Förbättringar av husavdragets fakturamodell

Fru talman! HUS-avdraget, i dagligt tal kallat ROT- och RUT-avdragen, tillkom under alliansregeringens första mandatperiod, 2007 respektive 2008, och har starkt bidragit till att en skenande svart sektor inom de privata servicenäringarna tämligen effektivt har vänts till en vit sektor med en mängd nya serviceföretag. Det är bra.

Förbättringar av husavdragets fakturamodell

Antalet sysselsatta i denna bransch är nu över 125 000 enligt en RUT-utredning från juni 2014. Avdraget har också visat sig vara en viktig motor för utvecklandet av arbetsplatser för delvis okvalificerad arbetskraft, en stor bristvara på den svenska arbetsmarknaden.

Systemen för att hantera HUS-avdraget har successivt förbättrats, och från att ha varit en långdragen process på uppemot två år kan hela förfarandet numera hanteras på någon eller några månader - från tjänst till betalning. Köparen får ett definitivt besked om sitt avdrag i samband med att deklarationen för inkomståret blir godkänd.

Fru talman! Den aktuella propositionen handlar om hur tjänsteleverantörernas fakturering av tjänster ska utformas för att bli tydligare och samtidigt skapa ett bättre underlag för Skatteverkets kontroll av fakturorna. Så långt är allt bra. Vi menar att de flesta av de förslag som läggs fram i propositionen i stora drag har blivit väl avvägda och att de kan bidra till att det angivna syftet uppnås.

Det finns dock ett viktigt undantag.

Det handlar om förslaget att kräva en ny uppgift på fakturan om det antal arbetade timmar som ligger till grund för det fakturerade beloppet. Den uppgiften kommer att ge vissa av företagen en onödig byråkratisk belastning utan att några relevanta data tillförs kontrollsystemet. Det är det här som är den springande punkten.

Fru talman! Detta kan vid första anblicken verka som en petitess, men så är det inte i verkligheten för många av de företag som jobbar med HUS-avdraget i sina verksamheter. För att inse problemet måste man dels förstå att de olika företagen använder sig av olika affärsmodeller, dels förstå hur dessa affärsmodeller fungerar, i vart fall översiktligt. Att det finns olika affärsmodeller som styr hur faktureringen kan specificeras beror helt enkelt på att det är en bred flora av arbetsuppgifter med en mängd olika förutsättningar som kan utföras inom ramen för HUS-avdraget.

Detta har en lång rad remissinstanser från näringslivet, både enskilda företag och deras branschorganisationer, påpekat i sina remissvar. Man vill i några fall gå så långt som att helt stoppa den utbyggda uppgiftsskyldigheten på grund av den ökade administrativa börda som uppgifterna medför, framför allt för många små företag.

Det ska också sägas att det finns företag i branschen som tycker det är okej att lämna in den aktuella uppgiften om arbetade timmar. Detta beror i sin tur på att de bygger hela sin verksamhet på en affärsmodell som går ut på att debitera exakt antal arbetade timmar till sina kunder. För denna grupp företag är det ett mindre problem. De har redan uppgifterna i sina administrativa system.

Men, fru talman, problemen uppstår framför allt för de företag som bygger sin verksamhet på att sälja sina tjänster till fasta objektpriser, en modell som många företag och kunder vill ha för att kunna ha en förutsägbarhet för kostnaderna. Det betyder att de förkalkyler som man gör inför en offert omfattar en beräkning av hur många timmar arbetet kräver och därmed arbetskostnaderna för jobbet. Den här typen av affärsmodell ger såväl företag som kund en säkerhet för en rimlig ersättning för utfört arbete men leder sällan eller aldrig till en exakt uppgift om erforderlig arbetstid för det aktuella jobbet. Ibland går det åt mer tid och ibland mindre för att utföra ett visst arbete, beroende på olika förutsättningar som inte alltid kan kalkyleras.

Utifrån denna förkalkyl lämnas ett fast pris till kunden som accepterar det, och man träffar ett avtal om att det aktuella arbetet ska utföras. Därefter görs det jobb som avtalats och fakturering sker. Kunden betalar alltså för ett beräknat antal arbetstimmar och det är i detta fall den relevanta uppgiften. Även remissinstanser har påpekat att det är bättre med antalet fakturerade timmar i stället för antalet arbetade timmar.

Fru talman! Var och en som har en grundläggande insikt i hur ett företag fungerar inser att dessa olika affärsmodeller ställer väldigt olika krav på de administrativa systemen för att man ska kunna lämna de aktuella uppgifterna på sina fakturor till Skatteverket. Att det finns de som inte har denna insikt eller av andra skäl inte förstår problemet kan jag förstå. Det är därför vi har ett remissförfarande, för att få alla olika aspekter på ett problem belysta.

Fru talman Det borde då också innebära att lagstiftaren lyssnar på dem som förstår och att man tar till sig de synpunkter som framförs. Det har regeringen inte gjort i behandlingen av sitt förslag till denna proposition, och det är illa. Att man i utskottet inte heller uppmärksammar vår invändning är lite trist. Det visar att man inte ser till sakfrågan eller att man helt enkelt inte har förstått problematiken, och jag vet inte riktigt vilket som är värst. Det finns dock en möjlighet kvar att ta sitt förnuft tillfånga i denna fråga och rösta med vår reservation.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till vår reservation.

Fru talman! HUS-avdrag, gemenligen kallat ROT eller RUT, handlar om att ekonomiskt stimulera arbete som annars inte antas skulle utföras. ROT är ju ingen ny företeelse, utan det har prövats vid ett stort antal tillfällen i historien, framför allt som en konjunkturell åtgärd när verksamheten på byggen har gått ned kraftigt. Då har man gått in med en stimulans för underhåll och ombyggnad för att upprätthålla sysselsättningen och justera ekonomin, och det har varit bra och riktigt.

RUT är däremot en ny företeelse, och det handlar om att utföra hushållsnära tjänster i hemmen.

Vad som har förekommit och förekommer är uppenbart fusk i systemen. Fusk skadar alltid ekonomin och söndertrasar moralen. Ett exempel på fullständigt orimliga debiteringar är när varor i princip varit avgiftsfria medan tjänster och utförande av arbete har debiterats långt utöver det normala just för att tillgodogöra sig skattemedel.

Det har också funnits exempel på falska fakturor som har skickats utan att man har varit i närheten av en fastighet. Sedan har man vittjat brevlådan för att husägaren inte ska få någon information om den illegala handlingen.

Den här propositionen minskar möjligheten till oegentligheter, och det är utomordentligt bra. Utskottet är helt överens kring detta.

Jag tycker också att det är mycket bra att utskottet gemensamt uttalar att HUS-avdraget bör bli föremål för en bred samhällsekonomisk studie som belyser effekter och ger underlag för en utvärdering av dess effektivitet.

Fru talman! Låt mig i det sammanhanget göra några reflexioner.

För det första: Om ROT omvandlas från en konjunkturell åtgärd till en permanent åtgärd som subventionerar utfört arbete kommer det inte i förlängningen att leda till att priserna justeras uppåt, utan det kommer att ta bort den effekt som avdraget var avsett för. Jag tror mig ana att en och annan husägare efter anbudet har hört byggmästaren säga: Du får ju tänka på att du också kan göra ROT-avdrag. Det är viktigt att göra en reflexion kring detta.

För det andra: Är det verkligen så att det kraftigt har förhindrat eller eliminerat skattefusk och svartarbete? Jag tillhör dem som tvivlar. Inte minst har media på ett intressant sätt åskådliggjort att det förekommer ett utbrett fusk inom vissa sektorer. Det viktigt att täppa till alla hål.

För det tredje: Är det konstruerade systemet rättvist? Är det rimligt att man kan få avdrag för att bygga en inomhuspool och en altan i Malaga, men inte kunna tilläggsisolera en hyresfastighet i Målilla? Så fungerar ju faktiskt systemet i dag, och jag tror att många tycker att det är stötande, särskilt med motivet att det skulle stimulera sysselsättning och ekonomi i vårt land.

Det är också viktigt att studera fördelningsaspekten på RUT. Det finns en underbar reporter på Sveriges Radio - jag må väl kunna göra reklam för public service. Hon heter Randi Mossige-Norheim. Hon gjorde ett reportage som hette och heter Resa i RUT-landet. Hon gick runt i en söderförort här i Stockholm och intervjuade människor i ett välmående samhälle med full sysselsättning och höga inkomster. Många stötte hon på som sa: Ja, nu har vi faktiskt kunnat få ett hembiträde. Hon stötte på barn i skolan som sa: Det kommer hem en och städar vårt rum. Vi har en som bor hos oss tre dagar i veckan och hjälper till.

Sedan satte sig reportern på pendeltåget från söderförorten och åkte ut till norrförorten, där hon gick runt och intervjuade kvinnor. Hon förstod att de var på väg till ett arbete och frågade vad de jobbade med. De svarade: Jag städar hos den och den. Jag sysslar med att hjälpa dem med barnpassning etcetera.

Hon ställde frågan till en av dem som sa att de utförde städarbete: Nu när du är borta och jobbar och får pengar för att städa, har du någon som kommer hem och städar åt dig medan du är borta? Det var en fullständigt främmande frågeställning. Det fanns inte i närheten av medvetandet.

Randi Mossige-Norheim åskådliggjorde på ett fantastiskt bra sätt den djupa orättvisan i detta system. Jag tror att det är intressant och viktigt att vi enigt i utskottet studerar just de samhällsekonomiska effekterna.

Fru talman! Vi har i dag att behandla skatteutskottets betänkande Förbättringar av husavdragets fakturamodell.

Införandet av HUS-avdragen som nämnts här, det vill säga ROT och RUT, har varit lyckade reformer. Svarta branscher har gjorts vita. Det har bidragit till ökat företagande och till ökad sysselsättning. Framför allt RUT-avdraget har sänkt trösklarna in på arbetsmarknaden för många som tidigare haft svårt att ta sig in. Det gäller unga, det gäller utlandsfödda och det gäller kvinnor. Reformerna har varit bärande för den tidigare alliansregeringens politik och bidragit till att minska finanskrisens negativa effekter.

Men även goda reformer kan missbrukas. Även om svarta jobb i stor utsträckning har blivit vita och skattefusket därmed kunnat minskas kraftigt har fuskarna hittat nya vägar.

Avdrag medges i dag för arbetskostnad, men inte för inköp av material eller för arbete som inte är hänförbart till avdragsgilla utgifter. Att som leverantör köpa in dyrt material eller nödvändiga inventarier och sedan debitera dem vidare som arbetskostnad och därmed låta staten stå för en stor del av kostnaden har i vissa fall varit alltför frestande. Följden blir en snedvriden konkurrens där ärliga företagare drabbas och en fungerande marknad sätts ur spel. Därför var den tidigare alliansregeringens mening, liksom det är den nuvarande regeringens, att förbättringar behöver göras.

I samband med att utförare begär betalning från Skatteverket ska underlaget framöver innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts.

Givetvis finns det risk att denna ökade rapportering också ökar byråkratin, men det måste samtidigt ställas mot de problem som ett omfattande fusk innebär. Utskottet framhåller därför särskilt vikten av att den administrativa bördan inte ökas mer än nödvändigt.

Fru talman! Det råder bred enighet om dagens betänkande. Det får väl anses som ganska sällsynt dessa dagar. Dessvärre råder det inte lika bred enighet om RUT- och ROT-avdragens vikt och betydelse.

Jag hade från början tänkt uppehålla mig något vid detta och tala om det problematiska i den sittande regeringens förslag till kraftfulla försämringar. Om hur tusentals unga riskerar att förlora sitt första jobb när läx-RUT avskaffas. Om hur kostnaderna för RUT-företagen förväntas öka kraftigt när arbetsgivaravgifter dubbleras och särskilda löneskatter införs. Om hur framför allt kvinnor och utrikesfödda drabbas. Om hur halveringen av RUT främst drabbar ensamstående kvinnor, där livspusslet är som svårast, medan hushåll med sammanboende får dubbelt så stora avdragsmöjligheter. Om hur mattan för tusentals småföretagare dras undan. Ja, till och med om det felaktiga i att regeringen i sitt budgetförslag räknar med en besparing när man halverar RUT när de flesta bedömare, baserat på bland annat Konjunkturinstitutets bedömningar, i stället konstaterar att det snarare leder till en rejäl kostnadsökning för samhället när människor trängs ut från arbetsmarknaden och svartarbetet åter befaras öka.

Fru talman! Med tanke på gårdagens händelseutveckling känns detta dock lite obsolet, så jag väljer att inte ta upp det mer. Det blir väl snarare någonting vi får mötas om i kommande valrörelse, där väljarna får analysera de olika alternativen och därefter ta ställning.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Olof Lavesson och jag är överens på två punkter - om betänkandet och om att debattlusten kanske har varit större tidigare dagar, när inte Alliansen och Sverigedemokraterna gått samman och fällt en budget. Men han kastar en handske som jag självklart måste ta upp.

Det är dagen efter. Medierna domineras av att svensk skola åter skärskådats. De fallande skolresultaten i internationella jämförelser och skiktningen i skolan - alla besked är så tydliga, så tydliga: Den stora bristen i svensk skola är likvärdigheten, de jämlika villkoren.

Så går Olof Lavesson upp och håller ett anförande, jublande över läxhjälps-RUT. Att själv få någon som kommer hem och hjälper till med läxorna för en timdebitering på 400 eller 600 kronor - hur många erövrar den friheten?

Olof Lavesson! Har du studerat vilka stadsdelar i Malmö som åtnjuter läxhjälps-RUT? Det är väl särskilt de barnen som har de sämsta förutsättningarna vars föräldrar går in och satsar, för så ser väl den ekonomiska fördelningen ut i Malmö?

Fru talman! År 2013 köpte en halv miljon svenskar RUT-tjänster för ungefär 5 miljarder kronor. Skatteverkets bedömningar är att skulle man halvera eller ta bort RUT skulle 10 procent gå rakt till svart arbetskraft i stället för vit. Enligt Almega skulle Socialdemokraternas förslag minska omsättningen i branschen med 23 procent. Av 17 000 anställda riskerar 3 400 att förlora jobbet.

Var fjärde anställd i branschen är under 26 år. Tre av fyra kommer direkt från arbetslöshet. Nära hälften är utlandsfödda. 77 procent inom städ- och hemservice är kvinnor. Sju av tio egenföretagare i branschen är kvinnor, och sex av tio som köper tjänsterna är kvinnor.

Det här är en verklighet som Peter Persson och Socialdemokraterna väljer att totalt blunda för. I stället väljer man förenklandets argumentation och förenklandets politik, som så många gånger tidigare. Man väljer agitatorrollen, en roll som passar Peter Persson oerhört väl.

Man för in plakatpolitiken i lagförslagen. Det är olyckligt. Inomhuspool, kocklandslag - tycker man att detta är värdigt en svensk budgettext? Säg mig, Peter Persson, vilka samhällsproblem är det som Socialdemokraterna försöker lösa med förslaget om inomhuspool? Är det det som svenskarna ligger sömnlösa över om nätterna?

Och om det är så viktigt att utreda hur det har gått med RUT och ROT, varför gör man inte det innan man lägger fram förslag om så kraftfulla försämringar som ni gör?

Fru talman! Jag tackar så mycket för berömmet. Sedan ska jag säga att det finns ett problem med färdigskrivna repliker, och det är att man missar att replikera på det frågeställningen rörde sig om. Jag frågade dig, Olof Lavesson, om en enda sak - läxhjälps-RUT:s oerhört orättvisa profil, som du hårt agiterar för ska få finnas kvar. Nu kommer det att få finnas kvar en stund, tillsammans med Sverigedemokraterna, eftersom er budget har vunnit kammarens gehör. Min frågeställning handlade ensidigt om läxhjälps-RUT, och där vill du över huvud taget inte gå i svaromål.

Jag tror att det är så här: Blindheten inför en åtgärd som är djupt orättvis gör att man måste gå till Almega för att hitta agitationen. Almega har inte skrivit vare sig Nya testamentet eller Gamla testamentet, men de är utomordentligt duktiga på att driva sina intressen. Det ska de naturligtvis göra, men fördelningsprofilen när det gäller RUT är djupt orättvis. Jag skulle kunna rabbla upp exempel på människor - äldre, yngre och skolbarn - som skulle behöva insatserna men inte kan erövra dem eftersom de saknar slanten.

Gör vi det däremot gemensamt och fördelningsmässigt kommer alla i åtnjutande av detta. Det är den stora skillnaden mellan höger och vänster - högern lovar de många en frihet som bara få kan erövra när penningen ska till.

Fru talman! Peter Persson tar inte detta riktigt på allvar. Jag noterar även att han blir mig svaret skyldig på mina frågor.

Jag skulle rekommendera Peter Persson ett besök i verkligheten; jag tror att det skulle gagna honom om han kunde släppa talarstolen en liten stund. Häromveckan var jag faktiskt och besökte ett av Sveriges största läxhjälpsföretag. Det är en kraftig expansion de har varit med om - 1 200 nyanställda i år, och av dem är tre av fyra födda på 1990-talet. Det är många unga som får in en första fort på arbetsmarknaden, vilket är viktigt.

Vilka är det då som köper tjänsterna? Jo, Peter Persson, när det gäller RUT och städtjänster är det någonting de flesta skulle klara av att utföra själva om vi tog bort den åtgärden. När det gäller läx-RUT är det dock ofta kompetensen man köper. Jag förstår att det kanske är lätt för Peter Persson att hjälpa sina barnbarn med derivata och vad man nu lär sig i matematiken och i skolan. Men det är inte alla föräldrar som klarar det, och de behöver den hjälpen. Det är också huvudsakligen föräldrar med utrikes bakgrund som köper hjälpen.

Det är inte heller så mycket pengar som Peter Persson talar om, utan det är ungefär 2 000 kronor i månaden. Det är mycket pengar, förvisso, men det är också en investering många är beredda att göra för att hjälpa sina barn ytterligare.

När Peter Persson och Socialdemokraterna presenterade sitt budgetförslag stoppade det här läxhjälpsföretaget all nyrekrytering på en gång. Flytten till större lokaler fick avblåsas, och man såg mörkret framför sig. I går avvisade kammaren regeringens jobbfientliga förslag. Direkt hörde företaget av sig och sa: Nu sätter vi oss på bussen och åker till KTH för att börja nyrekrytera. De var glada.

Det har den senaste tiden pratats mycket om utsträckta händer och samarbete över blockgränsen. Detta kanske inte alltid har varit Peter Perssons starkaste sida. Han har trivts så bra i oppositionsrollen att valresultatet gått honom lite grann förbi, känns det som. Nu går vi till val, och jag får väl önska att Peter Persson får återvända till den roll han verkar trivas så bra i.

(Applåder)

Fru talman! Vi diskuterar i dag förbättringar av HUS-avdragen, alltså ROT-avdraget och RUT-avdraget, som har varit delar av arbetslinjen. De har lett till att tiotusentals nya arbeten har vuxit fram, liksom många nya företag.

Reformen har dock medfört fler fördelar. Vi har sett ett tydligt skifte i synen på svartarbete och på att anlita svart arbetskraft. Det har också varit tjänster som har underlättat för många människor och familjer att få vardagen att gå ihop. Förra året var det mer än en halv miljon människor som köpte RUT-tjänster, och som det verkar nu blir det uppåt 600 000 personer för 2014. Det är helt nya sektorer som har vuxit fram, och många jobb har skapats.

När man frågar RUT-företagen vad det största hindret för att expandera verksamheten ytterligare är finns det en sak de allra flesta svarar, och det är osäkerheten kring RUT-avdraget. Vad kommer att hända med detta? Kommer det att ligga kvar, kommer begränsningar att införas eller finns det till och med ett hot om att det tas bort? Jag tycker att det är olyckligt att den diskussionen finns. Eftersom det har varit en så lyckad reform borde vi snarast diskutera hur vi kan utveckla detta.

Jag ser några möjligheter. En möjlighet skulle kunna vara att skilja ROT från RUT. En annan möjlighet skulle kunna vara att lägga in fler tjänster i RUT-avdraget, till exempel olika typer av it-tjänster. En tredje sak handlar om att styra upp det här med regler, krav och kontroller, vilket också är en viktig del i utvecklandet av RUT-avdraget. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag i den delen.

Sedan föreligger även ett förslag om att göra en samhällsekonomisk studie som belyser HUS-avdragens effekter och ger ett underlag för en utvärdering av deras effektivitet. Jag tycker att det också är bra. Jag tycker att man ska göra ordentliga utvärderingar av alla större reformer, och vad gäller just HUS-avdragen är jag övertygad om att den studie man kommer att göra kommer att ha ett positivt resultat.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)