Fri- och rättigheter m.m.

Anf. 130 Ida Drougge (M)

Fru talman! Det var länge sedan jag var så här peppad att ha en debatt. Jag och mina kollegor i konstitutionsutskottet har väntat länge. Vi stod redo här i går kväll för att ha denna debatt, och vi har nu hunnit ladda upp ytterligare en dag.

Detta betänkande om fri- och rättigheter rör många olika frågor: förebyggande av våldsbejakande extremism och hur man i grundlagen kan stärka enskildas fri- och rättigheter överlag generellt gentemot staten, bland annat när det gäller skadeståndsfrågor.

Vi moderater har relativt många frågor i detta betänkande. Jag kommer kortfattat att nämna flera av dem. Men jag rekommenderar verkligen att man läser våra motioner på området om man vill fördjupa sig ytterligare.

Jag vill till att börja med yrka bifall till vår reservation 3 under punkt 3 om förstärkningar av rättighetsskyddet i regeringsformen.

Alla fri- och rättigheter som garanteras i regeringsformen har i dag inte samma skydd mot rättighetsinskränkningar i lagstiftning. Skyddet för äganderätten och näringsfriheten är exempelvis svagare än skyddet för yttrande-, informations-, demonstrations-, mötes- och föreningsfriheterna.

Det senaste året har det i och med coronapandemin också blivit mer top of mind hos fler personer i vårt samhälle hur viktigt det är vilken lagstiftning vi har som sätter den bortre gränsen eller det yttersta skyddet för de rättigheter som vi alla har att åtnjuta.

I 2 kap. 21 § regeringsformen anges det vilka begränsningar som man får göra för vissa av våra fri- och rättigheter. Man får exempelvis göra det endast om man vill tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den enskilda inskränkningen. Den får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Begränsningen får inte heller enbart göras på grund av en viss politisk, religiös eller kulturell åskådning.

Detta är väldigt viktiga skydd. Men detta skydd åtnjuter inte alla våra fri- och rättigheter i dag. Vi moderater menar att det egentligen borde vara så. Det finns många skäl att överväga om exempelvis både äganderätten och näringsfriheten borde omfattas av samma skydd.

Enligt vår mening borde också staten i skadeståndsmål som rör mänskliga fri- och rättigheter kunna betala sina egna rättegångskostnader. Även om staten vinner mot den enskilde i slutändan borde staten stå för rättegångskostnaderna i de fall då det har funnits en skälig anledning att få frågan prövad.

Det finns ett stort allmänintresse i att pröva frågor om ifall staten har inskränkt någon individs mänskliga fri- och rättigheter. Och om det finns skäl att pröva dem har vi ett stort allmänintresse i att så också blir gjort. Ett sådant övertramp, om staten inte hade fått rätt, är så pass stort och allvarligt. Det kan inte vara upp till om den enskilde har råd att stå risken att förlora och betala statens rättegångskostnader. Den ekonomiska risken kan inte vara det som hindrar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Med anledning av detta vill vi också vidga den pågående Grundlagsutredningens uppdrag på de områden som jag redan har nämnt och några ytterligare. Vi anser exempelvis att statens skadeståndsskyldighet vid överträdelser ska utredas, alltså huruvida hur den borde vidgas. Detta är reella förslag som skulle göra stor skillnad på riktigt och som skulle utveckla våra fri- och rättigheter i praktiken.

Många förslag på annat håll kan ibland tendera att i stället skapa ytterligare byråkrati och generera samtal och dialog, givetvis med goda förtecken. Men längre handläggningstider och fler möten behöver inte betyda att rättigheter stärks utan kanske just bara att det blir fler möten och längre handläggningstider.

En annan fråga som vi anser att Grundlagskommittén borde titta på är införandet av den negativa föreningsfriheten. I Europarådets konvention om mänskliga fri- och rättigheter finns både den negativa och den positiva föreningsfriheten med, men i Sverige är det bara den positiva föreningsfriheten som skyddas av regeringsformen. Vi har ett stort föreningsliv, som vi ska vara mycket stolta över, men just därför blir rätten att stå utanför - att inte vara ansluten till en förening - kanske ännu viktigare i just vårt land. Den borde omfattas av samma skydd i regeringsformen, anser vi.

Det finns även en annan typ av frågor som berörs i betänkandet och som är väldigt centrala i dag. Exempelvis har vi förslag om att utreda även vissa inskränkningar i föreningsfriheten. Det kan ju låta konstigt i relation till det jag just pratat om och vikten av det, men det var aldrig tänkt att föreningsfriheten skulle skydda exempelvis kriminellas rätt att organisera sig. Det är inte poängen med föreningsfriheten.

Därför vill vi att Grundlagsutredningen tittar på hur man, likt det förslag som har presenteras om att göra inskränkningar i föreningsfriheten när det kommer till understödjande av terrorism, kan göra motsvarande lagstiftning när det kommer till våldsbejakande extremism - såväl från vänsterextrema som från högerextrema - och för att försvåra för kriminella gäng. Dessa grupper utgör i dag ett stort hot i vårt samhälle och mot oss andra och våra fri- och rättigheter som individer. Därför anser vi att Grundlagskommittén borde ha fått de här uppdragen från början men att man nu slutligen ska komplettera med dem.

Vi utreder inte vår grundlag jätteofta. Just därför borde vi göra det ordentligt när vi nu gör det.

Anf. 131 Mikael Strandman (SD)

Fru talman! Den största segregationen i Sverige är den kulturella. Det går inte att bortse från att det har kommit många människor hit från andra länder som uppskattar Sveriges välutvecklade välfärd och vårt starka sociala skyddsnät. Men det förekommer att de som kommer till Sverige inte tycker om svenska värderingar som jämställdhet och individens frihet.

I den kulturella segregationen har extremismen blomstrat, och med den har det uppkommit nya krav på särbehandling. I stället för tydliga riktlinjer för vad som bör tolereras har det mesta accepterats, i mångkulturalismens namn. Tydlighet är viktigt. Därför ska religiöst motiverade könssegregerade verksamheter, skattefinansierad omskärelse av barn samt servering av kött från djur som har slaktats utan bedövning förbjudas. Detta ska aldrig förekomma inom offentligt finansierade verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Låt oss vara tydliga mot dem som invandrar till vårt land: Den svenska kulturen vilar traditionellt på kristen grund, med ett sekulärt statsskick. Det innebär att religionen är skild från staten och att religionen är en privat angelägenhet för den enskilde. Vilken högre makt du tillber är din privatsak.

Alla våra lagar som du som invandrare måste följa står över religiösa lagar och påbud. Varken svenska lagar eller svensk kultur kommer att förändras på annat sätt än på demokratisk väg. Kan du inte acceptera detta bör du söka lyckan i något annat land.

I Sverige har vi religionsfrihet, vilket innebär att vi inte misstycker om andra har en annan religion än vår egen. Religionsfrihet innebär även friheten att avstå från religion.

I Sverige strävar vi efter jämställdhet mellan könen, vilket innebär att kvinnor har samma rättigheter som män. I Sverige är kvinnor precis som män fria att välja om de vill gifta sig, med vem de vill gifta sig, om de vill utbilda sig eller om de vill arbeta. Kvinnor har precis som män rätt att skilja sig enligt den svenska lagen, utan att behöva uppge skäl för detta.

Allt detta bör den som invandrar få klart för sig. Det är av yttersta vikt att vi försvarar våra demokratiska, kulturella och sekulära värderingar för att förhindra att människor leds in i extremism.

I ett antal europeiska länder, däribland Danmark, Belgien och Frankrike, råder förbud mot att bära ansiktstäckande plagg. Vi ser ingen anledning att tillåta denna extremistiska och kvinnoförtryckande symbol och föreslår därför att heltäckande slöja ska vara förbjuden på allmän plats.

De flesta muslimer i Sverige tvingar inte sina flickor att bära slöja. De som gör det och som tycker att det här är viktigt hör till en minoritet, och om vi ska vara ärliga är det en minoritet som ofta lever avskärmade från majoritetssamhället. Vi måste förstå orsaken till att vissa föräldrar vill att deras barn ska bära slöja, och jag vill hävda att detta är en del av ett bredare, komplext sammanhang som inte bara innefattar religion utan även heder och patriarkala strukturer. Det är föräldrarna som vill att barnet ska bära slöja, och det är hederskulturen som tvingar barnet att bära slöja.

Sara Mohammad, grundare av Glöm aldrig Pela och Fadime, skriver i en debattartikel från augusti 2017: "Att vägra gifta sig som fjortonåring, att vilja skilja sig, att vilja simma med sina klasskamrater eller att inte vilja ha slöja är några vanliga skäl till att kvinnor mördas."

Hon skriver även: "Slöjan är inget klädesplagg, det är ett verktyg för att objektifiera kvinnan som underställd mannen, alltså totalt i strid med allt Sverige står för på jämställdhetsområdet."

I debattartikeln föreslår hon: "Förbjud slöja för barn. Låt barn vara fria från religiösa dogmer som cementerar osunda könsroller. Den lilla flickan ser sig som en sexuell vara och de uppfostras till att män är farliga."

Vi sverigedemokrater håller med. Slöjan är även en symbol för kvinnoförtryck i Afghanistan, Mellanöstern och Nordafrika. Det som händer är att förtrycket som fanns i hemlandet fortsätter i svenska skolor, genom slöjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Barn som växer upp i utanförskapsmiljöer har väsentligt sämre förutsättningar att lyckas i det svenska samhället. Denna i grunden orättvisa ordning leder till hopplöshet och frustration. Segregation och utanförskap är islamismens mylla. Skolan blir en viktig plats för de barn som växer upp i utanförskapsområdena. Här kan de komma i kontakt med det svenska samhället och bekanta sig med majoritetssamhällets normer och regler.

För- och grundskolan ska verka för att bryta segregation och vara en plats där barn i särskilt utsatta områden får möjlighet att bekanta sig med det svenska samhället. Den får aldrig bidra till att upprätthålla segregerande, hedersrelaterade strukturer och tvingande normer från avlägsna kulturer. Därför bör man inte tillåta slöja på barn i för- och grundskolan.

Med detta yrkar jag bifall till vår reservation nummer 6 i detta betänkande.

Anf. 132 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag lånar min röst till Linda Modigs ord. Hon skulle egentligen ha hållit det här anförandet.

Fru talman! Statens första uppgift är att skydda invånarna mot våld och andra hot mot deras säkerhet, liv och hälsa. Om staten misslyckas med den uppgiften kan den inte garantera övriga rättigheter och friheter. Det handlar om att försvara landet mot yttre hot. Det handlar om att skapa trygghet för invånarna i deras vardag, oavsett vilka de är eller var i landet de bor. Vi ska aldrig acceptera att folk skjuts ihjäl på våra gator, att barn och unga rånas eller att kvinnor utsätts för våld i nära relationer. Vi ska inte heller acceptera att judar inte vågar bära kippa offentligt eller att kvinnor blir trakasserade för att de bär slöja.

Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Detta är en självklarhet i det demokratiska Sverige. Frihet i Centerpartiets mening är inte förunnat de få och de priviligierade - alla människor oavsett bakgrund, hudfärg, ålder, kön eller härkomst ska ges möjlighet att utöka sina livschanser och känna frihet. Därför är det viktigt att lyssna när vi uppmärksammas på att många av våra medmänniskors frihet och värdighet begränsas av rasism, antisemitism, antiziganism, islamofobi och diskriminering.

Under det senaste året har det genomförts omfattande protester mot polisvåldet och rasismen i USA. Black lives matter-rörelsen har hittat sina uttryck såväl i USA som i resten av världen, men det är tydligt att världen har en lång väg kvar till jämlikhet, förståelse och tolerans.

Även i Sverige har Black lives matter-rörelsen protesterat, manifesterat och agerat mot den rasism som finns i det svenska samhället. Statistiken talar också sitt tydliga språk. Till exempel visar en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm på stora skillnader mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen inom alla undersökta områden, bland annat när det gäller arbetslöshet, lön och disponibel inkomst samt möjlighet att göra karriär och uppnå chefspositioner i förhållande till utbildningsnivå.

Av Brås statistik framgår också att hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv konsekvent har ökat sedan 2013. Detsamma gäller hatbrott med antisemitiska eller islamofobiska motiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Vi kan inte ha ett samhälle där så många människor begränsas av fördomar och diskriminering. Centerpartiet står upp för varje enskild människas rätt till frihet och möjlighet att göra det mesta av sin förmåga och sina drömmar utan att bli begränsad av fördomar, oavsett vad dessa grundar sig i och vem som uttrycker dem.

Staten ska underlätta, inte hindra, människors möjligheter att använda det mesta möjliga av sin förmåga. För att uppnå detta måste statens institutioner säkra rättsordningen och spelreglerna i samhället, alltmedan de utgår från den grundläggande värderingen om människors lika värde, frihet och värdighet och arbetar aktivt mot diskriminering.

Fru talman! I flera länder - även i tidigare stabila liberala demokratier - har auktoritära krafter de senaste åren försvagat och i vissa fall avvecklat demokratiska och rättsstatliga institutioner. Det har inte skett genom militärkupp eller revolution. I bland annat Ungern och Polen har i stället politiska partier vunnit makten via legitima val för att sedan montera ned den liberala demokratin inifrån. De har avvecklat domstolarnas oberoende, begränsat oppositionens inflytande, inskränkt press- och yttrandefriheten och stöpt om public service till regeringspartiets förlängda propagandaarm. Det har lyckats i Polen och Ungern, det har försökts i USA och det kan hända här i Sverige.

Sveriges liberala demokrati står stark, men våra demokratiska och rättsstatliga institutioner, och därmed de rättigheter som de skyddar, är sårbara för illiberala och auktoritära krafter. Detta gäller såväl på statlig som på regional och lokal nivå.

Vi i Centerpartiet är stolta över Sveriges starka skydd för medborgerliga och politiska rättigheter. Vi svenskar är fria att uttrycka oss som vi vill och att kritisera makten, och pressen har goda förutsättningar att utföra sitt viktiga uppdrag. Men dessa rättigheter får inte tas för givna, varken av medborgarna eller av oss folkvalda som fått förtroendet att besluta om dem. De måste skyddas och vidareutvecklas så att de gör faktisk skillnad i människors liv och svarar upp mot de utmaningar de står inför.

Centerpartiet ser med stor oro på att flera av EU:s medlemsstater de senaste åren rört sig i en auktoritär, illiberal och korrumperad riktning. Vi är oroliga för de journalister som mördats eller tystats, för de domare och akademiker som sparkats, för de oppositionspolitiker och väljare som tystats och för de kvinnor som fråntagits rätten till sina egna kroppar. Vi är också oroliga för hur dessa medlemsstater hindrar EU från att lösa gemensamma problem, förskingrar gemensamma EU-medel och på andra sätt underminerar samarbetet och européernas förtroende för det.

För människorna som bor i dessa stater och för unionens framtid vill Centerpartiet se mer kraftfulla åtgärder. Vi vill att EU ska strypa medel till medlemsstater som inte respekterar sina demokratiska åtaganden och inte sätter stopp för offentlig korruption. Vi vill värna och stärka arbetet med mänskliga rättigheter med Europakonventionen om mänskliga rättigheter som en grundsten, och vi vill att Sverige och EU står upp för att demokrati och rättsstatens principer ska gälla alla i EU:s medlemsländer.

Fru talman! Radikalisering och terrorism är ett hot mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Budskapet ska alltid vara att staten tar strid mot sådan allvarlig och systemhotande brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Den terrorrelaterade verksamheten i Sverige domineras enligt Säkerhetspolisen av aktörer som är motiverade av våldsfrämjande islamistisk extremism, men även andra extremistiska organisationer inom vitmaktmiljön, den radikalnationalistiska miljön och den autonoma vänstermiljön kan utgöra hot. Även andra grupper använder våld för att uppnå sina mål, exempelvis ekofascister som attackerar lantbrukare.

Det de har gemensamt är att de motverkar den liberala demokratin och är villiga att använda våld för att störta eller försvaga den. Vi ser också i ökad utsträckning att sammanfogningen i form av organisationer luckras upp och i stället i ökad utsträckning övergår i mer löst sammanfogade nätverk av extremistiska och våldsbejakande personer. Gemensamt för dessa är att de har ett destruktivt narrativ och verkar för att flytta gränserna för vad som är acceptabelt att uttrycka. Det kan i förlängningen bidra till en avhumanisering av vissa grupper eller individer, och detta kan i sin tur utgöra en grogrund för våld.

Terrorism och våldsbejakande extremism kommer både från utanför Sverige och från inom landets gränser. Oavsett ursprung utgör sådana ideologier inte bara hot mot individer som drabbas av deras följares våld utan också mot den liberala demokratin i stort. Det öppna samhället får inte visa sig svagt inför sådana krafter. Centerpartiet vill se mer effektiva åtgärder för att förebygga, försvåra, förhindra och avskräcka deras verksamhet.

Yttrandefriheten är grundläggande, och varje människa har rätt att uttrycka sina åsikter. Men i de fall då dessa åsikter manar till våld, krigsbrott eller terror ska inte det offentliga vara med och stödja detta. För att mota tillbaka de våldsbejakande organisationerna måste samhället markera tydligare än i dag.

Individer som ännu inte har begått brott utan är på väg att radikaliseras måste mötas av förebyggande åtgärder som inte uppfattas som stigmatiserande. Föräldrar och lokal polis liksom civilsamhället och de religiösa samfunden spelar i dag viktiga roller i kampen mot radikalisering.

Fru talman! Jag står bakom Centerpartiets reservationer i betänkandet men yrkar bifall endast till reservation 7 under punkt 10.

Anf. 133 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8.

Detta betänkande innehåller många förslag som på olika sätt berör våra grundläggande friheter och rättigheter. Det är sådant som vi allt som oftast tar för givet och ser som självklarheter, till exempel respekten för alla människors lika värde, att vi har yttrandefrihet, att vi har rätten att delta i möten och att demonstrera samt att vi har rätten att utöva vår religion, oavsett vilken det är, eller att välja att inte vara troende alls.

Det handlar också om att vi har ett skydd mot stora intrång i vår personliga integritet, att vi inte får registreras utifrån politiska åsikter, att vi får röra oss fritt, att vi skyddas mot diskriminering och att rättegången ska vara offentlig om vi anklagas för eller har begått ett brott.

Fru talman! Det senaste året har flera av de rättigheter och friheter som vi har på olika sätt inskränkts och inte alltid känts så självklara. Detta beror givetvis på pandemin som varit och som fortfarande pågår. Inte desto mindre är det, särskilt i dessa tider, värt att påminna sig om att de möjligheter till begränsningar som finns endast får användas för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och att de aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Jag tycker att det är viktigt att påminna om detta, för det är bara att inse att vi som samhälle snabbt har vant oss vid och anpassat vår vardag utifrån de rekommendationer och restriktioner som gällt det senaste året. Om man gör en utblick utanför Sverige kan man också se att flera regeringar har infört stora inskränkningar och förändringar som är större än vad som är nödvändigt med pandemin som skäl.

Fru talman! Vi ser en tillbakagång runt om i världen när det gäller mänskliga rättigheter, även inom EU. Vi kan se det i många frågor, men exempelvis när det gäller hbtq-personers rättigheter har det blivit alltmer tydligt att ett EU-medlemskap inte är en garant för att hbtq-personer ska undgå diskriminering.

Redan 2018 slog EU-domstolen fast att alla par har samma rätt till rörelsefrihet. Det innebär att alla EU-länder måste erkänna samkönade äktenskap som har ingåtts i ett EU-land. Beslutet var en viktig markering mot den diskriminering av hbtq-personer som nu sker. Men ännu råder det osäkerhet när det gäller om alla länder inom EU kommer att respektera och följa domen.

Fru talman! Vi måste gemensamt markera att den diskriminering av hbtq-personer som i dag sker inte är förenlig med ett medlemskap i EU och att det måste få konsekvenser om medlemsstater väljer att inskränka sina medborgares mänskliga rättigheter.

Anf. 134 Thomas Hammarberg (S)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

Jag tänkte ägna denna tid åt att lite kort försöka skissera vilka frågor vi står inför. Det är många frågor som vi enligt min mening borde diskutera lite mer i grunden.

Det var inte för så många år sedan vi i vårt land betraktade mänskliga rättigheter som en fråga för andra länder. Det var där det var problem. Det är först nu på senare tid vi börjar inse att de internationella reglerna för mänskliga rättigheter i högsta grad är relevanta också för oss. Jag tror att barnkonventionen har bidragit mycket till att en förståelse för att sådana där regler, som är internationellt överenskomna och har vårt stöd, är väldigt viktiga och att vi bör ta dem på stort allvar.

Jag tror att vi måste börja inse att mänskliga rättigheter är en viktig aspekt för i stort sett alla politikområden. Alla de frågor som vi diskuterar har en dimension av rättigheter, och det är det som måste komma in i det allmänna tänkandet.

Jag säger detta därför att vi står inför en väldigt viktig diskussion om ett förslag som är intressant i det här sammanhanget. Det är förslaget om ett särskilt institut för mänskliga rättigheter. Det är ett förslag som ligger på bordet och som vi förhoppningsvis ska diskutera senare i vår. Jag skulle vilja yrka på att vi tar den diskussionen på stort allvar.

Den här typen av institut finns redan i en lång rad länder ute i Europa. Där har erfarenheterna varit mycket positiva när det gäller de resultat som har kommit fram. Det är viktigt att de här instituten, och det som jag hoppas kommer att bli verklighet också här i Sverige, är politiskt oberoende. De ska verkligen inrikta sig på att främst främja de krav och genomförandet av de krav som finns i de internationella reglerna och naturligtvis i de nationellt överenskomna reglerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

I det här sammanhanget är det naturligtvis viktigt att titta lite närmare på de konventioner som vi har ställt oss bakom i Förenta nationerna och Europarådet.

Fru talman! Jag tror att institutet, om det sköts väl och får en bra start, kan bli en viktig kunskapskälla. Det kan bli en stor hjälp för utbildning och information, i skolor men också i andra sammanhang, om de rättigheter vi bör respektera.

Institutet skulle kunna följa upp de internationella diskussionerna och inte minst lyssna på de internationella organ som finns för mänskliga rättigheter, inklusive dem som har satts upp av frivilliga organisationer.

Institutet bör däremot inte ta upp de enskilda fallen, utan den uppgiften måste alltjämt ligga hos de institutioner som har den uppgiften, till exempel ombudsmännen. Det ska inte förändras, utan den här institutionen ska ha en annan roll.

Jag tror inte att det kommer att saknas uppgifter för institutionen - inte alls. Jag menar att det är viktigt att tänka på vad som faktiskt står i den proposition som ligger på bordet, nämligen att institutionen ska ha som uppgift att lägga stor vikt vid situationen för personer med funktionshinder. Det är egentligen det enda område som betonas starkt i propositionen. Det beror på att den internationella FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder är viktig och kommer att få en stor roll i sammanhanget.

Det behövs verkligen ett mer intensivt arbete för att ta itu med de problem som vi har diskuterat och som vi har en viss debatt om. Vi ser i medierna att det finns problem när det gäller rättigheterna för personer med funktionshinder. Men här finns en stimulans för att verkligen titta lite närmare på de problem som det här handlar om och att göra ordentliga utredningar om de konkreta problem, ofta av olika slag, som finns när det gäller funktionshinder. Här får man använda den expertis som faktiskt finns och lyssna på de positiva erfarenheter som har dragits i en del länder, inte minst i våra grannländer. Jag menar att det här är en viktig uppgift.

En annan uppgift för institutet skulle vara att titta på situationen för de nationella minoriteterna. Vi har ett antal minoriteter här i Sverige som har speciell status och som har definierats tydligt av Europarådet. Sverige har naturligtvis ratificerat Europarådets konventioner, inklusive den om minoritetsfrågorna och språkfrågorna för dessa grupper. Det här är ett viktigt område.

Låt mig nämna två exempel. Det första gäller romerna. Romerna är en nationell minoritet i Sverige, men situationen för romerna är fortfarande inte tillfredsställande när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. De romska grupperna i Sverige är utanför. Det är ett utanförskap som är väldigt tydligt. Romerna deltar inte, och de är inte inbjudna att delta i det allmänna samhällslivet och den politiska diskussionen på det sätt som vore önskvärt om de skulle ha samma rättigheter i praktiken som vi har.

Här finns en verklig uppgift för ett sådant här institut att försöka borra igenom vad det beror på att det tar så lång tid för oss att säkerställa att romerna får fulla rättigheter i praktiken i det här landet och bryta det utanförskap som de verkligen känner. Jag vet, för jag känner många av dem. Det skulle vara en viktig uppgift för ett sådant här institut att titta närmare på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Detsamma gäller samerna. Om dem har vi naturligtvis rätt mycket diskussion för närvarande, men det finns fortfarande frågor som inte har fått en bra lösning. Det gäller inte minst markfrågorna. Det skulle behövas någon typ av reform som innebär att det blir absolut klart vilken typ av konsultationer som måste genomföras innan åtgärder vidtas som kränker eller kan tänkas kränka samernas möjligheter till renskötsel och så vidare. Någonting är på gång där, men det skulle behövas någonting mer för att klarlägga de verkliga problemen och komma fram med bra lösningar.

Jag skulle vilja plädera starkt för att de frågor jag nämnt - rättigheter för personer med funktionshinder, romernas rättigheter i vårt samhälle och samernas möjlighet att få en röst för sina egna intressen i det svenska samhället - kommer upp på dagordningen på ett annat sätt än hittills. Där tror jag att det här institutet för mänskliga rättigheter skulle vara en stor tillgång.

Anf. 135 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Regeringsformen, en av våra grundlagar, ger oss här i landet skydd av vår frihet att vara de vi är, att tro på vad vi vill och att tala om för andra vad vi tycker. Det handlar om att yttrandefriheten, religionsfriheten och förbudet mot diskriminering är en fundamental grund för hur vi vill att Sverige ska vara. Det handlar om att det offentliga inte ska kunna inskränka våra fri- och rättigheter.

Detta är någonting som vi verkligen har mycket fokus på utifrån den situation vi befinner oss i med pandemin, men jag ska prata om någonting annat.

I utskottets betänkande behandlas en rad motioner som rör dessa friheter i en väldigt bred bemärkelse. Jag ser dock att en del motioner inte verkar handla om att verkligen skydda friheter utan snarare om att vilja inskränka friheter.

Vi i Miljöpartiet har funderat på vad som händer när till exempel en kommun inskränker individers friheter och rättigheter som ska skyddas av det allmänna. När vi såg hur kommuner förbjöd slöja ställde vi oss frågor om hur grundlagens intentioner om religionsfrihet kan värnas för de individer som bor i den aktuella kommunen om kommunen inför den typen av förbud. Vad finns det för skydd på nationell nivå som kan stoppa en sådan utveckling utan att det i övrigt inskränker kommuners rätt till självbestämmande?

Vad har då hänt sedan i höstas, när de här förbuden kom? Förvaltningsrätten har beslutat att besluten i Staffanstorp och Skurup strider mot bestämmelserna om religionsfrihet i grundlagen och Europakonventionen, och besluten har upphävts. Domstolen skriver: "Gemensamt för alla grundläggande rättigheter är att de är - och ska vara - svåra att begränsa." I domskälen hänvisas till ett tidigare utlåtande av vårt eget utskott, där KU framhållit - liksom vi fortsätter att göra även nu - att det är en självklar utgångspunkt att var och en har en frihet att klä sig som han eller hon vill och att lagstiftning som förbjuder slöja ute i samhället eller för barn i vissa verksamheter inte bör komma i fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.

Besluten är överklagade, och vi följer den fortsatta processen för att se hur skyddet ser ut och om det är tillräckligt starkt.

Vi kan också konstatera att i debatten om kvinnors frihet och rättigheter är det otydligt vem som definierar frihet för den kvinna som av eget val bär slöja. Vi frågar oss: Vad innebär frihet för den kvinnan? Vem ska definiera den friheten? Är kvinnans frihet en homogen och snäv definition, eller är den någonting som är upp till var och en att själv bestämma?

Miljöpartiet menar att frihet är kopplat till den enskildes egen vilja och önskan, inte någonting som kan bestämmas av andra. Att tvinga någon att bära religiösa symboler är fel, och lika fel är det att tvinga någon att ta av sig dem. Vilka andra plagg ska politiken i så fall tvinga kvinnor eller män att ta av sig? Detta är någonting som man behöver bestämma själv.

Fru talman! Detta var bara ett nedslag i den stora bredden av motioner som behandlas i konstitutionsutskottets betänkande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 136 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! I dag är det som sagt jordens dag. I Sverige brukar vi ibland skryta med att vi har världens bästa miljölagstiftning. Men när man börjar granska våra miljölagar framgår det snart att vi gör undantag efter undantag. Det gäller totalförsvaret, gruvnäringen, det storskaliga fisket och skogsbruket. Det gäller även våra största utsläppare.

Tittar man närmare på miljölagstiftningen framgår det också snart att den ofta handlar om att begränsa hur mycket skada vi gör på naturen snarare än att se till naturens bästa.

Fru talman! Vi har haft våra nationella miljömål i mer än 20 år. Vi uppnår ett, kanske ett och ett halvt. Vi måste därför inse att ingen ny teknik och ingen effektivisering i sig kan vända trenden. Det vi behöver nu, fru talman, är att ändra syn på naturen - helt enkelt sluta se naturen som ett dött objekt och börja se den för vad den är: ett levande subjekt fullt av liv.

Fru talman! Det finns uppskattningsvis 10-100 miljoner arter på den här planeten, men bara en har rättigheter. Det råkar vara vi, Homo sapiens sapiens. Jag menar att vi behöver inta en mer solidarisk och empatisk roll än en som bara kontrollerar, förtrycker och förgör naturen. Det kan vi göra genom att utvidga våra rättigheter så att också andra livsformer inkluderas.

Detta kan låta som en omöjlighet, men det är redan verklighet. Ecuador är det första landet i världen som har implementerat detta i sin grundlag. År 2018 beslöt Colombias högsta domstol att erkänna Amazonas som ett levande juridiskt subjekt. Bolivia antog 2010 en lag om moder jords rättigheter och har instiftat ett ministerium och tillsatt en ombudsman för naturens rättigheter. I USA har ett trettiotal kommuner lokala förordningar som erkänner naturens rättigheter. Listan är lång, och jag hinner inte ta upp alla exempel under min korta tid här i talarstolen.

Fri- och rättigheter m.m.

Sammanfattningsvis, fru talman: Naturens rättigheter innebär ett skifte i hur vi tänker och en förändring av det juridiska systemet i grunden. Ett sådant skifte sätter helt nya spelregler och är antagligen ett av de viktigaste stegen mänskligheten kan ta för att på riktigt skapa en hållbar framtid.

Därför har jag i min motion yrkat att Sveriges regeringsform kompletteras under 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter med en ny paragraf, Skydd av naturen, med denna text:

Naturen, inklusive ekosystem och inhemska arter, ska garanteras följande rättigheter:

rätten att naturligt existera, blomstra, regenerera och utvecklas,

rätten till restaurering, återhämtning och bevarande, och

rätten att utföra sina naturliga funktioner.

I detta lagförslag ska man inte tolka in att naturen har några skyldigheter, krav eller ansvar.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 april.)

Författningsfrågor