Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC

Herr talman! En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Så definierade Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling.

I Sverige ska vi ta vårt ansvar för klimatet. I regeringsförklaringen har statsminister Stefan Löfven uttalat ambitionen att Sverige ska bli en fossiloberoende välfärdsnation. Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar, och vi ska ta ansvar för våra utsläpp. Sverige ska fortsätta att vara en internationell förebild genom vårt nationella klimatarbete och genom att bidra till utsläppsminskningar och finansiering av dem i andra länder. Som ett exempel på det är Sverige i dag den största givaren till Green Climate Fund per capita räknat.

Under denna mandatperiod har flera viktiga steg tagits. Historiskt stora budgetsatsningar på miljö och klimat har gjorts tack vare nuvarande regering. Ett ambitiöst klimatpolitiskt ramverk, som de flesta av riksdagens partier står bakom, har antagits. Och det har skapats ökade möjligheter för kommuner och företag att finansiera egna effektiva klimatåtgärder på lokal nivå.

När det gäller fordonssektorn har riksdagen fastslagit målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Fossila bränslen måste då bytas ut mot hållbara drivmedel. För att klara den nödvändiga omställningen behöver vi flera olika styrmedel. Regeringen har redan presenterat ett förslag om bonus-malus som ger bonus vid köp av mer bränslesnåla bilar.

Det förslag som presenteras i budgetpropositionen för 2018 om reduktionsplikten syftar till att reducera den befintliga fordonsflottans utsläpp. Och den befintliga fordonsflottan är naturligtvis central i genomförandet för att uppnå våra gemensamt uppsatta mål. Genom reduktionsplikten minskas växthusgasutsläppen från bensin och dieselbränsle genom att vi blandar in hållbara drivmedel. Dessutom genomförs satsningar på elektrifiering, stadsmiljöavtal och laddinfrastruktur.

De åtgärder som vidtas bidrar alltså till transportsystemets elektrifiering och fossiloberoende i personbilsflottan, i infrastrukturen, i kollektivtrafiken, i godstransporterna och i arbetsmaskinerna. Det är viktiga steg framåt.

I den proposition som vi diskuterar här i dag och som handlar om genomförandet av ändringar i förnybartdirektivet, ILUC, föreslås ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen samt ett mål för avancerade biodrivmedel.

Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda systemet med hållbarhetskriterier och föreslå förbättringar inför det förslag som nu ligger på bordet och som också har remissbehandlats. De ändringar som föreslås innebär anpassningar till ILUC-direktivet. Genom förslagen i propositionen ändras definitionerna av avfall och restprodukter och kraven på minskning av växthusgasutsläpp för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dessutom sätts, som nämnts tidigare, ett mål för andelen avancerade biodrivmedel.

Herr talman! Förnybartdirektivets hållbarhetskriterier kan översiktligt delas upp i två delar, nämligen krav på minsta växthusgasminskning och markkriterier.

För att biodrivmedel eller flytande biobränslen ska anses hållbara ska, enligt förslaget i propositionen, användningen av dessa bränslen medföra en minskning av utsläppen av växthusgaser, jämfört med de utsläpp som användning av fossila bränslen hade gett, med minst 50 procent om biodrivmedlet eller det flytande biobränslet har producerats i en anläggning som har tagits i drift senast i oktober 2015. Minskningen ska vara minst 60 procent om biodrivmedlet har producerats i en anläggning som har tagits i drift därefter.

Dessa utsläpp följer alltså hela produktionskedjan, och de ska räknas från den produktionsprocess som börjar med odling av biomassa, inbegripet den framställning av gödsel som krävs för odlingen, och som pågår fram till och med användningen av biodrivmedlet eller det flytande biobränslet.

När det gäller markkriterierna får den råvara som används för att producera biobränslet inte komma från mark med högt kolinnehåll eller mark som har stor biologisk mångfald.

I detta förslag har det via remissrundan uttryckts en del farhågor om att tillgången till drivmedel begränsas när de nya definitionerna för avfall och restprodukter kan innebära att till exempel palmolja inte längre kommer att kunna betraktas som en restprodukt och att det därmed också kan påverka måluppfyllelsen för den reduktionsplikt som jag tidigare har talat om och som regeringen har föreslagit.

Då är det viktigt att säga att själva tillgången på biodrivmedel är beroende av utvecklingen på de globala biodrivmedelsmarknaderna och därmed också blir svår att kvantifiera. Det är klart att ökad efterfrågan från andra länder kan minska tillgången kortsiktigt. Men det leder också samtidigt till förutsättningar för ökad produktion. På samma sätt kan införandet av reduktionsplikten i Sverige på längre sikt skapa förutsättningar för ökad produktion. Vi är dessutom ett land med goda förutsättningar för just denna produktion med vår tillgång till skogliga restprodukter och restprodukter från pappers- och massabruk. Därmed har vi goda förutsättningar för att skapa långsiktiga villkor för biodrivmedelsmarknaden.

Regeringen framhåller dessutom i denna proposition att de föreslagna ändringarna inte bedöms medföra risk för att vi inte ska kunna nå vårt övergripande mål för transportsektorn till år 2030.

Herr talman! Jag bedömer alltså att förslaget om nya definitioner, som vi diskuterar här i dag, inte bör försvåra omställningen till biodrivmedel i det stora hela och att det därför saknas skäl till ytterligare analyser och utredningar, som har föreslagits av oppositionen.

Bestämmelserna i propositionen föreslås träda i kraft under 2018. De borgerliga partierna föreslår att regeringen bör överväga att skjuta upp delar av ikraftträdandet till 2019. Men enligt ILUC-direktivet är medlemsstaterna i EU skyldiga att genomföra de nya bestämmelserna i nationell lagstiftning senast i september 2017. Just därför anser vi att det är angeläget att ändringarna i hållbarhetslagen träder i kraft så snart det är möjligt och att de vidare anpassningarna i vanlig ordning får fortsätta i den takt som regeringen har tänkt, för direktivets skull men framför allt för klimatets skull.

Herr talman! Att ställa om fordonsflottan är en viktig del av vårt miljö och klimatarbete. Vi socialdemokrater fortsätter vår stolta tradition när det gäller att arbeta med miljö- och klimatfrågor. Den svenska modellen har visat att det går att förena välfärd, ekonomisk tillväxt och miljötänkande tidigare. Det handlar om miljövänlig teknisk utveckling, som skapar arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en välfärd värd namnet.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande MJU6 om genomförande av ändringar i förnybartdirektivet med tillhörande reservationer 1 och 2 från S, MP och V.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet under punkterna 1 till 3 samt till reservation 3.

Sverige har antagit ambitiösa klimatmål. Transporter inom landet står i dag för cirka en tredjedel av utsläppen. Om vi ska nå klimatmålen måste utsläppen från transportsektorn minska. För det krävs teknisk utveckling, men det krävs också bättre drivmedel. Och den här propositionen tar sikte på just drivmedlen och deras hållbarhet.

Fru talman! Tänk om politik var enkelt! Tänk om man till exempel kunde säga att ämne A är skadligt, och därför förbjuder vi ämne A. Sedan försvinner ämne A, och allt går på som vanligt, i helt rätt riktning. Men det är sällan så enkelt. Det kan vara på det sättet att om ämne A förbjuds kan ett annat, kanske ämne B, ersätta det. Och om ämne B är ännu farligare eller skadligt på ett annat sätt har vi egentligen inte uppnått någonting genom att förbjuda ämne A.

Mindre ambitiösa politiker kan dock slå sig för bröstet och säga: Nu har vi i alla fall förbjudit ämne A, och det är bra eftersom det ämnet är farligt - utan att tänka på vad som händer sedan.

Vad som händer sedan är precis det man försöker skissa på i konsekvensanalyser. Och konsekvensanalyser är nödvändiga för att vi ska kunna fatta väl avvägda beslut. I det här betänkandet kan man kanske mer än man tror se skillnaden i svensk politik.

På den ena sidan har vi rödgröna politiker som nöjer sig med att tala om vart de vill och som låter ändamålen helga medlen, oavsett om medlen tar oss närmare målet eller inte - ambitioner framför faktiskt resultat. På den andra sidan står Alliansen. Vi instämmer i målen - det är viktigt - men vi inser att vägen dit inte är spikrak och att vi faktiskt måste förhålla oss till verkligheten. Goda intentioner är inte värda särskilt mycket om man inte når verkligt resultat.

Och bredvid, med betydligt lägre ambitioner, står SD, som inte ens förmår skriva under på målen.

Låt mig översätta det här resonemanget till det här betänkandet om biodrivmedel. På den ena sidan står S, V och MP. Deras ambition är att det ska bli mer hållbara drivmedel och att man ska sätta stopp för icke spårbar PFAD i biodrivmedel genom en omklassificering. PFAD uppstår som bekant vid palmoljeproduktion och klassas som restprodukt. Det är väl känt att det finns stora hållbarhetsutmaningar med palmoljeproduktion.

Alliansen instämmer helt i farhågorna vad gäller palmoljeproduktion. Men vi konstaterar ganska snabbt att det saknas en konsekvensanalys som visar vilka effekter förslaget får på klimatet, på transportkostnader, på tillgängliga volymer biodrivmedel och på förmågan att nå uppsatta krav till en rimlig kostnad inom den reduktionsplikt som regeringen har aviserat.

Regeringens proposition läggs dessutom fram vid ett tillfälle då flera parallella, både nationella och internationella, processer pågår som påverkar biodrivmedelsmarknaden på ett eller annat sätt.

Vi lyssnar på remissinstanserna, för att bilda oss en uppfattning om möjliga konsekvenser. De påpekar bland annat att minskad tillgång till HVO i sin tur riskerar att leda till kraftigt höjda priser och riskerar att hota omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Sveriges Bussföretag framför att omklassning av PFAD i Norge, som alltså har gjorts tidigare, ledde till att priset på HVO ökade med 3 norska kronor per liter. Det ledde till att bussbolag övergick till att köra på fossil diesel samt att HVO från PFAD ersattes med certifierad palmolja.

Vi vet samtidigt att PFAD-baserad HVO utgör hela 23 procent av den totala HVO-användningen på den svenska marknaden. Certifierad palmolja minskade till noll under 2016. Det var bra, men det är alltså troligt att denna andel kan komma att öka om användningen av PFAD-baserad HVO begränsas snabbt.

Om vi genomför förändringarna på fel sätt finns det alltså risk att vi för det första driver fram en användning av palmolja i stället för restprodukter från palmoljan och att vi för det andra driver tillbaka utvecklingen och går mot en användning av mer fossila bränslen.

Om det skulle bli fallet, skulle det då hjälpa klimatet och öka hållbarheten? Det måste väl ändå vara det som räknas och inte de vackra orden? Svaret är förstås självklart, men problemet är att vi, eftersom regeringen inte har gjort en konsekvensanalys av sitt eget förslag, omöjligen kan veta hur förslaget kommer att slå.

Moderaterna och Alliansen anser att det är bra med höga krav på spårbarhet av de råvaror som används till biodrivmedel. Regeringens förslag kommer att leda till att PFAD-baserad HVO behöver uppfylla mer långtgående spårbarhetskrav än i dag. Missförstå oss inte här! Vi tycker att det är bra. Problemet är bara att det sker med väldigt kort framförhållning, vilket sannolikt kommer att leda till att berörda aktörer inte kommer att hinna uppfylla de utökade kraven innan reglerna träder i kraft.

För att begränsa de effekter som kan befaras, för att skapa större förutsägbarhet på biodrivmedelsmarknaden och ge marknaden möjlighet att ställa om på ett hållbart sätt menar vi att det är nödvändigt att utreda konsekvenserna för branschen och möjligheten att uppnå Sveriges klimatmål innan ytterligare föreskrifter meddelas. Vi anser att regeringen bör överväga att skjuta ikraftträdandet av förordningen ett år framåt i tiden, så att vi vet vad vi egentligen gör.

Det räcker inte att sätta upp mål. Vi måste också staka ut en rimlig väg mot målet.

(Applåder)

Fru talman! Maria Malmer Stenergard och jag är överens om en del i alla fall. Det har vi båda konstaterat i våra anföranden, inte minst när det gäller målet att minska fordonsflottans utsläpp med 70 procent.

Jag är glad över att företräda ett parti som ingår i ett regeringsunderlag som har tagit flera viktiga beslut under den här mandatperioden. Alliansregeringen lyckades inte på samma sätt. Bonus-malus ligger på bordet, och reduktionspolitiken är på gång. Nu ska vi också titta på hur vi ska uppdatera våra biodrivmedel och hur de ska klassificeras.

Maria Malmer Stenergard får det att låta som att det inte har gjorts några konsekvensbeskrivningar. Det är inte på det sättet. Energimyndigheten har gjort ett förberedande arbete. Det har föregått förslaget i propositionen, som senare ska mynna ut i en förordning.

Ni har föreslagit att regeringen bör överväga att skjuta upp förordningen till 2019. Men ni säger samtidigt ja till att det som föreslås i propositionen ska träda i kraft den 1 januari 2018. När riksdagen antar en proposition är det normalt upp till regeringen att bemyndiga hur förordningsarbetet ska utformas i praktiken. Det är viktigt att påpeka det, Maria Malmer Stenergard. Därför ser jag inget behov av att senarelägga det arbetet.

Varför är det viktigt att senarelägga det, Maria Malmer Stenergard?

Fru talman! Den stora enighet som råder om klimatmålen är väldigt positiv. Nu har vi ett gemensamt mål att sträva mot. Men det är vår absoluta skyldighet att se till att klimatmaxa, det vill säga att vi på snabbast möjliga väg och på det mest effektiva sättet också når de målen. Det är kanske här vi skiljer oss åt, inte när det gäller bonus-malus, som Johan Büser lyfter upp - det är vi helt överens om, och inte heller när det gäller reduktionsplikten, som Johan Büser också lyfter upp - det är vi helt överens om.

När det gäller just det här betänkandet inser vi dock att regeringen har dragit det i långbänk. Energimyndigheten var klar redan i slutet av 2015. Sedan dess har det hänt väldigt lite. Och nu står vi här, i sista stund, och ska implementera det.

Vi säger ja till förslagen i propositionen. Det är viktiga förslag. Men vi gör ett medskick till regeringen och vädjar att man verkligen ska lyssna på marknaden. Det har man nämligen inte gjort. Vi vill inte riskera att det landar i att mer fossila bränslen och ren palmolja används. Det tar oss nämligen inte närmare klimatmålen och bättre hållbarhet.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att regeringen och mitt parti inte har för avsikt att dra det här i långbänk mer. Vi vill fatta beslut om propositionen och om att få förordningen på plats så att alla förändringar genomförs under 2018 efter den remissrunda som har genomförts och efter det arbete som har föregåtts av Energimyndigheten och de konsekvenser som man där har tittat på.

Fru talman! För bara någon vecka sedan debatterade jag med en partikamrat till Johan Büser. Då var vi från politiskt håll eniga om att man måste skapa långsiktiga spelregler för företagen. Vi måste ha med oss företagen på omställningen om vi ska lyckas nå målen.

När jag nu lyssnar till Johan Büser, som företräder regeringspartierna, tycker jag att det är förvånansvärt att man anser att spelreglerna helt kan förändras över bara en natt. Då är man inte längre inne på långsiktiga spelregler. Hur man kan göra det utan att skissa på möjliga konsekvenser är för mig en gåta.

Vi är helt överens om ökade krav på hållbarhet - det är inte det som den här striden handlar om, om vi nu ska kalla det strid. Som har framhållits här är vi med på regeringens proposition. Det vi efterfrågar är en konsekvensanalys eftersom vi tycker att den är undermålig.

Vi efterfrågar också lite respekt för de företag som vi måste ha med oss på resan mot målen samt respekt för målen. Vi har inte råd att göra avsteg i vår färd mot målen. Om den nya förordningen leder till att vi får mer fossilt och mer användning av ren palmolja har vi inte tagit viktiga steg mot de målen.

Fru talman! Nu har FN:s årliga klimatmöte dragit i gång. I år äger det rum i Bonn, och Fiji, som är en av klimatförändringarna hårt drabbad östat, står som värd för mötet. Jag började den här dagen med att moderera ett frukostseminarium här i riksdagen med svenska klimatforskare som arbetar i FN:s klimatpanel IPCC.

Temat för seminariet var Bryggan mellan forskningen och politiken. Det skulle också kunna vara temat för den här och många andra klimatdebatter i dag.

Vår partiöverskridande överenskommelse att utsläppen från trafiken ska minska med 70 procent till 2030 kan sägas vara ett bra exempel där vi politiker lyssnat på forskningen och agerat.

Ska vi minska våra utsläpp i den takt som krävs för att jorden ska bli en plats att leva på för kommande generationer krävs det att även utsläppen från trafiken minskar. Vi måste resa mer klimatsmart. Och när vi behöver använda bilen måste vi tanka den med något annat än fossil diesel och bensin.

Men det vi använder som drivmedel i våra fordon, oavsett om det är el eller drivmedel framställda av förnybar råvara, måste leda till en minskning av utsläppen om det ska vara någon vits. Det får inte heller leda till att oersättlig natur skövlas vare sig här hemma i Sverige eller på andra ställen i världen. Det är också viktigt att det vi kör våra bilar på inte leder till minskad matproduktion och svält i andra delar av världen.

Fru talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC. Direktivet handlar om vad som är hållbara biodrivmedel. Frågan om vilka råvaror som är okej att använda till förnybara drivmedel hör också ihop med regeringens efterlängtade förslag till bränslebyte.

Men bara för att ett drivmedel är producerat av förnybara råvaror behöver det inte vara klimat- eller miljöbättre än fossila bränslen. Ett drivmedel som definitivt inte är det är palmolja eller palmoljans restprodukt PFAD.

Vår konsumtion av palmolja fortsätter att öka över hela världen och orsakar stora miljö- och människorättsproblem i de länder där den produceras. Palmolja och PFAD finns i dag i en mängd konsumtionsvaror, från maten vi äter till tvålen vi tvättar oss med och i dieseln som vi tankar våra bilar med. Nästan hälften av EU:s import av palmolja går till biodiesel. Den stora ökningen av biodiesel i EU består alltså av ett ohållbart alternativ till fossil diesel. Enligt en utvärdering som EU-kommissionen presenterade förra året har palmolja tre gånger större klimatpåverkan än fossil diesel om man även räknar med de utsläpp som sker vid odling och transporter.

Palmoljan utvinns ur oljepalmer som odlas i stora plantager. Odlingarna finns framför allt i Indonesien och Malaysia. Indonesien är världens största exportör av palmolja och producerar 50 procent av all palmolja. Indonesien har uppskattningsvis 13,5 miljoner hektar oljeplantager, och regeringen planerar att fördubbla arealen fram till år 2020. Det skulle motsvara en yta som är större än halva Sverige. Plantagerna ökar också i Afrika, bland annat i Uganda, Liberia och Kamerun, och i Latinamerika, exempelvis i Honduras, Colombia, Peru och Brasilien.

Bakom de enorma landskapsförändrande plantagerna döljer sig skövling av regnskog med förlust av stora unika och oersättliga naturvärden, torvmarker som utdikas till plantager samt brott mot mänskliga rättigheter. Det är också vanligt att det kemiska bekämpningsmedlet parakvat används på plantagerna, ett medel som är förbjudet inom EU eftersom det kan skada människors hälsa.

Fru talman! Man kan fråga sig: Är det detta som de svenska konsumenterna vill bidra till? Jag är övertygad om att svaret på den frågan är nej. Debatten och medvetenheten om palmoljans konsekvenser för miljö, människors hälsa och mänskliga rättigheter är stor bland de svenska konsumenterna. Vi läser på förpackningarna när vi ska köpa kex, tvål och mycket annat när vi är och handlar. Jag tror att många av oss är måttligt sugna på att tvingas att tanka palmolja eller PFAD i våra bilar.

Därför är det väldigt välkommet att regeringen i sin proposition vill ändra klassificeringen av PFAD och ta bort skattesubventionerna. Det är viktigt att detta träder i kraft samtidigt eller innan reduktionsplikten, bränslebytet, gör det.

Regeringens lag om bränslebyte träder i kraft den 1 juli nästa år. Den går ut på att införa ett krav på bränsleleverantörer att varje år minska sina utsläpp av växthusgaser genom inblandning av biodrivmedel. Företagen får själva bestämma hur de vill agera för att klara reduktionen. De kan välja mellan att blanda in en ökad mängd förnybara drivmedel, sälja mindre i totala volymer eller betala straffavgift om de inte klarar sin reduktion.

Men utan ett regelverk som sätter stopp för att det blir PFAD som hamnar i våra bränsletankar riskerar bränslebytet att leda till större klimatutsläpp från trafiken och en ökande miljöförstöring, samtidigt - och det här är jätteviktigt - som benen slås undan för svensk produktion av förnybara drivmedel av restprodukter från hushållen, jordbruket och skogen. Det är drivmedel som i dag inte klarar av att konkurrera med det billigare PFAD.

Detta verkar dock inte var något som de borgerliga partierna, med Centerpartiet i spetsen, har förstått. I den första versionen av följdmotionen till regeringens proposition som alliansföreträdarna i utskottet skrev krävdes att ocertifierad PFAD skulle få fortsätta att fyllas i våra bensintankar ytterligare ett år. Att den motionen skrevs efter ett intensivt lobbyarbete från vissa drivmedelsföretag är känt. Formuleringarna känns igen. Det är en ogenomtänkt motion och ytterligare ett bevis på den borgerliga oppositionens bristfälliga miljöpolitik.

Men jag vill ändå säga att ni ska ha en eloge för att ni har backat. I det här betänkandet och i den senaste versionen av motionen skriver ni bara att regeringen bör överväga att skjuta upp ikraftträdandet av ändringarna i direktivet.

Fru talman! Det finns inga gratisluncher. Det går inte att lösa trafikens utsläpp bara genom att ersätta de fossila bränslena med biodrivmedel. Även om vi skulle bortse från all miljöhänsyn och från att vi också måste producera mat och i stället använda all världens skogs- och jordbruksmark skulle vi inte kunna producera lika mycket drivmedel som vi i dag får från oljan.

Vi måste med andra ord också göra en mängd andra saker för att minska utsläppen och komma bort från vårt oljeberoende. Låt mig därför avslutningsvis nämna några saker som Miljöpartiet länge drivit och som vår regering nu har infört.

Vi har gjort miljardsatsningar på Klimatklivet som bland annat har lett till att 9 000 nya laddpunkter för elbilar har satts upp i vårt land. Vi har infört stadsmiljöavtalet som bland annat har lett till att en ny spårvagnslinje har börjat byggas i Lund och att en BRT-linje, ett slags busspårvagnslinje, har börjat byggas i Karlstad. Vi har den viktiga flygskatten, som kommer att göra att fler väljer tåget i stället för flyget, och de nya banorna för höghastighetståg, som kommer att få samma resultat. Regeringens satsningar på järnväg i hela landet, på gratis kollektivtrafik för ungdomar på sommarloven och på återupptagen nattågstrafik är ytterligare exempel.

Detta är viktiga reformer och satsningar för att minska trafikens utsläpp. Bränslebytet, i kombination med höga krav på biodrivmedlens miljö- och klimatprestanda, är en annan. Vad vi väljer att tanka våra bilar med är en viktig miljö- och klimatfråga.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 1 och 2, som vi har gemensamt med S och V. I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser (S) och Jens Holm (V).

Fru talman! I min iver råkade även jag trycka på instämmandeknappen. Jag kan väl säga att jag instämmer i att vi måste ha hållbara bränslen i våra tankar. Men jag instämmer däremot inte särskilt mycket i det övriga som Stina Bergström framförde här. Jag blev framför allt förvånad när hon antydde att vi själva inte skulle vara upphovsmän till vår följdmotion, som enligt min mening på ett omfattande sätt förklarar vår inställning i frågan. Den har inte skrivits på grund av påtryckningar från något annat än verkligheten.

Den här omklassificeringen har ju gjorts i Norge, och där kan vi se vad som faktiskt hände. Det var verkligen inget som tog oss mot målen, utan det förde oss mot mer fossila bränslen och mot mer palmolja i tanken. Jag undrar hur detta för oss mot våra klimatmål.

Fru talman! Tack, Maria Malmer Stenergard, för frågan! Jag vill även hälsa Maria välkommen till debatterna i miljö- och jordbruksutskottet. Detta är första gången vi står här tillsammans.

Jag förstår inte riktigt jämförelsen med Norge. Där har man inte infört en reduktionsplikt eller ett bränslebyte, som vår regering har gjort. Det är precis denna kombination som kommer att leda till de biodrivmedel som krävs - vi kräver ju att en viss mängd biodrivmedel ska blandas in. Detta måste man göra, och därmed kan de fossila bränslena inte öka utan måste minska i den takt som regeringen allteftersom kommer att fatta beslut om.

Jag förstår heller inte argumentet om att användningen av palmolja skulle öka. Palmolja måste också uppfylla kriterierna för hållbarhet, både vad gäller minskade klimatutsläpp - i och med ett ökat krav på minskning från 50 till 60 procent jämfört med fossil diesel - och vad gäller markanvändning.

Anledningen till att man i dag i stor utsträckning kan använda PFAD i diesel beror dels på att det är billigare, dels på att man inte behöver räkna klimatpåverkan från PFAD ända från början i produktionen och transporterna, eftersom det klassificeras som en restprodukt.

Fru talman! Tack för välkomnandet till utskottet! Jag ser fram emot många debatter framöver.

Vad jag undrar är var de konsekvenser som Stina Bergström skissar upp finns upptagna. Jag saknar en konsekvensanalys som beskriver just detta. Hur kommer det sig att regeringspartierna motsätter sig vårt ganska försiktiga yrkande om att en konsekvensanalys ska genomföras?

Här har vi återigen en koppling mellan målen och vägen till målen. Det räcker inte att bara säga att man ska genomföra något för att sedan genomföra det över en natt. Då tar man inte ansvar för vad som händer.

Det är inte så att vi inte vill genomföra detta. Men vi vill genomföra det på ett hållbart sätt så att vi får en hållbar omställning. Det är där vi skiljer oss åt.

Fru talman! Som Johan Büser sa i sitt anförande har detta arbete föregåtts av ett ordentligt utredningsarbete av bland andra Energimyndigheten. Vi vet redan ungefär vilka konsekvenser detta förslag kommer att få. Sedan kan man aldrig veta precis i detalj vad som kommer att hända. Visst är det så. Men vi ser inget behov av ytterligare konsekvensanalyser. Däremot ser vi ett stort behov av att införa detta, eftersom vi egentligen hade behövt införa ILUC-direktivet redan i september i år.

Diskussionen om att detta skulle införas över en natt får mig att tänka på den diskussion som föregick svaveldirektivet och Moderaternas inställning till det.

Svaveldirektivet hade diskuterats i många år. Att det skulle komma och att det skulle ställas högre krav på bränslet i fartygen var ingen nyhet för branschen. Det var en mycket viktig åtgärd för att få stopp på de stora svavelutsläppen i framför allt Östersjön. De orsakar stora folkhälso- och miljöproblem i området. Det sas att det var absolut omöjligt att införa svaveldirektivet, och Moderaterna krävde ett uppskov. I det fallet satte den centerpartistiska miljöministern ned foten och sa att vi faktiskt måste ha detta. När beslutet väl hade fattats blev det inga större problem att införa det här.

I detta fall finns det vissa drivmedelsproducenter som ser att de i dag har mycket PFAD eller som vill blanda in PFAD för att uppfylla reduktionsplikten. Regeringen menar att detta går emot klimat- och miljömålen och vill inte tillåta det. Därför anser vi att detta behöver införas samtidigt som reduktionsplikten införs.

Fru talman! Tittare och åhörare i kammaren och på läktaren! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 och i övrigt till utskottets förslag.

År 2030 ska utsläppen från Sveriges transporter minska med 70 procent. Det är vi överens om. Jag var själv med och förhandlade fram siffran. Vägen dit kommer inte att vara enkel. Sverige har inte inflytande över alla de beslut som faktiskt behövs för att ta oss dit. Det finns stora risker, inte minst att man inom EU sätter käppar i hjulet. Vi ser hur den gröna gruppen i parlamentet - den grupp som även Miljöpartiet ingår i - gång på gång agerar på ett sätt som gör det näst intill omöjligt att producera och använda biodrivmedel.

Debatten i dag handlar inte om huruvida regeringens förslag ska införas eller inte utan framför allt om varför regeringen inte har undersökt vilka konsekvenser detta får. Många remissinstanser har nämligen varit kritiska och undrat hur regeringen har tänkt. Det gäller speciellt den korta framförhållning som ges.

Alliansen har därför väckt en motion. Det är den aktuella motionen som gäller. Vad som har varit tidigare tycker jag att vi kan lämna därhän, eftersom det aldrig har varit officiella papper.

Att det ska finnas spårbarhet för alla bränslen som används är självklart. Inget drivmedel, vare sig fossilt eller förnybart, ska produceras ohållbart. För de fossila bränslena är just hållbarheten ett grundproblem ur klimatsynpunkt, eftersom de per definition är fossila. Även bland dem finns dock skillnader. Att regeringen eller EU inte på något sätt ställer samma krav på det fossila som på det förnybara är för mig en gåta. Exempelvis har tjärsand från Kanada en helt annan hållbarhetsaspekt, på ett mycket sämre sätt, än vad den norska Nordsjöoljan har.

Centerpartiet har länge drivit på för att det ska bli möjligt att ställa dessa hållbarhetskrav på alla drivmedel och för att det ska bli möjligt att se var bensinen man tankar kommer ifrån. Varför ställer regeringen högre krav på det förnybara än på det fossila? När får vi se krav på det fossila som också handlar om spårbarhet? Varför finns det ingen ursprungsmärkning vid pumpen så att vi konsumenter kan få veta varifrån vi får vårt bränsle? Varför får jag inte möjligheten att tanka förnybart från Piteå i stället för fossilt från Putin?

Jag vänder mig också mot den skrämselpropaganda som precis kom från talarstolen. Från Miljöpartiets sida säger man att biobränslen och mat konkurrerar med varandra. Det finns inget som helst forskningsstöd för det. De senaste rapporterna säger att det sambandet inte finns. Det existerar inte, och att stå här och säga så gynnar bara en sak: fossil- och oljelobbyn. Det är deras argument som hörs från Miljöpartiet i denna talarstol.

Det är snarare så att vi i Europa har stora områden i träda - åkermark vi inte använder. Det finns en fantastisk potential där, att faktiskt använda de resurser vi har för att bli mer oberoende i stället för att importera från fossila länder.

Det finns ingen ordentlig konsekvensanalys för de regler regeringen nu inför. Vi kommer att rösta för regeringens förslag, men vi gör det med oro. I praktiken betyder det att en restprodukt från palmoljetillverkningen, PFAD - det är alltså inte palmolja, utan en restprodukt - kommer att få en annan beräkning när det gäller hur klimatsmart den är och därmed försvinna från våra drivmedel eftersom den inte klarar målen. Det behöver inte vara dåligt; det är snarare en utveckling som på sikt är bra. PFAD, som inte kan produceras hållbart, är självklart inget vi ska ha.

Problemet är bara att 23 procent av vår förnybara HVO i dag består av just PFAD. Det är förra årets siffra, och det var helt andra siffror 2015 när Energimyndigheten kom med sin rapport och sin konsekvensanalys. Dessutom finns det i år siffror som visar att uppemot hälften av vår förnybara diesel består av PFAD. Att då hävda att Energimyndigheten har gjort en konsekvensanalys för ett par år sedan blir helt ohållbart.

Att med ett halvårs varsel få fram ny produktion av nya råvaror är minst sagt en stor utmaning. Det finns därför framför allt tre saker jag vill varna för.

Vi riskerar att, precis som det var 2012-2014, få in ren palmolja i drivmedel i stället. Detta är en viktig skillnad att göra: Palmolja klarar de kriterier vi ställer upp för klimatnytta - de där 50-60 procent Stina Bergström talade om. Det kommer inte PFAD att göra med den nya beräkningen. Däremot har palmoljan sämre klimatprestanda än nuvarande PFAD, vilket betyder att vi i alla fall riskerar att få in mer palmolja än dagens nivå av PFAD. Det tror jag inte att regeringen skulle uppskatta.

Om ingen palmolja kommer riskerar vi i stället att backa på våra klimatmål. Att inte uppnå målen för reduktionsplikten och därmed i stället få kraftiga prishöjningar vid pumpen kanske är regeringens mål. Det kanske är målet att vi ska höja bensinpriset med ett par kronor, men då tycker jag att man ska säga det. Det är det enda rimliga. Risken är alltså att det är den palmolja som Stina Bergström stod i talarstolen och spottade så mycket på - med all rätt, ska man säga - vi får in i stället.

Med nuvarande skrivningar i propositionen - som även har kritiserats för att vara otydlig och skapa osäkerhet, vilket är precis motsatsen till vad branschen behöver för att göra investeringar - riskerar vi också att även den där talloljan som vi gärna hyllar i Sverige, vårt flaggskepp när det gäller förnybara drivmedel, ska vara spårbar tillbaka till den enskilda tallplantagen. Då får även den helt andra beräkningar. Det hade varit väldigt spännande att se regeringens konsekvensanalys där.

På lång sikt är jag helt övertygad om att vi ska ha andra drivmedel som ska ta över den plats PFAD har i dag. Det tycker jag är en självklarhet. Jag om någon vill ha mer inhemsk drivmedelsproduktion, och därför har Centerpartiet i sitt budgetförslag lagt en halv miljard för att utmana och driva utvecklingen mot mer förnybar energi och en bioekonomi. Min oro handlar framför allt om vad som händer på kort sikt. Under det närmaste halvåret hinner ingen bygga ny produktion. Har regeringen över huvud taget analyserat detta? Det finns inte med i propositionen.

Kan regeringen garantera att vi inte får in palmolja i dieseln i stället? Den klarar nämligen de klimatkrav regeringen ställer. Kan regeringen garantera att vi inte får en chockhöjning av bensinpriset i sommar? Hur kommer detta att slå mot talloljan? Hur kommer beräkningarna att förändras för den? Kommer regeringen över huvud taget någonsin att ställa samma krav på det fossila som på det förnybara, eller kommer det fossila fortfarande att åka gräddfil? Hur påverkar otydligheten i förslagen de långsiktiga förutsättningar vi behöver för att faktiskt få företag som vill investera i hållbar produktion av biodrivmedel i Sverige?

Detta är stora frågetecken. Det är avgörande frågor jag ställer. Därför motiverar de också de två tillkännagivanden Alliansen gör. Har det över huvud taget gjorts någon konsekvensanalys? De lösa antaganden jag hör - Johan Büser från Socialdemokraterna säger i talarstolen att han har gjort en viss bedömning - tror jag inte att företag kan göra investeringar utifrån. Jag vill veta vad regeringen tycker.

Frågorna har blivit hängande i luften inte bara i den här debatten utan också i medierna, där man har haft väldigt hög svansföring. Jag tycker att det vore trevligt om ni från regeringspartierna tog replik på mitt anförande och kunde räta ut frågetecknen. Kan ni garantera att det inte blir palmolja i tanken i juli nästa år? Det vore väldigt bra. Så, snälla: Ta replik! Berätta hur regeringen har tänkt och varför man inte vågar redovisa en konsekvensanalys.

(Applåder)

I detta anförande instämde Kristina Yngwe (C).

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag redan hade begärt replik innan Rickard Nordin vädjade till mig att göra det. Det gjorde jag när Rickard Nordin stod och påstod att jag har sagt att livsmedelsproduktionen i Sverige och Europa är hotad av biodrivmedelsproduktionen. Det var inte det jag sa. Jag sa att det är viktigt att det vi kör våra bilar på inte leder till minskad matproduktion och svält i andra delar av världen.

Rickard Nordin kanske inte hängde med i den debatt som ägde rum om bland annat etanoltillverkningen och de stora sockerplantager för framställning av etanol som fanns i världen. Det slog undan livsmedelsproduktionen i många länder och ledde faktiskt även till svält. När det gäller palmoljan har skövlingen av våra regnskogar stor effekt inte bara på biologisk mångfald och klimat utan även på livsmedelsförsörjningen för många människor som lever i regnskogarna.

Min fråga till Rickard Nordin är väl därför om inte Centerpartiet och Rickard Nordin ser att vi har ett ansvar för vad som händer även utanför Sverige och EU när det gäller produktion av biodrivmedel.

Fru talman! Jo, Stina Bergström, jag följde etanoldebatten. Jag har också följt efterdyningarna av etanoldebatten, där man från forskningshåll visade att det inte finns något samband mellan minskad matproduktion och ökad biodrivmedelsanvändning. Det var ett tillfälligt samband som hade helt andra orsaker.

Den forskningsrapporten, och även de forskningsrapporter som har varit metastudier, vidarebefordrar jag jättegärna till Stina Bergström så att hon kan sluta stå i talarstolen och säga saker som inte har forskningsstöd. Etanol är ett fantastiskt bränsle på många sätt, men man har nu slagit undan benen för den på grund av lobbying för det fossila - som gynnas av dessa påståenden. Det finns inget som helst forskningsstöd för det.

Jag är också orolig för skövlingen av regnskog, och det är just därför jag inte vill ha in mer palmolja i våra drivmedel. Men det är ju det som är risken med regeringens förslag - att vi ersätter ett dåligt bränsle med ett ännu sämre och i ännu större volymer. Det är en av de konkreta risker som remissinstanser också har varnat för, och ändå har regeringen inte gett något som helst besked när det gäller dessa påståenden.

Jag får fortfarande inga svar på de frågor jag ställde i mitt anförande. Vad kommer konsekvenserna att bli? Får vi en höjning? Vad tror regeringen att man kommer att ersätta detta med? Det utgör möjligtvis till och med hälften av hela den produktion vi kör på i dag. Vad kommer man att klara av att göra av detta? Jag tror att vi är helt överens om att vi ska ha hållbara drivmedel, men regeringens förslag har ingen konsekvensanalys. Man verkar inte veta vad det är man pratar om.

Jag blir orolig när man blandar ihop PFAD och palmolja och säger att allt kommer att försvinna. Då har man inte läst sitt eget förslag. Jag är genuint orolig, och det är därför jag och Alliansen har ett antal tillkännagivanden för att få veta vad regeringen faktiskt tror om utvecklingen. Det har vi nämligen fortfarande inte fått svar på.

Fru talman! Om man inte ser sambandet mellan palmolja och PFAD kanske man behöver läsa på lite grann.

PFAD är en restprodukt man får efter att ha tagit fram palmoljan. Mycket som man i dag använder palmolja till kan man faktiskt använda även PFAD till. PFAD är billigare, och i dag behöver man inte räkna på den på samma sätt som palmoljan. Man behöver inte räkna från det att man har börjat odla oljepalmerna, utan man kan räkna från det att man börjar få restprodukten. Det gör att den blir billigare och har ett annat klimat- och miljövärde.

Nu är det inte så att all palmolja uppfyller de krav som ställs på klimatprestandan. Det är absolut så att den inte uppfyller det krav som ställs på miljöpåverkan. Det är också så att de svenska konsumenterna inte vill ha palmolja i biodrivmedel. Det är för att svenska konsumenter har sagt nej som vi i Sverige i dag egentligen inte har någon palmolja i våra drivmedel.

Jag är övertygad om att vi som bilister inte är sugna på att få det bakvägen. Man får i stället söka sig till andra råvaror. Det har vi i Sverige. Vi har en god tillgång på råvaror. Den är mycket bättre än i många andra länder. Vi har restprodukter från både jord- och skogsbruk. Agroetanol i Norrköping är ett jättebra exempel. Deras etanol går för övrigt i dag väldigt mycket till Tyskland.

Det finns andra saker som vi skulle kunna använda till att blanda in i både diesel och bensin. Det är en väldigt viktig del i den konsekvens det skulle innebära om Alliansens förslag nu skulle gå igenom. Då slår vi undan produktionen av biodrivmedel från svenska råvaror.

Fru talman! Alliansens förslag är att regeringen ska ta fram en konsekvensanalys. Om det gör att vi slår undan benen för svensk biodrivmedelsproduktion blir jag för det första väldigt förvånad. För det andra visar i så fall den konsekvensanalysen på något. Det har regeringen inte valt att redovisa.

Det jag tror kan hända är att talloljan får problem. Det är ett reellt problem eftersom man får en helt annan beräkning även för den i förlängningen av det här skeendet, speciellt så som den gröna gruppen har resonerat och röstat i Europaparlamentet.

Ja, PFAD är en restprodukt. Ja, det är rimligt att börja räkna på det sättet. Men vilka blir konsekvenserna? Vi har fortfarande inte hört någonting från regeringen om det. Jag vill inte ha palmolja i tanken. Jag tror att inte heller konsumenterna vill det.

En av de stora riskerna med detta är att vi får in palmolja i stället för PFAD och får in det i större volymer för att täcka upp den volym som i dag finns av PFAD. Det är skillnad i hur man i dag beräknar det. Det kommer att vara skillnad i hur man beräknar det framöver. Det är den stora risken.

Att stå här och ha något slags försvar genom att hålla brandtal mot palmoljan kommer bara att bita en själv där bak så småningom om vi nu får in palmolja som vi fick 2012-2014. Sedan ersattes den av PFAD. Det är det som är det stora problemet och det som regeringen inte lägger fram en konsekvensanalys om.

Jag skulle ha velat höra Stina Bergström, Johan Büser eller någon annan garantera att vi inte får in palmolja, att vi inte kommer att höja bensinpriset med 2 kronor vid pumpen eller att vi får långsiktiga förutsättningar för vår tallolja och andra förnybara drivmedel som vi kan göra i Sverige. Vi har restprodukter för att göra det, men vi har inga garantier om långsiktiga spelregler.

Det är ett problem. Då räcker det inte att som Stina Bergström säga: Jag tror, eller jag är övertygad. Det finns inget företag som vill göra investeringar för att en riksdagsledamot står i talarstolen och tror någonting. De behöver konkreta förslag och konkreta konsekvensanalyser från regeringen. Det saknas i förslaget. Det är det som gör mig så oroad.

(Applåder)

Fru talman! Vi vet att utsläppen av växthusgaser i år är de högsta på åtminstone 800 000 år. Vi vet också att året 2017 troligen blir det varmaste året någonsin sedan man började mäta temperaturer globalt.

I förrgår inleddes klimattoppmötet COP 23 i Bonn. Syftet är att världssamfundet gemensamt ska ta sig an den stora utmaning som klimatförändringen och den globala uppvärmningen är.

Det som vi talar om i dag är en alldeles avgörande beståndsdel av det, nämligen hur vi kan minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Vi i Vänsterpartiet hade hoppats att vi kunde ha en högre målsättning för att minska utsläppen från sektorn. Men även med de mål som nu finns kan vi se att vi ligger väldigt långt ifrån att uppnå målet att minska utsläppen med 70 procent till 2030.

I det sammanhanget är biodrivmedel en viktig del. Samtidigt som vi stöder biodrivmedel och ser det som en viktig komponent i omställningen till ett mer hållbart samhälle måste vi se till att biodrivmedel produceras på ett sådant sätt att det inte får andra effekter i den andra änden.

Vi måste se till att biodrivmedlen verkligen betydande minskar utsläppen av växthusgaser. Vi måste försäkra oss om att biodrivmedel inte konkurrerar med livsmedelsproduktion främst i utvecklingsländer. Vi måste också försäkra oss om att biodrivmedelsproduktionen inte får andra negativa miljöeffekter, till exempel på den biologiska mångfalden i form av avskogning.

Här får vi konstatera att man i varje fall inledningsvis då man storskaligt började satsa på biodrivmedel nog var en smula naiv och tyckte att allting som var biobaserat var bra. Det har man åtminstone delvis kommit till rätta med. Det är därför som vi har ett så kallat ILUC-direktiv. Det är ett direktiv som ska ställa krav på biodrivmedel och som också är en del av EU:s så kallade direktiv för förnybar energi.

Det som diskussionen handlar om i dag är hur vi ska kunna få bättre kriterier för biodrivmedel som används i Sverige. Från mitt och Vänsterpartiets perspektiv är det självklart väldigt välkommet att vi skärper kraven på de biodrivmedel som ska användas i Sverige.

Biodrivmedel får absolut inte leda till att skog skövlas i tropiska länder, vilket tyvärr är fallet med den storskaliga produktionen av palmolja i till exempel Indonesien och Malaysia. Vi ser också att en väldigt stor del av den palmolja som importeras till Europa just går till att användas som biodrivmedel.

Vi tycker därför att de krav som ställs i propositionen är otroligt viktiga. De kraven kommer att leda till att svensk produktion av biodrivmedel får bättre förutsättningar. Det är ändå det som jag hoppas att vi här är överens om. Den form av biodrivmedel som vi vill använda oss av är från produktion av restprodukter från skogsindustrin och jordbruket.

I det sammanhanget är det tillkännagivande som de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna har fått igenom helt ologiskt och obegripligt. Det innebär att de partierna vill skjuta på ikraftträdandet av den nya lagen med ett helt år.

Det kommer att innebära ett förlorat år för miljöarbetet då vi bara har fortsatt osäkerhet för vad som ska gälla för biodrivmedelsproduktion. Det blir tyvärr också ytterligare ett år då palmolja kan fortsätta att användas som biodrivmedel i Sverige.

Därför yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 2 från oss rödgröna partier. Vi tycker att lagförslaget i propositionen självklart ska träda i kraft enligt planen.

Fru talman! Jag vill i det här sammanhanget ta upp en fråga som vi absolut inte får glömma. Det spelar ingen roll hur mycket biodrivmedel som vi producerar. Det spelar heller inte någon roll vilka krav vi ställer på klimatprestanda och allmän miljöprestanda för biodrivmedel. Till syvende och sist handlar klimatfrågan om att vi måste ändra vårt sätt att leva.

Det handlar inte bara om att hälla någonting annat i tanken och att vi sedan kan fortsätta att köra bil precis som nu. Vi behöver transportera oss mindre med bil. Vi behöver transportera oss mindre med flygplan. Vi måste hitta smartare sätt att leva på så att vi minskar vår totala miljö- och klimatbelastning.

Därför måste vi komma ihåg att biodrivmedel och krav på biodrivmedel bara är en liten pusselbit i det hela. Den största pusselbiten handlar om grundläggande beteendeförändringar. Där har vi politiker ett stort ansvar. Men dessa frågor sorterar under andra debatter än den här, och därför dröjer jag inte längre vid dem än att bara konstatera detta.

(Applåder)

Fru talman! Jens Holm gör också felet att han talar om PFAD som palmolja. Detta är två olika produkter med två olika klimatnyttor. Förslaget från regeringen riskerar snarare att leda till att vi får in just palmolja i våra tankar - precis den palmolja som Jens Holm står och varnar för.

Jag har några frågor till Jens Holm. Är Vänsterpartiet verkligen berett att stå bakom ett förslag som riskerar att leda till att vi får in palmolja i tankarna? Det riskerar också att leda till att vi höjer priset vid pump radikalt om så inte sker. Dessutom riskerar det att sätta käppar i hjulet för svenska biodrivmedel. Kan Vänsterpartiet verkligen stå bakom förslag utan konsekvensanalys som riskerar att få dessa konsekvenser?

Fru talman! Jag tycker att Rickard Nordin och de borgerliga partierna - Sverigedemokraterna vill jag inte räkna med i detta sammanhang - återigen har drabbats av "ja, men"-sjukan. "Ja, men" betyder att ni säger ja till minskade utsläpp från flyget men inte till flygskatt. Ni säger ja till mer kollektivtrafik men inte till de ökade satsningarna i budgeten. Ni säger ja till klimatinvesteringar men inte till de riktade lokala satsningarna på just klimatinvesteringar. Ni säger ja till hållbarhetskrav på biodrivmedel, tror jag i alla fall, men inte nu och inte på det här sättet.

Hela syftet med detta förslag, Rickard Nordin, är att vi ska ställa hållbarhetskrav på biodrivmedel. Detta kombinerat med de krav som vi har inom ramen för andra strömmar, till exempel Bränslebytet och reduktionsplikten, handlar om att vi satsar på de hållbarast tänkbara biodrivmedel som vi kan få. Det handlar om svenska biodrivmedel som är restprodukter från jordbruket och från skogsindustrin och möjligen också om import av sockerrörsetanol från Brasilien, som jag anser vara ett förhållandevis hållbart biodrivmedel.

Så ja, Rickard Nordin, jag tycker att detta är ett mycket bättre förslag än det förslag som finns i dagsläget.

Fru talman! Att Centerpartiet står bakom många av de saker som Jens Holm radar upp är vi ganska eniga om. Jag har stor respekt för Jens Holm och för de frågor han driver.

Problemet är att man också måste sikta på vilka utsläpp det är vi vill minska och hur man gör det, och det var flera av de saker som Jens Holm radade upp som inte alls siktade på utsläpp utan snarare på mer skatteintäkter.

Det är bra att jag hör att Jens Holm står bakom förslaget och också är beredd att stötta det oavsett om det leder till att vi får in mer palmolja. Det blir roligt att ha den debatten så småningom.

Låt oss nu fokusera på det som Jens Holm också säger om de svenska biodrivmedlen. Kan Jens Holm garantera att vi inte kommer att få samma krav på den svenska talloljan - med tanke på hur vänstergänget i Europarlamentet just har röstat i miljöutskottet? Det innebär att också talloljan får betydligt sämre klimatregler, och det gör att vi till och med kanske inte kommer att kunna använda talloljan med tanke på hur EU-reglerna är. Är Jens Holm beredd att stötta detta också i Europaparlamentet? Eller vad är Vänsterpartiets åsikt där? Hur kommer man att rösta när vi kommer till den slutgiltiga omröstningen i parlamentet? Kommer man att fortsätta att driva detta och att kasta grus i maskineriet för de svenska biodrivmedlen även där, eller kommer man att se till att man gör ett jobb i sin egen partigrupp och också röstar annorlunda?

Fru talman! Rickard Nordin och jag delar en stor del av engagemanget i klimatfrågan, och jag vill ge Rickard Nordin ett stort erkännande för detta. Men det finns en grundläggande skillnad, och den gäller hur vi ser på marknadens möjlighet att styra åt rätt håll.

Som jag tolkar Rickard Nordin och Centerpartiets politik handlar det om att om vi bara främjar biodrivmedel kommer det automatiskt att bli en jättestor produktion av de bästa tänkbara biodrivmedlen. Jag tror inte att det fungerar så, Rickard Nordin, delvis av det enkla skälet att en bilist i de rika nordländerna i Nordamerika och Europa alltid kommer att kunna vara mer betalningsvillig än en svältande människa i syd som inte har dessa pengar. Det innebär att det hela tiden finns en helt uppenbar risk för en undanträngningseffekt på livsmedelsproduktion där biodrivmedelsproduktion i stället kan breda ut sig. Där finns det ju alltid någon som kan betala.

Därför är det så viktigt att vi ställer krav på biodrivmedel. Rickard Nordin frågar om den svenska talloljan. Jag tycker att den är ett biodrivmedel som uppfyller precis de krav på biodrivmedel som vi vill se mer av. Nu sitter inte jag längre i EU-parlamentet, men detta är precis den form av biodrivmedel som vi vill ha förutsatt att de framställs på ett hållbart sätt, vilket jag anser görs i dag.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet förutom när det gäller utskottets ställningstagande under avsnittet Tillgång till hållbara drivmedel, där jag i stället yrkar bifall till reservation 3, som är alliansgemensam.

Liberalerna står med andra ord bakom förslagen till de lagändringar som föreslås för att vi ska kunna anpassa den svenska lagstiftningen till det så kallade förnybartdirektivet, förkortat ILUC. Det är viktigt att vi har med oss detta, och det är egentligen inte det som är den problematik som vi diskuterar.

Liberalerna har tillsammans med övriga allianspartier lagt fram en del synpunkter med ett klart, tydligt och ärligt syfte att stärka tillgången på hållbart drivmedel. För Liberalerna är det centralt att alla åtgärder som nu vidtas när det gäller hållbara drivmedel ska ha en tydlig inriktning mot målet att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Det är ett ambitiöst mål, som vi från Liberalernas sida är övertygade om att vi kan nå.

Biodrivmedel kommer att spela en stor roll i detta. Därför är det bra att vi har tydliga hållbarhetskriterier både vad gäller nivån på de minskade utsläpp de ger och vad gäller de så kallade markkriterierna, som är kopplade inte minst till ett bevarande av biologisk mångfald. I sammanhanget är det bra att kunna konstatera att Sverige som land har stora möjligheter att bli en stor producent av hållbara biodrivmedel.

Från Liberalernas sida ser vi positivt på det system med reduktionsplikt som nu införs. Vi kan se att denna typ av system även kan användas inom andra områden, som flyg och sjöfart. Vi anser att reduktionsplikten har stor inverkan på fordonsbränslen generellt nu i början av processen. Men när personbilsflottan alltmer kommer att elektrifieras, vilket vi är övertygade om att den kommer att göra, kommer biodrivmedel att få en allt större betydelse. Det kommer att kunna prioriteras också ut till tunga vägtransporter, sjöfart och flyg. Även reduktionspliktsystemet är som sagt någonting som kan överföras också till dessa områden.

Fru talman! Styrmedel som implementeras i lagstiftningen bör därför bedömas utifrån sin förmåga att driva utvecklingen i riktning mot uppfyllande av just detta mål fram till 2030 - att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent. Enligt vår bedömning riskerar den föreslagna lagändringen att äventyra just detta mål då vissa biodrivmedel på marknaden på kort sikt kan komma att exkluderas. Det blir då en bristande tillgång på biodrivmedel.

Jag vill vara tydlig på en punkt. I debatten hittills i dag känner jag att det på något vis har blivit en diskussion om att någon skulle tycka att palmoljeindustrin är en bra industri, som vi bör främja. Jag tror att vi kan vara fullständigt eniga om att vi inte tycker det. I alla fall kan jag från vårt håll deklarera detta med stor emfas.

Det finns definitivt stora hållbarhetsutmaningar när det gäller den globala palmoljeproduktionen. Palmoljan används både till bränslen och till livsmedelsindustrin, och det här måste hanteras globalt för att skydda den biologiska mångfalden och förhindra den illegala skövling av regnskog som pågår. Inte minst orangutangernas fortlevnad har blivit en stor symbol för just detta skövlande av regnskog till förmån för palmoljeplantager.

Detta behöver vi som sagt inte diskutera egentligen. Det är bra med hållbarhetskriterier, och det är bra att införa ett markkriterium där den biologiska mångfalden är central.

Fru talman! Genom att bifalla ett antal alliansgemensamma yrkanden uttrycker utskottet och riksdagen trots allt en tydlig inriktning när det gäller att vilja skapa ett förutsägbart och långsiktigt regelverk för biodrivmedel med god framförhållning för att ge möjlighet för branschen att anpassa sig och därmed undvika den ryckighet som har funnits många gånger tidigare.

Det här med att vi ska prioritera biodrivmedel med hög klimatnytta och höga krav på spårbarhet känns som en självklarhet i sammanhanget. Men marknaden måste ha rimliga förutsättningar att kunna ställa om till detta. Då är det naturligtvis viktigt att det görs en konsekvensanalys av vad besluten innebär. Det är precis det som detta handlar om. Det handlar egentligen inte om någonting annat.

Det finns nu visserligen ett tillkännagivande om detta, men egentligen är det ett ganska självklart krav som borde ha varit genomfört redan innan propositionen kom hit. Nu är det inte det, och därför kommer det här kravet och den synpunkten från Liberalerna och från Alliansen i övrigt.

När det gäller det här att marknaden ska ha möjlighet att kunna ställa om finns det en tydlig koppling i just det här målet som vi har gemensamt om att vi ska kunna minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030.

I övrigt instämmer jag med mina allianskollegor när det gäller vad de har sagt i det här ärendet.

(Applåder)

Fru talman! Det är glädjande att det i Sveriges riksdag råder total politisk enighet om att genomföra ett mycket viktigt skifte från bensin och dieselbränslen till energi från förnybara energikällor - från fossilbaserade drivmedel till biodrivmedel och flytande biobränslen. Därmed godkänner riksdagen i dagens votering vad regeringen föreslår om mål för andelen avancerade biodrivmedel.

Samtidigt riktar vi från riksdagens sida två tillkännagivanden till regeringen. Det första handlar om att göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel och att denna utredning görs innan föreskrifter meddelas om bland annat vad som menas med begreppet restprodukt.

Det andra tillkännagivandet som miljö- och jordbruksutskottet gör handlar om vikten av förutsägbara och långsiktiga villkor för biodrivmedel. Vi menar att styrmedel ska vara långsiktiga samtidigt som de ska vara råvaru- och teknikneutrala och premiera drivmedel med hög klimatnytta.

Energimyndigheten har i sin rapport valt att inte ge något förhandsbesked om hur olika råvaror ska definieras. Detta innebär en osäkerhet för de aktörer som avser att investera i produktionsanläggningar eftersom det är oklart vilka marknadsmässiga fördelar ett biobränsle kan få.

Fru talman! Det är mycket viktigt att spelregler för aktörerna på biodrivmedelsmarknaden är både förutsägbara och långsiktiga. Vi menar att de justeringar som görs vad gäller definitioner som påverkar biodrivmedelsmarknadens aktörer ska ske med god framförhållning för att branschen ska ha möjlighet att anpassa sig efter regelverket och för att undvika ryckighet.

När det gäller frågan om vad som menas med restprodukt befarar utskottet att den nya definitionen av vad som anses vara restprodukt kan komma att medföra att vissa typer av biodrivmedel på kort sikt exkluderas från den svenska marknaden. Detta kan komma att gälla råvaror som i dag används för produktion av drivmedlet HVO, som i folkmun brukar kallas miljödiesel eller biodiesel.

En minskad tillgång på HVO skulle kunna leda till att priset på HVO stiger. Det kan resultera i att användningen av biodrivmedel på kort sikt minskar samtidigt som försäljningen av fossila drivmedel och certifierad palmolja ökar. Det vill vi ju inte ska ske.

För att begränsa riskerna att tillgången på biodrivmedel minskar för att skapa en större förutsebarhet på biodrivmedelsmarknaden samt för att ge marknaden rimliga möjligheter att genomföra nödvändiga omställningar är det klokt, anser vi, att utreda konsekvenserna innan ytterligare föreskrifter meddelas om restprodukter.

Däremot bör regeringen skjuta fram ikraftträdandet av den föreslagna förordningen om ändring i förordningen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen till den 1 juli 2019. Jag håller alltså med om att det är angeläget att ändringarna i lagen träder i kraft så snabbt som möjligt, men vi föreslår att förordningen ska skjutas fram till juli 2019.

I betänkandet finns en alliansreservation som handlar om tillgången till hållbara drivmedel där vi framhåller att tillgången till dessa drivmedel är avgörande för att uppnå sektorsmålet om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent senast 2030 jämfört med år 2010. De föreslagna ändringarna i propositionen kan komma att påverka utbudet av råvaror på biodrivmedelsmarknaden.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag i betänkandet om ILUC och till den alliansgemensamma reservationen 3 om tillgång till hållbara drivmedel samtidigt som jag yrkar avslag på Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterns reservationer 1 och 2.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraterna kommer för en gångs skull sist i debatten just för att vi är det enda partiet som, när det finns reservationer, saknar reservation. Jag tror inte att det har hänt tidigare. Det beror dock inte på att vi är väldigt nöjda med det här betänkandet utan mer på att det bästa vi kan göra i det här läget, med en massa andra typer av förslag och budgetpropositionen och annat, är att försöka mildra riskerna med det här förslaget och peta lite från kanten, då det är en dålig politik såväl från regeringen som från Alliansen.

De två bakomliggande problemen som vi har här är att man går fram med en betydligt mer ambitiös reduktionsplikt än vad EU kräver. Sverigedemokraterna står bakom reduktionsplikten. Dock är det svenska förslaget alltför omfattande. Detta i kombination med den totala skattebefrielsen av de mer rena biodrivmedlen, som för övrigt av allt att döma inte är förenlig med EU-rätt, riskerar att orsaka stora obalanser på marknaden. Jag kommer att återkomma till det senare.

Fru talman! Svenska politiker, undantaget oss i Sverigedemokraterna, har orealistiska förväntningar på vad man kan åstadkomma med biodrivmedel i dag. Det talas om gröna kolatomer. Men det finns faktiskt bara en typ av kolatom, och de är lika mycket värda eller skadliga, beroende på hur man ser på det. Det talas om omställning, hållbara drivmedel och att oljeberoendet ska brytas. Problemet med att ställa upp sådana här orealistiska mål är att man lätt åstadkommer större skada än nytta. Det är en politik full av fina ord, sloganer och goda förhoppningar, men tyvärr saknar man en verklighetsförankring.

Fru talman! Sedan millennieskiftet har förväntningarna på biodrivmedel varit skyhöga. Allting skulle ordna sig. Utsläppen av växthusgaser skulle minska, och behovet av att importera olja skulle reduceras eller till och med upphöra. Vi har förvisso åstadkommit en mycket hög konsumtion av biodrivmedel i Sverige. Det handlar väl om närmare 20 procent av den totala konsumtionen. Men är detta verkligen en bedrift?

Nej, vi importerar nästan allt. Någon självförsörjning är det alltså inte fråga om. Och eftersom biodrivmedel är betydligt dyrare att producera är marknaden beroende av politiska åtgärder. Detta har inneburit massiva skattelättnader och ett stort bortfall av skatteintäkter. Det handlar om 7-8 miljarder per år. Det är betydelsefulla pengar i en statsbudget där behjärtansvärda projekt på till exempel 250 miljoner kan avvisas av kostnadsskäl.

Fru talman! Vad har vi fått för dessa 7-8 miljarder? I teorin har vi minskat våra utsläpp i den lilla kaka som vi fokuserar på här i Sverige. Vi ser att utsläppen från transportsektorn är svåra att minska. Men i ett globalt perspektiv kan man fråga sig om vi har åstadkommit någon nytta. I realiteten har vi flyttat utsläppen eftersom det krävs energi - fossil energi - för att producera biodrivmedel. Åkrar ska plöjas. De ska gödslas. Agrokemikalier ska produceras. Då eroderar en stor del av koldioxidnyttan i ett systemperspektiv. Orsakar man dessutom så kallad förändrad markanvändning kan hela projektet vara direkt kontraproduktivt vad gäller utsläpp av växthusgaser.

Fru talman! Här träter politiker från sju olika partier om vem det är som orsakar konsumtion av palmolja. Problemet är: Även om Jens Holm och Stina Bergström i dag säger en hel del bra saker om att markanvändning är relevant och att biodrivmedel är positivt inte bara för att det är biodrivmedel är Jens Holm och Stina Bergström ansvariga för att vi har fått in en stor mängd palmolja på den svenska marknaden. Det är bland annat ert fel att vi skövlar mer regnskog i dag än tidigare. Detsamma gäller Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Det är ert fel att vi har ökat skövlingarna av regnskog.

Detta är viktigt att tänka på. När den gröna rörelsen i Europa motsätter sig jordbruksbaserade biodrivmedel, skäller på talloljan och vill ställa till problem för regeringens och Alliansens planer här i Sverige handlar det inte om att den gröna rörelsen är dum. I detta fall tycker jag att den har rätt om en hel del saker.

Att vi pratar väldigt mycket om talloljan i Sverige beror på att vi träffar lobbyister varje vecka som vill öka priset på skogsråvaror. Det handlar inte om att de nödvändigtvis vill rädda klimatet. Det måste vi tänka på när vi träffar dem. Talloljan, som lobbyister och massvis av politiker vill se mer av, har man en helt annan syn på i resten av världen. Jag träffade till exempel en forskare här i riksdagen för någon månad sedan. Då var en av de ledande bränsleforskarna på området här: Stephanie Searle från ICCT. Fler borde ta del av denna forskning.

Vi har en världsomspännande marknad. Börjar man använda en produkt till bränsle sker det en kedjereaktion på marknaden. Om exempelvis tallolja i stor skala börjar användas till bränsle kommer priset på tallolja att öka. Då kommer folk att sluta använda tallolja till det som den används till i dag. Man har kommit fram till att exempelvis rapsolja kommer att ersätta i vissa fall. Då blir det en förändrad total utsläppsnivå. Man har till exempel i viss forskning kommit fram till att talloljan har väldigt höga utsläppsvärden, ibland till och med högre än vanlig bensin och diesel.

Detta är relevant. Vi betalar - eller vi får i alla fall lägre skatteintäkter. Och vi får i bästa fall lite nytta och i värsta fall negativ nytta för pengarna.

Fru talman! Då säger någon att Sverige ska vara ett föredöme för resten av världen. Vi vill att andra länder ska följa efter. Men då är det så här: Världsmarknaden klarar av att förse ett litet land som Sverige med 20 procent biodrivmedel - det har vi sett. Men vad händer om stora ekonomier följer i våra fotspår? Ja, då kommer trycket på åkermark att öka världen över, och då drabbas vi definitivt av förändrad markanvändning och ökande utsläpp.

Vi bör alltså vara realistiska. Det är bra att vara realistisk. Ställer man upp realistiska mål finns det förutsättningar att nå dem utan att det nödvändigtvis får negativa konsekvenser. Ett realistiskt mål är att vi ska nå 10 procent biodrivmedel i transportmixen till 2020, vilket är precis vad EU kräver. Den efterfrågan kan vi, trots att det kommer att bli problematiskt, möta med finbiodrivmedel. Det är alltså avfallsbaserade drivmedel som inte kommer direkt från jordbruksbaserade produkter och som inte bidrar till förändrad markanvändning. 10 procent är en hög siffra om man ser det ur ett EU-perspektiv. Här ska man vara uppmärksam på utvecklingen. Det är dock inte en orimlig nivå.

Fru talman! En annan förutsättning för att vi ska kunna nå dit är att vi tar bort skattebefrielsen för ren HVO och E85. Det är något biodrivmedelsbranschen själv vill, för övrigt. Eftersom HVO är helt skattebefriat i dag kommer en stor efterfrågan på detta bränsle att uppstå. Det driver upp efterfrågan på HVO och minskar utbudet av dessa bränslen inom ramen för reduktionsplikten.

Nu är man dock så ansvarslös att man går fram med ett extremt ambitiöst mål, alltför tidigt. Då är det väldigt sannolikt att vi kommer att få en bristsituation redan under nästa år. Det är något motsägelsefullt med att vilja öka användningen av biodrivmedel samtidigt som vi skärper kraven. Det är motsägelsefullt. Det är bra att vi skärper kraven. Därför är utgångspunkterna i denna proposition goda. Från Sverigedemokraternas sida skulle vi gärna se att man skärper kraven på biodrivmedel ytterligare. Men av just denna anledning är det viktigt att regeringen tar detta en vända till och analyserar situationen.

Vi har pratat en hel del om PFAD i dag. Detta är egentligen inget som berörs direkt i propositionen, men vi vet att det berörs indirekt. Låt mig då vara tydlig. PFAD är precis som de jordbruksbaserade biodrivmedlen, den rena palmoljan och talloljan inte bra. Den har väldigt dåliga utsläppsvärden. PFAD är visserligen en restprodukt, men priset på denna restprodukt i förhållande till palmoljan är alltför högt för att man ska kunna räkna den som en restprodukt. Den bör inte räknas som en restprodukt i ett längre perspektiv. Priset ligger i dag på ungefär 80 procent av priset för talloljan. Det är alldeles för högt för att man ska kunna betrakta den som en restprodukt.

Fru talman! Nu har vi en situation med en dålig politik i form av en alltför omfattande reduktionsplikt, som kommer alltför tidigt, och en situation med fullständigt skattebefriat HVO på andra sidan. Då får vi ett läge där det i stället är ett sannolikt scenario att drivmedelsförsäljarna kommer att börja blanda enbart fossila drivmedel i tanken och ta straffavgiften och lägga den på konsumenterna. Då får vi ett pris på diesel som blir strax över kronan dyrare. Det är det som är problemet. Politiken hänger inte ihop. Man har säkerligen goda avsikter, men man är inte tillräckligt verklighetsförankrad. Därför är det bra att det riktas ett tillkännagivande till regeringen och en förhoppning om att man tar detta en vända till och funderar lite till.

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).

Fru talman! Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna säger: Politiken hänger inte ihop. Var det någonting som inte hängde ihop var det faktiskt Martin Kinnunens anförande. Det är därför som jag måste ställa några frågor.

Martin Kinnunen säger att han inte vill ha palmolja i biodrivmedel. Han är överlag emot väldigt många andra former av biodrivmedel. Martin Kinnunen säger att PFAD, som ska göras på restprodukter från palmoljan, egentligen inte heller är en hållbar produkt. Men, Martin Kinnunen, hela poängen med propositionen från regeringen är att man ska ställa hårdare krav på restprodukter, så att vi får bort dåliga biodrivmedel. Detta går ni emot. Ni säger: Nej, vi ska fundera lite till. Ni vill ha det som det är nu. Ni har inte väckt någon egen motion i detta ärende - märk väl! Därför måste man faktiskt få ställa några frågor till Sverigedemokraterna och Martin Kinnunen.

Tycker ni att det är bra att man över huvud taget ställer miljö, klimat och markanvändningskrav på biodrivmedel? Tycker ni att det är bra att det finns ett så kallat ILUC-direktiv, som syftar till att göra detta? Jag skulle också vilja veta: Vill Sverigedemokraterna över huvud taget minska utsläppen från transportsektorn? Vi har mål för det, men såvitt jag vet står inte Sverigedemokraterna bakom dem. Vill Sverigedemokraterna minska Sveriges utsläpp av växthusgaser över huvud taget?

Jag sa tidigare att de borgerliga politikerna lider av sjukan "ja, men". Men Sverigedemokraterna verkar lida av sjukan "nej, men". Ni är faktiskt emot allt - eller hur, Martin Kinnunen?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågorna! Jag tycker att jag har varit inne på ungefär samma sak som en hel del andra företrädare i debatten. Detta är inget bra bränsle. Vi vill inte ha PFAD i mixen. Problemet är att det är så många andra förslag här, att det ska gå väldigt snabbt och att det inte finns tillräckligt mycket bränsle på marknaden.

Effekten här kan bli ett höjt pris och inga biodrivmedel alls i tanken. Är det någon som vill ha det på det sättet? Jag vet inte. Regeringen har ju med stöd av Vänsterpartiet sänkt priset på bensin och diesel i budgeten. Det är någonting som det inte har stått speciellt mycket om i tidningarna, tvärtom, men det är faktiskt det man har gjort för att försöka kompensera effekterna av en prisökning på HVO.

Man förstår att detta hänger ihop. Nu låtsas ni att ni vill ställa högre krav och att allting kommer att gå jättebra, utan att ni över huvud taget har gjort någon analys.

I övrigt, precis som jag sa i debatten, är det positivt att Jens Holm visar en stor förståelse för markanvändningens effekter och att biodrivmedel inte nödvändigtvis är positiva utan kan ha skadliga effekter.

Samtidigt är det de facto så att Jens Holm och Vänsterpartiet har drivit på utvecklingen och för att släppa in de här fulbiodrivmedlen på svensk marknad. Det är tack vare bland annat Vänsterpartiet som det skövlas mer regnskog än nödvändigt i dag. Det hade varit bättre om vi hade kört på fossila drivmedel i stället för på palmoljebaserade drivmedel.

Jag undrar hur Jens Holm ser på detta. Är man stolt över vad man har bidragit till i den svenska drivmedelssektorn?

Fru talman! Jag noterar att jag egentligen inte fick svar på en enda av mina frågor. Vill Sverigedemokraterna ha hållbarhetskrav på biodrivmedel över huvud taget? Vill Sverigedemokraterna över huvud taget minska utsläppen från transportsektorn? Vill Sverigedemokraterna överlag ha ett mål för minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige?

Den mest intressanta frågan i denna debatt är just vad den här debatten handlar om, nämligen den proposition som regeringen har lagt fram med nya definitioner för biodrivmedel som är baserade på avfall och restprodukter.

Syftet är att vi ska få bort palmoljan och göra det svårare att använda palmolja i biodrivmedel. Det går Sverigedemokraterna emot. Det är fullständigt obegripligt! Martin Kinnunen säger att Vänsterpartiet är ansvarigt för att regnskog skövlas. Men kom igen! Det är ju ni som har chansen att ställa hårdare krav, men ni verkar inte ha förstått den här propositionen över huvud taget. Eller har ni någon annan lösning långt ned i någon byrålåda som ni inte visar? Ni har ju inte ens lagt någon motion i det här betänkandet.

Hur ska Sverigedemokraterna ha det egentligen? Jag förstår det inte.

Fru talman! Jag tror kanske inte att Jens Holm lyssnade tillräckligt noggrant, men det går ju att titta på detta i efterhand.

Det är ju så att det här hänger ihop med reduktionsplikten på närmare 20 procent reduktion väldigt snart, redan nästa år. Det hänger också ihop med den fullständiga skattebefrielsen på HVO och E85. Alla de här sakerna hänger ihop.

När vi tittar på den här propositionen tycker vi att det är positivt om vi kan höja kraven på biodrivmedlen. Men i kombination med de här andra dåliga förslagen blir det logiskt för oss att försöka mildra de negativa effekterna.

Det logiska från mitt håll från början var att lägga ett särskilt yttrande. Nu uppstod det i alla fall en möjlighet att få majoritet för ett tillkännagivande, och jag tycker att det var det minst dåliga i det här fallet.

Det är jättebra med krav. Vi bör ställa hårdare krav. Vi bör fasa ut de jordbruksbaserade drivmedlen. Talloljan är förmodligen inte heller bra. Vi bör satsa på riktigt fina biodrivmedel som består av slaktavfall och sådana produkter som vi använder i dag - absolut.

Vi bör arbeta för att minska utsläppen men inte nödvändigtvis i den svenska transportsektorn. Det spelar ingen roll. Vi har ett globalt perspektiv. Vi ska inte stirra oss blinda på den här tårtbiten, utan kan vi minska utsläppen någon annanstans, till exempel fasa ut kolkraft i övriga delar av världen, uppnår vi mycket mer än om vi stirrar oss blinda på den lilla, lilla tårtbiten i Sverige.

Vi från Sverigedemokraterna har inte drivit på skövlingen av regnskog för att vi ska få palmolja i tanken i Sverige. Det är ni andra partier som har gjort det. Vi är fullständigt oskyldiga till det, och vi har varnat för riskerna länge nu.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)