Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet

Anf. 35 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation avseende webbtillgänglighetsdirektivet.

Genomförande av webbtillgänglighets-direktivet

I propositionen lämnas förslag till en ny lag som genomför EU:s direktiv om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. I propositionen föreslås även vissa bestämmelser som går utöver direktivets minimikrav, vilket Kristdemokraterna anser är positivt. Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller alla människors fulla delaktighet i samhället.

Fru talman! Kristdemokraterna är i det stora hela nöjda med EU-direktivet och regeringens proposition. Implementeringen kommer att leda till större delaktighet genom att digital offentlig service blir mer tillgänglig, framför allt för personer med funktionsnedsättningar.

Kristdemokraterna föreslår emellertid att det undantag för skolor och förskolor som finns i propositionen tas bort. Ett sådant undantag riskerar att drabba elever och föräldrar på ett negativt sätt. Otillgänglig digital service kan leda till att ett stort antal elever inte ges möjlighet att självständigt publicera och kommunicera med andra elever samt ta del av det material som lärarna producerar. Exempelvis innebär undantaget att digitala läromedel inte omfattas av tillgänglighetskravet. Detta försämrar också föräldrarnas möjligheter att ta del av den ökande digitala information som skolan och lärarna riktar till dem och som inte faller under kategorin väsentliga administrativa funktioner.

Vi delar inte regeringens uppfattning att nuvarande skrivning om lika rättigheter i 1 kap. 8 § första stycket skollagen räcker. Därför yrkar vi i dag bifall till vårt eget förslag.

Anf. 36 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas reservation 2 gällande webbtillgänglighetsdirektivet.

Vi i Liberalerna ser väldigt positivt på att man inom EU nu har kommit överens om minimikrav och därmed gör webbapplikationer och appar mer tillgängliga för hela EU:s befolkning. Detta gäller de som tillhandahålls av offentliga organisationer och även av företag som finansieras av offentlig sektor. Beslutet togs i EU 2016 och kommer att införas här i Sverige vid årsskiftet. Vi liberaler ser också väldigt positivt på att det förslag som ligger på bordet i dag går längre än de minimikrav som EU har satt upp.

Fru talman! För oss liberaler är det dock svårt att förstå att man gör undantag för skolungdomar. Man har skrivit in att det endast är väsentliga administrativa system som ska inkluderas i direktivet och exkluderar därmed system som tillhör skolans kärnuppgift, till exempel lärplattformar, som blir en allt viktigare del av undervisningen.

Regeringen säger att motivet är att ungdomar med funktionsnedsättning kan beviljas särskilt stöd med hjälp av skollagen. Men, fru talman, vi liberaler ser att funktionsvariationer finns på en glidande skala. Skulle vi få mer lättillgängliga digitala tjänster och lärplattformar skulle det underlätta också för alla de personer, barn och ungdomar, som inte är berättigade till stöd.

För oss liberaler är dock det viktigaste motivet för att inkludera lärplattformar att själva syftet med direktivet är att ställa krav på tillgänglighet, så att människor så långt som möjligt kan delta på lika villkor utan att vara beroende av speciallösningar. Det är det som är vårt viktigaste motiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av webbtillgänglighets-direktivet

Man undantar just skolungdomar. Men att delta på lika villkor är speciellt viktigt när man växer upp. Det är viktigt att man som barn inte skiljer ut sig från mängden utan faktiskt kan göra saker på samma sätt som sina kompisar.

Någon kan hävda att detta gör att det blir väldigt dyrt med utveckling av lärplattformarna. Men i regeringens förslag står det att företag, om de får orimliga kostnader på grund av den nya lagen, kan ansöka om att bli undantagna från direktivet, och det gäller generellt för alla organisationer som blir berörda av direktivet.

Mot denna bakgrund vill vi liberaler att den nya lagen följs upp för att säkerställa att lärplattformar framöver utformas enligt principen design för alla, så att så många som möjligt inkluderas av detta förslag.

Jag yrkar därför bifall, fru talman, till vår reservation, nr 2.

Anf. 37 Denis Begic (S)

Fru talman! Mycket av framtiden bygger på att alltmer ska bli lättillgängligt via webben. Det är ett viktigt steg för ett mer öppet och demokratiskt samhälle. Syftet med detta direktiv är att man ska göra de aktuella webbplatserna och apparna mer tillgängliga för användare.

Med förbättrad tillgänglighet menas att webbplatserna och apparna ska bli lättare att uppfatta och vara mer användarvänliga än i dag. EU-direktivet innehåller dock minimikrav, vilket innebär att enskilda medlemsländer får ställa strängare krav i nationell lagstiftning än vad direktivet föreskriver. Därför föreslås i propositionen en ny lag som i svensk rätt ska göra att webbtillgänglighetsdirektivets bestämmelser genomförs.

I propositionen ställs krav på myndigheter så att de har möjlighet att anpassa sig till de specifika krav som lagförslaget ställer på dem. Det som är viktigt att nämna är att det inte bara gäller myndigheter utan även privata aktörer som finansieras med offentliga medel. Just på den punkten ställer propositionen högre krav än EU-direktivet kräver. Därför ställs samma krav på privata aktörer som på myndigheter.

Det huvudsakliga kravet i den föreslagna lagen är att digital service som tillhandahålls av en offentlig aktör genom en teknisk lösning ska vara tillgänglig i enlighet med tillgänglighetsdirektivet.

Webbtillgänglighetsdirektivet gör det nödvändigt med en lagreglering. Eftersom det inte finns någon befintlig lag som tillgodoser direktivets krav eller där de bestämmelser som krävs naturligt passar in bör ny reglering som krävs samlas i en ny lag.

Det är viktigt att den föreslagna lagen i möjligaste mån är teknikneutral. Det gör att den tekniska utvecklingen inte behöver leda till regelbundna ändringar. Lagstiftningen blir därför mer flexibel och hållbar över tid. Detta påpekar också flera remissinstanser i sina remissvar. Man anser till exempel att begreppet teknisk lösning ska användas.

Detaljreglering i fråga om vilka tekniska krav på tillgänglighet som ska gälla bör anges i förordning eller myndighetsföreskrifter. I lagförslaget föreslås därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska göra föreskrifter på denna punkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av webbtillgänglighets-direktivet

För att göra den föreslagna lagen mer teknikneutral ska begreppet digital service användas. Med digital service menas tjänster och information som tillhandahålls genom en teknisk lösning.

Det undantag som finns i lagförslaget i propositionen kritiseras. Det är inom skolområdet som man vill göra undantag. Det är viktigt att poängtera att propositionen hänvisar till skollagens bestämmelser, att alla ska ha lika tillgång till utbildning, och till diskrimineringslagen. Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och att på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett, bland annat, funktionsvariationer. Det finns alltså befintliga bestämmelser som säkerställer att elever med funktionsvariationer får det stöd de behöver. Det är också viktigt att komma ihåg att de aktuella kraven i den föreslagna lagen gäller generellt och inte varje enskild person som har behov av särskilda anpassningar. Sådana generella krav kan när de appliceras på den pedagogiska verksamheten tvärtom vara hinder för undervisningen. Därför finns det skäl att införa det aktuella undantaget.

Webbtillgänglighetsdirektivet anger att medlemsstaterna ska vidta en rad åtgärder rörande utbildning och information samt övervakning och rapportering. Medlemsstaterna ska se till att det finns en tillsynsmyndighet och ett uppföljningsförfarande för att säkerställa att direktivets bestämmelser följs. Därför behöver vi utse en särskild myndighet. Regeringen gör bedömningen att den mest ändamålsenliga lösningen är att samla kompetensen i en och samma myndighet. Den myndighet som passar bäst för det ändamålet är Myndigheten för digital förvaltning.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 38 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag tror att jag och Denis Begic, S, är väldigt överens i dessa frågor. Men det finns en skillnad som gör att vi i dag inte landar helt likadant. Det var det som Denis Begic var inne på i slutet av sitt anförande.

I detta fall går det en skiljelinje mellan det individuella och det kollektiva eller det generella. Den svenska utvecklingen går i dag mer och mer åt detta håll: När man bygger ett nytt hus ska man så mycket som möjligt redan från början ta hänsyn till att alla ska kunna bo i det. Bygger man om en väg ska man ta så stor hänsyn som möjligt till att alla ska kunna använda den. Bygger man nya fordon ska alla kunna använda dem. Själva grundidén är alltså att vi, när vi gör det nya, ser till att tänka tillgänglighet på en gång. För det blir mycket dyrare och mycket mer administration om vi ska göra det i efterhand.

När det gäller den digitala världen - det är ju webbtillgänglighet som vi talar om här - är det ännu enklare. Om vi i fråga om den digitala världen redan från början säger att det ska vara full tillgänglighet vet producenterna av appar, digitala medel etcetera vad som gäller. De kommer då att ha med olika moduler, röststyrning eller andra bitar som gör att det fungerar. Men just i den digitala världen görs ett undantag för förskola och skola. Det innebär faktiskt - jag är före detta skolpolitiker - att man bygger in mer administration och prövning. Det finns, precis som dokumentet säger, laglig rätt på individuell nivå. Men om vi i stället går på de två reservationer som finns, som har vissa likheter med varandra, skulle vi generellt uppmana dem som tar fram nya dokument och nya arbetsredskap i skolan att göra detta. Då slipper vi den individuella prövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av webbtillgänglighets-direktivet

Jag yrkar således fortfarande bifall till vårt förslag.

Anf. 39 Denis Begic (S)

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, KD, för frågan! Först och främst handlar det, som jag nämnde, om att det redan finns lagar som säkerställer att dessa barn blir sedda, om man ska uttrycka sig så.

Det som också är viktigt att komma ihåg är att det är minimikrav som vi just nu ställer. Det kanske blir mer administration med det förslag som ni har i er reservation.

Tekniken är i dag mycket snabbt på väg framåt. Jag nämnde att det ska vara teknikneutralt, vilket också regeringen har nämnt. Det betyder att tekniken kanske kommer att utvecklas rätt så snabbt för att dessa saker ska kunna göras.

Det är också viktigt att komma ihåg att remissinstanserna, bland andra Örebro universitet, inte undantar högre utbildningar från detta. Att göra undantag skulle hämma eleverna i att prestera bättre.

När vi implementerar denna lag är det viktigt för oss att fundera på vad som är nästa steg och hur vi ska komma vidare. Jag har läst de remissvar som har kommit, bland annat från Skolverket och andra, som anser att detta är bra undantag så länge.

Anf. 40 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Även jag har tittat på de olika remissvaren. Jag har, som sagt, varit skolpolitiker under lång tid. Det ligger i skolans natur att man vill ha så lite administration som möjligt. Om man inte inför undantag skulle det kunna uppfattas som att det blir mer arbete, alltså mer administration. Jag har stor respekt för dem som har landat annorlunda än vad vi har gjort.

Haken är att jag tror att du har rätt, Denis Begic. Teknikutvecklingen går så fort just nu att vi sakta men säkert kommer att glida bort från det individuella över till att det mesta är inbyggt redan från början. Det gör också att det blir väldigt konstigt att undanta något som är självklart, nämligen att förskola och skola ska ha tillgänglighet och att vi ställer detta krav. Nu kommer vi helt plötsligt att tycka att vi ställer krav på tillgänglighet när det gäller alla andra, men just inom förskolan och skolan hänvisar vi till den individuella prövningen. Jag tror helt enkelt att det är ett misstag.

Anf. 41 Denis Begic (S)

Fru talman! Det är just väsentliga administrativa funktioner, som Magnus Jacobsson nämnde tidigare, som skolväsendet har åsikter om. Jag tror att utvecklingen så småningom kommer att gå mer åt det hållet. Men just nu tycker jag att det är viktigt att vi implementerar detta. Vi har lagar som ser till att barn som har funktionsvariationer får individuella prövningar. Det är det vi ska använda så länge. Därför yrkar jag fortfarande bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 42 Emma Berginger (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av webbtillgänglighets-direktivet

Fru talman! Tillgänglighet är en viktig demokratifråga. Tillgänglighet handlar om att alla personer oavsett funktionsvariation ska ha tillgång till samhället, exempelvis till fysiska platser men även till information. Brist på tillgänglighet skapar hinder, det som vi kallar för funktionshinder.

Socialstyrelsen definierar funktionshinder som en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionshinder orsakas alltså av det glapp som kan finnas mellan individens förmågor och omgivningens krav. Tillgänglighet är en viktig förutsättning för delaktighet, vilket ytterst är en demokratifråga.

Därför välkomnar vi från Miljöpartiet lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som genomför EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv, som syftar till att göra offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer mer tillgängliga för användare, särskilt för personer med funktionsnedsättning.

Webbtillgänglighetsdirektivet är ett minimidirektiv, och regeringen har valt att i lagen gå utöver det minimikrav som webbtillgänglighetsdirektivet föreskriver. Utöver offentliga aktörer omfattas därför även privata aktörer som med offentlig finansiering bedriver verksamhet inom vissa områden och som därmed kan jämställas med en offentlig aktör i kontakten med medborgaren. Detta handlar främst om privata aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet inom hälso- och sjukvården samt utbildningsväsendet. Självklart behöver även dessa tillhandahålla tillgänglig digital service.

Det huvudsakliga kravet i den föreslagna lagen är att digital service som tillhandahålls av en offentlig aktör genom en teknisk lösning som står under den offentliga aktörens kontroll ska vara tillgänglig i enlighet med tillgänglighetskrav.

I enlighet med det bakomliggande direktivet föreslår regeringen i den nya lagen ett antal undantag från lagens tillämpningsområde, vilket har nämnts. Enligt webbtillgänglighetsdirektivet omfattas exempelvis inte webbplatser och mobila applikationer tillhörande radio- och televisionsföretag med uppdrag i allmänhetens tjänst, vilket innebär att Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion undantas från lagens bestämmelser. Regeringen pekar samtidigt på att kraven på tillgänglighet inom detta område bör regleras i sektorsspecifik lagstiftning. Likaså föreslås undantag från den nya lagens tillämpningsområde för vissa aktörer om lagens bestämmelser kan anses som oskäligt betungande för dem.

I följdmotionerna framförs vissa betänkligheter om det undantag som föreslås i den nya lagen för sådan digital service inom skolområdet som inte hänför sig till en verksamhets väsentliga administrativa funktioner. Vad gäller detta undantag framhåller regeringen i propositionen både skollagens bestämmelser om att alla ska ha tillgång till utbildning och diskrimineringslagen, vars syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett exempelvis en funktionsnedsättning. Således finns det enligt regeringens mening befintliga bestämmelser som är väl lämpade att säkerställa att elever med någon form av funktionsnedsättning får det stöd de behöver.

Genomförande av webbtillgänglighets-direktivet

Även jag är orolig för att ett bifall till dessa reservationer skulle medföra alltför mycket administration men också att man faktiskt skulle hämma användningen av de digitala hjälpmedel som används inom skolan. Här behöver vi titta på respektive barns, respektive individs, behov av en individanpassad undervisning för att kunna tillgodogöra sig information.

Trafikutskottet, där jag är ledamot, föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillgänglighet till digital offentlig service. Utskottet anser att den nya lagen är välavvägd och att den kommer att förbättra tillgången till digital service som tillhandahålls av offentliga aktörer. Vi i Miljöpartiet yrkar därför bifall till utskottets förslag att riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillgänglighet till digital offentlig service och avslag på de båda reservationerna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)