Förenklade redovisningsregler, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:116 Förenklade redovisningsregler, m.m. samt tre motioner som väckts med anledning av propositionen.

Propositionen innehåller förslag om att riksdagen skall anta vissa ändringar i bl.a. årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och bokföringslagen (1999:1078). Förslagen syftar till att förenkla för framför allt små och medelstora bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer och de innebär bl.a. att reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering blir enklare. Lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 2007.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag. Vissa lagtekniska samordningar av regeringens lagförslag har gjorts. Motionerna avstyrks.

I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

Reservation 3 (kd)

Stockholm den 18 maj 2006

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Pia Nilsson (s) och Johan Löfstrand (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I propositionen föreslår regeringen - efter att ha hört Lagrådet - att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, bokföringslagen (1999:1078), revisionslagen (1999:1079) samt ett antal andra lagar. Bakgrunden till lagförslagen är följande.

Hösten 2004 remitterade Justitiedepartementet en inom departementet upprättad promemoria med förslag till förenklingar i framför allt bokföringslagen och årsredovisningslagen. Promemorian innehöll också förslag till ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229). Hösten 2005 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till följdändringar med anledning av Justitiedepartementets promemoria. De båda promemoriorna ligger till grund för förslagen i förevarande proposition. Vad gäller förslaget i promemorian från Justitiedepartementet till ändringar i inkomstskattelagen har förslaget beretts vidare inom Finansdepartementet, och regeringen beslutade den 16 mars 2006 proposition 2005/06:175 Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning. Den propositionen har beretts av skatteutskottet (bet. 2005/06:SkU31).

Förevarande proposition bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Beträffande regeringens lagförslag bör noteras att vissa av paragraferna föreslås ändrade även i andra propositioner som behandlats av utskottet under innevarande vår. Dessa lagändringar träder i kraft före de lagändringar som föreslås i det aktuella lagstiftningsärendet. Vad gäller regeringens lagförslag 7 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) föreslås 7 kap. 2 §, 8 kap. 3 § och 9 kap. 1 § även ändrade i proposition 2005/06:135 Elektronisk ingivning till Bolagsverket med ikraftträdande den 1 juli 2006. Den propositionen har behandlats av utskottet i betänkande LU37. Beträffande samma lagförslag föreslås 7 kap. 14 § även ändrad i proposition 2005/06:186 Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet med ikraftträdande den 1 juli 2006. Propositionen har behandlats av utskottet i betänkande LU31. I samma lagförslag föreslås vidare 7 kap. 31 § även ändrad i proposition 2005/06:140 Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden med ikraftträdande den 1 juli 2006. Propositionen har behandlats av utskottet i betänkande LU29. Beträffande regeringens lagförslag 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag föreslås 5 kap. 1 § även ändrad dels i proposition 2005/06:186 Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet med ikraftträdande den 1 juli 2006 som behandlats av utskottet i betänkande LU31, dels i proposition 2005/06:150 Europakooperativ med ikraftträdande den 18 augusti 2006 som behandlats av utskottet i betänkande LU30. Vad gäller regeringens lagförslag 9 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag föreslås 5 kap. 1 § även ändrad dels i proposition 2005/06:186 Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet med ikraftträdande den 1 juli 2006 som behandlats av utskottet i betänkande LU31, dels i proposition 2005/06:150 Europakooperativ med ikraftträdande den 18 augusti 2006 som behandlats av utskottet i betänkande LU30. - Mot den redovisade bakgrunden har regeringens lagförslag i förevarande proposition anpassats till regeringens lagförslag i propositionerna 2005/06:135, 2005/06:140, 2005/06:150 och 2005/06:186 i redovisade delar. Regeringens lagförslag efter samordning återges i bilaga 3.

Med anledning av propositionen har tre motioner väckts. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Förenklade redovisningsregler

Propositionen

I propositionen anför regeringen att svensk redovisnings- och revisionslagstiftning hittills har präglats av en strävan efter enhetliga regler. Denna strävan har emellertid inte alltid gått att förena med lagstiftarens strävan att ge svenska företag möjlighet att tillämpa internationellt vedertagna normer, i vart fall inte om man samtidigt vill förenkla för mindre företag. Enligt regeringen framstår det som nödvändigt att i högre grad än i dag göra avkall på strävan efter enhetliga redovisningsregler och avstå från att anpassa redovisningsreglerna för de mindre företagen till de regler som skall gälla för de större företagen.

I propositionen gör regeringen bedömningen att gränsvärdena i redovisnings- och revisionslagstiftningen bör samordnas. Nivån på gränsvärdena bör sättas så att små och medelstora företag i större utsträckning undantas från betungande regler. Beloppsvärden bör uttryckas i fasta penningvärden i stället för i prisbasbelopp. Reglerna om löpande bokföring och bokslut bör förenklas där det är möjligt.

Enligt regeringen är det angeläget att minska företagens administrativa börda så långt det är möjligt utan att andra viktiga intressen eftersätts. Regeringen har därför för avsikt att överväga om ytterligare förenklingar, utöver de som föreslås i propositionen, kan genomföras i redovisningslagstiftningen. Regelförenklingsarbetet kommer alltså att fortsätta.

I propositionen lämnas förslag om ändringar i bl.a. reglerna om bokföringsskyldighet för mindre företag. Reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering föreslås bli enklare. Detta sker genom att befintliga bestämmelser ändras eller upphävs samt genom att mera komplicerade bestämmelser blir tillämpliga endast på större företag. Till kategorin större företag föreslås att såväl noterade företag som finansiella företag skall hänföras oavsett verksamhetens omfattning.

De gränsvärden som förekommer inom redovisnings- och revisionslagstiftningen föreslås bli färre och få en annan utformning. En anpassning sker härvid till EG-rätten. Detta påverkar bl.a. företagens skyldighet att upprätta årsredovisning, finansieringsanalys och koncernredovisning och företagens skyldighet att utse en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen till revisor i företaget. De mindre företagens redovisningsbörda kommer härigenom, anför regeringen, att minska.

Det föreslås vidare att det alltid skall vara möjligt att använda svenska, danska, norska och engelska i bokföringen och att även andra språk kan tillåtas efter ansökan.

Reglerna i handelsregisterlagen (1974:157) om när bl.a. en enskild näringsidkare, en bolagsman i ett enkelt bolag eller en näringsdrivande ideell förening får eller skall registrera sig i handelsregistret klargörs bl.a. genom att kopplingen till 1929 års bokföringslag tas bort. Därutöver föreslås att lagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta också näringsdrivande registrerade trossamfund.

Enligt propositionens förslag skall uppgift om företagets revisor tas in i det register där företaget är registrerat. Registreringsskyldigheten föreslås dock vara begränsad till företag som är skyldiga att utse en kvalificerad revisor.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har såvitt gäller de framlagda lagförslagen inte mött några motionsledes framförda invändningar, och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag. Regeringens lagförslag 7, 8 och 9 har anpassats till regeringens lagförslag i propositionerna 2005/06:135, 2005/06:140, 2005/06:150 och 2005/06:186 på sätt som redovisats ovan under avsnittet Ärendet och dess beredning (s 5 f.). Regeringens lagförslag efter samordning redovisas i bilaga 3.

Gränsvärden i årsredovisningslagen

Propositionen

Genom årsredovisningslagens gränsvärden fastslås vilka bestämmelser i lagen som ett företag skall tillämpa. Enligt regeringen bör de gränsvärden som används inom associationsrätten för att dela in företag i olika grupper utformas med förebild i de gränsvärden som används i EG:s redovisningsdirektiv. Regeringen föreslår att de företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen delas in i två kategorier, mindre företag och större företag.

I propositionen föreslås att med större företag skall avses företag som uppfyller mer än ett av tre kriterier: a) Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50. b) Värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna (balansomslutningen) för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 25 miljoner kronor. c) Nettoomsättningen i företaget enligt resultaträkningarna för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 50 miljoner kronor. - Övriga företag skall räknas till kategorin mindre företag.

Vidare föreslås att ett företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad alltid skall anses som ett större företag. Kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag skall tillämpa bestämmelserna i årsredovisningslagen som gäller för större företag oavsett antalet anställda, balansomslutning och nettoomsättning, om inte annat särskilt framgår av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Därutöver föreslås att koncerner skall delas in i två kategorier, nämligen mindre koncerner och större koncerner.

Motionen

Inger René m.fl. (m, c) anför i motion L10 att regeringens förslag innebär att väsentligen fler bolag kommer att betraktas som större företag än med nuvarande regler. Regeringens förslag leder således inte till några regelförenklingar. Enligt motionärerna bör gränsen för vilka företag som skall betraktas som större företag sättas högre än enligt regeringens förslag. Motionärerna föreslår att delvärdet för balansomslutningen bestäms till 40 miljoner kronor. I motionen begärs ett tillkännagivande med detta innehåll (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det föreslagna gränsvärdet för större respektive mindre företag utformats med förebild i de gränsvärden som används i EG:s redovisningsdirektiv. I propositionen redovisar regeringen att det nya gränsvärdet totalt sett kommer att leda till att färre företag skall iaktta de redovisningsregler som i dag är tänkta för medelstora och stora företag.

Liksom regeringen anser utskottet att de tre föreslagna delvärdena ganska väl återspeglar vad som allmänt kan bedömas vara större respektive mindre företag och att endast de företag där det finns anledning att ställa högre krav på redovisningens innehåll hamnar ovanför gränsvärdet. Genom att införa ett gränsvärde som utformas på liknande sätt som i EG:s redovisningsdirektiv får svenska företag verka under liknande förutsättningar som sina konkurrenter i andra länder, vilket torde vara ett tungt argument för den av regeringen föreslagna ordningen.

Med det anförda anser lagutskottet att det inte finns anledning att föreslå någon ytterligare åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandet. Riksdagen bör således avslå motion L10 yrkande 1.

Fler undantag från redovisningskraven

Propositionen

Regeringen föreslår att årsredovisningslagens gränsvärden för mindre och större företag respektive mindre och större koncerner skall ha betydelse vid tillämpningen av vissa bestämmelser i årsredovisningslagen. Det gäller bl.a. bestämmelserna i 2 kap. 1 § om finansieringsanalys, 3 kap. 5 § andra stycket om jämförelsetal, 3 kap. 8 § om specifikation av större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter respektive Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 3 kap. 10 § om specifikation av större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar samt i 3 kap. 11 § om förkortad resultaträkning.

I propositionen anför regeringen att en fråga är om de företag som hamnar nedanför det nya gränsvärdet bör undantas från ytterligare redovisningskrav och om Sverige därför i större utsträckning än i dag bör utnyttja de undantagsmöjligheter som medges enligt artiklarna 44 och 46 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Artikel 44 ger medlemsstaterna rätt att undanta vissa bolag från skyldigheten att lämna vissa tilläggsupplysningar. Enligt artikel 46 får medlemsstaterna undanta vissa företag från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse.

Enligt regeringen har de krav på tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelse som det här är fråga om sedan länge uppställts i svensk lagstiftning. Vid tillkomsten av årsredovisningslagen ansågs det inte finnas skäl att i dessa delar göra undantag för mindre bolag. Regeringen bedömer att det fortfarande finns fog för detta ställningstagande. De aktuella tilläggsupplysningarna torde vara av sådan betydelse att de bör redovisas av samtliga företag som skall upprätta en årsredovisning. Också kravet på upprättande av en förvaltningsberättelse har hittills visat sig vara befogat. Mot bakgrund av det regelförenklingsarbete som pågår både nationellt och internationellt kan det emellertid, anför regeringen, finnas anledning att överväga om ytterligare lättnader kan genomföras när det gäller vilka tilläggsupplysningar som skall lämnas och vilka krav som ställs upp när det gäller förvaltningsberättelsen. I det sammanhanget bör bl.a. en uppföljning av de nyligen införda bestämmelserna om redovisning av könsfördelning bland ledande befattningshavare och redovisning av sjukfrånvaro genomföras.

Motionerna

Inger René m.fl. (m, c) anser i motion L10 att undantagen från upplysningsskyldigheten bör vara mer omfattande för mindre företag än vad regeringen föreslagit. Enligt motionärerna bör fler undantagsmöjligheter utnyttjas vad gäller vilka tilläggsupplysningar som skall lämnas. Ett tillkännagivande yrkas i enlighet härmed (yrkande 2).

I samma motion begärs även ett tillkännagivande om att mindre företag bör undantas från skyldighet att redovisa de anställdas sjukfrånvaro och könsfördelningen inom företagets ledningar (yrkande 3). Ett likalydande motionsyrkande framställs också i motion L9 av Jan Ertsborn m.fl. (fp, kd).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening kan det finnas anledning att i framtiden överväga om ytterligare lättnader kan genomföras när det bl.a. gäller vilka tilläggsupplysningar som skall lämnas samt att det i sammanhanget bör genomföras en uppföljning av bestämmelserna om redovisning av könsfördelning bland ledande befattningshavare och redovisning av sjukfrånvaro.

Utskottet kan också konstatera att de uttalanden som regeringen gör i propositionen ligger i linje med motionsönskemålen. Det finns därför, enligt utskottets mening, inte anledning att föreslå någon ytterligare åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, och utskottet förutsätter att regeringen återkommer i frågan. Riksdagen bör således avslå motionerna L9 och L10 yrkandena 2 och 3.

Uppföljning

Propositionen

I propositionen föreslås att bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig i huvudsak behålls oförändrade. Ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar samt vilt- och fiskevårdsområdesföreningar skall, liksom hittills, alltid vara bokföringsskyldiga, om värdet av föreningens eller samfundets tillgångar överstiger ett visst gränsvärde. Detta gränsvärde höjs till 1,5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår även att alla som är bokföringsskyldiga skall avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Effekten av förslaget är bl.a. att samtliga bokföringsskyldiga ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar m.m. blir skyldiga att upprätta ett bokslut.

Därutöver föreslås att företag som inte är skyldiga att upprätta en årsredovisning och som normalt har en nettoomsättning om högst 3 miljoner kronor per år skall få upprätta årsbokslutet i förenklad form.

Motionen

I motion L11 anför Yvonne Andersson m.fl. (kd) att regelverket inte får försvåra för ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfällighetsföreningar genom att vara alltför betungande. Motionärerna anser därför att det är angeläget att de föreslagna reglerna om skyldigheten för ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfällighetsföreningar m.m. att avsluta den löpande bokföringen följs upp. I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det alltid angeläget att beslutad lagstiftning följs upp, och förutsätter att så kommer att ske även i detta fall.

Vad gäller det som anförs i motion L11 vill utskottet erinra om att regeringens förslag bl.a. innebär att samtliga bokföringsskyldiga ideella föreningar och registrerade trossamfund blir skyldiga att upprätta ett bokslut samt att det införs regler om en möjlighet att under vissa förutsättningar upprätta årsbokslut i förenklad form.

Enligt utskottets mening kommer sistnämnda möjlighet att få störst betydelse för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Ett årsbokslut beträffande t.ex. en icke-näringsdrivande ideell förening torde kunna ges en mycket enkel form, väsentligen motsvarande en sammanställning över tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Mot denna bakgrund delar utskottet inte de farhågor som förs fram i motionen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L11.

Reservationer

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om gränsvärden i årsredovisningslagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L10 yrkande 1.

Ställningstagande

Liksom motionärerna anser vi att det föreslagna gränsvärdet i årsredovisningslagen för att dela in företag i större respektive mindre företag leder till att fler företag än i dag hamnar i gruppen större företag. Förslaget leder alltså inte till några regelförenklingar. Enligt vår mening bör gränsen för vilka företag som skall betraktas som större företag sättas högre. Detta kan åstadkommas genom att delvärdet för balansomslutningen bestäms till 40 miljoner kronor. Det får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med erforderliga lagförslag.

Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L10 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fler undantag från redovisningskraven. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:L9 och 2005/06:L10 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att undantagen från upplysningsskyldigheten bör vara mer omfattande för mindre företag än vad regeringen föreslagit. Enligt vår uppfattning bör fler undantagsmöjligheter utnyttjas i det fjärde bolagsrättsliga direktivet vad gäller kraven på vilka tilläggsupplysningar som skall lämnas. Det gäller bl.a. specifikationer över anläggningstillgångar och uppgifter om löner och ersättningar till anställda fördelat på olika kategorier.

Därutöver anser vi att det är olyckligt att mindre företag skall vara skyldiga att redovisa de anställdas sjukfrånvaro samt könsfördelningen i företagens ledningar. Dessa redovisningskrav är mycket kostsamma för mindre företag. Enligt vår mening bör denna skyldighet endast gälla för större företag. Det får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med erforderliga lagförslag.

Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motionerna L9 samt L10 yrkandena 2 och 3, som sin mening ge regeringen till känna.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om uppföljning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L11.

Ställningstagande

Liksom motionärerna bakom motion L11 anser jag att det nya regelverket inte får försvåra för ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfällighetsföreningar genom att vara alltför betungande. Enligt min mening är det därför angeläget att de föreslagna reglerna om skyldigheten att avsluta den löpande bokföringen följs upp så att de inte försvårar för ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfällighetsföreningar m.m. i deras verksamheter. Det får ankomma på regeringen att omgående föranstalta om ett sådant arbete.

Vad som anförts ovan bör regeringen, med bifall till motion L11, som sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2005/06:116 Förenklade redovisningsregler, m.m.:

1.    lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),

2.    lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

3.    lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,

4.    lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

5.    lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

6.    lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

7.    lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

8.    lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

9.    lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

10.  lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

11.  lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

12.  lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt,

13.  lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Följdmotioner

2005/06:L9 av Jan Ertsborn m.fl. (fp, kd):

2005/06:L10 av Inger René m.fl. (m, c):

2005/06:L11 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Bilaga 2

Regeringens i proposition 2005/06:116 framlagda lagförslag

Bilaga 3

Regeringens i proposition 2005/06:116 framlagda lagförslag med lagtekniska samordningar