Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Anf. 99 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Jag vill först rikta ett stort och hjärtligt tack till alla de kvinnor och män som för Sveriges räkning ställer upp och deltar i internationella insatser för fred och säkerhet samt i humanitära insatser runt om i vår värld. Det gäller naturligtvis både militär och civil personal.

Tacket riktas också till de tusentals som under mer än ett halvt sekel gjort insatser för en bättre värld. Ni har lämnat trygghet, familj och vänner, tagit personliga risker, gjort stora uppoffringar och genomgått umbäranden för att hjälpa andra.

Våra tankar och vårt stora tack går naturligtvis också till dem som inte kom hem igen.

Fru talman! Vi debatterar i dag ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs av den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daish.

Jag vill vara tydlig med att vi må ha olika politiska uppfattningar om hur och var den svenska insatsen i Irak ska genomföras, men det råder inget tvivel om att vi alla, på alla sätt och till hundra procent, står bakom de svenska kvinnor och män som deltar i insatsen - detta oavsett hur det politiska beslutet för insatsen till slut kommer att se ut.

Fru talman! Sedan början av 2019 är den svenska insatsen i huvudsak stationerad på Tajibasen nordväst om Bagdad. Tidigare var den svenska utbildningsinsatsen placerad i regionen Kurdistans huvudstad Erbil.

Kurderna har gjort en avgörande insats för att trycka tillbaka Daish - IS. Inte minst vi i Europa har anledning att vara ödmjuka och tacksamma för kurdernas uppoffringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sverigedemokraterna vill att den svenska insatsen av flera skäl åter lokaliseras till Erbil. Det är min bestämda uppfattning att innan vi politiker skickar iväg svenska män och kvinnor på internationella insatser är vi skyldiga att tillse att de också får bästa möjliga förutsättningar att lyckas.

Det är vårt gemensamma ansvar att insatsen är rättfärdig. Men den ska också vara säker, så säker som möjligt, så att inga omotiverade och onödiga risker tas.

Fru talman! Den svenska insatsen är inbjuden av den nyss avgångna irakiska regeringen. Den svenska insatsen utbildar irakiska säkerhetsstyrkor och polis. Det är samma säkerhetsstyrkor och polis som anklagas för att vara delaktiga i kraftigt övervåld och mord på över 400 demonstranter, där 17 000 också rapporteras ha skadats.

Dessutom är Iraks nyss avgångne försvarsminister inte bara svensk medborgare, som är anklagad för brottslighet i Sverige och utreds i Sverige för brott mot mänskligheten. Han och hans departement styrde också över just de styrkor som utbildas av Sverige och som också anklagas för att ha deltagit i våldet mot demonstranterna. Iraks försvarsdepartement och försvarsminister hotar också de inhemska och svenska medier som rapporterar negativt om försvarsministern.

Vad som nu sker i Irak återstår att se. Kommer samma regering tillbaka i en annan form? Får den svensk-irakiske brottsmisstänkte försvarsministern förtroende i en ny regering? Kommer en ny regering i Irak att vara kontrollerad av mullorna i Iran? Till vilken framtida makthavare utbildar vi nu militär personal?

Jag tycker att det är mycket osäkert om insatsen för nästa år med absolut säkerhet är rättfärdig. Sverigedemokraterna tycker också att ett genomförande av insatsen på det sätt som regeringen föreslår under rådande omständigheter är att ta onödiga och omotiverade risker. Därför vill vi att den svenska regeringen tar kontakt med koalitionens ledarskap för att påbörja planering för att åter lokalisera den svenska insatsen till Erbil.

Fru talman! Jag uppmärksammade att utrikesminister Ann Linde deltog i föregående debatt, som rörde Kina, men att hon nu verkar ha lämnat riksdagen. Det är synd; jag hade nämligen några frågor till utrikesministern. Det är samma frågor som jag vid inte mindre än sex tillfällen har ställt till den nyss sparkade kabinettssekreteraren Söder utan att hon har lyckats prestera något relevant svar vid ett enda tillfälle.

Jag vill påstå att riksdagen inför behandlingen av detta ärende av regeringen har presenterats ett ofullständigt och i avgörande bitar vilseledande material, antingen medvetet eller genom försumlighet.

Det är fel som om de inte hade uppmärksammats via medierna skulle ha kunnat innebära onödig fara för vår svenska personal i Irak. Det är fel som om de delgetts riksdagen på det sätt som är tänkt och som är rätt, och som riksdagen har rätt att kräva, skulle ha kunnat påverka behandlingen av ärendet.

Det har i medierna framkommit att Sveriges försvarsminister, innan det rapporterades i svenska medier i början av november, inte kände till att Iraks försvarsminister har svenskt medborgarskap och är misstänkt för brott i Sverige. Den informationen har uppenbarligen inte delgetts av UD till försvarsministern och Försvarsdepartementet. UD har dessutom, via den nyss sparkade kabinettssekreteraren Söder, uppgett att UD fick vetskap om detta förhållande först den 8 oktober.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Att den irakiske försvarsministern har svenskt medborgarskap uppmärksammades i irakiska medier redan i april 2019. Han kritiserades då starkt för just detta faktum.

Den fråga som infinner sig är naturligtvis följande: Hur kan den svenska ambassaden i Bagdad undgå att uppmärksamma detta i sin omvärldsbevakning eller via de kontakter man har i det irakiska samhället och med den irakiska regeringen? För mig verkar det ytterst märkligt.

Har ambassaden verkligen missat detta? Nej, ärligt talat tror jag inte det. Det verkar osannolikt. Eller har ambassaden uppmärksammat detta men underlåtit att rapportera hem till UD? Med svensk trupp i Irak och de implikationer det innebär är inte heller detta sannolikt. Eller har ambassaden uppmärksammat detta och rapporterat till UD men att det där har stannat på en lägre nivå och inte delgetts kabinettssekreteraren och utrikesministern? En följd skulle då ha blivit att inte heller försvarsministern har haft vetskap om detta. Jag vet inte.

Detta är allvarligt, och det här borde vi ha haft på bordet redan från början när vi behandlade ärendet. Nu får vi se om KU kommer fram till svaren då de granskar ärendet, vilket jag tycker är bra.

Fru talman! Vi debatterar detta i dag, men beslutet fattas vid voteringen på tisdag. Alla vi som har varit med om behandlingen av ärendet och alla turer som har varit är medvetna om att situationen kan förändras fram till på tisdag. Det har den gjort förr under behandlingen. Den kan förändras till det bättre, och den kan förändras till det sämre fram till voteringen på tisdag.

Redan det faktum att detta kan ske och att vi alla är medvetna om det borde borga för att vi röstar för största möjliga säkerhet, alltså reservation l, på tisdag.

Anf. 100 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Runt om i världen demonstrerar människor. De demonstrerar mot ojämlikhet och orättvisor. Under hösten har vi sett demonstrationer i Chile, Ecuador, Bolivia, Libanon, Iran, Hongkong och Irak.

Men på få andra platser har våldet mot demonstranter varit så blodigt som i Irak. I det betänkande vi i dag debatterar från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet skriver vi att över 400 civila har dött och minst 17 000 personer skadats i samband med demonstrationerna.

Tyvärr är det inte sant. Sedan vi justerade betänkandet förra torsdagen, för åtta dagar sedan, har ytterligare människor dödats och skadats. Minst 20 till har dödats, och minst 130 har skadats i en koordinerad attack i Bagdad, enligt Amnesty.

Att demonstrera och göra sin röst hörd är en rättighet i en demokrati. Och även om demokratin är skör i Irak är landet en demokrati, där den rättigheten borde vara en självklarhet.

Vilka är det då som dödar demonstranterna? Enligt medieuppgifter är det irakisk polis som har varit de som har slagit tillbaka mot demonstranterna oproportionellt våldsamt. Det finns till exempel uppgifter om prickskyttar som har skjutit mot obeväpnade demonstranter. Polisen har i sin tur tagit hjälp av den irakiska militären.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det finns också uppgifter om milisgrupper som har deltagit i dödandet av demonstranter. Dessa grupper kan vara understödda av Iran. Att de attackerar demonstranterna kan handla om demonstranternas krav på minskad iransk inblandning i Iraks inre angelägenheter. Att den irakiska ordningsmakten inte sätter stopp för dessa milisgrupper och att de kan ta sig förbi checkpoints är mycket allvarligt.

Mullorna i Iran har en roll i Mellanösternregionen som är tydlig. De försöker behålla och stärka Irans regionala makt i många muslimska länder och motverka folkliga demokratier.

Sveriges insats i Irak, som Vänsterpartiet har stått bakom sedan den startade, handlar om att utbilda Iraks militär i den globala koalitionen mot Daish, även kallat IS.

Den person som har vållat stor debatt i Sverige är den nu avgående irakiske försvarsministern Najah al-Shammari. Han är förutom irakisk medborgare också svensk medborgare. Här i Sverige har han stått åtalad för brott, där sedan åtal har lagts ned. Men det har också framkommit uppgifter om att han utreds för bland annat folkrättsbrott. Exakt vilka dessa brott är vet vi ännu inte, men de ska vara nutida och kan med stor sannolikhet vara kopplade till dödandet av demonstranter i Irak.

Har detta då någonting med den svenska insatsen i Irak att göra? Den irakiske försvarsministern har ingen makt över den trupp som Sverige skickar. Sverige utbildar dem som har ansvar för utbildningen av den irakiska armén. De utbildar i sin tur soldater som kommer under ministerns ansvar. Att dessa trupper dödar demonstranter är aldrig okej och ska kraftfullt fördömas. Detta har den irakiska regeringen och dess försvarsminister ett stort ansvar för.

Daish kan nu på nytt vara på frammarsch, detta på grund av Turkiets angrepp mot nordöstra Syrien, som har inneburit en ny möjlighet för Daish att på nytt stärka sin närvaro i regionen genom det osäkra säkerhetsläget. Kampen mot Daish är långt ifrån över. Flera av Daishs ledare befinner sig sannolikt i Irak, och rörelsen har övergått till att verka genom olika former av terroristattentat och riktade mord.

Daishs framväxt är i grunden ett symtom på politiskt missnöje - ett missnöje som rör politisk och ekonomisk marginalisering, undermålig samhällsservice, korruption och arbetslöshet. Iraks långsiktiga stabilitet är kopplad till den irakiska regeringens förmåga att skapa jämlikhet och rättvisa villkor för befolkningen, särskilt för unga, och dess förmåga att bekämpa korruption.

För oss i Vänsterpartiet har det varit viktigt att tydliggöra att det våld som utövats mot demonstranter är oproportionellt och att internationell rätt och mänskliga rättigheter ska respekteras.

Vi står bakom det internationella arbetet med att bekämpa Daish men konstaterar samtidigt att det bara är en rättvisare och jämlikare värld som slutgiltigt kommer att besegra Daish och annan extremism, inte vapen.

Framåt ser vi ett flertal osäkerhetsfaktorer kring den militära utbildningsinsatsen i Irak: våldet mot och dödandet av civila som protesterar mot ojämlika villkor, korruption, regeringsombildningen och det osäkra politiska läget i Irak, men också USA och president Trumps långsiktiga strategi för Mellanöstern.

Det hade därför varit värdefullt om riksdagen på nytt hade kunnat ta ställning till Sveriges militära insats i Irak inför riksdagens sommaruppehåll 2020. Då det inte finns någon majoritet för denna ordning ställer vi i Vänsterpartiet oss bakom propositionens förslag att ge mandat till nästa årsskifte, då vi anser att det internationella samfundets engagemang i att motverka Daish är viktigt att manifestera och stödja. Men det är välkommet att utskottet nu kommer att få ökad återrapportering från regeringen om Irakinsatsen ett flertal gånger under nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Jag vill rikta ett stort tack till alla er som befinner er på eller har varit på ett utlandsuppdrag för Sverige. Det är en svår uppgift som vi i riksdagen skickar er på, och för er insats vill vi i Vänsterpartiet uttrycka vår uppskattning.

I propositionen nämns att Sverige kommer att bidra med en person, en medicinsk expert, till den Natoledda insatsen NMI. Vänsterpartiet är kritiskt till att Sveriges försvar i allt högre utsträckning integreras i Natos strukturer och Natoländernas försvarsorganisationer. Även om det denna gång bara handlar om en person är det typiskt för Socialdemokraternas Natonärmande, något som vi har debatterat många gånger i denna kammare. Det svenska försvarets integration med Nato har pågått under lång tid. Under samma tid har Nato och Natoländer genomfört tre misslyckade krig, i Afghanistan, i Irak och i Libyen. Dessa krig har bidragit till stort lidande, till att miljontals människor tvingats på flykt samt till framväxten av terrororganisationen Daish. Strävan efter Natosamarbete gör dessutom Sverige alltmer beroende av Nato och skapar bilden av oss som en inofficiell Natomedlem.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 3.

Anf. 101 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till sammansatta utrikes- och försvarsutskottets förslag i betänkande UFöU2.

Genom åren har många svenska kvinnor och män deltagit i olika internationella insatser där Sverige har varit eller fortfarande är engagerat. Vårt deltagande som land hade aldrig varit möjligt utan dessa människors personliga insatser och uppoffringar - inte enbart ansträngningarna av de enskilda individerna på plats utan också ansträngningarna av deras familjer och släktingar. Särskilt som vi nu går mot jul- och nyårshelger, då familjer, släkt och vänner brukar samlas, vill jag rikta min och vår stora tacksamhet och uppskattning till er som deltar i insatserna och era familjer, släktingar och vänner som delar er vardag i insatsen.

Under tiden som sammansatta utskottet arbetat med det betänkande och förslag till beslut som vi i dag debatterar har Iraks försvarsminister fått stor uppmärksamhet i svenska medier. Den irakiske försvarsministern anklagas för ett antal olika brott, allt från bidragsfusk till folkrättsbrott. Dessa anklagelser ledde till att utskottet höll extra möten och till att tidsplanen för detta ärende fick förlängas och debatten samt beslut flyttas fram. Det är bra att detta skett. Riksdagen och dess utskott ska fatta välinformerade och underbyggda beslut.

De olika brottsanklagelserna utreds av olika myndigheter och domstol. Ingen är skyldig förrän den har dömts. Detta gäller även en irakisk försvarsminister som tidigare bott i Sverige. Samtidigt går det naturligtvis inte att bortse från anklagelserna, och det har varit av vikt för utskottet att reda ut om detta kan påverka det svenska bidraget till den internationella insatsen i Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Anklagelserna mot Iraks försvarsminister om bidragsbrott och folkbokföringsbrott är naturligtvis ingen tillgång för relationen mellan Sverige och Irak. Men vare sig de är sanna eller inte är de inte relevanta för den svenska insatsen i Irak.

Anklagelserna om folkrättsbrott ska jag strax återkomma till.

Vår personals uppdrag är dels att utbilda och rådge irakisk militär och polis i att motverka hotet från Daish, dels att arbeta med säkerheten och skyddet av insatsen. Geografiskt har det svenska bidraget nyligen flyttats från den kurdiska regionen i Irak till Tajibasen. Den svenska styrkan består av 70 personer men kan vid behov ökas med ytterligare 150 personer i akuta lägen eller om behovet finns att evakuera den svenska styrkan.

Den internationella koalitionen är en viktig del i kampen mot Daish, en av de värsta terrororganisationer som världen skådat. I dag betraktas den som militärt besegrad, men detta innebär inte att den har upphört att existera eller att terrordåden har upphört.

När det gäller det uppdrag som Sverige utför är anklagelserna om folkrättsbrott något som naturligtvis är relevant att beakta när utskottet och riksdagen ska ta ställning och fatta beslut om förlängning eller inte av den svenska insatsen. Sådana anklagelser måste utredas och prövas i det rättsliga system som finns, inte av oss här i riksdagen. Det är inte vårt uppdrag. Däremot är det vårt uppdrag att besluta om Sverige kan fortsätta med uppdraget i Irak samtidigt som anklagelserna om folkrättsbrott finns. Det som är viktigt är framför allt frågan om hur den svenska insatsen styrs och vilka som styr.

Att det kan ha förekommit folkrättsbrott, oavsett vem som är ytterst ansvarig för dessa, visar på det behov som finns av den svenska utbildningsinsatsen för irakisk polis och militär. Det är just respekten för mänskliga rättigheter som är grunden i den utbildning som ges. Att det är just svensk militär personal som utför utbildningen har ett stort värde i sig. Genom sitt uppträdande, sina erfarenheter och arbetsmetoder är de inte enbart utbildare utan också viktiga föredömen. Utbildning handlar inte enbart om teori utan även om praktik.

Det uppdrag som Sverige deltar i utförs av en internationell koalition som leds av USA och som verkar i Irak på inbjudan av den irakiska regeringen. Det är inte Iraks försvarsminister eller det irakiska försvarsdepartementet som leder vare sig den internationella insatsen eller det svenska bidraget till koalitionen. Det är viktigt att förstå detta. Det är inte den irakiska försvarsministern, brottsanklagad eller inte, som styr den svenska insatsen. Det finns en tydlig distans mellan den irakiska försvarsministern och den svenska insatsen som ytterst står under svenskt befäl.

Var Sveriges bidrag sätts in geografiskt styrs av koalitionens ledning. Vi kan naturligtvis ha önskemål, men ytterst är det behov och förmåga att utföra uppdraget som avgör var Sveriges bidrag geografiskt befinner sig.

Sverigedemokraterna var emot att vi flyttades från den kurdiska regionen under 2018. Sverigedemokraterna har inför det här beslutet velat att vi ska flytta tillbaka insatsen dit. Sverigedemokraterna har i den turbulens som uppstått kring den irakiska försvarsministern tyckt sig finna ytterligare argument för en återflytt.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är för Sverige att fritt välja var vi ska utföra vårt uppdrag. Vi har gjort viktiga och högt uppskattade insatser i den kurdiska regionen. Utifrån det och de behov som nu finns har vi efterfrågats för att delta i koalitionens insats på Tajibasen nordväst om Bagdad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Sverige ingår tillsammans med 75 länder i en koalition. Sverige är en del av en helhet där det är noga kalibrerat var var och en gör bäst nytta. Det här är inte fritt valt arbete. Om det är så att någon vill ägna sig åt det, då ska den nog ägna sig åt andra saker än internationella militära insatser.

En flytt, om den genomförs, skulle dessutom innebära att koalitionen och den utbildningsinsats som Sverige genomför tappar kraft under den tid som flytten pågår. Detta vore mycket olyckligt.

Säkerheten för den svenska personal som deltar i insatsen har varit en mycket viktig del av diskussionen i det sammansatta utskottet. Det är den alltid för alla insatser vi beslutar om att delta i. Som alltid värderar Försvarsmakten ständigt säkerhetsläget.

Koalitionen som helhet gjorde nyligen en paus i hela insatsen när säkerhetsläget bedömdes som osäkert på grund av spänningarna mellan USA och Iran. Det finns alltid en beredskap att när säkerhetsläget så kräver förändra och ytterst avsluta det arbete som den svenska personalen gör. För att följa utvecklingen extra noga och få information om hur säkerhetsläget utvecklas föreslår det sammansatta utskottet att regeringen återkommer till riksdagen minst en gång per kvartal eller när läget så påkallar.

Att riksdagen ges information under pågående insatser är i praktiken det normala men i och med det här förslaget, när det blir beslut, så blir det också en schemaläggning för framtiden för informationen.

Den här typen av uppdrag är aldrig ofarliga. Hade de varit det så hade de i praktiken inte behövts. Självfallet ska vår personal utsättas för så låg risk som möjligt samt möta de risker som ändå finns med så hög kompetens och utrustning som möjligt.

Fru talman! Med detta vill jag återupprepa mitt yrkande om att bifalla utskottets förslag samt åter uttrycka en tacksamhet och uppskattning till dem som deltar i insatsen och till deras familjer, släkt och vänner. Vi är alla med i detta, men det är ni som står längst fram och gör det möjligt. Tack!

Anf. 102 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Jag är lite förundrad och skulle vilja ställa en fråga: Har Sverige frågat koalitionens ledning om man möjligtvis skulle kunna få flytta tillbaka till Erbil? Visst, det är över 70 länder och tusentals soldater som deltar, men det borgar snarare för att det absolut skulle vara möjligt att göra ett skifte mellan någon som i dag finns i Erbil och den svenska styrkan utanför Bagdad.

Har man ens ställt frågan? Det kanske inte är så komplicerat.

Det är inte heller rimligt att tänka sig att samtliga av de andra länderna har samma komplicerade situation som Sverige har just nu i förhållande till den avgående försvarsministern, som vi inte vet om han återkommer eller inte. Det skulle alltså kunna finnas någon som på ett enklare sätt kan ta på sig uppgiften just i Bagdad.

Avslutningsvis vill jag ställa frågan: Vem styr Irak under nästa års insats? Vem utbildar vi för? Det borde ändå vara rätt intressant. Jag vill gärna ha ett svar på den frågan.

Anf. 103 Kenneth G Forslund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! Tack, Sven-Olof Sällström, för frågorna!

Sverige har naturligtvis upprepade gånger diskuterat med koalitionen om var vi är placerade och vad vi utför. Så sent som för en vecka sedan eller två var det ju ett möte med koalitionen för att diskutera hur arbetet framskrider.

Det här är en löpande diskussion om hur insatsen ska utformas. Vi måste naturligtvis inse att vi är ett av väldigt många länder som deltar, och sett till antal personer är vi en förhållandevis liten del. Det gäller att få allt detta att passa ihop.

Vi har varit i Kurdistanregionen och gjort viktiga insatser där tidigare. Det ska vi absolut vara stolta och nöjda över. Nu har man efterfrågat oss för andra insatser som vi nu utför.

När det gäller det komplicerade förhållandet till försvarsministern verkar Sven-Olof Sällström vara inne på att det skulle vara någonting annat att vara i Kurdistanregionen. Men så är det inte. Det är formellt sett inte längre bort från den irakiska försvarsministern, eftersom de peshmergasoldater som det handlar om att utbilda i Kurdistanregionen är en del av den irakiska försvarsmakten. Har man uppfattningen att de inte är det skulle jag säga att vi har ett helt annat problem att diskutera när det gäller hur insatsen går till.

Vem styr Irak nästa år? Det är mer än en 10 000-kronorsfråga, och vi måste naturligtvis alla väldigt noga följa hur den här utvecklingen sker, vilka som styr och vilka de möjligen influeras av.

Anf. 104 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Det är väl en väldig skillnad, Kenneth G Forslund. Det är ju inte peshmerga som skjuter på oskyldiga demonstranter i Bagdad och i andra städer. Det är inte peshmergas polis eller kurdisk polis som skjuter på demonstranter, utan det är de inrikestrupper, säkerhetsstyrkor och den polis som finns i och kring de större städerna, delvis under befäl av försvarsdepartementet, som gör det. Det är klart att det är en väsentlig skillnad.

Om det nu är så att vi ska utreda försvarsministern för folkrättsbrott - om han återkommer; det vet vi inte - samtidigt som vi utbildar just de trupperna är det naturligtvis mer komplicerat än om vi utbildar peshmerga som inte deltar i mord på oskyldiga demonstranter. Det är en väsentlig skillnad.

Jag fick inte svar på om vi har ställt frågan. Har vi frågat koalitionen om vi får byta plats? Jag fick inte svar på det, utan det var bara ett allmänt resonemang. Det är ganska enkelt att ställa frågan. Man kan bara få ett nej. Har vi ställt frågan?

Nej, vi vet inte vem som styr Irak nästa år. Tycker inte även Socialdemokraterna att det är lite komplicerat att vi inte vet vem som styr i Irak nästa år med tanke på insatsen och de implikationer som finns? Spelar det ingen roll?

Anf. 105 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Att det förekommer folkrättsbrott är faktiskt ett av argumenten för att utbilda personal så att de ska kunna utföra sina uppdrag på ett professionellt sätt och inte begå övergrepp av olika slag. Jag tror tyvärr inte att peshmerga är helt fria från anklagelser, de heller. Sedan finns det ytterligare en tredje part i detta, och det är milisgrupper som i vart fall inte står under irakisk statlig kontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det finns all anledning att utreda de övergrepp och mord som har skett. Till det bidrar vi i alla fall i någon mån, tror jag, med den internationella åklagarkammaren här i Sverige.

Sedan fick jag frågan om vi har frågat koalitionen. Det var ju en diskussion om var vi skulle vara från början. Då kan jag också delvis svara på Sven-Olof Sällströms sista fråga. Det här har ju aldrig varit okomplicerat. Irak är ett land som präglas av stor instabilitet. Det är en orsak till att insatsen behövs, det är ju för att bekämpa Daish och bygga stabilitet i landet. Situationen skapar en osäkerhet, och den har funnits ända från början. När vi inledde diskussionen om att över huvud taget delta i insatsen var en av de stora frågorna: Vad utbildar vi de som ska göra insatsen till? Det var från början inte heller okomplicerat att utbilda peshmerga, eftersom vi vet att det i ärlighetens namn finns spänningar inom det irakiska systemet och vad det möjligen kan bidra till.

När det gäller frågan om vi skulle kunna återkomma är det ju inte vi här i riksdagen som ställer frågan. Men det vi vet är att det är en ständigt löpande diskussion om hur insatsen ska utföras. Det är inte så att man ställer formella frågor på det viset, utan man framför önskemål.

Anf. 106 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Ifall någon lyssnar på den här debatten finns det anledning att påminna om att vi nu behandlar frågan om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak och därmed vårt bidrag till den internationella koalitionen mot IS/Daish. En majoritet av riksdagens partier är överens om att medge att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2020.

Jag yrkar för Moderaternas räkning bifall till förslaget från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.

Vi har haft en väldigt grundlig beredning av frågan denna gång, av det enkla skälet att det finns många frågor och det är rätt komplicerat. Men jag vågar nästan påstå att vi har lyft på nästan varje fråga och sten.

Det finns anledning att säga någonting om bakgrunden till den svenska insatsen. Vi deltar i en internationell koalition mot terroristorganisationen Daish, som etablerades 2014, på en begäran om hjälp som den irakiska regeringen efterfrågade hos FN.

Landet har en lång historia av konflikter, våld och död. Efter Saddam Husseins brutala styre fanns det vissa förhoppningar om fred och frihet. I stället kom invasion och inbördeskrig. År 2006 förenades al-Qaidas irakiska gren och mindre sunniorganisationer i vad som kom att kallas Islamiska staten i Irak. Efter år av terrorattacker utropade IS/Daish det så kallade kalifatet år 2014. Snabba militära erövringar följdes av massavrättningar, massflykt och elände. Vittnesmålen från överlevare är ohyggliga och väldigt svåra att ta till sig.

Den internationella koalitionen är bred med 76 deltagande länder. Det finns en internationell solidaritet i att försöka ta itu med de här problemen. Koalitionens insats går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. I december 2017 sa den irakiska regeringen, genom att utropa seger över Daish, att insatsen hade gett viss effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Situationen har gradvis stabiliserats något, men problemen är långt ifrån lösta. Vi kan ju läsa varje dag i tidningarna och får rapporter om sådant som är absolut oacceptabelt och väldigt problematiskt.

Det finns ett missnöje hos många grupper av människor i Irak. Behoven av återuppbyggnad i landet är mycket stora. Miljontals människor är i behov av humanitär hjälp, och många kan inte återvända dit de kommer ifrån på grund av säkerhetsläget eller därför att det över huvud taget inte finns fungerande samhällstjänster.

Vårt deltagande i den internationella insatsen är en del av Sveriges deltagande i en internationell krishantering. Det behövs ett arbete för att upprätthålla och stärka en regelbaserad världsordning, och där vill vi vara med. Det bidrar också till vår egen försvarsförmåga och nationella säkerhet att arbeta tillsammans med andra i insatser för det som är rätt och riktigt.

Under arbetet med det här ärendet har frågor väckts med anledning av olika uppgifter om Iraks försvarsminister. Det har handlat om hans dubbla medborgarskap, misstankar om folkbokföringsbrott, bidragsbrott, folkmord och det ena med det andra. Ja, det finns en rad väldigt allvarliga anklagelser som nu utreds och hanteras av rättsväsendet. Det finns också skäl att gå till botten med hur informationen har kommit in till Statsrådsberedning och departement och hur det har fungerat. Detta ligger nu för prövning i konstitutionsutskottet, så det kommer att redas ut.

Detta har gjort att vi i det sammansatta utskottet har haft anledning att fundera över förtroendet för den försvarsmakt som vi utbildar genom den här insatsen. Den irakiske premiärministern har avgått, och vi vet inte riktigt vad som händer framöver. Det har lett till att det varit besvärligt att hantera frågan. Sakläget är emellertid att det allvarliga hot som IS/Daish utgör kräver fortsatt arbete. Ingen klarar det ensam.

Våra soldater ingår i och leds av den internationella koalitionen. Genom att bidra till att utbilda de irakiska försvarsstyrkorna motverkas hotet från Daish. Sedan gör vi förstås också en del andra saker.

Jag vill påpeka att Sverige också arbetar med FN:s säkerhetsresolution om kvinnor, fred och säkerhet. Det kanske inte verkar så stort alla gånger när man pratar om den här problematiken, men långsiktigt är det väldigt betydelsefullt att den typen av arbete bedrivs i det här sammanhanget. Jag tror att vi kommer att se att det gör viss nytta, för jag tror inte att det är så många andra som lyfter den bollen, och det behöver göras i den här typen av utbildningsinsatser.

Utskottet har naturligtvis haft funderingar kring och också tagit upp de frågor som Sven-Olof Sällström väcker, om man ska flytta insatsen och så vidare. Jag tycker att Kenneth G Forslund på ett bra sätt redovisade svaren. Vi i utskottet har ju frågat hur det ser ut med placeringen, och jag har suttit med vid de mötena. Ruska inte på huvudet, för så är det.

Vi finns där koalitionen anser att vi gör mest nytta. Vi har en kontinuerlig diskussion. Vi är inte särskilt stora i sammanhanget och får naturligtvis vara där vi gör bäst nytta. Att nu flytta de svenska soldaterna är omständligt och dyrt och skulle göra att man tappade flera månader av nytta. Det var i alla fall det svar vi fick, och det kan man diskutera. Men frågan är om det är Sveriges riksdag som ska fundera över detta. Vi har experter och myndigheter på plats som vi har frågat om detta är en bra idé, och de säger: Nej, det är ingen bra idé. Ja, då kanske vi ska lyssna på det. Jag tror att vi måste ha förtroende för den personal vi har här hemma men naturligtvis också på plats där vi gör insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Utskottet har gjort ett tillkännagivande till regeringen, som har nämnts här, därför att vi vill att regeringen när läget så påkallar, eller minst en gång per kvartal, återrapporterar till riksdagens utrikesutskott om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar och hur man uppfyller målen. Det är då formellt utrikesutskottet som ska informeras, men vi förutsätter naturligtvis att också försvarsutskottet informeras eftersom det är svensk försvarspersonal som är på plats.

Tillkännagivandet är viktigt. Det markerar att vi vet att detta är en svår och komplicerad situation som hela tiden måste följas och att vi är beredda att ta emot informationen och agera därefter.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag vända mig direkt till Försvarsmakten och personalen och tacka för ert bidrag till internationell fred och säkerhet. Ni är värda respekt för det arbete som ni utför för vårt land, för nationens intresse och på uppdrag av oss valda ledamöter i Sveriges riksdag. Även era familjer är naturligtvis värda vår uppmuntran och vårt tack, inte minst inför de helger som ligger framför oss.

Jag hoppas innerligt att alla som nu är ute på internationella insatser får en god, fridsam och förhoppningsvis fredlig jul. Det vore det bästa som kunde hända. Jag hoppas verkligen att ni känner att ni har allt det stöd och alla de tankar man kan kräva från oss i Sveriges riksdag, för de insatser som ni gör ute i världen betyder mycket för Sverige och för det samarbete som goda länder måste bedriva för att världen ska bli bättre.

(Applåder)

Anf. 107 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Mycket har redan sagts i debatten. Det finns en bred majoritet bakom det sammansatta utskottets förslag till beslut. Jag vill likaväl som andra rikta mig till alla dem som gör våra beslut möjliga. Det är alla kvinnor och män, familjer och släkt som gör insatser för Sverige men också för fred och säkerhet i Irak såväl som i andra delar av världen. Ni är oerhört viktiga och en förutsättning för att de beslut vi till exempel fattar här i kammaren nästa vecka ska kunna förverkligas.

Sverige är en del av den internationella utbildningsinsatsen för att bekämpa Daish. Det gör de kvinnor och män vi sänder ut. Daish är tyvärr inte besegrat. Det lever fortfarande. Genom de händelser som vi såg i Syrien när USA snabbt drog sig undan och med agerandet av Ryssland och Turkiet har vi sett att Daish har samlat luft under vingarna igen, tyvärr. Det leder säkert till att behovet av vår insats kommer att bli längre.

Det handlar om högst 220 personer och som längst till den 31 december 2020. Att det är som längst, fru talman, beror på att det är en mycket volatil situation i Irak. Det är också skälet till att vi från utskottets sida gör tydligt att när läget så påkallar och minst en gång per kvartal vill vi se en återrapportering från regeringen till utrikesutskottet och därmed också försvarsutskottet.

Vi vet att det snabbt kan hända stora saker som förändrar förutsättningarna. Det upplevde inte minst utskottet under behandlingen av ärendet. När demonstrationerna i Irak växte, och det oproportionerliga våldet och dödandet av fredliga demonstranter blev ett faktum, väcktes naturligtvis frågan: Vad är det som händer? På vilket sätt säkrar vi att våra svenska kvinnor och män, vår svenska insats, inte kan uppfattas som en del av det oproportionerliga våld som utspelar sig i Irak?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi har ställt frågor, och vi har fått tydliga svar. Det finns ett tydligt avstånd mellan vår insats att utbilda den irakiska försvarsmakten och irakisk polis och de övergrepp på mänskliga rättigheter som vi har sett utspela sig i Irak nu under månader. Det är viktigt att det säkerhetsavståndet finns.

Det är fullkomligt oacceptabelt att vi på nytt har över 400 civila dödade och över 17 000 skadade när människor har demonstrerat för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, mot korruption och för en bättre utveckling i Irak.

Jag ska inte säga att alla hela tiden kanske har haft det som utgångspunkt. Det kan säkert också finnas andra inslag. Men i stora drag kan vi se att det har varit breda demonstrationer och breda protester av civila i Irak med just målet att förbättra sakernas tillstånd i landet.

Det finns risk för att det har begåtts brott av irakisk polis och irakisk militär. Det är klart att skälen bakom detta är många. Det är maktkamp i regionen, maktkamp i Irak och påverkan från andra agerande. Det är dock viktigt att de övergrepp som har begåtts utreds av irakiska myndigheter. Vi står inte för straffrihet vare sig här hemma eller i Irak.

Det är utifrån den utgångspunkten som vi har betraktat frågan om den svensk-irakiske medborgaren som också var försvarsminister, eller fortfarande upprätthåller försvarsministerpositionen i den irakiska regeringen.

Det är klart att det är svenska rättsvårdande myndigheter som ska utreda eventuella brott som har begåtts här i Sverige enligt svensk lagstiftning. Det får ha sin gång. För vår del påverkar varken att han har dubbelt medborgarskap eller att eventuella brott har begåtts som ska utredas i Sverige vår syn på insatsen som sådan i koalitionen mot Daish.

Däremot är det naturligtvis en fråga som vi har ställt oss och som har varit och är viktig för oss i vad mån som den avgående försvarsministern i den avgående regeringen har varit delaktig i folkrättsbrott, brott mot mänskligheten.

Det är inte för inte som det finns en lång historia som general i Saddam Husseins armé. Det är klart att vi inte har någon möjlighet att granska allt detta. Men det är återigen viktigt att markera att den typen av anklagelser som kommer måste man utreda och gå till botten med så långt man bara kan. Inte heller här ska straffrihet gälla.

Vi har från vår sida ändå gjort en bedömning utifrån de svar vi har fått och utifrån det flertal möten som vi har haft i det sammansatta utskottet med både Försvarsmaktens och regeringens representanter, från såväl Utrikesdepartementet som Försvarsdepartementet och med ministrar. Vi gör bedömningen att vi i det här skedet och läget gör bäst nytta genom att fullfölja det uppdrag som vi har tagit på oss i koalitionen och medverka till att utbildningsinsatsen får ett svenskt bidrag.

Det är också viktigt eftersom ett svenskt bidrag gör att vi har svenska öron och ögon på plats som kan granska och se om det händer någonting i den miljö där dessa personer finns. Det är ett av deras uppdrag likväl som de har uppdraget att bidra till att internationell rätt och mänskliga rättigheter blir en del i utbildningen av Iraks säkerhetsstyrkor och polis.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till det sammansatta utskottets förslag.

Anf. 108 Lars Adaktusson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Fru talman! För att bidra till ökad förmåga hos Iraks försvarsstyrkor har Sverige sedan 2015 deltagit med militär personal i Irak.

Islamiska staten och det förmenta kalifatet har som vi vet slagits tillbaka. Samtidigt finns den militanta jihadismen och islamismen kvar. Centralregeringen i Bagdad bedömer därför att de internationella insatserna behöver fortsätta, vilket för svensk del innebär att regeringen föreslår en förlängning av mandatet för det svenska styrkebidraget.

Parallellt med det ökande islamistiska inflytandet växer ett folkligt missnöje i Irak. Under hösten och vintern har vi sett hur detta har utvecklats till en allvarlig politisk kris med följd att premiärministern har tvingats avgå. Demonstrationerna handlar om höjda levnadsomkostnader. Men det är också en protest mot ett djupt korrumperat politiskt system och inte minst grannlandet Irans ökande inflytande.

Tragiskt nog har protesterna mötts med våld. Antalet dödsoffer räknas i hundratal, och antalet skadade är långt större.

Detta ska fördömas. Ansvaret för övervåldet och för de civila dödsoffren vilar tungt på den irakiska regeringen.

I den allvarliga situation som råder är det angeläget att det irakiska folket och de demokratiska krafter som verkar i landet får vårt stöd. Är det någon gång som internationella insatser behövs i Irak är det just nu.

Kan den koalition av länder som finns på plats bidra till ökad säkerhet och till ökad stabilitet har det betydelse. Därför välkomnar Kristdemokraterna att Sverige, om än i liten utsträckning, deltar i den internationella koalitionen. Vi stöder en förlängning av mandatet samtidigt som vi understryker vikten av att svensk personal får verka med tillgång till bästa möjliga trygghet och säkerhet.

Här och nu vill jag å Kristdemokraternas vägnar framföra ett tack till de kvinnor och män i uniform som just nu utför - eller som tidigare har utfört - uppdraget i Irak. Dessa insatser, under mycket svåra förhållanden, är värda all respekt.

Fru talman! I den komplicerade bilden av Irak tillhör Irans ökade inflytande det mest oroande. Såväl politiskt som militärt stärker den islamiska republiken greppet över sitt grannland.

Den shiitiska milisstyrkan Hashd al-Shaabi, med mellan 60 000 och 70 000 soldater, styrs, kontrolleras och finansieras direkt av regimen i Teheran. Detta sker med Bagdadregeringens godkännande.

Men liksom i alla andra sammanhang där Iran agerar för att stärka sitt regionala inflytande är konsekvenserna direkt förödande. Fördjupade sekteristiska motsättningar, ökad instabilitet och svårt mänskligt lidande följer.

De kristna befolkningsgrupperna tillhör de värst drabbade. Rapporter om trakasserier och förföljelse mot assyrier, syrianer och kaldéer blir allt vanligare. Genom den iranska närvaron blir en redan svår tillvaro ännu svårare.

Till detta kommer en så kallad demografisk förändring som innebär att befolkningssammansättningen förändras. I städer och byar från vilka kristna familjer flytt och flyttat ut på grund av IS folkmord flyttar muslimska familjer in. På flera platser kring Mosul och Nineveslätten, där assyrier, syrianer och kaldéer varit i majoritet, tar nu shiamuslimska shabaker över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Ansvaret för att stoppa denna etniska rensning av kristna ligger hos den politiska ledningen i Bagdad. Den irakiska regeringen har möjlighet att vidta den kanske enskilt viktigaste åtgärd som kan vidtas i dagsläget - den som skulle betyda mest för de kristna befolkningsgrupperna. Det handlar om att uppgradera Nineveslätten till en provins och därefter ge assyrier, syrianer och kaldéer rätt att besluta om sin egen framtid genom politiskt självstyre.

En sådan åtgärd ligger inom ramen för den irakiska konstitutionen och skulle innebära att de kristna befolkningsgrupperna kan bygga egna samhällsinstitutioner och ha ett politiskt självstyre med försvarsstyrkor på egen hand. Detta är nödvändigt för att de hundratusentals som 2014 tvingades fly undan IS terrorstyrkor ska kunna och våga återvända.

Politiskt självstyre är centralt. Samtidigt är det uppenbart att en trygg framtid för Iraks kristna grupper inte går att bygga så länge islamismen förgiftar samhället.

För att förändra attityder och för att motverka extremism och förhindra religionsförföljelse krävs ett större internationellt engagemang i Irak.

Med fungerande bilaterala relationer, med omfattande bistånd och nu med ett förlängt deltagande i den internationella koalitionen har den svenska regeringen möjlighet att tala direkt med den politiska ledningen i Bagdad. Kristdemokraterna förutsätter att regeringen tar initiativ till sådana samtal - med tanke på hur situationen ser ut - och att man gör det med målet att bidra till säkerhet och självstyre för assyrier, syrianer och kaldéer i de historiska områden där kristna levt i århundraden.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i det sammansatta utskottets betänkande om att godkänna en förlängning av det svenska styrkebidraget i Irak.

Anf. 109 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka dem som för Sveriges räkning tjänstgör i Irak, dem som har tjänstgjort och deras anhöriga, som på sitt sätt också är en del av insatsen. Dessa personer är värda all respekt som denna kammare någonsin skulle kunna visa. Det är ett oerhört viktigt bidrag för Sverige men också för demokratin och mänskliga rättigheter i världen.

Irak är ju ett land som befinner sig i ett väldigt komplicerat och svårt läge. Det sker stor och ökande påverkan från Iran. Daish - IS - omgrupperar efter sin militära förlust i Syrien och växer sig på många sätt åtminstone lite starkare.

Irak är också ett land som just nu genomgår en period av tumult. Demokratiaktivister och personer som demonstrerar för mänskliga rättigheter och för demokrati möts av våld, övergrepp och ett icke-demokratiskt agerande.

Det är också så att situationen med den irakiske försvarsministern har kommit upp under processen när vi har behandlat detta ärende i det sammansatta utskottet. Vårt utskott har ju inte att göra med huruvida den här personen har bidragsfuskat eller någonting annat; det är i högsta grad irrelevant för en svensk militär utlandsinsats. Däremot är de anklagelser om folkrättsbrott som har riktats mot personen i fråga relevanta. De anklagelser som har riktats mot ministern bidrar till den komplexa bilden och den komplexa situationen i Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Det är klart att läget i Irak inte ser ut att bli särskilt lugnt eller särskilt bra inom en överskådlig framtid. Jag tror att det var Sverigedemokraterna som tidigare i debatten frågade Socialdemokraterna om sossarna kunde svara på vem som styr Irak om ett år. Det kan de såklart inte. Det är ju en omöjlig fråga att svara på, fru talman. Det är faktiskt så att det är rätt många ledamöter här inne som är osäkra på vem som styr Sverige om ett år, så att ställa kravet att man skulle kunna svara på vem som styr Irak om ett år är för mig ganska långtgående.

Men om jag tillåter mig att spekulera i vad som kommer att hända i Irak i övrigt, fru talman, tror jag inte att det kommer att bli ett lugnt, fredligt, harmoniskt och demokratiskt samhälle som respekterar mänskliga rättigheter fullt ut inom ett år. Tvärtom har Irak en lång väg att vandra.

Det är just av det skälet ett land som kräver att det internationella samfundet är närvarande - just för att vi inte med hundra procents säkerhet vet vem som styr Irak om ett år, just för att vi vet att Iran trappar upp sin närvaro, just för att vi vet att Daish, eller IS, omgrupperar, just för att vi har en situation med en regering som precis har fallit och där medlemmar har anklagats för folkrättsbrott och just för att vi ser att demonstranter eller MR-aktivister som kämpar för demokrati blir behandlade på ett icke-demokratiskt sätt och möts med våld. Just därför, på grund av den kaotiska situationen och det komplicerade läget, behövs det militär närvaro från det internationella samfundet. Det är inte konstigare än så.

Vi i Liberalerna har väckt en följdmotion i det här ärendet. Vi har dock valt att inte lyfta fram den i kammaren med en reservation, detta av skälet att det är viktigt att vi i Sveriges riksdag står eniga bakom våra medborgare som i uniform försvarar mänskliga rättigheter och demokrati. De behöver känna vårt fulla och eniga stöd bakom sig, och därför kommer vi att visa det stödet genom att rösta för den här insatsen.

Vi har dock gång på gång lyft fram, också i detta fall, att det behövs bättre uppföljning och bättre, utvärderingsbara mål. Den kaotiska situation som är skälet till att vi behöver insatsen är också skälet till att vi behöver följa insatsen och utvecklingen i Irak mycket noga.

Från Liberalernas sida är vi glada att vi i utskottet och i betänkandet har tagit viktiga steg mot en ökad och bättre utvärdering. Det är bra att man har ambitionen att ha bättre mål, och det är väldigt glädjande att vi i utrikesutskottet och såklart även försvarsutskottet kommer att få se den här kvartalsuppföljningen, som också är en konsekvens av ärendets komplexitet.

Vi hade önskat att detta skulle kompletteras med mer och fler utvärderingsbara, tydliga och mätbara mål. När man läser ärendet kan man se att det finns sådana ambitioner. Jag hoppas att vi kommer att kunna ta ytterligare steg i den riktningen.

En sista sak som jag tycker är viktig för kammaren att ha med sig och för vårt fortsatta engagemang i Irak är att detta att vi har flyttat vår insats, som vi gjorde förra året inte får ses som någon form av markering gentemot Kurdistans rätt till självbestämmande. Detta är en fråga som Liberalerna har varit engagerande i längre än vad många partier i Sveriges riksdag har varit delaktiga i Sveriges riksdag och där vi även fortsättningsvis har ett mycket starkt engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Kurdistan och kurderna har rätt att bestämma sin egen framtid och att själva välja hur deras demokrati ska se ut. Det är viktigt att den förflyttning och lokalisering som gjordes med det förra beslutet inte ses som en markering mot kurdernas rätt att bestämma sin egen framtid.

Vi stöder också assyrier/syrianer/kaldéers rätt att bestämma sin egen framtid. Jag ser fram emot att Sverige ännu tydligare - på grund av att vi är närvarande i Irak kan vi ställa sådana krav - ställer krav på den irakiska regeringen att värna om sin konstitution, som säger att det ska vara ett federalt land där de här olika delarna ska ha rätt till självbestämmande.

Fru talman! Vår närvaro i Irak bidrar till att utbilda i mänskliga rättigheter och till att bekämpa Daish - det är det som är det huvudsakliga målet för insatsen. Den kan också bidra till att Sverige får ett inflytande över och någonting att säga till om i den fortsatta utvecklingen av Irak.

Jag vill återigen tacka dem som tjänstgör och har tjänstgjort i Irak och deras familjer. Detta är en viktig insats för Sverige.

Anf. 110 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Insatsen i Irak är ett av Sveriges viktiga internationella åtaganden. På irakisk inbjudan har vi valt att delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Daish.

Irak har under lång tid varit utsatt för terroriströrelsen Daish och påverkas nu även av spänningarna mellan Iran och USA och av att Turkiet gått in med väpnade styrkor i norra Syrien. Det är en oroväckande utveckling som sätter skräck i många av landets invånare.

När en krigsherre ostört kan begå övergrepp mot oskyldiga förlorar demokratin och rättssamhället legitimitet. Vinnarna är de som vill basera samhället på den starkes rätt. Det är inte så vi bygger en trygg och rättvis värld, utan det är så vi skapar och underbygger motsatsen.

Sedan 2017 är Daish kraftigt försvagat i Irak, men än är inte läget stabilt och våra insatser behövs nu precis som förut. Sveriges insatser mot Daish består både av denna utbildningsinsats av militären och av stora insatser för att bygga upp skolor och sjukvård, för att stabilisera samhället och för att kunna bygga försoning.

Jämställdhet är en prioriterad fråga i det svenska utvecklingssamarbetet med Irak. Irak har en plan för att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Arbetet går långsamt, men även här är Sveriges närvaro viktig.

Flera miljoner människor i Irak är i behov av humanitär hjälp, och 1,6 miljoner människor är på flykt. För dem är det oerhört viktigt att alla delar av Irak blir stabilare och säkrare. Utvecklingen som vi har kunnat se under den gångna hösten är väldigt allvarlig. Vi följer utvecklingen noga, och det är av största vikt att klara av att skapa trygghet för människorna i landet.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Vi ser också med väldigt stor oro på det dödande och skadande som åsamkas dem som demonstrerar på gatorna för mer demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag konstaterar att Sverige ska vara en solidarisk, trovärdig och ansvarstagande partner i internationella krishanteringsinsatser som bygger säkerhet tillsammans med andra. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i detta betänkande.

Jag vill avsluta med att tacka alla dem som varje dag är i Irak bidrar till ökad trygghet och stabilitet. Ni svenska män och kvinnor som har valt att verka i ett av världens just nu mest utsatta länder gör varje dag en stor insats för väldigt många människor. Det ni gör betyder mycket för många - och för Sverige som land. Stort tack till er, era nära och kära!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)