Anf. 16 Mats Berglund (MP)
Fru talman! Lyssna på forskarna! Det är något som den klimatstrejkande Greta Thunberg och hennes miljontals följare världen över brukar säga. Det är ett gott råd. Det handlar om klimatet. Det handlar om att det sätt vi lever på inte är hållbart, att vi radikalt måste ändra livsstil och att det är bråttom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning
Det är ett gott råd att lyssna på forskarna, åtminstone när den samlade forskningen är så pass enig.
Svensk forskning ligger långt framme, inte minst vad gäller klimatet. Strax före årsskiftet lade regeringen fram den första klimatpolitiska handlingsplanen. Den, och regeringens övriga politik, ska granskas av Klimatpolitiska rådet, som består av svenska forskare med högt internationellt renommé. Sverige ligger i framkant, både i forskning och politik, vad gäller klimatet. Men det räcker inte.
I de två rapporter som hittills kommit från Klimatpolitiska rådet konstaterar forskarna att omställningen i Sverige går framåt, men för långsamt. Miljöpartiet är det parti som driver på, men tyvärr har vi för många politiker och för många partier i riksdagen som fortsätter att kämpa emot omställningen, åtminstone så fort det kommer något annat emellan. Det duger inte. Vi behöver agera tydligare. Vi måste lyssna på Klimatpolitiska rådet. Vi behöver göra som de unga säger: Lyssna på forskarna!
Fru talman! Våra forskare och våra forskningsmiljöer är framstående. Men vi behöver också se till att våra lärosäten, våra myndigheter, blir mer miljövänliga och mer klimatvänliga också i sitt dagliga arbete. Greta Thunberg och de skolstrejkande unga säger: Lyssna på forskarna! De säger inte: Gör som forskarna! Enligt Naturvårdsverkets sammanställningar är nämligen universiteten och högskolorna de statliga myndigheter som står för störst utsläpp, framför allt från flygresor. Det behöver vi ändra på.
En förhoppning är att den nya digitala revolution som nu håller på att ske i coronakrisen kan leda till färre utsläppstunga resor och fler digitala möten.
Just nu sitter över 400 000 studenter runt om i Sverige och följer föreläsningar, seminarier och labbar via Zoom, Teams, Skype, Meet och allt vad det heter. Universitetslärarna och forskarna bekantar sig med samma digitala verktyg. De tar in nya kunskaper i hur man lägger ut presentationsbilder, hur man ljussätter framför webbkameran och hur man spelar in i förväg eller genomför en lektion i realtid över nätet. Det är bra. Klimatet kan inte vänta. Låt den kunskapen om de digitala mötena följa med in i det mer miljö- och klimatvänliga postcorona-samhället så att fler vetenskapliga konferenser kan genomföras digitalt! Det gäller för övrigt hela samhället.
Fru talman! Coronapandemin har slagit hårt mot hela samhället och kommer att fortsätta göra det under en - antagligen avsevärd - tid framöver. Lärosätena är med och tar ansvar. Omställningen till distansundervisning är ett viktigt inslag. Regeringen har nu tillfört resurser så att antalet utbildningsplatser kan utökas för att möta behovet när många förlorar sina arbeten eller behöver ställa om som en följd av krisen.
Vi som kan stannar hemma. Vi minskar därmed risken att smittan sprids och underlättar samtidigt för sjukvården. Men pandemin kommer att kräva medicinsk forskning - läkemedel och vaccin - för att hejdas. På förslag från Miljöpartiet har regeringen i vårändringsbudgeten avsatt 100 miljoner kronor till forskning och innovation för att bidra till att stoppa utbredningen av coronaviruset och stärka samhällets motståndskraft och beredskap. Fokus ska vara på insatser som inom kort kan ge resultat i form av exempelvis läkemedel eller vaccin.
Vi vet att det finns projekt i vårt land som ligger långt fram. Det vore fantastiskt om svenska forskare kunde vara med på allvar i det internationella samarbetet för att ta fram de medicinska produkter som krävs för att hejda pandemin. Medlen till detta kommer att fördelas via Vetenskapsrådet. Jag hoppas att utlysning och fördelning av medlen kan komma till stånd så snart som möjligt, även om vårändringsbudgeten ännu inte antagits av riksdagen.
Fru talman! Jag ska använda andra delen av mitt anförande till att säga något om två av de motioner som jag själv varit med och skrivit och som behandlas i betänkandet.
I den ena motionen skriver jag att vi behöver fokusera på vårdforskning för att få ned antalet vårdskador och öka patientsäkerheten. Vårdskador är tyvärr vanligt förekommande i Sverige. Varje år drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador bara i den somatiska vården. Det är ett oerhört högt tal - 100 000! Det motsvarar en skada vid vart tionde vårdtillfälle - som borde kunna undvikas. 1 200 dödsfall årligen!
Vid årsskiftet sjösatte Socialstyrelsen en nationell handlingsplan för patientsäkerhet. Handlingsplanen omfattar flera områden, men bristen på kunskap och bristen på forskning är ett genomgående tema inom alla områden. Vi behöver veta mer. Vi behöver mer kunskap och mer forskning kring patientsäkerhet för att handlingsplanen ska kunna realiseras, för att rädda liv och för att minska skadorna i vården.
Min andra motion har jag skrivit tillsammans med min partikollega Elisabeth Falkhaven. Den handlar om att vi behöver en mer aktiv och tydlig politik för att minska antalet djurförsök i forskning och även behovet av djurförsök i forskningen.
För att minimera risker i forskningen och undvika biverkningar av läkemedel, kemikalier och så vidare finns det ofta krav på att genomföra djurförsök. Det är naturligtvis bra. Men djurförsök är dyra, kostnadsdrivande och tidsintensiva. De är också besvärliga på andra sätt: De har ofta överraskande låg tillförlitlighet och precision, och de är naturligtvis också etiskt problematiska.
När vi lär oss att 96 procent av den samlade biomassan för däggdjur på jorden består av oss människor och våra tamdjur, alltså att de djur som lever i det vilda bara är ett par procent av alla världens djur, förstår vi att vi kan behöva fundera ett varv till över vårt förhållande till djur. Men att minska behovet av djurförsök i forskningen kommer framför allt att medföra stora vinster för våra forskare, främst därför att vi kan få fram exempelvis läkemedel snabbare, billigare och mer etiskt.
Forskning
Motionen har tre delar. Vi behöver för det första en nationell handlingsplan för att successivt fasa ut djurförsök. Det finns ett EU-direktiv från 2010; det bör vi följa. Vi behöver avstämningspunkter, mål, strategier och så vidare.
För det andra behöver vi öka resurserna för att ta fram alternativa metoder. Det är de alternativa metoderna som kommer att göra att behoven av försök på djur minskar. Alternativa metoder, till exempel datasimuleringar och så kallade organ-på-chip eller till och med människa-på-chip, har visat sig vara lika träffsäkra som traditionella djurförsök eller ännu bättre.
Forskning
För det tredje vill vi förlänga och stärka 3R-centret, som i dag ligger på Jordbruksverket och vars finansiering går ut vid årsskiftet. 3R-centret har till uppgift att bland annat samordna forskning och metodutveckling kring djurfria metoder.
Sverige ligger också på det här fältet i framkant och har stora möjligheter att bli världsledande. Genom att satsa på djurfria metoder tar vi kliv inom medicinsk forskning och life science och fortsätter etablera Sverige som ledande nation inom forskning, innovation och utveckling.
Fru talman! Lyssna på forskarna! Jag yrkar bifall till betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 8.)
Naturvård och biologisk mångfald