Fri- och rättighetsskyddsfrågor

Konstitutionsutskottets betänkande 2007/08:KU11

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 20 februari 2008

Beslut

Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU11)

Riksdagen sade nej till motionsförslag om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Förslagen handlar i huvudsak om negativ föreningsfrihet, grundläggande bestämmelser i regeringsformen, antisemitism, konventioner om mänskliga rättigheter, integritetsfrågor, retroaktivitetsfrågor, samvetsfrihet, en ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, stärkande av äganderätten, HBT-frågor, livsåskådningsfrihet, föreningars ekonomiska förehavanden och möjligheten att utöva yttrandefrihet på offentliga platser.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2007/08:KU11 (pdf, 440 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

31 motioner

Motioner från ledamöterna

Tvångsmedel och medborgerliga fri- och rättigheter Motion 2006/07:Ju255 av Lars Ohly m.fl. (V)
Reell föreningsfrihet Motion 2006/07:K205 av Jörgen Johansson (C)
Yttrandefrihet på offentliga platser Motion 2006/07:K221 av Carina Hägg (S)
Negativ föreningsfrihet Motion 2006/07:K226 av Peter Danielsson (M)
Den negativa föreningsfriheten Motion 2006/07:K245 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
Fri- och rättigheter i grundlag Motion 2006/07:K265 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
Bekämpande av antisemitism Motion 2006/07:K277 av Fredrik Malm m.fl. (FP)
Äganderätt Motion 2006/07:K310 av Jan Andersson och Roger Tiefensee (C)
Lika rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet Motion 2006/07:K312 av Lars Ohly m.fl. (V)
Vissa grundlagsfrågor om homosexuella, bisexuella och transpersoner Motion 2006/07:K355 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP, C, V, MP)
Upphovsrätt Motion 2006/07:N297 av Per Bolund m.fl. (MP)
Stärkt skydd för mänskliga rättigheter Motion 2006/07:U232 av Marianne Berg m.fl. (V)
Homo-, bi- och transpersoners rättigheter Motion 2006/07:U294 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)
Våld i nära relationer Motion 2007/08:Ju246 av Carina Hägg (S)
Övervakningssamhället Motion 2007/08:Ju446 av Mehmet Kaplan m.fl. (MP)
Retroaktivitetsförbudet i regeringsformen Motion 2007/08:K212 av Kerstin Lundgren (C)
Diskriminering av veganer Motion 2007/08:K236 av Hillevi Larsson (S)
Personlig integritet Motion 2007/08:K255 av Jan Andersson (C)
Integritetskonsekvensutredning Motion 2007/08:K372 av Birgitta Ohlsson (FP)
Förbud mot massidentifiering Motion 2007/08:K373 av Birgitta Ohlsson (FP)
Radioetiketter och integritet Motion 2007/08:K374 av Birgitta Ohlsson (FP)
Antisemitism Motion 2007/08:K375 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)
Samvetsklausul Motion 2007/08:K378 av Annelie Enochson och Kjell Eldensjö (KD)
Vissa grundlagsfrågor rörande homosexuella, bisexuella och transpersoner Motion 2007/08:K392 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP, MP, C, V)
Negativa föreningsfriheten Motion 2007/08:K397 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
Stärkt äganderätt Motion 2007/08:K413 av Bengt-Anders Johansson (M)
Ett öppnare Sverige Motion 2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (MP)
All kärlek är bra kärlek Motion 2007/08:So294 av Helena Leander m.fl. (MP)
Transpersoners rättigheter Motion 2007/08:So295 av Lars Ohly m.fl. (V)
HBT-personers rättigheter och livsvillkor Motion 2007/08:So335 av Lars Ohly m.fl. (V)
Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation Motion 2007/08:U304 av Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson (FP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2008-01-31
Justering: 2008-02-12
Betänkande publicerat: 2008-02-12
Trycklov: 2008-02-12

Reservationer 3
Betänkande 2007/08:KU11

Alla beredningar i utskottet

2008-01-22, 2008-01-31

Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU11)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Förslagen handlar i huvudsak om negativ föreningsfrihet, grundläggande bestämmelser i regeringsformen, antisemitism, konventioner om mänskliga rättigheter, integritetsfrågor, retroaktivitetsfrågor, samvetsfrihet, en ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, stärkande av äganderätten, HBT-frågor, livsåskådningsfrihet, föreningars ekonomiska förehavanden och möjligheten att utöva yttrandefrihet på offentliga platser.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2008-02-20

Webb-tv Debatt om förslag: Fri- och rättighetsskyddsfrågor

25 augusti 2022
Debatt om förslag 2007/08:KU11

Dokument från debatten

2008-02-20

Protokoll för debatten

Mikael Johansson (Mp)

Anf. 1 Mikael Johansson (Mp)

Herr talman! I detta betänkande behandlas olika motionsförslag från allmänna motionstiden 2006 och allmänna motionstiden 2007 angående fri- och rättighetsfrågor. Många av dessa förslag avstyrks med hänvisning till att dessa frågor kan bli föremål för diskussioner i den pågående Grundlagsutredningen och att utskottet inte vill gå händelserna i förväg utan invänta vad som händer där. Men jag vill yrka bifall till reservation 1. Självklart står jag bakom övriga reservationer av Miljöpartiet de gröna, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till dessa. Herr talman! Den moderatledda regeringen har sedan den tillträdde lagt fram ett flertal lagförslag som inskränker enskildas fri- och rättigheter och inkräktar på den personliga integriteten. Från grön synvinkel är det av vikt att medborgarna kan garanteras insyn och medel för att skydda sig mot integritetskränkande intrång från staten. Det är därför viktigt att regeringen beaktar vad Integritetsskyddskommittén kommer fram till innan ytterligare lagstiftningsåtgärder vidtas som berör den personliga integriteten. Självklart, herr talman, borde den moderatledda regeringen ha inväntat kommitténs synpunkter och utformat sina förslag därefter. I lagärendet om hemlig rumsavlyssning som behandlades av riksdagen i höstas föreslog regeringen att det skulle inrättas en särskild nämnd, benämnd Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, med uppgift att granska bland annat myndigheters användning av hemliga tvångsmedel. I samband med detta infördes underrättelseskyldighet för polisen efter att till exempel avlyssning ägt rum. Detta är i och för sig steg i rätt riktning och innebär en förstärkning av rättssäkerheten. Dock, för att Europakonventionens bestämmelser i artiklarna 8 och 13 ska vara tillgodosedda krävs att felaktig användning av integritetskränkande åtgärder måste kombineras med ett skadeståndsansvar för staten. Detta borde naturligtvis ha föreslagits samtidigt - men icke. Som jag ser det, herr talman, behövs det en ökad parlamentarisk kontroll över myndigheternas användning av integritetskränkande intrång. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett förslag om hur tillämpningen av integritetskränkande intrång kan underställas en ökad parlamentarisk kontroll.

Billy Gustafsson (S)

Anf. 2 Billy Gustafsson (S)

Herr talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag i betänkandet. Vi socialdemokrater har inga reservationer. Det är i första hand med hänvisning till den pågående Grundlagsutredningen men också att andra frågor för närvarande är föremål för beredning i Regeringskansliet. Det kan vara på sin plats att här ta tillfället i akt att redovisa några reflexioner utifrån mer ideologiskt hållna synpunkter. Som framgår av bakgrundsbeskrivningen i betänkandet har vi i vårt land en lång tradition av lagreglering för skydd av medborgarna i förhållande till makten. Under åren har det successivt vuxit fram ett skydd för den enskildes fri- och rättigheter som gör att Sverige för många är ett föregångsland. Utgångspunkten i betänkandet är en juridisk reglering av fri- och rättigheter för medborgarna med just det främst framträdande syftet att skydda den enskilde mot övergrepp från den styrande makten. Men för oss socialdemokrater är frihet så mycket mer. Friheten som omfattar alla är så mycket mer. Synen på frihet har en djup ideologisk grund, bland annat genom att frihet för den ene kan vara ofrihet för den andre. Total frihet för den starke kan bli ofrihet för de många. Därför tycker vi att frihet kräver hänsyn och kompromisser. Min frihet kan aldrig nås på din bekostnad. Frihet hänger också intimt samman med demokrati. Liksom demokratin måste friheten ständigt vinnas åter. Rättsstaten är ett av frihetens grundfundament med likhet inför lagen och med staten som garant för den enskildes lagliga rätt. Olof Palme utvecklade sin syn på frihet i ett tal på HCK:s kongress 1985. Jag tycker att hans ord, herr talman, fortfarande har högsta aktualitet och kan tjäna som inspiration. Budskapet, som jag läser det, är att man inte kan dela upp friheten i ett samhälle så att man ger obegränsade mängder till de allra starkaste och nästan ingenting till dem som har svårast att själva hävda sina intressen. Friheten i alla dess former, valfrihet, rörelsefrihet, frihet till personlig utveckling etcetera, måste tillkomma alla. Men det betyder ofrånkomligt vissa inskränkningar i de privilegier de allra starkaste annars kunnat skaffa sig. Men det uppvägs mångfalt av den totala frihetssökning som blir resultatet. Mängden frihet är inte en begränsad kaka. Ju fler som delar, desto större frihet. För oss socialdemokrater har debatten om välfärdssamhället sin grund i synen på frihet. Från högerhåll ifrågasätts välfärdssamhället med krav på kraftiga rensningar i de sociala trygghetssystemen, för att enligt den dogmen återställa personlig initiativkraft och personligt ansvarstagande. De angrepp på välfärdsstaten som vi i dag ser från högern är inte något nytt, utan det har vi kunnat följa genom åren. Det som är lite märkligt är att de ofta uttalas av personer som själva alltid åtnjutit det trygga ekonomiska välstånd som en god lön och en egen förmögenhet ger och som inte har en tanke på att avstå från de förmånerna. Tvärtom kräver man till och med ofta att få öka sitt eget välstånd genom sänkt skatt och dylikt. Människor som själva upplevt vad ekonomisk knapphet betyder brukar däremot aldrig tala om välfärdens förfärliga inverkan på deras personliga utveckling och frihet. Tvärtom brukar de kräva just åtgärder som ökar den sociala tryggheten och välfärden. De vet av egen bister erfarenhet att ekonomisk knapphet och social otrygghet hämmar den personliga utvecklingen och den egna självtilliten och därmed den personliga friheten. Det är inte den sociala välfärden som kväver den personliga utvecklingen och därmed friheten. Det är de sociala orättvisorna. Herr talman! Vill vi ha frihet för alla handlar det om mer än reglering i grundlag. Det handlar om att forma ett samhälle som bygger på uppfattningen om alla människors lika värde, där olika intressen vägs samman på ett sådant sätt att samhället utgör en garant för att alla får likvärdiga livsvillkor och möjligheter. Då kan verklig frihet uppnås. Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till utskottsmajoritetens förslag i detta betänkande.

Anna Bergkvist (M)

Anf. 3 Anna Bergkvist (M)

Herr talman! Som tidigare talare sagt rör de motionsyrkanden som tas upp i detta betänkande fri- och rättighetsfrågor, och de kommer från den allmänna motionstiden. Viktiga och mycket tänkvärda motioner som rör antisemitism, föreningsfrihet, diskriminering, äganderätt, mänskliga rättigheter, integritetsfrågor med mera behandlas i detta betänkande. Trots att det finns många mycket lovvärda motioner och yrkanden som avhandlas har utskottet valt att avstyrka motionerna. Utskottet är i stort sett enigt, och det föreligger endast reservationer från Miljöpartiet. Utskottet har valt att avstyrka flertalet av motionerna med anledning av det arbete som pågår i Grundlagsutredningen men även för att dessa frågor bereds i Regeringskansliet och vi inväntar propositioner. Det har också handlat om att vi inte har varit villiga att ompröva våra tidigare ställningstaganden i utskottet. Innan jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut skulle jag kort vilja beröra två frågor som tas upp i betänkandet. Det gäller den negativa föreningsfriheten och den privata äganderätten. Från alliansens sida kommer sedan även Annie Johansson och Mauricio Rojas att beröra några frågor som förtjänar lite extra uppmärksamhet. I betänkandet behandlas flera motioner om negativ föreningsfrihet. I demokratiska stater är föreningsrätten en grundläggande rättighet. I Sverige är föreningsrätten grundlagsfäst. Ur demokratiskt perspektiv kan det anses vara självklart att varje medborgare har rätt att tillhöra en förening och likaså rätt att avstå från att ansluta sig till en förening. Det måste alltid vara den enskilde medborgarens sak att själv välja politisk tillhörighet, trossamfund eller facklig organisation. Vidare bör inte någon diskriminering accepteras på grund av det val den enskilde träffat. Lika lite bör kollektiva tvångsanslutningar av människor accepteras. För mig personligen, och antagligen många med mig, är det av oerhört stor vikt att den negativa föreningsfriheten är precis lika mycket värd och betydelsefull som den positiva föreningsfriheten. Frihet från saker och ting är i många avseenden oerhört centralt. För mig är de negativa friheterna grundläggande och förutsättningen för att de positiva friheterna över huvud taget ska finnas. Utskottet avstyrker motionerna som handlar om stärkandet av den negativa föreningsfriheten med hänvisning till just den översyn som pågår i Grundlagsutredningen. Ulrika Karlsson tar i sin motion upp ett annat yrkande som rör den här frågan, och det är de oorganiserade arbetstagarnas rätt att inte behöva betala avgift till en organisation som man inte är medlem i. Ett exempel på detta är Byggnads mycket omdiskuterade granskningsarvoden som icke-medlemmar tvingades betala. EG-domstolen fällde i den här frågan mycket kritiska omdömen och pekade på dålig transparens när Byggnads inte kunde redovisa hur arvodena hade använts. Det resulterade i att man inte kunde utesluta att de hade gått till allmänfacklig verksamhet och därmed kränkt de oorganiserades föreningsfrihet. Utskottet har dock valt att avstyrka även detta yrkande, med hänvisning till att Europadomstolen nyligen har meddelat en dom som arbetsmarknadens parter också har rättat sig efter. Utskottet finner därför ingen anledning att skicka ett tillkännagivande till regeringen i den frågan. Den andra frågan som jag kort skulle vilja beröra är den privata äganderätten. Bland annat begär Bengt-Anders Johansson i en motion att den privata äganderätten bör stärkas. Jag håller med motionären om detta. Motionären tar upp många viktiga frågor och förslag på reformer för att den privata äganderätten ska kunna stärkas. Det är dock så att även frågan om ett förstärkt skydd av äganderätten ligger inom ramen för vad Grundlagsutredningen i sin översyn av regeringsformen kan komma att behandla. Utskottet är då inte villigt att föregripa det arbete som Grundlagsutredningen gör. Vi inväntar helt enkelt de förslagen, och förhoppningsvis kan vi återkomma till detta vid ett senare tillfälle. Herr talman! Med detta skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Annie Johansson (C)

Anf. 4 Annie Johansson (C)

Herr talman! Ett samhälle ska utgå från den enskilde individen. I politiska beslut ska man alltid ställa sig frågan om detta beslut stärker den enskildes makt och inflytande och minskar statens. Får man ja som svar på den frågan är man, enligt mitt sätt att se på samhällets uppbyggnad, på rätt väg. Politiska beslut ska öka individens egenmakt på bekostnad av statens. Jag vill med detta yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande om fri- och rättighetsfrågor. Jag vill också instämma i det som Anna Bergkvist så väl har talat om rörande vikten av negativ föreningsfrihet och privat äganderätt. Hur ökar vi människors makt på bekostnad av oss rikspolitiker? Hur säkerhetsställer vi att människors grundläggande fri- och rättigheter finns kvar när vi stiftar lagar? Regeringsformens 2 kap. handlar om just detta. Kapitlet om medborgerliga fri- och rättigheter innehåller paragrafer som lägger band på oss lagstiftare i vårt arbete. Detta kapitel är nu under Grundlagutredningens lupp, och av den anledningen har vi avstyrkt motionerna och hoppas på en god behandling i utredningen. Jag kommer i mitt anförande här att ha fokus på integritetsfrågor med anledning av Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande i januari 2008. Integritetsskyddskommittén var en parlamentariskt sammansatt kommitté som sedan 2004 arbetat med att kartlägga och analysera lagstiftning utifrån ett integritetsperspektiv. Slutsatser presenterades delvis i mars förra året, och slutbetänkandet kom i januari i år. Det innehöll ett batteri av förslag för att stärka den personliga integriteten. Vi kan konstatera att alla partier i Sveriges riksdag var eniga därom. Vår föreslagna grundlagsbestämmelse om att medborgare ska skyddas från hemlig och omfattande kartläggning från det allmännas sida kommer att skapa ett nytt integritetsskydd i regeringsformen. All ny lagstiftning kommer att bli föremål för en grundlagsprövning om det rör omfattande övervakning och kartläggning, bli föremål för en proportionalitetsbedömning, och ett minoritetsskydd kan slå in. I regeringens budgetproposition från i höstas skrivs det att man ska ta hänsyn till integriteten i lagstiftningsprocessen. De har förklarat att vid kommande lagstiftning "ska intresset av en effektiv brottsbekämpning noga övervägas mot de konsekvenser de nya bestämmelserna kan medföra för rätten till personlig integritet. En begränsning av skyddet för den personliga integriteten måste alltid vara proportionerlig, nödvändig och ändamålsenlig." Sedan den 1 januari 2008 verkar också Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användande av hemliga tvångsmedel. Det är glädjande att Mikael Johansson välkomnar detta i sitt anförande. Jag tror på den grundlagsbestämmelse som kommittén föreslår där huvudregeln är förbud mot just omfattande övervakning och kartläggning. Det är viktigt med ett grundlagsskydd eftersom det binder oss lagstiftare i hur vi kan agera. Kommitténs föreslagna grundlagsbestämmelse är teknikneutral och riktar in sig på det som är känsligt. I och med den föreslagna grundlagsbestämmelsen ansluter vi oss till tankar och bestämmelser som finns i många andra länder i vårt närområde. Sammanlagt är kommitténs betänkanden en tydlig markering av att regeringen, oavsett partifärg, måste ta hänsyn till integriteten vid beredning och att riksdagen måste ta hänsyn till det vid lagstiftning. Genom budgetpropositionen från i höstas har ett viktigt steg tagits för att komma till rätta med flera års systemfel i svensk lagstiftningsprocess, som kommittén uttrycker det i sitt delbetänkande. Jag förutsätter att de förslag och tankar som kommittén nu presenterat tas på allvar i regeringsarbetet. Miljöpartiets reservationer i detta betänkande omfattas av det som kommittén presenterat och som nu är föremål för remissbehandling, där alla sju partierna är eniga. Reservation 1 tillgodoses delvis genom regeringens ståndpunkt i budgetpropositionen men också genom de förslag som nu remissbehandlas. Vi bör inte föregå den behandlingen och resultatet därav. Reservation 2 om ett effektivt rättsmedel tillgodoses delvis genom den rättspraxis som nu Högsta domstolen har utarbetat, att enskilda har rätt till skadestånd från statens sida då det allmänna har gjort integritetskränkande handlingar - allt enligt Europakonventionen. Nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att sätta detta på pränt, alltså svart på vitt fästa rättspraxisen på papper. Reservation 3 om medborgerlig insyn i integritetskränkande intrång från statens sida har nu besvarats genom den nya Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som är parlamentariskt sammansatt, men också genom kommitténs förslag om en årlig regeringsskrivelse till riksdagen i just dessa frågor. Då underställs det parlamentarisk kontroll, men det blir också föremål för debatt här i kammaren. Herr talman! För mig som politiker kommer ledstjärnan alltid att vara att stärka de medborgerliga fri- och rättigheterna. Det kan aldrig handla om att stärka statens rättigheter, utan människors. Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

Mauricio Rojas (Fp)

Anf. 5 Mauricio Rojas (Fp)

Herr talman! Jag skulle i detta sammanhang vilja uppmärksamma de motioner som mina partivänner Cecilia Wikström, Birgitta Ohlsson och Fredrik Malm har väckt om behovet att uppmärksamma och aktivt agera mot antisemitism när den uppstår i Sverige eller i andra länder. Det är ett mycket angeläget ämne. Det är bara sorgligt att behöva tala om det drygt 60 år efter att Förintelsen och det nazistiska antisemitiska barbariet uppdagades. Men så är det. Antisemitismen går som en röd tråd av skam genom västerlandets historia. Vi måste fortsätta att uppmärksamma och bekämpa både dess gamla och dess nya uttryck. Detta är mycket viktigt nu när en uppflammande antisemitism har blivit en central del av de rörelser och regeringar som bekänner sig till den militanta muslimska fundamentalismen. Herr talman! Sverige är inte och har heller aldrig varit någon sörgårdsidyll vad gäller antisemitiskt förtryck, kränkningar och övergrepp. Hot mot judar och judiska institutioner har alltid funnits i Sverige. Dess omfattning och kraft tycks variera med vissa yttre omständigheter såsom till exempel våldet i Mellanöstern. Under den andra intifadan såg Sverige en ökande antisemitism. I april 2002 arrangerade Liberala ungdomsförbundet en fredlig manifestation mot antisemitism, rasism och islamofobi. Deltagare blev överfallna. En ledande företrädare blev slagen med påk, och grova antisemitiska slagord skanderades när manifestationen stoppades med våld av deltagare från en pro-palestinsk demonstration som gick till attack. Under hela år 2002 förekom antisemitiskt fördomsfulla inslag i flera SVT-producerade program parallellt med att antisemitiska budskap florerade i Vänsterns demonstrationer mot Israel. De senaste åren har det rapporterats om överfall på judiska pojkar och om hur de har uppmanats att inte bära judiska symboler synliga. Svenska synagogor tvingas ofta ha patrullerande poliser vid gudstjänster på grund av rädsla för trakasserier. Dessa otäcka händelser har fortsatt att inträffa sedan dess. Judiska församlingar och institutioner tvingas använda sig av extra säkerhetsskydd. Därför är jag mycket glad över att ett extra anslag till skydd för synagogor kom till genom budgetpropositionen för 2008. Jag bara hoppas att detta extra anslag blir permanent. Herr talman! Visst har Sverige på många sätt ett välförtjänt gott rykte om sig att vara uppmärksamt på frågan via exempelvis Forum för levande historia och de Stockholmskonferenser som arrangerats. Dessa bör fortsätta i samma anda, men mer behöver göras. Upplysning är A och O för att avslöja antisemitismens fula tryne och för att trygga det liberala, öppna och toleranta samhället. Därför krävs det att lärarkåren, polisen, rättsväsendet, journalister och andra viktiga yrkesgrupper i större utsträckning ges möjlighet till utbildning, kunskap och resurser för att uppmärksamma frågan. Herr talman! En ny våg av antisemitism sköljer över världen. Det ansedda Simon Wiesenthal-centret har rapporterat om flera uppmärksammade fall som inträffat efter terrordåden den 11 september. Allt oftare maskeras antisemitiska åsikter bland både höger- och vänstersympatisörer i angrepp mot staten Israel. Naturligtvis bör staten Israel kunna kritiseras som vilken annan nation som helst, men det är viktigt att denna kritik aldrig får sammanblandas med antisemitiska schabloner. Här har den svenska regeringen ett oerhört stort ansvar att aldrig själv falla i denna fälla men också att våga uppmärksamma övertramp av andra nationer på denna front. Vi ser, herr talman, en daglig och omfattande antisemitism i Mellanöstern. Ofta är denna hatpropaganda inte ens maskerad utan tvärtom mycket öppen och tydlig. De tydligaste exemplen gäller Irans president som gång efter annan förnekar Förintelsen och chockar världen med sina uttalanden om att Israel ska utplånas. Den hets mot judar som dagligen basuneras ut i, ofta, statskontrollerade medier i arabvärlden och Iran innebär också en utmaning för våra samhällen. I dagens globaliserade värld finns en mottaglighet för den sortens hets också i våra samhällen, vilket innebär att uttalanden från radikala propagandister kan inspirera till brott mot judar i Sverige och Europa. Herr talman! Det är nödvändigt med såväl dagliga som mer långsiktiga strategier och åtgärder för att bekämpa antisemitismen. Det handlar om att ge skydd till hotade individer och institutioner och att ständigt bemöta antisemitisk propaganda. Detta är dagliga uppgifter för varje liberal demokrati, och de angår oss alla. Vi måste alltid komma ihåg att vad statsmakten kan göra är mycket viktigt, men det avgörande är vad var och en av oss kan göra. I det längre perspektivet går ett bekämpande av antisemitismen hand i hand med världsutvecklingen. En mer demokratisk värld ökar markant möjligheterna att bekämpa hat och verka för tolerans, fred och mänskliga rättigheter.

Marianne Berg (V)

Anf. 6 Marianne Berg (V)

Herr talman! I detta betänkande, Fri- och rättighetsskyddsfrågor , som bland annat tar upp mänskliga rättigheter och förbud mot diskriminering av HBT-personer, det vill säga homosexuella, bisexuella och transpersoner, står jag naturligtvis bakom alla Vänsterpartiets motioner samt de tvärpolitiska motioner som finns med i betänkandet från riksdagens HBT-grupp, undertecknade av Folkpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Men av en eller annan orsak finns det från min sida eller partiets sida inga reservationer i detta betänkande. Vad som hände, herr talman, är ingen som vet. Jag får väl tillstå att jag i någon form fick så kallat hjärnsläpp. Oavsett om det finns hänvisningar till Grundlagsutredningen, herr talman, vill jag här och nu ta möjligheten att rätta till misstaget till en viss del och lyfta upp och yrka bifall till motion So355, yrkande 2. I vårt samhälle finns det många grupper som mer än andra löper större risk att utsättas för brott. Homosexuella, bisexuella och transpersoner hör till dem. Rapporten Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 2003 av Brottsförebyggande rådet visar att homofobiska brott är den kategori av hatbrott som ökar allra mest. Lagstiftningen ger inte dessa grupper tillräckligt skydd. I denna församling stiftar vi lagar. Jag vill dock påpeka att det i dag saknas ett förbud mot att riksdagen kan anta lagar som diskriminerar och därmed förtrycker många grupper, homosexuella, bisexuella och transpersoner. På grund av denna avsaknad anser Vänsterpartiet att ett förbud mot att riksdagen kan anta lagar som diskriminerar HBT-personer bör införas i regeringsformen. Under senare år här i kammaren har vi dock börjat ändra en del lagar. Bland annat innefattas sexuell läggning som ett av kriterierna för att kunna ställa någon till svars för brott av grupphatskaraktär. Vi har i dag också en lagstiftning som innebär att homosexuella har rätt att prövas som adoptivföräldrar. Lesbiska kvinnor har fått tillgång till assisterad befruktning inom vår svenska sjukvård. Detta är väldigt glädjande, men vi har mycket mer att ta itu med. Jag ser fram emot äktenskapslagstiftningen som jag hoppas snart kommer upp, men det är ännu ingen proposition. Orsaken till detta måste väl vara att högeralliansen är splittrad i frågan. Vi väntar och väntar. Jag hoppas att regeringen snart kommer till skott, inte för att Vänsterpartiet är överens med alliansen, för den delen inte heller med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vad gäller bland annat vigselplikten. Där vill vi i motsats till övriga partier ha en individualiserad vigselrätt av den enkla anledningen att diskriminering inte ska förekomma.

Bodil Ceballos (Mp)

Anf. 7 Bodil Ceballos (Mp)

Herr talman! Frågan om det inte behöver vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle när man begränsar fri- och rättigheter för utländska medborgare är en fråga som jag har brottats med under många år. Jag är därför glad att utskottet hänvisar våra motioner vidare till Grundlagsberedningen i stället för ett avslag rakt av. Jag vet inte om utskottet skickar den vidare själv eller om det är upp till mig att göra det. För säkerhets skull kommer jag att påminna vår representant i Grundlagsutredningen om vikten av att komma till rätta med denna märkliga reglering. Jag håller nämligen med om att det är i Grundlagsberedningen den hör hemma. Jag yrkar därför inte bifall till våra motioner här och nu. Herr talman! För alla oss demokrater känns det nog rätt märkligt att fri- och rättigheter kan inskränkas även om vi kan förstå att det ibland är nödvändigt, till exempel under krigstid. Det viktiga för oss är förmodligen att begränsningar sker med återhållsamhet, på ett väl reglerat sätt och utan att diskriminera. Vi kräver naturligtvis att det inte ska få finnas någon godtycklighet i beslutsfattandet utan att begränsningar ska vara väl förankrade i en demokratisk process genom lagregler. Självklart anser vi att begränsningarna ska vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle, och nyttan ska stå i proportion till begränsningen. Det är dessutom en fördel om det i lagtexten går att läsa sig till vad som gäller. Som texten ser ut i dag är det svårt även för dem som har vana att läsa lagtext att faktiskt förstå vad som gäller. När det gäller utlänningar har de nästan samma rättigheter som vi andra. Skillnaden är att de kan begränsas utan att det är godtagbart i ett demokratiskt samhälle och utan att nyttan behöver stå i proportion till begränsningen. Det är märkligt att tänka sig att vi i ett demokratiskt samhälle som det svenska ens kan tänka oss att agera mot någon människa på ett sätt som inte är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Det strider mot det allmänna rättsmedvetandet och alla demokratiska principer enligt mitt sätt att se det. Att vissa begränsningar kan göras är inte problemet. Däremot är det ett problem att en stor grupp människor tillåts diskrimineras i förhållande till en annan grupp och att det dessutom är grundlagsfäst att så får ske. Orsaken till att det inte kommit ett förslag om ändring tidigare är till stor del att vi i en krigssituation kan behöva ha manöverutrymme. Men det manöverutrymmet har vi redan i dag genom kap. 13 i regeringsformen och bestämmelser i Europakonventionen. Hur som helst utgår jag från att Sverige även i en krigssituation inte kommer att agera på ett sätt som inte är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Människor måste väl ändå behandlas utifrån sina gärningar, inte utifrån medborgarskap. Det är till och med svårt att förstå vad vi skulle kunna hitta på för hemskheter mot utländska medborgare i en krissituation som faller utanför de demokratiska principer som i övrigt är heliga här i landet och som därför rättfärdigar att vi har denna diskriminerande grundlagsregel kvar. Jag anser att den regeln strider mot Europakonventionen, eftersom regeringsformen inte får avvika från konventionen, dessutom mot den allmänna rättsuppfattningen och det demokratiska samhällets grundvärderingar. Jag hoppas därför att Grundlagsberedningen tar tag i frågan och att vi äntligen kan få en förändring av den här diskriminerande grundlagsregeln.

Beslut

Beslut: 2008-02-20

20 förslagspunkter, 18 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

20 februari 2008

Protokoll med beslut

2008-02-20

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Negativ föreningsfrihet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K205 yrkandena 1 och 2, 2006/07:K226 yrkandena 1 och 2, 2006/07:K245 och 2007/08:K397.

2. Oorganiserade arbetstagares skyldighet att betala avgift till facklig organisation

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2006/07:K205 yrkande 3.

3. Grundläggande bestämmelser i regeringsformen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K265 yrkandena 1-3 och 6 samt 2007/08:Sf344 yrkande 7.

4. Antisemitism

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K277 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:K375 yrkande 1.

5. Konventioner om mänskliga rättigheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju255 yrkande 11 och 2006/07:U232 yrkandena 1 och 3.

6. Integritetsfrågor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N297 yrkande 8, 2007/08:K255, 2007/08:K372, 2007/08:K373 och 2007/08:K374.

7. Integritetsskyddskommitténs betänkande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju446 yrkande 5.

Reservation 1 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (mp)
s	111	0	0	19
m	83	0	0	14
c	25	0	0	4
fp	21	0	0	7
kd	20	0	0	4
v	14	1	3	4
mp	0	16	0	3
Totalt	274	17	3	55
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Rätten till effektivt rättsmedel

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju446 yrkande 6.

Reservation 2 (mp)

9. Medborgerlig insyn m.m. i integritetskränkande intrång från det allmänna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju446 yrkande 7.

Reservation 3 (mp)

10. Retroaktivitetsförbud

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:K212.

11. Samvetsfrihet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:K378.

12. Ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju246 yrkande 3.

13. Stärkande av äganderätten

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K310 och 2007/08:K413.

14. Förbud mot diskriminering av HBT-personer

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K312 yrkande 3 och 2007/08:So335 yrkande 2.

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation ()
s	111	1	0	18
m	83	0	0	14
c	25	0	0	4
fp	22	0	0	6
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	16	0	3
Totalt	261	35	0	53
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Översyn av förekomsten av HBT-diskriminerande lagstiftning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K355 yrkande 4 och 2007/08:K392 yrkande 4.

16. 1 kap. 2 § regeringsformen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K312 yrkande 4, 2006/07:K355 yrkande 1, 2006/07:U294 yrkande 10, 2007/08:K392 yrkande 1, 2007/08:U304 yrkande 13, 2007/08:So294 yrkande 14 och 2007/08:So295 yrkande 10.

17. 2 kap. 15 § regeringsformen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K312 yrkande 5, 2006/07:K355 yrkande 2, 2006/07:U294 yrkande 11, 2007/08:K392 yrkande 2, 2007/08:U304 yrkande 14 och 2007/08:So335 yrkande 3.

18. Livsåskådningsfrihet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:K236.

19. Registrering av föreningars ekonomiska förehavanden

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2006/07:Ju255 yrkande 13.

20. Främjande av yttrandefrihet på offentliga platser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2006/07:K221.

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU11)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU11)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Negativ föreningsfrihet

2. Oorganiserade arbetstagares skyldighet att betala avgift till facklig organisation

3. Grundläggande bestämmelser i regeringsformen

4. Antisemitism

5. Konventioner om mänskliga rättigheter

6. Integritetsfrågor

7. Integritetsskyddskommitténs betänkande

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Rätten till effektivt rättsmedel

9. Medborgerlig insyn m.m. i integritetskränkande intrång från det allmänna

10. Retroaktivitetsförbud

11. Samvetsfrihet

12. Ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter

13. Stärkande av äganderätten

14. Förbud mot diskriminering av HBT-personer

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

15. Översyn av förekomsten av HBT-diskriminerande lagstiftning

16. 1 kap. 2 § regeringsformen

17. 2 kap. 15 § regeringsformen

18. Livsåskådningsfrihet

19. Registrering av föreningars ekonomiska förehavanden

20. Främjande av yttrandefrihet på offentliga platser