Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället

Betänkande 2005/06:TU4

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 januari 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nytt mål för politiken för IT-samhället (TU4)

Riksdagen beslutade om ett nytt mål för politiken för informationssamhället. Det innebär att Sverige ska utvecklas till ett hållbart informationssamhälle för alla. Riksdagen beslutade också om delmål för politiken, som gäller kvalitet, hållbar tillväxt och tillgänglighet. En ny lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet börjar gälla den 1 juli 2006. Lagen syftar till en säker och effektiv administration av nationella toppdomäner för Sverige (till exempel se) och till att möjliggöra statlig insyn i och tillsyn över administrationen. Det ska vidare bli möjligt att få ledningsrätt för tomma tunnlar, kulvertar, rör och andra liknande anordningar, om anordningen ska användas för att senare genom den dra fram en ledning som ingår i till exempel ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål. Andra lagändringar innebär att även mobiloperatörer ska vara skyldiga att tillhandahålla specificerade telefonräkningar. En marknadsdominant ska vidare kunna vara tvungen att tillhandahålla ett minimiutbud av hyrda förbindelser och tillämpa kostnadsorienterad prissättning. Dessa lagändringar ska träda i kraft den 1 april i stället för den 1 februari 2006 som regeringen föreslagit.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 29
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-11-22
Justering: 2005-12-01
Trycklov till Gotab och webb: 2005-12-14
Trycklov: 2005-12-14
Reservationer: 21
Betänkande 2005/06:TU4

Alla beredningar i utskottet

2005-11-10, 2005-11-22

Nytt mål för politiken för IT-samhället (TU4)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett nytt mål för politiken för informationssamhället. Det innebär att Sverige ska utvecklas till ett hållbart informationssamhälle för alla. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner förslagen om delmål för politiken, som gäller kvalitet, hållbar tillväxt och tillgänglighet. En ny lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet börjar gälla den 1 juli 2006. Lagen syftar till en säker och effektiv administration av nationella toppdomäner för Sverige (till exempel se) och till att möjliggöra statlig insyn i och tillsyn över administrationen. Det ska vidare bli möjligt att få ledningsrätt för tomma tunnlar, kulvertar, rör och andra liknande anordningar, om anordningen ska användas för att senare genom den dra fram en ledning som ingår i till exempel ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål. Andra lagändringar innebär att även mobiloperatörer ska vara skyldiga att tillhandahålla specificerade telefonräkningar. En marknadsdominant ska vidare kunna vara tvungen att tillhandahålla ett minimiutbud av hyrda förbindelser och tillämpa kostnadsorienterad prissättning. Trafikutskottet föreslår att riksdagen godkänner dessa lagförslag med den ändringen att de ska träda i kraft den 1 april i stället för den 1 februari 2006.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-01-19

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 167 Krister Örnfjäder (S)
Fru talman! Trafikutskottet ska nu behandla betänkandet Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället . Propositionen föreslår bland annat att målet för politiken för informationssamhället ska vara ett hållbart informationssamhälle för alla. För att uppnå målet föreslås tre delmål som avser kvalitet, hållbar tillväxt och tillgänglighet. I propositionen beskrivs också vidtagna och kommande åtgärder under delmålen. Vidare anges hur regeringen avser att förbättra förtroendet för IT och samordningen av politiken. Därutöver föreslås en ny lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet. Den nya lagen syftar till en säker och effektiv administration av nationella toppdomäner för Sverige och till att möjliggöra statlig insyn över nämnda administration. Vidare föreslås två ändringar i ledningsrättslagen som innebär att det blir möjligt att få ledningsrätt för tomma tunnlar, kulvertar, rör och andra liknande anordningar om man senare ska använda anordningen till att genom den dra fram en ledning som bland annat ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål. Fru talman! Vid behandlingen av propositionen har utskottet behandlat 68 yrkanden. Till betänkandet har fogats 21 reservationer. Med detta, fru talman, vill jag överlämna åt företrädarna för de enskilda partierna att redovisa sina ställningstaganden i utskottets behandling.

Anf. 168 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till den gemensamma alliansreservationen nr 1 med begäran om avslag på propositionen. I övrigt stöder jag naturligtvis alla de reservationer som Moderaterna och allianspartierna gemensamt har gjort. Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället . Rubriken på regeringens proposition väcker nyfikenhet och entusiasm. Vilka klokheter kommer man med? Ska Sverige återigen bli ledande som IT-nation? Fru talman! Man blir besviken. Sverige kommer att halka ned ytterligare på IT-listan. Regeringens analys av vad som behöver göras är ytlig. Man tar inte chansen att formulera en strategi som skulle ge vårt land förutsättningar att bli ledande igen. Det har genomförts en massa utredningar och rapporter om vad som krävs för att Sverige ska nå målen. Nu är det dags att genomföra den politik som sätter Sverige främst på IT-kartan igen. Fru talman! Allianspartierna i trafikutskottet har samlats kring en gemensam strategi som anger ett tydligt ledarskap för den svenska IT-politiken med ökade satsningar på forskning och utveckling och bättre villkor för företagande som kan ge Sverige en tätposition i världen igen. Alla måste också få möjlighet att använda IT och ta del av utvecklingen. Fru talman! En viktig förutsättning för en positiv IT-utveckling är ett gott företagarklimat och en positiv inställning till forskning och utveckling. Nya idéer utvecklas ofta i små företag som växer sig stora om det finns grogrund för det. Alltför få människor väljer i dag att starta och driva företag i Sverige som kan ligga till grund för ökad ekonomisk tillväxt och bland annat främja IT-utvecklingen. Vi måste minska byråkratin och krånglet för småföretagare, sänka arbetsgivaravgifterna och underlätta tillgången av riskvilligt kapital. Fru talman! Allianspartierna vill stärka forskningen. Framstående forskning inom IT-området är en viktig grund för Sveriges framtidsmöjligheter. Det behövs en ökning av anslagen till forskningen i små- och medelstora företag och till forsknings- och utvecklingsprogram i samverkan med näringslivet. Det krävs också en ökad kommersialisering av forskningsresultaten. Vi föreslår bland annat att för att stimulera forskningen behöver staten gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare belöningar för sådan kommersialisering. Vi vill införa ett belöningssystem genom vinstdelningspaket som erbjuder forskare royalties, delägarskap eller optioner i företag. Lärarutbildningen måste också anpassas till IT-samhället. Skolan är en av de viktigaste aktörerna för att se till att den nya generationen kan hantera det nya IT-samhället. Vi vill därför att man utvecklar en långsiktig plan för lärarutbildningen, för både grund- och vidareutbildningen inom IT och bland annat stärker kompetensen när det gäller etiken. För att våra medborgare ska kunna ha nytta av samhällets IT-tjänster måste dessa utvecklas på den enskilda människans villkor. Om kommuner och staten ska kunna rationalisera sin verksamhet och service till medborgarna krävs att alla kan ta del av systemen och förstå hur man använder dem. I dag har stora grupper i vårt samhälle svårigheter att hantera Internet och står då utanför en del av samhällsservicen. Det offentliga måste vinnlägga sig om att utgå från brukarnas möjligheter. Annars kommer aldrig 24-timmarsmyndigheten att bli verklighet. Här kan samhället ta ansvar för att driva utvecklingen och visa kraftfullt ledarskap. Fru talman! En sak som vi bör fundera över är att man i Finland klarar sin bredbandsutbyggnad utan att spendera några skattepengar. Landet har en uppbyggnad som är lik Sveriges. Vi borde studera hur de går till väga och lära oss. Utbyggnaden av bredband har inte gått i den takt som många hoppades på. Osäkerheten kring spelreglerna har fördröjt utbyggnaden. Enligt vår mening är själva grunden för regeringens bredbandspolitik felaktig. Genom att redan från början lägga energin främst på hur stöd och subventioner skulle utformas gick man miste om den dynamik som skulle ha kunnat prägla bredbandsdiskussionen. Resultatet av regeringens statsbidrag för bredbandsutbyggnaden håller inte oväntat på att bli ett kommunalt bredbandsmonopol. Risken är stor att detta kommer att leda till att kommunerna även kommer att stå för den framtida driften. En sådan utveckling, fru talman, vore mycket olycklig.

Anf. 169 Christer Winbäck (Fp)
Fru talman! Jag står bakom samtliga Folkpartiets reservationer men yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation 1. En politik för IT-samhället måste bygga på visioner, visioner om hur samhällsbygget ska dra nytta av ICT och hur detta ska hanteras för att ge maximalt genomslag. Den proposition som dagens betänkande bygger på saknar mycket av den handlingskraft som borde ha funnits och som en stark regering borde kunna åstadkomma för att peka ut en riktning och en kurs som underlättar när det gäller samhällets behov av vägledning för att kunna bli framgångsrikt i kampen mot andra länder som tävlar om att bli de mest framgångsrika, både på detta område och på områden som ICT-området har att stödja. Inte mycket av detta står att finna i förslagen. Ett av de områden som länge misskötts är vårdområdet. Som exempel finns på byggsidan någonting som heter ByggAMA som ger anvisningar, ibland mycket detaljerade, kring standarder och val som byggmästare följer när de bygger hus och byggnader. Det innebär inte att alla byggmästare bygger likadant eller har samma arbetsgivare. Det innebär inte heller att alla hus är fyra våningar höga. Men alla har trapphus, och alla har fönster. Alla är anpassade för att människor ska kunna bo i dem, oavsett var de kommer ifrån och hur de ser ut. Det finns standarder och anvisningar som underlättar och möjliggör byggande från norr till söder. Inom vårdområdet, inom IT, har det tillåtits allt möjligt som innebär att vi i dag har en vid flora av system som inte kan kommunicera med varandra och därmed omöjliggör en effektiv kommunikation mellan vårdgivare. Gemensamma standarder på vårddokumentationsområdet skulle möjliggöra ett utbyte av information vid behov och vara till gagn för patienten. Jag vill understryka att det inte handlar om samma system eller gemensamma system utan om system som kan prata med varandra. Det skulle också underlätta för leverantörer av program för vården som då skulle kunna bygga olika delar, större eller mindre, för det behov som vården har av dokumentation, säkra på att just deras moduler passar ihop med andras. Vårdområdet har för oss hög prioritet och förtjänar ett bättre öde än det hittills fått. 24-timmarsmyndigheten är ett annat område som borde fått högre prioritet mycket tidigare. Nu satsar regeringen på en omorganisation med en ny myndighet för bland annat detta område. Vi önskar naturligtvis den personal lycka till som fått detta som sin uppgift och hoppas att arbetet får hög prioritet. Men vi beklagar att det tagit flera år att komma fram till att arbetet varit underprioriterat och med otydlig ledningsstruktur. En handlingsplan för detta arbete måste nu snarast komma på bordet. ICT-området har en stor utvecklingspotential som stöd för många områden. Inom området hållbar utveckling lämpar det sig särskilt bra då det kan bidra till mindre resande med hjälp av virtuella möten, konferenser och besök. Det kan underlätta styrning av lastbilar, paket och gods, dirigera bilar till effektivare resvägar och underlätta handel. Det kan effektivisera tillverkningsprocesser och minska utsläpp, styra temperaturen i villor och optimera uppvärmning. Detta är ett angeläget område, där många tillämpningar återstår att konstruera. Tillgängligheten måste vara god för våra medborgare. När ICT-området utvecklats har många kommit på efterkälken. Våra äldre är en sådan grupp, invandrare och lågutbildade andra grupper. Funktionshindrade av olika slag har också utestängts. Det är angeläget att inte diskvalificera grupper från möjligheten till en god information. Särskilda satsningar, kanske i vissa fall tydlighet i myndigheters regleringsbrev, kan behövas för att rätta till och förbättra tillgängligheten. I detta sammanhang kan också påpekas att jämställdhetsperspektivet ofta glöms bort och måste genomsyra all utveckling och verksamhet inom ICT-området. Satsning på utbildning måste vara ett prioriterat område för att man ska kunna ta till sig den nya tekniken. Regeringens satsning på 30 miljoner för mindre företag kommer inte att lämna några större spår i kompetensnivån hos dessa medarbetare. Ett rejält kompetenslyft är vad som behövs och åtgärdsförslag för att åstadkomma detta. Internet är en viktig källa till information, kunskap och glädje för många. Det är också en källa till brott, kränkningar och elände för utsatta. Nästan varje dag rapporteras om missbruk på olika sätt, om personer som trakasseras, kränkande och hetsande uttalanden om personer eller folkgrupper, bilder på lättklädda personer, mestadels flickor, som cirkulerar för evigt på nätet och övergrepp som barnpornografi. Vi har läst om personer som tagit livet av sig för att man hetsat mot dem via Internet eller på grund av e-mobbning. Så sent som i gårdagens Dagen står det om mobbning via Internet, en ny plåga. På grund av detta och många andra saker är det mycket angeläget att vi stöder de initiativ och arbeten som på olika sätt verkar för ett renare och bättre Internet. Internet bygger på tillgänglighet, tillit, trygghet och trovärdighet. Tillgänglighet för så många som möjligt att kunna komma åt och använda det. Tillit att våga använda nätet för information, service och tjänster. Trygghet att veta att det finns fungerande lagstiftning som skyddar mig som konsument, fungerande betalningslösningar med mera. Även trygghet att veta att jag och mina barn förskonas från de obehagligheter som jag nyss nämnde. Trovärdighet i den information vi söker, kvalitetsstämpel på viss information som därmed gör den tillförlitlig. En stark handlingsplan för att komma till rätta med avarterna inom ICT-området och öka användbarheten är önskvärd och nödvändig. Sist men inte minst vill jag uppehålla mig lite vid integritetsaspekterna. Det är lätt att samla information med datorer och från datorer. Det är lätt att lagra och söka den informationen. Det är lätt att bruka och missbruka den. Fru talman! Låt oss vara eftertänksamma och försiktiga vid upprättandet av nya möjligheter som medför intrång i den personliga integriteten. Varje liten åtgärd för sig är säkert lovvärd, men summan kan bli väldigt stor. Det vi gör i dag hade vi nog inte godkänt för 10-15 år sedan. Det vi gör om 10-15 år skulle vi nog inte godkänna i dag. Vi befinner oss på ett sluttande plan. Låt oss se till att det planet inte lutar för brant.

Anf. 170 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 4 om samverkan inom offentlig förvaltning. Det bästa med den proposition vi diskuterar i dag är faktiskt rubriken. Det säger jag inte för att raljera, utan jag tycker att den är bra. Vi går ju från en separat IT-politik för samhället till att ha en politik för IT-samhället. Enligt Post- och telestyrelsen är det i dag åtta av tio svenskar som använder Internet. Halva befolkningen har bredband hemma. Två av tre handlar på nätet. Nio av tio använder mobiltelefon. Det mesta genomsyras av att vi lever i ett informationssamhälle, på gott och ont. Rätt använd kan IT ge oss bättre sjukvård, effektivare transporter, minskat miljöslitage och en ökad välfärd. IT är till för människan och inte tvärtom! Baksidan är dock svart: På Internet frodas kriminaliteten, också med pedofili och ekonomisk brottslighet. Många människor saknar förtroende för Internet. Precis som Christer Winbäck har jag också läst reportaget i går i tidningen Dagen om e-mobbning. Det är en avskyvärd företeelse som vi måste bekämpa på alla sätt. Jag rekommenderar er att läsa Daniel Grahns ledare om att vi måste utveckla ett sunt och moget förhållningssätt till Internet. De mål som regeringen lägger fram i propositionen är därför välkomna. Ett hållbart IT-samhälle för alla är närmast ett självklart mål. Delmålen har jag indirekt redan berört: förbättrad livskvalitet och förtroende, hållbar tillväxt samt tillgänglighet och säkerhet. Jag har absolut inga invändningar mot de målen. Borde vi inte då vara nöjda med regeringens hantering av IT-frågorna och köpa allting som står i propositionen? Nej, långt ifrån! Allianspartierna har, precis som sagts tidigare, utvecklat sina tankar i en gemensam motion och visat på brister i regeringens proposition. Det vi framför allt saknar är en konkret handlingsplan för hur man ska jobba mot de här viktiga målen. Jag vill nu koncentrera mig på reservation 4 om samverkan inom offentlig förvaltning. Hur många gånger har inte vi kristdemokrater kritiserat regeringen för dåligt ledarskap på detta område? Trafikutskottet har uttalat kritik. Riksrevisionen har uttalat kritik. Men regeringen bara tillsätter nya arbetsgrupper och skapar nya myndigheter i stället för att sätta fart på de befintliga myndigheternas IT-tjänster. Visst finns det goda exempel bland myndigheterna. Man kan deklarera på nätet. Vägverkets nya hemsida är bra. Men vi hade varit mycket längre på väg om regeringen följt vårt råd och utsett en nationell IT-samordnare eller IT-general. E-tjänster måste utpekas i regleringsbreven till myndigheterna och då inte som fromma förhoppningar. Vi tror inte att den nya förvaltningsmyndigheten kan lösa problemet. Det är regeringens ansvar att driva utvecklingen framåt med kraft! Låt mig citera vad trafikutskottet skriver i enighet på s. 27 i betänkandet: "Utskottet vill lyfta fram betydelsen av samordning och ett tydligt ledarskap i förändringsarbetet inom IT-politiken och i sammanhanget då erinra om att Näringsdepartementet har ett samordningsansvar för frågor om användning av informationsteknik." Sist, fru talman, vill jag nämna något om konkurrensfrågor inom teleområdet - då gäller det alltså reservation 19. Vi har i flera år framfört klagomål på konkurrensen inom teleområdet. Bit för bit har regeringen hörsammat oss, men fortfarande finns det brister. I Aftonbladet skrev nyligen flera företagsledare en vädjan till infrastrukturministern att ingripa mot Telia Sonera för att inte riskera bredbandsutbyggnaden i Sverige. Från flera håll klagas det på kommunala bredbandssatsningar med egna bolag som ibland sätter konkurrensen ur spel. Jag tänker då på stadsnätens utbyggnad. Från glesbygden får vi ofta klagomål på att det går långsamt. Post- och telestyrelsen har också i en ny rapport uttryckt klagomål över Telias hantering av bredbandsmarknaden. Precis som Björn Hamilton anser jag också att regeringen har fördröjt bredbandsutvecklingen med alla sina komplicerade bidragssystem. Och när väl bidragen utlovats höll regeringen inne pengarna. Det skapar inte förtroende, och förtroende är vad som behövs på detta område för att den goda användningen av IT ska öka och ge människor ett bättre liv. Det vill vi kristdemokrater arbeta för.

Anf. 171 Sven Bergström (C)
Fru talman! Som jag sade i mitt tidigare inlägg har det blivit snarare regel än undantag på senare tid att utlovade propositioner från regeringen levereras starkt försenade till riksdagen, så ock den IT-proposition som vi nu debatterar och som ligger till grund för det här betänkandet. Nu är den här. Dessvärre bidde det dock inte mycket mer än en tummetott, skulle man kunna säga - fina mål, som Johnny Gylling och andra har understrukit, mål som vi alla kan ställa oss bakom, men ingen handlingsplan, ingen konkretion och ingen uppföljning. Lyssna på det här: "Tyvärr blir det samlade intrycket att propositionen inte är någon proposition utan primärt en skrivelse där regeringen redogör för gjorda satsningar, den rådande situationen och antyder vad man kan komma att göra framöver." Denna sista mening är inte min kritiska bedömning utan omdömet från branschorganisationen IT-företagen, som samlar mer än 500 företag runtom i landet på IT-området. De är bekymrade över bristen på konkretion och substans i regeringsförslaget. Flera andra har kommenterat rubriken på propositionen: Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället . Den är bra. Den antyder att regeringen har förstått att IT-frågorna numera är en alltmer självklar och avgörande viktig del på de flesta områden i vårt samhälle. Fru talman! Sverige var tidigt ute med engagemang och Internet, redan på 90-talet. Nu har många länder hunnit ifatt oss och till och med hunnit förbi oss. Vissa länder, som Sydkorea och Irland, tog många delar av den svenska IT-kommissionens framsynta förslag och har genomfört viktiga delar av den på sin hemmaplan. I Sverige låter vi marknaden hantera IT-infrastrukturen. Det har lett till att det kvar på marknaden i stort sett bara finns tre stora aktörer. IT-motorvägarna, om man får kalla det så, i form av optofiber ligger tätt i triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö. Här finns gott om fiber, liksom längs E 4 från Stockholm och norrut, uppåt mina trakter. Men i övrigt är det glest, och konkurrensen är närmast obefintlig. De som totalt dominerar den svenska marknaden nu är: 1. Telia Sonera, före detta svenska och finska televerken, 2. Telenor, före detta norska televerket, och 3. TDC Song, före detta danska televerket. Det är de tre stora. Fru talman! Trots regeringens tillkortakommanden på IT-området är det mesta vi företar oss i samhället i dag relaterat till IT-system av olika slag, Internetanvändning och kommunikation mellan människor, mellan maskiner och mellan människa och maskin. IT och IT-infrastrukturens betydelse kan jämföras med betydelsen av väl fungerande vägar och järnvägar, elförsörjning och teleförbindelser. Det är här som mycket av våra kritiska synpunkter från Centerpartiet kommer in. Vår vision om en digital allemansrätt - det har ni väl hört talas om - innebär att alla människor och alla företag dels har den utbildning och kompetens som behövs, dels kan få tillgång till en snabb och pålitlig IT-uppkoppling, både hemma och på jobbet, och att hela samhället tillgodogör sig de möjligheter som IT erbjuder. Den visionen får vi uppenbarligen fortsätta att kämpa för. I regeringen förefaller det inte finnas någon tid, inget intresse och inget riktigt engagemang för en framsynt och konkret politik när det gäller IT. För att alla vackra ord i propositionen med den fina titeln ska vara värda någonting måste de också leda till tydliga politiska åtaganden och åtgärder som driver utvecklingen framåt. Det räcker inte med vackra ord. Det här är propositionens och betänkandets allra svagaste sida. Det är nu sex år sedan riksdagen behandlade en samlad IT-proposition senast. Då var det Björn Rosengrens Ett informationssamhälle för alla , om ni minns. När man tittar tillbaka på den propositionen och debatten kring den slås man av att tiden, om inte stått stilla så har det i alla fall inte blivit särskilt mycket konkret uträttat, åtminstone inte i Regeringskansliet. Redan i den propositionen var det väldigt många fina formuleringar, till exempel: återkomma, utreda, överväga och sträva mot. Fru talman! Internets genombrott 1994 var startskottet för en allt snabbare digitalisering av verksamheter både i näringslivet och i samhället i övrigt. Det kan främst ses i form av hemsidor och tjänster på nätet, och i offentlig förvaltning symboliserad av försöken att bygga upp den så kallade 24-timmarsmyndigheten. Det är en digitalisering av det offentliga som har flera goda syften: effektivisering, ökad konkurrenskraft, höjd samhällsservice, personalbesparingar, demokratisk insyn och så vidare. Regeringens medel i arbetet för en 24-timmarsmyndighet är inte helt oväntat en ny myndighet. Och visst krävs det en sammanhållande kraft för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna genomföras, men vi anser inte att det är så enkelt som en ny myndighet. Det som verkligen krävs är ett tydligt engagemang i Regeringskansliet i kombination med att man sätter upp mätbara mål och gör en konkret beskrivning av var Sverige ska vara om fem år i de här frågorna. För att nå målen vill allianspartierna i trafikutskottet se en konkret handlingsplan för det fortsatta arbetet, som mina företrädare i talarstolen talat om, en handlingsplan för 24-timmarsmyndigheten som förklarar hur vi ska nå målen, hur dessa ska följas upp, vilka aktörerna är, hur arbetet ska organiseras samt vilka resurser som krävs. Ett luddigt direktiv till ännu en generaldirektör kommer inte att ge Sverige en fullgod 24-timmarsmyndighet. Fru talman! En framsynt IT-politik kan också på ett avgörande sätt bidra till ett mycket bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. I tidningen Dagens Industri skrev i förra veckan docenten vid Karolinska Institutet, Johan Björkegren, att en IT-baserad "hälsosjukvård" öppnar helt nya möjligheter både för att rätta till ohälsotalen och för att ta till vara olika exportchanser. I allianspartiernas motion lyfter vi också fram möjligheterna att stärka och effektivisera vården. Ett led i detta är, som vi föreslår, en nationellt sammanhållen elektronisk vårddokumentation. Med en sådan ges vårdpersonalen förutsättningar att verkligen få tid med sina patienter, trots krympande resurser. Värdet av att en läkare eller en sjukgymnast, oberoende av var i landet en patient har tagits in, direkt kan se till exempel sjukdomshistorik, tidigare diagnoser och medicinering skapar en trygghet både för vårdaren och för vårdtagaren, då det direkt skapas en grund för att vården och personalen kan fatta rätt beslut. Mer om detta kan den intresserade läsa i gårdagens nummer av Dagens Industri, där centerns talesman i vårdfrågor, Kenneth Johansson, utvecklar våra förslag i en debattartikel. Fru talman! Några ytterligare ord om IT-infrastrukturen som har varit och är en hjärtefråga för oss i Centerpartiet. Vi och övriga allianspartier i trafikutskottet anser att utbyggnaden av bredband inte har gått i den takt som många hoppades på för några år sedan. Osäkerheten kring spelreglerna har fördröjt utbyggnaden. Vi anser att själva grunden för regeringens bredbandspolitik har varit felaktig. Genom att redan från början lägga energin främst på hur stöd och subventioner skulle utformas gick man miste om den dynamik som skulle ha kunnat prägla bredbandsutvecklingen. Resultatet av regeringens statsbidrag för bredbandsutbyggnaden, när den väl har kommit, håller inte oväntat på att bli ett kommunalt bredbandsmonopol. I många kommuner runtom i landet har vi fått så kallade stadsnät, och de gör nog alla i huvudsak ett bra jobb. Ett problem är dock att de i många fall går upp i värdekedjan och erbjuder tjänster som man kan ifrågasätta om de ska ägna sig åt. De borde hålla sig till att äga, förvalta och bygga ut svart fiber. Stadsnäten finns dessutom, som namnet säger, med tyngdpunkt i städerna. Den del av Sveriges befolkning som bor utanför städerna och tätorterna får oftast inte vara med. Riktigt illa blir det när man kommer till verklig glesbygd. Enligt min mening är det nu hög tid att samla alla marknadens aktörer och sondera om det går att få en samsyn kring hur den fortsatta utbyggnaden ska gå till. Det anser vi bör ske enligt följande tre principer: 1. Konkurrensneutralitet. I dag byggs slutna nät, där användarna för lång tid knyts till en enda operatör som också levererar tjänster. Det hämmar utvecklingen av nya tjänster, enligt vår mening. 2. Skalbarhet. Kraven på bandbredd kommer att öka. De nät som byggs i dag måste dimensioneras dels för ökade krav på bandbredd, dels med krav på större redundans, så att vi klarar både påfrestningar och trafiktoppar. Det har inte minst stormen Gudrun visat. 3. Likvärdighet. Det måste finnas möjligheter att få uppkoppling till ungefär likvärdiga villkor i hela landet. Det finns också anledning att framhålla att många i dag väljer att studera på distans, ett utmärkt sätt i IT-samhället. En förutsättning för ett bra resultat av det är fungerande bredband. En ytterligare tillämpning är distansarbete. För väldigt många skulle det vara möjligt att jobba hemifrån i varierande omfattning om de hade bra Internetanslutning till bostaden. Dessutom är en snabb och säker uppkoppling a och o för de flesta företag, oavsett om de finns i stad eller på landsbygd. När så många i Sverige inte har ett jobb att gå till är det absolut nödvändigt att de styrande politikerna ser till att ge förutsättningar så att det kan bli fler jobb och nya jobb där sådana är möjliga. Att ha tillgång till bra kommunikationer via IT är en sådan viktig förutsättning. Avslutningsvis, fru talman, var det alltså för sex år sedan också många vackra ord men ganska tunt med konkreta förslag i regeringens IT-proposition. Björn Rosengren vågade sig i alla fall på att lova att 98 % av landets befolkning skulle ha tillgång till bredband inom ett par år. Det löftet försvann in i ett töcken, och i dag har regeringen uppenbarligen sänkt ambitionsnivån när det gäller tillgängligheten, som ju faktiskt är en förutsättning för allt det andra på IT-området. I Centerpartiet har vi arbetat vidare med visionen om en digital allemansrätt. Våra mål om allas lika möjligheter att utnyttja den nya tekniken för utbildning, för arbete, för stärkt demokrati och för att underlätta kontakter mellan människor står fast. I höst är vi beredda att göra verklighet av politiken om inte riksdagens majoritet redan nu väljer att följa våra reservationer i betänkandet som drar upp riktlinjerna för en ny och framsynt politik på IT-området. Jag och Centerpartiet står givetvis bakom alla reservationer i betänkandet som vi har redovisat, men för tids vinnande, fru talman, yrkar jag bifall bara till reservation nr 12.

Anf. 172 Monica Green (S)
Fru talman! Bredband, bredband halleluja! Bredband, bredband halleluja! Surfa, surfa, surfa, surfa! Det är det som är livets mening och mål! Det var några strofer ur All you need is bredband . Den är visserligen rolig, men jag tycker att den skjuter lite under målet. Det är inte livets mening med bredband, men det underlättar tillvaron för många. Det finns inga självklara självändamål med att surfa. Men många av oss har glädje i det. Nej, det handlar om så betydligt mycket mer. Det handlar om tillväxt och möjlighet för småföretag att utvecklas i hela landet. Det handlar om utbildning för våra barn, som får mycket större innehåll när hela världen öppnas för dem via till exempel British Museum, via forskning i USA, via musiklärare i Australien - för att nämna några. Det handlar om kvaliteten i vården, som kan bli så mycket bättre om vi utnyttjar IT-verktyget på rätt sätt och gör upphandlingar inom offentlig sektor så att våra företag kan utveckla tjänster och innehåll på nätet. På så sätt ökar också efterfrågan, och ytterligare möjligheter ges för näringslivet. Ylva Johansson har också tagit initiativ för att just hälso- och sjukvården ska bli nästa stora IT-område som ska utvecklas. Det handlar om att gå från IT-politik för samhället till en politik för IT-samhället. Det skiftet sker just nu. I dag kom beskedet om att papperslösa ansökningar kan göras hos samtliga länsstyrelser. Både medborgare och företag ska kunna skicka in kompletta ansökningar via nätet. Inom ramen för 24-timmarsmyndigheten kan vi, ska vi kunna, när det passar oss bäst på dygnet, få hjälp, söka kunskap, söka bidrag, beställa tid, ansöka om körkort med mera. Över huvud taget ska kontakter med Ams, Försäkringskassan och CSN öka möjligheterna och underlätta tillvaron för alltfler. Fru talman! Det övergripande målet för IT-politiken är att Sverige ska vara ett hållbart informationssamhälle för alla. Vi har tagit initiativ för att minska sårbarheten och för att se till att det finns redundans. Vi ställer krav på att banverk och vägverk i större utsträckning ska göra sina infrastrukturer tillgängliga för fler. Vi vill ha öppna lösningar och undanröja inlåsningseffekter. Infrastruktur ska samutnyttjas i största möjliga mån. Detta IT-betänkande innehåller fortsatta mål och visioner, som vi har fått mycket beröm för från många partier. Det är bra att alla partier tycker att det är bra. Betänkandet innehåller också nästa steg när det gäller tjänster, satsning på mindre företag, forskning på bland annat Kalmar högskola. Det innehåller förslag på hur läro- och kursplaner ska revideras, hur lärarutbildningen ska stärkas och hur distansutbildningen ska fortsätta att underlätta tillvaron för alltfler. Funktionshindrade ska ges större möjligheter med bland annat det som kallas för "Tolken i fickan". Miljön ska förbättras med bättre IT. Vi har hört exempel från andra partier om hur den tekniken kan användas på ett bättre sätt. Det har hänt otroligt mycket sedan vi lade fram den förra propositionen. Nu gäller det alltså att ta nästa steg. Vi ska fortsätta att vara en världsledande IT-nation. Överläggningar med företrädare för IT-branschen är och ska vara en plattform för de fortsatta ambitionerna. I måndags besökte jag Grönsakshuset i Skövde. Där finns tolv anställda. Det är ett litet företag som säljer grönsaker i Skaraborg. Det var ett av de första företagen som övergick till e-fakturering. Det gjorde man för några år sedan. Det har underlättat och blivit betydligt enklare och billigare för dem. Många företag har tagit och tar efter. Nutek får nu ett särskilt uppdrag att utbilda och sprida kunskap så att fler ska övergå till e-handeln. Mycket är alltså på gång. Jag ska också säga några ord om hur vi i betänkandet ser på den viktiga frågan om att barn kan vara utsatta och utlämnade på nätet. Det har vi skrivit om. Det är viktigt att det finns vuxna i närheten, att det finns en skola som tar upp svåra frågor, att det finns en etikdebatt och information om hur vi kan surfa säkrare. En annan sak gäller för alla dem som frivilligt eller ofrivilligt ställer sig utanför IT-samhället. Eftersom det finns så många fördelar med att ha tillgång till IT och dess tjänster borde vi jobba hårdare med information, tillgång, tillit och utbildning med till exempel folkbildning. Eller varför inte ett särskilt tv-program? Det kan vara en data-Martina eller en IT-Titti som i stället för en tv-kock skulle kunna ge oss enkla råd och tips om hur vi kan surfa säkert, ta oss in på myndigheters hemsidor och hitta rätt i webbdjungeln. Det får naturligtvis tv bestämma själv, men håll med om att det är en god idé. Det förvånar mig förstås mycket att Moderaterna, som i det här betänkandet tycker som vi, nämligen att det är viktigt med folkbildning, i andra sammanhang vill minska kraftigt på anslaget till folkbildningen. Det bådar inte gott för att få med fler i IT-samhället. Det förvånar mig också att kd och Moderaterna är så tvärsäkra motståndare till bredbandsstöd när deras borgerliga kamrat Centern vill ge tio gånger mer i bredbandsstöd. Det finns inte särskilt mycket enighet i det. Det förvånar mig mycket eftersom jag blev lite nyfiken när det kom ut ett pressmeddelande om att den borgerliga alliansen har gjort en strategi om hur vi ska komma vidare i IT-samhället. Jag har med största intresse försökt att läsa i motionen vad det var de kom med egentligen. Jag kunde inte se några nyheter alls. De tog upp samtliga frågor som vi har skrivit om i propositionen. De tyckte att det var deras strategi. Visst, det är väl bra om vi är så eniga, men jag ser inte att det är något mer i de borgerligas motion. Det var inte särskilt mycket att komma med, även om jag förstår att det är det lilla halmstrået som de borgerliga partierna vill hänga upp sig på. Jag har fått några frågor under debattens gång. Bland annat har jag hört påståenden om att det startas för få företag i landet. För närvarande har vi ett rekord. 42 000 nya företag startades förra året. Det har inte varit så många sedan efterkrigstiden. Vi sänker arbetsgivaravgiften det här året för småföretag som vill anställa. Björn Hamilton efterlyste detta. Han är redan bönhörd. Det gäller från årsskiftet. En annan sak som har påståtts i debatten är att vi borde gå ifrån att en ansvarar för IT-frågorna, som till exempel i England. Då är det bara bra att påpeka att England faktiskt nu går ifrån sin modell och den svenska modellen till att vi ser till att alla tar ett ansvar för IT-frågorna. Sedan var det en kommentar om att Finland klarar sig bra utan bredbandsstöd. Vi kan konstatera att om en månad ska våra kolleger från Finland komma hit och diskutera med oss. De vill ha information om hur vi har kommit vidare i informationssamhället. Det fanns inte så mycket som de borgerliga kunde slå sig för bröstet för när jag väl läste deras motion, men jag är glad över att det finns mycket som vi är eniga om. Jag ser fram emot att vi kan jobba vidare och ta fortsatta steg. Vi ska vara en världsledande IT-nation. Jag yrkar bifall till förslaget i detta utmärkta betänkande och avslag på samtliga motioner.

Anf. 173 Sven Bergström (C)
Fru talman! Jag har två frågor som jag tänkte ta upp med Monica Green som jag inte hann med i mitt anförande, men först några kommentarer till hennes anförande. Hon förvånas över att alliansen inte har mer förslag än vad vi har redovisat i vår motion. Jag tycker att det är lite förmätet av en företrädare för regeringspartiet och socialdemokratin, med alla de enorma resurser som man sitter på i Regeringskansliet, att kräva att vi ska ha ett förslag som går mycket längre. Det vi föreslår är bland annat en handlingsplan med uppföljningsbara och mätbara mål. Det är exakt det som branschen i hög grad efterlyser. Ni kallar det inte ens för en proposition utan bara en skrivelse eftersom just handlingsplanen saknades. Hur är det med de 98 procenten, Monica? Finns de kvar? Har ni några ambitioner kvar, eller accepterar ni en digital klyfta socialt och geografiskt i det här landet? Sedan några ord om IT-samhällets inte bara möjligheter utan också risker. Jag tänker på hur IT-system kan övervaka och inkräkta på oskyldiga människors privatliv. Ett av de värsta exemplen är det EU-direktiv om datalagring som Sveriges regering nu har drivit igenom i EU. De som verkligen vill vara osynliga, terrorister, kriminella och brottsorganisationer, kommer att kunna vara det i fortsättningen också. Det enda som behövs är teknisk kunskap, och det är inte något problem om man har pengar. De som riskerar att bli övervakade är i stället personer som nyttjar datorn till vardagliga saker, som att skicka mejl. Men det är grupper som lagen inte är till för att övervaka. Om vi inte ser upp blir inte terrorister det största hotet mot demokratin utan alla de politiker och övervakare som vill minska de demokratiska rättigheterna så mycket det går. Jag tycker att det är tveksamt ur demokratisk synpunkt, när man på olika områden ser hur det här tenderar att öka. Jag undrar hur Socialdemokraterna och Monica Green ser på att man nu använder IT-samhället på det här sättet.

Anf. 174 Monica Green (S)
Fru talman! Nej, jag kräver inte mer av er än vad ni själva har sagt. Jag blev nyfiken när ni kom med ert pressmeddelande och gick ut och sade: Oj, nu kommer strategin, och vi vet hur vi ska göra i nästa steg för IT-samhället. När man då läste blev man besviken över att det inte riktigt var så, utan ni höll med regeringen. Det är jag naturligtvis väldigt glad över. Sedan fläskade ni på med några förslag som jag inte tyckte var så jätteimponerande. Men om det var de få saker som ni kunde komma överens om har jag all respekt för det. Jag kräver inte mer än det ni själva sade i ert eget pressmeddelande. När det gäller om vi ska acceptera en digital klyfta: Det ska vi naturligtvis inte göra. Vi måste jobba hårdare och mer för att nå ut i hela landet, ge fler möjlighet att koppla upp sig med höga hastigheter och ge fler möjlighet att ta till sig kunskapen och viljan. Vi accepterar alltså inte den digitala klyftan. När det gäller mätbara mål kan jag dela uppfattningen att vi bör ha det. Det är också det som regeringens IT-politiska strategigrupp nu jobbar med, att följa upp det som vi går vidare med i det här betänkandet. Jag tycker nog att vi jobbar precis enligt det som du eftersträvar.

Anf. 175 Sven Bergström (C)
Fru talman! Det finns trots allt 21 reservationer, med konkreta, annorlunda förslag från oppositionen i utskottet. Det är inte bara några enstaka synpunkter, som Monica Green antyder. Får vi chansen i höst kan jag lova Monica Green att vi med full kraft ska ta itu med att leda oss in i IT-samhället med de visioner som vi har dragit upp. Den digitala allemansrätten, som Centern fortfarande står för med full kraft, är vi också beredda att göra verklighet av. Du kommenterade inte alls frågan om de 98 procenten. Vilka ambitioner har socialdemokratin för att motverka just riskerna för den digitala klyftan? Jag vill också väldigt gärna att Monica kommenterar EU-direktivet om datalagring som jag tog upp som en konkret fråga. Hur ser hon på det? Thomas Bodström har gått i spetsen för att driva igenom det. Ser hon några risker? Det här samhället har stora möjligheter, men det har också risker. Då måste vi diskutera hur man kommer runt dem och hur man hanterar IT-samhället, så att vi minimerar utvecklingen mot ett övervakningssamhälle, enligt min mening.

Anf. 176 Monica Green (S)
Fru talman! Den digitala allemansrätten: Jag tycker att det är fantastiskt, och det är en rolig vision som Centern har. Det är en bra ambitionsnivå. Men hur är det med era borgerliga kamrater? Dina kompisar i Moderaterna och kd säger tvärsäkert stopp till allt det. De säger: Nej, inte en krona i bredbandsstöd! Det ska inte vara någonting, för staten ska inte lägga sig i, som Moderaterna så tjusigt brukar säga. Det är precis på tvärs mot vad ni sade. Ni ville satsa 80 miljarder, men Moderaterna ville inte satsa en enda krona. Det skulle vara väldigt spännande att se vad det blev av den digitala allemansrätten. Ni beskrev ju hur vi skulle bygga ut bredband i hela landet. Det är en spännande tanke, men ni fick inte med er era borgerliga kamrater på den. Det skulle ha varit kul att se om ni hade fått den chansen. Nu blir det inte så att ni vinner valet, så det är tur att ni inte behöver pröva den bristen på överenskommelse. När det gäller den digitala klyftan sade jag redan i mitt första inlägg att vi inte accepterar den utan att vi måste lägga in en högre växel för att nå alla. När det gäller datalagringen finns det både för- och nackdelar. Jag delar Svens uppfattning att det finns både fördelar och nackdelar med det. Där behöver EU-parlamentet tänka till lite mer innan man sätter ned foten.

Anf. 177 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! Får jag först haka på replikskiftet om digital allemansrätt. Jag tycker att det är en god tanke som Centern har presenterat. Men det som är kopplat till den tanken, nämligen en stor statlig satsning på 70-80 miljarder, har på något sätt blivit överspelat nu. Det var något som man i så fall skulle ha gjort när Centern lanserade det programmet. Nu har vi kommit en bit på vägen med bredbandsutbyggnaden. Sedan vill jag bemöta två påståenden från Monica Green. Kristdemokraterna är inte motståndare till bredbandsstöd som princip. Vi har till exempel accepterat de miljarder som regeringen har föreslagit, delvis avsatta för skatteavdrag. Men vi tyckte att konstruktionen på skatteavdragen var fel. Det har vi också påpekat i motionen. Vad vi har sagt är att vi tycker att regeringen har sjabblat bort pengar i bredbandsstöd. Det dröjde väldigt länge innan regeringen talade om vilka bidrag som skulle delas ut, och det gjorde att marknaden väntade på besked. Under den tiden gick Internetboomen, som vi kallade den, ned, och på det viset förlorade vi tid. Vi tycker att man främst ska satsa pengar på glesbygden om man ska ha statliga bredbandsstöd. Sedan var det England och ledarskapet. Det har varit en tid då det var nödvändigt för England att satsa hårt på ett tydligt ledarskap. Tony Blair tog själv på sig rollen. Det hade varit fint om statsministern hade gjort likadant. Min fråga gäller regleringsbreven, om Monica Green har följt upp det hon lovade på en Internetkonferens i oktober, att regeringen skulle skriva in e-tjänster i regleringsbreven till myndigheterna.

Anf. 178 Monica Green (S)
Fru talman! Om ni inom de borgerliga partierna fortfarande är oense om hur stor den statliga satsningen ska vara kanske jag inte ska lägga mig i det. Vi kanske inte heller behöver få de bekymren om ni inte ska styra det här landet, utan ni kan själva diskutera hur mycket den satsningen i så fall skulle vara. Det får stå för er själva. När det gäller de kommunala bredbandspengarna har jag tidigare berättat att vi i trafikutskottets s-grupp var ute på en bredbandsturné. Vi såg också den här oron: Varför händer det ingenting? Vad är det för trösklar? Vad är det som brister? Kan vi underlätta? Det visade sig att vad som hade tagit tid var när kommunerna gjorde sina IT-infrastrukturplaner. Det tog tid att fundera på hur man skulle bygga. Sedan kom alla ansökningar på en enda gång, så det blev som en ketchupeffekt. Nu ser vi också hur det byggs i hela landet. Och det är bra. Jag delar uppfattningen att det var synd att vi var tvungna att hålla inne dessa bredbandstöd ett tag. Det handlade om att vi ville ha ordning och reda på ekonomin. Vi ville inte gå över vår limit, utan vi var tvungna att hålla inne pengarna. Det beklagar jag. Men nu har dessa pengar betalats ut, så nu kan kommunerna fortsätta att bygga. Jag ska sedan ta upp frågan om regleringsbreven och e-tjänster. Jag har jobbat med den, men regleringsbreven har inte gått ut sedan vi hade denna debatt senast. Men jag tog så att säga den boll som gavs till mig då.

Anf. 179 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! Jag hann inte utveckla den frågan riktigt. Men den handlade alltså om 24-timmarsmyndigheten och att alla myndigheter ska öppna sina system så långt som möjligt för medborgarna. Det är flera myndigheter som har gjort detta på ett bra sätt. Men det saknas väldigt mycket. Vi debatterade detta på Internetdagarna. Och jag hävdade att detta måste skrivas in i regleringsbreven. Det lovade Monica Green att bevaka. Men nu konstaterar vi att detta inte är verkställt. Även om hon har ansträngt sig har regeringen inte tagit fasta på det. Så vi får väl vänta tills vi får byta regering i höst. Jag har en annan fråga. Vi har i trafikutskottet blivit uppvaktade av Dataföreningen, Folkbildningsrådet och Utbildningsradion som har presenterat ett mycket fint projekt som går ut på att utbilda människor, framför allt de människor som kanske inte har tillgång till IT. Man har beskrivit en mycket god projektidé som vi alla i utskottet var positiva till. Vi har gemensamt skrivit i detta betänkande att utskottet nu förutsätter att regeringen kommer tillbaka med konkreta förslag om ett sådant projekt i folkbildningspropositionen. Hur tänker Monica Green som företrädare för regeringspartiet nu se till att den här frågan inte hamnar mellan stolarna utan att projektet kan fullföljas?

Anf. 180 Monica Green (S)
Fru talman! När det gäller regleringsbreven handlar det inte alls om att regeringen inte har tagit fasta på detta. Det handlar mer om att jag så att säga tog denna boll och ska jobba vidare med detta. Det har mer att göra med mitt sätt att jobba än med regeringens. Regeringen kommer att ta till sig detta när det blir aktuellt framöver. När det gäller den spännande folkbildningssatsning som vi alla tände till på när den presenterades för oss förväntar vi oss att det kommer en skrivning om det i folkbildningspropositionen som ska läggas fram i mars. Jag har tagit initiativ till att tala med Lena Hallengren som är den berörda ministern. Jag har också talat med Sven-Erik Österberg som är berörd minister för 24-timmarsmyndigheten eftersom det berör även hans område så att vi ska få med oss fler när det gäller folkbildningssatsningen. Vi jobbar alltså vidare med detta och ser med tillförsikt an den propositionen när den kommer i mars.

Anf. 181 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Det var trevligt att höra Monica Green sjunga från talarstolen. Det hade varit roligt om vi i alliansen hade kunnat svara med vår lilla kör. Det hade kanske blivit lite starkare än din väna stämma. Men då hade du fått ta hjälp av dina samarbetspartner. Men det var ett trevligt inslag. Men jag tycker inte att det förändrar bilden av att regeringen inte har någon handlingsplan för den framtida IT-utvecklingen i Sverige. Vi är många som har varit uppe och talat om detta nu, och det blir lite upprepningar. Men vi är många här i riksdagen som har rätt samstämmiga synpunkter på att regeringen inte har verifierat vad man egentligen borde ha gjort i en sådan här IT-proposition som vi har längtat efter så länge. Monica Green förstod inte vad alliansen hade för konkreta förslag. Då tycker jag att man inte riktigt begriper hur sådana här saker växer fram i ett samhälle. Grunden för att IT och andra saker ska förändra och förbättra samhället är ju att vi bland annat har en företagsamhet som fungerar och att vi satsar på forskning och utveckling. Det tycker jag är de två grundläggande hörnstenarna i hur man ska få fart på detta. Och i inget av fallen tycker jag att man i propositionen har verifierat detta och trycker på dessa saker. Man måste naturligtvis också se till att det finns riskvilligt kapital och att det lönar sig att forska inom dessa områden. Det har regeringen över huvud taget inte nämnt i sin proposition. Har man inte dessa grundstenar kommer man ingen vart. Jag skulle gärna vilja att Monica Green utvecklar dessa saker lite mer än vad som har sagts tidigare.

Anf. 182 Monica Green (S)
Fru talman! Jag är bara glad eftersom det är roligt att få tala om ett bra betänkande. Det innehåller faktiskt allt det som Björn Hamilton efterlyser - satsningen på mindre företag, satsningen på forskning, satsningen på Kalmar högskola som ska utveckla dessa former ännu mer, satsningen på att läro- och kursplaner ska revideras för att få med IT-pedagogik och hur man ska ta sig an IT-utbildningar, satsningen på lärarutbildning som ska stärkas och distansutbildning. Det gäller de funktionshindrade, det gäller hur miljön ska kunna förbättras med rätt teknik, och det gäller tillväxten i småföretag och utbildning för småföretag och särskilda anslag för dem. Det är några exempel på vad detta betänkande innehåller. Björn Hamilton påstod att jag inte förstod detta med företagsamhet. Jag kan bara konstatera att det aldrig har startats så många småföretag i det här landet som nu, och vi har aldrig satsat så mycket på forskning som vi gör nu. Och vi tänker fortsätta att göra det. Vi tänker se till att vi har låg ränta, att vi får ännu bättre företagsamhet i det här landet och att vi ser till att vi satsar på de små företagen bland annat genom att vi från årsskiftet sänker arbetsgivaravgiften för de små företag som anställer ytterligare en person. Så vi ska jobba vidare med IT-samhället, och vi tar helt enkelt nästa steg nu.

Anf. 183 Björn Hamilton (M)
Fru talman! Och ändå ökar inte sysselsättningen i Sverige, och det är svårt att få riskvilligt kapital till sådana satsningar som nytänkande inom samhället och IT-sektorn ändå är. Jag ska lämna den frågan och övergå till integritetsfrågorna som intresserar mig väldigt mycket. Jag har följt regeringens storm inne i EU med att man ska registrera i princip allt som vi gör inom IT-sektorn som privatpersoner. Detta tycker jag är skrämmande. Detta är ett typiskt upplägg där man naturligtvis kan hitta ett skäl till att övervaka människor i det enskilda fallet. Man ska jaga brottslingar, och man ska jaga terrorister och så vidare. Men man tänker aldrig på den enskilda människan. Och man har alltså inte förberett ett skyddsnät för den enskilda människan. Enligt min uppfattning borde man alltså gå före med skyddsnätet och sedan utveckla övervakningen inom vissa sektorer. Detta tycker jag att Monica Green ska ta med sig till sitt parti och be att man verkligen ser över integritetsfrågorna. Det är nämligen skrämmande att se hur man far fram inte bara i Sverige utan i hela EU nu. Vår justitieminister har tyvärr fått EU med sig i vissa sammanhang som jag tycker verkar vara uppseendeväckande.

Anf. 184 Monica Green (S)
Fru talman! Björn Hamilton, i dag kommer ytterligare siffror som visar att sysselsättningen ökar, och vi ser nu hur hjulen fortsätter att snurra. Och vi vet också att arbetslösheten kommer att minska. Det är mycket positivt. Vi ser framtiden an med tillförsikt. Det är bra. Jag ska ta med mig integritetsfrågorna till regeringen, till mitt parti och till EU. Jag gör det eftersom jag också kan se att vi behöver diskutera dem mer. Jag kan också göra ett konstaterande när det gäller folkbildningen. I det här utskottet är vi helt eniga om att vi vill satsa mer på folkbildning när det gäller IT-samhället. Det är med mycket stor förvåning jag hör att Moderaterna vill dra ned anslaget till folkbildningen så drastiskt som de vill göra framöver. Det blir inte mycket med den folkbildningssatsningen för IT-samhället om man vill dra ned den redan befintliga folkbildningen. Det tycker jag är mycket tragiskt. Men det är typiskt för Moderaterna att man vill jobba på det sättet att man inte vill ha med alla utan vill satsa på den fina utbildningen och forskningen. Det låter tjusigt. Men när det gäller folkbildningen vill man dra in. Likadant är det när det gäller kommunala stadsnät. Här säger Moderaterna att marknaden borde fixa allting. Sedan frågar man sig i andra ändan: Varför har det blivit kommunala stadsnät? Ja, det är därför att marknaden faktiskt inte byggt i de här kommunerna. Marknaden har inte fixat detta, utan det är de kommunala bredbandspengarna som har kommit väl till pass. Det är de kommunala bredbandspengar som Moderaterna har varit emot.

Anf. 185 Karin Thorborg (V)
Fru talman! Regeringens proposition Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället är en mycket stor proposition. Den har föregåtts av ett väldigt stort förberedelsearbete. De flesta departement har varit inblandade. Den är så stor att det ibland är lite svårt att hitta och orientera sig i den. Men den har i varje fall en struktur som kan sammanfattas så här: Först finns det ett övergripande mål. Sedan finns det tre delmål. Så är det några avsnitt som handlar om två nödvändiga förutsättningar för att man ska kunna nå målen. Det är förtroendet för IT och behovet av samordning. Till sist finns ett viktigt kapitel om utvärdering och uppföljning av IT-politiken. Jag antar att alla här har propositionens förslag klara för sig, så jag tänker inte gå in på alla de förslag som finns för att förverkliga målen. Jag vill bara nämna ett spännande område där jag tror att den nya tekniken kommer att bidra mycket till en bättre kvalitet i vardagen, som är ett av målen. Det är e-tjänster och IT-stöd inom vårdsektorn bland annat genom en nationell patientöversikt och genom att informationen ska kunna kommuniceras elektroniskt mellan huvudmän och vårdnivåer. Genom en ökad samordning av användningen av IT kan kontakterna mellan sjukvården, patienterna och de anhöriga förbättras, samtidigt som vi får en bättre vård. Det är bara ett exempel på det som jag tycker är väldigt spännande. Vi står bakom propositionen, och jag yrkar bifall till den. Jag tänker ta upp det som Vänsterpartiet har ansett som viktigt i den nuvarande och framför allt i den fortsatta IT-politiken. Det handlar först om att motverka alla former av digitala klyftor. I det digitala samhälle som växer fram med oerhörd hastighet får det inte bildas ett A- och ett B-lag. Det får inte bli en klyfta mellan dem som har tillgång till den fysiska infrastrukturen och som har kompetensen att utnyttja och ta till sig den förbättrade servicen och dem som inte har tillgång till bredband, som inte har kunskaperna eller som av olika anledningar inte har möjlighet eller vilja att komma över den digitala tröskeln. Det senare är enligt uppgift cirka en tredjedel av befolkningen. Det handlar om äldre, arbetslösa, korttidsutbildade, invandrare och funktionshindrade. IT får inte bidra till en ny klassklyfta. Där måste vi sätta in olika åtgärder för att förhindra att den klyfta som redan finns utvidgas. Arbetet med att skapa tillgång till en effektiv infrastruktur måste fortsätta. Att IT ska förbättra och förenkla vardagen för människor och företag är ett bra mål, men bara om det omfattar alla som vill ha den möjligheten. För dem som inte vill använda sig av den digitala tekniken eller som inte orkar ta till sig den måste det finnas andra alternativ. Det andra som är viktigt för oss är förtroendet för och säkerheten inom datorvärlden. Att vi känner förtroende för tekniken i sig är avgörande. Annars kommer den aldrig att kunna bidra till förändringar och kvalitetsförbättringar. Att som medborgare känna att vi kan använda Internet utan att riskera att bli utsatta för brott eller obehagliga upplevelser är grunden om vi ska lyckas med att få med alla. Många föräldrar känner oro för att deras barn utsätts för skadligt innehåll på nätet. Internet har en stor genomslagskraft, på ont och gott, bland barn och ungdomar. Det finns en kommersiell press på barn och ungdomar som kan vara svår att stå emot. De har svårt att inse det vanskliga med att lämna ut personuppgifter om sig själva. De kan utnyttjas av hänsynslösa profitörer. Det finns naturligtvis flera negativa sidor - IT-relaterad brottslighet, barnpornografi, spam, oseriösa Internetförsäljare, ovälkommen reklam. Många människor litar inte heller på att deras integritet kan säkerställas när de är ute på nätet, och de drar sig för att använda sig av de elektroniska tjänster som finns. Där behöver vi vara extra uppmärksamma. Vilka elektroniska fotavtryck lämnar jag efter mig som individ? Kan jag lita på att min personliga integritet bibehålls? Det förslag om datalagring som Sverige driver i EU motsätter vi oss. Utgångspunkten måste vara att samma regler gäller för informationssamhället som för övriga samhället. Men ibland behövs anpassningar av regelverket, och eftersom tekniken utvecklas så fort hinner inte alltid lagstiftningen med. En av de viktigaste insatserna för att öka förtroendet för IT är de åtgärder som föreslås för att skydda barn att på olika sätt utnyttjas via Internet. Jag kan säga att barnperspektivet här för första gången har lyfts fram i IT-politiken. Både Medierådet och Myndigheten för skolutveckling har tillsammans med Konsumentverket fått i uppdrag att speciellt arbeta med insatser för att medvetandegöra riskerna med Internet. Slutligen, fru talman, föreslås det många åtgärder i propositionen för att nå målen. Därför är det viktigt att stor vikt läggs vid att följa upp och utvärdera hur arbetet går. Det finns anvisningar i propositionen om när man ska utvärdera. Det är en väldigt viktig del i propositionen, tycker jag. Om förtroendet för IT ökat, om hinder undanröjts, utbyggnaden av infrastruktur fortsatt och samordningen av IT-politiken lyckats vet vi först när vi har nästa utvärdering och den blir klar.

Anf. 186 Claes Roxbergh (Mp)
Fru talman! Titeln på betänkandet är väldigt intressant. Den är Från IT-politiken för samhället till politik för IT-samhället . Det innebär egentligen att vi har kommit ett steg på vägen, det vill säga att vi redan är i IT-samhället. Det ställer speciella krav. Det betyder att vi egentligen har gjort en del av det som ska göras, men vad kommer sedan? Där tycker jag att målsättningen är bra. Det vi ska skapa är ett informationssamhälle för alla i IT-samhället. Det betyder också att vi har gett oss in på en mycket svårare del av utvecklingen än den vi hade från början när det gällde att bygga upp den grundläggande infrastrukturen och skapa de grundläggande strukturerna. Det vi har kvar är den svåraste biten. Det är att nå de sista, dem som inte är entusiaster, dem som inte är särskilt intresserade, som vi behöver få in i systemet och som behöver ha tillgång till IT-strukturen för att bli en del av det nya IT-samhälle som växer fram. Då kan man fundera på hur statens roll ska se ut i den processen. Som i varje fall jag ser det innehåller det åtminstone tre steg. Ett steg innebär reglering, lagstiftning. Ett annat steg innebär att bidra till standardisering. Ett sista steg innebär att vara en motor i utvecklingen. Eftersom staten är en stor aktör är det väldigt att vara motor i utvecklingen. När det gäller regleringssteget har vi gjort en hel del. Det kanske inte är färdigt helt och hållet. När det gäller standardiseringen är också en hel del gjort, men det är fortfarande en hel del standardisering som behöver göras så att systemen kan kommunicera med varandra. Christer Winbäck nämnde till exempel sjukvården, där mycket finns kvar att göra av standardisering för att få systemen att fungera ihop. Men den allra viktigaste frågan tycker jag är om staten är den motor man skulle vara i utvecklingen för att skapa de tjänster som behövs i de system som vi bygger upp. Där kommer bland annat det perspektiv i propositionen in som jag tycker är bra, nämligen att här finns de olika departementen och de olika sektorerna med. Här behandlas utbildning, här behandlas forskning, här behandlas skola och så vidare. Det kunde säkert ha gjorts bättre. Om vi då går vidare och ser hur vi hanterar detta i riksdagen, är det till min oerhörda förvåning inget annat riksdagsutskott som är intresserat av den här frågan. Inget annat riksdagsutskott har brytt sig om att ge oss i trafikutskottet ett yttrande över det här betänkandet. Det tycker jag egentligen är det värsta av alltihop. Socialutskottet är fullständigt ointresserat. Utbildningsutskottet är fullständigt ointresserat. Ändå är man ansvarigt för forskning och utbildning - centrala sektorer på det här området. I riksdagen hanterar vi frågan som en sektorsfråga, som den inte längre är och som den inte längre ska vara. Det är ett totalt underkännande av vår egen hantering. Regeringen gjorde i varje fall ett försök att hantera frågan tvärs över alla departement. Må vara att det kunde ha gjorts bättre, men man gjorde ett försök att ta ett samlat grepp. Det har vi inte lyckats med i riksdagen, utan vi kör vidare i vårt gamla spår och behandlar den som en sektorsfråga. Det tycker jag är ett totalt underkännande. Jag hade velat ha en debatt här i dag där utbildningsutskottet fanns med. Då kunde vi ha diskuterat utbildningsfrågorna, IT-frågorna inom utbildningen, forskningsfrågan, sjukvårdsfrågan och övriga sektorer och hur vi hanterar IT-utvecklingen inom de här områdena. Tar vi inte ett samlat grepp här, då kan inte staten vara motor i den här utvecklingen och den samordnare som den borde bli för att vi i Sverige ska vara duktiga på detta. Jag tror att Sveriges styrka ligger precis i den här processen. Nu är detta inte längre en teknisk fråga, utan det är en fråga om att använda den kompetens vi har och utnyttja de samlade systemen. Det innebär också att vi måste ta en samlad politisk diskussion i den här frågan. Det är inte en fråga som vi ska diskutera bara i trafikutskottet. Riksdagens behandling tycker jag är ett totalt underkännande av hur vi hanterar frågan. En annan viktig fråga är att vi öppnar upp så mycket som möjligt. Frågan om öppna standarder och öppna programvaror är viktig i den här processen. Det handlar om att skapa möjligheter för flera aktörer. I den processen tror jag att öppenhet är väsentlig. Andra viktiga frågor är integritetsfrågorna, som har nämnts av flera andra talare här. Det är centralt att vi kan hantera dem på ett bra sätt för att faktiskt behålla medborgarnas förtroende. Det som kan hända om vi inte lyckas behålla medborgarnas förtroende är nämligen att vi kan köra hela IT-politiken i botten och i kras. Det tycker jag är den främsta anledningen till att vi verkligen ska slå vakt om IT-frågorna. Om folk börjar misstro IT-politiken och vårt sätt att hantera den, då, mina vänner, har vi kört in i väggen. Slutligen vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-01-25
Förslagspunkter: 30, Acklamationer: 27, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 1.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1140030
    m039016
    fp036012
    kd02409
    v22006
    c01705
    mp11006
    -2000
    Totalt149116084
    Ledamöternas röster
  2. Mål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a)
    Riksdagen godkänner målet för politiken för informationssamhället.

    b)
    Riksdagen godkänner delmål för politiken för informationssamhället samt att den IT-politiska inriktning och de prioriterade uppgifter riksdagen beslutat om skall upphöra att gälla.
    Riksdagen bifaller proposition 2004/05:175 punkterna 7 och 8.
  3. Hälso- och sjukvårdsområdet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 26.
    • Reservation 2 (m, c, fp, kd)
  4. 24-timmarsmyndigheten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 13 och
    2005/06:T545 av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (båda s).
    • Reservation 3 (m, c, fp, kd)
  5. Samverkan inom offentlig förvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 14 och
    2005/06:T608 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 17.
    • Reservation 4 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1140030
    m039016
    fp035013
    kd02409
    v22006
    c01705
    mp11006
    -2000
    Totalt149115085
    Ledamöternas röster
  6. Hållbar utveckling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 27.
    • Reservation 5 (m, c, fp, kd)
  7. IT-användning hos vissa grupper

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 15,
    2005/06:T360 av Billy Gustafsson (s) och
    2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkandena 14, 15 och 24.
    • Reservation 6 (m, c, fp, kd)
  8. En innovativ utveckling och användning av IT

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 2 och
    2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkande 1.
    • Reservation 7 (m, c, fp, kd)
  9. Jämställdhet i IT-branschen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 16.
    • Reservation 8 (m, c, fp, kd)
  10. E-legitimationer m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkandena 21 och 22 samt
    2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkande 4.
    • Reservation 9 (m, c, fp, kd)
  11. Elektronisk handel och upphandling i offentlig sektor, nordiskt samarbete m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 9.
    • Reservation 10 (m, c, fp, kd)
  12. IT-kompetens i små och medelstora företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 8.
    • Reservation 11 (m, c, fp, kd)
  13. Bredbandsutbyggnad m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2004/05:N11 av Åsa Torstensson m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 14,
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkandena 10 och 11,
    2005/06:T321 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd) yrkande 5,
    2005/06:T497 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 19,
    2005/06:T578 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkande 13,
    2005/06:T590 av Åsa Lindestam (s),
    2005/06:T603 av Peter Jonsson m.fl. (s) yrkande 8 och
    2005/06:N383 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkande 9.
    • Reservation 12 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1131030
    m039016
    fp036012
    kd02409
    v22006
    c01705
    mp11006
    -2000
    Totalt148117084
    Ledamöternas röster
  14. Konkurrensfrågor och bredbandsutbyggnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 12 och
    2005/06:T427 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 13 (m, c, fp, kd)
  15. Beslut enligt lagen om elektronisk kommunikation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkande 7.
  16. Sårbarheten i IT-infrastrukturen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:U384 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) yrkande 7,
    2005/06:T422 av Maria Larsson (kd) yrkande 1 och
    2005/06:N481 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 10.
    • Reservation 14 (m, c, fp, kd)
  17. Reservkraftverk

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T328 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c) yrkande 1,
    2005/06:T366 av Jan Andersson och Eskil Erlandsson (båda c) och
    2005/06:T390 av Margareta Andersson och Agne Hansson (båda c).
    • Reservation 15 (c)
  18. Nationell roaming

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T328 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c) yrkande 2 och
    2005/06:T425 av Tomas Eneroth m.fl. (s).
    • Reservation 16 (c)
  19. Ersättningsfrågor i samband med teleavbrott m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T287 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (båda c),
    2005/06:T300 av Agne Hansson m.fl. (c) och
    2005/06:T422 av Maria Larsson (kd) yrkande 2.
  20. Standardisering och terminologi

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkandena 17-20.
    • Reservation 17 (m, c, fp, kd)
  21. Lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om nationella toppdomäner för Sverige på Internet.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:175 punkt 1 och avslår motion
    2005/06:T1 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 23.
    • Reservation 18 (m, c, fp, kd)
  22. Kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga en enskild telegraf-, telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild telegraf-, telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 april 2006.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:175 punkt 3.
  23. Ändringar i jordabalken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 april 2006.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:175 punkt 2.
  24. Ändringar i fastighetsbildningslagen (1970:988)

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 april 2006.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:175 punkt 4.
  25. Ändringar i ledningsrättslagen (1973:1144)

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 april 2006.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:175 punkt 5.
  26. Ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 april 2006.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:175 punkt 6.
  27. Mobiltelefontäckning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T240 av Ola Sundell (m),
    2005/06:T350 av Erling Wälivaara (kd),
    2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkande 6,
    2005/06:T510 av Lennart Klockare och Lars U Granberg (båda s) och
    2005/06:N383 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkande 10.
  28. Konkurrensfrågor inom teleområdet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp) yrkande 8 och
    2005/06:T608 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 16.
    • Reservation 19 (m, c, fp, kd)
  29. Oregistrerade mobilabonnemang m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:T377 av Erling Wälivaara (kd),
    2005/06:T450 av Staffan Danielsson och Jörgen Johansson (båda c) och
    2005/06:T491 av Torsten Lindström (kd).
    • Reservation 20 (c, kd)
  30. Kostnader för lagring av trafikuppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2005/06:K399 av Henrik von Sydow (m) yrkande 2.
    • Reservation 21 (m)