Forskning

Anf. 9 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Sverige är en världsledande forskningsnation. Hur man än mäter och utvärderar presterar Sverige väldigt bra i forskning. Inte minst nu under coronapandemin kan vi se hur Sverige faktiskt är med och tävlar med nationer som USA och Kina om att bli först med att ta fram ett vaccin mot corona.

Grunden för vår goda utveckling i forskning lades för decennier sedan. Men nu börjar länder i vår omvärld att komma ikapp och förbi oss. OECD konstaterar att vi har en hög och jämn nivå på vår forskning, men vi saknar det där som kallas för performance peaks, det vill säga områden där vi står ut som absolut världsbäst.

Forskning

I det moderna och globala forsknings- och innovationsklimatet är det precis vad Sverige behöver för att få fram nya produkter och tjänster som då växer fram och som också omsätts till att bli jobb. Under lång tid har vi sett hur näringslivets investeringar i forskning och utveckling har minskat. Trots att staten nästan har fördubblat sitt anslag under samma tid har den totala forskningsbudgeten inte ökat. Det är en allvarlig utveckling eftersom den företagsnära forskningen inte i direkt mening är den som skapar jobb och tillväxt. Vi tycker därför att Sverige behöver se över hur lagstiftningen kan utformas så att vi kan främja mer och fler investeringar i Sverige. Inte minst befarar många företag att man kommer att lägga allt mindre pengar på forskning och forskningsmiljöer efter coronapandemin.

Sverige har problem med forskarrörligheten, den så kallade forskarmobiliteten. Den är en förutsättning för stark och dynamisk forskning. Det stora värdet av rörlighet och mobilitet bland forskare är ökad tillgång till internationella kontakter och nätverk och till avancerade forskningsstrukturer och en ökad forskningsskicklighet. Det är därför väldigt oroande att mobiliteten, rörligheten, i Sverige är sämre än i andra jämförbara länder. Exempelvis visar statistik att nära 70 procent av våra professorer vid de tio största lärosätena i Sverige hade en doktorsexamen från samma lärosäte.

I flera utvärderingar av den svenska högre utbildningen och forskningssystemen pekar man på att det i Sverige finns en inavel i det svenska högskolesystemet som är oroande. Även Linnéutvärderingen identifierar den låga mobiliteten som en svaghet, framför allt när det gäller nydisputerade forskare.

Därför, fru talman, vill vi moderater yrka på att Vetenskapsrådet bör få ett uppdrag att ta fram inte bara ett analysunderlag, vilket vi också önskar att Vetenskapsrådet gör, utan också rekommendationer för hur vi får fram en ökad forskarmobilitet. Målsättningen ska vara en ökad mobilitet bland svenska forskare såväl mellan nationella och internationella lärosäten som mellan lärosäten och näringsliv samt offentliga verksamheter.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 1 under punkt 1.

Anf. 10 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 i det här betänkandet.

På grund av den rådande pandemin har jag fått framföra många tal skrivna av andra, men det här är mitt eget framförande, och det känns skönt.

Fru talman! Jag tänker i detta anförande fördjupa mig lite närmare i min vision av hur framtidens forskning ska se ut. Våra förslag har jag redovisat ett antal gånger här i talarstolen, och de finns också i vår utmärkta kommittémotion.

Ett universitet ska enligt mig ha akademisk finhet, men det ska inte bara vara akademisk frihet för externt tillsatta chefer i styrelserna, som många verkar syfta på i dag när de talar om akademisk frihet. Till exempel ska undervisningsfrihet för den enskilda läraren råda. Där brister det i dag. Sverige ligger faktiskt sämre till än många andra länder när det gäller det. Jag kan lite anekdotiskt berätta att det rådde större undervisningsfrihet för den enskilda läraren i Deng Xiaopings Kina än i Sverige vid motsvarande tidpunkt. Det är en uppgift som nog chockar många. Men jag tror faktiskt att det låg till på det sättet.

Lärosätena ska ha en stor andel statligt finansierade basanslag. Det tryggar karriärvägar för skickliga och entusiastiska forskare. Det är också viktigt att det finns medel till grundforskning och nyfikenhetsbaserad forskning, vilket stora basanslag ska garantera. Sverige har en lägre andel basanslag än jämförbara länder. Vi bör vikta om anslagen så att de liknar de som finns i jämförbara länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Fru talman! Alla som känner sig kallade att ägna sig åt forskning är tyvärr inte lämpade att forska. Högskolor och andra institutioner måste klargöra att alla som vill kanske inte kan få forskningsmedel. Statens och skattebetalarnas resurser är ändliga. Det måste finnas gränser. Min vision är att de som är mer lämpade att undervisa än att forska ska slussas in på undervisningsbanan. Man kan vara oerhört skicklig på att forska och urusel på att undervisa och tvärtom. Det betonas inte tillräckligt. Men på det här sättet skulle vi inte smeta ut anslagen, utan de som verkligen kan göra skillnad skulle få rejäla anslag att utveckla sin forskning.

Det ska självklart finnas stora anslag till både naturvetenskaplig forskning och humaniora och samhälle. De anslagen ska finansieras av både råden och lärosätena. Anslagen ska vara frikostiga, men enligt min vision ska inte dagsaktuella buzz words och trender styra vart anslagen går. Jag ser tyvärr tecken på att det sker i dag. Det är mycket negativt. I min vision tar man i stället hänsyn till de stora och allvarliga samhällsproblem vi brottas med i dag.

Inte heller ska en massa anslag gå till infantil nonsensforskning. Vi behöver inte forskning som visar att demokrati är bättre än förtryck, vilket Ringmar så talande har beskrivit. Det här handlar om skattepengar. Forskningen ska vara fri. Men det är någon som beviljar anslagen och som väljer att ge anslag till något för att välja bort något annat. Vi har troligen ett systemfel i anslagsförfarandet helt enkelt.

I min vision befolkas ledningen på lärosätena och råden av vuxna människor som inte styrs av missriktad kollegial kompisnepotism. Om en introvert kvinna i 40-årsåldern presenterar den bästa ansökan och har de bästa meriterna ska anslaget inte gå till någon social atlet som har lyckats charma rektorn men är en betydligt sämre forskare. Meritokrati ska råda på riktigt och inte, som det ibland är i dag, på låtsas.

Fru talman! En annan märklig ordning som jag har reagerat på och nämnt förut gäller pedagogisk forskning och skolforskning. Man satsar stora pengar på forskning om hur vi ska nå bättre resultat, utan att man först noterar och utnyttjar den samlade kunskap som redan finns. Den kunskap som finns i den gamla lärarkåren är betydande och viktig. Men det verkar vara mer intressant att forska om ditt och datt än att ta vara på den kunskap vi redan besitter. Det är ineffektivt och felaktigt, enligt mig.

En del forskare och andra kommer att bli besvikna om min vision skulle genomföras; andra kommer att bli glada. Men jag har slutligen ytterligare en stor vision, fru talman. Den handlar om att vi politiker ska ägna oss mer åt att förvalta landet på bästa sätt och lägga betydligt mindre energi på att försöka göra alla nöjda. Den som försöker göra alla nöjda gör till slut ingen nöjd.

Anf. 11 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Vi i Centerpartiet står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation nr 11 i betänkandet.

Vi debatterar i dag motioner om forskningspolitik som har inkommit under allmänna motionstiden. I slutet av 1970-talet togs det fram en principproposition om att varje regering ska lämna en forskningsproposition. Ända sedan 1982, då Thorbjörn Fälldin ledde regeringen, har regeringar varje mandatperiod levererat en forskningsproposition som pekat ut inriktningen för svensk forskningspolitik. Till hösten väntas nästa forskningspolitiska proposition presenteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Med anledning av den coronakris som samhället nu upplever, och som drabbar både hälsa och ekonomi, kommer forskningspolitiken att vara ett mycket viktigt verktyg framåt. Forskning och ny kunskap spelar en nyckelroll både för att möta pandemier och andra hälsoutmaningar och för innovationer och nya företag som bidrar till jobb och välstånd när ekonomin behöver återhämta sig.

Sverige har väldigt goda förutsättningar som forskningsnation. Vi har framstående forskning, många lärosäten som står sig bra i internationella mätningar och en rik tradition av framgångsrik forskning. Det handlar om forskning som har lett till nya medicinska rön som gör att vi kan må bättre och leva längre. Men det handlar också om ny teknik som ger industrin förutsättningar att leda den tekniska utvecklingen, så att det skapas jobb och företag i hela landet. Det bygger Sveriges välstånd.

Att stärka Sverige som kunskapsnation och att stärka vår konkurrenskraft är en nyckel. Men konkurrensen om internationella forskningsanläggningar, investeringar och forskare hårdnar. För att klara av den internationella konkurrensen behöver Sverige ta ytterligare steg för att fortsätta vara en internationellt stark forskningsnation.

Den forskningspolitiska debatten tenderar oftast att ha fokus på just den offentligt finansierade forskningen. Men i Sverige bedrivs en stor del av forskningen genom privata investeringar i forskning och utveckling. Med anledning av den coronakris som nu drabbar många företag är risken stor att dessa investeringar minskar. Det är ett viktigt perspektiv att ha med oss framåt.

Fru talman! Vad behöver då göras för att stärka Sverige som forskningsnation? Vi i Centerpartiet har flera förslag, och vi lyfter fram några i detta betänkande.

För det första behövs även i fortsättningen starka och attraktiva forskningsmiljöer i Sverige. De statliga medlen skapar viktiga förutsättningar när det gäller att se till att vi har lärosäten av internationell toppkvalitet. Svenska forskare, företag och offentliga organisationer behöver även ha tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen. Det är en grundläggande förutsättning för att kunna bedriva forskning av hög kvalitet.

Vi behöver också se till att förbättra förutsättningarna för lärosäten att kunna profilera sig. I det högskolelandskap som vi har i Sverige finns såväl större som mindre lärosäten med internationell spets. Det måste de få utveckla ytterligare. Jag vill nämna några exempel på de mindre lärosätena: Högskolan i Skövde med sin datateknik, Blekinge Tekniska Högskola med sin soft engineering och Högskolan Väst med sin produktionsteknik.

För det andra behöver samverkan mellan akademi och näringsliv förbättras och stärkas. Det är viktigt att stärka mobilitet mellan akademi och näringsliv. I dag är små forskningsintensiva företag och enskilda uppfinnare och företagare, snarare än akademin, allt viktigare källor till innovationer. Det är därför nödvändigt att det blir både lättare och mer förtjänstfullt att gå från forskningsvärlden till näringslivet och vice versa.

Bristen på samverkan är en problematik som vi har påpekat i ett stort antal år. När vi tittar ut över Sverige kan vi också se att det har tagits många viktiga initiativ för att på olika sätt stärka samverkan. Här vill jag passa på att nämna ett exempel som ligger mig nära om hjärtat, nämligen satsningen Assar i Skövde. Där arbetar Science Park Skövde, Volvoföretagen, Högskolan i Skövde, de offentliga organisationerna liksom IDC West Sweden tillsammans i Assar Industrial Innovation Arena för att främja ny teknik, ny forskning och nya lösningar för industrin i Sverige och världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

För det tredje behöver Sverige ha ett tydligare mål om att ta hem mer av de medel som finns inom EU. EU har världens största forskningsbudget, och Sverige har en stor potential att kunna bidra i det samarbetet. Det handlar om såväl utformningen för kommande program som att Sverige ska ha bättre möjlighet att hämta hem medel och projekt.

Centerpartiet har länge arbetat för att EU:s forskningssatsningar på antibiotika ska öka. Det krävs mer grundforskning för att få fram de nya antibiotikapreparat som behövs. Ett annat sätt att främja utvecklingen av nya antibiotika kan vara att inrätta ett särskilt innovationspris. Den nuvarande coronaepidemin visar även på behovet av satsningar vad gäller virus.

Fru talman! Ett område som länge har varit eftersatt vad gäller forskning är utbildningsområdet. Undervisningen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kopplingen mellan den praktiknära forskningen och lärarkåren måste stärkas, och forskningsresultat måste spridas till dem som har störst nytta av dem. Centerpartiet vill därför att den praktiknära forskningen stärks och att möjligheterna förbättras för yrkesverksamma lärare att på deltid bedriva praktiknära forskning.

Det finns även andra områden som är viktiga att lyfta fram där forskning och ny kunskap behövs. Ska vi klara framtidens livsmedelsproduktion, få bättre hälsa och klara den gröna omställningen behövs fortsatta satsningar på både forskning och innovation. Därför ser jag fram emot att dessa områden kan stärkas i och med den forsknings- och innovationsproposition som kommer senare i år.

Anf. 12 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Det går inte att tala om forskning utan att nämna coronapandemin, som ju inte fanns när vi skrev våra motioner i höstas. Jag vill därför börja med att rikta mig till Sveriges högskolor, som jag tycker har klarat detta på ett väldigt bra sätt. Det handlar om studenter och forskare som nu tvingas jobba på distans och vars studier nu kanske blir försenade. Vi jobbar tillsammans för att se till att minska följderna av pandemin. Vi här har infört stöd till företag, regler för sjukskrivningar och studiemedel för inställda kurser. Detta är några av de åtgärder som har tagits fram för att bromsa effekterna av pandemin, men det är bara forskningen som kan åtgärda och hitta bot och vaccin mot viruset.

Virussjukdomar, inte bara covid-19, orsakar ett stort lidande. Ebola och zika är några virussjukdomar som orsakar både död och stor skada utan att det finns någon bot. Forskningen om dem har inte varit i närheten av att få de resurser som nu läggs på covid-19. Med det sagt är det välkommet att såväl Sverige som EU och andra starka forskningsnationer satsar på forskning om covid-19, och förhoppningsvis kan det också innebära att bot och vaccin hittas för virussjukdomar som huvudsakligen drabbar länder med sämre ekonomier och mindre forskningsresurser och som därför inte beforskats lika mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

För att forskningen ska vara bra och för att Sverige ska fortsätta vara en forskningsnation i framkant räcker det inte bara med mer forskningsmedel. Jag vill, fru talman, lyfta fram några andra åtgärder, bland annat trygga anställningar.

Osäkra anställningsförhållanden är ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden, och det är särskilt stort inom högskolesektorn. Osäkra anställningsförhållanden kan få bra forskare att välja andra yrken än de akademiska. Det ständiga knoget att dra in forskningsmedel för att bekosta sin egen lön minskar också tiden för den egna forskningen. Vänsterpartiet menar att alla doktorander och forskare ska erbjudas trygga och fasta anställningar.

En stor fördel med att anställa doktorander redan från första dagen på forskarutbildningen är att det kan leda till en större öppenhet i antagningen. Informationen om lediga platser kommer att spridas till fler, vilket leder till fler kvalificerade ansökningar. Det kommer förhoppningsvis även att leda till att fler med utomeuropeisk bakgrund och fler från arbetarklassen antas samt att könsfördelningen kan bli jämnare i fler ämnen. En stor bredd ökar kvaliteten i forskningen när flera perspektiv och erfarenheter möts.

Statistiken visar att fler män än kvinnor har doktorandtjänst, annan anställning inom högskolan eller är företagsdoktorander. Kvinnor försörjer sig oftare på ett annat sätt. Det innebär också att kvinnors tid innan de når en examen är längre än för män. Trygga anställningar för alla doktorander skulle jämna ut dessa könsskillnader.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4 som föreslår att regeringen bör vidta åtgärder för en ändring i högskoleförordningen i syfte att öka anställningstryggheten för doktorander. Det bör sättas en övre tidsgräns för hur länge någon kan vara tidsbegränsat anställd innan anställningen övergår i en reguljär tillsvidareanställning. Den övre tidsgränsen bör vara maximalt 24 månader under de senaste 5 åren.

Regeringen bör också gå vidare med Forskarkarriärutredningens förslag om bättre villkor för doktorander med stipendier. Trygga doktorander och forskare forskar bättre.

Vänsterpartiet har också motionerat om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheterna att inrätta ett institut för polisvetenskaplig forskning. Denna motion har beretts enligt reglerna för förenklad beredning, och jag kan därför inte yrka bifall till den. Men behovet av polisvetenskaplig forskning är påtagligt, och polisvetenskap och polisforskning behöver få en akademisk status.

Fru talman! Trots att kvinnor länge varit i majoritet på grundutbildningarna har män varit i majoritet inom forskarutbildningen. Valet av forskningsområde skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor är överrepresenterade inom medicin och folkhälsovetenskap, medan männen är överrepresenterade inom teknik och naturvetenskap. För Vänsterpartiet är det viktigt att akademin snarast kommer till rätta med detta och att det finns ett genusperspektiv i forskningen.

Vad vi i Sveriges riksdag säger och tycker spelar roll, och jag hoppas att vi alla kan enas om att såväl genusforskning som forskning om rasism är viktiga vetenskaper.

Det finns mycket kvar att säga om forskning, men jag planerar som övriga debattörer från utskottet att återkomma i samband med forskningspropositionen.

Anf. 13 Gudrun Brunegård (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Fru talman! Detta anförande har Pia Steensland författat åt mig. Hon kunde tyvärr inte vara med i dag.

Trots alla negativa effekter av den pågående coronaepidemin är det inspirerande att följa den intensiva forskning som pågår över hela världen för att finna en effektiv behandling och ett vaccin mot covid-19.

Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet. Forskarutbyten är en stark drivkraft för att främja hög forskningskvalitet och goda internationella samarbeten. Vi kristdemokrater menar därför att det bör skapas nationella strategier för internationalisering av både utbildning och forskning för att främja svenska forskares deltagande i internationella arbeten.

Likaså bör våra lärosäten inom landet uppmuntras till att i högre grad samarbeta för att skapa de bästa förutsättningarna för att få starka forsknings- och utbildningsmiljöer. Här kan exempelvis Genomic Medicine Sweden - ett samarbetsorgan för regioner med universitetssjukvård och universitet med medicinsk fakultet inom precisionsmedicin - utgöra en förebild, då man på ett framgångsrikt och föredömligt sätt tagit initiativ till och arbetat i projektform med att koordinera och utveckla förutsättningarna för att Sverige ska kunna ligga i framkant inom precisionsmedicin.

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men jag skulle särskilt vilja lyfta och yrka bifall till vår reservation 14 under punkt 4 som handlar om just precisionsmedicin.

Precisionsmedicin syftar till att ge rätt behandling till rätt patient - i rätt tid. Det kan handla om diagnostiska metoder och terapi för individanpassad utredning, prevention och behandling av sjukdom, applicerade på individnivå eller i delar av befolkningen.

Precisionsmedicin innebär att sjukvården i ökande utsträckning går från att behandla alla patienter med en diagnos på ett likartat sätt, till att anpassa behandlingen till enskilda patienters genetiska, miljömässiga och livsstilspåverkade förutsättningar över tid. De nya möjligheterna till mer precis och pricksäker behandling bygger på biologisk information och biomarkörer på molekylnivå hos patienten samt patientdata om hur genetiska faktorer interagerar med miljö och livsstilsfaktorer.

För att skapa en långsiktigt stabil och hållbar utveckling inom precisionsmedicin krävs ett samlat nationellt ansvar och styrning. Inte minst med tanke på att statsminister Stefan Löfven (S) i april 2018 signerade EU-deklarationen Towards access to 1 million Genomes in the EU by 2022. Genom att signera deklarationen har Sverige förbundit sig att tillsammans med övriga länder dela data och andra relevanta uppgifter för att öka kunskapen runt den genetiska kopplingen mellan olika sjukdomar och för att bidra i utvecklingen av precisionsmedicin. Detta är ett angeläget åtagande som vi kristdemokrater stöder, men det bör betonas att det krävs en tydlig nationell strategi för att vi ska nå målet. Det saknas i dag.

Systemet kring precisionsmedicin har ett flertal hinder i relation till målen för näringspolitiken, hälso- och sjukvårdspolitiken och forskningspolitiken. Ett antal av dessa hinder delar precisionsmedicin med andra delar inom hälso- och sjukvården. Det gäller inte minst brister i dagens lagstiftning och infrastruktur för hantering av och nationell tillgång till patientdata. Tillgången till patientdata måste säkras omgående. Kristdemokraterna har därför varit drivande i att införa nationella standarder för journalsystem och kvalitetsregister. Glädjande nog gav en enhällig riksdag ett tillkännagivande till regeringen om att verkställa detta för ungefär ett år sedan. Det är angeläget att regeringen agerar och verkställer det omgående. Men det krävs fler insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Fru talman! Det sker en snabb vetenskaplig utveckling inom precisionsmedicin. För att skapa ett tydligt nationellt ledarskap och för att åtgärda de hinder som finns bör regeringen skyndsamt ta fram en delstrategi för arbetet med precisionsmedicin inom ramen för den nationella strategin för life science. En sådan delstrategi bör beskriva riktlinjer för hur en framgångsrik struktur för forskning och implementering inom hälso- och sjukvården kan säkras, men även adressera de etiska aspekterna samt omfatta en plan för långsiktig finansiering.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag betona att det är viktigt att goda forskningsresultat sprids inom forskningsvärlden men även till allmänheten. På senare år har lovvärda insatser gjorts, som fri tillgång, open access, till vetenskapliga publikationer, men mer behöver göras. Vikten av detta märks inte minst nu under coronapandemin. Det är därför önskvärt att ta fram en nationell strategi även för spridning av vetenskapliga resultat och forskningskommunikation.

Anf. 14 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Jag yrkar inledningsvis bifall till Liberalernas reservation nr 9.

Sedan ska jag trots den liberal jag är inleda med att återvända till den socialdemokratiske legendariske statsministern Tage Erlander som ofta framhöll vikten av forskning. Han framhöll att det var de stora satsningarna på att öka forskningsanslagen under 50- och 60-talen som lade grunden till det välstånd som Sverige åtnjöt under de senare decennierna.

Jag ska naturligtvis i rättvisans namn också nämna vår egen Lars Leijonborg och de stora satsningar som initierades med början 2006 under alliansregeringen. Utan tekniska landvinningar inom en rad olika områden, nya perspektiv inom samhällsvetenskap och historia hade vi aldrig varit det land vi är i dag.

När vi befinner oss i en av de värsta kriserna de senaste decennierna borde ett av svaren för att rusta oss bättre inför framtiden vara mer forskning, bättre förutsättningar för forskning och mer effektiv forskning. Det gäller de medicinska framsteg som måste göras för att förhindra liknande pandemier i framtiden. Men det gäller också forskning som relaterar till svensk ekonomi. Sverige är ett litet, tekniskt utvecklat land beroende av export som behöver forskningsframsteg för att fortsatt stå starkt i en allt skarpare internationell konkurrens, inte minst i spåren av coronapandemin.

Fru talman! Arbetet med forskningspropositionen fortgår under våren och förmodligen även sommaren. Liberalerna tillsammans med Centerpartiet deltar i de samtalen med regeringen. Jag vill därför här, fru talman, ta upp två områden som omfattas av Liberalernas reservation nr 9, som jag inledde med att nämna.

Det är för det första forskning om klimatkrisen. Före coronakrisen var klimatkrisen högst upp på dagordningen. Trots att andra frågor tagit överhand de sista veckorna får vi inte glömma bort att klimatkrisen fortfarande pågår utanför våra dörrar och fönster. Enligt rapporter var april den varmaste aprilmånaden sedan mätningar startat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Forskning och utveckling är grundläggande för att lösa klimatkrisen. Sveriges välfärd och tillväxt är beroende av en konkurrenskraftig industri. Samtidigt står industrin för en stor del av våra koldioxidutsläpp. Alla insatser för att reducera de utsläppen är viktiga. Här är forskning och utveckling essentiellt. I detta ingår även mer forskning om klimatsmarta transporter, elflyg, elvägar och så vidare.

För det andra, fru talman: Ett av de områden som Sverige är starkt i är life science. Det inbegriper forskning och utveckling av produkter, tjänster och tekniker som skapar förutsättningar för ökad livslängd och livskvalitet för patienter.

Men vi behöver bli ännu starkare, inte minst i hela forskningsinfrastrukturen kring hälso- och sjukvård. Det handlar om att stärka samordningen av olika aktörer och förbättra användning och tillgänglighet av statistik. Det låter enkelt, fru talman, men om det hade varit enkelt hade det redan genomförts.

Vi har under åren men, kanske allra mest under den här våren, sett behovet av mer praktikernära forskning inom sjukvård men även inom social omsorg och skola. En del i det hela för att detta ska bli verklighet är att lösa anställningsformerna. Fler universitet och högskolor kommer att behöva se över möjligheten att skapa så kallade kombinationstjänster tillsammans med kommuner, landsting och regioner både för doktorander och disputerade forskare. En disputerad sjuksköterska får inte försvinna till akademin. Hens kunskap och forskning behövs nära individen, nära verksamheten och inte minst nära patienten.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis återigen understryka Sverige som kunskapsnation. Det är, som jag inledde med att säga, resultatet av en lång tradition som började tidigare än Tage Erlander och som förhoppningsvis inte slutade med Lars Leijonborg. Det är resultatet av en tradition av att satsa på bildning och god utbildning som är tillgänglig för alla.

Vi vet, fru talman, att högre utbildning, forskning och entreprenörskap lägger grunden för att möta olika samhällsutmaningar - vad de än månde vara.

Anf. 15 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag de motioner som skrevs under den allmänna motionstiden i höstas. Det känns verkligen som väldigt länge sedan. Det finns många goda idéer och förslag i motionerna, och det mesta av det som motionärerna vill pågår, utreds eller bereds. En del kommer det också att svaras på i kommande forskningsproposition som, om allt går som det ska, kommer någon gång till hösten.

Vi är nu mitt i en världsomspännande pandemi som många av oss som lever just nu aldrig tidigare har upplevt. Den påverkar allting, och den skapar stor oro. Ingen vet vem som kommer att drabbas eller hur hårt. Många har redan drabbats och tvingats till sjukhusvård. Andra har förlorat nära anhöriga och befinner sig mitt i ett sorgearbete.

Andra, framför allt vård- och omsorgsanställda, upplever just nu sin jobbigaste arbetssituation någonsin. Vi kan alla bidra till att den inte förvärras - genom att lyssna på Folkhälsomyndighetens rekommendationer om social distansering, om att inte göra onödiga resor och om att vara särskilt rädda om dem som tillhör i en riskgrupp. Och man ska tvätta händerna och självklart stanna hemma om man inte känner sig bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Några som också arbetar intensivt världen över är forskarna, de som å ena sidan försöker förstå mönstren i den pandemi vi ser och å andra sidan försöker få fram ett vaccin. Det är dem och deras miljö och möjligheter vi diskuterar i den här debatten.

Glädjande nog ser vi att Europa just nu kraftsamlar tillsammans mitt i pandemin. Gemensamt har man startat en covid-19-dataplattform som är en gemensam öppen plattform inom det europeiska öppna forskningsmolnet, EOSC. Målet är att länka samman de olika ländernas forskningsresultat kring viruset för att kunna bygga vidare på den allra senaste forskningen. Det här är viktigt på riktigt. I och med detta ser vi också hur oerhört viktigt Sveriges deltagande i internationella sammanhang är och hur mycket mervärde vi kan få av att ha samarbeten med andra länder.

Vetenskapsrådet har fått uppdraget av regeringen att vara en sammanhållande länk i detta arbete. Vi är bra på det här, och vi bidrar, precis som någon sa tidigare. Vi vet att investeringar i forskning och ny kunskap lägger grunden för ett starkt samhälle och möjliggör viktiga genombrott och innovationer.

Det skapar jobb från norr till söder, och det skapar välstånd och utveckling. Och vi kommer att behöva kunskaperna för att möta stora, kommande samhällsutmaningar. Vi ser det just nu, och vi kommer att se det framöver. Två tredjedelar av den ekonomiska tillväxten i Europa under perioden 1995-2007 har kunnat härledas till satsningar på forskning och innovationer.

Tillbaka till oron för pandemin: Den innehåller också en hel del oro för vad som kommer att hända med investeringsviljan och investeringsförmågan framöver. Jobben och utvecklingen beror på detta.

Fru talman! Jag vill nämna tre saker som jag tycker förtjänar mer uppmärksamhet.

Det första är jämställdheten inom forskningen. Vi vet att våra satsningar på att öka andelen kvinnor som är professorer är viktiga. I dag är det knappt 28 procent av våra professorer som är kvinnor. Ingen kan ju på något vis tycka att det är bra. Men det är bättre än det har varit, och det finns ett medvetet och strategiskt arbete på många av våra lärosäten som ger resultat. Sedan 2016 har lärosätena på regeringens uppdrag arbetat med jämställdhetsintegrering, och de har också krav på sig att rapportera vad som görs.

Vi kan även glädjas åt att andelen kvinnor som blir professorer har ökat snabbare i Sverige än i övriga EU under den senaste tioårsperioden. Politiska beslut spelar roll.

Men det finns såklart mycket mer att göra. Jämställdhet handlar ju inte bara om representativitet hos en yrkeskår inom akademin. Det handlar också om resurser för alla, om hur man fördelar anslag och om vad som är prioriterat. Det behövs starka genusglasögon på dessa områden.

Det andra jag vill lyfta handlar om klimatutmaningen, som jag menar behöver adresseras varenda dag till oss själva och till alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Vi har strategiska forskningsområden runt detta, och det är jättebra. Få i världen har öppnat våra ögon för klimatutmaningarna så som Greta Thunberg har gjort, och det är inte svårt att känna en stolthet över hur hon och ämnet har tagit plats på den globala scenen. Men det handlar ju om det som hon säger: Hur mycket lyssnar vi på forskarna? Hur kommer världen att ta sig an den gemensamma överenskommelse som Agenda 2030 innebär? Frågorna är många, och oron är minst lika stor inom detta område som för pandemin.

Jag tror att vi är många som behöver skaffa oss mer kunskaper och öka förståelsen för hur var och en av oss kan bidra till att få ned utsläppen. Vi är många som måste våga fatta de modiga politiska beslut som gör skillnad för allas vår framtid.

Det tredje jag vill lyfta fram handlar om forskningsmiljöer och forskningsinfrastruktur. Vi vet hur viktigt det är med satsningar på test- och demonstrationsanläggningar där man kan pröva ny kunskap i praktiken. Glädjande nog ser vi många goda exempel på detta runt om i vårt land och i världen, inte minst i detta nu med kampen mot pandemin.

Förutom att göra verkstad av innovationer handlar det om att skapa ledande och attraktiva forskningsmiljöer. När vi pratar om forskningsinfrastruktur är det många som kanske främst tänker på de stora europeiska samarbetsprojekten nere i Skåne, MAX IV, ESS och Open Lab Skåne för life science. Men forskningsinfrastruktur är ju så mycket mer. Ett exempel är Kungliga biblioteket, dit vårt utskott hade förmånen att få komma på studiebesök och se alla fantastiska samlingar. Detta är just forskningsinfrastruktur.

Forskningsinfrastruktur handlar om att forskare ska ha tillgång till de bästa metoderna och de bästa verktygen. Exempel på infrastruktur är databaser, forskningsanläggningar, arkiv, biobanker och storskaliga beräkningsverktyg. Den forskning som genomförs bidrar till innovationer och lösningar på utmaningar som vårt samhälle står inför.

Fru talman! Vart fjärde år beslutar vi här i riksdagen om en forskningsproposition. Den väntar vi alla på. Glädjande nog har den numera, sedan den förra propositionen, ett tioårigt perspektiv, vilket är viktigt för långsiktigheten i det vi beslutar om. När det handlar om forskning är vi i stort sett väldigt överens om de stora linjerna. Det vi oftast har olika åsikter om, vilket vi också kan se i de reservationer som finns i betänkandet, handlar om tidsaspekten och önskemål om olika inriktningar.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag framhålla att vi kan tycka en massa om mycket, men utgångspunkten för vår forskningspolitik måste alltid vara det som står i grundlagen om forskningens frihet: att forskningsproblem fritt får väljas, att forskningsmetoder fritt får utvecklas och att forskningsresultat fritt får publiceras. Om vi gör avkall på det är vi ute på farliga vägar.

Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 16 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Lyssna på forskarna! Det är något som den klimatstrejkande Greta Thunberg och hennes miljontals följare världen över brukar säga. Det är ett gott råd. Det handlar om klimatet. Det handlar om att det sätt vi lever på inte är hållbart, att vi radikalt måste ändra livsstil och att det är bråttom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det är ett gott råd att lyssna på forskarna, åtminstone när den samlade forskningen är så pass enig.

Svensk forskning ligger långt framme, inte minst vad gäller klimatet. Strax före årsskiftet lade regeringen fram den första klimatpolitiska handlingsplanen. Den, och regeringens övriga politik, ska granskas av Klimatpolitiska rådet, som består av svenska forskare med högt internationellt renommé. Sverige ligger i framkant, både i forskning och politik, vad gäller klimatet. Men det räcker inte.

I de två rapporter som hittills kommit från Klimatpolitiska rådet konstaterar forskarna att omställningen i Sverige går framåt, men för långsamt. Miljöpartiet är det parti som driver på, men tyvärr har vi för många politiker och för många partier i riksdagen som fortsätter att kämpa emot omställningen, åtminstone så fort det kommer något annat emellan. Det duger inte. Vi behöver agera tydligare. Vi måste lyssna på Klimatpolitiska rådet. Vi behöver göra som de unga säger: Lyssna på forskarna!

Fru talman! Våra forskare och våra forskningsmiljöer är framstående. Men vi behöver också se till att våra lärosäten, våra myndigheter, blir mer miljövänliga och mer klimatvänliga också i sitt dagliga arbete. Greta Thunberg och de skolstrejkande unga säger: Lyssna på forskarna! De säger inte: Gör som forskarna! Enligt Naturvårdsverkets sammanställningar är nämligen universiteten och högskolorna de statliga myndigheter som står för störst utsläpp, framför allt från flygresor. Det behöver vi ändra på.

En förhoppning är att den nya digitala revolution som nu håller på att ske i coronakrisen kan leda till färre utsläppstunga resor och fler digitala möten.

Just nu sitter över 400 000 studenter runt om i Sverige och följer föreläsningar, seminarier och labbar via Zoom, Teams, Skype, Meet och allt vad det heter. Universitetslärarna och forskarna bekantar sig med samma digitala verktyg. De tar in nya kunskaper i hur man lägger ut presentationsbilder, hur man ljussätter framför webbkameran och hur man spelar in i förväg eller genomför en lektion i realtid över nätet. Det är bra. Klimatet kan inte vänta. Låt den kunskapen om de digitala mötena följa med in i det mer miljö- och klimatvänliga postcorona-samhället så att fler vetenskapliga konferenser kan genomföras digitalt! Det gäller för övrigt hela samhället.

Fru talman! Coronapandemin har slagit hårt mot hela samhället och kommer att fortsätta göra det under en - antagligen avsevärd - tid framöver. Lärosätena är med och tar ansvar. Omställningen till distansundervisning är ett viktigt inslag. Regeringen har nu tillfört resurser så att antalet utbildningsplatser kan utökas för att möta behovet när många förlorar sina arbeten eller behöver ställa om som en följd av krisen.

Vi som kan stannar hemma. Vi minskar därmed risken att smittan sprids och underlättar samtidigt för sjukvården. Men pandemin kommer att kräva medicinsk forskning - läkemedel och vaccin - för att hejdas. På förslag från Miljöpartiet har regeringen i vårändringsbudgeten avsatt 100 miljoner kronor till forskning och innovation för att bidra till att stoppa utbredningen av coronaviruset och stärka samhällets motståndskraft och beredskap. Fokus ska vara på insatser som inom kort kan ge resultat i form av exempelvis läkemedel eller vaccin.

Vi vet att det finns projekt i vårt land som ligger långt fram. Det vore fantastiskt om svenska forskare kunde vara med på allvar i det internationella samarbetet för att ta fram de medicinska produkter som krävs för att hejda pandemin. Medlen till detta kommer att fördelas via Vetenskapsrådet. Jag hoppas att utlysning och fördelning av medlen kan komma till stånd så snart som möjligt, även om vårändringsbudgeten ännu inte antagits av riksdagen.

Fru talman! Jag ska använda andra delen av mitt anförande till att säga något om två av de motioner som jag själv varit med och skrivit och som behandlas i betänkandet.

I den ena motionen skriver jag att vi behöver fokusera på vårdforskning för att få ned antalet vårdskador och öka patientsäkerheten. Vårdskador är tyvärr vanligt förekommande i Sverige. Varje år drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador bara i den somatiska vården. Det är ett oerhört högt tal - 100 000! Det motsvarar en skada vid vart tionde vårdtillfälle - som borde kunna undvikas. 1 200 dödsfall årligen!

Vid årsskiftet sjösatte Socialstyrelsen en nationell handlingsplan för patientsäkerhet. Handlingsplanen omfattar flera områden, men bristen på kunskap och bristen på forskning är ett genomgående tema inom alla områden. Vi behöver veta mer. Vi behöver mer kunskap och mer forskning kring patientsäkerhet för att handlingsplanen ska kunna realiseras, för att rädda liv och för att minska skadorna i vården.

Min andra motion har jag skrivit tillsammans med min partikollega Elisabeth Falkhaven. Den handlar om att vi behöver en mer aktiv och tydlig politik för att minska antalet djurförsök i forskning och även behovet av djurförsök i forskningen.

För att minimera risker i forskningen och undvika biverkningar av läkemedel, kemikalier och så vidare finns det ofta krav på att genomföra djurförsök. Det är naturligtvis bra. Men djurförsök är dyra, kostnadsdrivande och tidsintensiva. De är också besvärliga på andra sätt: De har ofta överraskande låg tillförlitlighet och precision, och de är naturligtvis också etiskt problematiska.

När vi lär oss att 96 procent av den samlade biomassan för däggdjur på jorden består av oss människor och våra tamdjur, alltså att de djur som lever i det vilda bara är ett par procent av alla världens djur, förstår vi att vi kan behöva fundera ett varv till över vårt förhållande till djur. Men att minska behovet av djurförsök i forskningen kommer framför allt att medföra stora vinster för våra forskare, främst därför att vi kan få fram exempelvis läkemedel snabbare, billigare och mer etiskt.

Forskning

Motionen har tre delar. Vi behöver för det första en nationell handlingsplan för att successivt fasa ut djurförsök. Det finns ett EU-direktiv från 2010; det bör vi följa. Vi behöver avstämningspunkter, mål, strategier och så vidare.

För det andra behöver vi öka resurserna för att ta fram alternativa metoder. Det är de alternativa metoderna som kommer att göra att behoven av försök på djur minskar. Alternativa metoder, till exempel datasimuleringar och så kallade organ-på-chip eller till och med människa-på-chip, har visat sig vara lika träffsäkra som traditionella djurförsök eller ännu bättre.

Forskning

För det tredje vill vi förlänga och stärka 3R-centret, som i dag ligger på Jordbruksverket och vars finansiering går ut vid årsskiftet. 3R-centret har till uppgift att bland annat samordna forskning och metodutveckling kring djurfria metoder.

Sverige ligger också på det här fältet i framkant och har stora möjligheter att bli världsledande. Genom att satsa på djurfria metoder tar vi kliv inom medicinsk forskning och life science och fortsätter etablera Sverige som ledande nation inom forskning, innovation och utveckling.

Fru talman! Lyssna på forskarna! Jag yrkar bifall till betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Naturvård och biologisk mångfald