Förskolan

Anf. 121 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det känns som att vi nu kommer till ett helt annat ämne än mineraler, som debatterades tidigare.

Jag skulle vilja börja med någonting positivt. Jag tror att vi alla inser att svensk förskola faktiskt är unik. Den är alldeles fantastisk. Det är många som kommer från andra länder till Sverige för att titta på vår förskola.

De senaste veckorna har jag gjort en hel del besök i förskolor i Stockholms län. Jag förundras över vilken fantastisk verksamhet det är. Det är fokus på lärande. Det är barn som trivs och är trygga. Steg för steg har förskolan mer och mer levt upp till sitt namn, alltså för-skola. Det är alltså fokus på att man ska lära sig saker och på den pedagogiska kvaliteten.

Det är viktigt att säkerställa att läroplanen blir verklighet på alla förskolor. Skolinspektionen har nyligen kommit med en rapport, den 16 februari, där man har tittat på kvaliteten i förskolan. Man pekar på många brister när det gäller likvärdigheten. Även om vi på många ställen har en fantastisk verksamhet ser det alltså väldigt olika ut. I debatten pratar vi mest om likvärdighet när det gäller skolan, men det är tydligt när man läser Skolinspektionens rapport att det brister även inom förskolan. Inom skolan pratar vi mycket om att det skiljer mellan olika bostadsområden. Här finns det inte lika tydliga mönster, men kvaliteten är ojämn.

Förskolan lägger grunden för skolan och är väldigt viktig för många barn, inte minst de som har särskilda behov eller som har ett annat modersmål än svenska. Det finns forskning som visar att de barnen klarar sig bättre i skolan om de har fått gå i en bra förskola.

En av de viktigaste förutsättningarna för att den nya läroplanen ska fungera bra är att vi har utbildade förskollärare. Här börjar det verkligen se riktigt illa ut runt om i landet. Arbetsförmedlingen klassar bristen på förskollärare som en knapp femma på en femgradig skala. Det är alltså ett av de områden där det är störst brist. Det är liknande problem som vi ser på skolans område. Detta riskerar att omkullkasta hela förskolans potential, våra barns lärande i skolan och ytterst våra möjligheter att konkurrera med kunskap.

Bristen på förskollärare är också någonting som Skolinspektionen tar upp som en kritisk punkt i sin kvalitetsgranskning. Av de drygt 100 000 som finns i förskolans personal är det 40 procent som är utbildade förskollärare. 35 procent är barnskötare. Men 28 procent, vilket är nästan en tredjedel, av dem som arbetar i förskolan har inte någon som helst utbildning för att arbeta med barn. Det behövs betydligt fler insatser för att öka kvaliteten på personalen i förskolan än bara att öka antalet platser på förskollärarutbildningen.

Fru talman! Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet, och för Sveriges framtida möjligheter att konkurrera med kunskap är förskolan väldigt viktig. För oss moderater är förskolan en viktig hörnsten i utbildningskedjan, och det är någonting som vi måste befästa och utveckla hela tiden. En bra förskola lägger grunden för social rörlighet och en bra kunskapsutveckling. Det är därför viktigt att fler barn får ta del av förskolans verksamhet. Vi satsar i vår budget pengar på att barn till arbetslösa föräldrar ska kunna gå i förskolan 30 timmar avgiftsfritt. För de barnen kan förskolan vara en viktig förebyggande faktor så att de inte blir andra generationens arbetslösa utan kan få ett bättre liv än sina föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Precis som för skolan är ett bra ledarskap nyckeln till en bra förskola. Vi moderater vill stärka förskolechefens uppdrag och status, och vi vill att man ska se över hur befattningsutbildningen kan bli obligatorisk även för skolledare inom förskolan. Man behöver också se över befattningsutbildningen, så att den kompletteras med delar som är relevanta för skolledare inom förskolan.

Vi är djupt oroade över denna regerings bristande intresse för förskolans utveckling. Fokus har legat mer på populistiska utspel, som satsningen på minskade barngrupper. På papperet kan det se ut som en framgång, men i praktiken har inte personaltätheten ökat. Många förskolor har helt enkelt bara delat upp gruppen. Jag var på en förskola så sent som i förra veckan där man sa: Vi har 18 barn och tre i personalen. På papperet har vi nu tre grupper med sex barn i varje. Vi kan alltså ta del av dessa statsbidrag.

Då ger inte de pengarna någon som helst utväxling när det gäller kvaliteten. Man kan titta på riktmärkena när det gäller barngruppernas storlek. Det var en anledning till att de togs bort. Om man inte lägger pengar bakom och om man inte ser till att det utbildas tillräckligt många förskollärare får ju detta väldigt liten effekt ute på förskolorna.

Fru talman! Enligt Skolinspektionens rapport om kvalitet i förskolan brister en majoritet av kommunerna när det gäller tillsyn av fristående förskolor. I dag saknas det på många håll rutiner och strategier för tillsyn. Det saknas tydliga beslut när man har gjort sin tillsyn. Det brister också när man följer upp påtalade brister på fristående förskolor. Vi moderater vill att man ska se över tillsynssystemet när det gäller förskolorna och förändra dagens kommunala ansvar, för det är viktigt att vi har en tydlig uppföljning av kvaliteten på alla förskolor i Sverige.

Över många kommuner och fristående förskolor hänger just nu ett mörkt moln som stavas: vinstbegränsning i välfärden. Jag skulle säga att förslaget kommer att slå hårdast mot just förskoleverksamhet. De allra flesta företag inom förskolan är små. Över hälften har färre än tio anställda. I dag går ungefär 20 procent av förskolebarnen i Sverige i fristående förskolor. Enligt den egentligen enda seriösa konsekvensutredning som gjorts - den har gjorts av Pricewaterhouse Coopers - är det ungefär 80 procent av dessa små företag som inte kommer att klara sig om det förslag som kommer att läggas på riksdagens bord nu blir verklighet.

Förutom att det naturligtvis påverkar både personal och elever ute i förskolorna, och redan i dag har skapat väldigt mycket oro ute på fristående förskolor, är det en katastrof för de kommuner som kämpar med att få tillräckligt många förskoleplatser. Enligt SKL behövs de närmaste tre åren 600 platser ytterligare bara för att upprätthålla status quo när det gäller gruppstorlekar och annat. Om man sedan har ambitionen att det ska bli bättre, mindre grupper och högre personaltäthet, behövs det fler avdelningar och ännu fler förskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi moderater vill ha seriösa aktörer som driver förskolor, och vi vill ha höga krav på dem som driver verksamhet. Vi vill ha tydliga kvalitetskrav, gärna mätbara kunskapsmål. Vi vill ha en tuff uppföljning. Det gynnar kvaliteten och garanterar valfriheten.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 122 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Vi står egentligen bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 2 och 12.

Det här är den absolut viktigaste delen för våra barn, och då menar jag hela vägen för barnen i skolsystemet.

Fru talman! 80 procent av det vi lär oss här i livet lär vi oss före sex års ålder. Det är den stora inlärningsperioden. Hur mycket fakta och vetenskap finns det då som vi har tagit till oss när det gäller förskolan? Tyvärr alldeles för lite. Vi skulle kunna förbättra systemet på olika sätt, både genom att titta på vad vi gjort tidigare i Sverige och genom att titta på hur andra länder jobbar med de små barnen. Här har vi mycket att arbeta med och mycket att ta till oss.

Fru talman! Jag har själv tre små barn, och är det någonting som jag har uppskattat med förskolan är det att de tränar väldigt mycket på svenska språket i alla olika former. Framför allt i leken lär man sig att samarbeta, konversera och tala med de andra barnen. Den minsta fröken är tre år och lärde sig prata för två år sedan, och jag vet inte om hon har varit tyst en enda stund sedan dess. Men det är väl kanske positivt att hon verkligen försöker träna, och det är precis vad barn gör i den åldern. De repeterar hela tiden sånger, läten och olika ljud. De tränar konstant sin verbala förmåga.

Befinner man sig då i en alldeles för stor barngrupp och med för få vuxna, då har vi ett problem därför att då försvinner man som den lilla individen. Barnen ska lära sig att klä på sig, att äta och så vidare. Väldigt mycket av detta sköts självklart i hemmet. Men förskolan ska ju ge barn möjligheten att repetera. Många barn är ensambarn och får kanske inte chans att stötas och blötas med andra barn i hemmet, och i det avseendet är förskolan unik.

Vad har vi då gjort? Är lönerna och arbetsmiljön för personalen så pass bra att alla säger ja tack till att söka sig till förskolläraryrket? Nej, tyvärr är så inte fallet. Förskollärarnas löner har halkat efter under många år, och ansvaret för arbetsmiljön har inte skjutits över till en statlig huvudman, som det borde vara, utan det ligger snarare på varje enskild kommun. Här kan vi se väldigt bra kommuner men också kommuner som har misslyckats i den här rollen.

Fru talman! Vad har då SD för förslag? Jo, vi har ett antal käpphästar som vi skulle kunna bidra med så att det jag tagit upp förbättras. Vi vill se till att lönerna höjs och att arbetsmiljön förbättras. Vi tittar också på små saker som kan tyckas vara elementära, som maten. Hur viktigt är det inte för de här små barnen att få i sig rätt mat, att maten hamnar där den ska hamna, i munnen, och att man lär sig att tycka om de olika maträtterna? För de små barnen blir det oftast en helig stund varje gång de ska äta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vad finns det då i maten? Är maten i förskolan bättre än den mat vi erbjuder våra fångar på svenska fängelser? Är den bättre än den mat vi kan köpa på restaurang? Är den bättre än den mat som vi erbjuder våra äldre? Det skulle vara mycket intressant att göra en undersökning av hur högkvalitativ maten är i Sveriges alla 290 kommuner, för om det är någonting som kommunerna blivit duktiga på sedan de blev huvudmän är det, tyvärr, att dra ned på maten och inte ha den bästa kvaliteten.

Vi vill ha en evidensbaserad kunskap för de här barnen. Vi vill att pedagogerna vidareutbildas i barns lärande och lek, vilket tyvärr är undermåligt i det här fallet. Vi vill inte ha en genusbaserad kunskap. Barn är barn, oavsett kön. Det viktiga är att det är evidensbaserat vad barnen får lära sig och att det är förankrat.

Hur tränar man då små barn? Vi sverigedemokrater vill att det väldigt mycket ska ske genom den fria leken med olika saker som tränar språket och samarbetet. Sådana elementära saker som att kunna sitta still, vilket är viktigt när man sedan börjar skolan, är också en viktig del.

Modersmålet har nämnts här tidigare. Sverigedemokraterna tycker inte att modersmålsundervisning är något som ska bedrivas i förskoleundervisningen. Svenska ska vara det språk som alltid talas. Är det så att man vill ha ett flerspråkigt barn - absolut - men då anser Sverigedemokraterna att det är föräldrarnas ansvar. Det finns inget negativt med det, men det är inte skolans ansvar.

Det finns också ett antal barn som kallas för särbegåvade, fru talman. Vad menas då med särbegåvade? Jo, de barn som inte får tillräckligt med undervisning i förskolan. Detta problem åläggs pedagogerna väldigt ofta att försöka lösa trots att de inte har rätt verktyg, för tyvärr innehåller lärarutbildningen alldeles för lite för att de ska kunna stimulera de särbegåvade barnen.

Vi har föreslagit en barnomsorgspeng. Nu vet vi att det finns en brist på förskollärare. Vi vill självklart att så många som möjligt går in i förskolan. Men vi kanske måste titta på alternativa lösningar. Den barnomsorgspeng som vi har föreslagit innebär helt enkelt att man som förälder i stället för att kasta in sitt barn i förskolan så tidigt som det bara går, kanske vid ett års ålder, kan använda barnomsorgspengen och dela med sig av den till närstående som mormor, morfar, farmor och farfar - personer som finns omkring barnet i vanliga fall. Här finns det en lösning som vi kan komma fram till.

Vi har också föreslagit att dagbarnvårdarna, eller dagmammorna i mer vanligt tal, får en chans att komma tillbaka. När vi får extremt stora kullar med barn räcker nämligen inte lokalerna till. Då är dagmamman eller dagbarnvårdaren en ultimat lösning, för där finns redan plats i hemmet, och man behöver inte bygga mer lokaler som sedan kanske står tomma när de stora bankullarna passerat. Men kommunerna har gjort det näst intill ekonomiskt omöjligt för personer att bedriva verksamhet som dagbarnvårdare.

Som nybliven förälder är det otroligt viktigt att få stöta, blöta och prata med andra vuxna och se att man inte är helt ensam i sin situation. Jag har som sagt själv tre barn. Jag har gått till den öppna förskolan, och den var faktiskt en räddning. Man fick lite luft under vingarna. Man fick en kopp kaffe och fick höra andra föräldrar tala om samma problem som man själv upplevde. Det är ett unikt tillfälle. Tyvärr ser vi att den öppna förskolan läggs ned i kommun efter kommun, för det är en kostnadsfråga. Men Sverigedemokraterna anser att den öppna förskolan är otroligt viktig både för barnen och även för föräldrarna, helt enkelt för välmåendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi driver också frågan om nattis. Nu vet jag att regeringen har ett förslag om nattis som ska genomdrivas mer eller mindre. Vi har än så länge inte sett att det har skett fullt ut. Därför ligger frågan kvar. Men vi vet att man driver linjen att nattis ska finnas i varje kommun.

Vi har också en fråga som vi kallar för föräldrakooperativ. Vad är det som är problemet med föräldrakooperativen? Jo, det är att den administrativa bördan blir så stor. När föräldrakooperativ läggs ned är det många gånger inte för att det personliga engagemanget saknas eller inte för att barnen inte vill gå där, utan det är för att den administrativa bördan har blivit så tung.

Återigen: Med ett statligt huvudmannaskap skulle vi kunna hjälpa och stötta i de här delarna. Kommunerna har inte samma intresse som jag anser att vi skulle ha här uppifrån.

Fru talman! Tidigare talare har talat om bristen på förskollärare. Barnkullarna blir allt större, och vi har inte tillräckligt många förskollärare. Vi har en lösning med dagbarnvårdare. Vi har en lösning med barnomsorgspeng för närstående, som kan drygas ut så att barnen kan stanna i hemmet, vilket faktiskt är den tryggaste platsen för de små barnen.

Vad är det då som är problemet? Tidigare var barnskötarutbildningen tvåårig. Den har utökats och blivit längre. Förskollärarutbildningen har också blivit längre. Jag säger inte att lång utbildning är negativt, absolut inte. Det kan vara bra i många fall om den innehåller rätt saker. Tyvärr motsvarar inte lönen det antal år som man läser. Därför föreslår vi från Sverigedemokraterna de alternativa lösningarna.

Anf. 123 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det finns många saker i Stefan Jakobssons anförande man kan lyfta upp, men det är två saker jag vill ta fasta på. Den ena saken handlar om maten. Jag håller med om att det är viktigt med bra mat i förskolan. Om det finns möjlighet att ha ett tillagningskök kan det i många fall leda till högre kvalitet, men det finns inget automatiskt likhetstecken däremellan.

Just i denna fråga finns flera aspekter, bland annat det kommunala självstyret. Vart tog det vägen? Jag vet inte vilken kommunal erfarenhet Stefan Jakobsson har, men jag har suttit tolv år i kommunpolitiken. Att bygga om existerande förskolor utan tillagningskök till att ha tillagningskök utgör en enorm kostnad. Varifrån ska de pengarna tas? Det finns en överenskommelse mellan stat och kommun om finansieringsprincipen. Det blir ett rätt stort hål i förskolebudgeten som annars skulle kunna gå till att höja den pedagogiska kvaliteten.

Det finns en annan fråga jag vill ta fasta på. Stefan Jakobsson sa i sitt anförande att det är viktigt med evidens. Vetenskaplig grund finns inskriven i skollagen.

Det finns mycket forskning som visar att det är viktigt att utveckla sitt modersmål om man har ett annat modersmål än svenska. Vid de besök jag har gjort har jag sett att det i dagsläget finns många fantastiska digitala hjälpmedel för att stötta barn med ett annat modersmål även i förskolan.

Vilken forskning har ni till grund för att helt och hållet plocka bort modersmålsstöd? Det gäller i både förskolan och grundskolan, även om vi här talar om förskolan. Den forskning jag har sett visar entydigt att det är viktigt att utveckla båda språken.

Anf. 124 Stefan Jakobsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Jag tar frågorna i tur och ordning som min kollega tog upp dem.

Först var det frågan om maten och tillagningskök. Kockar är viktigast. Hur ska vi få svenska kockar att vilja jobba inom skolan?

Jag har sett en enkel lösning, nämligen att ge kockarna den frihet de behöver för att tillaga mat. Det gör man genom att plocka bort alla de scheman som finns för vilken mat som ska serveras vilken dag. Ge dem möjligheten och friheten att vara kockar. Kockar är också småbarnsföräldrar. De vill inte heller jobba nattetid. På så sätt kan man attrahera dem att bli kockar i matlagningskök i skolan.

Hur ska vi komma fram till detta? Hur ska vi lösa dessa frågor? Vi har drivit linjen att ha ett statligt huvudmannaskap även över maten. Vi har lagt fram förslag på statligt huvudmannaskap över många delar. Det här är en av de saker som vi tror är bra att lägga till, nämligen att ha ett statligt huvudmannaskap över hela matbiten.

Jag förväntar mig inte att Maria Stockhaus läser vår budget som nattlektyr, men vi har lagt undan pengar i vår budget för att satsa på maten. Jag vet kostnaden för att bygga ett nytt tillagningskök, vilket är någonstans mellan 100 000 och 200 000. Det är grundkostnaden för att göra om ett vanligt kök till ett tillagningskök. 45-50 procent av de kök som finns i Sverige i dag är redan tillagningskök. Vi har avsatt pengarna i vår budget, och de finns där.

Jag får återkomma till fråga nummer två och be Maria Stockhaus ställa frågan igen eftersom jag ser att min talartid börjar rinna ut.

Anf. 125 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Frågan gällde inte kockar. Vad jag har hört är det attraktivt att jobba som kock i en förskola eller skola just för att arbetstiderna är helt annorlunda än att jobba i en restaurang. Även om det råder brist på kockar är det fortfarande attraktivt att jobba i en förskola eller skola.

Jag vet inte vilken verklighet som Stefan Jakobsson lever i, och jag vet inte varifrån ni har fått uppgifterna om att det kostar 100 000-200 000 att bygga om ett mottagningskök till ett tillagningskök. I min värld låter det i underkant, om jag uttrycker mig försiktigt. Det finns många EU-regler i fråga om kök, och det finns dessutom begränsningar inom de väggar som finns i en förskola. Man skulle antagligen behöva utöka för att få plats med ett tillagningskök.

Jag blir än mer förvirrad när Stefan Jakobsson pratar om ett statligt huvudmannaskap för maten inom förskolan. Jag ser många praktiska problem. Jag vet inte om ni har tänkt detta till slut. I min värld, där jag tidigare var kommunalpolitiker, låter det helt orimligt att lyfta bort en liten del av förskolans verksamhet och låta staten ta ansvar för den. I den bästa av världar, där det finns tillagningskök, är kocken och kökspersonalen en tillgång i verksamheten, och nu ska de i stället vara anställda av staten. Jag kan se en och annan komplikation, och det tar bort fokus från det som är betydligt viktigare frågor i förskolan än att flytta över huvudmannaskapet för maten.

Anf. 126 Stefan Jakobsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Vi diskuterar självklart inte bara maten och kockarna. Sverigedemokraterna har tagit ett stort grepp över det statliga huvudmannaskapet, och det gäller i princip all omkringpersonal runt lärarna. Låt lärarna vara lärare och fokusera på den biten. I två tre länder jag har besökt när jag har rest runt i världen har jag sett att man har lyckats sköta dessa frågor på detta sätt.

Är det svårt att göra detta i Sverige? Självklart är det inte lätt att vända på allt. Men om vi ska våga förbättra de svenska skolresultaten måste vi börja med alla externa saker runt omkring. Om vi ska skapa en likvärdighet i det svenska skolsystemet i Sverige måste vi ta bort sådant som kan påverka siffrorna i olika nivåer.

Skolhälsovården är en annan fråga vi tittar noga på. Här vet vi att kommunerna tyvärr skär ned mycket och sällan återanställer när väl en kommunal budget går lite plus. Det handlar om ett statligt huvudmannaskap inte bara över maten utan över allt runt omkring. Men vi har för kort om tid för att ta den debatten här.

Sedan var det frågan om evidensbaserad forskning. Jag vet att det finns forskning från Danmark som säger en sak, och det finns forskning från andra håll som säger andra saker. Vi i Sverigedemokraterna anser att i det svenska skolsystemet ska man tala svenska. Om man vill tala andra språk, eller över huvud taget flera språk, anser vi att det är föräldrarnas roll att ta den biten. Ja, det finns många digitala hjälpmedel, och vi säger inte att de ska förbjudas. Samtidigt ser vi att den digitala världen mer och mer börjar ta över barnens värld. Flera resultat har de senaste månaderna visat att de barn som läser böcker blir bättre på att studera än de barn som konstant håller på med paddor.

Jag tycker att vi kan ta en längre diskussion i en annan debatt än just här. Nu har vi bara några sekunder på oss. Kortfattat kan jag säga följande: Om du vill tala ditt modersmål, var så god och gör det, men gör det i hemmet med hjälp av dina föräldrar, inte för svenska skattebetalares pengar.

Anf. 127 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall enbart till reservation 15.

Vi riksdagsledamöter i utbildningsutskottet gör många besök ute i verkligheten. Vi besöker många fantastiska skolor och förskolor. Vi möter förskolechefer, personal, barn och föräldrar som är oerhört medvetna om att förskolan håller en fantastiskt hög kvalitet. Samtidigt möter vi en del föräldrar, förskollärare och chefer som är oroade över utvecklingen i kommunerna. Det är klart att vi alla känner ett stort ansvar för att kvaliteten för alla barn blir så bra som möjligt.

Tidigare talare i debatten pratar om att förstatliga mathållningen. Det skrämmer mig lite grann när vi egentligen pratar om andra viktiga frågor, till exempel lärande.

Förskolan är det första steget i hela skolsystemet, och det är klart att det är en oerhört viktig verksamhet. För Centerpartiet finns framför allt fyra viktiga punkter för att förskolan ska fortsätta att utvecklas på det positiva sätt som den är uppbyggd för nu. Det handlar bland annat om valfrihet i barnomsorg och förskola. Det handlar om möjligheten att välja en inriktning som också passar familjen. Det kan handla om allt från vilka tider som förskolan är tillgänglig till olika pedagogiska inriktningar. Där anser jag att den svenska modellen är viktig att slå vakt om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Precis som Maria Stockhaus lyfte upp i sitt anförande blir jag orolig över debatten om vinster i välfärden. Den handlar om att begränsa möjligheterna för föräldrar att välja förskolor med olika pedagogiska inriktningar som är positiva för barns lärande.

En annan del som är viktig för oss är att jobba för att barngrupperna ska hålla en storlek där man kan ha bra kvalitet. Det ser olika ut i olika delar; därför har vi inte föreskrivit ett visst tak, men det är klart att beroende på resurser av olika slag bör det också kunna finnas begränsningar på olika sätt.

Vi vill också att det ska bli mer attraktivt att jobba i förskolan. Det finns säkert många olika delar, men det pedagogiska ledarskapet är en jätteviktig del.

Stefan Jakobsson säger att allt skulle bli bättre om man förstatligade allt från maten till personalen i förskolan. Det är en annan viktig del att lyfta upp - att vi har en fantastisk förskola. Att då börja prata om ett annat huvudmannaskap känns alldeles oerhört märkligt eftersom vi kan bygga vidare på mycket av den kvalitet som finns.

Låt mig så komma in på den fjärde punkten. Den gäller möjligheter för nyanlända föräldrar och det som handlar om integrationsförskola, som är en annan jätteviktig del för att se vägen in i den svenska skolan och möjligheten för barn som är relativt nyanlända i Sverige att komma in. Då kommer jag också delvis in på det som tidigare talare har nämnt - att språket inte är av betydelse.

För Sveriges del är det oerhört viktigt att människor har goda språkkunskaper. Jag tycker att det är positivt att man kan vara flerspråkig från tidig ålder. Att det finns tvåspråkiga och flerspråkiga förskolor är ett kvalitetssignum i vårt land.

För ett tag sedan hade jag förmånen att göra ett besök på en förskola i Vänersborg med enbart barn med annat ursprung än direkt svenskt. Man satsar mycket på språk, och det är klart att man på olika sätt utgår från barnens modersmål. Man kan följa skolan på dess blogg - det handlar om lärande förskola och fantastiskt kompetent personal som jobbar oerhört mycket med språkutveckling, tar till vara barnens modersmål och det svenska språket och i en fantastisk mix ser till att lärandet och utvecklingen blir så bra som möjligt.

Fru talman! Det är klart att vi förutom all den fantastiska verksamhet som finns också ser bristen när det gäller antalet förskollärare. Vi vill på olika sätt lyfta upp möjligheten till utveckling. Alliansen gjorde under sin regeringstid satsningar när det gällde både fortbildning och andra möjligheter att växa i förskolläraryrket. Vi har också tittat på sätt att vidareutbilda sig kopplade till barnskötare och så vidare. Där är det såklart viktigt att göra fortsatta satsningar - inte minst efter höstens val, då vi har förhoppningar om att kunna göra det på ett riktigt bra sätt.

Flera har nämnt i debatten att man har haft egna barn i förskolan. Det är klart att vi alla vet hur viktiga barnskötare och förskollärare är för våra barn. Om jag får nämna ett eget positivt minne skulle jag vilja nämna alla de utvecklingssamtal där man får ta del av det arbete som ens egna barn har gjort - det kan vara teckningar, berättelser eller små filmer. Det är fantastiskt att se; det är en högtidsstund. Att det finns personal som ser det lärandet och aktivt arbetar med det är en viktig del av kvalitetsarbetet som sker i förskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Nu, fru talman, skulle jag vilja komma in på en annan del som jag ser som viktig och som vi också har en reservation om. Det handlar om tillsynen.

Det är klart att även de fristående förskolorna skulle behöva en annan tillsynshuvudman än kommunerna. För att garantera att det blir en likvärdig tillsyn av förskolorna i hela Sverige vore det naturligt. Där har majoriteten sagt att man inte kan göra någonting eller uttala sig om någonting innan Skolmyndighetsutredningen är färdig med sitt betänkande. Men det är klart att det är viktigt att man ser över det så att tillsynen blir likvärdig på olika sätt.

Låt mig så här i slutet av anförandet komma in på det som också fanns med i inledningen, nämligen det som handlar om vinster i välfärden. Maria Stockhaus nämnde PWC-utredningen, som handlar om att så många som åtta av tio fristående skolor eller förskolor skulle komma att läggas ned.

Jag vet inte om ni också läste den artikel i Montessoritidningen där en rektor sa: Jag är jätteorolig över att man å ena sidan ska begränsa möjligheten att ha stabil ekonomi i verksamheten och å andra sidan kräver just stabil ekonomi för att någon ska få starta eller driva förskola. Det går liksom inte ihop.

Jag är inte säker på att vi får höra någonting om det i dagens debatt, men jag tror att många väljare funderar mycket över hur man ska få ihop detta. Det är klart att om en förskola som inte har något operativt kapital skulle få ett överskott på kanske 45 000 kronor funderar man över på vilket sätt det skulle handla om stabil ekonomi.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att jag oerhört stolt över alla de förskolor och familjedaghem som varje dag gör sitt yttersta för att våra barn ska få upptäcka, lära, sjunga, rimma, räkna, läsas för - allt som gör att man utvecklas som individ och fortsätter lära sig.

Samtidigt vill jag vara tydlig med att vi med oro ser att utvecklingen inte är likvärdig över hela landet och att vi i dialog med våra kommunpolitiker givetvis vill göra allt för att stötta en positiv utveckling och ge ännu bättre förutsättningar för att världens bästa förskola ska fortsätta ligga i topp - för barnens skull.

(Applåder)

Anf. 128 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag ska fatta mig ganska kort.

Vi diskuterar det statliga huvudmannaskapet. Det är lätt att göra sig lustig över det och låtsas att det bara är maten. Men vi talar alltså om skolläkarna, skolsköterskorna, kuratorerna, lokalerna, de yttre miljöerna, ljud, luft, ljus och yta, allt det. Under den tid vi själva var lärare - jag vet nämligen att kollegan som står mittemot mig också har jobbat inom skolan, fru talman - vet vi vad som hände med de sakerna.

Det som hänt rent konkret är att pengarna till skolan sedan 1991 har skurits ned av kommunerna, bit för bit. Man började med att säga upp personalen runt omkring, vilket gjorde att vi lärare fick vara skolläkare, skolsköterskor, vaktmästare och allt sådant vartefter det skars ned. Det har sällan om någonsin återanställts till sådant. Man låter lokaler stå och förfalla eftersom man tänker att om fyra år bestämmer inte vi i den här kommunen, så man skjuter den kostnaden framför sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Sverigedemokraterna vill ha ett statligt huvudmannaskap. Min fråga riktad till Ulrika är: Vad har Centern för lösningar för att komma till rätta med det här?

Vi vet ju vad som händer i december vartenda år. Då sitter man och köper vad som helst för de pengar som är kvar i budgeten, för om man inte bränner pengarna i budgeten kommer de kommunala politikerna att säga: "Titta, skolan klarar sig med 200 000 kronor mindre! Då kan vi sänka budgeten." Jag vet inte hur mycket papper, radergummin och pennor lärare får köpa in - eller i mitt fall, som idrottslärare, gamla basketbollar som vi kan ha i flera år.

I det här fallet har vi också en likvärdighetsfråga som Ulrika lyfter upp. Likvärdighetsfrågan här är elevpengen, som kan skilja 30 000 kronor mellan kommuner. Med ett statligt huvudmannaskap och en digital elevpeng skulle det också vara likvärdighet.

Fru talman! Det är lätt att stå här och förlöjliga det statliga huvudmannaskapet, men vad har Centern för lösning på alla de här frågorna?

Anf. 129 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Ibland känns det som om vi lever i olika världar. Min och Centerpartiets tro på en positiv utveckling handlar om att beslut fattas så nära de människor som är beroende av dem som möjligt.

Ja, jag har varit lärare i över 30 år, även om jag de senaste åren har varit riksdagsledamot. Men jag har aldrig någonsin gått in och varit vare sig skolläkare eller vaktmästare eller någonting annat. Sedan kanske man som lärare stöttar upp någonstans.

Beslut som fattas så nära människor som möjligt garanterar också att man känner till verkligheten och att man gör riktiga och viktiga satsningar.

Min bild av en kommunpolitiskt aktiv man eller kvinna i en stor eller liten kommun är inte att man ser förskolan som en besparingsmöjlighet, utan man ser barnens möjligheter att utvecklas. Sedan vet jag att man försöker vända och vrida på ekonomiska förutsättningar så att man ska få pengarna att räcka till. Man behöver bygga ut förskolan och så vidare, och det kostar pengar. Man behöver ha en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Men det handlar inte om att i slutet av varje år sitta och handla upp. Min bild av de kommuner som jag har insyn i är att man kan ta med sig både överskott och underskott och ta ansvar för mer än ett budgetår i taget. Jag känner inte igen Stefan Jakobssons verklighet - att man skulle köpa på sig en massa basketbollar så att man har i tid och evighet framöver. Min bild är att man på ett ansvarsfullt sätt funderar på i vilken del man ska göra detta.

Därför har Centerpartiet också sagt att vi inte tycker att man ska ha alla dessa olika riktade statsbidrag till kommunerna för kanske 85 olika saker som de ska söka och återrapportera. Vi vill se ett statsbidrag som är öronmärkt för skolan men som varje kommun får ansvara för.

Anf. 130 Stefan Jakobsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Jag förstår att det är svårt att svara på alla frågor som jag ställde. Det var kanske lite för många på en gång. Men låt oss stanna kvar vid frågan om man får ta med sig överskott eller underskott. Jag har ändå jobbat som lärare i fem olika kommuner. Min bild är tyvärr inte samma som Ulrika Carlssons. I ingen av de fem kommunerna - jag har jobbat i både stora och små kommuner - har skolan varit ansvarig för sin egen budget i så hög grad att man får behålla överskottet. Oftast har överskottet rykt. Jag har till och med haft rektorer som gett direktiv om att man ska handla upp så att man verkligen uppnår budgeten.

Jag har också jobbat i kommuner där man har haft köpstopp och anställningsstopp från dag ett eftersom budgeten inte har kunnat hållas. Det är inte så roligt att börja som lärare och veta att man inte får någon utbildning och inte får köpa in materiel, men man ska likafullt underhålla barnen och se till att de lär sig allt som läroplanerna kräver. Det är kanske olika världar vi lever i. Jag skulle i så fall gärna ha jobbat i de kommuner som Ulrika Carlsson har jobbat i.

När det gäller vinster i välfärden behöver vi inte debattera här. Tillsyn är vi helt överens om, och vi är helt överens i frågan om vinster i välfärden. Vi måste se till att både de minsta och de största kan jobba vidare med skolan. Den diskussionen behöver vi alltså inte ha.

Ulrika ser svårigheter med att jobba med olika huvudmän. Jag behöver inte titta längre än runt omkring mig här. Vi har massor med olika huvudmän här i riksdagen, men vi samarbetar bra ändå. Jag ser ingen svårighet med att vissa delar av skolan ska ha en statlig huvudman och vissa delar en kommunal huvudman. Det ser jag som en möjlig lösning. Det finns andra länder som har detta i dag. Vi behöver inte uppfinna hjulet själva.

Anf. 131 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Då ska jag göra mitt bästa att svara på alla de frågor som riksdagsledamot Jakobsson har ställt. Jag hörde inte så många i det andra inlägget.

Stefan Jakobsson talar om kommunal och statlig huvudman. Han har nämnt att maten ska förstatligas och att skolan ska förstatligas. Jag ser inte riktigt vad som skulle vara det kommunala i detta. Det pratades ju om att bygga om kök för ett par hundra tusen. Med upphandling är det väl inte ens möjligt.

Jag hörde inga frågor om vinster i välfärden. Det nämndes att det skilde mycket när det gäller elevpengen. Menade Stefan Jakobsson förskolan här, eller gällde det grundskolan? Eftersom vi debatterar förskolan nu kanske jag inte behöver svara på den delen. Men man kan naturligtvis göra olika mycket för de resurser man har. Det är viktigt att man är resurseffektiv på olika sätt.

Jag beklagar att det finns huvudmän som inte tar sitt ansvar utan kanske skulle behöva ha annan tillsyn. Detta har flera av allianspartierna sagt, också Centerpartiet. Oavsett huvudman är det viktigt att man ser över att skolan håller kvalitet, och det är viktigt att man har en tillsyn som har lite muskler. Många gånger behövs det också stöd. Det finns många projekt som handlar om att stärka kvaliteten. Också myndigheter på skolområdet har gjort viktiga insatser för att stärka kvaliteten i skolan och förskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Den fråga som jag till syvende och sist uppfattar som den största i Stefan Jakobssons första anförande var hur man ska få verksamheten att bli bättre. För Centerpartiets del handlar det om att beslut fattas nära människor. Det är också där som vi kan ha dialog mellan politiker och brukare och på olika sätt skapa en långsiktigt hållbar utveckling för att man ska ge alla barn de bästa möjligheterna.

Anf. 132 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Som förespråkare av förstatligande av skolverksamheten måste jag säga att det är ytterst märkligt att tala om att förstatliga skolmaten som den viktigaste frågan i dag. Men vi kan tycka olika.

Vänsterpartiet anser att förskolan är en rättighet och en möjlighet för alla barn. Vi har därför genom åren medverkat till reformer av förskolan som har gett ökad tillgänglighet och förbättrad kvalitet. Bland dessa reformer kan nämnas maxtaxa, statsbidrag till personalförstärkning och andra kvalitetsförbättrande åtgärder, rätt till förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga, allmän förskola, läroplan för förskolan samt förtydligande av det pedagogiska ansvaret. Som tur är har det funnits ganska stor samsyn i den här riksdagen om förskolan.

Den målmedvetna satsningen på förskolan i Sverige har gjort att den, vilket har framhållits här tidigare, internationellt sett intar en särställning vad gäller tillgänglighet, kvalitet och pedagogisk utveckling. Dessutom tillhör den de institutioner i det svenska samhället som åtnjuter störst förtroende bland befolkningen. Allra viktigast är dock att de barn som går i förskolan uppskattar den.

Bra barnomsorg är lika viktig för barns utveckling som en bra skola, om inte viktigare. Därför borde också rätten till en bra barnomsorg för alla barn vara en självklarhet. Bra barnomsorg är också en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor. Det är därför också en feministisk insats.

Vi vill ha en pedagogisk verksamhet med så hög kvalitet som möjligt. Därför motsatte vi oss införandet av en barnomsorgspeng. Barnomsorgspengen innebär att alla kommuner tvingas införa ett system utan att någon som helst hänsyn tas till lokala förhållanden.

Det finns tyvärr stora brister inom den pedagogiska barnomsorgen. Skolinspektionen konstaterar i en rapport från 2016 att de enskilda huvudmännen inom pedagogisk barnomsorg har blivit fler, medan Skolverket redan 2012 konstaterade att det vuxit fram en marknad inom pedagogisk omsorg, där enskilda huvudmän konkurrerar med varandra och med kommunerna som huvudmän. Företag utnyttjar ibland också att det i dag är fri etableringsrätt för förskoleverksamhet.

Skolinspektionen varnar samtidigt för att barnen i verksamheten kan riskera att bli understimulerade om den ansvarige saknar pedagogisk kompetens eller om det inte finns jämnåriga barn i gruppen. I små grupper med många olika åldrar riskerar några barn att hamna i kläm när verksamheten inte går att anpassa efter alla. Skolinspektionen varnar också för att de besökt verksamheter där dagbarnvårdare haft bristande kunskaper i svenska språket, vilket har gjort det svårt för barnen att kommunicera. Vänsterpartiet ser vikten av att alla barn får möjlighet att gå i förskola för att kunna utvecklas till sin fulla potential. Samtidigt inser vi att det inte på alla platser går att avskaffa pedagogisk omsorg. I till exempel glesbygd och landsbygd kan det vara extra svårt att lösa barnomsorgen med de nuvarande alternativen. Det kan även finnas behov av hänsyn till äldre personal som arbetat med detta hela sitt yrkesverksamma liv. Dock tycker vi att frågan om att på lång sikt avskaffa pedagogisk barnomsorg måste utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

En förutsättning för ett riktigt bra skolsystem är att det fokuserar på det som är viktigast. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten. I skola och förskola ska det finnas personal så att varje barn får det stöd hen behöver, något som inte får prioriteras ned för att skapa vinstutdelning till ägarna. För att nå dit behöver skolan avkommersialiseras, och det gäller även förskolan. Vänsterpartiet anser att skolans mål ska vara att ge alla barn det bästa lärandet, kunskapen och omsorgen, inte att generera vinst till privata bolag.

Sverige är i dag ett av de extremaste länderna när det gäller just detta. Därför är vi glada över att tillsammans med regeringen ha lagt fram ett förslag om vinster i välfärden. Detta har nu äntligen kommit fram som ett resultat av den vinstutredning som Ilmar Reepalu har tagit fram. Jag vill också här och nu be om ursäkt för att jag kommer att behöva gå härifrån i förväg för att just tala om denna fråga med Ilmar Reepalu på en föreläsning här i Stockholm.

Tidigare insatser är något vi i Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att satsa på. Vi vill fortsätta att utveckla förskolan. Därför är det också viktigt att redan i förskolan hjälpa och stödja barn som är i behov av särskilt stöd. Om stödinsatser sätts in tidigt underlättar det för dessa barn i förskolan, skolan och resten av livet. Enligt läroplanen för förskolan ska verksamheten ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. I dag finns det väldigt lite uppföljning av om läroplanen verkligen följs, likaså hur det fungerar vid övergången från förskolan till förskoleklass.

Det bör därför tillsättas en utredning som undersöker om förskolebarn med behov av särskilt stöd får det stöd som de behöver.

Till sist vill jag kommentera det som sas om modersmålsundervisningen. Egentligen behövs det inte någon ytterligare kommentar utöver det som Maria Stockhaus från Moderaterna har tagit upp. Men återigen: Man kan tycka att det är märkligt att från riksdagens talarstol påstå saker om modersmålsundervisningen som över huvud taget inte har att göra med forskningen eller med den verklighet som miljontals människor i det här landet lever i. Att dessutom påstå att man ska tala sitt modersmål men göra det hemma är ett sätt att se på frågan som jag menar inte hör hemma i en kunskapsvänlig församling, som riksdagen ska vara.

Därför vill jag, som Maria Stockhaus gjorde, slå ett slag för det som forskningen tydligt säger, nämligen: Satsa på modersmålet, och satsa ännu mer på modersmålet! Det hjälper eleverna, och i det här fallet barnen, även i andra ämnen och i framtiden.

Med detta sagt yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation nr 14.

Anf. 133 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det var trevligt att höra att vi är överens. Det är inte så ofta en moderat får beröm av en vänsterpartist i den här kammaren, så det gäller att njuta av ögonblicket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag har dock lite andra saker där vi inte är lika överens. En del gäller barnomsorgspengen. Den infördes för att man skulle kunna öppna upp för fler typer av pedagogisk verksamhet för mindre barn och för att barnen skulle kunna vara i en lugnare miljö om de har behov av det och om föräldrarna bedömer att det är lämpligt. Men den infördes också för att säkerställa att föräldrar har rätt att välja mellan olika förskolor. Om man tar bort barnomsorgspengen och dessutom ser till konsekvenserna av Reepalus utredning blir föräldrarnas valfrihet begränsad.

Jag är lite nyfiken på hur Vänsterpartiet har tänkt sig det hela när det gäller möjligheten för föräldrar att påverka i vilken förskola deras barn ska gå. Är det viktigt? Eller ska vi strunta i det helt och hållet och ha en central kö där någon tjänsteman sitter och sorterar ut barnen på de olika förskolorna enligt vissa - jag vet inte vilka de skulle använda - kriterier? Ska inte föräldrar kunna vara med och påverka hur deras barns vardag ser ut när de själva är tvungna att arbeta?

Anf. 134 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan! Den hör egentligen ihop med det som kanske skiljer oss mest åt när det gäller synen på hur svensk skola och förskola ska bedrivas. I Vänsterpartiets värld anser vi att alla förskolor ska vara bra, och vi anser att alla skolor ska vara bra. Vi anser att människor ska ha möjlighet att välja, men det ska vara utifrån vissa särskilda skäl. Vi ska ha ett system som garanterar alla människor, oavsett var de bor i landet, bra förskolor och bra skolor. I Maria Stockhaus och Moderaternas värld vill ni ha ett system som går ut på att det ska finnas dåliga och bra alternativ och att man grundat på detta ska välja.

Vilka är det egentligen som har valet? Är det verkligen föräldrarna? Hur lång tid får föräldrarna i dag stå i kö till de mest populära förskolorna? Hur många procent av de föräldrar som vill att deras barn ska gå i de mest populära förskolorna kan verkligen se till att deras barn går där?

Å andra sidan: Vilka är det, som sagt, som har valfriheten? Är det inte de som har den fria etableringsrätten, när en kommun i princip inte på något sätt kan förhindra att en fri förskola etableras oavsett om det finns behov eller inte i kommunen? Det gäller oavsett om den som startar förskolan i grunden har något att göra med förskoleverksamhet eller inte eller om det är någon som bara är ute efter att tjäna pengar.

Där ser vi stora brister, och det är detta som Ilmar Reepalus utredning ska sätta stopp för - inte valfriheten. Det är inte vad utredningen går ut på. Man kan läsa den som man vill, precis som Svenskt Näringsliv och andra vänner till Maria Stockhaus och Moderaterna gör. Men vi väljer att göra det på ett annat sätt och gå efter det som faktiskt står i utredningen, och där handlar det om att öka kvaliteten inom svensk välfärd.

Anf. 135 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag har hittat en sak till som vi är överens om, och det är att alla förskolor ska vara bra. Det håller jag helt med Daniel Riazat om. Sedan kan de vara bra på olika sätt. De kan ha olika pedagogisk inriktning, till exempel utepedagogik eller Montessoripedagogik. Man kan ha olika typer av inriktningar på olika förskolor. Det är därför det är viktigt att föräldrar får välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag fastnade för någonting som Daniel Riazat sa, nämligen att man ska ha särskilda skäl för att få välja. Vilka särskilda skäl ska krävas för att en förälder ska få påverka i vilken förskola deras barn ska gå? För mig är det självklart att det är föräldrarnas val som ska väga tyngst.

I vissa delar av landet finns förstås små förskolor som har ett högt tryck, vilket gör att alla inte kan få precis den plats som man vill. Men över riket i stort får väldigt många ändå sitt förstahandsval. Daniel Riazat uttrycker sig nu som han gör och säger att föräldrar ska ha särskilda skäl för att få välja. Tycker inte Vänsterpartiet att alla föräldrar ska ha möjlighet att välja förskola?

Anf. 136 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Vi måste vara överens om att vi inte är överens i det här fallet, för vi håller absolut inte med varandra, Maria Stockhaus, om att alla förskolor ska vara bra förskolor. Om vi båda hade tyckt att alla förskolor ska vara bra förskolor skulle vi också ha haft en gemensam syn när det kommer till satsningar på förskolan och på personalen, såväl på lokal nivå som på riksnivå. Ni skulle ha haft en helt annan syn när det kommer till giriga aktörer - som i många fall är Maria Stockhaus partikamrater - som enbart har tagit sig in i svensk välfärd för att kunna ta del av våra skattepengar, göra vinst på dem och föra ut dem från det här landet.

Alla aktörer inom förskolan är såklart inte på det sättet, och inte heller alla fria aktörer. Det finns till exempel kooperativ och andra aktörer som är helt fantastiska. Problemet är bara att de slås ut och köps upp. Det är så det har sett ut i svensk välfärd de senaste åren. De aktörer som är där för att på allvar hjälpa våra barn och bidra till att förstärka kunskapen i vår nation slås ut medan de som är inne i systemet på grund av pengarna får vara kvar. Detta är resultatet av världens mest extrema privatiseringspolitik, som Moderaterna var med och bidrog till under sina år vid makten.

Maria Stockhaus behöver separera två saker. Det ena är vinstutredningen. Där finns ingenting över huvud taget som handlar om att begränsa valfriheten. Det handlar som sagt inte om den frågan. Det andra är den fråga som handlar om Vänsterpartiets politik utöver det som vi har kommit överens om i vinstutredningen. Där anser vi att alla föräldrar oavsett var i landet man bor ska kunna lita på att det finns en förskola eller en skola i närheten som är bra och som har hög kvalitet. Det tycker inte Moderaterna och Maria Stockhaus, och då blir det du, Maria, som är svaret skyldig.

Anf. 137 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Riksdagsledamoten Riazat börjar med att göra sig lustig över maten. Men jag vet att vi de facto är överens om att vi vill förstatliga skolan. Sedan kanske man måste göra sig lustig över småsaker.

Låt oss i stället se på något annat, fru talman, som vi är överens om. Det gäller de särbegåvade barnen. Jag vet vad Sverigedemokraterna har för konkreta förslag för att förändra detta. Det handlar alltså om konkreta förslag och inget politiskt flummeri. Jag skulle vilja veta: Vad har Vänstern för förslag för att ta hand om de särbegåvade barnen i förskolan?

Anf. 138 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Till skillnad från Sverigedemokraterna anser inte jag mig vara expert när det kommer till varenda insats för de barn som är i behov av särskilt stöd. Det vi anser i Vänsterpartiet är just att vi ska ha större tillit till professionen och att vi måste lita på forskningen i det här fallet. Man kan tillsätta en utredning från regeringens sida och i en bredare överenskommelse mellan partierna komma fram till vilka insatser som verkligen behövs.

Vi som sitter i den här kammaren är som sagt inte experter och tjänstemän, och detta av en anledning. Vi är förtroendevalda, som ska företräda en viss inriktning och ideologi och föra en politik som vi står bakom. Därefter menar vi att det ska göras utifrån vad professionen och forskningen säger. I det här fallet handlar det om att vi har hört att man från forskningen säger att det finns alldeles för lite uppföljning av om läroplanen verkligen följs när det kommer till särskilt stöd. Där behöver det göras mer. Vi menar att det behövs mer uppföljning. Innan det görs en uppföljning är det också svårt att säga exakt vad som behövs. Detsamma gäller övergången mellan förskola och förskoleklass.

Anf. 139 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag får vara lite mer specifik. Jag menar självklart inte vilka redskap som handgripligen ska plockas in och vilka program som ska beställas till vilka elever. Det förutsätter jag inte att alla här inne behöver kunna, absolut inte. Men vi vet att lärarutbildningen tyvärr är lite frånkopplad från det här med vetenskap och evidensbasering.

Vi vet att de särbegåvade barnen tyvärr lider i förskolan i dag - inte på grund av att vi inte har rätt redskap utan på grund av att vi har en lärarutbildning som tyvärr inte hinner med.

Det var det här som var min frågeställning. Är Daniel Riazat beredd att med sitt parti även titta på att lärarutbildningen måste börja innehålla de sakerna så att de lärare som kommer ut i skolorna från och med i dag faktiskt har rätt verktyg med sig och kan hjälpa och stötta de här barnen?

Anf. 140 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag har vid ett flertal tillfällen motionerat om vissa tillägg när det gäller lärarutbildningen. Bland annat har vi talat om det som Stefan Jakobsson inte anser vara vetenskapligt belagt, nämligen genusfrågan, som av forskningsvärlden anses vara just vetenskapligt belagd.

Vi har också talat om kunskap om hbtq-personer och hbtq-frågor överlag. Vi har talat om antirasism och om barn i behov av särskilt stöd. Det här är ingenting nytt för Vänsterpartiet, och det är någonting som vi har föreslagit långt tidigare.

Däremot menar vi att forskningen och professionen måste få ha mer att säga till om när det gäller den exakta utformningen. Det ska förhoppningsvis inte Stefan Jakobsson få bestämma.

Anf. 141 Christer Nylander (L)

Fru talman! Barn är oftast oförutsägbara. Man kan få svar på frågor man inte trodde att man skulle få svar på och på ett sätt som man trodde var helt omöjligt. De använder språket på ett sätt som man inte trodde att det kunde användas på, och de använder verktyg på sätt som de inte var tänkta att användas på. Barn är oförutsägbara på ett sätt som politiska debatter sällan är - de är snarare ibland väldigt förutsägbara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Det var inte så överraskande att Daniel Riazat attackerade fristående förskolor så som han alltid gör i debatter. Det var synd att han gick nu, för jag skulle vilja ha ett svar från Vänsterpartiet. Men vi får se frågan som retorisk fram till nästa debatt om förskolan.

Om man skulle genomföra de förslag som Vänsterpartiet nu driver skulle det innebära att rätt många förskolor som i dag finns förmodligen skulle läggas ned. Rätt många barn som går i de förskolorna skulle tappa sin plats, och rätt många föräldrar som har placerat sina barn just där skulle förlora sina barns förskola.

Man kan då tänka sig att det där löser sig senare genom att offentliga förskolor dyker upp i stället, men det är klart att det där året eller de där månaderna när barnet faktiskt inte har någon förskoleplats eller man inte vet var man ska sätta sitt barn påverkar.

Vänsterpartiet och jag är överens om att förskolan är väldigt viktig för barns långsiktiga utveckling. Det är klart att den där korta perioden av osäkerhet kommer att spela in för barnen, och de kommer att kunna dras med den osäkerheten under ganska lång tid.

På tal om förutsägbarhet tänker jag på Stefan Jakobsson och Sverigedemokraterna. I deras reservationer och när man lyssnar på Stefan Jakobsson är det nästan ingen hejd på vad förskolan faktiskt kan göra.

Jag tänker inte nämna detta med förstatligande, men i reservationerna lyfter Sverigedemokraterna fram vikten av att barn lär sig äta ordentligt och att de lär sig äta rätt mat. De ska lära sig bygga med klossar av olika sorters material, förmodligen också olika sorters klossformationer. De ska lära sig sitta still, enligt reservationerna, och de ska också enligt tal och reservationer lära sig leka, prata och räkna. De ska nästan lära sig allting i förskolan. Jag tror att Stefan Jakobsson nämnde att man lär sig 80 procent av allt man lär sig i livet de här första åren.

Det finns dock en sak som man inte ska lära sig, och det är att se att det finns ojämställda strukturer i samhället. Sverigedemokraterna har nämligen en reservation som säger att barn ska utvecklas i den riktning som faller sig naturligt för dem, och därför ska man inte syssla med jämställdhetsperspektiv i förskolan.

Också det är ganska förutsägbart. Man ska äta, man ska bygga, man ska sitta, man ska prata, man ska leka, men under det här lekandet, sittandet och ätandet ska man inte se att det faktiskt är så att vi har kommit långt i det svenska samhället när det gäller jämställdhet men att tjejer och killar fortfarande får olika möjligheter.

Det säger en del om SD, men det säger också en hel del om förskolans möjligheter. Förskolan kan verkligen göra stor skillnad för ett barn.

Jag tänkte tala lite grann om det senare, för jag tycker, som alla andra här har sagt, att förskolan är fantastisk. Särskilt svensk förskola är verkligen fantastisk i ett internationellt perspektiv. Man kan lära sig väldigt mycket, man kan utvecklas väldigt mycket och, vilket jag tycker är särskilt viktigt, man kan få se saker som man annars inte hade fått se.

Det är därför som förskolan är så central. Barn får möjlighet att upptäcka sådant som de inte skulle upptäcka om de inte gick i förskolan. Därför funderar jag och Liberalerna på hur man kan se till att fler kommer till förskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi vet att det är ganska många som går i svensk förskola och att de blir fler och fler med åren, men man kommer fortfarande bara upp till ungefär 80 procent av barnen som är fyra fem år. De sista 20 procenten möter inte förskolan för att deras föräldrar är hemma på grund av arbetslöshet eller utanförskap. Jag skulle vilja att också de barnen får chansen att gå i förskolan. För just de barnen, som sedan riskerar att halka efter i skolan, är förskolan särskilt viktig.

En bra start i förskolan innebär att man klarar skolan bättre. Därför har förskolorna ett otroligt viktigt kompensatoriskt uppdrag, ett emancipatoriskt uppdrag, skulle man nästan kunna säga. Den pedagogik som vi har i svensk förskola, den läroplan som vi har för svensk skola och som dessutom har uppdaterats och blivit ännu bättre, är helt fantastiskt bra på att se till att människor kan utvecklas till något helt annat än det som de föddes in i. Därför tycker jag och Liberalerna att svensk förskola är fantastisk.

Det finns brister. En sådan brist är att vi har stora skillnader mellan olika kommuner men också mellan olika förskolor. Det beror delvis på ledarskap, men det kan också handla om att vi har stor brist på förskollärare på vissa ställen. Det är inte så konstigt att vi har det, för förskolläraryrket är ytterligare ett sådant här offentligt, akademiskt, kvinnodominerat yrke med låg lön, ganska lång utbildning och väldigt få karriärvägar. Vi måste se hela strukturen när det gäller hur vi jobbar med just den typen av yrken.

Förskolan är, som flera andra har sagt, också första steget i utbildningsväsendet, och den är ett viktigt första steg. Den stimulerar barns utveckling, förbereder för skolan, jämnar ut livschanserna och ökar därmed också likvärdigheten. Genom att se till att ge barnen en bra start spelar bakgrunden mindre roll för hur framtiden blir. Det kompensatoriska uppdraget måste också stärkas genom att vi ser till att man ger pengar även i förskolan utifrån de socioekonomiska utmaningar som finns.

Det är också därför, fru talman, som jag vill att fler går i förskolan. De som behöver skolan allra mest måste också få komma till förskolan tidigt, därför att då får de också större chans att lyckas och då har förskolan den utjämnande effekt på livschanserna som jag tycker att utbildningssystemet som helhet ska ha.

När det gäller kvaliteten behöver vi inte bara se till att fler förskollärare kommer på plats och fler utbildar sig till det och stannar kvar i yrket. Vi måste också ha en bättre inspektion som ser till att förskoleverksamheten är lika bra på alla ställen.

Vi skulle också behöva tydlighet när det gäller att alla förskolegrupper ska ledas av förskollärare. Vi skulle behöva att de öppna förskolorna, som jag också tycker är väldigt bra, har en tydligare anknytning till förskolan och förskolans läroplan för att se till att där också finns en kompensatorisk effekt.

Vi skulle behöva grupper av rimlig storlek. Det varierar ganska mycket över landet och mellan olika förskolor och olika kommuner. I detta med rimlig storlek handlar det också om att göra det möjligt att genomföra förskolans pedagogiska uppdrag.

Fru talman! Jag tycker att vi kan vara mycket stolta över svensk förskola, men den kan bli ännu mycket bättre. Om den blir ännu mycket bättre kommer också svensk skola att leverera mycket bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag yrkar bifall till reservation nr 3.

(Applåder)

Anf. 142 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Det är alltid lika roligt att debattera med Christer. Han hittar de små exemplen.

Vi har självklart skrivit att "det är den fria leken som ska dominera i förskolan. I den fria leken tränar sig barnen på social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga". Vi har nämnt lite andra saker också som exempel, till exempel klossar. Det är kul att åtminstone en riksdagsledamot läser handlingarna ordentligt.

Om man vänder sida i betänkandet och tittar under jämställdhet står det att: "det krävs också en feministiskt medveten förskolepolitik." Det är Liberalerna som driver den frågan.

Fru talman! Om det är någonting som jag har sett under de år som jag har jobbat inom skolan är det att det råder brist på just manliga individer som jobbar i förskolan. Jag vet inte hur låg procent det är, men jag skulle nog våga chansa på att vi är nere på ensiffrigt i det fallet. Manliga förebilder är viktiga. Oavsett om det gäller pojkar eller flickor krävs det en manlig förebild.

Hur går det ihop med en feministiskt medveten förskolepolitik?

Anf. 143 Christer Nylander (L)

Fru talman! Forskning visar också att när det väl finns en kille på plats i förskolan kommer han att syssla mer med att bygga saker än att leka med andra grejer. När det väl finns en manlig förskollärare har han ofta en manlig roll i förskolan, vilket gör att det inte får den effekt man skulle önska.

Jag blir lite nyfiken på varför Stefan Jakobsson tycker så här. Man kan tycka mycket om genusforskningen och ha olika åsikter om de svenska genusforskarnas resultat, aktiviteter och så vidare. Men det är inte det som Sverigedemokraterna attackerar egentligen. Utan det handlar om tron att det finns en naturlig utveckling för varje människa.

Jag tror att det är precis tvärtom, att det inte finns någon naturlig utveckling. Den kan utmanas, och det beror på vilka sammanhang man befinner sig i och vilka människor man möter. Just därför är förskolan viktig. Där hamnar man nämligen i nya sammanhang som inte skulle vara i annars.

Tycker Stefan Jakobsson att det är bra? Eller tycker han att det finns en färdig roman skriven för varje barn, som barnet sedan bara ska följa naturligt?

Anf. 144 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag tänker på hur det har sett ut i Sverige under alla år. Vi har alltid varit ett ganska öppet och tilltalande land, också för många andra länder, och vi har inte drivit någon specifik feministiskt medveten förskolepolitik. Trots det har barn under många år blivit bi-, trans- och homosexuella - jag vet inte alla uttryck som finns här. Det har alltid funnits ändå. Jag förstår inte varför man ska driva den frågan specifikt.

Så som det ser ut i en förskola i dag anser jag att den redan är feministisk - om det nu var Liberalernas åsikt att den ska vara det. Jag vet inte vad den inriktningen betyder egentligen. Christer får gärna förklara det för mig. Men när jag hämtar mina barn på förskolan i dag och möter barnen är det kjolar, sjörövarkläder, pinnar, bössor och allt vad ungarna har hittat på - oavsett vilket kön de har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Barn leker med det barn tycker är kul för tillfället. Jag tror inte att vi behöver gå in och detaljstyra det på vuxennivå. Jag tror framför allt inte att vi ska specificera det på ett visst område. Låt barn vara barn! De leker med det de tycker är kul.

Anf. 145 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag hoppas att det kom med i protokollet att en sverigedemokrat sa att Sverige är ett öppet land, och det är bra. Det var det vackraste Stefan Jakobsson har sagt. Jag önskar också att Sverigedemokraternas politik skulle stå för öppenhet. Det har jag sällan sett i praktiken.

Att vara feminist innebär för mig att man ser att det finns strukturer i samhället som innebär att vissa människor, nämligen kvinnor, har sämre förutsättningar än män. Om man driver en feministisk politik försöker man påvisa att det är på det sättet, och man försöker göra något åt det.

För mig är feministisk politik för förskolan att visa att det finns förväntningar på att vissa människor ska ha vissa roller och att andra människor ska ha andra roller. Det tycker jag att man kan visa, och genom lekande lärande kan man visa att det också finns andra sätt att vara på. Det var svaret på frågan.

Anf. 146 Annika Eclund (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna står naturligtvis bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 20 och 23.

Förskolan har byggts ut i mycket snabb takt. I dag går mellan 80 och 90 procent av alla barn mellan ett och fem år i förskolan. En stor del av barnens vakna tid spenderas där. Det är därför angeläget att förskolan håller mycket hög klass.

Förutom att stimulera barns utveckling och lärande har förskolan en viktig uppgift i att skapa den trygghet och anknytning till vuxna som barn behöver för att utvecklas på ett bra sätt. Om barn inte är trygga i sin vardag, om de inte blir sedda och om de inte känner sig delaktiga kan det mesta utöver det kvitta. Med trygghet i grunden kommer barnet att ta till sig kunskaper, utveckla goda kompisrelationer och känna delaktighet. Grundförutsättningen är att platsen barnet är på är trygg och att omsorgen är bra.

Fru talman! Barn är olika, och för att alla föräldrar ska hitta ett alternativ som passar just dem och deras barn måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ. Naturligtvis är en förutsättning för en god omsorg att barngrupperna är lagom stora, och det finns i dag stimulansbidrag för att minska barngruppernas storlek. Vi kristdemokrater vill lägga ytterligare resurser på att minska storleken på barngrupperna i förskolan.

Fru talman! Skolan och förskolan vilar på en tydlig värdegrund som ska genomsyra hela verksamheten. Den ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på, nämligen

människolivets okränkbarhet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

individens frihet och integritet

alla människors lika värde

jämställdhet mellan könen och

solidaritet mellan oss människor.

Det är ljuv musik för öronen! Skolans värdegrund är allt annat än värdelös. Den är otroligt värdefull och glasklar.

De som arbetar i förskolan har en viktig roll när det gäller att förmedla och gestalta dessa värden. Men det är inte bara förskolepersonalen som är viktig för barnen. I första rummet kommer naturligtvis barnets föräldrar. Familjens roll i att fostra och leda de unga är av största vikt. Det offentliga ska prioritera insatser som stärker föräldrars möjligheter att kärleksfullt och positivt sätta gränser och ge stöd till sina barn. Det offentliga ska också, genom olika åtgärder, ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med barnen. Stark sammanhållning mellan föräldrar och barn minskar riskerna för dåliga skolresultat och för att unga hamnar i arbetslöshet och utanförskap och dras in i brottslighet.

Men alla barn som växer upp har det inte bra. Alla föräldrar klarar inte av föräldrarollen. Här spelar förskolan också en viktig roll, i fråga om att se när något gått snett, att se när barn far illa. Jag har som lärare själv fått vara med och upptäcka att saker och ting inte står rätt till i familjerna. Det ansvar och den skyldighet som det innebär att då våga ta till nödvändiga åtgärder, att vara uppmärksam och våga orosanmäla, kan handla om liv och död för ett barn. Och det handlar om att följa barnkonventionen.

Fru talman! Det är valår. Vilken kommer att bli valets viktigaste fråga? Det spekuleras i alla medier, trots att det i högsta grad är medierna själva och opinionsinstituten som bestämmer vilka frågor vi ska sätta fokus på. Men inte kan det vara svårt att redan nu slå fast, definitivt, vilken fråga som borde vara viktigast? Det är självfallet barnens bästa, och vad som är väsentligt för våra barn.

En hel del av valdebatterna kommer att fokusera på kriminalitet, gängen i förorterna, de barn och ungdomar som brukar vapen och förskräcker. Och det kommer att talas om strängare straff - om och om igen. Men vi vet att ingen föds till mördare eller narkoman. Inget barn bestämmer sig självt, utan någon speciell anledning, för att ansluta till ett gäng som hänsynslöst sprider skräck och begår brott.

Det är här som vi vuxna, familjen och inte minst förskolepersonalen, kommer in genom att se barnen, höra vad de säger och uppfatta signaler. Vi ska ta dem på allvar och vara föredömen, visa nolltolerans mot kränkningar och diskriminering och sprida goda värderingar, skolans värderingar.

Fru talman! Barnens bästa är valets viktigaste fråga. Det handlar om att främja och möjliggöra trygga och kärleksfulla uppväxtmiljöer och relationer både inom familjen och i förskolan.

(Applåder)

Anf. 147 Roza Güclü Hedin (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Det är en förmån att få stå här i dag och tala om våra allra minsta och om det som kan vara avgörande för deras framtid och fortsatta skolgång.

Många i vårt samhälle kan känna oro och förväntan. Kanske man också ställer sig frågan: Får mitt barn den omsorg som det behöver? Är det en bra pedagogisk och lärande miljö? Kommer mina barn att bli sedda och få det stöd som de behöver?

I Sverige ska ingen behöva känna en sådan oro. Du ska kunna lita på att den närmaste förskolan är riktigt bra. Du ska känna att den barnomsorg och förskola som erbjuds ska garantera just att ditt barn får exakt de förutsättningar som krävs för att det ska gå väl. Det är vår allra viktigaste uppgift att se alla barn, att hörsamma deras behov och att stötta där det behövs. Och allt börjar med en bra förskola.

Från dag ett har den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetat för att vända utvecklingen inom utbildningsområdet. Vi vet att när vi investerar i förskolan och skolan är det investeringar i vår gemensamma framtid. En hörnsten i den svenska modellen - vi har hört det förr, men jag säger det igen - är en stark och jämlik kunskapsskola där inte ett enda barn och inte en enda elev får lämnas efter.

Förskolan är ju en del av vårt gemensamma samhällsbygge. Den är i dag en självklar del av skolsystemet. Den har varit och är en förutsättning för tillväxt, en jämställd arbetsmarknad och ett livslångt lärande.

Tillsammans med en bra föräldraförsäkring är förskolan en viktig förklaring till att andelen sysselsatta kvinnor i Sverige är bland den högsta i världen.

Förskolan ska vara tillgänglig och svara mot familjers behov av omsorg, oavsett om det är en kommunal eller fristående förskola. Det är därför av största vikt att förskolan ska fortsätta att utvecklas.

Förskolan ska vara rolig. Den ska vara trygg och lärorik för alla barn. Barnen ska få möjlighet att lära och att utvecklas genom att leka, att skapa och att utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna.

Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Barnen ska erbjudas en god miljö i förskolan. Förskolans lokaler och utrustning ska bidra till barnens utveckling och deras lärande. Här är det viktigt att säga att det inte bara handlar om den inre miljön, utan det handlar också om en spännande och varierad utemiljö. Där kan barnen styra sin lek och känna trygghet utifrån sina behov.

Regeringens satsning på lokaler och pedagogiska utemiljöer tror jag har varit väldigt betydelsefull. Det är olyckligt att alla de borgerliga partierna inte inser värdet av detta.

Fru talman! Som jag nämnde är vi måna om att förskolan ska fortsätta att utvecklas. Det är därför också viktigt att vi aktivt bidrar till det.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har infört ett statsbidrag för mer personal i förskolan. Sedan 2015 betalas bidraget ut via Skolverket. Intresset är väldigt stort. Man har beviljat bidrag på nästan 1 miljard kronor. Jag vet att det gör skillnad.

För att ytterligare minska barngruppernas storlek har regeringen även återinfört riktmärken för gruppernas storlek. Det har resulterat i att sedan 1992 har barngrupperna inte varit så små som de är i dag. Det är en väldigt uppskattad förändring, men det är såklart inte tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi måste samtidigt tala om hur vi förstärker och förbättrar arbetsmiljön för barnskötare och förskollärare. De måste få bättre förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Här måste vi jobba tillsammans och gemensamt. De måste få fler kollegor att stötta sig mot och stöd från förskolechefer och huvudmän för att de ska klara sitt pedagogiska uppdrag.

Genom att engagera och känna engagemang kan man bidra till att öka målet om en god kvalitet tillsammans - detta genom att se behoven som finns i arbetslaget och ge förutsättningar att ta del av fortbildning och utvecklingssatsningar.

Lärarförbundet och Kommunal har vid flera tillfällen lyft oron över bristen på förskollärare och barnskötare. Vi delar också den oron. Om vi ska lyckas med uppdraget att utveckla förskolan behöver man fortsätta att satsa på att locka fler att söka sig till yrket.

Regeringens utredare Björn Åstrand har föreslagit att rektorer ska införas i förskolan. För oss socialdemokrater är det självklart att förskolan ska ledas av rektorer med samma goda förutsättningar som skolans rektorer. Jag ser därför fram emot regeringens förslag för att stärka ledarskapet i förskolan.

Fru talman! Genom tydliga insatser för fortbildning kan vi bidra till att personalen har de verktyg som behövs för att kunna genomföra sitt uppdrag på bästa sätt.

Insatser som matematiklyft och läslyft gäller numera också förskolans personal. Till skillnad från de borgerliga partierna prioriterar vi förskolan och vet att den är starten i ungas lärande. Därför behöver också förskollärarna och barnskötarna ges möjlighet till kompetensutveckling.

Ibland kan man höra antydningar om att det läggs för stor vikt på att kräva behörig och utbildad personal, att det viktiga är att det finns personal som visar omsorg och tar hand om barnen medan föräldrarna jobbar. Denna inställning är både fel och oroväckande.

Vi vet att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och visar större social kompetens jämfört med barn som inte har deltagit i förskolans verksamhet. Detta gäller särskilt barn som kommer med tuffa uppväxtvillkor och de barn som har föräldrar med en kort utbildning. En bra förskola är viktig för att ge alla barn bra förutsättningar, och det är därför viktigt att vi fortsätter att utveckla den. Vi vill ha och strävar efter ett jämlikt samhälle.

Det är därför som det är viktigt med en likvärdig förskola och att den är kompensatorisk. Dess stora värde för barns utveckling är att den ger barn trygghet, utvecklar deras sociala samspel och förmåga att bygga relationer samt stimulerar deras nyfikenhet och lust till lärande.

Samverkan för bästa skola är en av regeringens satsningar som ger direkt statligt utvecklingsstöd till skolor med sämst förutsättningar och som numera har utvidgats till att även omfatta förskolor. Skolverket arbetar nu med stöd anpassat utifrån de särskilda behoven på allt fler förskolor i landet som har särskilt svåra förutsättningar. Det är både viktigt och bra samtidigt som det ökar likvärdigheten. Dessvärre är även detta en insats som delar av borgerligheten är emot.

Fru talman! Jag ser att tiden rinner i väg. Men avslutningsvis vill jag berätta varför jag värnar extra mycket om förskolans fortsatta utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag har mött barn som har många tuffa erfarenheter i bagaget, och jag har sett blicken i deras ögon när de upplever att de blir sedda, hörda och förstådda. När de känner sig som en del av något stort, det är inte bara vackert utan det stärker också min övertygelse om förskolans roll.

Det finns barn i Sverige som växer upp under oerhört hjärtskärande förhållanden. Deras möjligheter vilar i händerna på våra fantastiska förskollärare och barnskötare. Det är bland annat därför som vi måste ge dem en bekräftelse på allt det goda arbete som de gör. De är oerhört viktiga. Det handlar, som jag inledningsvis sa, om vår framtid och våra framtida samhällsbyggare. Därför är det viktigt att alla barn i Sverige får ta del av en jämlik förskola.

(Applåder)

Anf. 148 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag vill återge vad Roza sa tidigare: Inte ett barn ska lämnas efter. Det låter väldigt vackert, och jag håller med om att det vore underbart om så var fallet.

Tyvärr ser dock verkligheten ut som den gör, vilket Roza så föredömligt beskrev. Därför tycker vi att man kanske inte alltid ska stirra sig blind på de lösningar som finns i dag. För vem kan sina barn bäst? Det är med största sannolikhet förhoppningsvis föräldrarna. Varför kan man då inte titta på alternativa lösningar där vi ger föräldrar möjlighet att kanske vara hemma med sina barn längre? Vi behöver inte styra in dem utifrån olika riktlinjer om hur många dagar som ska gå till den ena parten och hur många som ska gå till den andra parten.

Jag är helt övertygad om att svenska föräldrar vet bäst vem som ska stanna hemma med deras barn. Vi kanske inte är överens här, men jag tror att vi kan vara överens om att föräldrarna nog har bäst koll på sina barn.

Vi har presenterat andra lösningar. Exempelvis ska mor- och farföräldrar kunna stanna hemma för att barn inte ska skjutsas in i förskolan för tidigt. Hur bra förskolan än är är man inte särskilt stark som individ när man är ett år; man är i princip fortfarande ett litet knytt och behöver verkligen mycket kärlek, ömhet och framför allt uppmärksamhet av föräldrarna.

Jag hörde också att du föredömligt tog upp utemiljön. Jag håller med om detta. Det är fantastiskt. Problemet i dag är EU, och var Sverigedemokraterna står i EU-frågan behöver vi inte ta upp för någon längre debatt här. Men EU har väldigt mycket regler som sätter stopp för enkla saker som att gräva ned däck, lägga in en båt och fylla den med sand eller lägga in några stora stockar och stenar mitt i alltihop. Här säger EU-reglerna nej, trots att det är en fantastiskt bra lärmiljö för barnen.

Jag växte själv upp i skogen. Det var fantastiskt att ha den möjligheten och närheten.

Anf. 149 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Jag förstår att det är svårt att förstå varför jag säger att ingen ska lämnas efter eller att alla barn ska få ta del av en bra förskola. Jag tycker att detta är väldigt viktigt, för jag tror på förskolans pedagogik. Jag tror på att förskollärarna och barnskötarna är bäst lämpade att sköta det pedagogiska och ge våra barn rätt förutsättningar att klara sin skolgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Det finns forskning som säger att de barn som har gått på en förskola med hög och bra kvalitet också är de barn som klarar sig bättre i skolan efteråt. Men forskning är kanske inte alltid någonting som Sverigedemokraterna lyfter upp som det allra viktigaste. Ni blundar medvetet för mycket av den forskning som bedrivs vid våra universitet och högskolor för att den inte passar er världsbild. Det är oroväckande när man i utbildningsutskottet påstår att jämställdhet och arbetet mot strukturer och normer inte är bra för att barn ska få vara barn. Jag tycker att detta är väldigt olyckligt.

Jag lyssnade här tidigare på Stefan Jakobssons anförande och hade väldigt svårt att koncentrera mig. Det känns som att mycket är eget tyckande, och det finns en stor brist på forskning och evidensbaserad grund i det ni säger.

Anf. 150 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Huruvida vi grundar våra fakta och kunskaper på forskning och sådana saker kan vi ha en längre debatt om en annan dag.

Jag är dock helt övertygad om det som över 300 personer inom vårt gebit med ena foten i politiken och andra i verksamheten har tagit fram. Dessa personer besitter enormt mycket mer kompetens än någon av oss som sitter här inne, för de jobbar dagligen i denna verksamhet. De är också lokalpolitiker och bidrar med väldigt mycket. De sitter med på alla olika nivåer och bidrar till Sverigedemokraterna med en väldigt bra politik som vi kan driva. Det är en politik som är pragmatisk och verklighetsförankrad.

Jag ska dock inte hålla ett försvarstal. Vi är helt överens om att en förskola som har en hög och bra kvalitet garanterat kommer att se till att barnen mår bättre och lyckas bättre i skolan. Det är absolut så. Tyvärr är detta inte fallet. Vissa förskolor är så övertrasserade med barn att det mer eller mindre handlar om förvaring. Där finns det alternativa lösningar att ta till, tycker jag, för att komma över de pucklar som finns.

Huruvida våra världsbilder är likvärdiga eller ej vet vi kanske redan nu att så inte är fallet.

Min andra fråga har en annan inriktning. Jag tror att vi är överens om vikten av att barnen har en fast punkt i förskolan och att det inte är för stor ruljangs bland pedagogerna, utan att de verkligen stannar kvar. Sverigedemokraterna har presenterat något som är som en Singaporemodell med en helt annan löneinriktning och med helt andra nivåer. Enligt vår politik ska man inte behöva byta kommun för att få högre lön.

Just nu börjar hopplärarna fungera, framför allt i små kommuner. Vi talar inte om Arjeplog, men i till exempel Stockholms län är det nära mellan de olika kommunerna. Här har vi ett konkret förslag för att få pedagogerna att stanna kvar. Man ska kunna jobba i Sveriges minsta kommun och ändå vara den högst betalda förskolläraren, för att man jobbar i en modell som inte kräver att man byter kommun. Vilken lösning har Socialdemokraterna för detta?

Anf. 151 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Nu blev jag påmind om att Stefan Jakobsson även talade om att staten ska ta ett större ansvar över skolor och förskolor. Samtidigt säger han att de har väldigt stor koll på hur det är där ute för att de har lokalpolitiker som står med ena foten i kommunen och gör ett väldigt bra jobb. Jag måste säga att jag blir lite förvirrad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

När det gäller jämställdhetspolitiken vill jag också säga något. Anledningen till att jag och alla andra kvinnor finns här i lokalen är en medveten feministisk politik. Vi kvinnor har fått kämpa oss igenom så mycket för att kunna vara här. Om Sverigedemokraterna hade fått styra och backa tillbaka bandet skulle ingen av oss vara här, för saker händer inte av sig själva. Det finns vissa strukturer som väldigt många män gärna vill hålla kvar vid.

Jag talade om att vi ska minska barngrupperna. Vi ska såklart göra det attraktivt så att fler söker sig till förskollärar- och barnskötaryrket. Barngrupperna ska vara mindre så att man kan fokusera på sitt uppdrag och ge den omsorg och det stöd som barnen och eleverna behöver.

Nu blir min fråga retorisk eftersom detta är slutreplik. Jag blir dock väldigt provocerad när Sverigedemokraterna drar bort 9 miljarder för Sveriges kommuner. Stefan Jakobsson skakar på huvudet men så är det. Vi kan läsa det i er budget. Det är hur enkelt som helst. Det kan alla här inne göra. Hur kan detta bidra till att vi fortsatt ska kunna utveckla den svenska förskolan? Hur kan detta bidra till att fler söker sig till barnskötar- och förskolläraryrket? Jag får inte detta att gå ihop.

(Applåder)

Anf. 152 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag vill ta upp två delar. Den första handlar om att regeringen och även du, Roza, slår er för bröstet för att barngrupperna har minskat. Att de är de minsta sedan 1992 behöver jag nog gå tillbaka och titta på. Det känns som att det skulle vara en väldigt stor förändring. Det som är allvarligt i detta är huruvida detta har fått någon effekt ute i förskolorna.

Jag var själv ute på en förskola ganska nyligen, och där berättade de att de hade en barngrupp på 18 barn och tre personal. På papperet hade de delat upp gruppen i tre grupper med sex barn i varje. Det är klart att detta drar ned snittet enormt, om man jämför med 18. Men för barnen är det ingen skillnad alls. Det är samma personal. De delade upp barnen i grupper under delar av dagen och var tillsammans under andra delar av dagen redan tidigare. För dem är detta ingen skillnad. När man inte ställer krav på att personaltätheten ska öka får det här ingen praktisk effekt ute på förskolorna.

Den andra frågan jag vill ta upp handlar om att vi i dag har hundra tusen barn och föräldrar i förskolan som är oroade över om deras förskola kommer att finnas kvar. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte själv har gjort någon konsekvensanalys av vad vinstbegränsning i välfärden får för effekt.

En seriös revisionsbyrå - en av världens mest seriösa, nämligen Pricewaterhousecoopers - anger i sin bedömning att 80 procent inte klarar sig, och det innebär att ungefär 80 000 platser i förskolan försvinner. De här förskolorna är så små och har inget operativt kapital och får därför i princip inte göra någon vinst alls. De överlever inte. Hur ska kommunerna klara av att fokusera på att höja kvaliteten i förskolan om 80 000 platser försvinner?

För min valkrets Stockholms län, där det finns en ganska hög andel fristående förskolor, vore detta en katastrof eftersom barnen dessutom blir väldigt många fler i den här regionen.

Anf. 153 Roza Güclü Hedin (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Jag önskar ibland att Moderaterna och borgerligheten lade lika mycket kraft och energi på att lägga fram bra förslag på hur vi ska utveckla den svenska förskolan som på att försvara friskolekoncerner - stora koncerner som gör vinst på våra gemensamma resurser.

Vi har haft den här debatten. Även Daniel Riazat har tagit den. Låt mig vara tydlig med vart våra gemensamma resurser ska gå. De ska gå till skolorna och förskolorna. De ska återinvesteras i en verksamhet av bra kvalitet. De ska inte gå till vinster. Där kan vi sätta punkt.

I ditt huvudanförande, Maria Stockhaus, lyfte du fram väldigt mycket positivt om förskolan. Du talade om att säkerställa att läroplanen är likvärdig. Du pratade om lärartäthet, precis som du gör nu, om att förskollärarna ska bli fler och så vidare. Att friskolorna eventuellt kommer att läggas ned är bara skrämselpropaganda, men du måste titta på antalet obehöriga inom förskolan i friskolor. Det är lägre lärartäthet och lägre andel behöriga lärare. Hur ska den ekvationen gå ihop?

Anf. 154 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Om Roza Güclü Hedin hade läst våra motioner hade hon sett att vi har väldigt många förslag som syftar till att höja kvaliteten i förskolan.

Det som har föreslagits gällande vinster i välfärden är ett överhängande hot mot stora delar av förskoleverksamheten. Just inom förskolan är de allra flesta företag väldigt små. De drivs ofta av kvinnliga entreprenörer som velat starta någonting nytt och göra något annat än det som de hade möjlighet att göra inom den kommunala verksamheten.

Roza Güclü Hedin pratar om att detta är skrämselpropaganda. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man lägger fram ett så pass genomgripande förslag - vilket det faktiskt är för en väldigt stor del av den svenska välfärden - utan att ha gjort en seriös konsekvensanalys. Pricewaterhousecoopers har räknat på det här. Med de vinstbegränsningar som man lägger in i det här förslaget är det 80 procent av verksamheterna som inte överlever.

Nu har jag inte analyserat det här vidare, men för att spekulera skulle jag säga att det här kommer att drabba fristående förskolor i ännu större utsträckning, eftersom det är här de riktigt små företagen finns. De har absolut inte något som helst operativt kapital. De får alltså inte göra någon vinst alls. De klarar inte av några oförutsedda utgifter över huvud taget.

Jag tycker att hela den här debatten är helt absurd. Man får tjäna pengar på att bygga förskolor. Man får tjäna pengar på att leverera leksaker och annat pedagogiskt material till förskolan. Men om man bedriver en verksamhet av hög kvalitet och dessutom får ett visst överskott är det av någon anledning på något sätt skamligt. Frågan är var man ska dra gränsen. Mat är också viktigt på en förskola. Ska man inte få göra vinst på att sälja mat till förskolan? Var vill egentligen regeringen dra gränsen?

Anf. 155 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Vi vill säkra kvaliteten i välfärden genom att införa en vinstbegränsning. Det är det regeringen vill.

Maria Stockhaus! Jag vill återkomma till ditt huvudanförande, där du kallade oss populistiska. Det gällde frågan om barngrupperna. Jag har läst era motioner. Ni vill som bekant, som det står i era motioner, öka antalet timmar i barnens vistelsetid i förskolan. Jag tycker att det blir lite märkligt när ni pratar om populism. Vi försöker verka för att öka kvaliteten, minska barngrupperna, införa riktmärken och satsa pengar för att man ska kunna investera i fler förskollärare och barnskötare. I Stockholm ser Socialdemokraterna till att möjliggöra för barn att få fler timmar på förskolan. Vet du vad Moderaterna i Stockholm gör då? Jo, de skriker rakt ut. Innan ni kommer och lägger populistiska motioner i riksdagen kanske ni borde tala med era kamrater i Stockholm.

Anf. 156 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Jag tackar Roza Güclü Hedin för anförandet. Jag har ett behov av att få berätta lite och möjligtvis tillrättalägga en del saker.

Som jag upplevde det lät Roza påskina att alliansregeringen inte hade satsat på förskolan. Då vill jag berätta om Förskolelyftet, som alliansregeringen gjorde under ett antal år, och det förskolechefslyft som gjordes för att lyfta ledarskapet. Även olika andra satsningar gjordes. Jag ville få det sagt.

Jag har några frågor till Roza. Hon nämnde utemiljön och sa att hon trodde att det blivit mycket bättre. Hur stor var satsningen på utemiljön, och på vilket sätt har den påverkat barns lärande? Det är min första fråga.

Min andra fråga är: Tror Roza Güclü Hedin på de fristående förskolorna? På vilket sätt vill hon lyfta fram deras utveckling och det kvalitetsarbete som många fristående förskolor bedriver?

I replikskiftet nyss handlade det om att man inte ska få göra vinst med våra gemensamma resurser. Där lyfte Maria Stockhaus fram att man kan göra vinst på läromedel, mat, uteredskap och så vidare. Var går gränsen för vad man inte ska få göra vinst på?

Riksdagsledamoten från Socialdemokraterna talade också om att säkra kvaliteten och om obehöriga lärare i förskolan. Då är min fråga: Hur ser regeringen på möjligheten att låta Montessorilärare och Waldorflärare räknas som behöriga förskollärare?

Anf. 157 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Det var väldigt många frågor. Jag ska försöka svara.

Utemiljön satsades det drygt 500 miljoner på, om jag inte minns helt fel. Ulrika Carlsson undrar hur det kan bidra till ett bättre lärande. Det finns forskning om utformningen av utemiljöer. Det handlar om hur man försäkrar sig om att barnen kan upptäcka sin kreativitet och nyfikenhet utifrån hur utemiljön är utformad. Om den är stor eller liten påverkar deras psykosociala miljö. Den får inte vara för stor, för då blir det svårare att se och bemöta varje barn och så vidare. Inom det här området kan man göra en hel del som är av vikt för att kunna bedriva en bra undervisning och ge möjlighet för barn att upptäcka olika saker.

Jag tycker inte på något vis att det är fel med friförskolor. Vi har väldigt många goda exempel i min hemkommun. De bedriver en väldigt god verksamhet. Mitt problem är att jag inte tycker att man ska ta ut vinst genom våra gemensamma resurser. Vinsten ska återinvesteras för att kunna ge en bättre verksamhet och öka kvaliteten.

Du nämnde Förskolelyftet, Ulrika Carlsson. Det fanns absolut delar i förskolepolitiken som var bra även under alliansregeringens tid. Du är en väldigt sympatisk centerpartist på alla sätt och vis, men i er nuvarande budget finns det jättemycket nedskärningar. Ni vill ta bort i princip varenda satsning som skulle kunna ge en förskola med bättre kvalitet. Till exempel vill ni inte satsa 830 miljoner på minskade barngrupper, som vi gör. Ni drar ned på upprustningen av skollokaler, ni vill inte att vi ska stimulera till nattis och så vidare.

Anf. 158 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Jag tackar Roza för möjligheten att berätta lite mer om Centerpartiets politik. Om du läser hela Centerpartiets budgetmotion, Roza, ser du också att det finns andra delar inom till exempel utgiftsområde 25 där vi inte vill ha alla dessa riktade statsbidrag, som regeringen nu genomför, utan vill lägga samman dem. Vi tror nämligen att besluten fattas bäst så nära verksamheten som möjligt. Det är våra kommunpolitiker i olika kommuner som vet vilka satsningar som redan har gjorts där. Man kanske redan har byggt ut förskolegårdarnas miljöer och därmed inte ser något behov av att det just nu ska finnas ett sådant statsbidrag från regeringen. I en annan kommun kanske man under flera år har gjort en satsning på barngruppernas storlek. Vi tycker att det är viktigt att kommunerna själva har makten över sitt eget utvecklingsarbete, inte minst eftersom vi anser att förskolan är en viktig verksamhet för barns utveckling.

Jag går tillbaka till frågan om vinst på våra gemensamma resurser. Jag vet att det är en fråga. Samtidigt finns det fantastiska fristående förskolor som på olika sätt använder sig av bussar där man åker ut och ser en större omgivning där barnen ändå är i en trygg miljö.

De förskolecheferna och förskoleägarna har ändå lyft fram att med det vinstbegränsningsförslag som regeringen har lagt fram kommer man inte att kunna fortsätta bedriva den verksamhet som är en del i den pedagogiska utvecklingen.

Jag har svårt att förstå när man talar om våra gemensamma resurser att det enbart handlar om lärandet i förskolan och inte någon av de andra delarna. Det är den saken som bekymrar mig väldigt mycket. Det handlar om att man stannar av i den pedagogiska utvecklingen, inte minst när det gäller våra förskolor.

Jag vill också gärna höra någonting om Montessori- och Waldorfförskollärarna innan repliktiden är slut.

Anf. 159 Roza Güclü Hedin (S)

Herr talman! Det är bra att jag får höra lite grann om centerpolitiken. Det jag läser mig till är att ni kommer att dra ned 12 miljarder på kommunsidan. Det motsvarar kostnaden för ungefär 25 000 förskollärare. Det vore en olycklig riktning om det skulle vara så att vi inte ska ha råd och möjlighet att satsa mer på förskolan.

Debatten har tyvärr kommit att handla för mycket om den vinstutredning som finns och för lite om hur vi vill jobba framåt. Det är väldigt viktigt att vi säger till de förskollärare och barnskötare som lyssnar att vi kommer att fortsätta att utveckla svensk förskola.

Om vi får möjlighet kommer vi att fortsätta att minska barngrupperna. Vi kommer att fortsätta att satsa på kvalitativa insatser med stöd av Skolverket för att kunna utveckla varenda förskola till att bli bra och med en god kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi kommer att fortsätta att kompetensutveckla vår personal inom förskolan. Vi kommer att se till att de får de verktyg som behövs för att kunna bedriva sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Vi kommer att stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan genom att förhoppningsvis få förskolerektorer att bli en del av det sammanhållna skolsystemet.

Vi måste satsa på förskolan för att komma ifrån en känsla av oro som många inom personalen har. Det handlar om att komma ifrån samvetsstressen. Vi måste verkligen jobba gemensamt. Jag hoppas att Ulrika Carlsson bidrar till att vi i framtiden gemensamt kan diskutera olika professioner och pedagogiska inriktningar även inom förskolan. Jag tror att det kan berika på många sätt. Men det viktiga är kvaliteten.

(Applåder)

Anf. 160 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Dagens debatt handlar om förskolan, som vi säkert alla har förstått nu. Det är den del av utbildningsväsendet som vänder sig till de allra yngsta barnen, de som ännu inte börjat i grundskolan.

I dag har förskolan sin egen nationella läroplan och sina egna mål. Förskolans mål är att erbjuda trygg omsorg och att stimulera barnens utveckling och deras lust att lära.

Förskolan är platsen för lekens pedagogik. Här får barnen möjlighet att fantisera, låtsas, träna empati och i leken få lära känna varandras erfarenheter. Det är i leken barnet utvecklar sin sociala förmåga och gör sig beredd på vad som komma skall.

Allt började i Tyskland med en man som hette Friedrich Fröbel. År 1837 startade han en förskola, eller en kindergarten. Han sa att leken är det kommande livets hjärtblad, ty i leken visar sig människans djupaste anlag, hennes innersta väsen. Det är fint.

Till Sverige kom kindergarten i slutet av 1800-talet. Kindergarten blev barnstuga, som blev daghem. 1968 års barnstugeutredning lämnade sitt förslag, och förskola blev det vedertagna begreppet för verksamheten.

I samband med detta överfördes också ansvaret från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Det var en klar markering om vad verksamhetens uppgift var. Det pedagogiska innehållet fick i och med detta en betydligt mer framträdande roll och en egen läroplan.

Inom förskolan har det också utvecklats verksamheter med olika pedagogiska strategier som bland annat Reggio Emilia, Waldorf, Montessori och ur och skur, som föräldrar kan ges möjlighet att välja där verksamheterna finns.

Förskolan har en läroplan sedan 1998. Den reviderades 2016. Den ska de hålla sig till. Det ska vara den som styr verksamheten. Förskolan blev en egen skolform 2004. Utifrån läroplanen ska huvudmän och personal forma en väl fungerande förskola för alla barn. Kommunerna har tillsynen över verksamheten, men det finns både kommunala och privata huvudmän.

Förskolan är för de flesta barn i vårt land starten på deras resa i det livslånga lärandet. Förskolan har stor betydelse för barns utveckling och ger barnen likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Vi vet att forskningen visar på att barn som har gått i förskolan lyckas bättre i skolan än de som inte har gjort det. Det gäller särskilt barn som har föräldrar med kort utbildning eller barn som av olika skäl lever i utsatta situationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Förskolan är en viktig start i det svenska skolsystemet. Vi kan se att barn som fått gå i förskolan presterar bättre även i årskurs 9. Därför är det viktigt att förskolepersonalen har goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet med barnen.

Regeringen investerar i mindre barngrupper, och det börjar få genomslag ute i verksamheterna. Det ger den pedagogiska personalen bättre förutsättningar att möta varje barn. Leken och det lustfyllda lärandet är det som präglar barnens utveckling, och nyfikenhet ska fångas upp och ge avtryck i hela verksamheten.

En hög kvalitet ska prägla hela förskolan. Barnen ska känna sig lika sedda oavsett vilka de är. Det är viktigt att personalen har en god utbildning i att motverka traditionella könsmönster och könsroller och att varje barn får möjlighet att utvecklas i sin egen takt och på de sidor som för dem faller sig naturligt.

Att säkerställa att barnen får en god och näringsriktig mat spelar också en avgörande roll för barnens välbefinnande. Det handlar om att använda maten som ett pedagogiskt instrument för kunskapen om hur vi fungerar som biologiska varelser samtidigt som man lyfter fram frågan om hur mat produceras. Glädjande är att 44 procent av maten som serveras i förskolan är ekologisk. Måltiderna är också tillfällen då barnen får social träning.

Förskolan står såklart inför stora utmaningar. Det vet vi alla. Likvärdighet och jämlikhet är två begrepp som är otroligt viktiga, inte minst när vi pratar om förskolan. Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för de pedagoger som arbetar där.

Regeringen arbetar aktivt med insatser för att stödja en positiv utveckling. En av dessa är att förskolan är med i satsningen Samverkan för bästa skola. Det är en satsning som riktar sig till förskolor i socioekonomiskt svaga områden. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor till förskolor i dessa områden bland annat för att kompetensutveckla och satsa på flerspråkighet.

Herr talman! Det år då barnet fyller sex år lämnar hen förskolan och flyttar upp i förskoleklassen. Överlämningen mellan förskola och förskoleklass har förtydligats vid en revidering av läroplanen, liksom vikten av korrekt information om innehållet i utbildningen och vem som har ansvaret för att information överförs. Ännu ett viktigt steg tas i en ung människas liv.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Anf. 161 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Tack, Elisabet Knutsson, för anförandet och historielektionen, om jag får kalla det så, om Tyskland i mitten av 1800-talet!

Jag har ett par frågor som jag skulle vilja ställa. Jag skulle först vilja ställa samma fråga som jag ställde till Roza Güclü Hedin från Socialdemokraterna. Tror Elisabet Knutsson på de fristående förskolorna? Man säger att åtta av tio fristående skolor kan komma att behöva läggas ned på grund av det vinstbegränsningsförslag som nu föreligger. Hur ser Elisabet Knutsson på den farhåga som finns? Det finns många fristående förskolor som är väldigt viktiga för de barn som går där. Detta är egentligen min första fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Min andra fråga handlar om det som Elisabet Knutsson valde att ta upp i den allra sista delen i sitt anförande. Det handlar om vikten av en övergång när man lämnar förskoleklassen. Vi har haft en tidigare diskussion, som vi är väl medvetna om, om en tioårig grundskola. Nu blir det först en överlämning. Sedan blir det ytterligare en om ett år. Ser inte Elisabet Knutsson att det för barnens lärande och utveckling vore mer positivt att ha en mer sammanhållen skola än vad det nu blir med, liksom, ett mellanår mellan förskolan och grundskolan? Elisabet Knutsson nämnde ju också vikten av förskola innan man börjar grundskolan.

Anf. 162 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Vi kan börja med frågan om vinster i välfärden - återigen. Jag vill gärna svara Ulrika Carlsson. De förskolor som är kooperativa och de som är ideellt drivna kommer inte att drabbas av några förändringar. De behöver inte bekymra sig - det gäller de små förskolor som är föräldrakooperativa eller som drivs av olika organisationer.

Sedan gäller det farhågor. Ja, jag har tänkt mycket på det här med att tjäna pengar på det kollektiva. Jag är själv född småföretagare och uppvuxen som småföretagare. Jag har drivit företag i hela mitt liv, och jag tänker på att jag aldrig någonsin har varit försäkrad någon inkomst.

Det jag tycker är intressant med skolverksamheten är att man både plockar ut en vinst från vårt gemensamma och är garanterad en inkomst. Alla som startar en skola och som får barn inskrivna där vet hur mycket pengar de får. Då tänker jag att många föräldrar kan ha farhågor om det är så att skolorna måste lägga ned för att man inte får lov att plocka ut vinsten från de kollektiva pengarna. Men det finns också andra farhågor som föräldrar kan ha, som handlar om att en skola helt plötsligt kan bestämma sig för att lägga ned sin verksamhet.

Anf. 163 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Tack, Elisabet Knutsson, för svaren! Det sägs att man vet hur mycket pengar man får. Det beror ju på hur många elever som väljer att börja. Man kan lyssna på friskolor eller mindre skolor över huvud taget. Vi vet att den elevpeng vi har gör det väldigt sårbart på olika sätt. Skulle man av någon anledning mista två elever som flyttar från skolan blir det oerhört sårbart för den kvarvarande verksamheten. Det är klart att man inte på det sättet är garanterad pengar. Man är det för varje elev, men det är inget som garanterar att man ska ha ett visst antal elever.

Jag skulle vilja fråga Elisabet Knutsson om något just när det gäller de fristående skolorna och om hur man lyfter frågan om antalet obehöriga lärare och så vidare. Elisabet Knutsson valde själv att nämna Montessoriskolorna och Waldorfskolorna som exempel. Man har från deras sida framfört möjligheten att som utbildad Montessorilärare faktiskt räknas som behörig lärare. Hur ser Elisabet Knutsson på de delarna, som är viktiga på olika sätt?

Sedan skulle jag vilja tillägga något - jag kommer nu tillbaka till de små friskolorna. Det är inte alls bara de stora koncernerna som är aktiebolag, utan det finns också ganska många små bolag som bedriver skolverksamhet och som verkligen brinner för möjligheten att driva en bra förskola eller en bra grundskola. Det är också de som säger att de ser svårigheter med detta förslag och som upplever att det ibland kommer att bli nästan omöjligt att vara kvar. Man säger att förslaget om vinstförbud är oseriöst. Det ställs krav på en stabil ekonomi, men samtidigt finns det inte möjligheter att bygga upp en stabil ekonomi. Hur ser Elisabet Knutsson på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag vill också gärna ha svar på frågan om utbildade lärare när det gäller de alternativa pedagogiska inriktningarna.

Anf. 164 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Hur förslaget till slut kommer att se ut vet varken Ulrika Carlsson eller jag. Det är ett förslag som är en grund för vidareutveckling. Precis som när det gäller alla andra utredningar som görs inom olika områden lyfter man inte utredningens förslag rätt in i verksamheten och säger: Utredningen har sagt så här - punkt slut. Här finns det såklart anledning att titta närmare på både det ena och det andra. Men det som är viktigt för oss är till syvende och sist att de pengar som kommer från det kollektiva ska gå till det kollektiva. De ska inte lyftas ut som övervinster. En viss vinst måste man ha, som man kan stoppa in i verksamheten. Men det är övervinsterna som vi inte accepterar.

Sedan gäller det Montessorilärare och Waldorflärare. Jo, det är väl också någonting som man behöver titta på: hur man kan ge dem någon form av legitimation. För min egen del, som miljöpartist, tycker jag att det låter sympatiskt, men det är ingenting som regeringen har tagit ställning till.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 mars.)