Grundskolan

Utbildningsutskottets betänkande 2004/05:UBU9

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 27 april 2005

Beslut

Motioner om grundskolan (UbU9)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om grundskolan. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete med en ny skollag. Motionerna handlar om skolans uppgift, rätt till kunskap, värdegrunden i skolan och därmed relaterade frågor, principen om avgiftsfrihet i skollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad skoltid, individanpassad undervisning, med mera.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2004/05:UBU9 (doc, 535 kB) Betänkande 2004/05:UBU9 (pdf, 970 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

68 motioner

Motioner från ledamöterna

Mäns ansvar för jämställdheten Motion 2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (MP)
Stärkt medborgarmakt Motion 2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (MP)
Åtgärder mot islamofobi Motion 2004/05:K460 av Yvonne Ruwaida och Gustav Fridolin (MP)
Konsumentpolitiken Motion 2004/05:L291 av Inger René m.fl. (M)
Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer Motion 2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (FP, KD, C, MP)
Entreprenörskap för Sverige Motion 2004/05:N392 av Tina Acketoft (FP)
Stockholm - stad och region i världen Motion 2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (FP)
Mångfaldens Sverige Motion 2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (M)
Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration Motion 2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
Mångfaldspolitik Motion 2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (KD)
Skåne Motion 2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)
Kommunala Teknikskolan Motion 2004/05:Ub202 av Sofia Larsen (C)
Skoluniform i grundskolan Motion 2004/05:Ub205 av Carl-Axel Roslund (M)
Skolverket och kvalitetsredovisning Motion 2004/05:Ub206 av Anders Sjölund (M)
Elevers möjlighet till examen Motion 2004/05:Ub212 av Rolf Gunnarsson (M)
Tidpunkten för skolstart Motion 2004/05:Ub216 av Rolf Gunnarsson (M)
Regler vid skolk Motion 2004/05:Ub217 av Rolf Gunnarsson (M)
Profilklasser för särskilt begåvade barn Motion 2004/05:Ub219 av Carl-Axel Roslund (M)
Avskaffande av den nationella timplanen Motion 2004/05:Ub226 av Peter Danielsson (M)
En skola med mångfald Motion 2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (MP)
Ordning, reda och respekt för varandra Motion 2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (M)
Uppvärdering av läraryrket Motion 2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (FP)
Skolan i glesbygden Motion 2004/05:Ub247 av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara (KD)
EU-kunskap i skolan Motion 2004/05:Ub253 av Hillevi Engström och Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Förtroendefull information i skolan Motion 2004/05:Ub254 av Peter Danielsson (M)
Förändring i skolpolitiken Motion 2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
Utbildningsinsatser inom IT-området Motion 2004/05:Ub266 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)
Avgifter i skolan Motion 2004/05:Ub271 av Mikaela Valtersson m.fl. (MP)
Skolgång för barn med handikapp av social natur Motion 2004/05:Ub281 av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)
Förändring av det svenska sommarlovet Motion 2004/05:Ub284 av Christer Skoog och Kerstin Andersson (S)
Svenskundervisning utomlands Motion 2004/05:Ub297 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)
IT i skolan Motion 2004/05:Ub302 av Tobias Billström (M)
Flexibel skolstart Motion 2004/05:Ub303 av Sten Tolgfors (M)
Skola utan kränkningar Motion 2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (FP)
En skola för bildning Motion 2004/05:Ub307 av Ulf Nilsson m.fl. (FP)
Fristående skolor Motion 2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (M)
Avgifter i skolan Motion 2004/05:Ub331 av Lennart Gustavsson m.fl. (V)
Rätt till skolskjuts Motion 2004/05:Ub332 av Lennart Gustavsson och Britt-Marie Danestig (V)
Sponsring av skolor Motion 2004/05:Ub338 av Lennart Gustavsson m.fl. (V)
Värdegrundsarbete i skolan Motion 2004/05:Ub341 av Mikaela Valtersson och Mona Jönsson (MP)
Förändring av den kommunala musikskolan Motion 2004/05:Ub347 av Runar Patriksson (FP)
Jämställdhetspedagoger i förskolan och skolan Motion 2004/05:Ub364 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Ungdomslitteratur på högstadiet Motion 2004/05:Ub368 av Lennart Axelsson m.fl. (S)
Retorik i skolan Motion 2004/05:Ub373 av Johan Pehrson (FP)
Skolan som reklamfri zon Motion 2004/05:Ub383 av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)
Utomhuspedagogik Motion 2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena Hillar Rosenqvist (MP)
Konflikthanteringen i lärarutbildningen Motion 2004/05:Ub387 av Viviann Gerdin m.fl. (C, FP, KD, MP)
Grundskolan Motion 2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)
Säkert surfande Motion 2004/05:Ub393 av Rosita Runegrund (KD)
Betyg på lärare Motion 2004/05:Ub401 av Veronica Palm m.fl. (S)
Matematikdelegationen Motion 2004/05:Ub403 av Joe Frans (S)
Omnämnande av kristen etik och västerländsk humanism i skolans läroplaner Motion 2004/05:Ub409 av Martin Andreasson (FP)
Hem- och konsumentkunskap Motion 2004/05:Ub411 av Marianne Carlström m.fl. (S)
Granskning av läromedel Motion 2004/05:Ub412 av Nyamko Sabuni (FP)
Skolskjuts för elever vid växelvis boende Motion 2004/05:Ub415 av Else-Marie Lindgren (KD)
Läxläsning Motion 2004/05:Ub425 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)
Behöriga lärare Motion 2004/05:Ub426 av Kerstin Andersson m.fl. (S)
Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation i utbildningsväsendet m.m. Motion 2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (C, FP, V, MP)
Medievåld och våldet i samhället Motion 2004/05:Ub443 av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)
Granskning av landets skolböcker Motion 2004/05:Ub446 av Joe Frans (S)
Arbetet mot mobbning och sexuella trakasserier i skolan Motion 2004/05:Ub470 av Inger Davidson m.fl. (KD)
Ledande lärare Motion 2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (KD)
Grundskola Motion 2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (C)
Elever i behov av särskilt stöd Motion 2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (KD)
Grundskolan och gymnasieskolan Motion 2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (KD)
Ökad jämställdhet i de svenska skolorna Motion 2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (S)
Kvinnohistoria som en obligatorisk del av historieämnet Motion 2004/05:Ub490 av Eva Arvidsson m.fl. (S)
Kunskap om kooperation i skolan Motion 2004/05:Ub492 av Christina Axelsson m.fl. (S)

Beredning

Beredning i utskottet: 2005-04-07
Justering: 2005-04-07
Betänkande publicerat: 2005-04-12
Trycklov: 2005-04-11

Reservationer 86
Betänkande 2004/05:UBU9

Alla beredningar i utskottet

2005-02-10, 2005-04-07

Motioner om grundskolan (UbU9)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om grundskolan. Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete med en ny skollag. Motionerna handlar om skolans uppgift, rätt till kunskap, värdegrunden i skolan och därmed relaterade frågor, principen om avgiftsfrihet i skollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad skoltid, individanpassad undervisning, med mera.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2005-04-21

Webb-tv Debatt om förslag: Grundskolan

3 oktober 2022
Debatt om förslag 2004/05:UBU9

Dokument från debatten

2005-04-21

Protokoll för debatten

Jan Björkman (S)

Anf. 127 Jan Björkman (S)

Herr talman! Det betänkande som nu är aktuellt för debatt är utbildningsutskottets betänkande nr 9, Grundskolan . Betänkandet hade kanske lika gärna kunnat ha rubriken "Vissa grundskolefrågor". Det handlar nämligen om motioner från den allmänna motionstiden. Jag kan väl säga att det inte är något litet antal motioner det rör sig om. Det är sammanlagt 178 motionsyrkanden som ska behandlas. I det avseendet är kanske detta ett av de största betänkandena under detta riksmöte. Genom det stora antalet motionsyrkanden behandlas också en mängd olika frågor inom grundskoleområdet. Låt mig bara nämna några. Det rör sig om sådant som skolans uppgift, rätt till kunskap i skolan, värdegrunden i skolan, principen om avgiftsfrihet, flexibel skolstart, stödundervisning, avskaffande av timplanen, modersmålsundervisning, val av skola och elevinflytande, för att bara nämna några av de sakområden som behandlas i detta betänkande. Utskottet föreslår avslag på samtliga motionsyrkanden. Många av avslagen sker med hänvisning till det förslag till ny skollag som just nu bereds i Regeringskansliet. Till betänkandet finns 86 reservationer fogade. Samtliga partier utom Socialdemokraterna finns representerade där. Herr talman! Med denna korta inledning och sammanfattning ber jag att debatten kan få ta sin början.

Margareta Pålsson (M)

Anf. 128 Margareta Pålsson (M)

Herr talman! 27 906. Vet ni vad det är? 27 906 elever. Så många elever nådde inte målen i grundskolan våren 2004. Det är lika många som antalet invånare i hela Oskarshamns kommun. Av dessa elever nådde 12 035 inte målen i matematik, svenska och/eller engelska. Tanken var att i stort sett alla elever skulle klara de grundläggande kunskapsmålen efter att ha gått nio år i grundskolan. Men så är det inte alls. I höstens olika undersökningar konstaterades att svenska elever har sämre läsförståelse och sämre läsförmåga än tidigare, och bland våra elever försämras också resultaten i matte och NO mer än bland eleverna i 16 andra länder. Skolan är även sämre på att kompensera för elevernas familjebakgrund än tidigare. Men, vilket är viktigt att påpeka, skillnaderna är stora mellan kommuner och mellan olika skolor. Vad är det som gör att skillnaderna är så stora mellan skolorna? Jag blir så arg när jag hör ansvariga politiker och tjänstemän skylla det på eleverna, på deras bakgrund och hemförhållanden. Det är långt ifrån hela sanningen. Vi vet att det som bland annat gör skillnad och påverkar resultaten är välutbildade lärare, professionellt ledarskap, kontinuerliga utvärderingar, gott samarbete med hemmen, höga förväntningar på eleverna, program för mobbning och positivt arbetsklimat. Vi moderater har länge påpekat att målen i skolan är alldeles för många. Man kan inte fokusera på allting, för då tappar man det viktiga. Fokus ska vara på kunskap, och så ska det vara redan i förskoleklassen. Där ska lärarna tänka läsinlärning, tänka skrivinlärning och matteinlärning och mer än nu ta till vara små barns lust och förmåga att vilja lära. Redan i årskurs 1 kan så gott som alla lära sig läsa om bara läraren har fokus på det och inte på allt annat. Förr kunde de flesta barnen läsa före jul i årskurs 1. Varför skulle de då inte kunna göra det nu? Kunskap är makt, och kan man läsa har man goda förutsättningar att tillägna sig så mycken annan kunskap. Vi tilldelar skolan stora resurser, men det är för stor andel av pengarna som går till annat än undervisning. Det är bara 46 % som går till undervisning, och det är nästan rekord det också. Bara ett annat land i EU tar så stor del av medlen till annat än undervisning. Visserligen är vi moderater för mer pengar till skolan, men vi vill även se en omfördelning av de befintliga resurserna. Det har alltid förvånat mig att det är så viktigt hur många minuter varje elev får ha matte på schemat men att få egentligen bryr sig om hur mycket matte han eller hon lär sig. Ingen ska gå i skolan några extra dagar. Alla måste rätta sig efter timplaner, och alla ska börja skolan på hösten det året de fyller sju år. Nåja, man kan få börja tidigare eller senare, men det ska vara på hösten i alla fall. Varför tror ni som styr detta land att elever i skolan lär sig saker på samma tid när allting annat tar olika tid? Vem vet hur lång tid det tog för oss att lära oss läsa, cykla och åka skidor? Huvudsaken är att vi kan - inte hur lång tid det tog. Vi moderater vill ha en flexibel skolstart och en pedagogisk frihet för landets alla skolor att arbeta utan en nationell timplan. Åk till Helsingborg och se vilka resultat kommunens skolor uppnått tack vare friheten att arbeta utan nationell timplan! Vi vill också ha betyg både tidigare och i fler steg. En god inlärningsmiljö förutsätter bättre ordning och arbetsro i skolan. För att uppnå det måste vi ge lärarna verktyg. Vi kan titta på Finland och se hur de gör. Vikten av handlingsprogram mot mobbning kan inte nog betonas. En vanlig skoldag som i dag blir ungefär 100 000 barn mobbade i den svenska skolan. Det får inte fortsätta! Slutligen, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 2, men jag står bakom även de andra moderata reservationerna.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 129 Axel Darvik (Fp)

Herr talman! För ett litet tag sedan var jag med en grupp från Folkpartiet i vårt grannland Finland. Sverige har många mål. Den borgerliga regeringen i början av 90-talet hade målet att vi skulle ha Europas bästa skola. Sedan kom Socialdemokraterna och sade att vi skulle ha världens bästa skola. I Finland säger de att de har ett enda mål, att alltid vara bättre än Sverige. Det lyckas de med. I den senaste OECD-rapporten, Pisarapporten, visar det sig att Finland är bäst i Europa. Och de var bäst inte bara i den senaste rapporten utan även i den näst senaste från år 2002. De har till och med stärkt sina positioner något, medan Sverige halkar efter i internationella undersökningar. Det var mycket intressant att studera vad det var Finland var bättre på än vi. Jag skulle vilja säga att det handlar om just de tre områden där vi liberaler verkligen vill se förändringar: att skapa bättre arbetsro, att göra tydligare och tidigare utvärderingar och att ha en mycket hög kvalitet på undervisningen i skolan. Om jag börjar med arbetsron finns där ett tydligare rättsligt skydd för varje elev, något som jag tycker är oerhört viktigt. Man ska kunna känna sig trygg varje dag när man går till skolan. Lärarna ska få vara lärare och ledare i skolan och i klassrummet. Det innebär att de har de befogenheter som krävs för att kunna upprätthålla en god arbetsro och en bra arbetsmiljö. Det är befogenheter som under Socialdemokraternas ledning i Sverige successivt tagits bort. Jag undrar vilka signaler det sänder ut. Vi har flera gånger i tidningar kunnat läsa om mycket allvarliga mobbningsfall där lärare och rektorer gjort det enda rätta, nämligen att stänga av de elever som mobbat andra så att mobboffren fått chansen att komma tillbaka till skolan. Man har genom omplacering och på annat sätt försökt hitta lösningar för dem som mobbar. Det som då hänt är att Skolverket, med stöd av den politik som den socialdemokratiska regeringen beslutat om, prickat lärare och rektorer för att de stängt av mobbare. Jag undrar: Vad ger det för signaler, och vilken rättsuppfattning är det som då sprider sig? Jag talade med en kille som gick i klass 8 B på Mattlindens högstadium utanför Helsingfors. När vi pratade om mobbning - och mobbning existerar även i Finland - nämnde han i förbifarten att mobbning automatiskt ger två timmar kvarsittning och därefter en lapp hem till föräldrarna. Kvarsittning är något som Socialdemokraterna nu vill ta bort, och lapp hem till föräldrarna har inte varit tillåtet sedan 1985 när möjligheten till skriftlig varning togs bort. Där var det dock självklart att om man mobbade någon fanns det tydliga sanktioner från skolans sida. Jag tror att detta är viktigt eftersom rättsmedvetandet grundas tidigt. Om vi sedan går över till utvärdering är det sådana verktyg som betyg, nationella prov, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal som vi måste använda oss av. De är viktiga verktyg, och de kompletterar varandra. Det är också viktigt att de kommer in tidigt så att eleverna får feedback från lärarna och vet var de har sina styrkor och svagheter. Kravlöshet i skolan är faktiskt detsamma som hjärtlöshet. Att tidigt ställa krav och samtidigt ge alla möjligheten att nå upp till kraven är att verkligen bry sig. Det vet alla, föräldrar och andra: När man ställer krav och ger möjlighet att nå upp till kraven, då bryr man sig. Om man struntar i eleverna och låter dem släpas vidare utan att man ger dem förutsättningar att klara den fortsatta skolgången, ja, då är det verkligen hjärtlöshet. Nu kommer vi över på kvaliteten. Det är nog där man hittar de största skillnaderna mellan Sverige och Finland. Lärarutbildningen har på senare tid fått svidande kritik. Vi i Folkpartiet är inte särskilt förvånade över det. Vi var kritiska redan när den nya lärarutbildningen inrättades. De berättelser och utvärderingar som kommer nu talar sitt tydliga språk. För att kunna höja kvaliteten måste möjligheten till vidareutbildning förbättras. Karriärtjänster som ämnesansvariga och lektorer måste inrättas. Vårt mål är att var tionde lärare ska kunna ha en lektorstjänst. På det sättet kan man också höja lärarkårens status. Någon berättade för mig att finska mödrar och fäder drömmer om att deras barn en gång ska växa upp och bli antingen läkare eller lärare. Och läkaryrket har inte sämre status i Finland än i Sverige. Detta säger något om vilken status läraryrket har fått där. Man har uppnått det genom att ha en mycket hög kvalitet på lärarutbildningen. Sammanfattningsvis vill jag säga att liberal skolpolitik står för trygghet och kvalitet. Det är en annan trygghet än vad socialdemokrater ibland säger sig stå för. Det är en trygghet som handlar om att våga ställa krav i stället för att genom missriktad snällhet strunta i målen. Det handlar om lärare som har befogenheter att hantera oron i klassrummet - inte om en skola som saknar möjligheter att flytta mobbare. Det handlar också om trygghet, om att utbildningen håller hög kvalitet och om att man klarar att gå vidare och inte raserar karriärmöjligheter för lärare i sin iver att göra alla i skolan lika. Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 4. Jag står givetvis också bakom Folkpartiets andra reservationer.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 130 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Grundskolan lägger i bästa fall grunden till och skapar lust till ett lärande som sedan pågår resten av livet. Men den kan också leda till ständiga misslyckanden eller brist på utmaningar, som i stället leder till precis det motsatta. Därför är det viktigt att alla, från föräldrar, lärare och skolledare till politiker på alla nivåer, inser hur avgörande satsningar just på grundskolan är. Tyvärr har det varit dåligt med den insikten hos ansvariga politiker. Egentligen är det inte så svårt som det kan verka. Det börjar redan vid skolstarten. Om den anpassas till den enskilda elevens mognadsgrad och intresse är möjligheten till en bra start självklart betydligt större än om alla ska börja vid en bestämd tid och en viss ålder. Flexibel skolstart är därför ett viktigt krav från Kristdemokraterna. Nästa steg är att man gör regelbundna avstämningar för varje elev. Får hon tillräckligt med stimulans? Är det något moment som hon inte har förstått eller klarat av? Utifrån den informationen ska nödvändiga åtgärder sättas in. Men lärare kan behöva stöd i den bedömningen. Därför behövs det fler och tidigare nationella prov i dag, för jämförelsens skull. Detta är något som s-regeringen fortfarande motsätter sig. De åtgärder som behövs ska diskuteras tillsammans med eleven, föräldrarna och läraren. De ska tillsammans utforma det som vi kristdemokrater kallar ett ansvarskontrakt, som preciserar vilka insatser som krävs av eleven, av föräldern och av läraren under en bestämd period. Kontraktet ska följas upp och förnyas årligen. Med ett sådant system tror jag att man skulle kunna komma till rätta med det som i dag har börjat kallas "papperiseringen" av skolan, det vill säga alla de formulär som ska fyllas i och som upptar mer och mer tid för lärarna. Ett tydligt ansvarskontrakt kompletterat med betyg från årskurs 6 skulle ge den information som behövs om hur eleven klarar de uppställda målen så att individuella åtgärder kan sättas in i tid. Det skulle därför kunna ersätta flera av de planer och åtgärdsprogram som finns i dag. Ansvarskontraktet ska självfallet handla om inte bara elevens kunskapsutveckling utan också den sociala utvecklingen, för de hör ihop. Eleverna måste få arbetsro och känna sig trygga i skolan, annars lär de sig helt enkelt ingenting. Det ställer krav på var och en att följa vissa överenskomna regler, så att alla i skolan tar hänsyn till och visar respekt för varandra. Det är klart att vi inte kan fortsätta att acceptera att Sverige ligger sist i internationella undersökningar när det gäller arbetsro i skolan. Lärare, elever och föräldrar har ett gemensamt ansvar för att vända den negativa trenden, men de måste också få stöd från politiker. Språkbruk där man tilltalar varandra med "hora" och diverse könsord eller andra nedsättande ord får aldrig accepteras. Ord och handling följs åt. Verbal mobbning följs av fysisk. Det brukar vara regel. Därför är nolltolerans mot alla former av kränkning det enda som kan accepteras. Om vi kommer till rätta med det hårda klimat som råder i alltför många skolor i dag kommer också kunskaperna att öka. Men för att det ska lyckas behöver värdegrundsarbetet utvecklas och förstärkas ännu mer, och en kompetensutveckling av lärarna på det här området vore en bra början. Men lärare och skolledare behöver också ett tydligt mandat när det gäller att tillrättavisa elever som kränker eller våldför sig på sina kamrater, stör undervisningen, kommer för sent ofta eller skolkar, något som tyvärr är svåra problem i många skolor i dag. De saknar, märkligt nog, i dag mandat för detta. Kristdemokraterna arbetar därför för att förtydliga skollagen på det området. Även om skolan lyckas motivera de allra flesta eleverna kommer det alltid att finnas de som av olika orsaker inte trivs med skolan eller sig själva. Om de får möjlighet till ett studieuppehåll kan det leda till ny motivation. Kristdemokraterna anser därför att det ska finnas möjlighet att göra ett studieuppehåll under en termin eller max ett år före årskurs 9. Det förutsätter förstås att skolan till exempel ordnar en praoplats, så att eleven får en vettig sysselsättning under tiden. Studieuppehållet ska också kunna varvas med en eller ett par dagars studier i skolan. Invandrarelevernas speciella situation är det också viktigt att vi tar särskild hänsyn till. Modersmålsundervisningen är avgörande för alla andra ämnen för dessa elever. Trots detta är den i många kommuner satt på undantag. Det är bara hälften av de elever som är berättigade till det som får modersmålsundervisning i dag. Den ses ofta som stödundervisning, men det är helt fel. Den måste integreras med övrig skolverksamhet. Att få undervisning på sitt modersmål i andra ämnen är också ett sätt för barn som kommit till Sverige lite högre upp i åldrarna att snabbare komma in i den svenska skolan och få sin självtillit stärkt. Det arbetssättet anser Kristdemokraterna behöver utvecklas mer. Det handlar både om att lära sig sitt modersmål och om att få undervisning på sitt modersmål. Jag ska avsluta med några ord om läromedlens betydelse. Att man har tillgång till uppdaterade och hela och rena böcker är en viktig förutsättning för att skolarbetet ska fungera på ett bra sätt. En elev som får en trasig och nedkluddad bok känner knappast lust att ta del av innehållet, medan en ny bok, med hårda pärmar som luktar gott, i sig själv kan ge lust både att läsa och lära. Kristdemokraterna vill att eleverna ska få behålla minst en bok per årskurs och att läromedelsinventering ska vara en viktig punkt vid den statliga kvalitetsgranskningen av skolorna och vid den kommunala uppföljningen och utvärderingen av skolorna. En del av det jag har tagit upp kräver ekonomiska resurser. Statliga bidrag till kommunerna är ett sätt att åtgärda det. Därför kräver Kristdemokraterna år efter år mer pengar till kommunerna än vad regeringspartierna kräver. Men allt handlar inte om pengar. Attityder och värderingar behöver bearbetas, och ett gemensamt förhållningssätt behöver skapas mellan alla vuxna i skolan och mellan hem och skola. Då måste kommunala skolor, precis som de fristående, få stor självständighet att utforma ett eget arbetssätt. Det tror jag är bästa sättet att nå framgång för att utveckla den svenska skolan. Jag yrkar bifall till reservationerna 5 och 60.

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 131 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Som alla säkert vet, och som också framgår tydligt i inledningen av betänkandetexten, pågår just nu mellan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet arbetet med förslag till ny skollag. I viss mån blir dagens debatt lite speciell mot bakgrund av detta. Den borgerliga alliansen försöker på alla sätt framstå som enad. Det är fullt naturligt med tanke på ambitionen att ta över regeringsmakten efter valet i september 2006. Jag har försökt titta på betänkandet för att konstatera: Vad är de fyra borgerliga partierna ense om? Av 86 reservationer är det sex som är gemensamma för den borgerliga alliansen. Vad är man egentligen överens om? Är det de så kallade stora dragen? Är det fråga om att man uppvisar grundläggande ideologisk tydlighet? Nej, skulle jag vilja säga, och jag borde egentligen fortsätta med: tyvärr. Jag ska se på några av reservationerna och ta några exempel på hur jag ser på den borgerliga alliansens enighet i frågor om grundskolan. Från reservation nr 3 kan vi hämta följande klokskap: "Skolans uppgift är att ge möjlighet till alla elever att klara kunskapsmålen." Min korta kommentar är: Vem vill inte det? Av reservation nr 5 lär vi oss: "Skolan måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt." Jag tror att skolorna och lärarna har den insikten och ambitionen redan i dag, och jag vet inte vad som hindrar dem. I reservationerna nr 14 och 57 framhålls vikten av goda kontakter mellan skola och föräldrar. Det är något som jag tror är en självklarhet för de allra flesta. Av reservation nr 61 framgår att borgerligheten lyckats ena sig om att "IT är ett effektivt dokumentationsredskap för elever, lärare och föräldrar" som kan användas för att sprida information mellan hem och skola. I reservation nr 13 sägs: "Skolan bör garantera rätten till respekt för varje elev." Jag menar att de lärare som runtom i landets skolor arbetar hårt och enträget försöker se varje elev. Herr talman! Skulle man sammanfatta den borgerliga alliansens grundskolepolitik utifrån det betänkande som behandlas i dag skulle det bli ungefärligen det här: Det är viktigt att man lär sig i skolan och att skolan förstår att alla elever är olika. Det är dessutom bra om skolan och föräldrarna har ett bra samarbete, och det vore bra om föräldrarna kunde få uppdaterad information om barnens skolgång och kunskapsutveckling distribuerad elektroniskt. Jag har full förståelse för att varje borgerligt parti har ett behov och en skyldighet att visa just på sin egen grundskolepolitik. Men eftersom alliansen försöker framstå som så enad är det en självklarhet att jag och många andra vill veta vad en borgerlig grundskolepolitik egentligen innebär. Det leder mig till ett antal frågor som jag gärna vill se besvarade från borgerligheten. Finns det en tydlig borgerlig enighet om fler och tidigare betyg? Finns det en borgerlig enighet om att införa allmän och särskild kurs i grundskolans basämnen? Finns det en gemensam borgerlig syn på införande av en nationell skolpeng? Finns det en borgerlig enighet om att enskilda skolor - eller fristående, som vi ska kalla dem än så länge - har för dåliga villkor? Har den borgerliga alliansen en enighet om att kommunernas inflytande över de fristående skolorna är för stort? Finns det en gemensam borgerlig ambition att stärka elevinflytandet? Herr talman! Jag vill också ta tillfället i akt att presentera några frågor som ur principiell synpunkt är viktiga för oss från Vänsterpartiet. I en obligatorisk grundskola är det enda rimliga förhållningssättet att den är avgiftsfri. Den senaste tidens utveckling går åt ett annat håll. Jag menar att denna fråga måste bevakas noga. I en skola som ställer stora krav på stöd och vägledning inför fortsatta studier och yrkesmål behövs utbildade studie- och yrkesvägledare. I framtidens skola behövs en verklig skoldemokrati. Eleverna ska på olika sätt uppmuntras att ta en aktiv del i formandet av vardagen i skolan. Vi menar också att framväxten av olika test och prov för att få komma in i så kallade provklasser rimmar dåligt med tanken om en sammanhållen, likvärdig grundskola. Vi menar att så länge vi har ett system med målstyrning måste kommunernas inflytande över skolväsendet öka. Det är inte rimligt att nuvarande ordning för etablerandet av fristående skolor ska försvåra kommunernas möjlighet att rationellt och effektivt planera skolverksamheten. För att kunna leva upp till strävan om jämställdhet måste kunskapen om bland annat kvinnors och mäns olika livssituation öka. Det är som ett exempel viktigt att läromedel granskas ur genusperspektiv. Vi menar också att utifrån principen att undervisning ska vara allsidig och saklig ska de kommersiella intressena i form av så kallad sponsring begränsas. Herr talman! För att göra mitt anförande kort ska jag avslutningsvis med koppling till det sistnämna, som rörde frågan om sponsring, yrka bifall till reservation nr 85 under punkt 104.

Margareta Pålsson (M)

Anf. 132 Margareta Pålsson (M)

Herr talman! Jag fick en mängd frågor från Lennart Gustavsson. Jag ska kort svara på det. Det är val i september 2006. Innan dess kommer det att finnas en borgerlig enhet på alla dessa punkter. Det finns som bekant en arbetsgrupp som jobbar. Jag vill ställa en fråga till Lennart Gustavsson. Tror Lennart Gustavsson att alla barn är skolmogna vid samma ålder? Tror Lennart Gustavsson att det tar lika lång tid för alla att uppnå målen i grundskolan?

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 133 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Först och främst tror jag att det är många som med viss otålighet väntar på att se en samlad borgerlig grundskolepolitik, i det här fallet, eftersom ni är tydliga. Jag uppskattar att ni är tydliga om att ni ska bilda ett gemensamt regeringsalternativ. Ju längre tiden går, desto större blir kravet på att få veta vad det egentligen är för alternativ. Är det Moderaternas skolpeng och Folkpartiets syn på allmän och särskild kurs som ska gälla? Frågorna är många. Jag hoppas att jag på något sätt ska få svar. Det ställdes en fråga om alla barn är lika. Nej, alla barn är inte lika, och tack och lov för det. Alla barn lär sig inte lika fort eller på ett likartat sätt. Om vi tar inledningen på grundskolan som exempel har vi i dag det som vi kallar för förskoleklass. På många ställen där jag är ute och tittar och besöker grundskolor visar man på ett mycket bra sätt hur man kan ha väldigt flexibla lösningar. Man slussar in barnen i skolans värld alltefter mognad. Barnen kan gå emellan utan att det märks speciellt mycket. Jag tror att det finns ambitioner och goda exempel runtom i landets skolor. Man skapar den flexibilitet som på ett bra sätt tar hänsyn till elevernas olikhet.

Margareta Pålsson (M)

Anf. 134 Margareta Pålsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att säga till Lennart Gustavsson att den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge. Vårt förslag kommer. Du ska vara viss om det. Jag vill fortsätta på min linje med huruvida barnen behöver olika lång tid på sig. Jag vill fråga Lennart Gustavsson om han delar Lena Hallengrens uppfattning och hennes skäl till att säga nej till försöksverksamhet med flexibel skolstart.

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 135 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Först och främst till detta med att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge: Jag hoppas att få vänta länge. Men för debattens, diskussionens och tydlighetens skull tror jag att det vore bra att vi har en tydlighet. Vad är det vi diskuterar? Vad är det för alternativ? Vi i de samverkande partierna är inte överens om allt. Det visar sig ibland tydligt i debatter. Det har vi aldrig stuckit under stol med. Men vi har i varje fall under lång tid förmått att formulera en politik på grundskolans område som vi har stått upp för. Därför vore det intressant att ha någonting emot det. Angående Lena Hallengrens initiativ känner jag till det för dåligt. Därför blir det fel om jag recenserar det. Däremot ska jag kommentera en annan sak om flexibel skolstart och skolstart när som helst under läsåret. För mig är det viktigt att se utbildningen i alla dess former i ett socialt sammanhang. Därför tycker jag att det är viktigt att sådana saker som gruppkänsla och vikänsla får vara en väsentlig del i utbildningsväsendet. Om man individualiserar utbildningsväsendet så till den milda grad att man inte ser det sociala sammanhanget tror jag att man har gått för långt. Jag vill gärna värna att utbildningen är någonting som sker i ett socialt sammanhang där man har behov av trygghet också i förhållande till gruppen.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 136 Axel Darvik (Fp)

Herr talman! Lennart Gustavsson säger att det är synd att de borgerliga partierna inte är ännu mer enade än vad de är nu. Jag tackar för den supporten, som till och med kommer från Vänsterpartiet. Jag kan säga till Lennart Gustavsson att det råder en mycket god stämning inom alliansen. Jag ser inga problem med att vi ska kunna komma överens om en hel del saker inför valet 2006. Mer bekymrad är jag i så fall när det gäller vänsterkanten. Det är mycket bra att vi till exempel i går hade Miljöpartiets stöd när det gäller friskolorna. I den frågan finns ju annars en djup splittring mellan Socialdemokraterna och Vänstern och de mer förnuftiga miljöpartisterna. Även när det gäller betygen skiljer det sig mycket inom vänsterkartellen. När det två gånger om året drar ihop sig till förhandlingar tävlar man om att kunna sticka kniven i varandra och pressa ut varandra i förhandlingarna. Man kan alltså vara mer bekymrad över hur stämningen ser ut på vänsterkanten. Senast visade också skrotandet av Gymnasieutredningens hela förslag den djupa splittring som finns både inom Socialdemokraterna och mellan samarbetspartierna. Det som skulle lösa gymnasiets problem blev ingenting. Lennart Gustavsson behöver inte vara orolig för alliansen. Vi har arbetsgrupper som jobbar på i god stämning, som jag sade. Vi har redan nu presenterat förslag när det gäller högskolan och forskningen. Han borde vara betydligt mer oroad för hur det ser ut hos vänsterkartellen.

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 137 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Jag vet inte hur jag ska kommentera denna recension av samarbetet mellan socialdemokratin, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men jag tänker i alla fall försöka. Först och främst sade jag i det tidigare replikskiftet att vi har vissa saker som vi icke är överens om. Vi försöker hantera dem, och vi har under en lång tid lyckats hantera dem. Vi har kommit fram med ett antal gemensamma propositioner och ett antal gemensamma förslag efter många gånger hårda diskussioner. Men vi har i alla fall haft en ambition att föra en skolpolitik som är riktad åt ett visst håll. Du nämner fristående skolor. Det är väl ingen kioskvältare om jag påstår att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har olika synpunkter på de fristående skolorna. Men vi försöker hantera detta utifrån en ömsesidig respekt, och vi försöker föra frågorna framåt. Jag tycker att det är trevligt om ni har en god stämning och aviserar att ni kan komma överens. Men vad jag har efterfrågat är någon form av besked. Vad är det ni kan komma överens om? Kommer du, Axel Darvik, att få igenom det här med allmän och särskild kurs i grundskolans basämnen? Kommer det att vara den borgerliga alliansens variant? Kommer ni att komma överens om att det ska vara tidigare och fler betyg, som ni faktiskt nämnde från talarstolen? Kommer ni att komma överens om att lägga fram förslag som gemensamt stärker elevinflytandet till exempel?

Axel Darvik (Fp)

Anf. 138 Axel Darvik (Fp)

Herr talman! Lennart Gustavsson säger att man i vänsterkartellen lyckas komma framåt i samförstånd. Det har vi inte sett. Det har nu gått tio år med olika sorters utpressande. Gymnasiekommitténs förslag hamnade i papperskorgen. Genom detta har man bevisat att man egentligen inte har lyckats förmå göra någonting av betydelse på skolans område. Det har stått stilla. Det är väl bra att det finns vissa krafter även på vänsterhåll som håller emot det mest absurda flummet inom skolpolitiken, men de resultat som har kommit i skolan och som har manifesterats av Skolverkets TIMSSundersökning och av den internationella Pisaundersökningen är allt annat än något att vara stolt över. Det finns djupa problem inom svensk skola, och dem klarar inte vänsterkartellen av att hantera. Jag kan lova Lennart Gustavsson att det kommer att komma tydliga, konkreta och samspelta förslag för att kunna skapa bättre arbetsro i skolan för alla elever. Det kommer förslag för att kunna höja kvaliteten i undervisningen och för att kunna ge en tydligare och bättre utvärdering. Vi kommer att presentera de exakta detaljerna i god tid före valet.

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 139 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Jag noterar att jag får svar på mina ganska konkreta frågor i form av ganska vaga besked. Det är också ett besked. Jag hoppas att arbetsgruppen som hanterar skolan, som jag för övrigt tror leds av Folkpartiet, kommer fort framåt. Jag skulle inte vara trygg oavsett vilket borgerligt parti som ledde arbetsgruppen, men med tanke på Folkpartiers skolpolitik har jag anledning att vara djupt oroad. Jag har full förståelse för att man inte vill se att det har åstadkommits en del. Jag kan gärna låna en socialdemokratisk devis och säga att man kan vara stolt men inte nöjd. Jag tror att vi är långt ifrån nöjda med vad vi har åstadkommit. Men jag kan i alla fall konstatera att många av de förslag som har åstadkommits har skett i ganska stor stil med en samlad borgerlighet. Jag ska ta upp ett förslag som egentligen inte berör dagens betänkande men som ändå på ett väsentligt sätt rör hela utbildningsväsendet. Det är framdriften och utbyggnaden av förskolan och arbetet med att göra en förskola som är en naturlig del i det svenska utbildningssystemet. Jag kan inte med bästa vilja i världen känna att jag har haft stark support från något borgerligt parti i den verksamheten.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 140 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Det är egentligen ganska meningslöst att stå här och diskutera vilka som är mer eller mindre överens med varandra. Men när nu Lennart Gustavsson bjuder upp till den dansen får man väl ändå tacka ja. Jag tycker att han skjuter sig själv i foten. Han visar ju oerhört tydligt i sitt inledningsanförande att han inte har något eget program att presentera. Han måste hela tiden tala om den borgerliga alliansens eventuella gemensamma program. Faktum är att Vänsterpartiet viker sig otroligt mycket för det stora partiet i vänsterkartellen. Det kan man se i fråga efter fråga. Jag kan nämna några frågor som Lennart Gustavsson själv tog upp. Hur ser det ut med betygen? Ni vill ju avskaffa dem. Ni har ingått i kartellen hur länge som helst, men inte har ni avskaffat betygen. När det gäller fristående skolor vill ni förbjuda de konfessionella, men inte har ni gjort det. Det vill ju inte det stora partiet - dessbättre, tycker jag. Ni vill stryka hänvisningen till kristen etik och västerländsk humanism i värdegrundsavsnittet i läroplanen. Men det har hittills inte era allianspartier velat gå med på. Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst om jag ville, men nu ska jag ställa en fråga: Är Lennart Gustavsson nöjd med skolan som den ser ut i dag? Du nämnde lite överlägset att samarbetet mellan hem och skola ska förstärkas. Ja, vem vill inte det? Vilka konkreta förslag har kommit? Vi har föreslagit ett ansvarskontrakt mellan elev, föräldrar och lärare i säkert tio år nu. Det är ett konkret förslag. Vilka konkreta förslag har ni lagt fram för att förbättra den möjligheten?

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 141 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Nej, jag är inte nöjd. Det sade jag i mitt förra replikskifte. Det finns mycket som kan göras betydligt bättre för att förbättra undervisningen i den svenska grundskolan. Det tycker jag är självklart. Inom den borgerliga alliansen profilerar man sig på olika sätt som partier. Som jag sade i mitt anförande har jag full förståelse för det. På samma sätt är det klart att vi i de samverkande partierna så länge vi inte sitter i en gemensam regering profilerar oss på olika sätt. Sedan är det ett givande och ett tagande, och jag antar att det kommer att se ut ungefär på samma sätt på den borgerliga kanten när man måste ge och ta på olika punkter. Det jag försökte förstå och se var vad som blir kontentan av detta. Er grundskolepolitik ser ju trots allt ganska olika ut. Det var därför jag ställde den frågan. Inger Davidson säger att Vänsterpartiet alltid viker sig. Det är tur att hon inte har varit med vid en del av de förhandlingar som vi har fört där jag definitivt vill påstå att vi inte viker oss. Hon vill att jag ska kommentera tre saker. Vi vidhåller vår kritik av betygen. Betygen styr alltför mycket av det som händer i skolan på ett sätt som inte är bra. Vi för naturligtvis en diskussion där vi försöker övertyga framför allt Socialdemokraterna. Här är vi i alla fall överens med Miljöpartiet. Vi vet att diskussionen förs inom socialdemokratin. Vi har en kritisk inställning till de fristående skolorna, som jag tidigare sade. Den uppfattningen delar vi i stora stycken med socialdemokratin.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 142 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Nu blev det lite annat ljud i skällan än det som lät i inledningsanförandet. Nu fanns det en väldig förståelse för att man måste kompromissa ihop sig. Ja, så är det faktiskt. Jag sitter själv med i arbetsgruppen, och Lennart Gustavsson behöver inte vara så orolig för att det inte kommer att stötas och blötas en massa frågor i den gruppen. Tids nog ska vi presentera förslag. Vi hade en stor samling på skolriksdagen nyligen där flera hundra kommunala skolpolitiker i de fyra partierna var samlade. Där presenterade vi en del av det program som vi kommer att gå till val på, men det var internt. Så småningom kommer vi att presentera det inför valet. Det är självklart. Jag ska avsluta med att ställa min fråga igen. Vad har Vänsterpartiet gjort för att bidra till att samarbetet mellan föräldrarna och skolan, en så avgörande del av verksamheten, har förbättrats?

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 143 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Jag är ute ganska mycket på skolor, och jag ser hur skolorna, utifrån de riktlinjer och direktiv som finns, på ett mycket bra sätt arbetar för att förmedla information mellan föräldrar och elever. Det är väldigt få skolor där jag har mött det som ett problem. Det måste jag ärligt erkänna. Om det är det borgerliga initiativet med fler och tidigare betyg och skriftliga omdömen som avses när Inger Davidson talar om att överföra information delar jag inte den uppfattningen. Men jag tycker att en utveckling av samtalen och dialogen med föräldrar och vårdnadshavare på olika sätt redan pågår i den svenska skolan. Sedan har vi detta med arbetsgruppen och vad ni gör. Jag konstaterar bara att nu har jag fått repliker från tre borgerliga företrädare, från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Jag har försökt att vara tydlig med vilka frågor vi kan vara överens om och vilka frågor vi inte kan vara överens om. Jag har inte fått svar på en sådan enkel fråga som om det finns en borgerlig enighet om fler och tidigare betyg. Jag har inte fått svar på frågan om det finns en gemensam borgerlig ambition att stärka elevinflytandet. Jag har inte fått svar på frågan om det finns en gemensam borgerlig syn på införandet av en nationell skolpeng. Har ni inte börjat med de grundläggande diskussionerna än så att ni kan ge ett svar på detta kan jag vara lite orolig för ert arbete.

Birgitta Sellén (C)

Anf. 144 Birgitta Sellén (C)

Herr talman! Vad är grundskolan för mig som politiker, förälder, farmor och lärare? Är synen på grundskolan olika beroende på vilken av de fyra olika positionerna som jag har? Nej, de olika positionerna har ingen större betydelse för mig när det gäller synen på grundskolan. Den är för mig en verksamhet som ska ge kunskap till varje uppväxande generation och lägga grunden för det framtida yrkesvalet och ett arbete som ska ge barnet, eleven, en ljus framtid där hon eller han är tillfreds med sitt liv och sin arbetsmiljö. Vad är då grundskolan för barnet som börjar skolan, oftast med tindrande, förväntansfulla ögon? Jag har mött dem under drygt 30 år och vet att de allra flesta tycker att det ska bli kul att få börja skolan och få kunskaper och kompisar för livet. Blir det då som de förväntar sig? Ja, för somliga, men för alltför många växer missnöje, otrivsel och otrygghet som påverkar skolgången på ett negativt sätt. Skollagen skriver ju så vackert om att utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samverkan med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Varför klarar vi då inte av att ge eleverna en sådan bra skolgång? Det beror kanske på att vi har glömt bort att barnen utvecklas i olika takt. När barnen är nyfödda förundras vi inte över att en del barn kan krypa vid fyra månaders ålder, går vid nio månaders ålder och börjar prata vid två års ålder medan ett annat barn börjar krypa vid åtta månaders ålder, går vid tretton månaders ålder och kanske pratar redan vid arton månaders ålder. Men så går det några år, och då har vi helt plötsligt glömt bort att de utvecklas olika från att vara nyfödda. Vi förutsätter att alla ska vara skolmogna i augusti det år som de fyller sju år oavsett om de är födda den 1 januari eller den sista december. Det är orimligt att tro det. Vi får inte glömma att barn utvecklas i olika takt och att de dessutom lär sig på olika sätt. Det är därför som vi i Centerpartiet talar oss varma för att vi måste ha en flexibel skolgång. Varje barn bör därför ha rätt till en undervisning som gör att det kan utvecklas och tillgodogöra sig grundkunskaper utifrån sina egna förutsättningar. Deras individuella förmåga kan innebära att de är mogna att börja läsa vid fem års ålder, men de är kanske inte så motoriskt utvecklade att de kan lära sig att forma bokstäver och förmodligen är de inte socialt mogna för att börja skolan på riktigt, för att använda ett gammalt uttryck. Låt då eleverna få läsinlärningsundervisning när de är nyfikna på bokstäver men fortsätta att leka och träna motorik och social samvaro. Det är för oss i Centerpartiet en gåta att Skolverket inte accepterar försök med flexibel skolgång utan avslår ansökningarna med motiveringen att flexibel skolgång inte är förenligt med nioårig skolgång. Det fungerar inte med gymnasieskolan. Varför kan inte Skolverket se vad som händer i skolans värld och ge alla våra kreativa och duktiga lärare möjlighet att utveckla skolan på ett sådant sätt att de kan ge eleverna en skola som de vill ha? Om vi återigen ska ligga i topp kunskapsmässigt i jämförelse med andra länder måste vi bejaka genomtänkta försök som personal runtom i landet vill införa. Jag ser fram emot att få höra Mikael Dambergs syn på varför vi ska ha kvar dagens statiska tänkande med en nioårig grundskola. Det är fyrkantigt i mina ögon och inte det minsta individanpassat. Skolminister Baylan har ju sagt att han vill se individuella studieplaner för alla elever även i grundskolan. Då måste också majoritetspartiet börja tänka i nya banor när det gäller undervisningen. Vi måste anpassa skolan efter de krav som samhällsutvecklingen ställer. Skolan är till för barnen, och om vi inte ger skolan de möjligheter som den vill ha kan vi inte heller förvänta oss att alla elever ska känna sig nöjda med sin skolgång. De har rätt att få lära sig saker när de är nyfikna på dem. De ska inte få höra att de får vänta tills de börjar skolan, vilket kanske dröjer två år. Hur många av oss vuxna skulle nöja oss med det svaret? Tänk dig in i att du undrar vad som ska hända när vi ska släcka ned de analoga tv-sändningarna och du får svaret: Vänta till mitten av januari 2008 så ska du få reda på det. Vi upphör ju inte med dem förrän i slutet av januari 2008. Det skulle vi inte acceptera. Herr talman! Vi måste komma ihåg att framtidens samhälle ska formas av människor som uppfattat sin skolgång som positiv och nyttig. Centerpartiet vill att alla elever ska nå kunskapsmålen i grundskolan. Därmed skulle det individuella programmet i gymnasieskolan kunna minimeras i stället för att vara det näst största programmet, som det är i dag. Vi vill se en skola som får människor att växa. Som Margareta Pålsson sade inledningsvis är det 27 906 elever som inte har godkända kunskaper för att komma in på de program de skulle vilja börja på i gymnasieskolan. Mikael Damberg, är det acceptabelt att 27 906 elever lämnar grundskolan utan godkända kunskaper? Om vi inte satsar på grundskolan i dag kommer vi att behöva ge mer pengar till folkbildning och vuxenutbildning för att elever som misslyckas i skolan ska kunna läsa upp sina betyg i en miljö som är anpassad efter deras behov. Jag har fokuserat på en av hjärtefrågorna för Centerpartiet i morgondagens grundskola. Vi har många reservationer där andra viktiga frågor blir belysta. Exempel på sådana är målstyrd skola, stödundervisning, slopad timplan, modersmålsundervisning, lokala skolstyrelser, rätt till kunskap, lokal makt och fler lärare. Vad säger då barnen själva om skolan? Xavier, 8 år, säger: I skolan ska barnen lära sig saker som de får användning för när de ska hitta ett jobb som de kanske inte trivs med. Själva skoltiden går ganska fort. Den tar bara 20 år. I samma bok av Mark Levengood och Unni Lindell säger Hanna, 7 år: Om lärarna också hade haft jobb hade barnen inte haft någonstans att vara. Det tycker jag är ganska sött. Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 2 och reservation 19. Till sist vill jag till Lennart Gustavsson säga att om jag kan räkna rätt har ni samarbetat med regeringen i snart sju år. Ni har ändå fem särskilda yttranden och en reservation i det här betänkandet. Jag vet inte om Lennart Gustavsson har varit matematiklärare eller om jag inte kan räkna. Om jag räknar reservationerna är det visserligen 86 reservationer, men av dem är det tio som Miljöpartiet och Vänstern står bakom. Det är alltså 76 kvar. Vi får väl hålla rätt på siffrorna. I debatten talades det om att vänta på något gott. Lennart Gustavsson sade att han gärna väntar länge. Det kan man tolka som att Lennart Gustavsson ser att vi i alliansen har väldigt bra skolpolitik. Jag kan förstå att det känns svårt att kliva av 2006, men att Lennart Gustavsson ändå väntar på att vår politik ska vinna gehör känns väldigt bra. Lennart Gustavsson har också flera gånger talat om att han gillar alliansens förslag och hoppas att alliansarbetet ska gå framåt. Det tackar vi för. Då kanske vi får ännu mer stöd för vår skolpolitik.

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 145 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Jag ska förtydliga vad jag sade om att vänta på något gott. Jag menar att när jag väntar länge väntar jag gärna väldigt länge om jag gör det med utgångspunkt i att jag inte tror att det är så gott. När jag nu fick chansen vill jag ställa en fråga. Birgitta Sellén kanske kan göra vad hennes borgerliga kamrater misslyckades med, nämligen att svara på några enkla frågor. Jag omformulerar frågan. Gör Birgitta Sellén bedömningen att det finns en borgerlig enighet om fler och tidigare betyg? Gör Birgitta Sellén bedömningen att det finns en gemensam borgerlig syn på införande av en nationell skolpeng? Gör Birgitta Sellén bedömningen att det finns en gemensam borgerlig ambition att stärka elevinflytandet? Jag frågar alltså efter bedömningen.

Birgitta Sellén (C)

Anf. 146 Birgitta Sellén (C)

Herr talman! Vi är ju för fler och tidigare betyg, så det kan jag svara ja på. På frågan om nationell skolpeng svarar jag nej, det tror jag inte. När det gäller att stärka elevinflytandet hade inte Lennart Gustavsson ens behövt fråga. Vi är ju rörande överens om hur viktigt det är. Vi framhåller alla vikten av att införa lokala skolstyrelser där eleverna är med i majoritet. Vi säger hela tiden när vi pratar om utvecklingssamtal och individuella studieplaner att lärare, föräldrar och elever ska vara med. Det har vi redan klart.

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 147 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Jag uppskattar Birgitta Selléns seriösa ambition att utifrån Centerpartiets ståndpunkt försöka göra en bedömning av var man hamnar. Eftersom Birgitta Sellén verkar vara på så bra humör betar jag av ett antal ytterligare frågor. Gör Birgitta Sellén bedömningen att det finns en borgerlig enighet om att införa allmän och särskild kurs i grundskolans basämnen? Gör Birgitta Sellén bedömningen att man inom den borgerliga alliansen har en åsikt om att kommunernas inflytande över de fristående skolorna är för stort?

Birgitta Sellén (C)

Anf. 148 Birgitta Sellén (C)

Herr talman! Den sista frågan handlade om att kommunernas inflytande över de fristående skolorna är för stort. När det gäller de fristående skolorna och kommunerna kan det ibland kännas som en svår avvägning när man ser hur det fungerar runtom i landet. Det är en fråga som vi tittar på. Vi strävar verkligen efter att det ska fungera på ett tillfredsställande sätt med de fristående skolorna för varje kommun. Vad det gäller allmän och särskild kurs vet säkert Lennart Gustavsson att jag inte sitter med i arbetsgruppen. Jag kan alltså inte tala om hur långt förhandlingarna har gått när det gäller de frågorna. Därför svarar jag varken ja eller nej på den frågan.

Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 149 Mikaela Valtersson (Mp)

Herr talman! Kommer ni ihåg känslan av otrolig spänning, nyfikenhet, lust och förväntan som man var fylld av vid skolstarten? Det var början på något, en ny epok i livet. Man var stor och det var viktigt. Jag vet inte hur och när känslan till viss del förändrades. Jag hade, likt många andra, hela resan genom skoltiden en positiv inställning till kunskap som sådan. Men jag kände som ganska många med åren en allt större frustration, uppgivenhet och stundtals tristess. För en del utvecklas med åren en trötthet och uppgivenhet inför den stora uppgift som skolan innebär. Det är ett problem. De allra flesta klarar sig naturligtvis igenom skolan. De trivs bra och lär sig en massa nyttigt och bra på vägen i kunskap och mänskliga erfarenheter. Ändå gäller det inte alla. Det är alltför många som inte känner den lusten fortsatt i systemet och som inte klarar, vill eller orkar ta till sig kunskap och utvecklas. När jag gick i skolan fanns det ofta en uppenbar oförmåga att på ett bra sätt se varje individ och låta varje barn få utmaningar och utvecklas på sin nivå. Det kunde handla om dem som likt mig hade lärt sig att läsa och skriva långt före skolstarten och helt enkelt hade urbota tråkigt de första åren. De fick inte uppgifter och utmaningar som gav tillräcklig lust att lära. Det kunde också handla om dem som behövde lite längre tid för att lära och som inte heller fick utmaningar på den nivå de behövde. Detta tror jag har blivit väsentligt bättre i skolan. Jag tror att det har hänt mycket, men det är faktiskt fortfarande ett problem. Jag tror att skolan i mycket högre grad än i dag måste individanpassas. Man måste se varje barns unika förutsättningar och möjligheter. Skolans uppgift måste vara att så långt som möjligt skapa optimala förutsättningar för varje individ att förverkliga sin strävan efter kunskap och utveckling. En av de viktigaste förutsättningarna för att förverkliga denna strävan är att den sker på den enskilde individens villkor. Vi vill se en utveckling där man främjar skolors möjlighet att använda sig av olika pedagogiker och att profilera sig på olika sätt. Vi vill att alla ska få plats i skolan, att elever ska ges utrymme att utveckla sin identitet och att skolan fungerar inspirerande i den processen. Här behövs fortsatt utveckling och förändringar. Det handlar om att styra med relevanta men tydliga mål. Det handlar om en större mångfald av pedagogiska idéer, om en större frihet för skolor. Det handlar om att avskaffa timplaner. Det handlar om andra bedömningssätt än betyg, om mer profileringar och större anpassning efter elevers intresse och verklighet. Det handlar om att ge varje grupp relevant undervisning utifrån sin nivå genom till exempel nivågrupperingar. Det handlar om en flexibel skolstart. Det handlar om att goda idéer behöver spridas och uppmuntras och att lika villkor ges till olika huvudmän. Det behövs ett reellt och ökat inflytande för elever över sin egen vardag. Det behövs kompetenta lärare. Många av dessa för skolan viktiga frågor kommer vi säkerligen att komma tillbaka till i en framtida debatt om det förslag till ny skollag som vi just nu förhandlar om med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Herr talman! Ett allvarligt problem som jag vill lyfta fram i dag är att villkoren ser så olika ut för barn och att en stor mängd barn lever i fattigdom i Sverige. Enligt SCB:s definition av fattigdom rör det sig om 200 000-300 000 barn. För dessa barn ser vardagen och skolan ut på ett helt annat sätt än för de barn som med större självklarhet kan delta i alla aktiviteter och i det sociala livet. Detta bör uppmärksammas i högre grad än vad som görs i dag. I dag finns en skrivning i skollagen som öppnar för att ta ut avgifter i vissa situationer. Detta har dragit i väg i en oacceptabel riktning i kommunerna. Alltfler skolor tar ut avgifter för material, studiebesök, skolresor, bussresor med mera. Detta är oerhört påtagligt för dem som inte har möjlighet att betala. På detta sätt, herr talman, får dessa barn ett utanförskap bekräftat av skolan genom de avgifter som skolan tar ut. Att växa upp som fattig i Sverige får stora konsekvenser i vardagen, både i skolan och utanför skolan, för dessa barn. De lever på en betydligt lägre levnadsnivå än sina jämnåriga. De har ingen ekonomisk buffert, äger färre saker än sina kompisar och har betydligt svårare att ha samma sociala liv som de. Att inte kunna köpa nya kläder, åka på semester, hänga med på bio eller konsert eller bara på en fika kan vara väldigt svårt. Barnens val och mängd av fritidsaktiviteter hänger också samman med familjens ekonomiska resurser. I studier har man sett att de grupper som är värst utsatta är barn till ensamstående föräldrar och barn till föräldrar med utländsk bakgrund. Här måste skollagen skärpas och preciseras för att åtminstone inte utestänga barn från skolans vardag och från att kunna ta del av det arbete som där sker. Att ha en grundskola som är avgiftsfri måste vara en grundläggande princip i ett demokratiskt samhälle som vill ge alla lika möjligheter till kunskap och utveckling. Det är oacceptabelt att en elev ska tvingas avstå från vare sig friluftsdagar, skolutflykter eller miniräknaren som en del av utbildningen. Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar i detta sammanhang bifall till reservation 9.

Mikael Damberg (S)

Anf. 150 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Mot bakgrund av att dagens debatt handlar om sammanlagt 178 olika motionsyrkanden som inkommit under den allmänna motionstiden inser alla att jag i denna inledning inte har möjlighet att kommentera alla dessa. Jag vill i stället inleda med en generell syn på skolans utveckling och framtid. Jag förutsätter att de replikskiften som följer kommer att kretsa kring ett antal av de reservationer som återfinns i betänkandet. Med detta sagt vill jag först yrka avslag på samtliga reservationer och bifall till majoritetens förslag till beslut i utbildningsutskottets betänkande UbU9. Herr talman! Jag är väldigt stolt och imponerad över mycket av det arbete som våra lärare, skolledare och andra personalgrupper utför i den svenska skolan. Dessa människor satsar kraft och investerar engagemang i att ge alla våra barn och ungdomar möjlighet att växa och utvecklas. Stanna upp en stund och betänk vad som faktiskt har hänt i dag! I ett klassrum har en liten kille läst högt för första gången. I ett annat klassrum har Emily äntligen fått ordning på 6 gånger 7. Tom har fått vara med och forska i skolans labb. Johanna och alla hennes klasskompisar satt kvar en stund på rasten eftersom de hade en eldig diskussion om den nye påven. Så kan det se ut en helt vanlig skoldag i den svenska grundskolan - unga människor som utforskar, förstår och växer. Herr talman! Jag vill säga detta först i mitt anförande eftersom mycket av den skoldebatt vi haft i Sverige inte alltid har värderat eller uppmärksammat allt det fina som faktiskt görs i den svenska grundskolan. Varför har då debatten varit så ensidig? Kanske ryms förklaringen i svårigheten att göra två saker samtidigt, att tugga tuggummi och gå på en gång - att både uttrycka beröm för allt det positiva i skolan och samtidigt aldrig acceptera de brister och problem som finns. Jag är övertygad om att svensk skolutveckling har ett behov av båda delarna och en mer nyanserad diskussion om verkligheten och utmaningarna inför framtiden. På senare tid har flera internationella undersökningar visat att Sverige står stilla eller rentav halkar efter andra länder i viktiga ämneskunskaper. Resultaten är oroande men tyvärr inte särskilt förvånande. 1990-talets krympande skolbudgetar slog hårt mot lärartätheten och reducerade stödpersonerna i skolan. Vi får aldrig glömma bort att dagens 15-åringar har gått i grundskolan under 90-talets tuffa besparingar. Jag är övertygad om att resurserna i skolan har betydelse för resultaten. Därför kommer vi socialdemokrater att fullfölja den satsning på personalförstärkningar i skolan som inletts. Under fem år anställs 15 000 fler lärare och andra specialister i landets skolor. Hittills har satsningen gått över förväntan. Över 12 000 personer har anställts runtom i landets skolor, och lärartätheten ökar för varje år som går. Vi måste också ta ansvar för de ungdomar som hade det svårt i grundskolan under 90-talet och som nu ska vidare till gymnasieskolan. Därför satsar vi 450 miljoner kronor för att stärka det individuella programmet och införa en laglig rätt till heltidsstudier. Vi förstärker också kvaliteten i de yrkesförberedande programmen och ökar kontakterna med arbetslivet, bland annat genom lärlingsutbildningar. Men allt handlar naturligtvis inte om ekonomi och pengar. Pisaundersökningen har lett till häftiga diskussioner också i andra länder. Via medierna har vi följt debatten i till exempel Tyskland, vars dåliga resultat sätts i samband med en väldigt tydlig sortering av barn i tidiga åldrar. Tyskland är därför på väg att lämna sorteringsskolan och i stället införa ett skolsystem som mer liknar det svenska. Utgångspunkten är att föräldrarnas bakgrund inte ska avgöra vilken skola barnen hamnar i. Också för Sverige visar undersökningen att skillnaderna i resultat mellan olika skolor och mellan olika elever har ökat, även om skillnaderna jämfört med andra länder fortfarande är små. Vi socialdemokrater är djupt oroade över detta och kommer aldrig att acceptera att skolsegregationen växer mellan barn och ungdomar i vårt land. I budgetpropositionen satsar vi ytterligare resurser för att stärka insatserna i de bostadsområden som är mest utsatta. Ett av de mest prioriterade områdena för oss är att göra riktade insatser i de tuffaste områdena för att uppmuntra läsning, stöttning av elever och lärarnas användning av skolbibliotek. Regeringen har också beslutat om en försöksverksamhet med ämnesundervisning på modersmål i samtliga årskurser. Vi kan inte låta elever som kommer till Sverige under grundskoletiden vänta med ämnesundervisning tills de fått tillräckliga kunskaper i svenska. Därför görs satsningar på försöksverksamhet där upp till hälften av ämnesundervisningen i grundskolan kan bedrivas på elevens modersmål. Vi socialdemokrater tror på den gemensamma skolan där barn med olika erfarenheter och bakgrunder möts och utbyter tankar med varandra. Vi är övertygade om att denna modell är bäst, både för de elever som har det svårt och också för de elever som klarar sig bra. Vi socialdemokrater vill utveckla en gemensam kunskapsskola för alla där trygghet, lärande och studiero står i främsta rummet och där alla elever har möjligheter och förutsättningar att lyckas.

Birgitta Sellén (C)

Anf. 151 Birgitta Sellén (C)

Herr talman! Jag håller med Mikael Damberg om att oerhört mycket fint händer runtom i skolorna. Detta lyfte jag också fram i mitt anförande. Jag tycker att det är viktigt att vi lyssnar till det som verkligen händer i skolorna. I skolans värld brukar man säga att det kommer en ny läroplan när den egentligen är genomförd ute i verkligheten därför att lärarna har gjort saker. Nu känner man dock och ser att man inte ens får möjligheter. Jag fick inte svar på de frågor jag ställde i mitt inledningsanförande. Skolverkets avslagsmotiv är att flexibel skolgång inte är förenligt med nioårig skolgång. Det fungerar inte med gymnasieskolan. Jag skulle vilja veta hur Mikael Damberg ser på den motiveringen. För mig är den definitivt inte hållbar. Detta går hand i hand med vårt resonemang kring den flexibla skolgången, att du ska lämna grundskolan när du har nått kunskapsmålen. Det innebär i våra tankar att detta med nioårig grundskola är någonting statiskt som vi behöver titta över. Du kanske börjar din utbildning när du är fem år, och du kanske är klar när du är 15. I ett annat fall kanske du inte börjar förrän du är åtta år och inte är klar med målen förrän du är 17 eller 16 eller vad det nu blir. Jag skulle vilja höra hur Mikael Damberg ser på den frågan.

Mikael Damberg (S)

Anf. 152 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Allmänt kan jag säga att det är väldigt viktigt att individualisera undervisningen så att skolan möter varje elev där hon eller han befinner sig och att lärarna anpassar undervisningen efter de barn som faktiskt finns i skolan. Det har skett ganska mycket - Mikaela var inne på det tidigare - på det här området i den svenska skolan under de senaste kanske tio åren, och jag tror att ännu mer kan ske. När man talar om flexibel skolstart ska man ändå tänka på att det är möjligt i dag. Det finns ganska stor flexibilitet för när man börjar i förskoleklassen eller inte. Man har möjlighet att börja redan vid sex år. Vissa börjar när de är åtta år. Det finns ett spann mellan sex och åtta år i dag. Däremot tror jag att det är feltänkt om det innebär att skolan inte ska möta eleverna där de är. Jag vill ställa en motfråga till Centerpartiet. Innebär detta att Centerpartiet inte anser att det finns en nedre gräns för när man ska få börja i grundskolan? Du talade om fem år. Kan man börja när man är fyra år, eller är vi inne på Moderaternas idéer om barnskola? Jag undrar om Centerpartiet har gått så långt.

Birgitta Sellén (C)

Anf. 153 Birgitta Sellén (C)

Herr talman! Det är positivt att höra att Mikael Damberg säger att skolan ska möta eleverna där de befinner sig. Det är precis det vi säger. Sedan kommer det att de får börja tidigare eller senare nu också. Visst är det så. Det är ändock bara hösten som vi är fixerade vid. Vi kommer inte ifrån det statiska. Man kan inte börja i mars eller i november. Om jag har elever som börjar fråga efter bokstäver i mars det året de fyller fyra år är det klart att jag ska svara och ge dem den kunskap som de kräver. Det tycker jag är helt klart. Men det är inte alls säkert, som jag sade inledningsvis, att de för den skull motoriskt är mogna att börja skriva bokstäver. Inte minst socialt brukar de ofta behöva ha lite mer utveckling. Flexibilitet för oss handlar alltså inte om att du sätter dig på skolbänken när du är si och så gammal och börjar studierna. Jag fick heller inte svar på den fråga jag ställde om att det är så många som slutar grundskolan utan att ha nått kunskapsmålen, vilket ju innebär att individuella programmet blir väldigt stort i gymnasieskolan. Därför är det förståeligt att regeringen nu tillskjuter 450 miljoner för att kunna klara det. Men det behöver tillskjutas ännu mer till grundskolan för att vi ska minimera individuella programmet på sikt. Hur ser Mikael Damberg på det?

Mikael Damberg (S)

Anf. 154 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Ju mer man lyssnar på Centerpartiet, desto svårare blir det att ta argumenten om flexibel skolstart riktigt på allvar. Innebär det att lärarna ska börja om med utbildningen i klassen och med att skapa den sociala sammanhållning som det blir i ett klassrum när två elever kommer i januari, tre nya elever kommer i augusti och två nya elever kommer i mars? Jag tror att det vore förödande för den svenska skolutvecklingen om man inte kan ge lärarna verktyg att faktiskt jobba med en grupp elever och utveckla dem. Jag undrar om Centerpartiet över huvud taget har talat med lärarorganisationerna. Ser de detta som den viktigaste skolreformen för dem, när vi faktiskt ska fånga upp de skolelever som i dag inte får det stöd och den hjälp de behöver i skolan? Ska de börja om varannan månad med nya elever? Jag tror att det är feltänkt från början till slut. Centerpartiet gav heller inget besked om när den här flexibiliteten skulle börja. Är det vid fyra år, tre år eller är det två år? Finns det en nedre gräns för Centerpartiet när man ska få börja i skolan? Vi har faktiskt förskola innan som kan fylla en viss funktion däremellan. Resonemanget om att inte få lämna grundskolan utan fullständiga betyg är också intressant. Hur många extra år ska de elever gå som kanske misslyckas i engelskan och inte får slutbetyget Godkänd? Ska det finnas ett stopp, eller ska man kunna gå tills man blir 20 år för att läsa den där kursen för att få Godkänt i engelska? Man måste nog se att verkligheten är lite mer besvärande och kanske lite mer komplicerad än Centerpartiet vill göra gällande.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 155 Axel Darvik (Fp)

Herr talman! Lyssnar man på Mikael Damberg kan man få intrycket att det skulle vara pengarna som är den stora skillnaden mellan oss och Socialdemokraterna. Vi säger inte nej till en enda krona till skolan, men vi tror inte heller att pengar är allt, att pengar löser alla problem. Jag skulle vilja ställa en del frågor angående tryggheten i skolan. Att ha god arbetsro och en bra arbetsmiljö är oerhört viktigt. Det är för att man ska kunna lära sig och få med sig de kunskaper som behövs. För det krävs naturligtvis förebyggande åtgärder. Men när det hettar till måste även lärarna ha de befogenheter som krävs att kunna visa vad som är rätt och riktigt. De möjligheterna och befogenheterna har Socialdemokraterna successivt tagit bort. I förslaget till skollag tar man även bort en av de sista befogenheterna som faktiskt finns för lärare att använda sig av när det uppstår oro i klassrummet och därmed en möjlighet att visa vad som är rätt och riktigt. Jag tycker att detta är slarvigt, slappt och sanslöst verklighetsfrånvänt. Jag vill att lärare ska kunna vara de ledare i skolan de ska vara och också kunna förmedla tydliga värderingar av vad som är rätt och riktigt i skolan.

Mikael Damberg (S)

Anf. 156 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det här är en av de frågor som vi verkligen har jobbat med i svenska skolan på senare år. Det gäller hela värdegrundsarbetet som handlar om vilket förhållningssätt vi ska ha till varandra i skolorna, elever emellan men också lärare gentemot elever. Det här är ett område som vi har fått kritik för, inte minst av en del borgerliga partier, för att det är för flummigt, för att det inte handlar om ämneskunskaper. Men det handlar om att ge alla barn, de som drabbas av mobbning och trakasserier, mår dåligt i skolan eller har en otrygg studiemiljö, möjlighet att faktiskt lära sig något i skolan. Det är den ena delen. Den andra är att vi tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet förbereder en ny lag för att bekämpa diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Det är ett riktigt steg på väg. Det tredje - där tycker jag att du är lite slarvig när du citerar Skollagskommittén - är att Skollagskommittén har föreslagit att lärare och rektorer ska få vidta de åtgärder som är nödvändiga för att garantera studiero och komma till rätta med en elevs beteende.

Axel Darvik (Fp)

Anf. 157 Axel Darvik (Fp)

Herr talman! Mikael Damberg säger att Socialdemokraterna har jobbat mycket med detta. En hel del av det värdegrundsarbete som har gjorts är jag inte emot. Det har varit bra, och det har vi också deltagit i. Men tittar man på resultaten, på de internationella undersökningarna, förskräcker de. Det stod i tidningarna senast i dag att mer än hälften av alla tjejer som går i skolan någon gång har kallats hora. Det är absolut inte acceptabelt, tycker jag. I de internationella undersökningarna är det i några avseenden som Sverige ligger i topp. Det är i sådana undersökningar där man har kollat hur utbrett skolket är och hur dålig arbetsron är i svenska skolor. Där hamnar vi i topp internationellt. Det är naturligtvis oerhört beklagligt. Det beror bland annat på att man hela tiden har avlövat lärarna möjligheten att få vara ledare och ha de befogenheter som krävs för att de ska kunna se till att garantera att det finns arbetsro i skolan. Det har man gjort successivt. Ibland kommer socialdemokrater med osanningar om att det i princip skulle vara rottingen som plockas fram. Så är det definitivt inte när jag pratar om befogenheter. 1985 strök man möjligheten i skollagen att stänga av en elev maximalt en vecka. Man tog också bort möjligheten att skicka hem en skriftlig varning till föräldrarna. Jag måste fråga Mikael Damberg: Är detta sådana befogenheter som han tycker att det är helt riktigt att lärarna inte ska ha? Ska man inte få skicka hem en skriftlig varning när elever har betett sig illa i skolan?

Mikael Damberg (S)

Anf. 158 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tycker att läraren ska ringa direkt hem till föräldrarna när en elev har betett sig illa och prata med föräldrarna, inte bara skicka en lapp. Men om du hellre vill skicka lappar är det kanske Folkpartiets variant. Jag tror att arbetsro och trygghet i klassrum skapas mycket utifrån vilket förhållningssätt man har till varandra. Det kan man inte bara kommendera fram. Det handlar om ett förhållningssätt och att man har en värdegrund mellan elever men också mellan lärare och elever. Det handlar också om att lärarna enligt skollagen ska ha rätt att vidta de åtgärder som behövs för att upprätthålla trygghet och studiero. För oss socialdemokrater finns det ingen tveksamhet när det gäller de här frågorna. Vi vet ju vilka elever som drabbas värst om det är stökigt i skolan, vilka elever som får det svårast att lära sig matematik, svenska och engelska om det är stökigt i skolan. Det är de elever som kommer från arbetarhem, som kanske i andra sammanhang har problem att klara skolan. Det är viktiga frågor för oss. Jag tror inte att Folkpartiets olika åtgärdstrappor, som ni har hittat på i något partikansli, är rätt väg för att komma till rätta med det här. Det gäller att utforma regler och förhållningssätt lokalt ute i skolorna och i klassrummen. Det är den vägen vi måste gå.

Margareta Pålsson (M)

Anf. 159 Margareta Pålsson (M)

Herr talman! Mikael Damberg pekade i sitt anförande på satsningen om 450 miljoner för att stärka IV. Jag tycker att det var en bra satsning. Det var bara det att jag i min enfald trodde att det redan var så att de elever som bäst behövde vara i skolan också var där, och inte de elever som var där kortast tid. Jag skulle vilja fråga Mikael Damberg vad ni socialdemokrater tycker om IV, som är landets tredje största program. Ska ni fortsätta att låta det individuella programmet vara landets tredje största program?

Mikael Damberg (S)

Anf. 160 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Nu gäller den här debatten grundskolan, men vi kan diskutera IV-programmet på gymnasieskolan också. Jag har inga problem med det. Margareta Pålsson säger en väldigt klok sak. Man tycker att det egentligen borde vara de elever som har störst behov av stöd och hjälp som får det. Det vi har sett de senaste åren är att vissa kommuner har jobbat jättebra med IV-eleverna, verkligen genomfört bra utbildningar och heltidsstudier och satsat på de här eleverna för att de ska kunna komma igen och komma framåt, medan andra kommuner inte har gjort det. Det har haft att göra med att vi inte haft en nationell reglering av vad IV egentligen ska innebära. Det gör vi nu med den nya gymnasieskolan, och vi tillför kommunerna 450 miljoner kronor för att satsa på de elever som har störst behov av stöd och hjälp. Det är jätteviktiga satsningar. Om man menar allvar med att minska gruppen som hamnar i IV-programmet måste man också våga prioritera resurser i grundskolan. Då fungerar det inte med den nationella skolpengen, och då fungerar det inte att säga nej till de 225 miljoner kronor vi vill satsa extra på de skolor som har störst problem i utsatta bostadsområden.

Margareta Pålsson (M)

Anf. 161 Margareta Pålsson (M)

Herr talman! Vi moderater har större satsningar till kommunerna än ni socialdemokrater, så det står väl ganska klart vem som satsar mest pengar. Dessutom litar vi på att kommunerna har befogenhet att lägga pengarna där de bäst behövs. Den som började prata om IV var inte jag, utan det var Mikael Damberg som gjorde det i sitt anförande. Det var därför jag tog upp det. Jag vill gärna fortsätta på den tråden. För oss moderater är det självklart att varje skolform ska klara sitt beting, och inte skicka eleverna vidare för att låta nästa nivå reparera bristerna. Jag skulle vilja fråga Mikael Damberg om han delar vår uppfattning, och om svaret är ja hur han vill göra det.

Mikael Damberg (S)

Anf. 162 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Nu har Margareta Pålsson uttömt sin talartid, så hon kan tyvärr inte svara på frågan vad Moderaterna vill göra för att åstadkomma detta. Jag skulle vara lite intresserad av att höra de svaren. När det gäller ekonomin till kommunerna tvistar väl de lärde om vem som satsar mest på kommunerna. Min enkla slutsats är att om man nu ska genomföra ganska stora skattesänkningar i miljardklassen ska de pengarna tas någonstans ifrån. Jag antar att det slutligen blir de vanliga som får betala Moderaternas skattesänkningar. Men det kan vi ta i en annan debatt. När det handlar om att fokusera på de elever som har extra behov av stöd och hjälp måste man göra det i grundskolan. Då måste man också våga prioritera resurser till de skolor där många elever i dag lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Det är inte så att det är bara tre elever per skola i ett slags genomsnitt, utan det finns vissa skolor som har större problem än andra. Då skulle Moderaternas politik, tror jag, leda helt fel. Jag tror att den viktigaste satsningen här är att våga prioritera de här eleverna och att göra det. Samma fråga som Centerpartiet fick förut kommer jag att ställa till Margareta längre fram: Finns det någon övre gräns? Hur många år extra ska en elev som inte klarade engelskan behöva gå i grundskolan? Är verkligen bästa sättet att motivera den eleven att klara engelskan att hålla fast honom i grundskolan?

Inger Davidson (Kd)

Anf. 163 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Jag lyssnade noga på Mikael Dambergs inledningsanförande, och jag anar en ny ton när det gäller lärarnas roll och betydelse. Jag kan avslöja att jag under min första period här i riksdagen satt i utbildningsutskottet och då tog på mig uppgiften att alltid försvara lärarna. Det var alltid dem man skällde på. Alla problem i skolan berodde på lärarna - "om bara de hade varit annorlunda .". Därför är jag glad för den här förändringen. Lärarna i svensk skola gör ett bra jobb, men de får inte tillräckligt stöd av politikerna. Värdegrundsarbetet är viktigt. Det är jag den första att hålla med om. Förhållningssätt ska man jobba med. Men det räcker inte hela vägen. Alla som har jobbat i skolan vet att det uppstår situationer - i dag kan vi ta hur många exempel som helst - när elever stör, förstör för sina kompisar, kommer för sent, skolkar eller har ett beteende som måste leda till att lärarna på något sätt reagerar. De som har gjort det har aldrig kunnat räkna med stöd från s-politiker - tvärtom. De har i stället anmälts för Skolverket, till och med JO-anmälts ibland. Det leder självfallet till att man hellre tittar bort än att ta itu med saker, därför att om man råkar ta i lite för hårt eller vad det nu kan vara vet man att man helt enkelt åker dit. Nu vill vi förtydliga skollagen på det här området, och jag undrar vad Mikael Damberg säger om det.

Mikael Damberg (S)

Anf. 164 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att vi kan hitta en enighet om att tala om lärarnas roll och betydelse i den svenska grundskolan. Jag tror att det är jätteviktigt. Jag tror att det finns en poäng i att vi i skolpolitiken blir överens om fler saker som är bra i den svenska skolan och som behöver utvecklas ännu mer. Jag skulle gärna vilja se att vi talade mer om det i våra debatter, och inte bara om allt elände, som också kan finnas på vissa håll. Om lärarna tittar bort menar jag att lärarna inte fullgör sina uppgifter. Det är väldigt viktigt att säga det från politiskt håll. Vi har lärare i skolan, vuxna, som är ansvariga för att förhindra mobbning och trakasserier och att vissa elever inte känner sig trygga i skolan. Det här är en del av deras jobb och uppdrag. Vi får inte legitimera ett sådant beteende. Vi måste säga att det här är en jätteviktig del av lärarnas uppdrag och ledarroll. Jag vill ställa en fråga tillbaka: Vill Kristdemokraterna införa Folkpartiets åtgärdstrappa när det gäller att motverka de här företeelserna i skolan?

Inger Davidson (Kd)

Anf. 165 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Ja, nu ramlade Mikael Damberg tillbaka igen. Nu är det lärarna som inte fullgör sin uppgift. Tänk dig själv att man gång efter gång har ingripit men inte har kunnat få stöd från ledningen eller från politiker utan snarare tvärtom. Man kanske till och med har kolleger som har blivit anmälda. Det är inte så lätt då. Lärarna måste faktiskt känna att de har stöd både från det omgivande samhället, i form av föräldrar och andra, och från politiker. Därför måste skollagen vara tydlig. I Finland är den betydligt tydligare. Man talar om vad som gäller och vad som inte gäller, och det tycker vi att den svenska skollagen också ska göra. Det krävs nämligen civilkurage av en lärare för att ingripa när nästan vuxna elever kanske bråkar med varandra - ja, alla som har varit med i sådana här situationer vet vad man talar om. Men då måste de också ha det här lagliga stödet i ryggen, och det är det jag efterlyser. Nödvändiga åtgärder - jag vill ha några exempel på det, Mikael Damberg. Vad är nödvändiga åtgärder? Vad får jag som lärare och vad får jag inte?

Mikael Damberg (S)

Anf. 166 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tror att det är väldigt farligt. Om man nu ska ge lärarna stöd i arbetet att faktiskt ingripa och göra det som de ska göra i klassrummet, upprätthålla ordning och reda för att alla elever ska känna trygghet och få studiero, då får vi inte säga: Jo, vi förstår att man ibland tittar bort därför att det kan vara jobbigt. På samma sätt som att lagstiftningen måste vara tydlig, precis som man nu diskuterar en lagstiftning som innebär att lärarna ska ha rätt att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla trygghet och studiero, tror jag att det är viktigt att vi i den här kammaren och på andra möten faktiskt är tydliga med att vi förväntar oss att lärare ingriper. Då har vi också gett dem stöd i att ingripa. Jag tror att det är jätteviktigt att vara tydlig på den här punkten.

Carl-Axel Roslund (M)

Anf. 167 Carl-Axel Roslund (M)

Herr talman! Då var den stora ideologiska debatten avklarad i den här frågan. Det har varit en bra och intressant debatt. Jag vill så här i sista minuten slå ett slag för skoluniform. Jag motionerade om det i höstas, och på kuppen fick jag valsa runt i medierna i hela Sverige. Jag framställdes som lite småtokig för att jag vågade ha en sådan uppfattning. Och ändå visade det sig, när tidningen Expressen gjorde en enkätundersökning bland sina läsare, att 68 % stödde min uppfattning. Det gjorde de garanterat därför att de liksom jag tycker att modehysterin bland våra ungdomar har gått för långt. Det kostar enorma pengar för föräldrarna, eftersom föräldrarna tvingas spela med i detta. Alla vi som är föräldrar har hört tjatet om att alla andra har. Och föräldrarna vågar inte annat än hänga med därför att de vet att klädseln är något av det viktigaste som finns när det gäller mobbning. Den vanligaste orsaken till mobbning är klädseln. Så var det redan på min tid när jag var skolelev. Visst retade vi dem som var sämre klädda. Vi begrep inte bättre. Det kallades inte för mobbning - varken ordet eller begreppet var uppfunnet - men visst retade vi dem. Herr talman! Ungdomstiden är egentligen ett enda långt sökande efter identiteten, och under tiden som man söker sin identitet är man ohyggligt mån om att vara som alla andra. Det känner vi som är föräldrar till. Och det vet modeskaparna. Därför riktar de en kanonad av reklam till våra ungdomar. De ska ha detta och detta, och så uppstår egentligen en form av skoluniform. Men nu är det en skoluniform skapad av modeskapare som talar om hur man ska se ut för att vara inne. Det är en speciell sorts jeans, och det byts stil en gång i halvåret för att vi ska tvingas köpa nya jeans. Jag tror att det sista är slimjeans, om jag minns rätt. Det är speciella jackor och så vidare, och det är dyrt för föräldrarna att spela med i detta. Och det här sprider sig ytterligare. Nu ser vi exempel i skolorna på hur 11-12-åringar kommer sminkade till skolan, piercade och utmanande klädda, och det bara rullar på. Jag är själv lärare, herr talman. Jag har till och med sett skräckexempel på tioåringar som kommer till skolan med bar mage, är piercade i naveln, har stringtrosor och så vidare. Jag tycker att det är dags att vi vågar säga ifrån. Barn är barn och ska så få lov att förbli. Vi vuxna måste våga ta vårt ansvar och säga stopp när det gäller den här modehysterin. Jag vet, herr talman, att frågan är laddad. Det är jag väl medveten om. Men jag kan inte för mitt liv begripa varför man inte kan diskutera den här frågan. Jag märkte detta när jag hade väckt min motion, när jag fick valsa runt i medierna. Sedan gick det några månader, och så var det Maria Elementar här i Stockholm som försökte införa en gemensam klädkod, och det blev en förskräcklig massa debattprogram och liknande. När det gäller en sådan här skoluniform menar jag naturligtvis inte en gammal engelsk modell med kortbyxor och knästrumpor, kavaj, vit skjorta och slips. Jag tänker mig en enkel skoltröja, kanske en tröja med skolans namn på. Detta är naturligtvis någonting som borde plockas fram gemensamt av skolan, föräldrarna och eleverna. Man borde kunna komma överens om någonting. Jag besökte Irland i somras. Där hade varenda skolelev, oavsett skola, en snygg sweatshirt på sig med skolans namn. Alla verkade nöjda och glada över det. Där var ingen klasskillnad klädmässigt. Jag hoppas att många av er har följt det utmärkta programmet om den nakne kocken - ni vet, Jamie Oliver som nu har tagit upp kampen mot den dåliga skolmaten i de engelska skolorna. I det här programmet flimrar hela tiden elever runt i tv-rutan. De är klädda i en blå sweatshirt, och det ser snyggt och trevligt ut. Och det befriar föräldrarna från en förskräcklig massa kostnader. Nu säger säkert någon att eleverna inte vill detta. Då måste jag kontra med att säga: Har vi vuxna abdikerat helt och hållet? Har vi inte ett ord med i laget? Sedan är jag inte heller säker på att det är riktigt sant att eleverna inte vill. Som lärare vet jag att i nionde klass, sista terminen, översköljs eleverna av kataloger om att man kan köpa en klasströja. Sedan kommer eleverna i skolråd och liknande överens om hur tröjan ska se ut, och så beställs det tiotusentals sådana runtom i Sverige. Sedan går eleverna, glada och stolta, runt med sin skoltröja på sig de sista månaderna. Därför tror jag inte att det skulle vara så väldigt dramatiskt att försöka införa det här. Jag tycker, herr talman, att det är dags att våga ta strid mot modehysterin. Det är dags att våga värna våra barn. Jag vet också, herr talman, att jag inte har gehör för min åsikt. Men jag är precis som droppen som urholkar stenen. Jag lovar att jag återkommer.

Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 168 Mikaela Valtersson (Mp)

Herr talman! Det är ett lite laddat ämne som du tar upp, om skoluniform. Jag skulle egentligen bara vilja fråga på vilket sätt du vill förena det här med att införa skoluniform med Moderaternas syn på en individualism och en skolgång där inte alla ska gå i precis samma spår. Och hur ska man kunna utröna vad som är rätt? Jag tror att man alltid är inne på en ganska farlig väg då. Är det du eller jag som vet vad som är rätt och rimlig klädsel? Eller är det en 13-åring som är piercad? Eller vem ska kunna avgöra vad som är rimligt och vad som är rätt? Jag tror att det är en ganska gammaldags syn att tro att den äldre generationen kommer att kunna säga vad som kan vara en rimlig klädsel för den yngre. Jag skulle vilja höra hur du kan förena det här med en individualistisk syn på människor.

Carl-Axel Roslund (M)

Anf. 169 Carl-Axel Roslund (M)

Herr talman! Frågan är enkel att svara på. Jag har inte stöd i mitt eget parti för denna uppfattning, men jag kämpar för den i alla fall. Det är alltså inte Moderaternas uppfattning, utan det är min egen uppfattning. Jag tog chansen att gå upp här. Vem är det som ska bestämma detta? Är det vi vuxna? Är det jag? Är det du? Nej, jag tyckte att jag sade rätt så klart att detta ska göras gemensamt. Föräldrarna, eleverna och skolan ska kunna komma överens. Och jag är övertygad om att vettiga människor, som de flesta är här i Sverige, hade kunnat komma överens om det här. Jag måste då kontra med en fråga: Tycker Mikaela Valtersson att det är en vettig utveckling vi ser, hur klädseln sexualiseras alltmer långt ned i åldrarna hos våra skolelever? Jag tycker att det är en oerhört trist utveckling. Jag vill gärna slå ett slag för att bryta den.

Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 170 Mikaela Valtersson (Mp)

Herr talman! Jag kan hålla med om en del. Jag kan bli orolig över vissa tendenser och över en sexualisering av ett mode riktat till väldigt små barn. Men jag tror aldrig att lösningen kan vara förbud eller att vi ska försöka styra hur människor beter sig. Jag tror att väldigt många känner, precis som jag alltid har känt, som mina barn gör och som väldigt många av deras kompisar gör, att klädsel är en del av ens identitet, en del av ens rätt att uttrycka sig och visa vem man är. Det tror jag inte att vi kan ta bort. Att bestämma tillsammans kan låta väldigt vällovligt. Problemet blir ju när man inte vill detta, att då tvinga barn, elever. När man säger: Jag vill inte ha den där tröjan som en del har bestämt gemensamt. Jag vill klä mig på ett helt anat sätt. Det är då problemet kommer. Ska vi göra ett intrång i den personliga integriteten för att vi anser att vi har bestämt vad som är rätt och fel kläder?

Carl-Axel Roslund (M)

Anf. 171 Carl-Axel Roslund (M)

Herr talman! Inte förbud. Vi ska inte styra människor. Där är vi överens, Mikaela Valtersson. Skillnaden är att här är det barn det är fråga om. Barn ska ledas med varsam hand. Jag tycker att vuxenvärlden i alltför stor omfattning har abdikerat och låter små barn ta ställning till frågor som i många fall till och med är viktigare än klädseln. Vi är på väg att abdikera fullständigt från vårt fostraransvar. Vi ska inte påverka människors identitet. Jag kanske är oerhört gammaldags, men jag tycker inte att barn har en färdig identitet. Den identiteten skapas under uppväxten, och vi föräldrar har ett oerhört tungt ansvar att hjälpa till att skapa den identiteten. Om vi abdikerar och säger till en elvaåring: Du får själv bestämma - då har vi svikit som föräldrar.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 172 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Jag ska vara väldigt kortfattad. Jag tycker att det ligger mycket i vad Carl-Axel Roslund säger. Modehysterin har gått för långt, liksom sexualiseringen av klädseln. Inte minst gäller det också dyra kläder. Föräldrar har ju ett elände i dag med att köpa kläder som barnen ska ha för att inte bli retade i skolan. Men det jag kan vända mig mot är att vi skulle lagstifta. Ska vi besluta om det här, att varenda skola i hela Sverige ska införa någon typ av skoldräkt - som jag i så fall hellre skulle kalla det än "skoluniform"? Nej, jag tror att varje skola måste få avgöra det själv. Då kan man komma överens i den mindre skalan, elever, föräldrar och lärare tillsammans. Då börjar det säkert också i de lägre åldrarna. Sedan får man väl se hur det utvecklas och om man kan fortsätta också högre upp. Men det är inte en fråga för Sveriges riksdag utan för den enskilda skolan.

Carl-Axel Roslund (M)

Anf. 173 Carl-Axel Roslund (M)

Herr talman! Där är vi överens, Inger Davidson och jag. Det ska naturligtvis inte lagstiftas här i Sveriges riksdag. Men jag tycker i alla fall att riksdagen har en uppgift mer än att bara lagstifta. Riksdagen skickar signaler. Det är oerhört viktigt vilken signal man skickar från Sveriges riksdag. Jag skulle önska att varje skola fick bestämma själv, men jag är tveksam till om de verkligen får det. Jag är övertygad om att om en skola hade försökt införa detta hade någon förälder protesterat, gått till Skolverket eller vad vet jag. Så jag tror faktiskt inte en sekund att skolorna själva får bestämma. Men jag hade önskat att det hade varit på det viset. Då hade jag varit nöjd.

Beslut

Beslut: 2005-04-27

112 förslagspunkter, 105 acklamationer, 7 voteringar

Protokoll med beslut

2005-04-27

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler lärare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 2.

Reservation 1 (c)

2. Individuell kunskapsrätt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub390 yrkande 1 och 2004/05:Ub477 yrkande 4.

Reservation 2 (m, c)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c)
s	118	0	0	26
m	0	43	0	12
c	0	18	0	4
fp	38	0	0	10
kd	24	1	0	8
v	24	0	0	5
mp	12	0	0	5
-	0	0	0	1
Totalt	216	62	0	71
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Skolans uppgift att förmedla kunskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub233 yrkande 2, 2004/05:Ub303 yrkande 3 och 2004/05:Ub390 yrkande 12.

Reservation 3 (m, c, fp, kd)

4. Bildningens betydelse

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub307 yrkande 2.

Reservation 4 (fp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (fp)
s	118	0	0	26
m	43	0	0	12
c	18	0	0	4
fp	0	38	0	10
kd	25	0	0	8
v	24	0	0	5
mp	12	0	0	5
-	0	0	0	1
Totalt	240	38	0	71
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Målstyrd skola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub303 yrkande 8, 2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt 2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.

Reservation 5 (m, c, fp, kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)
s	118	0	0	26
m	0	43	0	12
c	0	18	0	4
fp	0	38	0	10
kd	0	25	0	8
v	24	0	0	5
mp	12	0	0	5
-	0	0	0	1
Totalt	154	124	0	71
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 9.

Reservation 6 (m)

7. Skolans resurser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 10.

Reservation 7 (m)

8. Kunskapkontrakt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 18.

Reservation 8 (c)

9. Pedagogisk mångfald

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 5.

Reservation 9 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 (mp)
s	118	0	0	26
m	43	0	0	12
c	17	0	0	5
fp	38	0	0	10
kd	25	0	0	8
v	24	0	0	5
mp	0	12	0	5
-	0	0	0	1
Totalt	265	12	0	72
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

10. Värdegrunden i skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub341 yrkande 1 och 2004/05:Ub480 yrkande 1.

Reservation 10 (kd)

11. Förändringar i läroplanen avseende värdegrunden

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub409.

12. Uppdrag till Skolverket

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub470 yrkande 2.

Reservation 11 (kd)

13. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub341 yrkande 2.

Reservation 12 (mp)

14. Rätt till respekt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub233 yrkande 5.

Reservation 13 (m, c, fp, kd)

15. Föräldrars ansvar för barns uppfostran

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub233 yrkande 3.

Reservation 14 (m, c, fp, kd)

16. Behovet av forskning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub341 yrkande 3.

17. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i skolans kvalitetsredovisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub470 yrkande 3 och 2004/05:Ub480 yrkande 2.

Reservation 15 (fp, kd)

18. Konstruktiv konflikthantering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub387 yrkande 3.

19. Förtydliga principen om avgiftsfrihet i skollagen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub271 yrkande 1 och 2004/05:Ub331 yrkande 2.

20. Uppdrag till Skolverket avseende riktlinjer för avgifter i skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub271 yrkande 3 och 2004/05:Ub331 yrkande 1.

21. Översyn av avgiftsfriheten i skolorna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub271 yrkande 5.

22. Tillgänglig skola för funktionshindrade

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 11.

Reservation 16 (fp)

23. Skolans roll i kampen mot utanförskapet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf288 yrkande 8.

Reservation 17 (fp)

24. Lagstiftning mot diskriminering i skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub483 yrkande 6.

25. Skolans skyldighet att redovisa sitt arbete mot sexuella trakasserier i kvalitetsredovisningarna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub470 yrkande 4.

Reservation 18 (fp, kd)

26. Jämlikhets- och jämställdhetsplaner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub230 yrkande 15 och 2004/05:Ub483 yrkande 5.

27. Minst en genuspedagog i varje kommun

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub364.

28. Läxors avskaffande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub425.

29. Skoluniform

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub205.

30. Skolstart

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub216, 2004/05:Ub230 yrkande 2, 2004/05:Ub303 yrkande 1, 2004/05:Ub390 yrkande 28, 2004/05:Ub477 yrkande 5 och 2004/05:Ub480 yrkande 11.

Reservation 19 (m, c, kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 19 (m, c, kd)
s	115	0	0	29
m	0	43	0	12
c	0	18	0	4
fp	38	0	0	10
kd	0	24	0	9
v	24	0	0	5
mp	12	0	0	5
-	0	0	0	1
Totalt	189	85	0	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

31. Möjlighet till höst- och vårintagning av elever

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 2.

Reservation 20 (m)

32. Tidigare skolstart i stället för förskoleklass

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 1.

Reservation 21 (m, fp)

33. Skolgången för flickor i patriarkala miljöer

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub306 yrkande 4.

Reservation 22 (fp)

34. Individuellt anpassad skoltid

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 5.

Reservation 23 (m)

35. Skoltidens längd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt 2004/05:Ub390 yrkande 29.

Reservation 24 (m, fp, kd)

36. Rätt till baskunskaper

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub212.

Reservation 25 (m, fp)

37. Individanpassad undervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub303 yrkande 10 och 2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.

Reservation 26 (m)

38. Individuella utvecklingsplaner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 6.

Reservation 27 (c)

39. Studieuppehåll för skoltrötta

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 22.

Reservation 28 (kd)

40. Sommarundervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 11.

Reservation 29 (m)

41. Profilklasser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub219.

42. Allmän och särskild kurs

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 4.

Reservation 30 (fp)

43. Stödundervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5, 2004/05:Ub477 yrkande 9 och 2004/05:Ub480 yrkande 21.

Reservation 31 (fp)
Reservation 32 (kd)
Reservation 33 (c)

44. Tillsyn av stödinsatser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 6.

Reservation 34 (fp)

45. Tidiga stödinsatser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 25.

Reservation 35 (m, fp, kd)

46. Barn med svårigheter i det sociala samspelet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub281, 2004/05:Ub479 yrkande 7 och 2004/05:Ub480 yrkande 23.

Reservation 36 (m, fp, kd)

47. IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub302 yrkande 6.

Reservation 37 (m)

48. Skolskjuts

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub332 och 2004/05:Ub415.

49. Bildningens betydelse i läroplaner och kursplaner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub307 yrkande 1.

Reservation 38 (fp)

50. Obligatoriska och frivilliga ämnen i grundskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 26.

Reservation 39 (m)

51. Praktiska och teoretiska ämnen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.

Reservation 40 (kd)

52. Avskaffande av timplanen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub226, 2004/05:Ub230 yrkande 1, 2004/05:Ub390 yrkande 9 och 2004/05:Ub480 yrkande 33.

Reservation 41 (m, c, kd)

53. Prioriterade ämnen i en timplanefri skola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 2.

54. Modersmålsundervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 7, 2004/05:Ub477 yrkande 21 och 2004/05:Ub480 yrkande 24.

Reservation 42 (m)
Reservation 43 (kd)
Reservation 44 (c)

55. Ämnesundervisning på annat språk än svenska på distans

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 20.

Reservation 45 (c)

56. Prioritera kunskaper i svenska

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 19.

Reservation 46 (c)

57. Historieämnet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 34, 2004/05:Ub306 yrkande 2, 2004/05:Ub387 yrkande 2, 2004/05:Ub480 yrkande 7, 2004/05:Ub490 och 2004/05:T335 yrkande 9.

Reservation 47 (m, fp, kd)

58. Religionskunskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.

Reservation 48 (kd)

59. Retorik

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub373.

60. Hem- och konsumentkunskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L291 yrkande 2 och 2004/05:Ub411.

61. Matematikdelegationen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub403.

62. Utbildningsinsatser inom IT

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub266 och 2004/05:Ub393.

63. Kunskap om EU

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub253 yrkande 1.

64. Nutida ungdomslitteratur i undervisningen i svenska

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub368 yrkande 1.

65. Mediekunskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub443 yrkande 2.

Reservation 49 (kd)

66. Kunskap om kooperation

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub492.

67. Elevens fria val

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 15.

Reservation 50 (kd)

68. Skolans roll för entreprenörskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:N392 yrkande 2.

Reservation 51 (fp)

69. Globala hållbarhetsfrågor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ510 yrkande 6.

70. Naturskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.

Reservation 52 (mp)

71. Kommunala teknikskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub202.

72. Musik- och kulturskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub347 yrkandena 1-4 och 2004/05:Ub480 yrkande 14.

Reservation 53 (kd, mp)

73. Läromedlens betydelse

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K460 yrkande 3, 2004/05:Ub383 yrkande 3, 2004/05:Ub412, 2004/05:Ub446 yrkande 1, 2004/05:Ub480 yrkande 40 och 2004/05:Ub483 yrkande 2.

Reservation 54 (kd)
Reservation 55 (mp)

74. IT som pedagogiskt hjälpmedel

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub302 yrkande 1 och 2004/05:Ub480 yrkande 41.

Reservation 56 (m, kd)

75. Föräldrars rätt till information och inflytande i skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 39.

Reservation 57 (m, c, fp, kd)

76. Skriftligt omdöme rörande elevers uppträdande i skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 4.

Reservation 58 (m, fp)
Reservation 59 (kd)

77. Ansvarskontrakt mellan skola och föräldrar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf365 yrkande 9.

Reservation 60 (kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 60 (kd)
s	117	0	0	27
m	43	0	0	12
c	17	0	0	5
fp	38	0	0	10
kd	0	25	0	8
v	24	0	0	5
mp	12	0	0	5
-	0	0	0	1
Totalt	251	25	0	73
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

78. Elektroniskt distribuerad information till föräldrar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.

Reservation 61 (m, c, fp, kd)

79. Förtrolig informations offentlighet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub254.

80. Striktare regler vid skolk

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub217.

Reservation 62 (m, fp, kd)

81. Ogiltig frånvaro

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 5.

Reservation 63 (kd)

82. Mandat för lärare och skolledare att tillrättaföra elver som skolkar eller stör undervisningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 22.

Reservation 64 (m, fp, kd)

83. Ändring i skollagen så att en skola uttryckligen ges rätt att hindra obehöriga från att vistas på skolområdet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub306 yrkande 1.

Reservation 65 (fp)

84. Val av skola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf237 yrkande 11 och 2004/05:Ub390 yrkande 11.

Reservation 66 (m)

85. Kommunala friskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 21 och 2004/05:Ub322 yrkande 8.

Reservation 67 (m, fp, kd)

86. Självstyre i kommunala skolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 2.

Reservation 68 (m)

87. Entreprenadverksamhet inom skolområdet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 33.

Reservation 69 (m)

88. Vikten av konkurrens inom utbildningsområdet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 14.

Reservation 70 (m)

89. Publicering av skolkvalitetsdata

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:K459 yrkande 14.

Reservation 71 (mp)

90. Sanktionsmöjligheter för kommuner som bryter mot skollagen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub206 och 2004/05:Ub271 yrkande 4.

91. Elevinflytande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.

Reservation 72 (kd)

92. Stärkt elevmakt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 12.

Reservation 73 (mp)

93. Huruvida engagemang rörande elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d. bör framgå av elevs slutbetyg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 13.

94. Skollagen bör tydliggöra vad som är att betrakta som arbete med elevinflytande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 14.

95. Elevers rätt till skriftliga omdömen om skola och lärare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub401.

96. Lokala skolstyrelser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub242 yrkande 19, 2004/05:Ub477 yrkande 11 och 2004/05:Ub480 yrkande 32.

Reservation 74 (fp)
Reservation 75 (kd)
Reservation 76 (c)

97. Rollfördelningen i den målstyrda skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 31.

Reservation 77 (kd)

98. Rektors och lärares ansvar för beslut

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.

Reservation 78 (m, fp)

99. Förstärkning av rektors pedagogiska roll

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub477 yrkande 13 och 2004/05:Ub480 yrkande 26.

Reservation 79 (m, c)
Reservation 80 (kd)

100. Lärare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub426 och 2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8.

Reservation 81 (kd)

101. Studie- och yrkesvägledare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub480 yrkande 29 och 2004/05:A321 yrkande 14.

Reservation 82 (kd)
Reservation 83 (mp)

102. Ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 30.

Reservation 84 (kd)

103. Skolbibliotekarier

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub368 yrkande 2.

104. Uppdrag till Skolverket att informera kommuner och skolor om den vägledning som finns för sponsring av skolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub338.

Reservation 85 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 85 (v)
s	118	0	0	26
m	43	0	0	12
c	18	0	0	4
fp	38	0	0	10
kd	25	0	0	8
v	0	24	0	5
mp	10	1	1	5
-	0	0	0	1
Totalt	252	25	1	71
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

105. Reklamfri zon

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub383 yrkande 1.

Reservation 86 (mp)

106. Utvecklingsfonder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub383 yrkande 2.

107. Sommarlovet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub284.

108. Generellt bemyndigande för de kommuner i Stockholmsregionen som så önskar att bedriva förnyelseverksamhet på skolans område

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:N409 yrkande 28.

109. Utredning om särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub247.

110. Samråd med kommuner och skolor kring öppna IT-system

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub302 yrkande 3.

111. Omnämnande av homo-, bi- och transsexualitet i kursplanerna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub442 yrkande 4.

112. Svenska elever utomlands

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub297.

Var är ärendet nu?

Beslut

Motioner om grundskolan (UbU9)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Motioner om grundskolan (UbU9)

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler lärare

2. Individuell kunskapsrätt

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Skolans uppgift att förmedla kunskap

4. Bildningens betydelse

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Målstyrd skola

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning

7. Skolans resurser

8. Kunskapkontrakt

9. Pedagogisk mångfald

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

10. Värdegrunden i skolan

11. Förändringar i läroplanen avseende värdegrunden

12. Uppdrag till Skolverket

13. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

14. Rätt till respekt

15. Föräldrars ansvar för barns uppfostran

16. Behovet av forskning

17. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i skolans kvalitetsredovisning

18. Konstruktiv konflikthantering

19. Förtydliga principen om avgiftsfrihet i skollagen

20. Uppdrag till Skolverket avseende riktlinjer för avgifter i skolan

21. Översyn av avgiftsfriheten i skolorna

22. Tillgänglig skola för funktionshindrade

23. Skolans roll i kampen mot utanförskapet

24. Lagstiftning mot diskriminering i skolan

25. Skolans skyldighet att redovisa sitt arbete mot sexuella trakasserier i kvalitetsredovisningarna

26. Jämlikhets- och jämställdhetsplaner

27. Minst en genuspedagog i varje kommun

28. Läxors avskaffande

29. Skoluniform

30. Skolstart

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

31. Möjlighet till höst- och vårintagning av elever

32. Tidigare skolstart i stället för förskoleklass

33. Skolgången för flickor i patriarkala miljöer

34. Individuellt anpassad skoltid

35. Skoltidens längd

36. Rätt till baskunskaper

37. Individanpassad undervisning

38. Individuella utvecklingsplaner

39. Studieuppehåll för skoltrötta

40. Sommarundervisning

41. Profilklasser

42. Allmän och särskild kurs

43. Stödundervisning

44. Tillsyn av stödinsatser

45. Tidiga stödinsatser

46. Barn med svårigheter i det sociala samspelet

47. IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi

48. Skolskjuts

49. Bildningens betydelse i läroplaner och kursplaner

50. Obligatoriska och frivilliga ämnen i grundskolan

51. Praktiska och teoretiska ämnen

52. Avskaffande av timplanen

53. Prioriterade ämnen i en timplanefri skola

54. Modersmålsundervisning

55. Ämnesundervisning på annat språk än svenska på distans

56. Prioritera kunskaper i svenska

57. Historieämnet

58. Religionskunskap

59. Retorik

60. Hem- och konsumentkunskap