Förskolan

Anf. 74 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Svårigheterna i svensk förskola är tyvärr många, och i alltför många år har regeringen inte gjort tillräckligt. Under denna debatt vill jag beröra en del av de åtgärder som behöver vidtas för att vi ska komma till rätta med denna situation.

Jag vill att man ska komma ihåg att varje gång man talar om problem med ordning, resultat och måluppfyllelse i svensk grundskola bör man ha sett det komma redan i förskolan. I svenskt skolväsen måste varje stadium räknas, och att agera i sista minuten måste bytas ut till att agera i första stund.

Tänk att kunna språket i det land du bor och lever i, att förstå vad andra säger och att kunna göra din egen röst hörd. Det är vår skyldighet som riksdagsledamöter men också som vuxna individer i detta land att säkerställa varje barns rätt till svenska språket. Utan det är risken stor att barnet blir en främling i sitt eget hemland, och så kan vi inte ha det i Sverige.

Därför vill Moderaterna att varje barn ska genomgå en språkscreening vid BVC:s treårskontroll. Då kartläggs språkutvecklingen, och för den som behöver det fastställs behovet av språkförskola. Språkförskolan ska vara obligatorisk och alltså gälla för varje barn som behöver det. Så lägger vi grunden till ett fritt liv i ett fritt land.

Förskolan

Ska detta vara möjligt måste vi komma till rätta med den enorma brist på förskollärare som finns. Moderaterna vill att vi gör det mer attraktivt att arbeta inom förskola och att vi skapar fler vägar till möjlig anställning. Karriärstegsreformen måste därför gälla även förskolan, och vi behöver en kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker och arbetsverksamma som vill ta anställning i vår förskola.

Vad vi också behöver göra är att se till att barn som tidigt uppvisar behov av mer stöd faktiskt får det. Med Moderaternas förslag blir specialpedagoger och speciallärare en naturlig del av förskolors arbetslag. Det skulle gynna alla barn.

Varje barn och alla föräldrar bör kunna förvänta sig en förskola eller pedagogisk omsorg i toppklass. Men det är tyvärr inget man i dag kan ta för givet. Med ett system som är ojämlikt i tillståndsgivning och tillsyn blir det inte riktigt bra. Både kommuner och skolor menar att dagens system inte fungerar och att det dessutom är svårt att upprätthålla. Därför måste Skolinspektionen ta över all tillståndsgivning och all tillsyn. Bara så kan vi garantera en god pedagogisk kvalitet för varje barn.

Fru talman! I morgon är det exakt ett år sedan den här riksdagen röstade igenom vårt förslag om att genomföra en övergripande utredning av svensk förskola. Detta är något som har efterfrågats av facken, professionen och forskarna. Vi väntar dock fortfarande på att regeringen ska verkställa riksdagens beslut. Helt ärligt kan inte Socialdemokraterna ducka det ansvar de har gentemot varje lärare och varje barn att skyndsamt påbörja detta arbete.

Jag vill yrka bifall till reservation nummer 8.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag uttrycka mitt stöd för det ukrainska folket - vi sörjer deras förluster. Sverige behöver svara på Putins fullskaliga invasion med mer än fördömanden, och min förhoppning är att statsministern starkt står för en sådan ståndpunkt i kväll.

(Applåder)

Anf. 75 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! I år är det 50 år sedan dagis blev förskola. Det är 87 år sedan Alva Myrdal drev igenom folkbarnträdgården för alla, och det är 168 år sedan den första barnkrubban öppnade på Kungsholmen i Stockholm. Faktum är att lokalerna på Kungsholmen fortfarande finns kvar, och enligt uppgift bedrivs förskola där än i dag. Men vi kan förhoppningsvis utgå från att det skett lite förändringar av såväl pedagogiken som de fysiska lokalerna sedan dess.

Samtidigt som det har skett enorma förändringar sedan den första barnkrubban finns det andra delar där det ibland känns som att det inte har hänt någonting alls. Än i dag, 2022, finns det nämligen barn som far illa, av den enkla anledningen att lagen inte hänger med. Men vi som befinner oss i dessa lokaler har mandatet att förändra lagen och ta bort de hinder som riskerar att leda till att barn faller mellan stolarna.

Ponera att en förälder är kraftigt alkoholiserad och att detta leder till allvarliga missförhållanden för den personens barn. Inga kläder tvättas, det finns inte mat, sömnen blir bristande på grund av fester och hög volym. Och när barnet inte gör som föräldern säger leder det till våld, ren barnmisshandel.

Personalen på förskolan börjar se tecknen. Barnet i fråga verkar inte må speciellt bra utan är magert och blekt och drar sig undan. Kanske blir barnet utåtagerande mot andra barn. Man blir såklart orolig och tar en dialog med föräldern i fråga, som svarar att allt är bra hemma och inte alls förstår vad det kan bero på. Föräldern kanske snarare överför ansvaret på förskolan och menar att de inte har gjort sitt jobb med barnet.

När frågorna återkommer gång på gång inser föräldern till slut att det nog bara är en tidsfråga innan sanningen kommer fram. Då byter man förskola - kanske byter man till och med till en annan huvudman. Cirkusen börjar om, och det dröjer ett tag innan frågorna börjar komma. När frågorna börjar bli besvärliga sker återigen ett byte av förskola. Den här gången flyttar man till grannkommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

På det nu tredje varvet av frågor från förskolan hinner det hela ändå inte uppmärksammas tillräckligt innan det är dags för sommarlov, och efter sommarlovet är det dags för grundskolan i stället - ny plats, ny personal - och allt börjar om igen.

Det jag nu har berättat har skett i verkligheten. Det enda positiva i denna historia är att den slutar någorlunda lyckligt, för till slut lyckades en lärare knyta en så nära kontakt med eleven att denne till slut vågade berätta om sin kraftigt alkoholiserade mamma. Då var eleven tio år. I dag mår eleven enligt uppgift bra.

För att information ska kunna delges mellan förskolor, huvudmän eller kommuner eller mellan för- och grundskola krävs samtycke. Ett barn kan inte ge sitt samtycke, så ansvaret hamnar därmed på vårdnadshavaren. Hur många vårdnadshavare kommer att ge sitt samtycke om informationen innehåller något som de vill gömma eller dölja?

Vi är en lagstiftande församling. Vi kan ändra lagen. Vi kan åtgärda de brister som ledde till att det dröjde nästan tio år innan denna elev fick hjälp. Jag vill därför yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 4 om informationsöverföring för att revidera regelverket för orosanmälningar för att möjliggöra informationsutbyte mellan förskola och grundskola eller vid byte av förskola eller huvudman.

Vid sidan av våra reservationer i detta betänkande finns även ett särskilt yttrande från Sverigedemokraterna. Då vi har över 30 förslag på området går det inte att yrka bifall till alla. Dessutom bereds några förenklat - det vill säga vi har redan röstat om debatterat och hanterat dessa förslag tidigare. Med detta särskilda yttrande tydliggör vi ändå att vi står bakom alla våra förslag, såväl nya som gamla, även om jag inte tar upp dem här i talarstolen i dag.

Med dessa 30 förslag driver Sverigedemokraterna frågor som barngruppernas storlek, antal barn per pedagog, vikten av det svenska språket i läroplanen och hos personalen, att förhindra klädkontroller när vårdnadshavare ringer förskolan och ber personalen se efter ifall deras dotter har sin slöja på sig, slopande av karensavdraget för personalen, förbättrad vistelsemiljö och arbetsmiljö, att Skolinspektionen ska överta tillsynen även för de fristående förskolorna, den öppna förskolans uppdrag, fler män i förskolan och så vidare.

Jag hade såklart gärna velat berätta mer om alla förslag om hur vi kan göra den svenska förskolan bättre, men jag är rädd att både talmannen och mina kollegor här hade gått hem för länge sedan innan jag blivit färdig.

Men låt mig uppehålla mig vid ett förslag från Sverigedemokraterna, och låt mig berätta en liten historia till. Under 2019, innan vi hade en pandemi som lamslog vårt land, genomförde jag en resa genom Sverige där jag besökte ganska många förskolor. På en av dessa förskolor nedåt i landet berättade en pedagog om en väldigt obehaglig upplevelse.

Vid frukosten en morgon hade en pojke tagit en smörkniv, satt den mot sin hals, tittat pedagogen ganska djupt i ögonen och sedan gjort en rörelse som för att skära av halsen med smörkniven. Pedagogen hade såklart frågat pojken varför han gjorde så. Pojken hade svarat: Min pappa säger att du är smutsig, för du har inte slöja. Och har man inte slöja, då ska man dö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Detta ledde såklart till konsekvenser eftersom pedagogen tog det vidare till vårdnadshavare, till sin chef och till mig. Vad blev konsekvenserna? Jo, pedagogen fick sig en utskällning och jobbar nu på en ny förskola i en annan kommun.

När jag vid slutet av 2019 ställde en skriftlig fråga till dåvarande utbildningsministern Anna Ekström om att förbjuda den värderingsstyrda slöjan i förskolan svarade ministern:

"Förskolans och skolans personal är enligt socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att barn far illa. I den sakpolitiska överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, anges att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska öka."

Notera att det nu ligger ett förslag på bordet från Sverigedemokraterna och Liberalerna om att i förskolan arbeta med att motverka hedersrelaterat förtryck. Det verkar, utifrån vad som har sagts under våra samtal i utskottet och hur det har yrkats, som att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet kommer att rösta nej till detta nästa vecka när vi voterar.

Jag undrar: Vilka signaler sänder det till den lilla pojken på fem år och hans kompisar när det är pedagogen som får en utskällning? Vilka signaler sänder det till pojkens familj när det är pedagogen som får göra avbön och be om ursäkt för att ha lyft problematiken med pojkens agerande? Vilka signaler sänder det till familjer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer när en pedagog som uppmärksammar problematiken inte längre jobbar kvar utan får flytta till en annan kommun?

Om man nu menar allvar med att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska öka förväntar jag mig ett bifall till detta och andra viktiga förslag, i nästa vecka och i framtiden. Eller vilken signal vill ni skicka till de pedagoger som faktiskt vågar säga ifrån och följer socialtjänstlagen?

(Applåder)

Anf. 76 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Den svenska förskolan är fantastisk, och den är på många sätt unik om vi jämför med stora delar av världen. Den är något som vi ska värna, utveckla och utöka.

Men under senare år har någonting förändrats, och det är inte till det positiva. Under 2017 började Förskoleupproret ta in berättelser från personal i förskolan under hashtaggen #pressatläge. Syftet med #pressatläge var att påvisa hur förskolechefer, förskollärare och barnskötare i dag inte längre kunde upprätthålla kvaliteten enligt de lagar och riktlinjer som de är ålagda att följa.

På bara ett par veckor hade antalet berättelser landat på närmare 1 000. En kort tid därefter hade tusentals fler kommit till. Genomgående vittnade de om en förskola som var på väg att falla sönder. Det blev en stor samling vittnesmål av förskollärare, förskolechefer och barnskötare, som berättade att de inte får en chans att arbeta utifrån de styrdokument som de är ålagda att följa. Många liknade förskolan vid ett sjunkande skepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Trots detta, trots protester och trots konstruktiva samtal som ägt rum på initiativ av Förskoleupproret har inte mycket förändrats till det bättre. Andelen behöriga förskollärare och barnskötare inom förskolan blir allt lägre, och den största grupp som rekryterats till förskolan på senare år har helt saknat utbildning för att arbeta med barn.

Bortsett från det faktum att privatägda marknadsförskolor sätter i system att anställa obehörig personal för att ge lägre lön och på så sätt kunna ta ut vinster har också kommunala förskolor, ofta i kommuner som styrs av borgerligheten, genomgått stora nedskärningar. Beräkningsmodellen för barngruppsstorlekar ändrades för ett antal år sedan. Den mäter barngruppernas storlek när de är som minst, men den verklighet som förskolans personal verkar inom är något annat än de siffror som vi får ta del av. För få behöriga och för lite personal samt stora barngrupper har lett till en arbetsmiljö som inte är hållbar. Denna verklighet rimmar illa med det som vi alla är överens om här, nämligen att vi måste göra de stora satsningarna tidigt.

Fru talman! Aldrig har det varit så tydligt som 2020 hur beroende vi är av de samhällsbärande yrkesgrupperna - de som vårdar sjuka i vården, ger omsorg till de äldre, undervisar barn, kör bussarna eller jobbar inom livsmedelsindustrin och handeln för att vi ska kunna handla den mat vi behöver. Gemensamt för nästan alla dessa grupper, utöver att de inte kunnat jobba hemifrån, är att de också ofta arbetar på obekväm arbetstid.

Kommunerna ska enligt skollagen sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Men vad detta innebär är det upp till kommunerna att tolka själva. Detta säger också Skolinspektionen i sin granskning.

Vänsterpartiet har länge drivit att barnomsorg på obekväm arbetstid ska vara en rättighet. Det ska inte spela någon roll vilken kommun man bor i. Alla föräldrar ska kunna ta ett arbete och veta att om det finns behov finns det någon som tar hand om deras barn. Så här i pandemitider, som vi nu förhoppningsvis är i slutet av, blir tillgången till barnomsorg ännu viktigare för att vårt samhälle ska fungera.

Det är viktigt att barnomsorgen, oavsett när på dygnet den behövs, är just omsorg och inte bara barnpassning. Verksamheten måste bedrivas på pedagogisk grund. Därför är det avgörande att den personal som arbetar inom barnomsorgen har rätt utbildning och att även de som arbetar utanför ordinarie arbetstid får möjlighet till fortbildning. Kommunerna måste därför bli bättre på att granska kvaliteten på verksamheten. Men huvudansvaret, menar vi, ligger ändå på staten.

När kommunerna erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid är det oftast på kommunens villkor utan hänsyn till föräldrarna. I många av de kommuner som faktiskt erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid förväntas föräldrarna själva aktivt höra av sig och efterfråga den utan att ens ha informerats om huruvida den finns eller inte. Om information finns på kommunens hemsida är den ytterst sällan på andra språk än svenska. För att få rätt till omsorgen förväntas föräldrarna känna till sina scheman lång tid i förväg, något som inte alltid är möjligt, speciellt i pandemitider.

Med nuvarande otydliga lagstiftning är det svårt att från nationellt håll ställa krav på en fungerande verksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi menar därför att det är hög tid att ändra lagen och lagstifta om rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.

Jag vill yrka bifall till reservation 11 från Vänsterpartiet.

Anf. 77 Christian Carlsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! I dag är hjärtat tungt. Det är tungt av sorg och vrede över Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det är också fullt av solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket. Det finns inget viktigare för oss nu än att fullt ut stödja Ukraina.

Friheten och demokratin ska segra, så att våra barn och Europas barn får möjlighet att växa upp med hopp och framtidstro. Vår uppgift här i dag, inom ramen för vår självständiga demokrati, är att diskutera förskola och barnomsorg.

Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 3.

Fru talman! Kristdemokraternas främsta ambition när det gäller förskola och barnomsorg är att ge barnen en trygg start i livet. Föräldrar ska därför ha möjlighet att själva välja barnomsorgsform, oavsett om de väljer kommunal eller fristående förskola eller en dagmamma. Kommunerna har i dag en skyldighet enligt skollagen att informera vårdnadshavare om utbildning i bland annat förskolor och pedagogisk verksamhet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar och lättillgänglig. Men tyvärr fungerar det inte alltid så i praktiken.

Vi har många uppdrag i landets kommuner om att öka andelen barn i förskolan. På sina håll gör detta att de andra barnomsorgsformerna, exempelvis familjedaghem, i princip göms undan från den här informationen.

Vi kristdemokrater vill därför införa ett aktivt barnomsorgsval i kommunerna, liknande de förslag om aktivt skolval som finns i dag. Då skulle kommunen vara skyldig att likvärdigt och tydligt informera alla föräldrar om vilka barnomsorgsformer som faktiskt finns. På så vis får familjerna makten att göra ett informerat val av barnomsorgsform, och de kan bestämma själva vilken barnomsorg de vill ge sina barn.

För att stärka valfriheten vill vi också införa vad vi skulle kunna kalla en dagmammegaranti. Familjedaghem hette det tidigare; nu kallas det pedagogisk omsorg. Vi vill alltså lagstifta om att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda familjedaghem för de föräldrar som så önskar. För många barn, speciellt de yngsta, ger familjedaghem ett nära sammanhang, en trygghet och ett lugn som är svårt att få i många förskolor.

Vidare föreslår vi att Skolinspektionen ska ta över tillståndsgivning och tillsyn över familjedaghem och förskolor, så att tillsynen faktiskt sker på objektiva grunder.

Fru talman! Valfriheten är viktig. Man ska inte lämnas maktlös i välfärdsstaten. Men som förälder ska man också kunna känna sig trygg med att förskolan är stimulerande och utvecklande för barnen. Svenska förskolor ska därför hålla en hög pedagogisk nivå. De ska bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Och självklart ska förskolan rymma mycket lek och rörelse. Fokus bör främst vara på barnets sociala utveckling.

Jag vill samtidigt betona att jag och Kristdemokraterna tycker att det är helt rätt att förskolans läroplan nu har ändrats så att det tydligt framkommer att barnens utveckling när det gäller det svenska språket ska stärkas.

Alla barn i förskolan behöver få lyssna på högläsning och prata om berättelserna som de har lyssnat till. Men det är klart att det är särskilt viktigt för de barn som inte kommer i kontakt med svenska språket hemma. Från Kristdemokraternas sida har vi tagit initiativ till en utredning om språkförskola eller annan barnomsorg på deltid från fyra års ålder, just för att stärka barnens språkutveckling och kunskaper i svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Det viktigaste för oss kristdemokrater, oavsett barnomsorgsform, är att det finns tid för barnen. Vi behöver därför minska barngruppernas storlek i förskolan. Skolverket har i dag riktmärken. Som riktmärke har man att det ska vara sex till tolv barn per småbarnsgrupp för barn i åldern ett till tre år. Men enligt Lärarförbundet arbetar 75 procent av förskollärarna i en småbarnsgrupp som är större än det rekommenderade riktmärket. 32 procent arbetar i en barngrupp med 16 barn eller fler. Så kan vi faktiskt inte ha det. De stora barngrupperna måste minska. Vi skulle vilja ha ett maxtak om tolv barn per småbarnsgrupp i förskolan.

Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja säga att jag är glad över att vi i Kristdemokraterna tack vara vårt samarbete med Moderaterna och med Sverigedemokraterna har fått stöd för en budget som innebär mer pengar till att minska barngruppernas storlek.

Den nystart för Sverige som vi står för innebär mindre barngrupper i förskolan och mer tid för barnen. Det är en politik som gör att fler barn blir sedda, bekräftade och kan känna sig trygga i förskolan. Och trygga barn är det som på allvar lägger grunden för ett tryggt samhälle, ett tryggare Sverige.

(Applåder)

Anf. 78 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det är en väldigt dyster dag i dag med tanke på det som händer i Ukraina. Våra tankar går givetvis till det ukrainska folket, alla som lider och alla som kämpar för sitt lands existentiella överlevnad.

Vi hade tidigare i dag en frågestund. Det var en mycket speciell stund. På ett väldigt värdigt sätt var också Ukrainas ambassadör här. Vi känner alla av den djupa oron, inte bara för Ukraina utan också för vad den ryska aggressionen i förlängningen kan leda till för länderna runt omkring.

Jag vill säga några ord om förskolan, även om det känns lite speciellt en dag som denna. Det är ju viktigt att det svenska demokratiska maskineriet på något sätt ändå rullar vidare. Det är det vi är stolta över. Det är det vi har. I framtiden kanske vi likt Ukraina tvingas att försvara och kämpa för den demokrati som vi har - ännu hårdare än tidigare generationer i Sverige har gjort.

Faktum är att tidigare generationer inte bara har kämpat för den svenska demokratin, parlamentarismen, grundlagsskyddade fri- och rättigheter och så vidare. Parallellt med detta har de också kämpat för att bygga en välfärdsstat. Principen är att alla är med och betalar och att alla får ut något av välfärden.

Idén i välfärden är också att vi, när vi är väldigt unga, ska kunna gå på dagis, eller det som i dag heter förskola. Där läggs grunden för ett livslångt lärande. Vi växer som individer, växer socialt, får kunskap och så vidare.

Vi vet hur viktigt detta är, och vi vet hur viktigt det är för sammanhållningen i Sverige att vi har någonting gemensamt. I vårt land är det väldigt viktigt att det finns gemensamma värderingar, som varje uppväxande generation får dela och får lära sig och som också kan prägla vårt samhälle framöver.

Förskolan är en fantastisk uppfinning i den svenska välfärdsstaten. Den innebär inte bara att våra barn förbereds för skolan och att de kan växa socialt. I ett modernt samhälle och i ett samhälle som är pluralistiskt och mångfasetterat, som det svenska samhället är, fyller förskolan en väldigt viktig funktion för att barn ska kunna få se någonting annat än det som finns innanför de fyra väggarna hemma i lägenheten eller i huset där de bor. Detta innebär att de kan få andra perspektiv och andra kompisar. Det innebär ett miljöombyte, som man inte ska underskatta, för till exempel de barn som är nyanlända i Sverige och som lever i socialt väldigt tuffa områden. Det är kanske dessutom mycket trångboddhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Inom sociologin talar man om group closure, om hur människor kan fastna och bli inlåsta och om att man måste kunna bända sig ur det sammanhang som man befinner sig i. Det betyder inte att man ska byta identitet på något sätt eller bli någon annan människa, utan det handlar om att man kan vidga sina vyer och få andra perspektiv. Förskolan är jätteviktig i sådana processer, särskilt för barn. De får fler kompisar och så vidare.

De allra flesta barnen i Sverige går i förskolan i dag. Men inom den grupp som inte gör det ser vi att det finns en kraftig överrepresentation av barn som är utrikes födda eller som har utrikes födda föräldrar, i kombination med att de lever i en väldigt stor utsatthet eller i ett utsatt område. Det kan vara en hög frekvens av arbetslöshet eller bidragsberoende. Det är en social situation där man ser en väldigt stor överrepresentation av barn som växer upp under tuffare omständigheter, tuffare förhållanden. Och de har ofta avsevärt mindre kunskap i svenska språket, till följd av att svenska inte är modersmålet hemma. Det är inget konstigt med det.

Det är väldigt viktigt att vi når de barnen, så att fler barn som i dag inte går i förskolan kan göra det, särskilt i de utsatta områdena.

Detta berörs i en lagrådsremiss som regeringen har klubbat - detta kommer att komma till riksdagen senare i vår. Den följer av en utredning som skrevs av en partikollega till mig, Lotta Edholm, som tidigare var skolborgarråd i Stockholm. Jag tror att innehållet i denna lagrådsremiss är det mest väsentliga som kommer att tas upp på förskoleområdet framöver. Jag tycker att flera av regeringens förslag är bra när det gäller att man ska kunna nå fler barn i utsatta områden att de ska kunna gå i förskolan. Men jag tycker samtidigt att förslagen inte är tillräckliga om vi på allvar vill bryta segregationen.

Fru talman! När man är mellan tre och fem år i Sverige har man rätt till en avgiftsfri allmän förskola under 15 timmar i veckan. Vi från Liberalernas sida menar att den bör göras obligatorisk från fem års ålder, delvis av de skäl jag nämnt, för att man ska kunna bryta segregationen.

Vad regeringen föreslår är delvis en annan modell. Jag är i och för sig inte emot den, men jag menar att den är otillräcklig. Modellen innebär att alla barn från tre års ålder automatiskt ska skrivas in i den allmänna förskolan. Sedan får föräldrarna aktivt välja att tacka nej till platsen. Det gör förmodligen att fler kommer att finnas i den allmänna förskolan framöver, och det är bra. Men från Liberalernas sida menar vi att förskolan bör göras obligatorisk.

Jag nämner detta för att det delvis hänger ihop med de reservationer som Liberalerna står bakom. Liberalerna står bakom tre reservationer. För tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nummer 8 om språkförskola. Två av våra reservationer handlar just om språket. Den tredje handlar om hedersproblematiken och om att det är viktigt att arbetet i förskolan genomsyras av att man bekämpar detta. Vi menar att det här hänger ihop med frågan om att fler barn, särskilt i de utsatta områdena, kan börja gå i förskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Avslutningsvis, fru talman, är det också väldigt viktigt att personalen har goda kunskaper i svenska språket.

Jag slås av att regeringen inte har lagt fram några förslag om att göra som man gör i till exempel äldreomsorgen, där det finns allmänna råd som man har tagit fram om språkkompetens hos personal. Detta borde finnas även för förskolan.

Vi ser hur viktig förskolan är för att bryta utanförskapet och hur viktig den är för barn och unga som kanske inte har varit i Sverige särskilt länge och som har det tufft hemmavid. Deras föräldrar kanske inte har integrerats själva och kanske är lite oroliga över den svenska barnomsorgen därför att man inte har något liknande i hamlandet och man inte riktigt vet vad den innebär och så vidare. Då är det viktigt för dessa barn att möta det svenska språket tydligt i förskolemiljön.

Vi vet också att barn är väldigt receptiva, alltså mottagliga, för språkinlärning i de yngsta åldrarna och att de lär sig väldigt snabbt. Man kan få en jättehävstång i unga år om man får mycket kontakt med det svenska språket tidigt, vilket kommer att hjälpa nya generationer av barn i Sverige i resten av deras liv. Barndomen går, som ni vet, inte i repris, så vi har viktiga insatser att göra.

Anf. 79 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Jag har tagit del av Fredrik Malms anförande och håller med om det mesta som ledamoten säger. Jag håller med om beskrivningen av hur det ser ut i förskolan. Ledamoten nämnde att det finns problem särskilt i de utsatta områdena, och vi är överens så långt.

Men sedan kommer förslaget att vi ska ha en obligatorisk förskola för samtliga barn från fem års ålder. Jag undrar: På vilket sätt kommer en obligatorisk förskola för femåringar i Boden att hjälpa upp att den socialdemokratiska regeringen har misslyckats med sin integrationspolitik i Stockholms förorter? Jag får inte riktigt ihop det. Hade det i så fall inte varit rimligare att ha en obligatorisk förskola där det behövs i stället för i hela landet?

Anf. 80 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi har inte föreslagit obligatorisk förskola från fem års ålder utan obligatorisk allmän förskola från fem års ålder. Det är de 15 timmarna som är avgiftsfria. Annars hade man ju tvingat alla att betala avgifter också.

Sanningen är den att vi inte bara har en segregationsproblematik i Stockholms förorter. Det skulle jag vilja säga till att börja med. Det finns segregationsproblematik i snart sagt varje stad i Sverige i dag. Vår uppfattning är att förskolan fyller en viktig funktion.

Vi vet att det finns barn som inte går i förskolan av olika skäl, som jag nämnde i mitt anförande. Det kan handla om att föräldrarna inte känner till eller känner oro inför svensk barnomsorg därför att man inte riktigt vet vad det handlar om och man aldrig har sett något liknande i sitt hemland. Det kan finnas andra orsaker, som att föräldrarna själva inte är integrerade. Det kan också finnas personer som av exempelvis reaktionära, patriarkala eller religiösa skäl väljer att hålla sina barn undan den svenska samhällsgemenskapen. Vi tycker därför att det är viktigt med en obligatorisk allmän förskola. Det är alltså 15 timmar per vecka, tre timmar per dag, som vi talar om, vilket är en rättighet i dag. Detta innebär att kommunerna ändå måste ha en viss beredskap utifall att alla väljer det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag vill också säga att det finns ytterligare ett argument för att detta är viktigt. Det är att året efter börjar förskoleklassen, och sedan börjar man i skolan. Då är det ganska bra att man får i alla fall några timmar i veckan, om man inte har gått i förskolan. Det gör att barnen tar ett steg och förbereds lite mer för det som kommer sedan, med hela den svenska skolplikten då man ska manglas fullständigt i 15-18 år i det svenska skolsystemet.

Anf. 81 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Jag delar den uppfattning som ledamoten framför, att förskolan har en viktig funktion. Men en av de mest fantastiska bitarna med svensk förskola måste ändå vara att den är just frivillig, som jag ser det.

Jag håller som sagt med om själva problembeskrivningen, men jag förstår inte hur man kan landa i den lösningen. Sverigedemokraterna har förslaget att vi ska ha en obligatorisk förskola - den allmänna delen - i de områden som av Polismyndigheten klassas som utsatta områden, för det är där den behövs. Det är där majoriteten av de barn som har detta behov finns. Jag har väldigt svårt att se varför vi skulle ha en obligatorisk allmän förskola där det inte behövs.

Sverigedemokraterna menar dessutom att fem års ålder är alldeles för sent. Vi driver att det i dessa utsatta områden ska vara obligatorisk förskola från tre års ålder. Men vi lägger fokus där det behövs, inte i hela landet. Återigen: Jag har svårt att se varför barn som kanske vill gå i mindre, pedagogisk omsorg eller som kanske över huvud taget inte passar i större grupper utan vill vara hemma hos sina föräldrar en längre tid inte ska få göra detta bara för att regeringen har misslyckats i de utsatta områdena. Jag får inte riktigt ihop den ekvationen.

Anf. 82 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Nu förstår jag inte riktigt. Sverigedemokraternas uppfattning är alltså att man ska ha obligatorisk förskola från tre års ålder för personer i utsatta områden men inget obligatorium för några andra över huvud taget. Det blir väldigt stora skillnader, som jag ser det.

Man ska snarare titta på den reservation om språkförskolan som Liberalerna står bakom gemensamt med Moderaterna och, om jag inte minns fel, Sverigedemokraterna. Det handlar om att de barn som har ett stort behov av att lära sig mer svenska ska ha rätt att så att säga möta detta i språkförskolan, inom ramen för den allmänna förskolan.

I övrigt kan vi ha lite olika uppfattningar i dessa frågor. Jag menar ändå att man några timmar i veckan kan slussas in i att möta andra barn. Det har man kanske inte gjort tidigare därför att man inte över huvud taget har interagerat med andra barn i en förskolemiljö. Man kan göra det från fem års ålder, 15 timmar i veckan, för att sedan börja i sexårsverksamheten året därpå. Jag tror att det i grund och botten skulle göra väldigt mycket gott för våra barn och ungdomar i Sverige.

Anf. 83 Camilla Hansén (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Det blir oundvikligen så att vi, samtidigt som vi fokuserar på vårt ämnesområde, också har tankarna på det som händer i Ukraina, som det hela tiden kommer nyheter om.

Jag tänker så här: Just det som man söker och vill ha är en demokrati att leva och verka i. Vi har detta, och då är det en uppgift att visa solidaritet med den ukrainska befolkningen och att arbeta demokratiskt här där vi kan det, för att verkligen vara en praktisk del av demokratin.

Att ha anföranden om förskolan och småbarn är såklart något som berör när man förstår vilka förutsättningar som barn i Ukraina och i andra delar av världen har, vilka trots allt skiljer sig radikalt från det som vi pratar om i dag.

Förskolan och barnomsorgen är första steget i ett livslångt lärande. Här vaknar nyfikenhet och kunskap till liv, och sociala färdigheter utvecklas tillsammans med andra. Vi lägger grunden för ett aktivt liv och ett aktivt lärande.

Många minns säkert, om man har gått i förskolan, någon viktig vuxen som fanns där. Jag ser att flera här nickar. Jag har också några ansikten som jag tänker på. Jag tänker även på pedagoger som mina barn har mött och som jag tror att de kommer att minnas hela livet. Dessa fina ögonblick har ofta handlat om när någon verkligen haft möjlighet att ta sig tid. För mig har det varit att jobba heltid, att ha stadens värsta uppförsbacke på cykel när jag ska hämta mina barn efter förskolan och att komma där med svetten rinnande och någon säger: "Är det okej om du hämtar andan i två minuter, för vi har bara sista sidan kvar i boken?" Det är så man önskar att det ska kunna vara.

För att man ska kunna utföra sitt uppdrag behövs förutsättningar. Det behövs kollegor, olika professioner utifrån olika behov, och det behövs tillräckligt små grupper så att de som jobbar i förskolan kan se barnen. Där har vi, under den tid som gått sedan Miljöpartiet kom in i regeringen, jobbat för att barngrupperna ska minska.

Problemet är där lite att se att ett medelvärde minskar, som vi kan läsa i betänkandet, från 15 barn per grupp till 14,8. Det har varit högre än så. Men det är inte nödvändigtvis någonting som man känner i sin vardag som förskollärare på en förskola.

Där finns Skolverkets rekommendationer för gruppstorlekar för barn. Just i dag har vi haft riksdagens forskningsförmiddag och pratat om hur forskning och politik hör ihop. De rekommendationer som grundar sig på forskning ska verkligen vara vägledande.

Det handlar om hur de som har ansvar för förskolan, huvudmännen, ser till att de har en verksamhet där man kan uppfylla läroplanens intentioner. Det blir otroligt viktigt.

Det viktiga är också vad man säger på förskolan om hur stor en grupp ska vara. Det handlar inte om att tolv kanske är en lämplig storlek. I ett visst sammanhang kanske det är nio som ska vara max för en viss åldersgrupp. Där gäller det att lyssna på beprövad erfarenhet, forskning och vad professionen upplever i situationen.

Förskoleupproret nämndes. Det startade i Örebro 2013 som en reaktion på det man ser som arbetsmiljöproblem inom skolan. Önskan är egentligen inte något konstigt. Önskan är att kunna utföra sitt uppdrag så som vi har bestämt i skollag och som det ser ut i läroplanerna. Det är en väldigt rimlig önskan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Förskolan har också en viktig roll för att kompensera barn för skillnader i deras uppväxtvillkor. Flera har varit inne på det. Vi vet att gå i förskolan har betydelse för framtida skolresultat.

Nästan alla barn går i förskolan i Sverige. Men bland dem som inte gör det kommer en större andel från familjer bosatta i områden med större socioekonomiska utmaningar. Ofta är det också flera barn med annat modersmål än svenska i de områdena. Samtidigt arbetar det färre legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare här.

Därför vill vi inrätta ett likvärdighetsbidrag för förskolan liknande det som vi har drivit igenom för skolan. Det skulle fördelas till alla förskolor utifrån ett socioekonomiskt index. Det skulle kunna användas till att anställa fler pedagoger, öka löner, erbjuda kompetensutveckling - vilket är nödvändigt om man ska bedriva verksamhet på vetenskaplig grund - och se över de lokala behoven.

Vi vill också att alla barn som inte redan går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från tre års ålder och att kommunerna ska ta ansvar för att följa upp de barn som inte går i förskolan.

Jag inledde med att säga att i förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. Vi ska ge förskolan bättre förutsättningar och bjuda in fler att vara en del av den.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till reservation 12 under punkt 8 om deltagande i förskolan.

Anf. 84 Aylin Fazelian (S)

Fru talman! Också jag vill å det kraftfullaste fördöma Rysslands invasion av Ukraina, för det mänskliga lidande som Ryssland nu bär ansvar för, brott mot folkrätten och brott mot den europeiska säkerhetsordningen. Vi står i solidaritet med Ukraina.

Nu fortsätter vi att här debattera förskolan.

Fru talman! Det är nästan exakt två år sedan vi i Sverige upptäckte de första fallen av coronasmittade. Jag vet att vi alla är mer än redo att lämna pandemin bakom oss. Men för att kunna fokusera framåt i bygget av ett starkare samhälle finns det ett antal lärdomar vi måste dra.

En av dem är att otaliga liv har kunnat räddas tack vare vår välfärdsstat och våra välfärdshjältar, som har visat sig vara grunden för vår nationella trygghet. De senaste två åren har det blivit smärtsamt tydligt vilka yrkesgrupper som är avgörande för att samhället ska fungera. Förskolepersonalen är definitivt sådana yrkeskategorier.

De har sett till att våra barn känt sig trygga även i de mörkaste av tider. När vi andra skulle hålla avstånd var det i famnen hos förskolepersonalen som barnen fann sin trygghet under förskoletiden. De såg till att samhället kunde stå pall, inte minst genom att vårdpersonal och andra inom samhällsviktiga yrken kunde fortsätta att gå till jobbet.

Jag vet att jag talar för många av oss när jag säger att vi känner en stor tacksamhet. Men det räcker förstås inte. Vi måste fortsätta att stärka både våra förskolor och dem som dagligen ger våra barn omsorg, trygghet och lärande. Det är så vi lägger grunden till ett starkt och hållbart samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Forskning visar att förskolan långsiktigt bidrar till barnens utbildningsnivå och minskar beroende av transfereringssystem. Barn som har gått i förskola av hög kvalitet blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och visar större social kompetens jämfört med barn som inte har gått i förskola. Detta gäller särskilt barn som har tuffa uppväxtvillkor.

Förskolan är en grund i vårt välfärdssamhälle, en möjliggörare för jämställdhet och jämlikhet. Jag är stolt över det internationellt rekordhöga anseende förskolan har bland föräldrar i Sverige.

Men vi måste fortsätta att utveckla förskolan så att alla barn får ta del av en verksamhet som stimulerar till lärande och utveckling, och där behörig och kunnig personal har tid att se varje barn.

För även om närmare 94 procent bland tre- till femåringarna i dag går i förskola är barn till arbetslösa och nyanlända starkt överrepresenterade bland dem som i samma ålderskategori inte är inskrivna i förskolan. Det riskerar att cementera klassamhället och försvåra skolans kompensatoriska uppdrag.

Därför är jag glad och stolt över att regeringen nu går fram med lagförslag under rubriken Förskola för fler barn, med syfte att öka deltagandet i förskolan.

Bland annat föreslår regeringen att kommunerna ska vara skyldiga att genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till barn som inte går i förskola och informera om förskolans syfte och barnens rätt till förskola. Det föreslås också bli obligatoriskt för kommuner att reservera en plats i förskola till barn som har bott i Sverige en kort tid. Kommunen ska också eftersträva att erbjuda samma sak också till andra barn.

Fru talman! I regeringsställning har Socialdemokraterna på förskoleområdet bland annat kunnat minska barngruppernas storlek och har återinfört nationella riktmärken. Vi har tillfört särskilda resurser till de förskolor som behöver det som mest. Vi har byggt ut förskollärarutbildningen med fler platser och utvidgat fortbildningsinsatser för lärare till att även omfatta förskolan.

Vi har infört en ny läroplan för bland annat stärkt likvärdighet, jämställdhet och språkutveckling. Vi har infört ett språklyft i förskolan för att skapa bättre möjligheter för barn att utveckla sin svenska.

Nu går vi vidare med lagförslag om förskola för fler barn. Senare i vår kommer vi också att debattera och gå vidare med förslag om likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg.

För 2022 ökar vi stödet till förskolan, där mest pengar går dit där resurserna behövs som mest. Det nya statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan höjs med omkring 400 miljoner för 2022. Bidraget får användas för att möjliggöra mindre barngrupper, för att bibehålla eller rekrytera personal i förskolan och till kompetensutveckling för förskollärare och annan personal som arbetar i förskolan.

Dessutom - och det är kanske viktigast - ökar vi de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 22 ½ miljard årligen. Vi vet att 40 procent av kommunernas budget går till utbildning.

Fru talman! Vi ska inte ha personal som sliter ut sig tyngda av strama budgetar. Barngrupperna måste fortsätta bli mindre, och attraktiviteten i att jobba i förskolan måste öka. Det är avgörande att vi åtgärdar personalbristen och ser till att det råder likvärdig kvalitet mellan förskolor i landet. Det senare handlar inte minst om att fortsätta satsa på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden och se till att alla barn har tillgång till förskola, oavsett klassbakgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Avslutningsvis: Under vad som kanske är en av de mörkaste dagarna i modern europeisk historia, då Ryssland invaderat Ukraina och vi ser ett krig breda ut sig, vill jag tacka den förskolepersonal som i talande stund gör sitt bästa för att på ett anpassat och trygghetsingivande sätt svara och finnas där för de barn som har många frågor och funderingar.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 85 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Det är svårt att fokusera på det som händer i kammaren den här dagen, som är en oerhört mörk dag i Europas historia. Som jag påpekade i den förra debatten vill jag visa vår solidaritet med den ukrainska befolkningen. Vi behöver tydligt markera mot Rysslands agerande mot och invasion av Ukraina.

Det är lite svårt att byta fokus till att i stället prata om förskolan, men det ska jag försöka göra nu med anledning av det betänkande vi nu debatterar.

I betänkandet behandlas motioner om förskolefrågor från allmänna motionstiden. Centerpartiet har ingen reservation; våra förslag har antingen behandlats genom ett förenklat förfarande därför att vi har lagt fram förslagen tidigare, eller också gäller det andra förslag på förskolans område som vi har lagt fram i vår budgetmotion i höstas och i andra betänkanden som vi kommer att behandla senare i vår.

Den viktigaste delen i förskolan är personalen och deras möjlighet att utföra sitt arbete på ett bra sätt för att stimulera barnens utveckling och på det sättet stärka dem för livet framåt. På det området ser Centerpartiet ett antal viktiga delar för att just stärka förskolepersonalen och möjliggöra för dem att vidareutbilda sig och få kompetensutveckling.

Det professionsprogram som vi under många år har diskuterat i utbildningsutskottet ser vi fram emot att få på plats. Vi vill också säkerställa att förskollärare får goda möjligheter att kompetensutvecklas och stärka sig inom olika områden. Vi vill i framtiden också skapa förutsättningar för karriärvägar för förskollärare.

Centerpartiet ser även behov av ett barnskötarlyft för att stärka all den kompetens som finns i förskolan. I dag har ungefär en tredjedel, 30 procent, av dem som jobbar i förskolan ingen utbildning för att arbeta med barn. Där ser vi ett stort behov av mer kompetensutvecklingsinsatser för att de som antingen har sökt sig eller vill söka sig till förskolan ska kunna få en god utbildning för att bli barnskötare. På det sättet kan verksamheten bedrivas med högre kvalitet när det gäller att möta de barn som går i förskolan.

Vi ser också ett behov som har lyfts av flera i debatten, nämligen att göra mer för dem som förskolan inte når. De allra flesta barn går i förskolan, vilket är bra för barnens stimulans. Men vi ser att barn i utsatta områden och barn som inte har svenska som modersmål är de som i störst utsträckning inte går i förskolan, och där behöver vi göra fler insatser. Det kommer en proposition i vår, och då får vi åter diskutera de här frågorna utifrån det som regeringen kommer att lägga fram och utifrån den utredning som tillsattes för ett tag sedan.

Vi ser från Centerpartiets sida ett behov av stärkta informationsinsatser så att fler faktiskt söker sig till förskolan. Man kan arbeta med uppsökande verksamhet för att nå ut med kunskap om hur den svenska förskolan fungerar, framför allt till familjer med svårare förutsättningar och familjer där barnen inte går i förskola i dag.

Förskolan

Vi har också förslag kopplat till integrationsförskola, vilket finns på sina håll i landet. Där kombinerar man sfi-undervisning för föräldrar med öppen förskola för att på det sättet fånga upp barn som inte går i förskolan och samtidigt kunna stärka språkutvecklingen för nyanlända personer som har sökt sig till Sverige. Vi tror att det vore välkommet att ta ytterligare steg kring det.

Avslutningsvis vill jag lyfta ett förslag från den förenklade behandlingen. Det är ett förslag som Centerpartiet har lagt fram och drivit sedan vi hade partistämma 2019, nämligen att vi vill se ett nationellt riktmärke där man tar sikte på antal barn per utbildad personal. Fokus ska vara på just det jag lyfte fram tidigare, det vill säga ett barnskötarlyft och att vi har gedigna kompetensutvecklingsinsatser för personalen.

Detta vore ett bra mått som komplement till det som finns i dag gällande barngruppers storlek, för det är inte bara storleken på grupperna som är det viktiga utan också att barnen möts av kompetent personal. Vi skulle få bättre möjlighet att på nationell nivå följa utvecklingen och se hur det ser ut. Även de föräldrar som ska välja förskola till sina barn skulle kunna få bättre information inför det valet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)

Gymnasieskolan