Förbättrat grundskydd för pensionärer

Anf. 169 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! I propositionen föreslås bland annat att grundnivån i garantipensionen höjs med upp till 200 kronor per månad och att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.

Vänsterpartiet välkomnar att grundskyddet för pensionärer förbättras men ser samtidigt att dessa förslag är otillräckliga för att ge den trygghet som Sveriges pensionärer behöver och förtjänar. Det nuvarande pensionssystemet är oförutsägbart och skapar otrygghet för människor. Vi menar att vårt gemensamma pensionssystem bör vara konstruerat så att det ger ekonomiska förutsättningar för ett värdigt liv när arbetslivet är avslutat. Vänsterpartiet kommer att återkomma med fler förslag på hur ett rättvisare pensionssystem kan konstrueras.

Förbättrat grundskydd för pensionärer

Fru talman! Vänsterpartiet har under lång tid drivit på för en höjd garantipension. Klyftorna i Sverige växer till följd av en ekonomisk politik som gynnar ett fåtal på bekostnad av alla oss andra. Pensionssystemet är en del av den politiken. Över 300 000 svenska pensionärer riskerar att hamna under EU:s fattigdomsgräns. Varannan kvinna som jobbat hela sitt yrkesliv får så låg pension att hon tvingas ansöka om garantipension. Garantipensionen är i dag konstruerad så att de som lever på den har halkat efter den övriga befolkningen. Sedan den infördes 2003 har pensionärer med garantipension i genomsnitt haft en realinkomstökning på 15 procent i jämförelse med 45 procent för dem som jobbar.

Fru talman! Det är människor vi talar om, och de flesta är alltså kvinnor. I Expressen för ett tag sedan beskrev några av dessa kvinnor hur deras vardag ser ut.

Jag har inte råd att äta fisk, säger Jeniffer, 66.

Julklappar till barnbarnen köper jag bara vart femte år, säger Eva, 76.

Jag önskar att jag kunde ha lite roligare för mina besparingar än att bara överleva, säger Kerstin, 66.

Fru talman! För att fylla de stora hålen mellan dem som lever på garantipension och den övriga befolkningen krävs en rejäl höjning av garantipensionerna. Vänsterpartiet menar att pensionärer inte ska behöva riskera fattigdom och att inkomstutvecklingen för hela gruppen på sikt måste hålla jämna steg med den allmänna löneutvecklingen. Vi föreslår en höjning av garantipensionen med 1 000 kronor per månad som ett första steg.

Fru talman! Regeringen skapar ökad ojämlikhet, för samtidigt som man gör på tok för lite för pensionärerna sänker man skatten för de redan rika.

Den borttagna värnskatten kostar i budgeten drygt 6 miljarder per år. För bara drygt halva den summan hade man kunnat bifalla vårt förslag i dag och ge rejält höjda pensioner till dem som byggt upp vårt land. Men pensionärerna får ett par hundralappar.

Regeringen föredrar alltså att ge till exempel Volvos vd Martin Lundstedt en skattesänkning på 2,5 miljoner per år. Finansministern själv kommer att tjäna 45 000 per år och vinner då knappt före värnskattsavskaffandets försvarare nummer ett, Nyamko Sabuni, som får 43 000 i sänkt skatt.

Detta sker dessutom efter den nu gällande budgeten som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstat igenom och som inneburit stora skattesänkningar för de rika och mindre till välfärden och alla oss andra. I stället hade pengarna kunnat gå till att någon åtminstone kunde ha fått ge sitt barnbarn en julklapp, fått äta lite godare mat, fått leva och inte bara överleva. Men hur är det man säger - var och en är sig själv närmast?

För att sammanfatta, fru talman: Vänsterpartiet vill höja pensionerna, inte pensionsåldern. I dag ligger den allmänna pensionsavgiften på ca 17 procent på löner under 40 000 i månaden. Högre inkomster är ofta högre försäkrade med avgifter på 30 procent genom avtalspension. Det är därför rimligt att avgiften och därmed pensionen i första hand höjs för dem med löner under 40 000.

För att öka jämlikheten i systemen vill vi undersöka möjligheten att använda pensionsavgifter som ligger över inkomsttaket. De bör kunna gå tillbaka till det gemensamma pensionskollektivet. Som jag sa tidigare visar ett snabbt räkneexempel att det vi föreslår i dag skulle kunna höja pensionerna ytterligare med i genomsnitt 900 kronor i månaden för alla som tjänar under 40 000.

Vi vill täcka upp för livets tillfälligheter. För att man inte ska förlora på att vara arbetslös, vårda barn eller vara sjuk bör pensionsrätten räknas på den bakomliggande lönen i stället för på ersättningarna.

Skatten ska vara lika oavsett om man jobbar eller är pensionär. Skatteklyftan mellan arbetande, sjuka och pensionärer ska avskaffas.

Taket i bostadstillägget för pensionärer bör höjas och inbegripa också dem som har sjuk- och aktivitetsersättning.

Grunden i sjuk- och aktivitetsersättningen, det som kallas sjukpension, ska enligt vårt budgetförslag höjas med drygt 1 150 kronor per månad.

Vi vill höja garantipensionen med 1 000 kronor per månad redan i år. Det kommer framför allt att gynna arbetarkvinnor.

Fru talman! Pensionärerna förtjänar bättre. Jag yrkar därför bifall till vår reservation 1 under punkt 1.

I detta anförande instämde Ali Esbati (V).

Anf. 170 Erica Nådin (S)

Fru talman! Äntligen sker det som vi länge har väntat på: rejäla satsningar på vårt lands pensionärer. Nu kommer allt fler pensionärer att få en höjning som kommer att göra skillnad i vardagen, tack vare en socialdemokratisk regering och Pensionsgruppen.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i regeringens proposition Förbättrat grundskydd för pensionärer.

För snart en månad sedan presenterade finansminister Magdalena Andersson budgetpropositionen för 2020. Lyckligtvis är det Sveriges pensionärer som är vinnare i den budgeten. Totalt kommer 830 000 personer att få ett höjt grundskydd i pensionen. De människor som i dag har det allra sämst ställt kommer att få mer pengar i plånboken, och det är ju inte en dag för tidigt.

I söndags skrev vår statsminister så här i en debattartikel i Aftonbladet:

"Pensionerna ska höjas. Den som gjort sin plikt ska också kunna kräva sin rätt. Under förra mandatperioden fick pensionärer i genomsnitt 1 600 kronor mer i plånboken varje månad. I budgeten för 2020 förbättrar vi ekonomin för de med lägst pensioner och fortsätter avskaffandet av pensionärsskatten. Men vi behöver göra mer. 2021 ska vi höja pensionerna för de som arbetat ett helt yrkesliv och på sikt vill vi höja den samlade pensionen till 70 procent av slutlönen."

Fru talman! Regeringens mål är alltså väldigt tydligt. Pensioner är en prioriterad fråga, inte minst för vår nytillträdde socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Ardalan är också väldigt tydlig med vad som behövs. En höjd garantipension är nödvändig för dem med de allra lägsta inkomsterna.

Samtidigt finns det ett problem. Skillnaden i pension mellan dem som har arbetat och dem som inte har arbetat är för liten. Regeringens fokus kommer således att ligga på att öka den skillnaden och se till att fler människor kommer i arbete.

Därför ska vi inte enbart höja garantipensionen. Ett förbättrat grundskydd innebär också ett höjt tak för bostadstillägget; det höjs nu från 5 600 till 7 000 kronor. Höjningen av taket innebär att bostadstillägget bättre täcker dagens bostadskostnader och kan samtidigt underlätta för de pensionärer som vill flytta till ett anpassat boende.

En förändring i bostadstillägget sätter dock högre press på den myndighet som hanterar detta. Därför kommer regeringen också att avsätta mer pengar till Pensionsmyndigheten för att den fortare ska kunna handlägga ärenden gällande bostadstillägget.

Fru talman! Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen: Varje individs pension grundar sig på dennes förvärvsinkomster under hela livet. En större del av pensionen kan vi politiker alltså inte påverka eftersom den baseras på tjänstepension, premiepension och det egna sparandet. Garantipensionen, som avviker från livsinkomstprincipen, kan dock påverkas genom politiska beslut i riksdagen. Det ska vi nu göra.

Garantipensionen möjliggör för äldre som inte har haft samma möjlighet att tjäna in en tillräcklig egen pension att få en rimlig ekonomisk standard. Detta är bra för att kompensera för ojämställda och låga löner, sjukfrånvaro, otrygga anställningar eller ojämställd föräldraledighet.

Däremot kan vi inte låta människor som inte har arbetat in tillräckligt med pension ta del av ett lika högt grundskydd som övriga arbetstagare har rätt till. Respektavståndet i vårt pensionssystem måste bevaras för att det alltid ska löna sig att ha arbetat. För oss socialdemokrater är detta en självklarhet. Annars faller legitimiteten för vårt pensionssystem. Incitamenten blir också svagare om vi låter människor som inte arbetat ta del av en lika hög garantipension som alla andra.

En höjd inkomstpension, däremot, är målet. Det borde vara den högsta prioriteten för alla parter på arbetsmarknaden för att säkerställa respektavståndet mellan dem som har arbetat och dem som inte har arbetat.

Regeringens satsningar på pensionärer ingår i ett helhetspaket - vi gör flera saker samtidigt. Våra medborgare som har arbetat ett helt arbetsliv ska känna trygghet när de går i pension. Pension är uppskjuten lön, som vi alla vet, men det finns fortfarande orättvisor som vi behöver rätta till genom politisk förändring.

Samtidigt som vi höjer riktåldern i pensionssystemet, satsar på välfärdens yrken för förbättrad arbetsmiljö och tryggar en mer jämställd föräldraförsäkring ska vi höja garantipensionen och ta bort den orättvisa skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare. Alla delar är viktiga för att alla ska få en bra pension. Vårt mål är att alla ska ha 70 procent av slutlönen när man går i pension.

Kvinnor är den grupp som gynnas av regeringens förslag. Av de pensionärer som har garantipension i dag är 80 procent kvinnor. Det är djupt orättvist att det i genomsnitt skiljer hela 6 000 kronor mellan en mans och en kvinnas pension. Den könsklyftan ska vi såklart motverka på alla sätt vi kan. Därför är det glädjande att främst kvinnor kommer att få en ökning av pensionen varje månad från och med den 1 januari nästa år.

Fru talman! Det är bra att vi i Sverige har en långsiktig och stabil överenskommelse om vårt pensionssystem. Det behövs i en orolig omvärld där kortsiktiga lösningar riskerar att skapa ojämlikhet och ekonomiska förluster för den enskilde. Jag är glad över att företräda ett parti vars mål på pensionsområdet är tydliga och hållbara. Tillsammans skapar vi förändring.

(Applåder)

Anf. 171 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Tack, Erica Nådin! Min fråga till Erica är: Tycker Socialdemokraterna att det är tillräckligt att öka garantipensionen med några hundra kronor? Är detta en tillräcklig åtgärd i den situation med en växande andel fattigpensionärer som vi har i Sverige i dag?

En stor del av dem som tar del av garantipensionen är också människor som har varit i arbete. Som jag berättade om tidigare får många kommunalarbetare som har jobbat hela sina liv ändå ta del av garantipensionen. Tycker Erica Nådin att 200 spänn är en rimlig höjning för dagens fattigpensionärer?

Anf. 172 Erica Nådin (S)

Fru talman! Det är väl självklart att alla ska få en inkomsthöjning. Det är klart att 200 kronor inte räcker för alla, men precis som jag sa i mitt anförande gör vi flera saker samtidigt. Höjningen med 200 kronor är verkligen inte det enda vi gör. Detta är ett helhetspaket, där vi både avskaffar skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare, höjer bostadstilläggets tak jättemycket och ser till att skapa ett bättre arbetsliv så att fler kan få mer pengar när de går i pension.

Jag tror att vi behöver attackera orättvisorna från olika håll, speciellt när det gäller att få ett jämställt arbetsliv, och det handlar om föräldraförsäkring, otrygga anställningar eller deltid. Det finns flera saker vi behöver göra, men 200 är en bra början.

Anf. 173 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Det är absolut bättre med 200 än med ingenting, även om jag återigen måste säga att det är väl magstarkt att från en socialdemokratisk regering lägga fram detta samtidigt som till exempel finansministern får en inkomsthöjning på 45 000 per år genom skattelättnader.

Jag upplever att detta med respektavståndet förstås är jätteviktigt. Men poängen är väl inte att vi ska ha så låg pension som möjligt så att alla ligger absolut längst ned och det enda sättet att upprätthålla ett respektavstånd blir att de som har väldigt lite får ännu mindre?

Vänsterpartiet har i stället berättat om våra förslag för att öka inbetalningarna till systemet och göra det mer jämlikt. Det handlar till exempel om att se till att de allmänna pensionsavgifterna höjs och att vi kan använda pengarna direkt till pensionskollektivet. Är detta något som Erica Nådin och Socialdemokraterna skulle kunna titta på, eller är det bara höjningen med 200 kronor som de av Sveriges pensionärer som har det absolut sämst ställt ska glädjas åt i dag? Samtidigt gör ni ju dem fattigare genom att höja pensionsåldern så att de inte kommer att orka jobba så länge som krävs för att kunna få ut en rättvis och rimlig pension.

Anf. 174 Erica Nådin (S)

Fru talman! Som sagt - det handlar inte bara om en höjning på 200 kronor. Vi höjer också bostadstillägget från 5 600 till 7 000 kronor, och det kommer verkligen att underlätta för de pensionärer som har svårt att få ihop till hyran och att få pengarna att räcka till hela månaden. Om man får mer pengar för att kunna betala sin bostad får man också mer pengar att lägga på allt annat man behöver varje månad.

Jag håller inte med om att det är rättvist att avskaffa värnskatten. Precis som Rikard sa tidigare är det inget vi socialdemokrater är för, men vi har gått med på det för att vi ska kunna göra mycket annat i regeringsställning. Då behöver man kompensera för detta på annat sätt.

Vi tycker att fler ska komma i jobb och därmed få en bättre pension än de som inte arbetat. Det måste finnas en skillnad så att inte de som har jobbat i 40 år i slutändan ändå tjänar lika mycket som de som inte har gjort det. Det måste finnas något slags skillnad däremellan så att det blir rättvist.

Samtidigt som vi som sagt höjer garantipensionen försöker vi driva frågan om höjda inbetalningar och höjt bostadstillägg. Det är ett helhetspaket, och detta är bara en början. Ardalan Shekarabi är väldigt tydlig med att vi ska göra flera saker under mandatperioden.

(Applåder)

Anf. 175 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Huvudprincipen är att pensionen ska grunda sig på förvärvsinkomsten hela livet. Pensionen avspeglar i princip de skillnader i inkomst som finns mellan män och kvinnor under arbetslivet.

Men vi ska komma ihåg att pensionssystemet är könsneutralt. Kvinnor har ofta lägre pensioner än män därför att de också har haft lägre inkomst under livet. Kvinnor har i större utsträckning jobbat i låglöneyrken och dessutom oftare än män arbetat deltid. Därför blir deras pensioner lägre. Det är allmänt känt.

Många av dagens äldre, framför allt kvinnor, har arbetat deltid och varit hemma när barnen var små och får alltså låg pension. Det var få som tänkte på detta eller såg det som en kvinnofälla under 60-, 70- och 80-talen när det var vanligt att just kvinnorna tog ett stort ansvar för familjen och hemmet. Många kom kanske aldrig tillbaka till arbetslivet. De som kom tillbaka kanske gjorde det på deltid eller i jobb som aldrig gav de höga lönerna. Många av dem har också slutat att jobba före 65 års ålder.

För den här gruppen finns i dag garantipension och bostadstillägg. Detta är något som man tar ur statsbudgeten; det ligger inte i pensionssystemet. Det är tänkt att fylla upp så att man ska få en rimlig ekonomi, men likväl kan en ensamboende kvinna med liten inkomstpension och garantipension ha så lite som cirka 11 000-12 000 kronor i månaden. Då är det verkligen inte lätt att klara sin ekonomi.

Det är sorgligt nog bland dagens pensionärer fyra gånger fler kvinnor än män som till någon del får garantipension. Av alla kvinnor som går i pension är det drygt hälften som får garantipension. De har också rätt till bostadstillägg, men tyvärr är det inte alla som söker det. Många missar just det tillägget.

Grundskyddet för pensionärer som vi i dag förbättrar är nödvändigt för en rimlig ekonomisk standard för dem som inte kunnat tjäna in en tillräcklig pension. De förslag vi lägger fram i dag förbättrar den ekonomiska standarden för ca 800 000 pensionärer. Det är en väldigt stor grupp.

Jag vill i det här sammanhanget också tillägga att vi moderater i vår budgetmotion sänker skatten för alla pensionärer. Det gör inte regeringen. Vi sänker skatten för dubbelt så många, och vi sänker den dubbelt så mycket. Detta är väldigt viktigt för just den grupp kvinnor som har dessa låga pensioner. Sänkt skatt ger ett par tre hundra kronor mer i månaden.

Vi moderater har alltid poängterat att det ska löna sig att arbeta, och det ska också löna sig att ha arbetat. Här blir det en konflikt mellan grundskyddet och inkomstpensionen, där vissa enskilda inte får en högre pension än garantipensionen trots att de arbetat hela sitt liv. Det är den låga lönen och annat som styr det.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att den som enbart lever på garantipension inte på något sätt har bidragit till pensionssystemet eller välfärden och då inte heller bör kunna räkna med att få samma ekonomiska standard som den som faktiskt har arbetat och slitit hela livet. Det blir svårt att rent moraliskt upprätthålla viljan och kraven på att arbeta och försörja sig själv om skillnaden blir för liten eller helt försvinner. Därför är det märkligt att man som Sverigedemokraterna lägger fram ett förslag som höjer garantipensionen väldigt mycket. Det betyder ju att det är de som inte har arbetat som kommer att få mer, inte de som har arbetat. I förlängningen blir det bekymmersamt för tilliten till hela pensionssystemet.

Vi säger - och det kommer vi alltid att göra - att det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det.

Fru talman! Att utforma ett grundskydd är således en svår balansgång mellan att värna det så kallade respektavståndet, alltså för dem som har arbetat och dem som inte har arbetat, och att också värna de mest ekonomiskt utsatta, oftast äldre kvinnor. Att höja grundnivån i garantipensionen med 200 kronor per månad är Pensionsgruppens förslag. Det är ett förslag som vi i Pensionsgruppen är eniga om. Det har inget med januariöverenskommelsen att göra, och det är inte heller enbart regeringens förslag. Ibland framställs det ju i debatten som om det vore så. Vi är också eniga om att taket i bostadstillägget ska höjas från 5 600 kronor till 7 000 kronor, just beroende på hyreshöjningar och höjda levnadsomkostnader. Detta är viktigt att påpeka.

Jag vill också framhålla att man kan få arbeta ihop 24 000, alltså ungefär 2 000 kronor i månaden, och ändå kunna få äldreförsörjningsstöd. Som det är i dag är marginaleffekten precis 100 procent - för varje hundralapp man tjänar får man mindre i stöd. Vi vill att arbete ska löna sig även där. Det är något vi alltid kommer att strida för.

Vi står bakom det höjda grundskyddet, och jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 176 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna sitter inte med i Pensionsgruppen. Jag har dock inget annat yrkande. Jag vill dock lyfta fram vårt särskilda yttrande i betänkandet, som lyder som följer:

"De senaste åren har den ekonomiska situationen för de allra mest utsatta pensionärerna försämrats. Fler äldre än tidigare riskerar i dag att hamna i fattigdom. Vi anser att trenden behöver vändas. För att satsningarna ska nå de äldre som har det sämst ställt anser vi att garantipensionen bör stärkas.

Regeringens höjning med 200 kronor per månad är därför ett steg i rätt riktning som vi ställer oss bakom, men vi anser inte att den är tillräcklig. I budgeten för 2020 föreslår vi därför att garantipensionen ska höjas med ytterligare 800 kronor per månad. Detta ger totalt en höjning på 1 000 kronor per månad. I detta skede ställer vi oss därför bakom regeringens förslag i denna proposition."

Fru talman! För Sverigedemokraterna är det viktigt att varje person som når pensionsålder inte ska behöva leva på existensminimum och ständigt oroa sig för hur exempelvis sista veckan före nästa pensionsutbetalning ska hanteras på grund av en ekonomiskt ansträngd situation.

Låt oss för ett ögonblick försöka sätta oss in i situationen och föreställa oss hur det kan vara att vara en fattigpensionär som måste vända på varenda krona. Vad tänker man? Vad ska jag äta? Hur ska jag kunna ställa mat på bordet i dag? Det räcker nog med en måltid i dag. Hur ska jag kunna gratta mitt älskade barn som fyller jämnt i år? Eller, Gud förbjude: Hur ska jag ha råd med en sjukhusvistelse och nya mediciner om jag blir allvarligt sjuk? Det är inte konstigt att ensamheten och den psykiska ohälsan hos äldre ökar.

Situationen och levnadsstandarden för många svenska pensionärer är alarmerande. Nästan 700 000 äldre över 65 år uppbar garantipension i någon form år 2018. Och att fler än 300 000 pensionärer redan lever under fattigdomsgränsen är en skam och inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.

Den föreslagna åtgärden syftar dock inte enbart till att stärka socioekonomiskt svaga grupper bland äldre utan medför även en jämställdhetsreform. Bland äldre kvinnor uppbär ungefär varannan kvinna garantipension, medan motsvarande siffra för äldre män uppgår till mer modesta 15 procent. Vi har i dag en situation då många som lever på sin garantipension knappt har råd med så grundläggande behov som mediciner och att gå till tandläkaren, något vi just talade om. Det finns fler exempel. Att unna sig lyxen att resa en bit för att hälsa på sina barnbarn och kanske ge dem en liten gåva på födelsedagen eller till jul är för många helt uteslutet.

I stället för att stärka och förbättra vardagen för dessa äldre, som är de mest utsatta i vårt samhälle i dag, prioriterar regeringen att slopa värnskatten. Som framgår av vårt särskilda yttrande anser vi inte att regeringens höjning med 200 kronor per månad är tillräcklig, varför vi föreslår att garantipensionen höjs med ytterligare 800 kronor och därmed hamnar på en totalsumma på 1 000 kronor per månad.

Samtidigt finns ett i högsta grad långsiktigt problem eftersom hela pensionssystemet är underfinansierat och inte anpassat till den demografiska utvecklingen. Exempelvis är prognosen för en genomsnittlig 80-talist som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till 67 år med en slutlön på ca 30 000 kronor per månad, i nuvarande penningvärde, en inkomstpension på endast 13 600 kronor. Sålunda påkallar pensionsproblemet både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Vi vill därför utreda en lösning som innebär högre pensionsavsättningar och som på sikt kan bidra till högre pensioner.

Fru talman! För Sverigedemokraterna är det en prioriterad fråga att se till att skyddsnäten är så täckande att begreppet fattigpensionärer inte längre existerar. I vårt Sverige ska alla människor ha rätt till en värdig tillvaro genom hela livet. Därför är regeringens höjning av garantipensionen, om än otillräcklig, ett steg i rätt riktning. Men målet måste som sagt vara att begreppet fattigpensionärer inte längre ska existera i vårt land.

Anf. 177 Solveig Zander (C)

Fru talman! Äntligen, säger jag, ska vi höja pensionen för alla som har den absolut lägsta pensionen. Det värmer mitt hjärta som centerkvinna och förstås som centerpartist att vi har kommit dit. Det har varit en lång väg, men nu är vi där.

Pensionsgruppen har som sagt arbetat fram förslaget, och vi hörde av Katarina Brännström att detta är något som vi har varit överens om. Ingen har tvekat på det sättet.

Det viktigaste för oss har varit att grund- och garantipensionen ska öka, och detta ska ske på ett träffsäkert sätt. Därför har vi medverkat till att också bostadstillägget ska in i höjningen. Garantipensionens höjning tillsammans med bostadstillägget innebär att de pensionärer som har den lägsta pensionen får en höjning på drygt 1 000 kr i månaden. Jag vill att detta ska sjunka in, för vissa har tydligen inte uppfattat det.

Det handlar framför allt om de kvinnor som har jobbat i hela sitt liv utan att få en enda krona. Det är kvinnor som har tagit hand om barn, jobbat i till exempel jordbruket eller tagit hand om sjuka föräldrar eller andra anhöriga som har behövt deras hjälp. De har förmodligen varit ansvariga för ekonomin i ett företag som mannen har haft. Kvinnorna har inte fått lön, utan mannen har kunnat tjäna in pengar till hushållet. Det är dessa kvinnor som nu får möjlighet vid 65 års ålder, som det är i dag - snart är det 66, med tanke på pensionsåldershöjningen - att för första gången få en egen inkomst. De får en pension, och då är det viktigt att den är rimlig.

När vi nu pratar om hur vårt system är konstruerat - att vi har en garantipension för alla som inte har jobbat och en allmän pension med tjänstepension och ett pensionssystem för dem som har jobbat - är det viktigt att veta att även personer som har arbetat men som har haft en låg inkomst får del av garantipensionen, för det ska alltid finnas någon form av behörighetsavstånd mellan att inte ha arbetat och att ha arbetat. Katarina Brännström uttryckte detta, som är mycket viktigt: Det ska alltid löna sig att ha arbetat. Med höjningen av garantipensionen betyder detta att 800 000 personer får del av höjningen, vissa mindre, vissa mer.

När vi nu tar upp detta med att bostadstillägget, som är väldigt träffsäkert och en av de dyraste omkostnader vi har och även en av de absolut viktigaste då det gäller tak över huvudet, räknas in vill jag verkligen ta tillfället i akt att säga: Alla som kan ska söka bostadstillägg. Det är betydligt fler som är berättigade till detta än vad som söker.

Vi ska nu göra det lättare att räkna ut om man har rätt till bostadstillägg. Det är inte en rätt utan en skyldighet att få bostadstillägg för att fylla ut pensionen. Så nu tar jag tillfället i akt och säger: Sök bostadstillägg, alla som kan! Man får hjälp av Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan att göra detta, så gör det!

Även om man bor i egen villa har man en utgift för sitt boende och kan vara berättigad till bostadstillägg. Som sagt: En hög slant på banken gör inte att man inte är berättigad, utan tvärtom. Och det är ingen allmosa att få bostadstillägg, utan det är en rättighet man har. Jag har varit tydlig nu och sagt: Sök bostadstillägg! Det var det primära för mig när jag gick upp i talarstolen i dag. Jag är stolt över att vi nu ska höja garantipensionen, och jag är stolt över att kvinnor ska få den största delen av detta. Bostadstillägget är viktigt.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 178 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Det är ett viktigt beslut som vi fattar här i dag om att höja garantipensionen och att höja taket i bostadstillägget. Som kristdemokrat är jag väldigt stolt över att vi får göra detta i dag. Det här är frågor som vi har drivit i den pensionsgrupp där vi sitter med.

I dag får ungefär 290 000 pensionärer BTP, bostadstillägg för pensionärer. Det är ett tillägg till den allmänna pensionen, garantipensionen och äldreförsörjningsstödet. Det är en del av det som vi kallar för grundskyddet för pensionärer. Det är alltså inte en allmosa, utan det riktar sig till alla pensionärer med de minsta ekonomiska marginalerna. Det problem som Solveig Zander lyfte fram och som jag tänker lyfta fram och som jag ser som ett enormt stort problem är den missuppfattning som jag tror ligger till grund: att det skulle vara en allmosa. Bostadstillägget är till för att sökas av dem som har rätt till det. Vi vet nu från Riksrevisionen att 129 000 pensionärer som har rätt till bostadstillägg inte söker det. Det skulle vara enormt viktigt om vi kunde få dem att inse att tillägget är deras. Det gör en enorm skillnad för deras ekonomi.

Till följd av att hushållens inkomster har stigit och att räntorna har varit låga och bostadsbristen stor har bostadspriserna gått upp kraftigt i Sverige, och det har också gällt hyrorna. Dessa har kanske inte stigit i samma takt, men de har stigit rejält. Detta gör att det nu är hög tid att vi ser över bostadstillägget, eftersom det inte har följt med i denna utveckling.

Kristdemokraterna har varit drivande för att sänka skatten för pensionärer. Under alliansregeringarna 2006-2014 förhandlade vi fram en sänkning av skatten fem gånger. Vi höjde dessutom bostadstillägget tre gånger under dessa år.

I budget efter budget sedan vi hamnade i opposition har vi kristdemokrater motionerat om att höja just bostadstillägget. Vi tror att det inte bara är rätt och riktigt utan också ett mycket bra sätt att nå just dem som har det allra sämst.

De förbättringar som i dag föreslås av pensionsgruppen, och som regeringen har lagt fram i en proposition och som en majoritet i socialförsäkringsutskottet vill att vi ska säga ja till när vi fattar beslut här i dag, är att vi höjer taket i bostadstillägget till 7 000 kronor. Vi kristdemokrater har i vår budget finansierat en höjning av detta tak med ytterligare 500 kronor till 7 500 kronor.

I budget efter budget har Kristdemokraterna varit en tydlig röst för att sänka skatten för dem som har det sämst ställt. Vi har i budget efter budget finansierat ett borttagande av den skillnad som finns i beskattning mellan pension och lön. Vi vet nämligen att det spelar en stor roll, inte minst för äldre kvinnor som har en ekonomi med små marginaler. Det gör det också lättare för människor att kunna flytta till ett anpassat boende.

I dag tvingas många till tuffa prioriteringar. För fyra fem veckor sedan stoppade en äldre kvinna mig hemma i Örebro och sa att hon visste att jag jobbar med pensioner och att hon var glad över det. Men hon berättade att hennes ekonomi inte räckte till för att kunna köpa födelsedagspresent till barnbarnet. Det skär i hjärtat när man träffar dessa personer. De förtjänar bättre på ålderns höst.

Därför har vi i budgetförslaget från Kristdemokraternas sida finansierat ytterligare en sänkning för de pensionärer som har låga pensioner. Man skulle kunna säga att vi fortsätter det arbete som Moderaternas och Kristdemokraternas budget inledde, där vi såg till att skattesänkningar riktades även till de pensionärer som hade en pension under 17 200 kronor och inte bara till de pensionärer som hade en pension över 17 200 kronor. Men vi vill gå vidare och sänka skatten ytterligare lite grann för de pensionärer som har de lägsta pensionerna.

Löneskatten tog jag upp i mitt förra inlägg. Det var också en direkt konsekvens av Moderaternas och Kristdemokraternas budget att den särskilda löneskatten togs bort för de äldre.

Detta är en rad viktiga åtgärder för att förstärka grundskyddet. Men med detta sagt vill jag ändå avsluta med att peka på en utmaning, som det så populärt heter på den nya politiskan, som vi måste ta tag i. Det gäller detta med respektavstånd. Det ska alltid löna sig att arbeta. Så var tanken med pensionssystemet när man väl sjösatte det. Det skulle vara ett pensionssystem som erbjöd en inkomsttrygghet. Vi ser i dag att den allmänna pensionen alltmer börjar likna det som vi i gängse tal kallar grundtrygghet.

När vi nu gör dessa förbättringar i dag minskar respektavståndet ytterligare lite grann. Generaldirektören för Pensionsmyndigheten har gått ut och sagt att kopplingen mellan pension och arbete har kommit att bli allt svagare. Det tillkommer oss som sitter i Pensionsgruppen att nu hitta lösningar för att se till att denna koppling absolut inte försvagas utan tvärtom stärks.

Med detta sagt om respektavståndet vill jag också än en gång säga att detta är några beslut som vi fattar i dag. Det kommer fler beslut. Fler förslag kommer att läggas på riksdagens bord som syftar till en sak, och det är att se till att vi har ett pensionssystem som håller över tid. Jag tycker att det är fantastiskt trevligt att få sitta med flera partier som gör upp över blockgränsen. På det viset kan vi nämligen också skaffa oss ett robust system som håller över tid oberoende av vem som råkar sitta på maktens taburetter.

Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 179 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

När det gäller frågan om garantipensionerna satt jag i pensionsgruppen 1991-1994. Då diskuterade vi detta intensivt, eftersom vi fann att det var så många kvinnor i Sverige som hade arbetat i familjeföretag, till exempel jordbruk, och som aldrig hade fått någon lön. Maken hade inte heller köpt någon pensionsförsäkring. Det var därför nödvändigt att detta oavlönade arbete ändå gav en ersättning i form av pension.

Då handlade det om nivån. Och ni har redan diskuterat detta med respektavstånd här. När det gällde det nya pensionssystem som vi skulle sjösätta var det viktigt att arbete alltid skulle löna sig och att avsättningar från lönearbete skulle synas i pensionen. Det skulle vara en skillnad mellan garantipension och den allmänna pensionen. Då handlade det alltså om nivån. På vilken nivå skulle vi lägga den allmänna pensionen? Vi hamnade på den procentuella avsättning som fortfarande ligger fast. Det var för att avsättning till pension plus statlig skatt, plus kommunal skatt och plus landstingskommunal skatt sammantaget inte skulle vara högre än att resten - det som människor fick kvar - gick att leva på. Hela tiden är det alltså en balansgång mellan olika ekonomiska faktorer. Jag tycker att man landade ganska väl.

Nu höjer vi garantipensionen med dessa 200 kronor. Men det mest pricksäkra är bostadstillägget. Där har det länge varit så att människor inte har sökt det. En del har inte gjort det av rädsla för att det fritidstorp eller fritidshus som man har skulle stöka till det. Här finns det ett regelverk. Det är uppenbart att 129 000 människor i dag inte har sökt men är berättigade till bostadstillägg. Myndigheten kan nämligen få fram deras ekonomiska situation och se att de har rätt till det. Det måste därför trumpetas ut att människor ska söka bostadstillägg. Här bör Pensionsmyndigheten göra det lättare för människor att se att de har rätt till detta bostadstillägg. Jag ställer mig alltså bakom denna del och till det höjda bostadstillägget.

Man kan diskutera på vilken nivå bostadstillägget ska ligga. Det är någonting som vi får följa framöver med tanke på utvecklingen på bostadsmarknaden och kostnaderna för boendet.

Det som ni inte har diskuterat här i dag är om vi kan påverka utgiftssidan. Då tänker jag på det som kanske är det allra tyngsta, som jag flera gånger tidigare har tagit upp i kammaren, nämligen att detta är den generation som har stora amalgamplomber som har hållit fantastiskt länge - kanske 70 år. Men nu börjar dessa plomber spricka. De åldras fortare än den individ som har dem i munnen. Nästa år kommer en utredning om tandvården. Därför vill jag här signalera att man verkligen ska titta på hur försäkringen ska vara utformad när det gäller att ersätta förlorade tänder. Vi ser i dag människor som kinderna faller in på. Man kostar på att ersätta framtänderna. Men kindtänderna, som kanske behövs ännu bättre för att tugga födan, har man inte råd med. Där ser jag verkligen fram mot utredningen.

(Applåder)

Anf. 180 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Alltför många av Sveriges pensionärer behöver i dag vända på varenda krona i slutet av varje månad. För flera räcker pensionen aldrig till, trots att omkostnaderna ligger på ett minimum. Det finns de som behöver söka sig till hjälporganisationer för att få matbehovet täckt, och vi kan varje vecka ta del av nya berättelser som tydligt vittnar om en enorm ekonomisk utsatthet hos vissa årsrika.

Det finns också en annan bild - många pensionärer i Sverige kan leva ett gott liv på ålderns höst. Höga inkomster under en stor del av livet ger förutsättningar för en ålderdom där varenda krona inte behöver räknas. I dag talar vi dock inte om dem.

Situationen för många av de pensionärer i Sverige som lever på grundskyddet är usel. I augusti kunde vi ta del av medierapportering om att antalet fattigpensionärer ökar och att fler och fler äldre är i behov av äldreförsörjningsstöd för att få ekonomin att gå ihop. Under de senaste 15 åren har de allra fattigaste pensionärerna nästan fördubblats. Att som äldre leva i en extremt utsatt ekonomisk situation skapar svåra livsförutsättningar. Som flera av debattörerna tidigare har konstaterat är möjligheten att på olika sätt delta i samhället begränsad, och det sociala livet får stå tillbaka. Konsekvenserna i form av minskad livskvalitet är drastiska, och möjligheterna att ta sig ur situationen är små.

För några veckor sedan träffade jag gruppen Pensionärer i gula västar. Det är en grupp äldre som har gått samman för att kräva pensioner som går att leva på. Man lämnade över 2 400 namnunderskrifter till oss och vittnade om att engagemanget är enormt. Uppropet vittnar också om hur livet ser ut för många av de äldre som lever med extremt små ekonomiska marginaler och vilken utsatthet det skapar. Det är bra att civilsamhället engagerar sig och driver på, och det är viktigt att vi lyssnar på dem och andra liknande organisationer - och tillsammans agerar.

Miljöpartiet gick till val på att höja garantipensionerna, och för oss är reformerna för de grupper som har det allra sämst prioriterade. Vi kommer att fortsätta arbetet med att förbättra livsvillkoren för den gruppen, vilket - som bland annat Solveig Zander tog upp - också är en tydlig jämställdhetsreform. Det handlar om att alla de kvinnor som har slitit i ett helt liv för att utveckla det här samhället ska få det bättre.

Nu gör vi verklighet av vallöftet om höjda garantipensioner. Den pension och de pengar som äldre får ut via andra stödsystem ska gå att leva på, och ingen äldre ska förpassas till fattigdom. Att förbättra livsvillkoren för dem med allra lägst pension är nämligen prioriterat för regeringen. Ingen ska behöva vända sig till ideella krafter för att under månadens sista dagar ha råd med mat.

I det förslag som nu ligger på bordet höjs också taket i bostadstillägget. Det beror på att hyrorna har stigit, och det är en nödvändig justering för att lagstiftningen ska vara anpassad till den verklighet vi lever i. Genom att göra den förändringen skapar vi inte bara fler boendemöjligheter för de pensionärer som har de lägsta inkomsterna utan ger dem också möjlighet att få mer pengar över till andra utgifter. Den nya konstruktionen för bostadstillägget blir helt enkelt mer träffsäker.

Det ingår också att personer med garantipension ska kunna förbättra sin ekonomi genom att jobba lite. För vissa finns den förutsättningen redan i dag, men det har inte gjort någon som helst skillnad för den ekonomiska situationen. Nu justerar vi lagstiftningen så att det för den enskilde blir både möjligt och lönsamt, så att man genom några extra arbetade timmar ska kunna få ut lite mer pengar varje månad.

De förslag vi nu lägger fram på riksdagens bord är en del av det arbete som pågår för att fler äldre ska kunna få förutsättningar att leva ett gott liv. Att många partier går samman och kan lägga fram gemensamma förslag är en styrka för Sverige, och att det sker i frågor som denna är viktigt för långsiktigheten i det här arbetet.

Detta är ett första steg, men mer behöver göras. Under mandatperioden kommer ett fortsatt arbete med att förbättra villkoren för Sveriges pensionärer att ske enligt januariavtalet. Den högre skatt på inkomster som pensionärer i dag betalar jämfört med andra löntagare tas bort, och pensionen ska höjas för vanliga löntagare. Pensionsgruppens arbete kommer också att fortsätta under hela mandatperioden och löpa på, utöver de satsningar som görs i budgeten.

Alla reformer kommer tillsammans att förbättra situationen för många årsrika runt om i landet. De som har arbetat i ett helt liv på slitiga jobb med dålig lön eller tagit hand om det obetalda hemarbetet ska nu få ut lite mer av det välstånd de har varit med om att bygga upp. Det är ett viktigt steg bland många. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 181 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Det var många varma och fina ord om kvinnor med låga pensioner och om jämställdhet - ja, om allt gott regeringen vill göra för att hjälpa människor. Men jag undrar hur dessa ord egentligen stämmer överens med den politik ni faktiskt för. Miljöpartiet vill införa det så kallade utvecklingsåret, som vi andra kallar friår. Man står också bakom en familjevecka. En kort fråga: Hur ska någon av dessa två reformer kunna ge högre pensioner?

(Applåder)

Anf. 182 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Jag har förstått att utvecklingsåret kan vara det som allra mest sticker Moderaterna i ögonen när det gäller det budgetförslag regeringen nu har lagt fram. Det handlar inte om ett friår, utan det handlar om utvecklingstid. Det är helt enkelt en reform som ska bidra till att människor som i dag har ett jobb ska kunna utbilda sig för att kunna fortsätta arbeta eller ta ett annat arbete - detta för att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden.

Jag tycker att Moderaternas kampanj mot den här utvecklingstiden är fascinerande, men det är också upprörande att man försöker få det att låta som en reform som det faktiskt inte är. Jag vet inte om Katarina Brännström är medveten om det, men det finns väldigt många arbeten i Sverige i dag som helt enkelt inte kan tillsättas därför att vi inte har tillräckligt kompetent personal. Det är en av de saker som detta ska råda bot på. Det hjälper naturligtvis inte med bara det, men det är ett viktigt steg på vägen.

När det gäller vad jag sa om ökad jämställdhet och att denna reform är en tydlig jämställdhetsreform - det var alltså det vi diskuterade i dag, med grundskyddet - är det flera som har konstaterat att kvinnor är utsatta för detta, vilket vi också ser i statistiken. Hur man kopplar ihop det med utvecklingstiden får Katarina Brännström gärna utveckla lite mer, för jag ser inte hur de två sakerna har med varandra att göra.

Anf. 183 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Att arbeta mindre ger lägre pension; det är vi alla överens om, eller hur? Alltså kommer både familjevecka och friåret att ge lägre pension.

Man talar dessutom om jämställdhet och utlovar högre pensioner. När det gäller jämställdheten avser regeringen inte att sänka skatten för de kvinnor som har lägst pensioner, det vill säga de med pensioner under 17 000. Det gör vi i vår budget. Man kan undra hur mycket det stämmer med arbetet för jämställdhet. Och när det gäller att utlova högre pensioner - är det i januariöverenskommelsen eller inom Pensionsgruppen som det ska ske? Det är nämligen ingenting som är beslutat. Jag tror att man ska vara lite varlig med sina ord.

Man bedriver en politik som faktiskt varken skapar högre pensioner eller gynnar de kvinnor som har lägst pensioner. Sedan står Miljöpartiets Janine Alm Ericson här och talar sig varm både för dessa stackars kvinnor och för jämställdheten.

Ni agerar ju precis tvärtom när ni är i regeringsställning. Stå för det ni gör! Det kommer ju inte att bli mer arbete om man inte arbetar under ett år eller om man tar ut dessa familjeveckor.

Förbättrat grundskydd för pensionärer

Det är ju så att de allra flesta är kvinnor med låga pensioner. Vi sänker skatten ytterligare för dem, men det har ni valt att inte göra. Det förslag som vi nu diskuterar om höjt grundskydd är någonting som alla vi står bakom; det är ju ingenting som regeringen gör. Jag tycker att det blev lite konstigt i inlägget när man som regeringsparti tar åt sig äran, fast man faktiskt agerar precis tvärtom.

Anf. 184 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Jag upplever att Katarina Brännström blandar äpplen och päron friskt.

Det jag sa i mitt anförande var just det som vi talar om här: hur det förbättrade grundskyddet för pensionärer också är en viktig jämställdhetsreform därför att vi ser att de flesta som kommer att få ut mer pengar och få en bättre levnadsstandard faktiskt är kvinnor. Detta är de kvinnor som har varit hemma och som ofta stått för det obetalda hemarbetet eller för många andra delar, som Solveig Zander tog upp.

Jag försökte inte på något sätt hävda att detta är ett arbete som bara vi står för eller står upp för. Jag tycker att det var bra att vi var flera som tog upp jämställdhetsaspekterna och att det var flera som tog upp att kvinnor nu får det bättre.

Jag vill fortfarande hävda att det inte är så att utvecklingstiden - eller familjeveckan, för den delen - kommer att ställa till det för just pensionerna. Där finns det nog mycket annat.

Jag ser fram emot ett konstruktivt arbete i dessa frågor även i fortsättningen, för ett bra utvecklat pensionssystem både för de allra fattigaste pensionärerna och för andra.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Ett starkare skydd för välfärdssystemen