innebär att vi kommer att kunna ta emot militärt stöd från de stater som är medlemmar i antingen EU eller Nato. Det är oerhört viktigt. Jag instämmer i att det finns synnerliga skäl för att det har varit en snabb hantering av ärendet.

Möjligheterna för att få militärt stöd från våra allierade kan vara avgörande i den situation som Sverige befinner sig i. Det militära stödet kan vara av olika slag och inkludera såväl marina förmågor som mark- och flygförband. Det kan även röra sig om vissa förmågor som Natos eller EU:s stater har tillgång till men som inte Sverige har eller förfogar över. Sharing is caring, som man säger på engelska.

Herr talman! Det är mycket som är viktigt med att de ryska hoten tas på största allvar. I den nyligen publicerade säkerhetspolitiska analysen, som vi har arbetat fram, står det också att Ryssland har kapacitet att genomföra sabotage med specialförband och insatser med långräckviddiga vapen. Därmed finns en risk för att militärt våld kan användas mot Sverige under ansökningsperioden fram till ett Natomedlemskap.

Risken för detta är inte överhängande eller för den delen akut, vad vi kan se. Men det finns all anledning att ta höjd för denna risk. Det är det som nu görs med det aktuella förslaget. Förslaget som möjliggör för militär hjälp från Nato och EU-allierade kommer att bidra till den tröskeleffekt som Försvarsmakten har mot ett angrepp. Förslaget är därmed bidragande till den krigsavhållande förmågan.

Tidigare regeringar av både röd och blå kulör bär ett mycket stort ansvar för att vår totalförsvarsförmåga tidigare näst intill avvecklats och för att vår beredskap har varit allt annat än god. Försvaret har kallats särintresse, och förbandsslakten har varit ett faktum. Samtidigt har Sverigedemokraterna sedan 2010 här i kammaren framhärdat i fråga om ökade försvarsanslag och varnat för den ryska upprustningen.

Nu tas konstruktiva steg mot en ökad svensk försvarsförmåga, som förhoppningsvis är långsiktig och inte tillfällig. Men Rysslands krigföring i Ukraina och de följdverkningar det har lett till i den europeiska säkerhetsordningen innebär att det också krävs smidighet och effektivitet i utbytet av militärt stöd till och från andra stater. Det är något som detta lagförslag ringar in.

Herr talman! Samtidigt som dessa risker för militärt våld föreligger och förslaget kommer att bidra till att stärka försvaret av Sverige är det viktigt att gå varsamt fram med dessa ändringar som omfattar våldsmonopolet och ytterst statens kärnuppgifter. Därför vill jag understryka det som står i propositionen om att regeringen fortlöpande bör hålla Utrikesnämnden informerad. Det är av stor vikt att information om militära styrkor från andra stater, även allierade sådana, som kan verka på svenskt territorium fortlöpande lämnas.

Slutligen är det bra att detta kommer på plats så skyndsamt som möjligt eftersom det både förstärker tröskelförmågan, mot att en potentiell fiende använder militärt våld mot Sverige, och ger en ökad handlingsfrihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Jag yrkar därmed, vilket inte hör till vanligheterna, bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 4 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Jag gläds åt att Aron Emilsson och Sverigedemokraterna nu ändå instämmer i den säkerhetspolitiska analysen och ser den ryska hotbilden. Men jag kan inte låta bli att reagera när Sverigedemokraterna i talarstolen förklarar att det är de som har stått upp för svensk säkerhet och att det är borgarna och Socialdemokraterna som har stått för osäkerhet.

Vi kan nämligen se att Sverigedemokraterna i alla fall under de två senaste mandatperioderna har representerats i försvarsutskottet av politiska företrädare och talespersoner som har stått Ryssland nära, som i mycket har agerat i enlighet med ryska intressen och som nu båda har anslutit sig till partiet Alternativ för Sverige.

Jag skulle helt enkelt vilja höra hur Aron Emilsson reflekterar kring detta när man samtidigt menar att det skulle vara Sverigedemokraterna som sätter svensk säkerhet först.

Anf. 5 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är grundläggande och elementärt att skilja på sak och person. Om vi går tillbaka ända till 2010 och dessförinnan är det tydligt att Sverigedemokraterna har framhärdat i fråga om ökade försvarsanslag, förmåga att bygga vårt totalförsvar och civilförsvar - vår beredskap i stort. Vi har förespråkat ökad upprustning, och vi har aktivt motverkat och försökt förmå både Socialdemokraterna och tidigare borgerliga regeringar att ändra sig när det kommer till förbandsslakten, som jag också nämnde i mitt anförande.

Om man går tillbaka och ser på vilken politik vi har fört i försvarsutskottet och vilken politik vi har fört i försvarsberedningar är det tydligt att vi har varit det mest försvarsvänliga partiet.

Att vi haft enskilda individer som har brutit mot vår politik, vår ideologi och vårt sätt att argumentera är bara att beklaga. De är heller inte kvar i Sverigedemokraterna i dag, och det tycker jag är bra.

Anf. 7 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! För inte så länge sedan sa Magdalena Andersson att ett svenskt Natomedlemskap skulle destabilisera säkerheten i vår del av världen. När vi nu har blivit eniga efter att under ett par månader ha gjort en säkerhetspolitisk analys av det läge som vi befinner oss i tycker jag att det vore klädsamt om Socialdemokraterna inte försökte destabilisera bilden av att det finns en stark nationell enighet i bedömningen av Sveriges säkerhetspolitik och säkerhetsordningen i vår omvärld. Det är det viktigaste att slå fast både i denna debatt och i den senaste tidens andra debatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Vi har kloka företrädare i försvarsutskottet som både i dag och tidigare själva har en erfarenhet av och är en aktiv del av Försvarsmakten. Det tycker jag är viktigt att ta fasta på.

Anf. 8 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Skyddet av Sverige, våra medborgare och vår demokrati är alltid vårt första uppdrag. Ett angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det framgår av totalförsvarspropositionen, som riksdagen har antagit. Det framgår också av den säkerhetspolitiska analys som presenterades av riksdagens samtliga åtta partier i fredags. Det är ett nytt säkerhetspolitiskt läge, sägs där. Men det är ett säkerhetspolitiskt läge som har utvecklats under rätt lång tid, och vi har kunnat se - det är nu tydligt - vart spåren leder.

I måndags rådde stor samstämmighet i riksdagens kammare då 88 procent av riksdagens ledamöter stod bakom att Sverige skulle söka medlemskap i Nato. I går, herr talman, röstade Finlands parlament. Det var också en tydlig röst för ett medlemskap i Nato då 188 röstade för förslaget mot 8 för motförslaget. Stöd kom från de gröna och delar av Vänsterförbundet. Det var en stark röst för att bygga säkerhet tillsammans i Norden, i Norden-Baltikum och med våra vänner i EU och Nato.

När Finland tog ställning för att skapa utrymme för operativt militärt stöd för sitt land och sitt folk valde de att göra det utan att territoriellt begränsa det till enbart Sverige. Vår riksdag valde dock att göra en territoriell begränsning när vi fattade beslut den 8 september 2020. Finland var det enda land för vilket den svenska regeringen fick möjlighet att öppna för operativt militärt stöd.

Som redan har framgått fanns det en reservation i vilken vi konstaterade att Sverige bygger sin säkerhet tillsammans med andra. Solidaritetsförklaringen innebär att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Vi konstaterade också att ett väpnat angrepp på något av medlemsstaternas territorium skulle innebära att vi måste ge bistånd med alla till buds stående medel.

Vi välkomnade ett fördjupat samarbete med Finland men såg det som ett komplement till Nato, inte som ett alternativ till Nato. Vi ansåg att vid en säkerhetspolitisk kris behövde regeringen få handlingsfrihet att kunna välja medel för att skydda vårt land, och vi ville att fler länder skulle inkluderas, nämligen EU-länder och Natoländer. Tyvärr gjorde vi inte som Finland som hade en öppen lagstiftning, utan vi valde en snävare definition av operativt stöd.

Nu är vi på väg att rätta till detta, herr talman, och det är välkommet. Det är välkommet eftersom det är en viktig förutsättning för att i en orolig tid kunna säkra Sverige och Sveriges befolkning. Riksdagen visar att vi kan agera snabbt. Vi har hanterat en proposition och en utskottsprocess under loppet av två dagar och har kunnat fatta beslut för att sätta säkerheten först. Det är, herr talman, naturligtvis väldigt bra att vi i dag kan fatta detta beslut så att det kan börja gälla från och med i morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Vi befinner oss i en orolig tid och i ett säkerhetspolitiskt bekymmersamt läge. Det är mycket allvarligt, vilket alla partier här i kammaren har konstaterat. Därför är det angeläget och bra, herr talman, att alla partier i dag när vi ska fatta detta beslut ser behovet av att öppna möjligheten för regeringen att säkra vårt land och våra medborgare mot en hotfull situation som tentativt skulle kunna uppkomma. Vi ser inte att det är aktuellt eller troligt militärt, men det är viktigt att i detta skede höja trösklarna och skapa handlingsfrihet för ett snabbt agerande. Det gör vi med dagens beslut.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet, herr talman.

Anf. 9 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina är inte bara oprovocerad, olaglig och oförsvarlig, utan den innebär också att vi har ett fullskaligt krig mitt i Europa och därmed ett nytt säkerhetspolitiskt läge även för Sverige. Det utmanar den europeiska säkerhetsordningen och ställer nya krav på enskilda länder i Europa. Rysslands aggression kan inte tolereras. Ukraina måste ha omvärldens stöd. Sverige måste som en konsekvens av det stärka sitt totalförsvar.

Herr talman! Riksdagen ska i dag med mycket kort varsel fatta beslut om regeringens proposition om att ta emot militärt stöd från andra länder. Sverige har, som många varit inne på under debatten, sedan 2020 en lag om att Sverige får ge och ta emot militärt stöd från Finland. Det är den lagen som regeringen föreslår ändringar i, så att fler länder, om regeringen så beslutar, kan vara med och försvara Sverige.

För mig som politiker i Sverige står alltid värnandet av vårt lands säkerhet och våra medborgares trygghet i första rummet. Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska utgå från en självständig analys och strategi som syftar till att skapa trygghet för Sverige och våra medborgare. Det territoriella försvaret av Sverige är centralt. Vårt land, vatten eller luftrum ska inte kränkas av andra stater. Utgångspunkten ska alltid vara att stödja förslag och beslut som ökar skyddet av Sverige och de svenska medborgarna. Sverige ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta olika former av hot som vårt land kan ställas inför, ytterst en väpnad konflikt.

Regeringen föreslår i propositionen en förändring av den lagstiftning som i dag enbart reglerar det fördjupade militära samarbetet mellan Sverige och Finland i syfte att också omfatta stater som är medlemmar i EU eller Nato. Lagändringen beskrivs som en justering men måste nog ändå betraktas som en större förändring. Beredningen av frågan har skett med sällsynt skyndsamhet med förkortad motionstid och beredningsprocess. Det finns därför en del utmaningar med denna lagstiftning som jag vill återkomma till.

Den föreslagna lagstiftningen är ett försök att täcka upp för den ökade säkerhetspolitiska risk det innebär att befinna sig i en ansökningsprocess till Nato, och vad ett Natomedlemskap i sig självt innebär, i det läge som Sverige nu befinner sig i efter regeringens beslut. Det är en förhöjd oro som Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet tar på största allvar.

Våra partier ser i stället att den nu föreslagna lagstiftningen utgör ett alternativ för att trygga tillgången till militärt stöd från andra stater i händelse av ett angrepp. Denna lagstiftning skapar en möjlighet utan att vi samtidigt förbinder oss att ingå i en kärnvapenallians.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik har byggt på en doktrin som går ut på att vi genom att inte ingå i militära allianser har bättre möjlighet att skapa trygghet för vår befolkning och hålla svenskt territorium utanför krig. Sverige har varit militärt alliansfritt och bevarat det militära självbestämmandet just för att i ett sådant säkerhetspolitiskt läge vi nu ser kunna fatta självständiga beslut som gynnar svensk säkerhet och trygghet.

Vi i Vänsterpartiet, och Miljöpartiet, är därför tydliga i vårt nej till ett svenskt Natomedlemskap. Vi vill att Sverige även i framtiden själva ska kunna välja våra samarbetspartner när det gäller säkerhetspolitiska frågor.

Jag ser således att det finns ett behov av en förändrad lagstiftning i syfte att stärka Sveriges säkerhet. Sverige kan inför ett fullskaligt angrepp inte försvaras enbart med ett nationellt militärt försvar. Även om ett sådant angrepp fortfarande är osannolikt kan det inte uteslutas, särskilt inte efter Rysslands invasion av Ukraina.

Samarbetet med länderna i vårt närområde skulle i ett sådant läge vara avgörande. Jag tror att Sverige bäst avgör hur dessa samarbeten ska utformas och med vilka. Vid en eventuell kris ska det finnas handlingsutrymme. Det är rimligt att regeringen har mandat av Sveriges riksdag att då besluta om Sveriges säkerhetspolitik.

För att möta de hot vi står inför krävs ett gott samarbete med våra grannländer, framför allt våra nordiska grannländer men också länderna runt Östersjön. Internationellt samarbete måste alltid bygga på att Sverige fattar självständiga beslut, men att vi gör det i nära kontakt med andra länder.

Sverige har ett långtgående försvarssamarbete med Finland. Det har en särställning i svensk försvars- och säkerhetspolitik, och det ska därför ses i en särskild kontext. Det tydliggörs inte minst i denna lagstiftning då finsk militär fortfarande har fler befogenheter än militär från andra länder.

Den skyndsamma processen som har skett med denna lagstiftning medför vissa frågor som gör att det får anses befogat att en mer permanent lagstiftning än denna tas fram med erforderligt förberedande arbete. Det hade därför varit mer rimligt om denna lag hade varit tillfällig till dess att mer permanent lagstiftning kunnat komma på plats. Jag hoppas ändå att regeringen lyssnar på kritiken, tar den till sig och kommer med nya förslag till riksdagens bord.

Herr talman! Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som ett hot, som en del i vår försvarsstrategi. Att arbeta aktivt för kärnvapennedrustning samtidigt som vårt försvar bygger på kärnvapen kommer att bli betydligt svårare. Ett Natomedlemskap skulle också kunna påverka Sveriges möjligheter att fortsätta att främja grundvärden som demokrati och mänskliga rättigheter i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges roll som medlare och överbryggare lär ifrågasättas.

Sverige bör därför, i likhet med Finland, stifta en lag om att kärnvapen inte ska finnas på svenskt territorium. Det är också en lagstiftning som finns i Litauen och Spanien. Många hänvisar till Finland i den politiska debatten. Men när det kommer till att Finland har en lag om kärnvapen är det som att Natoanhängarna slår dövörat till och glömmer bort den biten.

Sverige bör också öka sina ansträngningar för kärnvapennedrustning och skriva under FN:s kärnvapenkonvention för att fortsatt tillhöra de länderna som tydligast förespråkar en kärnvapenfri värld. I juni är det dags för statsparternas möte i Wien. Det är nu 61 länder som undertecknat FN:s kärnvapenkonvention. Sverige kommer tillsammans med Finland och ett par Natoländer att delta som observatörer. Det blir en viktig arena för utrikesministern att visa att de vackra orden också kan omsättas i verklig handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Det finns flera Natoländer där den demokratiska utvecklingen under det senaste decenniet har gått bakåt. Under måndagens EU-möte blockerade Ungern nya EU-sanktioner mot Ryssland gällande olja och gas. Det är den första sprickan i EU:s annars så tydliga linje gentemot Ryssland.

De senaste dagarna har, som förväntat, Turkiets president dragit igång en storpolitisk kris för Nato, Finland och Sverige. Trots tidigare löften använder sig Erdogan, som vanligt, av situationen för att maximera sina egna politiska intressen. Det som förvånar mig är förvåningen hos Natoanhängarna. Varför såg ni inte detta komma? För egen del lyfte jag fram det vid ett flertal tillfällen i de säkerhetspolitiska överläggningarna men ignorerades av andra partier förutom Miljöpartiet, som höll med.

Erdogans kravlista är känd och väntad. Han vill tysta Sveriges röst för demokrati och för kurdernas rättigheter både i och utanför Turkiet. Han vill fördjupa underrättelsesamarbetet mellan Säpo och MIT för att få fler politiska motståndare som har sökt skydd här i vårt land utlämnade. Han vill upphäva det vapenembargo som vi i full enighet i riksdagen införde när Turkiet bombade kurdiska hem i nordöstra Syrien 2019.

Nu avgörs frågan om Sverige står upp för sin utrikespolitik, eller om kurderna offras för Natomedlemskapet. Jag hoppas såklart att regeringen står upp för den politik som Sverige har fört.

Herr talman! Med det sagt står jag bakom utskottets förslag till riksdagsbeslut. Men jag vill särskilt notera Vänsterpartiets och Miljöpartiets särskilda yttrande.

(Applåder)

Anf. 10 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Först får man väl notera att Socialdemokraterna inte tar replik på sitt regeringsunderlag, om det blir så att det blir ett flertal för den röda sida som ska ge Magdalena Andersson fortsatt makt.

Det är notabelt att Socialdemokraterna ligger lågt efter denna armada av argument, som jag utgår ifrån att Vänsterpartiet kommer att driva i eventuella förhandlingar för att utgöra ett regeringsunderlag. Men det ligger långt bort i tiden. Det finns ett mycket enkelt sätt att undvika det. Det är naturligtvis att rösta på andra partier som kommer att möjliggöra för Ulf Kristersson att bli statsminister.

Herr talman! Jag tänkte fortsätta min gamla tradition att säga vänliga saker. Jag kanske inte började så bra, men jag fortsätter nu. Jag tycker att det har varit en styrka i Sveriges riksdag att Vänsterpartiet och Miljöpartiet trots sitt motstånd mot Nato har kunnat medverka till den snabba processen. Det har varit i landets intresse. Det tycker jag att ni ska ha heder av. Ni har inte heller följdmotionerat, utan ni lägger fram ett långt särskilt yttrande. Jag håller inte med om det. Men jag tycker att ni utvecklar era argument där. Det är bra, och det är bra för Sverige.

Håkan Svenneling säger att hans utgångspunkt är att bygga svensk säkerhet. Men han får nog visa den respekten också mot sina motståndare. Jag menar inte att han inte gjorde det. Men vi bygger också svensk säkerhet. Vi tror dock att man gör det tillsammans med andra. Det är därför vi är hängivna tanken att göra det inom Nato. Det finns ingen motsättning. Man kan bygga säkerhet på olika sätt. Det kan vara rätt sätt med Nato, eller ett annat sätt, Håkan Svenneling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Nu har jag en fråga. Ni har från Vänsterpartiet drivit detta med nej till Nato lika länge som jag har drivit ja till Nato. Hur ställer ni er nu till tanken: Borde man upplösa Nato som organisation? Eller har ni nu till slut övergivit den tanken?

Anf. 11 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Om man som väljare håller med om Vänsterpartiets och Miljöpartiets säkerhetspolitiska linje, Natomotstånd, våra krav gentemot en socialdemokratisk regering och att Sverige ska jobba hårdare för kärnvapennedrustning gör man gott i att rösta på något av de två partierna.

Får vi då egen majoritet i riksdagen kan vi stoppa ratificeringen av avtalet med Nato, och vi kan ansluta Sverige till FN:s kärnvapenkonvention. Vi kan verka för en lagstiftning som innebär att kärnvapen på svenskt territorium inte är möjligt. Det är en bit kvar till att vi två partier tillsammans når de siffrorna, så jag har inte riktigt det i spåkulan framför mig efter valet. Jag konstaterar att det är så som förhållandena ser ut.

Socialdemokraterna kommer sannolikt att behöva söka vårt stöd för att få regeringsmakten. Det kommer att bli intressanta förhandlingar som jag tycker att vi ska återkomma till efter att väljarna har fällt sin dom om vilka de vill se i Sveriges riksdag. Vi har ju flera partier som kämpar med att över huvud taget ta sig in i detta parlament.

Jag tycker att det finns mycket i Hans Wallmarks argumentation som i grunden är goda argument. Och det är väl det som har stört mig under hela processen med Natodebatten: För- och motargument har inte lyfts fram. Jag tycker att det är väldigt många mediehus i Sverige som har lyft argumenten för Nato men inte risker och argument mot ett Natomedlemskap.

Jag ser absolut att ett väpnat hot, ytterst, från Ryssland måste mötas och att vi möter det bäst tillsammans. Därför förstår jag i grunden hur Hans Wallmark argumenterar för det. Jag tycker dock att man missar vilken politisk organisation Nato är och vilket raster detta lägger på svensk utrikespolitik. Det minskar våra möjligheter att själva agera.

Nu hann jag tyvärr inte svara på Hans Wallmarks riktiga fråga, så jag får återkomma till den i ett senare genmäle.

Anf. 12 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Som av en händelse tänkte jag nog upprepa frågan, men jag ska ta lite annat först.

Jag uppskattar verkligen tydlighet. Det är vad jag och mitt parti har försökt ha; vi har varit mycket tydliga med ja till Nato. Håkan Svenneling har haft vänligheten att räkna antalet inlägg från partier och enskilda ledamöter, så han om någon vet var beviset ligger. Moderaterna har varit det mest Natovänliga och Natopositiva partiet i riksdagen.

Därför är det naturligtvis ett anmärkningsvärt budskap han nu framför om att eventuella regeringsförhandlingar som underlag efter ett val kommer att innehålla de här komponenterna - om fel sida skulle vinna. Jag förstår att det gör Vänsterpartiet glada, men det borde ge Socialdemokraterna magont. Det är också därför valet delvis kommer att bli ett val om svensk säkerhetspolitisk linje. Med Magdalena Andersson kommer man att få Vänsterpartiets politik på ett eller annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Jag ska ta fasta på ytterligare en sak som Håkan Svenneling sa. Han sa att det har varit ett skyndsamt arbete, och det kan man väl tycka. Samtidigt vill jag nog ändå understryka något som Håkan Svenneling kanske ger mig rätt i. Vi hade en reservation för ett och ett halvt år sedan. Det som nu händer är att vi ser att de som har röstat ned våra motioner om ja till Nato nu är för Nato. De som röstade ned vårt förslag för ett och ett halvt till två år sedan om att vi borde bredda samarbetet till EU och Nato och inte bara Finland är nu för detta.

Herr talman! Nu till den upprepade frågan: Är det faktiskt så att Håkan Svenneling och Vänsterpartiet har ändrat uppfattning? Eller vidhåller man det som har sagts flera gånger här i kammaren, nämligen att när Warszawapakten, den tvångsihopfösta krigsalliansen, löstes upp borde försvarsalliansen Nato ha lösts upp samtidigt?

Anf. 13 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Vänsterpartiet bangar aldrig för en debatt om Nato. Vi har alltid varit tydliga i våra argument, och det är också därför moderater och vänsterpartister i alla tider - eller i alla fall väldigt länge - har gillat att debattera Nato med varandra. Det finns en stor tydlighet och stringens i de båda sidornas argumentation.

Det är också det som gör att om man gör som Wallmark och jag har gjort och granskar vilka som är mest högljudda om Nato i Sveriges riksdag ser man att det är Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Det är vi som hamnar på den topplistan.

Det är rätt otroligt att en dag som denna säga att Socialdemokraterna alltid har varit för ett Natomedlemskap. Det är lite så det känns i debatten. Men vi ska komma ihåg att det bara har gått tre dagar sedan partiet bytte uppfattning, så någon riktig tydlighet i sin argumentationslinje för ett svenskt Natomedlemskap har inte partiet riktigt hunnit forma.

Jag tror att valet behöver handla om andra frågor än bara säkerhetspolitik. Jag tror att det är väldigt viktigt att det är ett val som handlar om välfärd, skola, vård, äldreomsorg och pensioner. För min del hade det bästa varit om vi hade haft en särskild folkomröstning om ett Natomedlemskap, just för att de stringenta argumenten skulle kunna möta varandra och svenska folket skulle få göra sitt säkerhetspolitiska vägval. Jag hoppas att det fortfarande är möjligt inför att riksdagen ska ratificera avtalet med Nato.

Gällande Natos upplösande har vi från Vänsterpartiets sida fört ett resonemang om att man skulle kunna ha haft en mer deeskalerande linje i världen om man i samband med att Warszawapakten upplöstes också hade upplöst Nato som en militärallians med kärnvapeninnehav. Det har skett ett antal händelser från det att Warszawapakten upplöstes till i dag då Nato har brutit mot eller på olika sätt utmanat folkrätten. Det har också lett fram till den situation vi har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Vänsterpartiet ska skriva ett nytt partiprogram. Tanken var att det skulle ha skrivits för ett par år sedan, men då kom en pandemi emellan. Nu är planen att det ska skrivas 2024. Jag är rätt övertygad om att meningen om att Nato ska upplösas då också lämnas därhän i skrivningarna. Men det är partiet som skriver partiprogram, inte Håkan Svenneling.

Anf. 14 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det här är inte en Natodebatt i sig, men när Håkan Svenneling höll sitt anförande fick vi ändå den bilden in i debatten. Det gjorde att jag kände att jag måste begära replik.

Det här var intressant att höra, herr talman. Jag hade ett meningsutbyte om Nato och Vänsterpartiets och Håkan Svennelings syn på Nato tidigare. Nu hörde jag nästan en positionsförflyttning. Förra gången vi debatterade ville Håkan Svenneling upplösa Nato och ansåg att Nato skulle ha upplösts. Det jag hör nu inger nästan ett litet hopp om att ett nytt partiprogram kommer att landa i en annan formulering. Det är spännande! Vi har sett hur Vänsterförbundet i Finland har gjort. Kanske, herr talman, kommer Vänsterpartiet här att följa deras väg också när det gäller Nato.

Jag är dock lite nyfiken på med vilka samarbeten som Vänsterpartiet ser att man vill bygga svensk säkerhet, som ju alltid går först. Ukraina har gjort skillnaden mellan partnerskap och medlemskap tydlig.

Då undrar jag: När Finland har blivit medlem i Nato - vilka samarbeten är det som Vänsterpartiet vill bygga svensk säkerhet på? Är det till Österrike, Irland, Malta och Cypern som Vänsterpartiet sträcker ut en hand för att skapa militära samarbeten som ska skydda Sverige mot de ryska kärnvapnen, som är de enda kärnvapen som hotar Sverige i dag?

Anf. 15 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag tror inte att Kerstin Lundgren ska hoppas på alltför stora positionsförflyttningar gällande Nato och Vänsterpartiet.

Jag ska tala på en manifestation så snart som på fredag om nej till Nato, och vi kommer nog att stå ganska fast i vårt Natomedlemskapsmotstånd under lång tid framöver. Men jag tycker att det är viktigt att det är partiet som inom de partiprocesser som pågår avgör inriktningen för vad Vänsterpartiet anser om Nato mer långsiktigt.

När det gäller vilka samarbeten Vänsterpartiet ser framför sig och som vi kommer att stödja handlar det helt enkelt om försvaret av Sverige och Sveriges territorium. Vi måste skydda vårt land, vårt vatten och vårt luftrum. I det är alla länder som är intresserade av att försvara Sverige välkomna om de uppfyller de krav som vi har och om de inte har egna intressen som går bortom våra intressen.

Det är därför jag tycker att lagstiftningen i grunden är rimlig. Vi ger regeringen makten att bestämma vilka de har samtal med som är beredda att försvara Sverige. Jag är övertygad om att det är viktigt att försvara västkusten och Göteborgs hamn tillsammans med Danmark och Norge. Jag är övertygad om att Nordkalotten bäst skyddas av Finland, Norge och Sverige. Och jag är övertygad om att Östersjön bäst skyddas av Östersjöns länder tillsammans mot en eventuell rysk aggression.

Men jag är också övertygad om att vi ska ha samarbeten med Irland, Österrike, Malta och Cypern om kärnvapennedrustning och en deeskalering i den här världen. Om vi bara fokuserar på ett militärt angrepp, det yttersta hotet mot oss, och i värsta fall på kärnvapenhotet, det yttersta hotet mot mänskligheten, är problemet att vi inte fokuserar tillräckligt mycket på en deeskalering av situationen. Och det tycker jag att vi måste göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Just nu befinner sig Ryssland och Putin i en väldigt allvarlig fas - så får man nog kalla det - i säkerhetspolitiken där Putin har eskalerat och eskalerat. Men så sent som häromdagen hörde vi för första gången deeskalerande tongångar från Moskva, där man inte såg Finland och Sverige som ett hot.

Anf. 16 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Många av oss hörde president Niinistö i går säga: Om man hör en cool Putin behöver man fundera på varför han är cool.

Jag tror att det är en viktig signal till oss alla. När Putin använder ord som deeskalering vet vi samtidigt att det i den ryska kärnvapendoktrinen så som den avslöjades 2020 i det policydokument som då offentliggjordes tydligt framgår att taktiska kärnvapen ses som en del av en väg till just deeskalering. Man måste alltså se, och läsa av, den ryska kärnvapenbilden om man tror att det är en väg framåt när Putin talar deeskalering.

Jag hörde tidigare att Håkan Svenneling var tydlig med att Sverige inte kommer att klara ett fullskaligt militärt angrepp själva, herr talman. Nå, vi har ju sett att Ukraina har sökt andras stöd men att följande är tydligt: Nato försvarar varje tum - men inte utanför sina gränser. Om det fullskaliga angrepp som Håkan Svenneling säger att Sverige inte skulle klara inträffar och vi är omgivna av Natoländer, hoppas då Håkan Svenneling att Österrike, Malta, Irland och Cypern ska komma till vårt försvar mot Ryssland och ryska kärnvapenhot? Eller hoppas han på att en underskrift av ett kärnvapenförbud ska leda Putin in på fredens väg?

Anf. 17 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag instämmer i mycket av det som Finlands president Niinistö sa i går. Både det församtal som jag, Kerstin och talmannen deltog i och det öppna seminariet i riksdagens andrakammarsal tyckte jag var mycket intressanta. Det resonemang han förde kring Ryssland och Putin tycker jag stämde i sak, det vill säga att man hela tiden måste tänka efter vilka de ryska intressena är när man möter ryska officiella företrädare. Det bär jag med mig i det fortsatta politiska arbetet.

Jag tycker att det i det här läget är lätt att piska upp en stämning av att angreppet kommer i morgon, men jag tror att det är viktigt att slå fast att ett väpnat angrepp mot Sverige fortfarande är osannolikt. Det kan inte uteslutas, vilket kriget i Ukraina har visat, utan det kan ske. Samtidigt finns det tydliga och ganska klara skillnader mellan Ukraina och Sverige - Ukraina var en del av Sovjetunionen och har en lång landsgräns till Ryssland - så det är väldigt osannolikt att det skulle ske ett väpnat angrepp mot Sverige här och nu.

Risken ska dock absolut inte förminskas på något sätt, och det är därför Vänsterpartiet står bakom den kraftiga satsning på försvaret som nu sker, det vill säga en höjning till 2 procent av bnp. Det är ingenting jag tror att man egentligen önskar, men i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i måste vi lägga resurser på försvaret av Sverige, svenskt territorium och de svenska medborgarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Jag tror att vi bäst bygger säkerhet tillsammans med andra, och jag tror att vi gör det bäst utan att vara med i en kärnvapenallians. Jag tror inte på idén att hotet om total massförstörelse av varandra är det som kommer att skapa en fredligare värld. Jag tror att vi i framtiden kommer att ha möjlighet att tillsammans med andra jobba för deeskalering både i vårt närområde och i världen i stort.

Anf. 18 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Utrikesutskottet behandlar i dag betänkande UU19 Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater. Detta är ett avtal vi tidigare har haft gällande hjälp från Finland, och nu tar vi ett viktigt steg så att det även gäller hjälp från Nato. Som tidigare har påpekats är detta någonting som Kristdemokraterna, Moderaterna, Centern och Liberalerna föreslog redan i höstas.

Herr talman! Det är allvarliga tider i vår värld just nu. Det pågår sedan tre månader tillbaka ett krig i Ukraina där Ryssland har angripit sin granne. Det är ett öppet erövringskrig som Ryssland ägnar sig åt, och vi vet inte hur kriget kommer att sluta. Klart är att vi som land har all anledning att fortsätta att stödja Ukraina - vi skulle så snart som möjligt behöva skicka en tredje sändning med försvarsmateriel - men det är också klart att vi måste se över vår säkerhet både på kort och på lång sikt.

Skulle en konflikt utbryta i vårt närområde kommer vi som land att dras med. Det har vi slagit fast i försvarsberedningar. Att tro att vi på egen hand skulle ha förmåga att avvärja ett angrepp är önsketänkande - vi kommer att behöva hjälp. Det bästa sättet att se till att vi inte hamnar i någon farlig situation är att vi tillsammans med andra har en sådan militär förmåga att Ryssland avhåller sig från äventyrligheter i vår del av världen.

Det är därför vi nu ansluter oss till Nato, herr talman, där artikel 5 radikalt höjer tröskeln för risken för ett angrepp och där vi också är garanterade att få hjälp. Vi har ju försvarssamarbeten i dag, men skillnaden är att vi som medlemmar - när vi blir det - är garanterade hjälp. Vi kan också ha en gemensam försvarsplanering och behöver inte improvisera om det värsta skulle hända. Vi kan i stället samöva och ha en gemensam försvarsplanering.

Detta kommer att göra enorm skillnad i vår försvarsförmåga och även fungera avskräckande. Det minskar risken för angrepp mot Sverige, Finland och Baltikum. Det är stabiliserande för vår del av världen. Det är ett viktigt budskap i vår tid.

Med det sagt behöver vi fortsätta att stärka vår egen försvarsförmåga. Vårt försvar är bra, men vår försvarsmakt är för liten. Därför är det nu så viktigt att vi snabbt ser till att den fortsätter att växa till, och det är därför vi kristdemokrater tillsammans med flera andra partier med tydlighet driver att vi måste satsa 2 procent inte om sex år, alltså 2028, utan 2025. Det är en överenskommelse som Natoländerna har sagt att man ska ha uppe till 2024, och Finland är ju redan uppe på 2 procent. Detta är alltså en viktig del.

Till sist vill även jag säga att detta är en historisk dag. I dag har vår Natoambassadör tillsammans med sin finländske motsvarighet ansökt om Natomedlemskap. Detta är någonting som Kristdemokraterna har kämpat för under nio års tid, och vi är nu glada att det finns en så klar och tydlig majoritet i Sveriges riksdag som står bakom detta. Det är av yttersta vikt att vi tar det här steget och på det sättet kan öka tryggheten för Sverige och för omvärlden. Det beslut vi tar i dag är också en viktig del i detta, herr talman.

Anf. 19 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga debatt en historisk dag som denna.

Herr talman! Bakgrunden till detta är, precis som Socialdemokraterna slog fast i inledningen av debatten, den vidriga och fullskaliga invasion av - det terrorkrig mot - Ukraina som Ryssland gick in i den 24 februari i år. Socialdemokraterna försöker dock få det till att någonting väsentligt har förändrats när det gäller säkerhetsläget kring Sverige, och det är inte sant.

Det är såklart sant att det är en väsentlig förändring i vårt närområde att det pågår ett fullskaligt krig, men att det skulle vara en väsentlig förändring av det säkerhetsläge som Sverige befinner sig i är egentligen inte sant. Vi visste att det här kunde hända. Vi visste att Ryssland hade förmåga och byggde upp förmåga. De tecknen var glasklara. Vi visste att Rysslands upprustning också kom med ideologiska intentioner att göra någonting sådant här; det var uttalat, tydligt och glasklart. Det var ingenting man behövde leta efter eller försöka hitta spår för att förstå, utan det förstod man. Att det här kunde hända förstod vi, och det förstod många andra.

Var det troligt att det skulle hända precis just nu eller precis just där? Ja, det blev väl allt troligare - men man tecknar ju inte en försäkring för att skydda sig enbart mot de troliga sakerna, utan man tecknar en försäkring för att skydda sig mot det som absolut inte får hända. Det är därför vi behöver ett Natomedlemskap, och det är därför vi har behövt ett Natomedlemskap under mycket lång tid.

Att påstå att alliansfriheten har tjänat oss väl är, måste jag säga, ganska magstarkt. Alliansfriheten har absolut inte tjänat Sverige väl. Tvärtom har det som nu händer i Ukraina visat att den svenska politiken med alliansfrihet har inneburit att svenska politiker spelat lotto med Sveriges säkerhet under mycket lång tid. Detta hade kunnat hända när som helst. Vi har haft tur som här i Sverige inte har fått uppleva det som Ukraina nu upplever. Men det är tur, inte skicklig politik eller något annat. Det hade kunnat hända när som helst. Vi har behövt ett Natomedlemskap hela tiden för att teckna just en försäkring mot detta.

Herr talman! För ett och ett halvt till två år sedan lade vi från Liberalerna, Moderaterna, C och KD fram ett förslag om det som vi ska fatta beslut om i dag. Det handlar om att se till att vi kan ta emot operativt militärt stöd här i Sverige på ett ordnat och reglerat sätt. Precis som med analysen av säkerhetsläget - det var samma oförståelse för att det som nu händer i Ukraina skulle kunna hända Sverige - stoppade Socialdemokraterna och de andra vänsterpartierna huvudet i sanden och ville inte stödja det förslaget. Men vi har sedermera fått rätt i den här frågan, precis som med Natofrågan.

Jag är såklart glad över att Socialdemokraterna har bytt fot och nu stöder detta förslag, som vi tidigare lagt fram, liksom Natomedlemskap. Men jag tycker inte att man som väljare ska låta sig luras, vare sig angående alliansfriheten eller att vi kan behöva ta emot militärt operativt stöd här i Sverige från andra länder än bara Finland.

Herr talman! Jag måste också säga att man som demokrat bör vända sig mot den bild som målas upp av bland andra Vänsterpartiet i den här debatten, att det på något sätt skulle provocera Ryssland att vi närmar oss Nato. Sanningen är ju den att man i Ryssland är mycket medveten om att Sverige länge har stått de andra Natoländerna nära. Detta är ett ryskt narrativ som jag tycker att vi ska vända oss mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Vänsterpartiet pratar också om att vi måste kunna fatta självständiga beslut och att det skulle vara ett skäl att inte vara med i Nato. Men tvärtom innebär ett självständigt beslut som Sverige fattar om att gå med i Nato att Sverige fortsätter att ha förmågan att fatta självständiga beslut. Det är precis detta som det handlar om. Om man låter sig pressas av Ryssland att inte gå med i Nato har man inte fattat ett självständigt beslut. Om man dessutom lever under ständiga hot från den ryska militären lever man inte i frihet att fatta självständiga beslut. Om det värsta skulle hända - det värsta som kan hända om vi inte tecknar en sådan försäkring mot invasion - och vi skulle bli invaderade saknar vi totalt och fullständigt förmågan att fatta självständiga beslut.

Att försvara Sveriges gränser, våra medborgares frihet och vårt politiska system mot militärmakten Ryssland är såklart statens allra mest grundläggande uppgift. Det handlar just om att bevara vår självständighet.

Herr talman! Dagens beslut handlar egentligen inte om Nato. Dagens beslut är nödvändigt oavsett om Sverige går med i Nato eller inte. Det underlättar såklart ett medlemskap i Nato, men det är nödvändigt i vilket fall som helst. Hur man än ser på frågan om Nato är det uppenbart att Sverige behöver ha förmågan att ta emot operativt stöd.

Det är egentligen märkligt att de partier som är emot Nato inte kan ställa upp på detta. Om man är emot Nato men säger att vi ändå ska bygga säkerhet med andra och på andra sätt behöver man ändå en lagstiftning som reglerar hur vi gör för att ta emot operativt stöd från andra länder. Det är alltså märkligt att man inte ansluter sig till propositionen.

Herr talman! Vi från Liberalerna har också sagt att vi behöver 2 procent av bnp till försvaret. Det har vi sagt länge. Vi har varit det parti som längst har förespråkat Natomedlemskap. Vi har tillsammans med andra lagt fram förslag om det som vi röstar för i dag.

Nu visar folk skyltar här i rummet. Man får gärna ta replik om man är missnöjd med vad jag säger.

Moderaterna har tidigare här i dag sagt att de har haft förslag om att vi skulle nå 2 procent av bnp till 2025. Liberalerna har velat ha det till 2024, men vi har lagt oss i förhandlingar med Moderaterna. Detta kanske visar vad det är för politik man kan få efter valet om man röstar på ett av de borgerliga partierna. Man kan få ett stabilt stöd till vårt försvar, även om vi får förhandla om huruvida det blir år 2024 eller år 2025.

Herr talman! Den här debatten har också visat vad man får om man röstar på den andra sidan. Då får man en motvillig socialdemokrati som tvingas förhandla med ett vänsterparti som egentligen vill upplösa Nato, lämna EU och stänga Sveriges gränser för stöd från andra länder.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till propositionen. Till Moderaterna, som sa att de var tidiga med de här förslagen, vill jag säga att om man hade röstat på Liberalerna hade man kunnat få dessa förslag ännu tidigare än med Moderaterna.

Anf. 20 Alexandra Völker (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Ledamoten Joar Forssell förklarade här i talarstolen att det säkerhetspolitiska läget inte är någon nyhet. Det har vi sett över tid. Jag instämmer till stora delar med det som ledamoten säger. Vi har absolut under en längre tid sett ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

Våren 2014 annekterade Ryssland Krim, och det satte säkerheten i vårt närområde i ett nytt läge. Det var också därför som vi i Socialdemokraterna och Miljöpartiet så fort vi tog över regeringsmakten efter valet 2014 inledde resan mot att höja vår försvarsförmåga och stärka vår säkerhet.

Bland det första vi gjorde var att återaktivera repetitionsplikten för att se till att Försvarsmakten för första gången på många år kunde öva med fulla förband. Vi har sedan dess steg för steg höjt försvarsanslagen. Vi har återinfört värnplikten. Vi har satsat och investerat. Vi har höjt vår militära förmåga, och det har skett med en socialdemokratisk försvarsminister. Detta skedde från den första dagen då vi tog över regeringsmakten 2014.

Under den här tiden har vi bland annat höjt försvarsanslagen med 85 procent räknat från när vi tog över regeringsmakten till det senaste försvarspolitiska beslutet. Vi har också under dessa snart åtta år aktivt arbetat med att sluta en rad bilaterala samarbetsavtal. Vi har arbetat intensivt för att skapa fred och stabilitet och samtidigt öka den svenska försvarsförmågan.

Nu är vi i ett läge där vi har sett Ryssland gå från ord till handling, och vi har sett vårt närmaste grannland Finland gå en annan väg. Snart har vi en skarp gräns mellan Nato och Ryssland i vårt absoluta närområde. Menar verkligen Joar Forssell att vi då inte har sett en skarp förändring den senaste tiden?

Anf. 21 Joar Forssell (L)

Herr talman! Svaret är egentligen ja. Jag menar det. Ryssland har hela tiden förstått att vi i praktiken har varit en del av Nato. Vi har övat tillsammans med Nato. Vi har deltagit i arbetet med Nato, och vi har uppenbart varit allierade med de övriga Natoländerna, men vi har inte åtnjutit det skydd som ett medlemskap innebär.

Faktum är att det finns ett annat land som har varit lika nära Nato som Sverige, och det är Ukraina. De har på samma sätt haft en mycket nära relation med Nato. Men det som händer när man inte är medlem av försvarsalliansen Nato är att man inte har rätt till det skydd som Nato innebär, även om man såklart kan få stöd.

Herr talman! Det är väl helt uppenbart. Åtminstone retrospektivt borde Socialdemokraterna kunna ge med sig. Vi har faktiskt vetat hela tiden att Rysslands systematiska upprustning också har kommit med en ideologisk intention att kunna göra det som man nu gör i Ukraina även mot andra länder i Rysslands omvärld.

Det borde Socialdemokraterna kunna göra, även om man inte såg det då. Hade man sett det då borde man såklart redan då ha förespråkat ett Natomedlemskap. Man kan liksom inte teckna en försäkring när huset redan brinner. Men Socialdemokraterna borde nu, åtminstone retrospektivt, kunna erkänna att detta har varit det säkerhetspolitiska läget hela tiden. I den meningen har såklart inte det säkerhetspolitiska läget förändrats. Rysslands intention är densamma nu som tidigare. Rysslands upptrappning av sitt försvar har fortgått och löpt fram till den punkt där vi i dag befinner oss.

Anf. 22 Alexandra Völker (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Jag kan absolut säga att Socialdemokraterna är ett parti som konstant och konsekvent agerar för Sveriges säkerhet. Vi är ett parti som konstant och konsekvent agerar för fred och stabilitet i vårt närområde. Under många år, under många decennier, har alliansfriheten tjänat oss väl. Vi har tillsammans med Finland upprätthållit alliansfriheten, som har gett stabilitet i vårt närområde. Detta har varit ett beslut för Sveriges säkerhet.

Nu är vi i ett annat läge. Vi är i ett läge då just vår alliansfrihetspartner Finland har valt att gå med i Nato. Vi har som sagt sett ytterligare steg från Ryssland. Och vi har gjort en analys av det läge vi befinner oss i och landat i att det i dag är rätt beslut att gå med i Nato.

Men ingen ska tveka om att socialdemokratisk försvars- och säkerhetspolitik alltid grundar sig på Sveriges säkerhet. Den grundar sig alltid på att skapa stabilitet, att värna Sveriges gränser och att verka för fred och frihet i vårt närområde.

Anf. 23 Joar Forssell (L)

Herr talman! Att Socialdemokraterna gillar lotterier är det ingen som har missat. De har faktiskt till och med egna. Men att Socialdemokraterna under alla dessa år har spelat lotto med Sveriges säkerhet tycker jag är ganska hårresande. För, vet du vad, plötsligt händer det.

Herr talman! Det som nu har hänt i Ukraina såg många komma. Man skulle kunna jämföra det med ett villaområde. Vi har haft ett ganska lugnt och trevligt villaområde här i Europa. Varje hus har varit ett land. Men i villaområdet har det sprungit runt en vettvillig pyroman. Det har sprungit runt en Putin, som har hämtat bensindunk efter bensindunk och ställt upp dem längs villaområdets gator. Han har varit dömd för pyromanbrott tidigare. Vi vet vad han vill. Vi vet vad han har för intentioner, och farorna har hopat sig. Det har blivit farligare och farligare.

Men där har Socialdemokraterna suttit i sin villa av elfenben och funderat kring: Ska vi inte behålla vår alliansfrihet? Annars skulle vi kanske kunna provocera pyromanen. Ska vi inte avhålla oss från att teckna en brandförsäkring? Annars kanske pyromanen blir provocerad att tända på just vårt hus.

Det som har hänt är att pyromanen har gjort som pyromaner gör. Han har tagit bensindunken och tuttat på ett hus i grannskapet. Då vaknar Socialdemokraterna och förstår att de som är ideologiskt motiverade och som har förmåga kommer att agera. Då tycker Socialdemokraterna att det är dags att teckna en brandförsäkring och hävdar att det hela tiden har varit bra att inte ha haft en, för om vi hade haft en hade pyromanen blivit provocerad.

Det är inte så det fungerar. Detta handlar om en ideologiskt driven motivation från Vladimir Putin. Och det handlar om att han har byggt upp förmåga under lång tid. Sverige har haft tur med att detta inte har hänt oss under denna tid. Det har inte handlat om socialdemokratisk politik. Det handlar om tur, och ni har spelat lotto med vår säkerhet.

Anf. 24 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Det råder viss munterhet här i kammarsalen, för folk är lite oroliga över att Joar Forssell inte har läst betänkandet. Det är ju så att vi från Vänsterpartiets och Miljöpartiets sida stöder propositionen. Vi gör det med ett särskilt yttrande. Det verkar vara det som Joar är upprörd över. Vi gör det för att vi tycker att detta är ett möjligt alternativ till ett svenskt Natomedlemskap: att man samarbetar med andra länder för att stärka försvaret av Sverige.

Jag vänder mig mot Joars argumentation - att jag skulle argumentera kring att det handlar om att inte provocera Ryssland. Det är inte den argumentation som jag och Vänsterpartiet har haft. Det har handlat om att detta inskränker Sveriges möjligheter att bedriva en egen självständig säkerhetspolitisk linje. Men det gäller också andra frågor.

Jag tycker att Joar Forssell har hamnat i ett ganska tydligt dilemma. Han vill ta avstånd från en diktator i form av Putin och har hamnat i knät på en annan diktator i form av Erdogan, för nu är det Erdogan som avgör om Sverige får bli medlem i Nato. Vi ser att han då lyfter att han vill försämra för kurderna, att han vill ha kurder utvisade till Turkiet, att han vill tysta Sveriges röst och att han vill öka samarbetet mellan säkerhetstjänsterna i Sverige och Turkiet. Detta brukar Liberalerna lyfta i olika sammanhang, men nu är Liberalerna tysta om det. Det är problemet när man fokuserar bara på en diktator och inte på två.

Joar Forssell håller på att utbilda sig till samhällskunskapslärare. Jag hoppas att han får kritiska elever som är källkritiska och som kan se de gånger som Sverige har gjort lite konstiga vägval, som tysktågen eller baltutlämningen, men som också kan fundera över: Hur kommer det sig att vårt land är det land som under längst tid i världens historia har levt utan krig och konflikter på sitt territorium? Någonstans tror jag ändå att Sverige har gjort rätt. Den militära alliansfriheten har tjänat oss väl.

Anf. 25 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag måste säga: Om man tycker att baltutlämningen och tysktågen var lite konstiga vägval förstår jag att man kan fortsätta att vara stolt över alliansfriheten. Om man har en sådan syn på Sveriges historia förstår jag hur man kan ha den politik som Vänsterpartiet för. Jag måste säga, herr talman, att jag är ganska chockerad över detta uttalande - att det skulle vara ett lite konstigt vägval.

Detta är en skam för Sverige. Det är en skam för de politiker som satt och bestämde i Sverige. Det är en skam för de partier som stod bakom detta och som var en del av dessa beslut. Det är en skam för Sverige att vi inte tog strid, som vi borde ha gjort, för demokrati, för frihet och för mänskliga rättigheter i varje läge. Det är det som man ska göra om man är ett demokratiskt land, med ett folk som lever i frihet.

Jag har inte ens nämnt detta, men de exempel som Håkan Svenneling tar upp är de mest hårresande exemplen på vad den svenska undfallenheten har inneburit i svensk historia och vad vår oförmåga att ta ställning i världen har inneburit. Det är en del av historien som vissa partier - framför allt Socialdemokraterna, kanske inte framför allt Vänsterpartiet - gärna vill dölja och sopa under mattan. Man förstår nämligen att detta är skamligt, och man förstår att det sätter fingret på vad som har varit problemet med den politik vi har fört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Jag menar att det var uppenbart i Vänsterpartiets anförande tidigare i dag att man går med på detta mycket motvilligt. Jag menar att det är uppenbart när man läser det särskilda yttrandet. Jag skulle ha kunnat vara tydligare med det, men jag tycker att det är tydligt att Vänsterpartiet egentligen inte vill detta.

Anf. 26 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag delar i grunden Joars analys om att de händelser som vi pratar om är en skam för Sverige. Men om man säger att vi i varje läge ska ta kampen för demokrati har du nu ett ansvar, Joar Forssell. Då är det nu det avgörs om kurderna ska offras för Natomedlemskapet. Det är nu det avgörs om fler kurder ska utlämnas från Sverige till Turkiet - och andra politiska flyktingar som finns här. Det har redan lämnats ut 38 stycken under de två senaste åren. De samarbetena ökar - det gäller den turkiska underrättelsetjänsten och Sveriges underrättelsetjänst.

Vi vet att Sveriges röst för kurderna har varit viktig. Vi vet att det var bakgrunden till att EU införde ett vapenembargo mot Turkiet - eller man införde inte ett vapenembargo, utan man gjorde ett uttalande som ledde till att länderna införde vapenembargo. Turkiet har till och med identifierat Sverige som en av de drivande faktorerna bakom detta. Det är nu vi ska stå upp för det vapenembargot från svensk sida. Men vi ska också stå upp för att vi kritiserar Turkiets agerande kring mänskliga rättigheter, både i Turkiet och utanför, och att Natomedlemskapet inte innebär någon form av begränsning i det. Det är nu det avgörs vilket inflytande en diktator som Erdogan har.

Det är det här politik handlar om: att faktiskt göra avvägningar. I det här fallet står två saker emot varandra, och det innebär problem och utmaningar för Liberalerna. Ni vill jättegärna gå med i Nato, och ni vill jättegärna slänga ut Turkiet ur Nato. Men ni har hamnat i rävsaxen att det är Erdogan som nu ska bestämma om ett svenskt Natomedlemskap ska beviljas eller inte. Lycka till, säger jag!

Anf. 27 Joar Forssell (L)

Herr talman! Turkiets diktator Erdogan och Håkan Svenneling har ett par saker gemensamt. Varken Håkan Svenneling eller Erdogan verkar vilja att Sverige ska gå med i Nato, och båda parter, herr talman, tror att Nato är någonting annat än en försvarsallians.

Det som är och har varit Natos styrka är att Nato bara är en försvarsallians. Det är inte, som Vänsterpartiet tror, något stort politiskt projekt, utan det är en försvarsallians för de länder som är med. Det handlar om att försvara oss mot angrepp. Det är det som är kärnan i Natosamarbetet.

Jag vill understryka, herr talman, att Liberalerna står bakom embargot. Det är till och med så att det var Liberalerna tillsammans med Vänsterpartiet som drev igenom Sveriges linje om vapenembargo. Det är historien, och det är också Liberalerna som, ofta tillsammans med Vänsterpartiet, har drivit igenom en rad olika stöd till kurderna genom åren. Det är såklart politik som vi står bakom, men frågan som jag och Håkan Svenneling debatterar här i dag - som handlar om Nato - handlar faktiskt inte om kurderna.

Den här frågan handlar om Sveriges försvar och vårt medlemskap i försvarssamarbetet Nato. Vi ska stå upp för kurdernas rätt, och vi ska såklart stå upp för mänskliga rättigheter i hela världen och för demokrati alldeles oavsett. Och det är det som det handlar om: att se till att Sverige kan behålla sin integritet i världen så att vi kan bedriva en självständig utrikespolitik för frihet och för mänskliga rättigheter överallt och hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Det är det vi behöver kunna göra, och det kan vi garanteras om vi också säkrar våra gränser.

Anf. 28 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Sverige genomför nu snabbt mycket stora förändringar av säkerhetspolitiken. Efter den snabbt framtagna skrivelsen som den säkerhetspolitiska analysgruppen presenterade i fredags ändrade Socialdemokraterna sin partilinje kring Nato i söndags, och nu är också ansökan om medlemskap både undertecknad och inlämnad. Processen har forcerats fram, och Miljöpartiet beklagar att inte har funnits möjlighet till en djupare analys av både för- och nackdelar med ett medlemskap i Nato, en stabilare demokratisk förankring och större samhällelig debatt.

Vi lever nu i en alltmer osäker tid. Säkerhetsläget har försämrats dramatiskt i vårt närområde. Den europeiska säkerhetsordningen är ifrågasatt. En demokrati i Europa har blivit invaderad av en auktoritär stat som vill ta ifrån oss rätt till frihet och självbestämmande. Det finns starka misstankar om grova krigsbrott som inkluderar våldtäkter och massmord på civila. Putins krigföring har också redan nu resulterat i att 14 miljoner människor har tvingats på flykt.

Detta kommer att påverka oss under mycket lång tid. Vi behöver fortsätta med tydliga sanktioner mot Ryssland, och vi behöver fortsätta att stötta Ukraina på alla sätt vi kan - humanitärt, ekonomiskt och militärt. Vi måste vara beredda att försvara den europeiska säkerhetsordningen och våra värderingar som är grunden för våra liberala, demokratiska stater.

Även runt om i världen syns effekterna av Rysslands aggression. Bränslepriser och matpriser har ökat rejält, inte minst eftersom Ryssland och Ukraina är stora spannmålsexportörer. Det kommer ständigt nya rapporter om allt högre vetepriser, och vi står inför en global svältkatastrof som vi inte ens har varit i närheten av tidigare. Det här innebär enormt stora förändringar för hela värden.

Vi ser en demokratisk tillbakagång i flera länder i dag, också bland länder som är medlemmar i Nato. Grundläggande mänskliga rättigheter utmanas alltmer.

Miljöpartiets grundhållning kring Nato har inte ändrats. Vi anser att det finns flera orosmoln kopplat till ett Natomedlemskap. Precis som Vänsterpartiet har vi till exempel varnat för risken att Sverige inte kommer att kunna ha samma självständiga röst inom utrikespolitiken som tidigare. Denna farhåga besannades tyvärr oerhört snabbt. För att inte blockera medlemsansökan har Turkiet krävt att både Sverige och Finland ska ändra sin politik på flera punkter, till exempel när det gäller vapenexport och utvisningar.

Vi ser också risker med att Sverige inte tydligt kan arbeta mot kärnvapen och för nedrustning, eftersom Nato är en organisation och en allians som använder kärnvapen som hot och som en del av en försvarsstrategi.

Miljöpartiet har därför i dag, samma dag som regeringen har lämnat in ansökan till Nato, lämnat in en motion med anledning av händelse av större vikt, just mot bakgrund av Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Där föreslår vi ett antal förändringar av regler och krav som Sverige kan driva under ansökningsprocessen. Vi kräver att Sverige inför en särskild lag mot införsel av kärnvapen på svensk mark. Det är någonting som Finland men inte Sverige har i dag. Vi vill också att Sverige ska driva på för att Nato ska ha ett demokratikrav. Nato ska vara en allians av demokratier och en mer transparent organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Vi vill också att riksdagen tydliggör och markerar för regeringen att det är viktigt att Sverige fortsätter att bedriva en självständig utrikespolitik och en politik som står upp för mänskliga rättigheter, vilket är särskilt aktuellt mot bakgrund av de krav som Turkiet redan har ställt på Sverige att anpassa sig.

Den produkt som vi behandlar i den här debatten i riksdagen som en följd av det försämrade säkerhetsläget, men också som en följd av att en ansökan om medlemskap i Nato lämnats in, är en proposition om militärt stöd. Vi har i sak ingenting att invända mot propositionens förslag om att ta emot militärt stöd. Vi har i stället, tillsammans med V, tydliggjort våra farhågor kring Natoansökan i ett särskilt yttrande till detta betänkande men stöder propositionen.

Anf. 29 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Tack, Maria Ferm, för ett sakligt och intressant inlägg! Jag ser verkligen fram emot att läsa motionen. Det låter som om den innehåller konstruktiva inspel inför den kommande processen.

Utifrån Maria Ferms inlägg är jag dock nyfiken på hur Miljöpartiet och Maria Ferm ser på Sveriges närområde i ett läge när alla våra grannländer snart är medlemmar i Nato och när vi snart har en skarp gräns mellan Nato och Ryssland i vårt närområde.

Anf. 30 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Tack, Alexandra Völker, för frågan och kommentaren! Jag hoppas att ni kommer att tycka att den motion som vi förhoppningsvis snabbt kommer att behandla här i kammaren verkligen innebär konkreta förslag som i alla fall vi anser är nödvändiga och viktiga för Sverige att driva under ansökningstiden för att pressa på arbetet mot kärnvapen och fortsätta att vara en självständig röst.

När det gäller samarbetet i vårt närområde är väl vår åsikt ungefär den som Socialdemokraterna hade för några dagar sedan. Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi har ett nära samarbete med våra grannländer. Vi har ju ett djupt samarbete med Finland, vilket vi tycker att vi ska fortsätta att ha, men också med andra grannländer. Det är helt självklart. Vi har också sedan länge ett nära samarbete och gemensamma övningar med Nato och Natoländer och nu senast också ett fördjupat informationsutbyte. Det tycker vi är positivt och någonting som vi bör fortsätta med.

Men om vi faktiskt går in som medlemmar i Nato ser vi en stor risk att vi också behöver dels anpassa oss i utrikespolitiken, dels stå bakom användandet av kärnvapen som ett hot. Vi får mycket svårare att driva på för ett globalt kärnvapenförbud. Jag tror att det skulle vara mycket svårt för Sverige att till exempel skriva under och ratificera kärnvapenförbudskonventionen eller för den delen vara en tydlig röst för att försöka främja nedrustning i vår värld.

Anf. 31 Alexandra Völker (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater

Herr talman! Samarbetet med Finland är otroligt viktigt, och vi socialdemokrater delar såklart den bilden. Vi kan också konstatera att Finland har valt att ändra sin linje, och det ändrar också förutsättningarna. Förutsättningarna för ett samarbete med Finland blir annorlunda efter ett finländskt Natomedlemskap om Sverige väljer att stå utanför. Vi kommer inom mycket kort att ha en skarp gräns mellan Nato och Ryssland i vårt absoluta närområde.

Jag instämmer i att det är otroligt viktigt att Sverige har en stark internationell röst, att vi fortsätter att arbeta för fred och nedrustning och att vi fortsätter att bedriva en stark feministisk utrikespolitik.

Den fråga jag själv har reflekterat över den senaste tiden är om vi verkligen blir mer självständiga och mindre beroende av andra länder i ett läge där vi räknar med stöd men står utan kollektiva försvarsgarantier.

Anf. 32 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Situationen med att Finland väljer att gå med i Nato är absolut någonting som påverkar Sverige mycket. Vi har ett djupt samarbete, och Finland är ett grannland som vi står nära.

Men vi i Miljöpartiet landar ändå efter mycket övervägande fram och tillbaka i att nackdelarna med att Sverige går med i Nato överväger. Det får så stora konsekvenser för våra möjligheter att bedriva självständig utrikespolitik och arbete mot kärnvapen, och det är i sig ett stort problem. Vi tror inte heller att det automatiskt innebär en förbättring för vår säkerhet på det sätt som slås fast i den säkerhetspolitiska analysgruppens skrivelse, som också togs fram väldigt snabbt.

Något annat som skiljer sig mellan Sverige och Finland är att de har haft diskussionen under en längre tid. De har haft en djupare diskussion och har också en annan geografisk situation. Vi är helt enkelt två olika länder, som förvisso ligger nära varandra men som också behöver fatta självständiga beslut.

Jag är helt övertygad om att vi oavsett skulle fortsätta att samarbeta med Finland. Det finns också ett tjugotal olika försvarssamarbeten. Det är inte så att vi räknar med stöd men inte är med, utan självklart ska Sverige också hjälpa till oavsett om vi är med i Nato eller inte om ett grannland till oss skulle bli anfallet av Ryssland.

Miljöpartiet är positivt till djupa försvarssamarbeten med flera länder och även samarbete med Nato, men när Sverige går med i Nato kommer det att försvåra så pass mycket för våra möjligheter att bedriva en självständig politik. Sverige riskerar att bli utsatt för mer av den typen av påtryckningar från auktoritära stater som vi har sett de senaste dagarna. Det oroar mig mycket.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 22.)