Författningsfrågor

Anf. 1 Karin Enström (M)

Herr ålderspresident! Jag tror att jag talar för alla deltagare här i debatten och för alla som nu lyssnar när jag säger att våra tankar går till Ukraina och dess befolkning.

Det kan kanske kännas futtigt att stå här och debattera ett motionsbetänkande när så många människor har så stora svårigheter, men det är en viktig del i vårt sätt att visa stöd och göra motstånd. Det är en del av det vi ska göra, nämligen att hedra demokratin genom att upprätthålla vårt arbete här i riksdagen.

Herr ålderspresident! KU30 är ett motionsbetänkande om författningsfrågor. Här finns yrkanden om frågor som rör bland annat statsskicket, vissa successionsordningsbestämmelser och apanaget. Det finns yrkanden om medlemskapet i EU och om att vitalisera demokratin. Här behandlas också yrkanden som rör regeringsbildning, en författningsdomstol, normprövning och domstolarnas oberoende. Andra yrkanden rör en krislagstiftning, den offentliga äganderätten, public service och Riksrevisionens uppgifter.

Moderaterna har flera reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 8.

Herr ålderspresident! Sveriges grundlagar utgör fundamentet för vårt samhällskontrakt. Moderaterna har sedan tidigare förespråkat att en utredning borde tillsättas under denna mandatperiod med uppdrag att överväga en rad förstärkningar av grundlagsskyddet, såväl vad gäller individens fri- och rättighetsskydd gentemot stat och kommun som i fråga om den svenska rättsstaten och demokratin i allmänhet, särskilt mot bakgrund av att det i inledningen av mandatperioden var 15 år sedan den senaste grundlagsutredningen tillsattes.

Genom 2010 års grundlagsreform stärktes de svenska domstolarnas konstitutionella oberoende. Reformen beslutades i enighet mellan riksdagspartierna och skapade en solid grund för domstolarna att fullgöra sina dömande uppgifter utan påverkan från den politiska maktens önskemål och förväntningar.

Men efter grundlagsreformens ikraftträdande ser vi en negativ utveckling runt om i Europa. Auktoritära partier har flyttat fram sina positioner på flera håll i Europa. I Polen har de verkställande och lagstiftande organen systematiskt getts möjlighet att på politisk nivå påverka den dömande maktens sammansättning, befogenheter och funktion. En liknande utveckling, där regeringar tänjer på den liberala demokratins principer, går även att se i bland annat Ungern och Rumänien.

De svenska domstolarnas oberoende hotas inte direkt av auktoritära krafter i andra länder, och något överhängande nationellt hot finns inte i Sverige. Men exemplen visar vad som kan hända med ett lands domstolsväsen när landet får en politisk majoritet som inte respekterar rättsstatens principer. Det är därför av vikt även för en demokratisk rättsstat som Sverige att ha ett regelverk som gör det så svårt som möjligt för en auktoritär regim att i en framtid ta politisk kontroll över domstolsväsendet, i synnerhet landets högsta domstolar.

I februari 2020 tillsattes äntligen en grundlagsutredning som fick i uppdrag att se över ett förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Vi kallar den för 2020 års grundlagskommitté. Vi moderater välkomnar verkligen tillsättandet av denna utredning men hade önskat att regeringen hade hörsammat fler av de moderata förslagen och utökat direktiven.

Jag kommer att i korthet ta upp några av de frågor som vi moderater hade velat se ingå i Grundlagskommitténs direktiv. Det gäller framför allt domstolarnas självständighet och Lagrådets ställning.

Herr ålderspresident! Principen om domstolarnas självständighet gentemot den politiska makten är, som jag sa, av central betydelse i en rättsstat. Principen kommer till uttryck i 11 kap. 3 § regeringsformen, där det står att ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall.

I arbetet med att se över behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt ska grundlagsutredningen se över om Domstolsverkets organisation, styrning och roll bör förändras. Vi moderater menar att utredningen borde få i uppdrag att föreslå hur ett från riksdag och regering fristående domstolsråd som till en majoritet utgörs av domare skulle kunna inrättas. Detta råd skulle då kunna utse Domstolsverkets chef.

Vi tycker också att utredningen borde överväga om reguljär tillsyn över domstolarna bör utövas av domstolsrådet. Det bör i grundlag läggas fast hur reglerna för domarna i de högsta domstolarna ser ut, exempelvis vad gäller avskedande.

Det finns även ett behov av att frikoppla domstolarnas ekonomiska beroende av regeringen genom att i stället lägga anslagen för dessa under ett utskott i riksdagen.

De åtgärder för att förändra personsammansättningen i högsta domstolar som främst har kommit till användning i vår nära omvärld har varit sänkning av pensionsålder, införande av nya behörighetskriterier och den verkställande maktens vägran att utnämna föreslagna ledamöter. Även i Sverige är det som sagt möjligt att en framtida regering saknar respekt för rättsstatens principer men har stöd av en majoritet i riksdagen. Då kan den i så fall använda denna majoritet till att ändra pensionsregler som framgår av vanlig lag.

Vi välkomnar att 2020 års grundlagskommitté har fått i uppdrag att överväga en grundlagsfäst reglering om pensionsåldern för justitieråd och andra domare. Om staten framöver vill möjliggöra för justitieråd att stanna kvar i tjänsten längre upp i åren kan en högre pensionsålder bestämmas i vanlig lag.

Den andra delen handlar om Lagrådets ställning och domstolarnas lagprövning. Vi vill att Lagrådets ställning ska stärkas. Det finns behov av ett tydligare system för att kontrollera om en viss bestämmelse i lag eller annan författning strider mot grundlagen.

Moderaterna skulle vilja att 2020 års grundlagskommitté särskilt ser på två möjligheter för att åstadkomma detta: dels genom att stärka Lagrådets ställning, så kallad förhandskontroll, dels genom att införa en möjlighet att i vanlig domstol få fastställt att en viss lagbestämmelse strider mot grundlagen eller Europakonventionen utan att frågan aktualiserats i ett konkret fall, så kallad efterhandskontroll.

Ytterst är lagstiftningen riksdagens ansvar, och väljarna kan utöva sin kontroll av lagstiftaren i allmänna val. Men andra förstärkningar bör övervägas.

Anf. 2 Mikael Strandman (SD)

Herr ålderspresident! I debatten om betänkandet KU30 Författningsfrågor tänkte jag ta upp punkt 41, Budgetram om 2 procent. Jag passar på att redan nu yrka bifall till vår reservation nummer 35 i detta ärende.

Herr ålderspresident! Den senaste veckans förfärliga eskalering av situationen i Ukraina har ritat om spelplanen helt i vårt närområde. Även om underrättelsetjänster och satellitbilder visade på en förestående invasion kom denna fullskaliga attack mot Europas näst största land som en känslomässig chock för oss alla.

Med näst intill total enighet har världens fria länder nu slutit upp bakom Ukraina, och i måndags röstade samtliga partier i kammaren utom Vänsterpartiet för att skicka krigsmateriel till landet - någonting som skulle ha varit osannolikt för bara några år sedan.

Medvetenheten om denna nya situation skapar förutsättningar för ett nyktrare sätt att se på vår försvarsförmåga.

Tiden efter andra världskriget har, med undantag för Sovjetunionens dödsryckningar i början av 1990-talet, i vår del av världen präglats av avspänning, välståndsökning och framtidstro, detta ända fram till för några år sedan. Återigen, som ett gammalt eko från tiden före världskrigen, definieras nu makten av somliga i form av yta, kuvade länder och militär förmåga i stället för ekonomiskt välstånd byggt på ett framgångsrikt näringsliv, högteknologisk konkurrenskraftig industri och internationell handel. Detta är inte en utveckling som vi har önskat men en verklighet som vi måste förhålla oss till.

Decennierna efter Berlinmurens fall, med avmilitarisering, globalisering och högkonjunktur, invaggades många av oss i en känsla av trygghet. De gamla krigen i Europa tillhörde det förgångna. Försvaret kom mer och mer att bli en portmonnä från vilken man kunde ta medel och täcka upp för annat.

De senaste årens utveckling visar att man inte kan se på försvaret på detta sätt. Försvaret är allt annat än ett särintresse, som statsminister Fredrik Reinfeldt en gång uttryckte det. Ett väl utbyggt försvar är den livförsäkring landet måste teckna för att i möjligaste mån undvika krig och behålla frihet, demokrati och välstånd.

Att avveckla militära förmågor går snabbt. Att återta förlorade förmågor tar däremot lång tid och kräver stora resurser. För att klara av att återuppbygga vårt totalförsvar, och för att säkerställa att Försvarsmakten inte kortsiktigt kan utnyttjas som en budgetregulator av framtida regeringar, bör det stadgas i grundlagen att anslagen till Försvarsmakten inte får understiga 2 procent av bruttonationalprodukten.

Jag yrkar återigen bifall till vår reservation nummer 35.

Anf. 3 Linda Modig (C)

Herr ålderspresident! Den liberala demokratin, rättsstatligheten och respekten för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter - här hemma, i Europa och i världen - hotas och utmanas varje dag.

Torsdagen den 24 februari i år passerades ytterligare en gräns när Vladimir Putin valde att trappa upp den väpnade konflikten i vårt närområde genom att fortsätta använda sin militär mot sina grannländer på ett sätt som underminerar hela den europeiska säkerhetsordningen. Vi har sett och ser det i Georgien och i Ukraina. Rysk militär närvaro är entydig för utvecklingen i såväl Sydossetien, Abchazien och Krim som tidigare östra Ukraina till nu fullskaliga flerfrontsangrepp på hela Ukraina. Detta är helt oacceptabelt. Sverige måste därför fortsätta stå upp för och utveckla den europeiska säkerhetsordningen och den liberala världsordning som skapat fred och stabilitet i vår del av världen.

Hot om militärt våld är inte den enda metod som Ryssland använder. Genom propaganda, korruption och hybridkrigföring försöker Ryssland också påverka andra länders val och demokratiska integritet. Genom att söka så split både mellan olika grupper inom enskilda länder och mellan olika länder söker de nå strategiska fördelar. Cyberangrepp, penningtvätt och strategiska uppköp är andra metoder de använder sig av för att nå inflytande. Ytterst står nu kampen mellan demokrati och diktatur en två timmar lång flygtur från Stockholm.

Antalet fullvärdiga demokratier minskar, och 2020 var enligt en studie det sämsta året för demokrati sedan 2006. Även i tidigare starka liberala demokratier undergräver regimer den fria pressen, rättssäkerheten och andra grundläggande rättigheter. Kvinnors och minoriteters rättigheter hotas och inskränks. Jag har inledningsvis fokuserat på Rysslands agerande, men vi ser tyvärr också hur andra auktoritära stater som Kina flyttar fram sina positioner med ekonomiska påtryckningar, immaterialrättsbrott, cyberattacker, spionage och militärmakt som vapen.

Trots att Sveriges starka liberala demokrati är välmående står även vi inför utmaningar. Den politiska debatten har blivit råare, och färre engagerar sig i politiska partier. Minoritetsgrupper möter rasism, homofobi och andra typer av hatbrott. Förtroendevalda och journalister utsätts för hot och trakasserier, och våldsbejakande extremism är ett allvarligt hot. Samtidigt upplever många medborgare att staten brister i sina kärnuppdrag: att skapa trygghet, säkerhet och en god välfärd. Det riskerar i sin tur att underminera tilltron till offentliga institutioner och medmänniskor. Allt detta eldas på av illiberala krafter som försöker splittra svenskarna för sin egen vinning.

Men, herr ålderspresident, det finns hopp! Människans inneboende strävan efter frihet och rättvisa innebär att den liberala demokratin alltid kommer att ha förkämpar. Men vi får aldrig ta demokratin för given eller underskatta dess motståndare; den är ett gemensamt projekt som vi bygger tillsammans - varje dag, varje generation. Demokratin är värd att kämpa för, och den kampen är central för Centerpartiets politiska gärning.

Herr ålderspresident! Centerpartiets kamp för frihet begränsar sig inte till några få och förunnade. Vår frihet handlar om varje människas rätt att förverkliga sitt livsprojekt, att utöka sina livschanser och att känna verklig frihet, oavsett vem hon är, vem hon älskar, vilken hudfärg hon har, var hon bor och vad hon tror eller inte på. Centerpartiet står upp för varje enskild människas rätt till frihet och möjlighet att göra det mesta av sin förmåga och sina drömmar.

Centerpartiet har lagt fram många förslag i Sveriges riksdag om hur den liberala demokratin kan och bör stärkas. För demokratin måste kontinuerligt utvecklas och anpassas, rustas och försvaras. De offentliga institutioner som anförtrotts uppgiften att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val ska göra så på ett effektivt och transparent sätt.

Varje dag försöker angripare från främmande makt ta sig in i vårt land och våra demokratiska institutioner för att manipulera och polarisera oss. Inte heller de politiska partierna går fria från dessa påverkansförsök. Därför föreslår Centerpartiet en utredning med syfte att stärka de politiska partiernas motståndskraft mot yttre hot. Därför vill vi stärka förbudet mot partifinansiering från utländska källor, och därför vill vi införa striktare regler för partifinansiering. Det här innebär krav på politiska partier att redovisa fler uppgifter om sina finanser och att skyndsamt efter val redovisa intäkter och utgifter kopplade till valkampanjer. Därför vill vi också införa ett lobbyregister. Det är med transparens och öppenhet vi kan öka motståndskraften också i de politiska partierna och tilltron till demokratin.

Herr ålderspresident! Domstolars och domares oberoende ska stärkas. Medborgerliga och politiska rättigheter ska skydda individen mot statligt godtycke och begränsa majoritetens makt över individen. Därför, och för att stärka grundlagarna, vill vi införa en svensk författningsdomstol.

Coronakommissionens slutbetänkande presenterades förra fredagen och ger viktiga lärdomar och rekommendationer. Kommissionen konstaterar det som Centerpartiet tidigare har kritiserat regeringen för, nämligen dess ensidiga beroende av Folkhälsomyndigheten. Kommissionen konstaterar att det inte är en tillräckligt bra ordning för beslut under en allvarlig samhällskris. Det sätter återigen ljuset på ansvarsutkrävandet: I en demokrati kan medborgarna utkräva ansvar av sin regering men inte av en myndighet.

Centerpartiet föreslog därför redan i höstas att den svenska förvaltningsmodellen skulle ses över i nästa grundlagsutredning för att stärka medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av ministrar.

När andra vill assimilera urfolk, minoriteter och invandrare ska vi skydda urfolk och minoriteter och integrera invandrare.

Herr ålderspresident! Vi har den senaste veckan sett en glädjande enighet i EU bakom kraftfulla sanktioner mot Ryssland sedan Putins invasion och kriget i Ukraina inleddes. EU har lyckats samla sig till försvar för unionens värderingar om vad för slags Europa vi vill ha.

EU kan inte bara värna andra länders demokratiska och rättsstatliga åtaganden utan måste när dess egna medlemsstater inte respekterar dessa och inte sätter stopp för offentlig korruption ta krafttag mot detta, till exempel genom att strypa utbetalningar av EU-stöd till dessa medlemsländer.

Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer och yrkar bifall till reservation 19 under punkt 22.

Anf. 4 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr ålderspresident! Jag tror att vi alla är väldigt berörda av det som händer i vårt närområde, och det påverkar förstås debatten här i dag.

Det finns många ingångar i vår syn på demokrati. Det finns mycket att beröra, och man kan tycka att jag kommer att uppehålla mig vid en futtig fråga - jag tänker nämligen prata om kungen och monarkin. Jag menar att vi också måste fortsätta vårt arbete, precis som ordföranden i utskottet sa, och jag tycker att demokratin behöver utvecklas överallt och försvaras hela tiden.

Vi firar 100 år av demokrati i Sverige. Vi har hållit på med detta under den här mandatperioden. Det har varit olika saker varje år, och i år är det extra mycket slag på trummorna eftersom det är 100 år sedan de första kvinnorna kom in i riksdagen. Fem kvinnor kom in här då.

Jag tycker att det är dags att ta detta ett steg vidare. Alla uppdrag ska man kunna väljas till. Vi ska inte födas in i olika positioner. Det enda som fortfarande ligger kvar på det sättet är faktiskt att vara statschef i Sverige.

Riksdagen har ett demokratisamarbete med Nordmakedonien. Det är jättebra. Vi jobbar på flera olika sätt för att sprida demokratin i andra länder och i vårt land. Förra veckan var vi några ledamöter som besökte Nordmakedonien. Vi träffade parlamentariker därifrån och diskuterade hur man kan jobba för att ha en grund för att fatta rimliga beslut och hur man kan jobba tillsammans för att folks uppfattning ska få genomslag och majoriteter ska få genom det som de vill men att minoriteter också ska få sina saker sagda. Vi pratade kort och gott om demokrati på många nivåer. Vi fick också träffa deras president.

En kväll satt jag vid middagsbordet och pratade med en av ledamöterna därifrån, och då frågade han om vår president. Jag sa: Nej, vi har ingen president - Sverige är en arvsmonarki. Han blev ganska förvånad och frågade: Hur kan ni ha det? Sverige som är en sådan demokrati och ett föregångsland i de här frågorna! Hur kan ni ha en kung eller en drottning som får sitt uppdrag i arv? Ja, sa jag, jag vet inte - det var en överenskommelse i Grundlagsutredningen 1974.

Vi har gjort många överenskommelser och tittat på grundlagarna efter det, men aldrig någonsin har man velat titta på frågan om monarkin. Hur skulle vi kunna göra på ett annat sätt? Det går faktiskt att välja en president i ett allmänt val. Det går att välja en president i riksdagen, som man gör i Tyskland. Det går att utse en talman till landets främsta företrädare. Men vi har aldrig ens kommit så långt att vi har tittat på frågan.

Massor av andra grundlagsfrågor dyker upp lite nu och då, inte minst den som ordföranden nämnde om bland annat domstolar - 15 år efter att den förra utredningen tillsattes. Men den här frågan kan man inte ens titta på. Jag tycker att det är obegripligt. Efter 100 år av kvinnor i riksdagen tycker jag absolut att det är dags att gå vidare och titta på hur vi kan genomföra demokratin fullt ut även i Sverige.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

Anf. 5 Nina Lundström (L)

Herr ålderspresident! Ett öppet demokratiskt samhälle är grunden för frihet och demokrati. Det demokratiska tillståndet i världens länder visar att demokratin inte kan tas för given. Det ser vi nu dag för dag ske i vårt närområde. Vi ser hur auktoritära ledare i världen inskränker friheter för sina medborgare: yttrandefriheten, pressfriheten, rätten att yttra sig och demonstrera och rätten till information och medier. Auktoritära ledare i världen kan hota också andra länders frihet.

Precis som många andra talare har varit inne på vill jag uppmärksamma att tankarna i dag går till det ukrainska folket som kämpar för sin frihet och i förlängningen även för vår frihet.

Sverige är en av världens mest stabila demokratier, men vi är inte immuna. För att folkstyret, rättssäkerheten och den fria åsiktsbildningen ska fungera också i ett politiskt skymningsläge behövs en fördjupad diskussion om hur de demokratiska strukturerna ska göras mer robusta. Det yttersta skyddet ligger i en stark folklig uppslutning för de demokratiska värderingarna. Demokratin måste alltid återerövras och de demokratiska principerna ständigt förklaras och försvaras. Den dag vi tar dem för givna blir demokratin sårbar på allvar.

Ensam är inte stark; ensam är bara ensam. Därför har Liberalerna under mycket lång tid arbetat för att stärka EU-samarbetet. Men det är också viktigt att rättsstatens principer respekteras i hela EU. Det är centralt för att invånarnas rättigheter ska garanteras.

Herr ålderspresident! Demokratin kan inte tas för given. Alla bör ges möjlighet att känna till de viktigaste tankarna och texterna som har format den svenska demokratin. Genom en demokratikanon kan dessa idéer göras tillgängliga för alla, generation efter generation.

Vi föreslår att regeringen ger en grupp experter från olika delar av samhället - statsvetare, historiker, lärare och andra - i uppgift att forma en demokratikanon. En demokratikanon kan bestå av en samling texter som har haft särskild betydelse för framväxten av demokratin i Sverige. Det kan handla om att illustrera hur tryckfriheten tidigt fick fotfäste i Sverige eller om hur kampen för kvinnors rösträtt och jämställdhet gick till. Även internationella texter som influerat, utvecklat och fördjupat vår demokrati bör finnas med som inspiration.

En demokratikanon ska kunna vara en viktig del i skolans olika årskurser samt för läsning och diskussion vid studiecirklar, folkhögskolor och sfi-undervisning - ja, i all bildning som finns. En demokratikanon kan stärka grunderna för det demokratiska arbetet i generation efter generation.

Herr ålderspresident! Den svenska demokratin, jämställdheten, yttrandefriheten, rösträtten, föreningsfriheten och andra fri- och rättigheter är inte helt unika svenska företeelser. Deras uppkomst är ett resultat av hundratals år av kamp för frihet, jämställdhet, demokrati och humanistisk verksamhet på de politiska barrikaderna såväl inom som utom parlament, i partier och civilsamhällen, fackföreningar och vid lärosäten runt om i världen.

Riksdagen uppmärksammar demokratins landvinningar och rösträtten speciellt under pågående riksmöte. Den 12 september 1921 fick kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval. År 2021 var det 100 år sedan det första riksdagsvalet hölls i vilket både kvinnor och män fick rösta.

Vi bör säkerställa att kommande generationer och nya medborgare får en förståelse för de idéer och tankar som format dagens samhälle och värderingsgemenskap.

Sverige är i dag en av världens mest stabila demokratier, men demokratins arbetssätt måste hela tiden utvecklas. Likaså behövs fortsatta reformer för att stärka det konstitutionella skyddet för det demokratiska systemet, den fria åsiktsbildningen och de individuella fri- och rättigheterna. Demokratin kan inte tas för given.

Herr ålderspresident! Jag vill avsluta med att yrka bifall endast till reservation 18, men vi står självfallet bakom alla våra reservationer.

Anf. 6 Camilla Hansén (MP)

Herr ålderspresident! Det som vi sammanfattar som författningsfrågor är såklart viktigt, och det är viktigt att vi ska ha en stark lagstiftning till skydd för demokrati, oberoende domstolar och rättsskipning. Men det här med hur man ändrar grundlagar och hur man skyddar domstolar är ganska abstrakt.

Det viktiga är vad vi alla gör och står för i vardagen. Så vill du göra någonting för att skydda demokratin i Sverige och vara en del av det demokratiska världssamfundet, gör det! Bli medlem i det parti du tycker bäst om! Du kanske till och med kan ställa upp och arbeta som förtroendevald. Uppmuntra andra att vara det om du själv inte tycker att det är någonting för dig. Tänk då särskilt på att uppmuntra äldre eller yngre eller de som kanske tvekar mer när det gäller att engagera sig i politik än andra gör.

Rösta på det parti du gillar bäst i höstens val, och tala om för andra varför det är viktigt att rösta! Ställ dig på ett torg med en skylt! Stå upp för demokratin! Och stöd kampen i Ukraina och alla andra länder där kampen för demokratin fortgår! Där är kampen, med risk för det egna livet, väldigt konkret. Med enklare medel kan vi i Sverige också göra något konkret, på ett torg.

Med det sagt vill jag lyfta fram några förslag från Miljöpartiet som behandlas i detta betänkande. Det gäller ett nationellt medborgarinitiativ, bättre representation av äldre i politiken, hur grundlagar ändras och att skydda public service i grundlagen.

Miljöpartiet vill undersöka hur ett nationellt medborgarinitiativ skulle kunna se ut. Det finns i flera andra länder, och inom EU kan medborgare samlas för att lägga fram ett initiativ som behandlas i parlamentet. Det går också att lägga fram medborgarförslag i flera kommuner och regioner. Någon har kanske provat att göra det. Det debatteras då i den församlingen.

Vi vill utforska hur ett liknande förslag skulle se ut som innebär att vi riksdagsledamöter skulle kunna debattera ett medborgarinitiativ som har fått tillräckligt stöd bland medborgarna. Det här är ett förslag från 2014 års demokratiutredning, och syftet är att stärka den svenska demokratin och öka medborgarnas inflytande.

I vår motion Ett rikare liv för äldre har vi också lyft fram att man ska uppmuntra och underlätta för äldre att delta i politik på nationell nivå där underrepresentationen är kraftig. Vi som sitter här i kammaren behöver spegla befolkningen på ett bättre sätt.

Just nu pågår 2020 års grundlagsutredning för att skydda demokratin och stärka domstolarna. Det handlar bland annat om hur grundlagen ska kunna ändras. Miljöpartiet vill att det ska vara svårare att ändra en grundlag. Vi vill att det mellanliggande val som måste hållas när man ska ändra en grundlag ska vara ett ordinarie val, inte ett extraval.

Herr ålderspresident! Miljöpartiet vill också stärka skyddet för public services oberoende i grundlagen. Det har utretts flera gånger, och det finns ett stöd för det i riksdagen. Men stödet är inte så brett som vi enligt praxis tycker att ett stöd ska vara för att ändra grundlagen. Miljöpartiet står för att fortsätta arbeta för att public services oberoende någon gång i framtiden ska vara skyddat i grundlagen.

Herr ålderspresident! Med hänvisning till ovanstående yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservationer 15 och 41.

Anf. 7 Hans Ekström (S)

Herr ålderspresident! Det är inte utan att reflektera som man i dag kliver upp i talarstolen för att debattera. Att i ett fritt land få bryta sina argument mot andras, alla valda av medborgarna i fria och jämlika val, är ett privilegium. Det är något som vi ofta tar för givet här i kammaren. Men som omvärlden har gjort oss smärtsamt påminda om är det något man kan behöva slåss för. Mina tankar går till det modiga ukrainska folket, som just nu kämpar för sin rätt att själva bestämma över sitt land.

Medan vi gör vad vi kan för att stödja Ukraina i deras kamp har vi också en skyldighet att inte låta vårt demokratiska arbete stanna av. Därför har vi samlats för att debattera författningsfrågor.

Konstitutionsutskottet har i betänkandet behandlat ett stort antal motioner som handlar om allt från statsskick till rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, antalet ledamöter och förhållandet mellan riksdag och regering. Det är många förslag och tankar som tidigare har varit föremål för behandling i KU men som likväl utgör en viktig del i den ständigt pågående diskussionen om spelreglerna för vår demokrati.

Utskottet behandlar nu frågor som berör det offentliga belöningssystemet och allmänna flaggdagar. Gällande det är en proposition som har föregåtts av en parlamentarisk utredning på väg till riksdagen från regeringen. Samtidigt pågår en annan parlamentarisk grundlagsutredning som ser över skyddet för vår demokrati och hur vi kan stärka våra domstolars oberoende.

Det är på det sättet vi ska gå till väga när vi gör förändringar i vår grundlag och vårt samhällsskick, genom noga överväganden och långa processer där vi försöker nå samsyn efter att ha vridit och vänt på alla delar. Att förändra grundlagen och samhällsskicket ska vara svårt och omständligt. Det är en del av dess styrka.

Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet som avslår samtliga motioner.

Till slut vill jag delge ett citat ur min almanacka den här veckan: "För varje mörk natt finns det en ljusare dag."

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)