Förskolan

Anf. 103 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Det är nu nästan exakt på dagen ett år sedan vi senast debatterade förskolan här i kammaren. I ett replikskifte med Socialdemokraterna fick jag tre frågor:

Är förskolan på riktigt? Är den viktig för er? Är ni beredda att försvara dess pedagogik och dess värde inom svensk skola?

Om det inte framgick då hoppas jag att det har gått fram under året som har gått. I Almedalen ägnade vi nästan hela vårt skolseminarium åt förskolan. Med en partistämma i ryggen har vi moderater fattat flera avgörande och viktiga beslut för att stärka förskolans förutsättningar att ge alla barn en bra start i livet. För första gången ägnade vi i stort sett hela utbildningsdebatten åt förskolan. Efter flera timmars debatt klubbade vi igenom bland annat en allmän förskola från två års ålder och att se över frågan om att inrätta förstelärare och lektorer även i förskolan.

Herr talman! Den svenska förskolan har utvecklats något enormt de senaste decennierna. Steg för steg börjar nu förskolan att leva upp till sitt namn för-skola, och fokus har flyttats bort från barnpassning och omsorg till pedagogik och lärande. Att vi har en förskola som bygger på lek och lärande, sång och pedagogik och mycket annat är en del av den svenska modellen som vi ska vara stolta över.

Under åren i alliansregeringen drev vi moderater på för att fortsätta att stärka förskolans betydelse. Vi såg till att förskolan blev en egen skolform och fick en uppdaterad och modern läroplan. Vi lyfte också in ett större fokus på natur och teknik i förskolan.

Forskning från såväl USA som OECD visar att en välfungerande förskola framför allt gynnar barn från studieovana hem. För Moderaterna är förskolan därför en självklar hörnsten i vår politik. Det är jag stolt och glad över.

Men för att förskolan ska nå sin fulla potential måste vi fortsätta att utveckla förskolan och framför allt stärka den där det brister. För Moderaterna handlar det om två tydliga prioriteringar, nämligen att minska barngruppernas storlek och att stärka förskollärarnas och förskolepersonalens kompetens. Att dessa två faktorer är avgörande för kvaliteten i förskolan är forskningen enig om.

Och det är glädjande att vi - i alla fall delvis - är överens om att minska barngruppernas storlek i förskolan. Moderaterna satsar 1 miljard kronor på att minska barngruppernas storlek. Det är mer än vad regeringen gör.

Herr talman! Men så kommer vi till den andra faktorn; kompetensen i förskolan. Här ser vi en regering som näst intill har kapitulerat. I vårändringsbudgeten för 2015 omfördelade ni medel så att Stockholms universitet var tvunget att skära bort över hälften av de planerade utbildningsplatserna på förskollärarprogrammet, detta i en region som för det första växer så att det knakar och för det andra redan i dag har en av landets lägsta behörighetsgrader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Här i Stockholm är så få som tre av tio förskollärare behöriga. Jag kan jämföra det med ett studiebesök jag gjorde i bland annat Götene och Töreboda för några månader sedan. Där har man 85 procent behöriga förskollärare.

Herr talman! Jag vill gärna veta hur ni socialdemokrater tänker om den här prioriteringen. Visst är det väl så att även ni har tagit del av forskningen som visar att personalens kompetens, tillsammans med barngruppernas storlek, är en av de absolut viktigaste kvalitetsfaktorerna i förskolan?

Att Socialdemokraterna på detta medvetna sätt medverkar till att försämra kvaliteten i Stockholms förskolor är anmärkningsvärt och inte värdigt det vi kallar den svenska modellen. Det var väl den som statsminister Stefan Löfven tog strid om häromdagen? Jag trodde att det handlade om att försvara och stärka det som har byggt Sverige starkt. Men då kan han inte ha räknat in förskolan.

Vi moderater vill att fler barn, barnen i Stockholm inkluderade, ska mötas av utbildade och behöriga förskollärare. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna här i Stockholm har valt en annan väg och riskerar att ytterligare försämra kvaliteten i Stockholms förskolor.

Herr talman! Flera framstående svenska forskare är eniga om att vi nu har en läroplan som ligger i absolut framkant. Men en läroplan kan aldrig bli starkare än sin svagaste länk.

Detta såg den dåvarande alliansregeringen tidigt och valde därför att förstärka förskolelyftet, bland annat med fokus på uppföljning, natur och teknik som tillkom i den nya läroplanen. Ofta, även i detta fall, tar det ett tag innan satsningarna lyfter och intresset går upp. Men enligt en skrivelse från Skolverket till regeringen hade Skolverket - utan några informationsinsatser - ett deltagarintresse som motsvarade 45 nya kurser under våren 2016.

Jag är oerhört glad och stolt över att våra huvudmän prioriterar förskollärarnas kompetensutveckling. Men i minst lika hög grad är jag ledsen över att regeringen har skrotat alla nationella satsningar på att höja förskollärarnas kompetens, särskilt nu när det finns ett så stort sug, intresse och även behov.

I budgetmotionen för 2015 var vi i Alliansen tydliga: Vi vill förlänga förskolelyftet till 2018. Vi moderater har sedan dess gått ett steg längre och vill se mer permanenta lösningar på förskollärarnas kompetensutveckling.

Herr talman! Det är detta som är skillnaden mellan moderat och socialdemokratisk politik. Ni socialdemokrater saknar förmågan att handla som ni lär. I stället ägnar ni er åt att bota ett brutet ben med ett bamseplåster. Ni beskyller oss moderater för felaktigheter och pratar er hesa om både resurser och riktmärken.

Men när man skrapar på ytan finner man att de socialdemokratiska ambitionerna för förskolan är få och väldigt tunna. Därför är det bekymmersamt att ni har plockat bort de satsningar på förskolelyftet som vi nu ser att det finns ett sådant sug efter.

Vi moderater har under det senaste året verkligen bekänt färg om förskolan. För oss är förskolan en hörnsten i vår politik. Därför har vi här i riksdagen lagt fram viktiga och avgörande förslag om hur vi vill att förskolan ska utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Herr talman! Jag är verkligen förvånad över att Socialdemokraterna i regeringsställning medverkar till att försämra förutsättningarna för förskolan. Därför riktar jag nu samma frågor som jag förra året fick av Socialdemokraterna till dem: Är förskolan på riktigt? Är den verkligen viktig för er? Och är ni beredda att försvara dess pedagogik och dess värde inom svensk skola?

Jag yrkar bifall till reservation 1 och 19.

(Applåder)

Anf. 104 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Vi ställer oss självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till 15 och 20. Vi kommer även att stödja reservationerna 5, 7 och 12, som vi har en gemensam tanke om med KD, om KD yrkar bifall till dessa.

Läroplanen för skolan är det som styr verksamheten. För er som lyssnar där hemma kan jag berätta att det egentligen bara är pappershantering. Det är upp till pedagogerna att omsätta det till verklighet.

Verksamheten ska enligt läroplanen vara rolig, trygg och lärorik för barnen. Det är grundförutsättningarna för att förskolan ska fungera.

Regeringen har för 2016 avsatt 830 miljoner till de yngre barnen. Det är lovvärt. Det är mycket glädjande, även om Sverigedemokraterna satsade lite mer pengar än så. Jag vill bara hälsa från verkligheten till alla politiker här inne att det här är mycket uppskattat. Det märks verkligen ute i verksamheterna att de här pengarna har gjort skillnad.

Men vi har ett stort problem, och det är att skolverksamheten inte kan göra några långsiktiga satsningar. Extremt många kommuner i Sverige väljer i det fall en enhet lyckas spara lite pengar att minska budgeten för nästa år för den enheten. Eller också brinner pengarna helt enkelt inne - pengar som man under året har försökt spara ihop. Man kanske har ambitionen att starta en parkourpark för barnen eller köpa in någon viss digital teknik. Det går inte att göra i dag. Det omöjliggörs i väldigt många kommuner. Här har vi politiker i riksdagen en möjlighet att försöka styra kommunerna så att vi ger skolorna en möjlighet att sätta undan en buffert och på så sätt kunna göra långsiktiga satsningar.

När det gäller barngrupperna är det nog ingen politiker här inne, herr talman, som inte ser vikten av barngruppernas storlek. Men vi bör inte stirra oss blinda på antalet barn per vuxen. Då skulle vi kunna ha en lokal med 200 personer och 200 barn och sätta en vuxen per barn. Det blir fel. Vi måste titta på vad det är för rum vi har för barnen.

Herr talman! Inom skolväsendet finns barn med inlärningssvårigheter. Det är alla dessa olika bokstavskombinationer och olika andra varianter. Hur arbetar skolan med dem i dag? Jo, oftast - tyvärr oftast - tillsätter man inte den person som är mest kompetent för att ta hand om de här barnen. Man tillsätter personer som man hittar på arbetsmarknaden, kanske för att det är billig arbetskraft. Dessa personer sätter man utan utbildning, stöttning eller hjälp på de barn som behöver allra mest hjälp.

Jag vet inte om vi skulle göra samma sak inom vården. Sätter man verkligen den minst kunniga läkaren på att utföra de svåraste operationerna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Barnen som har de här kombinationerna av bokstäver och allting har ofta väldigt svårt att tillgodogöra sig vad skolan har att erbjuda. Vi behöver de bästa pedagogerna för de svagaste barnen.

Just förskolan är extremt viktig för den sociala individen. Vi kan titta på vad forskningen har kommit fram till. Det visar sig vara så fantastiskt att barn som mår bra också presterar bra. Det är kanske inga stora forskningsrön att lyfta fram.

Men för att barn ska kunna prestera bra och må bra krävs det en del hårda faktorer. Man måste titta på hur lekmiljön, luftmiljön, ljudmiljön och ljusmiljön ser ut och hur den totala arbetsmiljön är för barnen. Om de grundförutsättningarna inte finns blir det svårt för barnen att tillgodogöra sig saker. Hur ser lekytan utomhus ut? Har barnen möjlighet att utvecklas fysiskt och motoriskt och kanske rasa av sig? Har de inte det, är ytan för liten, hur blir det då? Jo, barnen sitter rastlösa i klassrummet. Alla dessa hårda faktorer påverkar det mjuka barnet.

Sverigedemokraterna vill gärna se att kopplingen mellan forskning och förskollärarnas utbildning blir starkare. I dagsläget är den enligt forskningen själv i princip obefintlig.

Moderaterna har varit inne och tittat lite på kvaliteten. Jag tycker att det är lovvärt att man tittar på just det här. Men vi måste också våga titta på utbildningen. Vad innehåller utbildningen?

Vid en undersökning som vi i Sverigedemokraterna gjorde visade det sig att bokanalys som görs exempelvis på förskollärarutbildningen görs på vuxenlitteratur, inte på barnlitteratur. Det fanns också ett exempel där man hade satt sig och tittat på hur alla Disneys slott och prinsessor hörde ihop. Det är kanske fantastiskt intressant och viktigt att göra, men jag tror inte att det är utvecklande för förskollärarens roll.

I stället borde man fokusera på saker som faktiskt, i verkligheten, påverkar förskollärarnas utbildning. Det handlar om sådana små och enkla saker som hur man tränar upp fingermotoriken. Vilka saker gör att barnen interagerar och utvecklas som sociala individer? De sakerna är kanske viktiga att lägga fokus på i förskollärarutbildningen.

Det finns något som heter genuspedagogik. Det är varken evidens- eller forskningsbaserat men ligger som krav på förskollärarutbildningen. Man tar sig för pannan. Är det verkligen viktigt för våra barn? Svar nej.

Det finns två saker jag skulle vilja tala extra om. Det ena är den pedagogiska omsorgen, alltså dagbarnvårdare eller på vanlig svenska dagmamma eller dagpappa. I dag har vi ett extremt stort mottagande av barn. Ungefär 71 000 har kommit till Sverige förra året. Alla dessa ska inte gå i förskolan, men många tusentals fler barn än dem vi redan har ska komma in i förskoleverksamheten.

Vad är det största problemet i dag? Jo, det är utrymme. Vi har inte lokaler nog för alla dessa personer. Sverigedemokraterna ser att alla barn inte passar för att vistas i den stora miljön. Vissa barn kräver den lilla gruppen. Vi behöver inte bygga något alls om vi återinför och stöttar dagmammor och dagpappor, för lokalerna finns redan. De kan ta emot barnen i sitt hem. Här ser vi i Sverigedemokraterna en enorm möjlighet att se till att barnen har en miljö att vistas i, i stället för att klumpa ihop dem i ännu större grupper, som vi alla här inne är emot.

Vi har under många år haft inställningen att förskolan är så viktig att vi nästan tagit bort kontrollen från föräldrarna. Hur har det då gått när vi i allt högre grad klumpat in barn i förskolan och näst intill omöjliggjort för dagmammor och dagpappor att ha barnen hemma? Ja, betygen har ju inte direkt ökat de senaste 20 åren. Jag skulle snarast drista mig att säga att en bidragande orsak är att vi har för stora barngrupper där individen inte får synas. Det är en bidragande orsak till att betygen också går ned. Jag tror att KD har varit inne och snubblat på den här frågan också. Det är i så fall lovvärt och mycket bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Det andra jag ska ta upp är barnomsorgspengen till nära anhöriga. Det är också ett komplement. Sverigedemokraterna för en pragmatisk politik. Vi måste se hur verkligheten ser ut i Sverige i dag. Det är 71 000 barn som ska in i skolväsendet. Detta är lösningar som håller över tid. Det kan bidra till att lokaler inte är begränsningen. Det kan också möjliggöra för familjer som bor lite otillgängligt och som har svårt med tre eller fyra barn i olika åldrar att hinna lämna alla.

Det finns i dagsläget fortfarande många familjejordbruk. Där skulle man lätt, med hjälp av föräldrar eller nära anhöriga, få en stöttning för barnpassning under dagen, så att man inte behöver lägga ned massor med restid och annat som förstör arbetsdagen. Detta är bara ett exempel av många. Återigen är det ett sätt att få landsbygden att leva.

Herr talman! Detta och mycket annat som Sverigedemokraterna lägger förslag om fungerade i det gamla Bondesverige för inte alltför många år sedan. Det är en lösning som jag tror håller även i dag. Vi måste våga titta bakåt för att ibland kunna titta framåt.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Anf. 105 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag yrkar bifall till reservation 1, men vi står givetvis bakom alla våra reservationer.

Alliansen stärkte förskolan på ett antal olika områden. Vi jobbade med kompetens. Förskolelyftet var en del. Att förskolan faktiskt blev en del av utbildningskedjan och nu också finns med i skollagen var en viktig del för att stärka kvaliteten. Läroplanen förtydligades, och det finns ett antal ytterligare punkter som har varit viktiga för förskolans utveckling.

Jag blir lite beklämd när jag lyssnar till Sverigedemokraterna, som talar om att vi har "klumpat ihop barn i jättestora grupper". Det finns en massa exempel på motsatsen. Häromveckan hade jag förmånen att få besöka en I ur och skur-förskola utanför Skövde, ett personalkooperativ med tre pedagoger och 21 barn. Det är en fantastisk verksamhet.

Förskolorna har 22 mål att jobba mot. Det handlar om barns trygghet, om individens utveckling och om att kunna vistas i grupp. Det handlar om språket och om matematik. Det är en helhetsbild av barnets utveckling som förskolan har att jobba med.

Det är en fantastisk verksamhet där det finns möjligheter. Personalkooperativet har möjlighet att också laga mat på plats och att verkligen utveckla det. Om det går i Stöpen utanför Skövde är det klart att det går på en massa ställen i Sverige, men det kräver ett engagemang. Det kräver ett engagemang från föräldrar, som givetvis är måna om sina barns förskola. Det är en möjlighet för förskollärare att tillsammans i ett personalkooperativ jobba utifrån de idéer man tror allra mest på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Från allianspartiernas sida har vi stärkt satsningen på matematik och naturvetenskap i förskolan. Här har man fantastiska möjligheter att få barnen att utvecklas på just detta sätt.

Stå inte och tala illa om den svenska förskolan! Sedan finns det en problembild i vissa kommuner där man av olika anledningar inte har ändamålsenliga lokaler eller en acceptabel ljudnivå. Men det handlar inte bara om lokalerna utan också om arbetssättet. Ni drar alltför stora växlar på detta, och när ni sedan drar in att ni ska tillbaka till Televerkets tid och det gamla jordbrukssamhället gör mig alldeles mörkrädd. Var vill ni att vi ska hamna någonstans?

Min tidigare allianskollega Camilla Waltersson Grönvall höll ett bra anförande om förskolans utvecklingspotential och så vidare, så jag tänker inte gå in på de frågorna ytterligare.

Herr talman! Den svenska förskolan har stora möjligheter. Jag skulle vilja se att fler partier lyfte fram valfrihetsfrågorna när det gäller förskolan. Det finns olika driftsformer. Jag nämnde personalkooperativ, men vi vet också att det finns familjekooperativ och enskilda utförare, liksom en del större koncerner som i dag misstänkliggörs utifrån att de inte skulle brinna för barns utveckling utan att det bara handlar om att tjäna pengar. Men man bygger upp spännande förskolekoncept, och det som finns i de lite större koncernerna är också oerhört intressant för länder utanför Sveriges gränser. Man exporterar tanken med den svenska förskolan. Det är en spännande utveckling, som jag skulle vilja se att man på olika sätt främjade för att på olika sätt lyfta kvaliteten.

Det vore också bra om förskolan kunde följas av en tioårig grundskola, som tog vid där förskolans läroplan slutar, kopplat till de 22 målen där. Givetvis finns det många fler mål i grundskolan, men det vore bra om man kunde jobba vidare i stället för att, som det ofta blir i dag, stanna upp i den så kallade förskoleklassen. Då kan barnens utveckling verkligen bygga vidare på förskolan.

Det handlar om att se barnets hela utvecklingspotential och också vikten av språket.

Jag blir väldigt fundersam när Sverigedemokraterna diskuterar utformningen av förskollärarutbildningen och säger att man inte ska läsa vuxenlitteratur i förskollärarutbildningen. Jag ser det som en självklarhet att man på olika sätt tar del av vuxenlitteratur och lär sig litteraturkritiskt förhållningssätt. Barnlitteratur är naturligtvis också viktigt, men att vi politiker skulle gå in och bestämma på det sättet känner jag mig väldigt främmande inför.

Jag rekommenderar er alla att besöka I ur och skur i Stöpen. Om ni inte kan besöka Skövde finns det I ur och skur-förskolor på andra ställen. Det handlar om att se möjligheten med bra förskolor som gör en bra verksamhet. Då kan vi lyfta den, så att föräldrar kan lita på att den verksamhet deras barn finns i hela dagarna är så bra som de skulle önska. Det är otroligt viktigt.

(Applåder)

Anf. 106 Stefan Jakobsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Herr talman! Tack, Ulrika Carlsson, för att du talade om just föräldrakooperativ! Jag har först en kort fråga till Ulrika Carlsson. Har Ulrika Carlsson läst Sverigedemokraternas förslag om just föräldrakooperativen? Vi ställer oss väldigt positiva till detta, och vi lyfter framför allt fram möjligheterna att ekonomiskt överleva som föräldrakooperativ. Där ska man administrativt plocka bort en massa saker.

Anf. 107 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Ja, jag har sett det förslaget.

Anf. 108 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Det är bra. Ett rakt svar från en politiker är alltid trevligt att höra.

Jag trodde aldrig att jag skulle höra Centern stå här i talarstolen och racka ned på bondesamhället, men jag fick i dag höra detta, herr talman.

Det talades om I ur och skur-skolan. Det talades också om att Sverigedemokraterna väldigt gärna står i talarstolen och rackar ned på de problem som finns i det svenska skolväsendet. Ja, jag tror som lärare - det är också Ulrica - att vi måste våga prata om problemen och inte bara glorifiera. Vi har stora problem i skolväsendet. Det måste vi faktiskt våga samtala om här inne. Däremot har jag inget problem med att lyfta fram goda exempel. Jag skulle med mina tio fingrar kunna ställa mig här och räkna upp många goda exempel som jag själv har bevittnat.

Jag behöver inte gå längre än till min egen släkt. Min kusin har jobbat som lärare på I ur och skur-skola i 15 år. Den enda nackdelen som hon har berättat om när det gäller den skolan och de barnen är att barnen aldrig är sjuka. Det är väldigt positivt, för de kan tillgodogöra sig sin utbildning till fullo.

Anf. 109 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag på något sätt rackade ned på bondesamhället. Det var absolut inte min mening. Men det gör mig lite förvånad när man står och glorifierar. Det handlar alltså om att man vill tillbaka till en annan tid, att man vill tillbaka till Televerkets tid eller till det gamla bondesamhällets tid. Det gör mig lite förvånad, för jag tror också att Sverigedemokraterna ser landsbygdens utmaningar på ett sätt som handlar om mer än att bara ropa tillbaka någonting som har varit. Man har ett utvecklingsperspektiv på det.

För att vi ska komma till rätta med kvalitetsbrister är det oerhört viktigt att vi vågar peka på dem. En viktig del handlar om ledarskapet. Vi har hittills i debatten inte varit inne på förskolechefernas möjlighet och den delen av ledarskapet. Det ser jag som en oerhört viktig del för att kunna driva kvalitet.

Jag vet att det på olika sätt görs väldigt bra insatser. Jag vet också att Skolinspektionen har fått ett uppdrag från regeringen att se över kvaliteten i förskolan. Det blir en viktig del för oss alla att följa på vilket sätt som man lyfter kvalitetsfrågorna.

När det handlar om på vilket sätt vi vill skapa valfrihet för både föräldrar och barn blir det oerhört viktigt, precis som Stefan Jakobsson tidigare pekade på, att en del barn behöver mindre barngrupper. Därför är det viktigt att det finns en flexibilitet. Men jag tror inte på tillbaka till framtiden som strategi för att lösa de utmaningarna utan snarare på ytterligare kompetenslyft, som man behöver på olika sätt, och att man jobbar med ledarskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

(Applåder)

Anf. 110 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Den feministiska rörelsen i Sverige har haft många segrar genom åren. Inte minst har utvecklingen av den svenska förskolan och barnomsorgen haft en stor betydelse. Det är en barnomsorg och förskola som har en särställning bland liknande skolformer runt om i världen och som vi ska vara stolta över.

Men som vi har nämnt vid många tillfällen är förskolan i Sverige i dag mycket större än endast en feministisk vinst. Det handlar också om vilken framtid våra barn får. Som vi också ofta talar om avgörs barnens framtid inte framöver utan i dag. Vilken barnomsorg och förskola vi erbjuder våra barn kommer att ha en påverkan längre fram i utbildningssystemet.

När vi har haft förskoledebatter vid tidigare tillfällen har de enligt mig bestått mycket av upprepningar. Vi säger i princip samma saker, i mångt och mycket. Vi kan ha våra skiljelinjer kring om stora barngrupper är viktiga eller inte eller om de påverkar barnens utveckling eller inte. Vi kan ha synpunkter på om vi ska ha fler anställda inom förskolan eller inte. Men är det någonting som alla de demokratiska partierna i riksdagen är överens om är det att svensk förskola har en särställning och är unik runt om i världen.

Jag skulle vilja ta upp två av Vänsterpartiets reservationer. Den ena handlar om arbetsmiljölagen. Det handlar om att vi i dag har en arbetsmiljölag som gäller för grund- och gymnasieskolan men inte för förskolan. Frågan om huruvida arbetsmiljölagen även ska omfatta förskolan och fritidshemmen har diskuterats och utretts flera gånger. Frågan om arbetsmiljölagens tillämpning handlar inte bara om ett långsiktigt systematiskt arbetsmiljöarbete utan också om konkreta och mer eller mindre akuta arbetsmiljörisker.

Ibland hänvisas det till att Arbetsmiljöverket eller skyddsombud kan vidta åtgärder när stora risker finns, till skydd för personalen. På så sätt skyddas även barnen indirekt. Man kan läsa kommentarerna i betänkandet. Det står att det finns en rad dokument som innefattar dessa åtgärder men att man helt enkelt inte har beslutat i Sveriges riksdag att arbetsmiljölagen också ska omfatta förskolan.

Detta menar jag är ganska allvarligt. Det finns förstås flera olika vägar att gå för att förbättra arbetsmiljön för barnen i skolan. Men vi menar från Vänsterpartiets sida, herr talman, att arbetsmiljölagen bör vara ett av dessa verktyg. Därför säger vi i vår reservation och motion att regeringen bör återkomma med förslag om att arbetsmiljölagen ska omfatta barnen i förskolan på ett liknande sätt som den omfattar elever i grundskola och gymnasieskola.

Jag vill, innan jag glömmer det, passa på att yrka bifall till reservation nr 10 under punkt 8.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Den andra frågan som jag skulle vilja ta upp handlar om barnlitteratur. Vi vet i dag vilken betydelse det har även för de mycket små barnen och deras kreativitet och fantasi och i förlängningen för deras framtida möjligheter i samhället att de kommer i kontakt med böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt innan de själva ens kan läsa.

Vi vet också att könsroller formas från första dagen i ett barns liv och att pojkar senare i livet i genomsnitt läser mindre litteratur än flickor. Särskilt då är det viktigt att uppmärksamma att pojkar och flickor i förskolan får en likvärdig stimulans när det gäller bokprat eller bokläsning och att personalen är medveten om de könsroller som böckerna redovisar och har kunskapen att prata om detta tillsammans med barnen.

Mot bakgrund av detta ställer vi från Vänsterpartiet ett krav på att man ska se över hur man kan öka detta och satsa på att barnen ska få komma i kontakt med böcker tidigare.

Sedan tidigare har frågan om kravet på skolbibliotek diskuterats gällande förskolan. Tyvärr gäller inte den lagen förskoleverksamheten i dag. Det finns en risk att man i den nuvarande ordningen inte beaktar förskolebarnens behov av litteratur. Folkbibliotek ligger inte alltid i anslutning till de förskolor som barnen går i. Och personalen på förskolorna hinner bara undantagsvis, om alls, gå med barnen till dessa bibliotek. Därför menar vi från Vänsterpartiets sida i reservation 9 under punkt 7, som jag också yrkar bifall till, att regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs i reservationen.

Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att ta upp en kärnfråga för Vänsterpartiet som inte enbart berör förskolan utan som berör hela välfärden. Men i dag tänker jag fokusera på just förskoledelen.

Det kan många gånger låta tjatigt att ett parti tydligt står upp och säger: Vi är inte till salu. Välfärden är inte till salu. Men i dag skulle jag vilja fortsätta med att säga att vi inte vill att förskolan ska vara till salu heller.

I politiska debatter försöker man på ett retoriskt sätt hävda att Vänsterpartiet på något sätt skulle vara emot kooperativ eller stiftelser vars syfte är att se till att ge en bra barnomsorg och förskola till barn. Alla vet vid det här laget att det inte stämmer. Det som vi däremot vänder oss emot är när barnen anses vara vilken vara som helst, när logiken för att starta en förskola är densamma som logiken för att sälja kläder på Drottninggatan och när logiken för att satsa på barns utveckling helt plötsligt blir en fråga om pengar och hur mycket vinst man kan göra.

På senare år har vi sett en explosionsartad utveckling av fristående grundskolor och gymnasieskolor. Nu signalerar de allra största aktörerna inom grundskolan och gymnasieskolan - aktörer som har riskkapitalbolag som EQT bakom sig - att det är dags att ge sig in i den svenska förskolan.

Visserligen har vi en överenskommelse med regeringen om en vinstutredning, som förhoppningsvis lägger fram konkreta förslag för att sätt stopp för denna experimentverkstad med den svenska skolan och förskolan och välfärden som sådan, men man blir ändå oroad när Sverigedemokraterna bland annat efter att ha fört samtal med näringslivet helt plötsligt ändrar sin uppfattning i frågan och väljer att vara riskkapitalisternas bästa vän. Därmed försvåras också vår kamp för att sätta stopp för vinsterna.

Sedan den fria etableringsrätten för förskolan infördes 2006 har vi sett hur det har skett en rad försämringar på olika förskolor och barnomsorgsverksamheter runt om i landet. De uppmärksammade knäckebröd-och-vatten-skandalerna där vd:n helt uppriktigt stod upp i tv och försvarade det faktum att han hade gjort enorma vinster på bekostnad av barnen är ingenting som får glömmas bort. Det var inte heller sista gången detta skedde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Med det sagt skulle jag vilja säga att vi kommer att fortsätta att arbeta för att ha en förskola där barnen inte ses som varor som man kan göra vinst på, utan som individer som vi ska vara med och utveckla till att senare komma vidare i utbildningssystemet och vara med och bygga upp det här samhället.

Anf. 111 Christer Nylander (L)

Herr talman! Daniel Riazat varnade för att debatter ibland låter likadant år efter år. Han uppfyllde verkligen själv den kvoten väl.

Ulrika Carlsson från Centerpartiet sa tidigare att det krävs engagemang om förskolan ska bli riktigt bra. Man ser detta, Daniel Riazat. När det bristande engagemanget visar sitt ansikte ser man vilka effekter det blir.

Läs Sydsvenskans granskning av akutförskolor i Malmö den senaste veckan! Där berättas till exempel om akutförskolan Klangen. Ett sextiotal blöjbarn är placerade i en lägenhet i ett miljonprogramsområde. Man har rivit ned väggar för att alla ska få plats. När Sydsvenskans journalister kommer dit möts man av ett antal barn som kravlar runt på golvet och gråter. Man möter personal som gråter för att de känner att de inte kan leverera det som de vill leverera.

Bristande engagemang har lett till att man har en lång förskolekö i Malmö. Man får etablera akuta förskolor för dem som inte får plats i vanliga förskolor. Det blir akuta förskolor i lägenheter som inte är gjorda för detta. Ventilationssystemen fungerar inte. Man har alldeles för många barn. Man har svårt att rekrytera personal. Personalen blir sjukskriven. Man har inte en verksamhet som föräldrar känner sig trygga att lämna sina barn i.

Det som Ulrika Carlsson talade om tidigare - att det krävs engagemang för en bra förskola - ser vi på så många olika ställen. Men vi ser också ibland hur bristande engagemang i förskolan leder till dåliga förskolor.

Personalen på akutförskolan Klangen kan inte ta ut barnen eftersom de inte kan bära alla dessa ettåringar nedför trapporna i fastigheter där det inte finns hiss. Detta beror på ett bristande engagemang under många år som har lett till att det finns köer, inte bara i Malmö utan också i Göteborg och i några andra kommuner som gör att man inte klarar barnomsorgsgarantin utan att inrätta akuta förskolor i lokaler som inte är gjorda för förskolor.

Daniel Riazat! Ditt engagemang behövs för att alla barn ska få det lite bättre - inte för att motarbeta privata alternativ.

Herr talman! Svensk förskola är bra. Det finns undantag som är dåliga, och det finns kommuner som är dåliga. Men i stort sett är svensk förskola någonting som är bra och som vi kan vara stolta över. Flera kommuner har tyvärr köer. Flera kommuner tvingas göra som Malmö och starta akuta förskolor. Flera förskolor har långa köer och för stora grupper. På sina ställen är de pedagogiska ambitionerna för låga. Men det finns nog ganska starka skäl att säga att detta är undantagen. Vi har en ganska bra kvalitet på förskolan, om engagemanget finns i kommunerna för att se till att det blir så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Det bristande engagemanget var en av anledningarna till att Alliansen gav Skolinspektionen i uppdrag att också granska kvaliteten i förskolorna. Det var därför vi sa till dem att under tre år granska kvaliteten och måluppfyllelsen och att gå in inte bara på huvudmannanivå utan också i den enskilda förskolan. Det var därför vi ville ha en bild av läget generellt, och det var därför vi ville att fler kommuner skulle få en bedömning av kvaliteten. Fler förskolor skulle kunna se skillnader och hur man skulle kunna bli bättre.

Det var därför alliansregeringen satsade på förskolan. Vi byggde ut fortbildning för förskollärarna, och vi byggde ut förskollärarutbildningen. Vi gav också fortbildning till förskolecheferna. Vi tog initiativ för att bryta med gamla könsnormer och för att öka jämställdheten. På alla dessa områden är vi liberaler beredda att gå längre och vidare.

Man ska också komma ihåg att det är en ganska stor utmaning den närmaste tiden att möta de större barngrupperna, som delvis beror på att vi har många nya i Sverige, delvis på andra faktorer. Detta gäller särskilt i de kommuner som år efter år har struntat i de signaler som har funnits om att man har större behov än det som har funnits i utbudet.

Vi måste se till att vi under de här åren och den kommande tiden med stora utmaningar behåller kvaliteten. Det är självklart att Sverige inte för all framtid kan vara ett land som anses ha en bra förskola. Det kräver engagemang i den här kammaren men också från kommunpolitiker. Det kanske allra viktigaste är att se till att vi har kvalitet i mottagandet av nya barn. Men vi ska också se till att vi lever upp till de krav som finns i förskolan.

Det är därför jag nu yrkar bifall till reservation 1 om att förbättra implementeringen av den mycket bra läroplan för förskolan som vi har.

Regeringen väljer att lägga den kraft man lägger på förskolan på att diskutera riktmärken för barngruppernas storlek. Det är säkert ganska bra. Jag tror att många föräldrar som lämnar sina barn till akutförskolor i Malmö skulle bli glada om det inte bara fanns riktmärken utan också om de följdes. Men det är klart att riktmärken inte är någon garanti för att det blir bra kvalitet i just den förskola där man finns. Man får också säga att det inte finns någon självklar siffra som säger att gränsen går just här. Det är inte så att om man bara lever upp till att det är 15 barn i en grupp är det bra kvalitet. Det handlar också om sammansättningen av gruppen, hur gamla barnen är, vilken personal man har, hur lokalerna ser ut och mycket annat. Det är mycket som spelar in. För att höja kvaliteten tror jag att det också är annat som behöver komma till än styrande riktmärken från Skolverket.

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att jag avslutar positivt. Den stora bilden av svensk förskola är positiv. Vi har hög kvalitet. Många andra länder kommer hit för att lära sig av oss och bli inspirerade av oss. Men man får inte glömma alternativen och det bristande engagemang i förskolan som vi ser finns runt om i Sverige. Vi har en förskola som är bland de bästa i världen - kanske den allra bästa. Men vissa verksamheter kan definitivt bli bättre.

Vi ska ha en förskola som är trygg och utvecklande och som ser varje individ för sig. Den ska hjälpa till att se människan inte bara som en del av ett kön utan som någon som kan bli precis vad som helst. Vi ska ha en förskola med höga pedagogiska ambitioner - en världens bästa förskola som kan bli ännu bättre för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

(Applåder)

Anf. 112 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag tänkte bemöta lite av det som Christer Nylander tog upp i sitt anförande.

Vi är helt överens om att det finns kommuner som missköter sig och att det finns kommuner som har en bra förskoleverksamhet. Det gäller för den delen också övriga välfärdsverksamheter. Vi är överens om att alla privata aktörer inom förskolesektorn eller inom den övriga skolsektorn inte är dåliga.

Samtidigt finns det en skiljelinje här. Den går mellan vissa partier som anser att vi helt enkelt kan experimentera med våra barn, de allra minsta av våra barn, och se dem som någonting man kan göra vinst på och de partier som anser att det ska råda en annan logik för att bedriva barnomsorgsverksamhet än att sälja kläder - eller för den delen bilar eller mjukglass.

Detta är en viktig skiljelinje. På något sätt sänder det en signal om vad vi vill med själva verksamheten.

När vi från Vänsterpartiet tar upp dessa frågor brukar man från allianspartierna oftast säga: Vi vill ha en bra kvalitet. Kan vi inte tala om det i stället för om vinsterna?

Samtidigt vet vi att Sverige är ett undantagsfall i hela världen när det handlar om att ha en extrem privatiseringspolitik, där välfärden har varit till salu under ett antal år, där elever och barn har setts som varor och där lärare har setts som utbytbara hur som helst. Där har riskkapitalbolag gjort enorma vinster. Det är pengar från vår gemensamma välfärd som hamnar i skatteparadis på Jersey och Guernsey. Varför är Liberalerna för detta?

Anf. 113 Christer Nylander (L)

Herr talman! Daniel Riazats engagemang hade gjort mycket större nytta om det hade gällt barnen och inte vissa driftsformer.

Jag måste ställa en fråga till honom när det gäller följande beskrivning: Akustiken lämnar mycket i övrigt att önska. Förskolan saknar egna lekytor. Ventilationen granskas just nu av miljöförvaltningen. Sopor samlas på hög, blöjor byts inte, barn gråter, föräldrar gråter och anställda gråter.

Var finns ditt engagemang då, Daniel Riazat? Är detta ett experiment med barn, eller är det inte ett experiment med barn?

Anf. 114 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag tackar Christer Nylander för kommentaren. Det som du för fram är en bild som vi kan hålla med om finns runt om i landet. Det är också någonting som vi båda förmodligen är överens om, i teorin i alla fall, ska åtgärdas.

Samtidigt får man se till det faktum att allianspartier sällan har varit med och satsat för att åtgärda dessa problem. Alliansregeringen har hellre valt att sänka skatten för de allra rikaste under ett antal år med stöd av Sverigedemokraterna än att satsa på vår generella välfärd inklusive förskolan. Alliansen har valt att ha avdrag, eller bidrag som det bör kallas, för de allra mest välbeställda i Vaxholm och Danderyd i stället för att se till att det satsas resurser på att ha mer personal i förskolan och på att minska barngrupperna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

När alliansföreträdare som Christer Nylander ställer frågan till oppositionspartiet Vänsterpartiet om vad som har gjorts för att förbättra detta är vårt svar mycket tydligt, nämligen att Vänsterpartiet hellre är med och ökar statens intäkter för att kunna satsa pengar på dessa sektorer än att ge bidrag till de allra rikaste och att sänka deras skatter. Det är faktiskt politik.

Anf. 115 Christer Nylander (L)

Herr talman! Förskolan är, som Daniel Riazat vet, en kommunal angelägenhet. Jag tycker att Daniel Riazat efter denna debatt kan fundera över om han kan hitta svaret på frågan när Alliansen senast styrde i Malmö och när Alliansen senast styrde i Göteborg.

(Applåder)

Anf. 116 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Barnets behov av anknytning kräver valfrihet och mångfald. Det är rubriken på mitt anförande, en rubrik som också är ledord för Kristdemokraterna när det kommer till ställningstaganden angående barnomsorg och förskola.

Forskning visar att stora barngrupper har negativa effekter, framför allt på de yngsta barnen eftersom de är beroende av täta kontakter med vuxna att knyta an till. Alltför många relationer stressar små barn, och det kan påverka deras inlärningsförmåga och välbefinnande långt upp i åldrarna. Stora grupper försvårar samspelet mellan barn och vuxna, vilket i sin tur kan leda till att identitets- och språkutvecklingen i värsta fall tar skada. Det är därför som vi kristdemokrater vill göra mer för att verkligen minska barngruppernas storlek.

Kristdemokraterna har länge arbetat för att minska storleken på barngrupperna i förskolan, och vi finansierade också tillsammans med de övriga allianspartierna minskade barngrupper i budgeten för 2015.

Det är glädjande att regeringen nu delar denna ambition genom att fortsätta med denna viktiga satsning och den utformning som vi föreslog.

De allmänna råd, med tydliga riktlinjer för storleken på barngrupperna, som Skolverket nyligen presenterade är också något som Kristdemokraterna har efterfrågat under längre tid.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att förskolans läroplan ska betona behovet av att arbeta med de minsta barnens anknytningsprocess och att ge barnen tid att känna trygghet. För de minsta barnen ska just tryggheten stå i fokus. Även den fria leken ska dominera verksamheten för de minsta barnen i förskolan men med naturlig språklig och motorisk stimulering som successivt ska grundlägga en lyckad skolstart.

För att detta ska vara möjligt måste också personalen kunna använda huvuddelen av sin tid tillsammans med barnen. I och med läroplanen 2010 fick förskolepersonalen, i likhet med grundskollärare, fler administrativa uppgifter. Flera förskollärare har påpekat det orimliga i att de ska ägna mer tid åt omfattande dokumentation samtidigt som barngrupperna växer och personaltätheten minskar. Vi behöver därför se över förskolepersonalens uppgifter och ansvar, så att mer tid frigörs tillsammans med barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Herr talman! En av Kristdemokraternas viktigaste principer är att alla människor är lika mycket värda men olika och unika. Att behandla alla lika är inte rättvisa. Det är därför som vi tycker att det är viktigt med olika former av barnomsorg och skola men även äldreomsorg med mera.

"Alla ska med" var Socialdemokraternas slogan under en av de senaste valrörelserna. "Alla måste med" hade varit en mer sanningsenlig slogan. Det är bara en enda barnomsorgsform som subventioneras med oerhört stora belopp. En förskoleplats kostar i genomsnitt 130 000 kronor per år. Tänk vilken mångfald av barnomsorgsformer som skulle kunna skapas med dessa pengar om man verkligen hade viljan att möjliggöra olika typer av barnomsorg med hjälp av barnomsorgspengen som följer det enskilda barnet. Detta skulle både minska trycket på befintliga förskolor och skapa olika former av verksamhet som passar det enskilda barnet bäst.

Familjedaghemmen innebär mindre barngrupper, och barnen vistas då i hemmiljö. För många barn kan detta vara ett positivt alternativ, särskilt för de allra yngsta.

Trots införandet av en barnomsorgspeng och fri etableringsrätt förhindrar många kommuner möjligheten att välja den verksamhet som föräldrarna efterfrågar. När det gäller familjedaghem och pedagogisk omsorg marknadsför kommunerna sällan att dessa möjligheter finns. Vi kristdemokrater anser att kommunerna ska ha en skyldighet att erbjuda pedagogisk omsorg för de föräldrar som så önskar. Därför föreslår vi en skärpning av skollagen. I dag står det i lagen att kommunen ska sträva efter att erbjuda pedagogisk omsorg. Vi vill att detta ska bli ett skall-krav.

Herr talman! För att föräldrar ska kunna välja den barnomsorg som passar den egna familjen bäst måste de också kunna jämföra kvaliteten på barnomsorgen. Det är i dag svårt för föräldrar att bedöma vad som är en bra förskola eller ett bra familjedaghem. Skolverket har databaser där förskolor och familjedaghem kan jämföras i ganska svårtillgängliga tabeller. Det behövs bättre förutsättningar för föräldrar att göra informerade val. Vi vill att Skolverket ska få i uppdrag att vidareutveckla tjänsten så att den blir mer överskådlig, tillgänglig och användbar.

Vi kristdemokrater vill också förstärka Skolinspektionens tillsyn över förskolan med fokus på kvalitet och måluppfyllelse. Vi anser också att det är en mycket anmärkningsvärd ordning att Skolinspektionen granskar den kommunala verksamheten, medan den pedagogiska omsorgen granskas av kommunen. Dessa verksamheter står inte sällan i konkurrens till varandra. Detta vill vi kristdemokrater ändra på. Vi vill överföra ansvaret för granskningen av all verksamhet inom barnomsorgen till Skolinspektionen.

Herr talman! Även den öppna förskolan vill vi kristdemokrater se som en del i den kommunala förskoleverksamheten. Den fyller en mycket viktig familjestödjande funktion, särskilt för föräldrar till nyfödda och små barn. Enligt Skolverket saknar var tredje kommun en öppen förskola. Minskningen kan inte enbart förklaras av att efterfrågan har minskat, utan huvuddelen av de kommuner som har lagt ned verksamheten har angivit ekonomiska skäl.

Öppen förskola i anslutning till familjecentraler har blivit en mycket viktig plats för att samordna stöd och hjälp till det nyfödda barnet och familjen. Ändå finns det fortfarande orter där öppen förskoleverksamhet helt saknas eller inte räcker till för alla barn. Det är en oroväckande nedmontering av familjestödet i en tid då allt fler föräldrar uttrycker behov av stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag står naturligtvis bakom alla reservationer från Kristdemokraterna, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 13 och 14.

(Applåder)

Anf. 117 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande från den allmänna motionstiden. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Många har varit inne på att mycket har hänt det senaste året. Särskilt är det väl så att vi faktiskt äntligen driver det här landet - det stora, fantastiska Sverige - med en rödgrön budget.

När det gäller förskolan är det väldigt många som tänker mycket. Man tänker små barn, och man tänker liv och rörelse. Man tänker pedagogisk verksamhet, förskollärare, barnskötare, skolgårdar, slaskigt väder, allvädersstövlar och överdragsbyxor. Man tänker mycket färg, pärlplattor, pennor och kuddar och madrasser på golvet. Man tänker mysig belysning och ljuddämpande material på väggarna. Många kanske känner igen sig i detta. Man tänker också mycket omsorg, mycket kamratskap, vänner och mycket annat. Jag tänker just nu på om min dotter fick på sig den där overallen sedan min man i går slet sönder dess dragkedja.

Det jag vill säga är att förskolan är väldigt mångfasetterad. Bortsett från allt det jag nämnde tänker man nämligen också mycket på känslor. Man tänker på svårigheten att lämna barnen och på frustrationen i pedagogernas ögon när de känner att de inte är tillräckliga. Den förskola som är så fantastisk innehåller väldigt mycket. Den engagerar de flesta, och vi kan alla känna stolthet över den fina förskola vi har. Vi vill fortsätta utveckla den med fokus på våra barns och personalens bästa, nu och i framtiden.

Den svenska förskolan ska finnas, och den ska finnas till för alla barn. Den ska garantera våra barn en god och trygg miljö som ger förutsättningen att utvecklas till självständiga individer och som främjar nyfikenhet och förmåga att leka. Det ska finnas utrymme att växa enskilt och i grupp. Det är väldigt viktigt, herr talman, att framhålla att verksamheten ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Det är också just det som framgår av det här betänkandet: Förskolan har gått från att vara en del av familjepolitiken till att vara en oerhört viktig del i ett sammanhållet utbildningssystem.

Som förälder med barn i förskoleålder vet jag hur viktigt det är att vi har en förskola som möter mitt barn och dess behov och att jag med trygghet kan lämna mitt barn hos engagerade förskollärare och barnskötare. Jag har rest och sett hur barnomsorgen fungerar i andra länder, och det är slående hur bra vi har det.

Detta är någonting som inte alltid har varit självklart. Om man tittar på historiken och hur Sverige såg ut innan förskolan kom till i sin nuvarande form blir man både arg och ledsen. Som yrkesutövande kvinna och mamma var det inte självklart att kunna arbeta - att ta hand om barn och familj sågs som kvinnans uppgift. Detta har vi med en medveten politik och medvetna reformer jobbat bort. Det är nämligen så att förskolan är en förutsättning för ett jämställt arbetsliv i Sverige, och det är någonting vi ska fortsätta jobba för.

Vi måste alltid prata om förskolan som ett av de viktigaste och mest grundläggande fundamenten. Det är ett självklart inslag i det livslånga lärandet. Forskning visar nämligen att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. De blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och visar större social kompetens jämfört med barn som inte har deltagit i förskolans verksamhet. Detta gäller särskilt barn som kommer från resurssvaga hem och barn med tuffa uppväxtvillkor. En förskola av hög kvalitet bidrar därmed till att stärka kunskapsresultaten och öka jämlikheten i skolan - och på sikt också i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Herr talman! Vi har nog alla på ett eller annat sätt följt debatten och diskussionen om stora barngrupper, att personalen går på knäna och att frustrationen växer från föräldrarnas håll. Man vill känna trygghet, man vill känna arbetsro och man vill att förskolan ska kunna leva upp till ambitionerna i skollag och läroplan. Det är viktigt att härifrån, från Sveriges riksdag, säga att vi hör dem. Vi hör dem, och vi vill göra någonting åt detta. Vi kanske inte är fullt ut i hamn, men det pågår ett medvetet politiskt arbete för att möta de behov som finns.

Två viktiga förutsättningar för att förskolan ska kunna uppfylla målen för verksamheten är att barngrupperna har en lämplig storlek och att personaltätheten är tillräcklig - att vi har tillgång till duktiga barnskötare och förskollärare. Mot den bakgrunden är det glädjande att regeringen gör viktiga investeringar i förskolan. Skolverket har presenterat sitt arbete med att återinföra riktmärken och riktlinjer för mindre barngrupper, och man har även uppdraget att fördela 830 miljoner årligen för att stimulera huvudmännen att minska barngrupperna för de yngsta barnen.

Det är också viktigt att framhålla att vi ser behovet av fler utbildningsplatser för förskollärare. Det skapar förutsättningar för huvudmän att höja lärartätheten och rekrytera kompetens som kan ge varje barn förutsättningar att bli sett och utvecklas i sitt lärande. Jag utgår ifrån att Camilla Waltersson Grönvall kommer att begära replik på mitt anförande, men jag kan meddela att vi utökar utbildningen med 800 platser. Till Stockholm blir det 50 nya platser, till Södertörn blir det 60 och till Mälardalens högskola blir det 40 nya platser. Uppsala får 60 platser. Det är inte dåligt.

Jag vill också passa på att lyfta fram förskolechefernas roll i arbetet med utveckling, stärkt kvalitet och måluppfyllelse i förskolan. Det pedagogiska ledarskapet måste förstärkas. Det är därför viktigt att förskolechefer blir och tituleras som rektorer. På så sätt får de tillgång till samma kompetensutveckling som rektorer i andra skolformer, och en sådan förändring anser vi är nödvändig för att synliggöra förskolechefernas uppdrag som pedagogiska ledare.

Min talartid börjar ta slut. Jag vill avslutningsvis bara säga att det finns partier - särskilt ett, nämligen Sverigedemokraterna - som i motioner lättvindigt använder begrepp som "flugor" och "politiska trender" när det kommer till genus och jämställdhet, herr talman. Man efterlyser ett arbetssätt som grundar sig på evidens. Till dem vill jag säga att de gärna får ta del av en RUT-rapport jag har beställt och som bekräftar att det finns traditionella könsmönster som måste motarbetas. Jag har rapporten här, men Stefan Jakobsson verkar inte finns kvar i kammaren.

(Applåder)

Anf. 118 Camilla Waltersson Grönvall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Herr talman! Vi moderater vill ge alla barn en riktigt bra start i livet, och vi ser att förskolan är ett av de absolut bästa verktygen vi har när det gäller att arbeta kompensatoriskt. Vi vet att forskningen är tydlig med att just förskolan är ett av de bästa sätt vi har att motverka de delar som beror på socioekonomiska skillnader och bakgrunder som är något mer studieovana.

Fortbildningssatsningen Förskolelyftet har varit en oerhört viktig del när det gäller att höja kompetensen i förskolan. En del är nämligen att ha små förskolegrupper, men den andra delen är att ha riktigt hög kompetens. Förskolelyftet har delvis utgått från Skolinspektionens granskningar av förskolan, och delvis har det utgått från förskolans nya läroplan. Deltagarna, som har kommit från hela landet, har haft möjlighet att välja bland en stor variation av kurser.

Enligt Skolverkets årsredovisning 2015 är kurserna i flerspråkighet, naturvetenskap och teknik de absolut mest eftertraktade och efterfrågade. Det är glädjande att det är just de som är det, mot bakgrund av att vi nu antar en stor utmaning med många nyanlända och vi vet att förskolan kommer att bli en fantastiskt viktig del i detta. När det gäller naturvetenskap och teknik ser vi att läroplanens intentioner inte efterlevs.

Då frågar jag er: Hur är det möjligt att Förskolelyftet inte finns med utan plockas bort helt och hållet? Är förskolan verkligen på riktigt, och är den verkligen viktig för er?

Anf. 119 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall!

När jag satt här och lyssnade på ditt anförande lyfte du fram en hel del frågor i ett oerhört högt tonläge, måste jag säga. Jag blev något så fruktansvärt provocerad.

Jag ska till att börja med bemöta din fråga när det gäller Förskolelyftet. Jag håller med om att det är otroligt viktigt, och man har genomfört väldigt mycket. Vi har också satsat på Förskolelyftet. Men vi satsar också på förskolechefernas kompetensutveckling just nu, för vi ser att behovet finns att se till att kvaliteten genomsyrar alla delar i förskolan.

Det är intressant att du tar upp Förskolelyftet, för i er budget kunde jag inte se att ni satsar på Förskolelyftet eller fortbildning för förskollärare. Ni pratar ingenting om att bredda eller utveckla det, så jag tycker att det är intressant att du lyfter fram det här och nu.

Det är intressant att Camilla Waltersson Grönvall sitter här och lyssnar på det förskolefientliga partiet Sverigedemokraterna, som pratar om att vi ska vrida tillbaka klockan, att anhöriga ska ta hand om sina barn hemma, utan att bemöta det genom att ta en replik på Sverigedemokraterna. Du riktar fokus mot ett parti som i 40-50 år har infört oerhört många viktiga reformer för ett jämställt arbetsliv, för att kvinnor ska komma ut i arbete och slippa ta hela ansvaret för familjen.

Vi har gjort oerhört mycket, och Camilla Waltersson Grönvall riktar fokus på mig och Socialdemokraterna men ingenting på det förskolefientliga partiet Sverigedemokraterna. Varför är det så?

Anf. 120 Camilla Waltersson Grönvall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Herr talman! Under mina år som politiker har jag varit med om många olika slags trix för att rikta bort uppmärksamheten från att ens egen politik är ganska tom. Men jag har nog aldrig riktigt varit med om det drag jag just nu lade märke till.

Om man sitter i regeringsställning och ska vara företrädare i den här debatten för Sveriges största regeringsparti, då måste man åstadkomma bättre i talarstolen än vad du gjorde just nu. Det finns en hel del att kommentera runt det.

Även om ni är så lyckliga över två månader med egen budget, vilket jag förstår att ni är med er bakgrund, är det intressant och kräver ett svar varför ni inte satsar på förskolan och inte ser till att ge förskollärarna och förskolepersonalen den nödvändiga fortbildning som nu efterfrågas. Det är alltså 45 kurser som skulle ha kunnat startas i vår om det hade funnits ett intresse från Sveriges regering att satsa på detta.

På vilket sätt tycker Roza Güclü Hedin att ni stärker den svenska förskolan? Med vilka förslag har ni i den här budgeten, som ni är så stolta och kaxiga över och som har funnits i två månader, valt att satsa på förskolan?

Vi ser en klar neddragning med 19,95 när det gäller satsningen på Stockholms universitet. Man har valt att lyssna på socialdemokratiska kommunalråd och gjort regionalpolitiska satsningar, när det är i Stockholm vi har den absolut största bristen.

Jag skulle nog vilja rikta tillbaka frågorna jag fick för ett år sedan och lägga till frågan, förutom om förskolan är på riktigt, om den är viktig för er och om ni är beredda att försvara dess politik och dess värde inom svensk skola, varför Socialdemokraterna sviker våra barn och vår förskolepersonal.

(Applåder)

Anf. 121 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Man kan ju tro att ni moderater åstadkom väldigt mycket under de åtta åren som ni satt vid regeringsmakten. Lite självkritik, snälla!

Camilla Waltersson Grönvall är i alla fall en av de borgerliga politiker som jag vet brinner för de här frågorna. Men ni har haft åtta år på er och har inte gjort någonting. Visst, ni har reviderat läroplanen - absolut. Det var väl dags eftersom den infördes 1998. Men någonting annat har ni faktiskt inte gjort.

Jag kan nämna Barnstugeutredningen, införandet av allmän förskola, införandet av maxtaxa för att alla barn ska ha möjlighet att gå i förskolan. Nu inför vi riktlinjer för att minska barngruppernas storlek. Vi tillför 830 miljoner för att huvudmännen ska kunna stimuleras till att göra förändringar som ökar kvaliteten i förskolan. Vi satsar på kompetensutveckling och fortbildning av förskollärare. Vi utbildar inte bort förskollärare så att de ska kunna bli grundskollärare, utan vi fokuserar på förskolepedagogiken som väldigt viktig. Vi satsar på förskolechefers kompetensutveckling för att de ska kunna genomföra ett bra arbete. Vi utökar yrkesprogrammen för att fler barnskötare ska kunna utbildas så att vi på så sätt får fler händer i förskolan - människor som kan ta hand om våra barn och ge dem en bra pedagogisk omsorg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Det är en mängd satsningar som vi gör. Men vad har ni gjort under de åtta åren? Det räcker inte att stå här i dag och säga att vi inte gör någonting.

Jag vill påstå att socialdemokratin har betytt oerhört mycket för förskolan och Sverige.

Anf. 122 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Jag hade tänkt ställa en rak fråga till Roza här. Men först måste jag bemöta Rozas uttalande att mina alliansföreträdare vill tillbaka till en tid då de anhöriga skulle behöva ta hand om sina familjemedlemmar. Jag måste säga att jag tycker att det låter som ett familjefientligt parti som uttrycker sig på det sättet. Det finaste man kan göra är väl att ta hand om sina egna barn och sina åldrande föräldrar, att finnas till hands nära dem som man älskar allra mest. Jag tycker att Roza ger uttryck för att Socialdemokraterna är ett familjefientligt parti i det här fallet.

Tillbaka till min direkta fråga, som också har en anknytning till det jag just sa: Hur ser Socialdemokraterna och Roza på att det finns olika former av barnomsorg som alternativ till den allmänna förskolan? Vilka alternativ ska i så fall finnas?

Som jag sa i mitt anförande är alla barn olika. De är unika och behöver olika lösningar. Vi kristdemokrater värnar familjernas egenbestämmande över vilken barnomsorg man vill ha. Varje barnomsorgsplats i den allmänna förskolan är subventionerad med över 100 000. Tycker Socialdemokraterna att det är önskvärt att staten subventionerar en enda typ av barnomsorg på det sättet? Eller ser ni med positiva ögon på att det finns valmöjligheter, att den enskilda familjen ska kunna välja det som den behöver och önskar?

Anf. 123 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Jag tror att Annica Eclund missuppfattade mig i replikskiftet. Det var inte Kristdemokraterna som jag syftade på som förskolefientligt parti, utan det var Sverigedemokraternas förslag att ge barnomsorgspeng till anhöriga för att de ska kunna ta hand om sina barnbarn utan krav på minimiantal barn och så vidare som jag ifrågasatte.

Alternativ - absolut, och det finns också i dag. Kommunerna hjälper i dag de föräldrar som särskilt önskar andra alternativ och bistår med den möjligheten. Och jag tycker att öppen förskola är ett fantastiskt bra komplement till den allmänna förskolan.

Är det så att man har särskilda behov och kommunen och huvudmännen inte har möjlighet att bemöta behoven ser jag inte något problem med andra typer av verksamheter som dagbarnvårdare, tidigare kallade dagmammor.

Anf. 124 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Låt mig gå tillbaka till huruvida partier är förskolefientliga eller familjefientliga. Jag uppfattade det som att kritiken riktades mot min allianskollega Camilla för att hon inte bemötte Sverigedemokraternas politik.

Det skulle vara intressant att höra av Roza vilka alternativ Socialdemokraterna kan tänka sig. Skulle ni kunna tänka er att barnomsorgspengen följer barnet, som den nu gör, och att barnets föräldrar kan få en del av den subvention som ges till förskolan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Kristdemokraterna hade ett vårdnadsbidrag, som ni har sänkt. Det kan man inte längre ta del av i kommunerna. Det var inte optimalt. Vi hade velat ha ett mycket högre belopp om vi hade fått stöd för det. Men någon form av utveckling av barnomsorgspengen kommer vi kristdemokrater att jobba med för att föräldrar ska kunna ta hand om sina egna barn i hemmet. Det är en rättvisefråga för mig eftersom jag ser vilka belopp man subventionerar en enda barnomsorgsplats med.

Jag undrar igen: Vilka barnomsorgsformer tycker Socialdemokraterna att vi kan erbjuda? Är ni villiga att utveckla en möjlighet med barnomsorgspengen?

Anf. 125 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Jag tackar Annika Eclund.

Så länge verksamheten uppfyller de krav vi ställer i skollag och läroplan kan man ha vilken verksamhet som helst. Jag har inga problem med det. Jag har självklart inte heller några problem med att familjen tar hand om sina barn. Jag tar också hand om mina barn.

Men det allmänna, våra gemensamma resurser, har vi valt att satsa på förskolan. Vi har satsat mycket resurser och skattemedel på att bygga upp en förskola med en fantastiskt bra pedagogik som grund. Förskolan ska också förbereda våra barn för den framtida skolgången.

Jag satsar därför hellre resurserna på att förbättra och utveckla kvaliteten i den befintliga förskolan. Men alternativet barnomsorgspeng ska finnas i befintlig form.

Anf. 126 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Förskolan är det första steget för våra yngre barn i ett livslångt lärande. Förskolans huvuduppdrag är att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet och där betoningen ligger på lek och lärande. I förskolan ska våra unga ha roligt, inspireras, utvecklas som individer och lära. I förskolan ska barnens nyfikenhet väckas, och där kan sociala färdigheter utvecklas.

Nästan en halv miljon barn går i förskolan. Över 90 procent av fyra till femåringarna går i förskolan. Det är glädjande höga siffror.

Barnen är vår framtid, och de ska beredas de bästa förutsättningarna. Samtidigt är förskolan avgörande för samhället i stort genom att den skapar möjlighet för människor att kombinera föräldraskap och arbetsliv.

Den svenska förskolan håller världsklass. Vi bör vara stolta över den, och det vet jag att alla partier är. Förskolan har ju lyckats förena pedagogik och omsorg.

Herr talman! Barngruppernas storlek spelar roll för kvaliteten och likvärdigheten i den svenska förskolan. Det spelar även roll för förskollärarnas möjligheter att kunna tillgodose varje barns behov.

Av de anledningarna har regeringen gett Skolverket i uppdrag att fördela statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan. För detta avsätts 830 miljoner i år och motsvarande belopp kommande år.

Regeringen har vidare gett Skolverket i uppdrag att återinföra riktmärken för barngruppernas storlek i förskolan.

Tillgången till förskola har varit viktig för jämställdheten och gjort det möjligt för kvinnor att förvärvsarbeta. Det är inte bara de som arbetar på vardagar som behöver förskolan för sina barn utan även de som arbetar kvällstid och helger. Men den möjligheten finns tyvärr inte överallt. Av den anledningen ökar regeringen anslaget till detta med 31 miljoner från 49 miljoner kronor till 80 miljoner kronor per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi vet alla att det är viktigt med fräscha och ändamålsenliga lokaler. För att främja detta anslog regeringen i budgetpropositionen, som antogs för några månader sedan, 500 miljoner kronor för att förbättra och rusta upp utemiljöerna på våra förskolor, fritidshem och skolor.

Herr talman! En av de viktigaste faktorerna för att förskolan ska kunna vidareutvecklas är att satsa på förskolepersonalen, med särskild betoning på förskollärarna och förskolecheferna. Just därför måste vi värna om och satsa pengar på dessa grupper. Med anledning av detta satsar regeringen 200 miljoner i år på kompetensutveckling av lärare och förskollärare. Dessutom satsar regeringen medel på förskolechefers kompetensutveckling.

En ytterligare viktig aspekt för förskolan är att det finns tillräckligt med personal så att varje barn får den stimulans och omsorg hen behöver. Med anledning av detta satsade regeringen 500 miljoner kronor i budgeten på att öka tillgången till lärare med specialpedagogisk kompetens i framför allt förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-3.

En annan viktig satsning är de höjda lärarlönerna där en del av pengarna ska gå till förskollärarna.

Det är bland annat genom sådana insatser som vi kan förbättra och utveckla den svenska förskolan.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis avslöja det moderata hyckleriet. I sitt anförande sa Moderaternas representant Camilla Waltersson Grönvall att regeringen helt har skrotat förskollärarnas kompetensutvecklingsmöjligheter.

Men i budgetpropositionen, som antogs i riksdagen i december, står det att det från och med 2016 avsätts 200 miljoner för kompetensutvecklingsinsatser för lärare i grundskola, förskola och andra skolformer.

Att trots det hävda i talarstolen att regeringen helt har skrotat satsningar på kompetensutveckling för förskollärare är hyckleri. Man ska inte fara med osanning i riksdagens talarstol. Man ska hålla sig till sanningen även när man kritiserar olika partiers satsningar.

Anf. 127 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Det finns ingenting som vitaliserar utbildningsutskottet mer än att ha en sådan upplyftande förskoledebatt som vi har i dag, när vi fokuserar på de absolut yngsta barnen.

Jag är av den åsikten att det är bra när utbildningsutskottets ledamöter håller sig till sanningen och satsar på att tala om den fråga som vi ska diskutera i dag, nämligen förskolan.

Förskolepersonalens kompetens är en av de saker som är i fokus, och med all rätt. Det som jag har sagt i talarstolen i dag är absolut sanning. I dag står 45 kurser och väntar på att få starta Förskolelyftet, men de har inte möjlighet till det för att den svenska regeringen har stoppat lyftet. Det finns ingenting i dag som Skolverket kan hänvisa till som ersätter Förskolelyftet och den kompetensutveckling som finns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag har i min hand en skrivelse från Skolverket som är daterad i oktober förra året. Där konstateras att fortbildningsbehovet för personalen är stort. Vi har ett jättebehov, och vi har en skrivelse som vänder sig till regeringen. Trots detta konstaterar vi att man inte ger Skolverket i uppdrag att dra igång detta, som fungerar väl.

Jag vill vända mig till min kollega Jabar Amin. Vad gör ni för att se till att det händer något nu när det gäller de kurser som vi ser att vi har ett stort behov av, nämligen flerspråkighet samt naturvetenskap och teknik, som tyvärr inte fungerar på landets alla förskolor? Att snacka funkar inte. Det måste hända något nu. Ni har gått miste om en fantastisk chans att få igång detta redan för några veckor sedan.

Anf. 128 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Här pratar man om kurser när jag kontrade om hyckleriet i att man i Sveriges riksdags talarstol hävdar att regeringen helt har skrotat kompetensutvecklingen för förskollärare. Det är en osanning, och det ska man inte fara med här i talarstolen. Man kan säga att vi satsar mer eller att vi satsar mindre, men man ska inte tala osanning i talarstolen.

Ni i Moderaterna satt vid makten i åtta år. Ni satsade inte en spänn, inte en enda, på mindre barngrupper, och nu säger ni här i talarstolen att ni satsar 1 miljard, i opposition. Varför satsade ni inte en enda spänn på mindre barngrupper 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 eller 2014, inte en enda? Sedan kommer ni här och kontrar mot oss, som vill satsa 830 miljoner på mindre barngrupper. Ni gjorde ingenting.

Vi satsar miljarder på utbildningssektorn. Vi satsar hela 5 miljarder extra. Det är den största satsning som har gjorts i Sveriges historia. Budgeten på utbildningsområdet ökas med över 5 miljarder. Den satsningen har vi gjort.

Jag har läst igenom era förslag. Ni har suttit åtta år vid makten, men ni genomförde inte ett enda av de förslag som ni har reserverat er emot. Nu kommer ni här, när ni är i opposition, och säger både det ena och det andra. Man ska hålla sig till sanningen.

Anf. 129 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Då får jag vara väldigt tydlig mot min kollega Jabar Amin.

För det första: Är det så eller är det inte så att Förskolelyftet fortfarande existerar? Är det inte sant att Förskolelyftet är stoppat av den svenska regeringen?

För det andra: Skulle Jabar Amin vilja tala om för mig var någonstans i Sverige man i dag kan få en kvalificerad utbildning och kompetensutveckling som förskolepersonal? Det vore väldigt bra, för det är nämligen ingen annan som vet det. Skolverket vet det inte.

Detta är inga lögner, utan sanning. Man kan lägga hur mycket pengar som helst, men om man inte har några idéer om vad man ska göra med dem och inte satsar dem på rätt ställe vill jag hävda att man sviker Sveriges förskolepersonal. Och då sviker man Sveriges barn.

När det gäller satsningen på mindre barngrupper är den en viktig del av det hela. Jag vill rikta en tredje fråga till Jabar Amin: Hur har det gått, hur ser facit ut för den satsning ni gjorde när det gäller mindre barngrupper och hur mycket pengar finns kvar på detta konto?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag kan konstatera att Förskolelyftet är en av de reformer och satsningar under de senaste åren som har haft absolut bäst utdelning. Vi konstaterar att 97 procent av de avsatta medlen användes under 2014 och 93 procent under 2015.

Man kan titta på satsningarna totalt sett i svensk utbildningshistoria, och nu pratar vi om förskolan - jag vill höra svar om den. Tala om för mig var satsningarna på förskolans utveckling och kompetensutveckling finns! Är Förskolelyftet stoppat eller inte? Var ärlig nu, Jabar Amin!

Anf. 130 Jabar Amin (MP)

Herr talman! Jag opponerade mig mot den osanning som fördes fram här i talarstolen, nämligen att regeringen helt har skrotat kompetensutvecklingsinsatser för förskollärare. Nu backar Camilla Waltersson Grönvall och vill prata om något annat.

Man kan ha olika uppfattningar om vilka utbildningar som ska finnas eller inte, men man ska inte föra fram osanningar.

(CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL (M): Var finns de?)

Nu är det jag som talar. Man måste i alla fall respektera talarens talartid, Moderaterna.

Här har ni mage att kräva facit av oss efter två månaders budget. Ni satt åtta år vid makten - åtta år! Barngrupperna minskade inte. Ni gav inte en enda krona till mindre barngrupper. Vår budget har gällt i två månader och en dag.

Ni säger: Vi vill ha facit. Facit får ni i slutet av mandatperioden när vi har haft våra år. Det är då man utvärderar en regerings politik, inte efter två månader och en dag.

Jag kan konstatera att de viktigaste frågorna här är barngrupperna, satsningen på förskolepersonalen och förskolornas utemiljöer. Det är väldigt viktiga frågor. Ni satsade inte en enda krona på dem under era åtta år vid makten. Det är ett faktum, och det är facit.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)