Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning

Anf. 20 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! En viktig del i arbetet för att hjälpa fler långtidssjuka att komma tillbaka i arbete och att bli friska är rehabilitering. Nu debatterar vi Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning. I rapporten framgår det att det finns ett behov av att göra mer för att förstärka det förebyggande och rehabiliterande arbetet.

Jag instämmer därför i utskottets uppfattning om att arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och förebyggande sjukpenning är viktiga verktyg för att uppnå målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktig och stabil låg nivå.

Men även om vi välkomnar den breda uppslutningen i utskottet om att det är viktigt med förebyggande arbete anser vi att regeringens svar på skrivelsen är tillräckligt. Vi socialdemokrater står därför bakom våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Sjukförsäkringen ska ge trygghet vid sjukdom. Vi betalar in vår premie när vi arbetar. Om vi drabbas av sjukdom ska vi under tiden det tar att komma tillbaka vara skyddade ekonomiskt och ha rätt till stöd och insatser för att så snabbt som möjligt återfå vår arbetsförmåga.

Olycka och sjukdom kan drabba oss alla. Men samtidigt vet vi att det är fler kortutbildade som drabbas av långtidssjukdom. Det är fler kvinnor som drabbas, och de drabbas i högre utsträckning än män. När sjukförsäkringen inte fungerar, när människor inte ges rätt till den ekonomiska trygghet de betalar för eller när rätt stöd uteblir, bidrar detta till ökad ojämlikhet och otrygghet i samhället.

Reformtakten i sjukförsäkringen är hög. Vi vill ha ordning och reda. Därför måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen i välfärden, och det gäller givetvis också i sjukförsäkringen.

Under mandatperioden har flera steg tagits som nu ger effekt. Vi har höjt taket i sjukpenningen och förbättrat ekonomin för sjukskrivna. Det förstärker den viktiga inkomstbortfallsprincipen och stärker tilltron till försäkringen.

I mars för ett år sedan ändrade vi regelverket för prövning vid dag 180. Bara för några veckor sedan rapporterade Försäkringskassan att andelen utförsäkringar efter sex månaders sjukskrivning har minskat betydligt under föregående år. När fler ges möjlighet att stanna kvar i sjukförsäkringen ökar också möjligheten till rehabilitering och att få bli frisk.

I dagarna träder andra viktiga förändringar i regelverket i kraft som också kommer att bidra till att öka fokus på rehabilitering. Det kommer att bli enklare att få sjukpenning och rehabilitering efter 365 dagar. Det handlar om att fler ska få genomföra sin rehabilitering för att få komma tillbaka till arbetet. Det är en seger för såväl individen som samhället.

Timanställda ska ha rätt till sjukpenning. Det är en grupp som trots att de många gånger betalar in premien inte kvalificeras till sjukförsäkringen. Den omfattar många kvinnor som jobbar inom vård och omsorg, i butik eller i hotell- och restaurangbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Trots att vi nu håller högt tempo i förändringsarbetet måste vi göra mer för att det förebyggande arbetet och rehabiliteringen ska fungera bättre. Utskottet väljer att föreslå ett antal tillkännagivanden i detta ärende. Vi menar att det arbete som redan är igång måste fortsätta och att utskottet riskerar att slå in öppna dörrar.

Regeringen har förtydligat Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning genom att tydliggöra detta i myndighetens regleringsbrev 2021. Försäkringskassan ska fokusera på förebyggande insatser och tidigare rehabiliteringsinsatser, och det ska ske bättre samordning.

I höstas tog regeringen emot utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet, med förslag om en ny förmån: preventionsersättning. Det är en förmån som ska kunna beviljas en försäkrad som gör inkomstförlust för att genomgå en förebyggande medicinsk eller arbetslivsinriktad åtgärd i syfte att förkorta sjukdomstid eller förhindra nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

Andra viktiga förslag i samma utredning handlar om Försäkringskassans ansvar att föra statistik och ett förtydligat ansvar för sitt samordningsuppdrag genom att man ska ta fram en plan för återgång i arbete och rehabilitering inom 60 dagar vid sjukdomsfall.

Vidare analyserar Statskontoret Försäkringskassans arbete med hur man följer upp och mäter ändamålsenligt för att kunna se till att de försäkrade får den hjälp som de har rätt till. Det uppdraget ska delredovisas senare i vår i mars och vara klart nästa år. Vi menar att det är avgörande att vi kommer vidare med analysarbetet och att vi fortsätter att bereda de färdigutredda förslag som finns framför oss.

Fru talman! Låt oss erkänna: Vår sjukförsäkring har inte fungerat tillräckligt bra de senaste åren. Många har på grund av hårda regelverk och snäva tolkningar av de regelverken drabbats hårt. Vi har under lång tid fått ta del av berättelser där människor blir sjukare i kontakten med myndigheterna. I flera utredningar och analyser de senaste åren går det att se att det är regelverken som gör det svårt att arbeta förebyggande och rehabiliterande.

För oss socialdemokrater är sjukförsäkringen en viktig del av vår välfärd. Om man inte får rätt stöd och insatser riskerar man att drabbas ekonomiskt men framför allt mänskligt. Den som är sjuk ska känna sig trygg med att sjukförsäkringen fungerar, och fattigdom gör absolut ingen frisk.

Den här debatten handlar om det förebyggande och om rehabilitering. Men det går inte att frikoppla det från helheten. Vi har de senaste åren påbörjat ett arbete med att laga sjukförsäkringen så att människor får det de betalar för.

Det handlar om respekt. Vi vet att om vår välfärd sviker drabbas människor som redan har det hårt och tufft. En fungerande rehabilitering och en trygg sjukförsäkring är därför nödvändiga delar om man har som mål att öka jämlikheten i samhället.

(Applåder)

Anf. 21 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet utom vad gäller punkt 4 som handlar om samverkan där jag yrkar bifall till reservation 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Riksrevisionens granskning har inriktats på Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivningar genom förebyggande sjukpenning och arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Granskningen visar att arbetet med förebyggande sjukpenning och arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd är lågt prioriterat inom Försäkringskassan, och här faller ett stort ansvar på regeringen.

Regeringens uppdrag till Försäkringskassan om det förebyggande arbetet är inte tydligt och konsistent över tid. Uppdraget är otydligt vad gäller både ansvar och innehåll. Inte heller har regeringen säkerställt att insatsernas effekter utvärderas.

Det är lätt att göra bedömningen utifrån den skrivningen, givet Försäkringskassans nuvarande tillämpning av uppdraget, att myndighetens möjligheter att med dessa ersättningar påverka sjukpenningtal och ohälsotal är starkt begränsade.

Det är allvarligt, inte minst i ljuset av att det är ett viktigt verktyg för att uppnå det av riksdagen beslutade målet att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

Dessutom är det ur ett mänskligt perspektiv bättre med tidigare insatser som kan bidra till att frånvaro från arbetet på grund av sjukdom kan undvikas när så är möjligt.

Nuvarande regering har innehaft regeringsmakten de senaste sju åren. Som framgår av Riksrevisionens rapport har Försäkringskassan under denna tid inte fått några uttryckliga skrivningar om att myndigheten ska arbeta förebyggande mot sjukskrivningar. Det var först nyligen som Försäkringskassan fick ett förändrat regleringsbrev med formuleringar om förebyggande insatser.

Det är dock inte enbart skrivningar i regleringsbrev som påvisar den bristande styrningen. Enkätsvar från de lokalt samverkansansvariga ger en tydlig bild av denna bristande styrning från regeringen.

Likaså pekar Riksrevisionen på att Försäkringskassan i olika sammanhang påtalat att det finns otydligheter i uppdraget med att förebygga sjukskrivning. Skrivningen i regleringsbrevet som lyder "med fokus på förebyggande insatser" är i nuläget inte tillräckligt tydligt för att i praktiken ge önskvärt genomslag.

Moderaterna och en majoritet i utskottet anser därför, likt Riksrevisionen, att regeringen behöver förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag när det gäller att förebygga sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och sjukskrivningar.

Riksrevisionens granskning visar vidare att det finns bristande möjligheter att utvärdera effekterna av de förebyggande insatser som kan ges med ersättning från Försäkringskassan. En följd av detta är att det naturligtvis är svårt att uttala sig om ersättningarnas betydelse som ett effektivt instrument för att förebygga sjukskrivning.

Därför är det otroligt viktigt att regeringen skyndsamt återkommer med en plan för hur effekterna av de förebyggande insatser som kan ges med ersättning från Försäkringskassan tidigare kan utvärderas.

Anf. 22 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande gällande Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning och de ersättningar som tillhör detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i punkt 1-3. I övrigt står vi bakom samtliga av våra reservationer, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 7 i betänkandet.

Fru talman! Svensk sjukförsäkringspolitik har varit omdebatterad och, enligt mig, instabil under de senaste mandatperioderna. Antingen har politiken slirat ned i diket där personer har fastnat i långtidssjukskrivningar utan tillräckliga insatser till vård och rehabilitering för återgång till arbete för dem där det är möjligt, eller så har politiken slirat ned i diket där höga sjukskrivningstal reglerats nedåt genom utförsäkringar av svårt sjuka personer. I stället hade man kunnat satsa på insatser som på riktigt kan hjälpa människor till bättre hälsa och återgång i arbete.

Fru talman! Det är på tiden att vi får en fungerande sjukförsäkring och även en fungerande process överlag kring de personer som på olika sätt drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa. En oroande trend vi ser i dag är att den vanligaste orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa. Däribland är stress och utbrändhet bland kvinnor vanligt förekommande.

Här menar jag, fru talman, att det borde kunna finnas en potential att tidigt fånga upp dessa personer och på olika sätt med förebyggande insatser kunna bidra med hjälp innan det går så långt att sjukskrivning blir nödvändig för återhämtning.

Fru talman! Sjukpenning i förebyggande syfte, kallad förebyggande sjukpenning, infördes för snart 30 år sedan i samband med den så kallade rehabiliteringsreformen 1992. Sedan dess har denna lagstiftning varit oförändrad. Syftet med både själva förmånen och med den medicinska behandling eller rehabilitering som krävs för ersättning är att hindra att en person blir sjuk och därmed får nedsatt arbetsförmåga och måste sjukskrivas. Det kan också handla om att förkorta sjukdomstiden eller att häva personens nedsatta arbetsförmåga. Det krävs däremot inte att personen redan har en nedsatt arbetsförmåga.

Riksrevisionen har i rapporten Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning - ett otydligt uppdrag undersökt Försäkringskassans arbete med denna ersättning. Tyvärr visar rapporten att det preventiva arbetet med att förebygga sjukskrivningar inte alls har varit något som prioriterats från Försäkringskassan. Regeringen har också varit otydlig med sina skrivningar till Försäkringskassan. I regleringsbreven till Försäkringskassan under perioden 2005-2020 fanns inte några specifika mål rörande den förebyggande sjukpenningen. Det fanns inte heller några krav på att Försäkringskassan skulle återrapportera hur förmånen används för att förebygga och minska sjukfrånvaron.

I stället för att faktiskt förebygga sjukskrivning har ersättningarna dessutom främst använts till personer som redan har varit sjukskrivna sedan tidigare, och då faller ju lite grann hela syftet med det förebyggande arbetet. Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen kring den förebyggande sjukpenningen är det endast 10 procent av dem som har fått förmånen som faktiskt har fått den i förebyggande syfte. Då menar jag att man verkligen har missat målet med ersättningen. Det har också visat sig att det finns stora regionala skillnader i hur ersättningen används och i vilken utsträckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Granskningen från Riksrevisionen visar även att regelverket i sig kring den förebyggande sjukpenningen har varit problematiskt och bidragit till det låga användandet av ersättningen.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna ser allvarligt på de brister som framkommer. Det är bra att regeringen nu har tillsatt en utredning för att titta på regelverket, men vi anser samtidigt att de genomförda förändringarna på området inte är tillräckliga och att de kommer i senaste laget.

Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den ska förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro och tillstyrker därmed ett yrkande rörande detta från oss i Sverigedemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet.

Fru talman! Det har även visat sig i Riksrevisionens granskning att det finns brister i Försäkringskassans uppföljande arbete och när det gäller att utvärdera de förebyggande insatserna. Men för att kunna arbeta effektivt måste ju Försäkringskassan få veta vilka förebyggande insatser som fungerar och har effekt. Utskottet föreslår därför att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska säkerställa att effekterna av de förebyggande insatser som ges med dessa ersättningar från Försäkringskassan utvärderas. Därmed tillstyrks förslag om detta från Moderaterna och Kristdemokraterna i betänkandet.

Fru talman! Riksrevisionen pekar också på stora brister när det gäller aktörernas kunskap om det förebyggande arbetet och den förebyggande sjukpenningen. Men om ersättningen ska användas och i rätt syfte är det avgörande att de inblandade aktörerna faktiskt vet om att denna möjlighet finns och hur den kan användas.

Utskottet instämmer i den uppfattning som framförs i motioner från oss i Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om att aktörernas kunskap på området måste öka. Utskottet föreslår därför att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den ska vidta åtgärder för att öka aktörernas kunskap om detta.

Fru talman! Att regelverket kring den förebyggande sjukpenningen ställer till svårigheter för att den ska kunna användas ser vi som ett problem som behöver åtgärdas. Samtidigt som psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning är den förebyggande sjukpenningen i dag särskilt svår att tillämpa och använda vid psykisk ohälsa och diffusa fysiska symtom.

Detta är problematiskt, då det är just där den verkligen skulle behövas och kunna göra nytta. Det var också något som efterfrågades av intervjupersonerna i en utredning från Inspektionen för socialförsäkringen. Enligt utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet kan en av orsakerna till att ersättningen inte används så mycket vara att det finns ett krav på att man ska använda minst en fjärdedel av arbetstiden. Det kan ställa till problem om en person till exempel behöver gå på samtalsterapi i en timme. Då får man inte rätt till ersättningen.

En annan orsak kan vara att hälso- och sjukvården tror eller misstänker att Försäkringskassan inte kommer att godkänna behandlingsplanen för att den innehåller pedagogiska och sociala inslag. Man rekommenderar därför inte detta. Det har varit särskilt svårt att använda ersättningen just i förebyggande syfte, innan problem uppstår. Därmed ställer regelverket till så mycket problem att det inte ens kan användas i det syfte det är till för. Jag menar att detta är väldigt problematiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Därför har vi ett yrkande och en reservation där vi anser att regeringen ska återkomma med förslag på att införa preventionsersättningen, som utredningen föreslår.

Jag satt själv med i referensgruppen till utredningen, och jag anser att detta förslag på en ny form av förebyggande ersättning, som kallas preventionsersättning, löser många av problemen kring regelverket. Ersättningen ska till exempel kunna ges timme för timme, och det blir inte riktigt lika smalt när det gäller vilken typ av insatser som ska kunna godkännas för ersättning.

Jag vill därmed yrka bifall till reservation 7 från oss i Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om att denna nya preventionsersättning behöver införas så snart som möjligt.

Jag vill be om ursäkt för att jag överskred min talartid.

Anf. 23 Martina Johansson (C)

Fru talman! Det är otroligt viktigt att känna att man har ett arbete man kan gå till eller att man kan studera för att utvecklas och jobba med det man vill framöver. Det är viktigt för trygghet och delaktighet i samhället.

Just detta är målet med den utbildning vi har i Sverige: att vi faktiskt ska kunna ha ett arbete att gå till.

Om du drabbas av sjukdom riskerar du dock att tappa en del av denna trygghet som vårt samhälle bidrar med. Du riskerar att drabbas av ekonomisk eller social otrygghet. Många tappar också meningsfullheten, för att känna meningsfullhet handlar många gånger om det: att ha ett arbete att gå till, att få vara delaktig i samhället och bidra på olika sätt.

Fru talman! Det är himla viktigt att med alla medel motverka att människor drabbas av sjukdom. Det handlar om många olika delar. Det handlar om att vi behöver ha en bra arbetsmiljö på våra arbetsplatser. Vi behöver ha möjlighet att omskola oss under arbetslivet och byta arbete. Det handlar också om att i skolmiljön, redan från unga skolår, låta hälsa och rörelse vara en naturlig del av skolan, så att vi skapar ett hållbart sätt att se på vår egen hälsa.

Men det handlar också om att tillsammans på en arbetsplats jobba förebyggande för att få en både fysiskt och psykiskt bra arbetsplats. Och när man drabbas av sjukdom är det viktigt att jobba med rehabilitering för att kunna återgå i arbete.

För att vi ska kunna jobba med alla de här sakerna är det många som har ett ansvar för att det faktiskt fungerar. Det handlar om mig som individ - att jag tar ansvar för min hälsa, uppmärksammar när saker och ting inte är bra och också deltar i de olika gemensamma insatser som sker för att förebygga ohälsa. Arbetsgivaren har ett stort ansvar - både för arbetsmiljön, som jag har varit inne på, och för det förebyggande arbetet samt för att hjälpa till med rehabilitering när jag har drabbats av sjukdom.

Också Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att se till att det funkar, att jag får stöd så att jag kan byta arbete om jag inte kan återgå till mitt ordinarie arbete.

Sedan har vi också Försäkringskassan, som vi ofta pratar om. Försäkringskassan har ett stort ansvar för samordning, förebyggande arbete och rehabilitering.

I den rapport som vi hanterar i dag riktar Riksrevisionen kritik och lämnar ett antal rekommendationer till regeringen om att tydliggöra Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro samt att säkerställa att insatsernas effekter följs upp. Man riktar också rekommendationer till Försäkringskassan om att samla in uppgifter för att kunna göra utvärderingar, att jobba med kunskap och förebyggande arbete, att sprida detta till olika aktörer som behöver jobba med de här sakerna, att sprida kompetensen inom sin egen myndighet samt att förenkla för företag så att fler kan ansöka om rehabiliteringsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Alla dessa bitar är viktiga, som jag har varit inne på. Vi är många som delar på ansvaret för att se till att det fungerar. Jag förväntar mig att regeringen styr sina myndigheter i att göra just de saker som ska göras och att man tar till sig de rekommendationer som finns i rapporten så att det förebyggande arbetet faktiskt kan bli bättre.

Med det vill jag yrka bifall till reservation nummer 6 och hänvisar i övrigt till mitt särskilda yttrande.

Anf. 24 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Under många år har vi haft en illa fungerande sjukförsäkring i Sverige. Människor får inte det de har rätt till. Tusentals sjuka och personer med funktionsnedsättning har kastats ut ur systemet. Samhället har tappat kontrollen över syftet med socialförsäkringarna: att ge trygghet. Utförsäkringar har skett på löpande band. Så har Sverige fungerat alltför länge.

För de drabbade har detta förstås fått katastrofala konsekvenser. Det är en enorm skandal och en stor skam för välfärdslandet Sverige.

Också Riksrevisionens rapport om att förebygga sjukskrivning visar på brister i Försäkringskassans arbete. Samordningen fungerar inte, och insatserna kommer för sent. Jag hoppas att alla partier som nu visar ett engagemang i frågan också agerar när det väl gäller.

Det finns utredda, konkreta förslag om förebyggande, sjukpenning och bättre insatser vid rehabilitering. Utredningen blev klar i somras, och jag utgår från att regeringen lägger fram förslagen på riksdagens bord. Då skulle vi kunna komma till rätta med en del av problemen. När det sker vore det klädsamt om alla de partier som i dag pratar om hur viktigt detta är också tar tillfället i akt att ta sitt ansvar. Annars riskerar det återigen att bli tomma ord - mycket snack och lite verkstad.

Den så kallade rehabkedjan, som Alliansen införde under sin tid vid makten, fungerar inte. I stället har det blivit en utförsäkringskedja. Rehabiliteringen och det förebyggande arbetet har inte blivit bättre. Tidsgränserna används i stället till att på ett magiskt sätt friskförklara folk på löpande band som i själva verket är sjuka.

Vi som är förtroendevalda, valda av folket att representera medborgarna, ska agera handlingskraftigt, inte blunda och främst agera pratmakare. De löften vi ger ska vi genomföra. Jag har all förståelse för att många har tappat tron på politiken efter alla år av försämringar. Politiker säger en sak men gör en annan. De politiska beslut som fattats har varit helt andra än de som utlovats i valrörelser.

Fru talman! Vänsterpartiet ska i stället stå för det vi lovat. Vi representerar våra väljare, inte oss själva. Vi kompromissar och är konstruktiva, men vi kräver politiskt inflytande för våra kärnfrågor om våra mandat krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Därför har nu också flera förstärkningar av sjukförsäkringen genomförts. I höstbudgeten krävdes för första gången under denna mandatperiod Vänsterpartiets röster. Utredningarna har förstås regeringen tillsatt, men fram till det att Vänsterpartiet ställde kraven låg de och dammade i någon byrålåda på departementet. Vänsterpartiet behövdes i budgetomröstningen, och därför skedde också förbättringarna.

Det är inga småsaker vi pratar om. Fler beviljas nu ersättning, och nivåerna höjs.

Fru talman! Bidragspolitik, säger några i högerblocket. Andra, som Sverigedemokraterna, pratar sig varma om sjukförsäkringen men viker ned sig så fort Moderaterna kommer in i rummet. M, KD och SD sänkte i stället skatten endast för dem som jobbar och skapade därmed en ny straffskatt för landets sjukpensionärer. Det är illa. Så jobbar inte Vänsterpartiet. Medan andra pratar agerar vi, och det ska vi göra också framåt. Det har ni mitt ord på.

Det kanske inte är så märkligt att högern är emot en förstärkt sjukförsäkring. Det ska löna sig att arbeta, säger de. Men de begriper inte att fungerande socialförsäkringar som alla som jobbar har avsatt en del av sin lön till är en del av ett sådant system om vi ska ha starka och trygga löntagare i Sverige. Att förebygga och rehabilitera verkar för dem främst gå ut på att spara pengar på en försäkring som vi medborgare finansierat själva genom just vårt avstådda löneutrymme.

Vi har importerat en amerikansk arbetslinje i Sverige där löneutvecklingen hålls nere genom just dåliga ersättningsnivåer. I stället för starka omställningsförsäkringar och kraftfull jobbpolitik har politiker agerat för att göra löntagarna otrygga och fattiga genom rekordlåga ersättningsnivåer. Många får inte ens rätt till de låga ersättningarna utan tvingas i bästa fall försörja sig på anhöriga eller via socialtjänsten. I stället har skattesubventioner och branschstöd till redan lönsamma företag i mångmiljardklassen genomförts.

Fru talman! Alliansen genomförde dagens system. De steg fram som den nya tidens helbrägdagörare, som tvärtemot Sveriges samlade läkarkår, medicinsk expertis och rådande forskningsläge genom ett trollslag kunde bota 90 000 sjuka. Tyvärr fortsatte S och MP inriktningen och införde 2015 ett mål om antalet sjukdagar. Då fyrdubblades avslagen utan att någon lagändring egentligen gjordes.

Under brinnande pandemi utförsäkrades rekordmånga, men nu har det vänt, och vi ska se till att det som nu sker bara är början. Målet i regleringsbrevet har tagits bort efter att Vänsterpartiet satte hårt mot hårt, och reglerna är delvis ändrade. Fokus på att förebygga och rehabilitera kan endast bli till goda insatser om det överhängande målet om att hålla sjuktalen nere inte styr verksamheten. Bara då kan man göra vettiga, individanpassade insatser.

Fru talman! Folk blir inte friskare utan sjukare av den behandling som systemet utsätter dem för. Att inte bli trodd är höjden av förnedring. Det är så man tillintetgör en människa. I dag är vi friska, men i morgon kan det vara du eller jag som blir sjuk.

Vänsterpartiet har bland annat tillsammans med alla er som är aktiva i olika upprop och i fackförbund för att förändra sjukförsäkringen baxat regeringen och andra partier framför oss. Nu behöver också de som har utförsäkrats genom åren ges upprättelse och ekonomisk ersättning, och de behöver få sin SGI tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Det finns mycket kvar att göra. De skarpa tidsgränserna behöver tas bort, läkarintyg ska gälla och den som är kroniskt sjuk eller har en funktionsnedsättning måste få rätt till varaktig ersättning. Därför behöver de redan utredda förändringarna av sjukersättningen läggas fram av regeringen senast i samband med vårändringsbudgeten. Inte minst skulle det här ha betydelse för att kunna förebygga och rehabilitera.

Fru talman! Välfärdslöftet måste återupprättas. Vänsterpartiet kommer att fortsätta ligga på till dess att alla förändringar är genomförda. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 7 under punkt 7.

Anf. 25 Hans Eklind (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi den granskning som gjorts av Riksrevisionen gällande Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivningar och med ett särskilt fokus på den förebyggande sjukpenningen och arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd som ska ge tillgång till förebyggande behandlingar och insatser för att, om det är möjligt, undvika sjukskrivning med sjukpenning.

Jag tror att det finns en samfälld uppfattning bland partierna här i kammaren om att vi måste få ned sjukskrivningstalen, och det finns också ett engagemang, tror jag, för detta. Jag skulle som kristdemokrat vilja understryka att det förebyggande arbetet, som vi debatterar i dag, måste ges ett väldigt brett perspektiv om vi ska få de resultat som vi strävar efter. Jag tror inte att det räcker med att ha ett förebyggande arbete som bara fokuserar på arbetsplatsen och de problem som kan uppstå där. För mig är det uppenbart att för den enskilde är det möjligheten att få ihop sitt unika livspussel, om man nu kallar det så, som påverkar måendet.

Fru talman! Jag minns så väl än i dag när jag som KDU:s förbundsordförande fick representera Kristdemokraterna i Arbetstidskommittén 1995 och 1996, som jag tror att det var som jag satt med där. Kommittén flög in experter och föreläsare från många delar av vår glob, och jag minns alldeles särskilt en professor som berättade för oss att vi i framtiden skulle få höra talas om att människor gått in i väggen. Det här väckte då lite munterhet, och vi undrade: Vadå gå in i väggen? Han förklarade det och berättade också om ett annat uttryck som han menade skulle användas, nämligen att man bränt ut sig.

Det här är inte så länge sedan. Jag frågade ungefär så här: Hur kommer det sig att människor går in i väggen och bränner ut sig - arbetstidsmässigt har vi aldrig haft kortare arbetstider än nu, och arbetsmiljön har ju faktiskt gått framåt? Jag minns hans svar. Han menade att den moderna människan har två jobb, inte ett. Först går man till jobbet, och när man kommer hem väntar ett jobb till. Den moderna människan är, enligt hans uttryck, en upplevelsenarkoman som inte bara kan vara stilla och ha tråkigt. Han poängterade att han absolut inte var religiös men menade att det här med vilodagen inte är så tokigt, för det ger en chans att ladda batterierna.

Fru talman! Det finns också anledning att lyfta fram hälso- och sjukvårdens situation och förmåga att svara upp mot de behov som finns. Vi kristdemokrater menar som bekant att staten bör överta ansvaret för sjukvården. I samband med detta, och det har bäring på det som vi pratar om här i dag, vill vi att budgetansvaret för sjukförsäkring och hälso- och sjukvård integreras. När kostnaden för att inte förebygga ohälsa blir tydligare tror vi att det naturligt kommer att uppstå fler förebyggande åtgärder och prioritering av dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Sedan behöver vi sammanställa mycket mer kunskap. Det finns en hel del forskning, och ibland säger resultaten emot varandra, men här ser vi också att det finns anledning för oss att gå vidare.

Fru talman! Det här kanske var ett lite brett perspektiv på den här frågan som handlar om Riksrevisionens rapport om arbetet med att förebygga sjukskrivning. Riksrevisionen har lämnat en rad synpunkter, och givet den vikt som det förebyggande arbetet har är naturligtvis kritiken som lämnas allvarlig i sig.

Trots att vi som deltar i den här debatten är överens om att betydelsen av förebyggande arbete är viktigt konstaterar Riksrevisionen: "Försäkringskassans uppdrag att förebygga sjukskrivningar är inte tydligt. Riksrevisionen konstaterar att uppdraget inte har uttalats explicit i regeringens regleringsbrev sedan 2013."

Jag noterar att regeringen instämmer i Riksrevisionens påpekande om att Försäkringskassans uppdrag om det förebyggande arbetet ska vara tydligt. Det instämmer man i. Då är det väl ändå, fru talman, högst egendomligt, även givet det som yttrats här i dag, att sedan den här regeringen tillträdde har detta med det förebyggande arbetet inte funnits med i något av regleringsbreven till Försäkringskassan förrän nu. Det är lite svårt att förstå, inte minst mot bakgrund av den utveckling som vi har haft under de senaste åren gällande sjuktalen.

Att den förebyggande sjukpenningen i så stor utsträckning används i rehabiliterande syfte är ett misslyckande, och här bär regeringen det yttersta ansvaret, inte minst när man säger att man känt till detta och trots det inte styrt upp det via regleringsbrevet.

Arbetsgivares och primärvårdens bristfälliga kännedom om ersättningarna är en direkt konsekvens av Försäkringskassans bristfälliga arbete med samverkan, menar vi. Bland små och medelstora företag används ersättningen i lägre grad än i större företag. Att kunskapen om dessa ersättningar dessutom är låg inom primärvården blir ett stort problem då det framför allt drabbar personer med psykisk ohälsa vars behandling ofta sker där.

Försäkringskassan måste alltså säkerställa att kännedomen om ersättningarna finns i primärvården för att på så sätt tillse att möjligheten att ansöka om förebyggande sjukpenning inte beror på vilken problematik som finns och därmed vilken vårdgivare man kommer i kontakt med.

Fru talman! Det förebyggande arbetet kräver ett aktivt samverkansarbete med en rad olika aktörer: Försäkringskassan, arbetsgivare och vårdenheter. Därför tycker vi att det borde stå i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan, och här borde, givet den vikt som vi alla tillskriver det förebyggande arbetet, också finnas med som en prioriterad fråga för Försäkringskassan. Det gör det inte.

Jag yrkar därför bifall till reservation 4 av oss kristdemokrater, moderater och sverigedemokrater om att regeringen ska säkerställa att Försäkringskassan samverkar aktivt med både arbetsgivare och primärvård.

Anf. 26 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det här är en debatt om Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning. Riksrevisionen har bland annat tittat på två olika stödformer. Det ena stödet är förebyggande sjukpenning, som en person kan få om man har ökad risk för sjukdom som i sin tur skulle göra att det finns risk för nedsatt arbetsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Det andra stödet har den inte helt lätta titeln arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd - det är ibland lite snåriga begrepp. Ett sådant bidrag kan en arbetsgivare få om man behöver expertstöd av något slag för att en arbetstagare kan riskera nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsrelaterade eller icke arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Vilken sorts sjukdom det handlar om är alltså oväsentligt.

Båda stöden har använts i alldeles för liten omfattning. Otydligheten i Försäkringskassans roll lyfts fram i Riksrevisionens rapport. Det kan vara ett skäl till att stöden används på olika sätt ute i landet. Handläggare tycks uppfatta sin roll olika och så även samarbetspartner.

Att det finns möjlighet att få förebyggande sjukpenning är uppenbarligen inte heller tillräckligt känt, varken hos enskilda eller hos arbetsgivare. Det är förstås bekymmersamt. För individen är möjligheten att inte bli sjuk, att inte hamna i en längre sjukskrivning och att snabbt kunna komma igen hur viktig som helst. Den förebyggande sjukpenningen är ett verktyg i detta.

Försäkringskassan verkar inte ha informerat tillräckligt väl om att de här stöden finns. Det har också uppfattats som trassligt att söka dem för dem som har velat ansöka. Det är de större arbetsgivarna och de som har företagshälsovård som tycks ha gjort det i större utsträckning.

Fru talman! Miljöpartiet var fortfarande en del av regeringen när den svarade på det som Riksrevisionen lyfter upp i sin rapport. Regeringen instämmer också i mycket av det som lyfts fram i rapporten. Regeringen säger bland annat det som svar i sin skrivelse i fråga om det räcker eller inte. Miljöpartiet menar att det gör det i stor utsträckning. Regeringen har gjort mycket på socialförsäkringsområdet. Man har ringat in problematik och har tillsatt ett antal utredningar som också har kommit med viktiga förslag.

En utredning har bland annat haft i uppgift att se över regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Det betänkandet kom i augusti 2020. Där lyftes fram hur man arbetar förebyggande på ett bättre sätt och en ny förmån som kallas preventionsersättning. Den ska innehålla möjligheten till både så kallad preventionspenning och preventionsbidrag. Syftet är att det ska bli enklare för den enskilde att delta i förebyggande åtgärder. Försäkringskassan föreslås sammanställa statistik som rör detta. Det finns också förslag om att staten ska tillsätta medel för forskning om effekter av olika rehabiliteringsinsatser.

Vad vi har förstått har de här förslagen mottagits väl, i breda drag, av remissinstanserna. Vi hoppas nu att regeringen kommer att lägga fram förslag baserade på utredningen. Vi tror att det skulle leda till viktiga förändringar.

Också själva instruktionen till Försäkringskassan har ändrats. Målet är numera att Försäkringskassans samlade arbete ska leda till att sjukpenningtalet minskar långsiktigt med fokus på förebyggande insatser, tidigare rehabiliteringsinsatser och bättre samordning. Det ska med andra ord vara helt klart att det förebyggande anses höra till huvuduppdraget. Det tycker vi är en viktig förändring. Det kommer att bli bättre för alla som är sjuka och beroende av sjukförsäkringen att få stöd från myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning

Fru talman! Att Miljöpartiet är kritiska till den så kallade rehabiliteringskedjans grundkonstruktion har vi nämnt i många sammanhang tidigare. När alliansregeringen införde en bortre gräns i sjukförsäkringen för att få ned antalet sjukskrivna var det många som for illa i systemet. Sjukdomstillstånd och chansen att åter bli frisk och i så fall när har skärskådats. En del har passerat nålsögat för de skarpa tidsgränserna, andra inte. Inte sällan har man kunnat bli förfärad när reportage har lyft fram skeenden och hur det har drabbat enskilda.

Fru talman! Systemet har förbättrats på många punkter. Vi hoppas att det genom de nya ersättningarna ska bli större fokus på de förebyggande insatserna, bättre informationsinsatser och stöd för det nya målet.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)