Grundskolan

Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU11

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 17 april 2008

Beslut

Nej till motioner om grundskolan (UbU11)

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om grundskolan. Skälet är bland annat det pågående arbetet med en ny skollag. Motionerna handlar övergripande frågor om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen som bl.a. idrott, hem- och konsumentkunskap, sex och samlevnad, kultur och musik och feministiskt självförsvar i skolan.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2007/08:UbU11 (pdf, 850 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

167 motioner

Motioner från ledamöterna

Ett jämställt samhälle Motion 2007/08:A402 av Peter Eriksson m.fl. (MP)
Betalningsanmärkningar Motion 2007/08:Fi240 av Solveig Hellquist och Maria Lundqvist-Brömster (FP)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Motion 2007/08:Fi268 av Lars Ohly m.fl. (V)
Grooming och säkerhet på Internet Motion 2007/08:Ju237 av Magdalena Andersson och Finn Bengtsson (M)
Skolbibliotek Motion 2007/08:Kr232 av Inger Davidson (KD)
Barns och ungas kultur och fritid Motion 2007/08:Kr281 av Lars Ohly m.fl. (V)
Möjliggör företagande för unga akademiker och avskaffa fribeloppet Motion 2007/08:Sk276 av Annie Johansson (C)
Möjlighet till ferieföretag Motion 2007/08:Sk319 av Tina Acketoft (FP)
All kärlek är bra kärlek Motion 2007/08:So294 av Helena Leander m.fl. (MP)
Transpersoners rättigheter Motion 2007/08:So295 av Lars Ohly m.fl. (V)
Alkoholpolitik Motion 2007/08:So316 av Agneta Lundberg och Jan Björkman (S)
HBT-personers rättigheter och livsvillkor Motion 2007/08:So335 av Lars Ohly m.fl. (V)
IT och bredband Motion 2007/08:T548 av Peter Pedersen m.fl. (V)
Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation Motion 2007/08:U304 av Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson (FP)
Idrott i skolan Motion 2007/08:Ub201 av Inger Jarl Beck (S)
Hemkunskap i skolan Motion 2007/08:Ub202 av Inger Jarl Beck (S)
Lex Tibble lag mot tvångsprivatisering av kommunala skolor Motion 2007/08:Ub203 av Marie Granlund m.fl. (S)
Huvudstadens roll i ungdomars demokratiskolning Motion 2007/08:Ub206 av Lars Wegendal (S)
Mer idrott i skolan Motion 2007/08:Ub208 av Rolf Gunnarsson (M)
Märkning av läroböcker Motion 2007/08:Ub212 av Rossana Dinamarca m.fl. (V)
Alternativ pedagogik inom den kommunala skolan Motion 2007/08:Ub216 av Ann-Christin Ahlberg (S)
Helhetsansvar vid skoletableringar Motion 2007/08:Ub218 av Fredrik Olovsson (S)
Bidragsrätt för fristående skolor Motion 2007/08:Ub219 av Carina Hägg (S)
Studiebesök i riksdagen Motion 2007/08:Ub220 av Hans Hoff (S)
Sponsring i skolan Motion 2007/08:Ub224 av Rossana Dinamarca m.fl. (V)
Staten som huvudman för lärarna Motion 2007/08:Ub225 av Finn Bengtsson och Lars-Arne Staxäng (M)
Främjande av danska och norska i skolundervisningen Motion 2007/08:Ub227 av Rolf K Nilsson (M)
Trafikkunskap Motion 2007/08:Ub228 av Birgitta Sellén (C)
Bra fritidshem för alla elever Motion 2007/08:Ub229 av Rossana Dinamarca m.fl. (V)
Frivillig idrottsundervisning Motion 2007/08:Ub233 av Sofia Arkelsten (M)
IT i skolan Motion 2007/08:Ub234 av Mats G Nilsson (M)
Inriktning för idrott och hälsa i skolan Motion 2007/08:Ub235 av Mats G Nilsson (M)
Psykologisk kompetens i skolornas elevhälsoarbete Motion 2007/08:Ub236 av Annelie Enochson (KD)
Den fysiska aktiviteten i skolan Motion 2007/08:Ub237 av Sten Bergheden (M)
Mer idrott i skolan Motion 2007/08:Ub240 av Anders Hansson (M)
Kunskaper om första hjälpen Motion 2007/08:Ub246 av Hillevi Larsson (S)
Religiösa friskolor Motion 2007/08:Ub249 av Ameer Sachet (S)
Mat och hälsa i skolundervisningen Motion 2007/08:Ub253 av Ann-Kristine Johansson (S)
Tillsyn av fristående religiösa skolor Motion 2007/08:Ub255 av Inger Jarl Beck (S)
Musikskola för alla barn Motion 2007/08:Ub256 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (S)
Utbildning ur ett regionalt perspektiv Motion 2007/08:Ub259 av Magdalena Streijffert (S)
Skolans roll för aktiva elever Motion 2007/08:Ub262 av Jörgen Johansson (C)
Undervisning i privatekonomi Motion 2007/08:Ub264 av Lennart Pettersson (C)
Ersättning till fristående skolor Motion 2007/08:Ub269 av Jeppe Johnsson (M)
En skola fri från snask och läsk Motion 2007/08:Ub270 av Ulf Holm (MP)
Nationella prov på modersmålet Motion 2007/08:Ub273 av Sinikka Bohlin (S)
Grund- och fortbildning för lärare i ämnet sex och samlevnad Motion 2007/08:Ub274 av Carina Hägg (S)
Översyn av skollagen Motion 2007/08:Ub277 av Yilmaz Kerimo (S)
Svenska som andraspråk i förskoleklassen Motion 2007/08:Ub280 av Helene Petersson i Stockaryd m.fl. (S)
Kompetensutveckling för personal i förskola och skola Motion 2007/08:Ub281 av Ann-Christin Ahlberg (S)
En skola utan avgifter Motion 2007/08:Ub283 av Luciano Astudillo (S)
Tillvalsspråken i grundskolan Motion 2007/08:Ub284 av Luciano Astudillo (S)
Skolans värdegrund Motion 2007/08:Ub285 av Luciano Astudillo (S)
Brandsläckare i skolskjutsen Motion 2007/08:Ub287 av Thomas Strand (S)
Sex- och samlevnadsundervisningen Motion 2007/08:Ub290 av Désirée Liljevall (S)
Samverkan för bättre hälsa för barn och ungdomar Motion 2007/08:Ub291 av Gunnar Sandberg (S)
Ljudnivån i skolan Motion 2007/08:Ub298 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (S)
Friskolor Motion 2007/08:Ub301 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (S)
Elevhälsa Motion 2007/08:Ub305 av Rossana Dinamarca m.fl. (V)
Stärkande av unga kvinnor Motion 2007/08:Ub306 av Rossana Dinamarca m.fl. (V)
Skolavslutningar i kyrkan och värdegrundsarbetet Motion 2007/08:Ub307 av Mikael Oscarsson (KD)
Djuretik Motion 2007/08:Ub309 av Helena Leander (MP)
Skolelevers inflytande över egen inlärning Motion 2007/08:Ub315 av Roland Bäckman (S)
Modern IT-teknik för att bevara skolan i glesbygden Motion 2007/08:Ub317 av Roland Bäckman (S)
Barns hälsa i skolmiljö Motion 2007/08:Ub318 av Lars U Granberg (S)
Narkotikaupplysning Motion 2007/08:Ub320 av Tobias Krantz (FP)
Förstärkt upplysning i skolan om kommunismens brott Motion 2007/08:Ub322 av Tobias Krantz (FP)
Sexualundervisning Motion 2007/08:Ub330 av Börje Vestlund (S)
Litterär kanon Motion 2007/08:Ub338 av Cecilia Wikström i Uppsala (FP)
Skolskjuts oavsett skolform Motion 2007/08:Ub339 av Sven Yngve Persson (M)
Trafikundervisning i skolorna Motion 2007/08:Ub340 av Annelie Enochson (KD)
Avgifter i grundskolan Motion 2007/08:Ub345 av Isabella Jernbeck och Björn Hamilton (M)
Pedagogisk framförhållning Motion 2007/08:Ub347 av Irene Oskarsson (KD)
Retorik och muntlig framställning Motion 2007/08:Ub348 av Hans Rothenberg och Rolf K Nilsson (M)
Regelverk för friskolor Motion 2007/08:Ub349 av Maria Kornevik Jakobsson (C)
Nya regler för privata skolor Motion 2007/08:Ub353 av Lars Ohly m.fl. (V)
Beteendevetenskaplig kompetens inom skolhälsovården Motion 2007/08:Ub354 av Solveig Hellquist och Maria Lundqvist-Brömster (FP)
Arbete med attitydförändringar Motion 2007/08:Ub358 av Maria Stenberg och Hannah Bergstedt (S)
Friskolor Motion 2007/08:Ub359 av Lars U Granberg och Hannah Bergstedt (S)
Säkert surfande och chattande på Internet Motion 2007/08:Ub360 av Lars U Granberg (S)
Ökat elevinflytande i skolan Motion 2007/08:Ub361 av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (S)
Grundskolans förnyelse Motion 2007/08:Ub362 av Siw Wittgren-Ahl och Hillevi Larsson (S)
Kommunalt inflytande vid etablering av friskolor Motion 2007/08:Ub366 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)
Stopp för sektskolor Motion 2007/08:Ub367 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)
Utbildning för personal som möter barn Motion 2007/08:Ub368 av Hillevi Larsson m.fl. (S)
Skolbibliotekens betydelse Motion 2007/08:Ub369 av Hans Olsson (S)
Betyg Motion 2007/08:Ub371 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
Föräldrars möjlighet till delaktighet i skola och förskola Motion 2007/08:Ub372 av Hannah Bergstedt (S)
Handikappade barns rätt att välja skola Motion 2007/08:Ub374 av Sinikka Bohlin (S)
Konflikthantering i skolan Motion 2007/08:Ub376 av Siw Wittgren-Ahl (S)
Åtgärder för barn och ungdomar med hörselnedsättning Motion 2007/08:Ub383 av Sven Gunnar Persson (KD)
Hem- och konsumentkunskap Motion 2007/08:Ub385 av Tina Acketoft (FP)
Skolan - ett nationellt ansvar Motion 2007/08:Ub387 av Agneta Berliner m.fl. (FP)
Digitala medier i lärarutbildningen Motion 2007/08:Ub388 av Camilla Lindberg (FP)
Situationen på fritidshemmen Motion 2007/08:Ub389 av Agneta Berliner (FP)
Dans i skolan Motion 2007/08:Ub391 av Désirée Liljevall och Leif Pagrotsky (S)
Mer fysisk aktivitet i skolan Motion 2007/08:Ub392 av Désirée Liljevall (S)
Betygssättning av barn Motion 2007/08:Ub393 av Jasenko Omanovic och Désirée Liljevall (S)
Antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa Motion 2007/08:Ub394 av Ola Sundell (M)
Elevinflytande och demokratisk skolning Motion 2007/08:Ub396 av Pia Nilsson (S)
Kommuners beslutanderätt vid etablering av friskolor Motion 2007/08:Ub398 av Roland Bäckman (S)
Klassificering av skolor Motion 2007/08:Ub400 av Sinikka Bohlin (S)
Etablering av friskolor Motion 2007/08:Ub401 av Britta Rådström och Helén Pettersson i Umeå (S)
Kontroll av fristående skolor Motion 2007/08:Ub403 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S)
Granskning av läromedel ur ett genusperspektiv och etniskt perspektiv Motion 2007/08:Ub404 av Nikos Papadopoulos och Veronica Palm (S)
Icke-våldsprojekt i skolan Motion 2007/08:Ub406 av Anne Marie Brodén (M)
Begreppet "religiös friskola"? Motion 2007/08:Ub407 av Alf Svensson (KD)
Vikten av vidareutbildning i religionskunskap för lärare på alla stadier Motion 2007/08:Ub411 av Christina Axelsson och Kerstin Engle (S)
Biologiböcker i skolan Motion 2007/08:Ub413 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S)
Funktionshindrades rätt till utbildning Motion 2007/08:Ub419 av Phia Andersson m.fl. (S)
Besök på vetenskapscentrum för grundskoleelever och förskolebarn Motion 2007/08:Ub420 av Ann-Christin Ahlberg (S)
Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation inom utbildningsväsendet m.m. Motion 2007/08:Ub422 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, V, MP)
Ökad satsning på ANT Motion 2007/08:Ub424 av Ingemar Vänerlöv (KD)
Skolhälsovård Motion 2007/08:Ub426 av Ann Arleklo och Kent Härstedt (S)
Samarbetet mellan skola och näringsliv Motion 2007/08:Ub435 av Finn Bengtsson och Marie Weibull Kornias (M)
Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer Motion 2007/08:Ub445 av Jennie Nilsson (S)
Entreprenörskap Motion 2007/08:Ub447 av Tomas Tobé (M)
Artkanon i grundskolan Motion 2007/08:Ub451 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP)
Hemspråk Motion 2007/08:Ub453 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (S)
Religiösa friskolor motverkar elevernas rätt till en allsidig och objektiv undervisning Motion 2007/08:Ub456 av Eva-Lena Jansson (S)
Elevskyddsombudens rättigheter Motion 2007/08:Ub457 av Monica Green m.fl. (S)
Insyn och öppenhet i fristående skolor Motion 2007/08:Ub458 av Ameer Sachet och Lennart Axelsson (S)
Elevernas hälsa Motion 2007/08:Ub461 av Marie Nordén m.fl. (S)
Undervisning om säkerhet på Internet Motion 2007/08:Ub464 av Monica Green (S)
Dokumentation för elev Motion 2007/08:Ub466 av Ewa Thalén Finné och Magdalena Andersson (M)
Ersättningen till fristående skolor Motion 2007/08:Ub467 av Fredrik Schulte (M)
Etablering av friskolor Motion 2007/08:Ub471 av Ameer Sachet m.fl. (S)
Ökat antal gymnastiktimmar i skolan Motion 2007/08:Ub473 av Thomas Bodström (S)
Hillelskolan Motion 2007/08:Ub475 av Birgitta Ohlsson (FP)
Idrottstimmar i skolan Motion 2007/08:Ub476 av Nina Larsson (FP)
Avgifter för skolresor Motion 2007/08:Ub479 av Patrik Forslund (M)
Skolgång för barn med adhd Motion 2007/08:Ub480 av Yvonne Andersson och Gunilla Tjernberg (KD)
Miljöperspektiv i svensk utbildningspolitik Motion 2007/08:Ub482 av Tina Ehn m.fl. (MP)
Undervisning under pågående process om indraget skoltillstånd Motion 2007/08:Ub483 av Mats Pertoft m.fl. (MP)
Barnmorska på högstadiet Motion 2007/08:Ub485 av Désirée Pethrus Engström (KD)
Utvärdering av hållbar utveckling inom utbildningsområdet Motion 2007/08:Ub488 av Sven Gunnar Persson (KD)
Nationell strategi för läsning Motion 2007/08:Ub493 av Anita Brodén och Agneta Berliner (FP)
Förstärk den lagstadgade elevhälsan Motion 2007/08:Ub494 av Maria Lundqvist-Brömster m.fl. (FP)
Ungdomars villkor Motion 2007/08:Ub498 av Mona Sahlin m.fl. (S)
Hem- och konsumentkunskap i skolan Motion 2007/08:Ub501 av Hillevi Larsson m.fl. (S)
Regler för överlåtelse av skolors huvudmannaskap Motion 2007/08:Ub505 av Fredrik Schulte (M)
Avgiftsfri grundskola Motion 2007/08:Ub506 av Désirée Liljevall m.fl. (S)
Vuxna i skolan Motion 2007/08:Ub508 av Monica Green m.fl. (S)
Fristående skolor Motion 2007/08:Ub509 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (S)
Grundskolan Motion 2007/08:Ub511 av Marie Granlund m.fl. (S)
Icke-konfessionell undervisning Motion 2007/08:Ub516 av Marie Granlund m.fl. (S)
Elevhälsovårdens betydelse Motion 2007/08:Ub518 av Kerstin Haglö m.fl. (S)
Behöriga lärare i skolan Motion 2007/08:Ub519 av Kerstin Haglö (S)
Fristående skolor Motion 2007/08:Ub521 av Margareta Persson m.fl. (S)
Konfessionella fristående skolor Motion 2007/08:Ub523 av Carina Hägg och Anne Ludvigsson (S)
Ordningsbetyg i skolan Motion 2007/08:Ub524 av Olle Thorell m.fl. (S)
Elevhälsa Motion 2007/08:Ub527 av Maryam Yazdanfar (S)
Hälsa och fysisk aktivitet i det livslånga lärandet Motion 2007/08:Ub528 av Lars U Granberg (S)
Läxor i skolan Motion 2007/08:Ub531 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)
Fritidshemmen Motion 2007/08:Ub534 av Matilda Ernkrans och Jennie Nilsson (S)
Elevers rätt att utvärdera sin skola Motion 2007/08:Ub535 av Veronica Palm m.fl. (S)
Skolans ansvar för demokratin Motion 2007/08:Ub536 av Kerstin Haglö m.fl. (S)
Obligatorisk utbildning för att undervisa om sex och samlevnad Motion 2007/08:Ub537 av Annika Qarlsson m.fl. (C, KD, MP, FP, M, V)
Samverkan på barn- och ungdomskulturområdet Motion 2007/08:Ub542 av Carina Hägg m.fl. (S)
Lagstadgad anmälningsplikt för skolpersonal Motion 2007/08:Ub543 av Leif Jakobsson (S)
Utomhuspedagogik Motion 2007/08:Ub557 av Mikaela Valtersson och Mats Pertoft (MP)
Livskunskap i skolan Motion 2007/08:Ub561 av Anneli Särnblad m.fl. (S)
En skola fri från diskriminering och kränkande behandling Motion 2007/08:Ub563 av Anneli Särnblad och Marita Ulvskog (S)
Mångfald och delaktighet i skolan Motion 2007/08:Ub566 av Mats Pertoft m.fl. (MP)
Konsumentkunskap i skolan Motion 2007/08:Ub567 av Christopher Ödmann m.fl. (MP)
Fysisk aktivitet i skolan Motion 2007/08:Ub568 av Ulf Holm (MP)
Bättre kunskap om brott mot mänskliga rättigheter Motion 2007/08:Ub569 av Karla López m.fl. (MP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2008-02-14
Justering: 2008-04-03
Betänkande publicerat: 2008-04-04
Trycklov: 2008-04-04

Reservationer 76
Betänkande 2007/08:UbU11

Nej till motioner om grundskolan (UbU11)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om grundskolan. Skälet är bland annat det pågående arbetet med en ny skollag.

Motionerna handlar övergripande frågor om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen som bl.a. idrott, hem- och konsumentkunskap, sex och samlevnad, kultur och musik och feministiskt självförsvar i skolan.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2008-04-16

Webb-tv Debatt om förslag: Grundskolan

25 augusti 2022
Debatt om förslag 2007/08:UbU11

Dokument från debatten

2008-04-17

Protokoll för debatten

Marie Granlund (S)

Anf. 77 Marie Granlund (S)

Herr talman! Snart har det gått halva tiden av regeringens mandatperiod. Av gårdagens vårbudget och tilläggsbudget att döma har man gått in i halvtidsvila. Före valet använde skolministern och andra borgerliga politiker all sin vakna tid till att svartmåla den svenska skolan. Motorcyklar körde omkring i klassrummen, och analfabetismen bredde ut sig. Ni försökte också se till att ordning och reda och kunskap skulle vara något partiskiljande. Detta arbete blev ganska framgångsrikt, och bilden av Sverige som ett u-land på utbildningsområdet nöttes in. Den som har makten över verklighetsbeskrivningen får också redskapen att förändra. Herr talman! I juni har svenska lärare och elever upplevt fyra terminer under borgerligt styre. Jag tror att det är få av dem som går där som kan peka på några förbättringar. Är det inte dags för den borgerliga regeringen att faktiskt ta ansvar och lämna konfrontationspolitiken? Utvecklingen går nämligen åt fel håll. Kunskaperna i kärnämnena försämras i stället för att förbättras. Mobbningen ökar i stället för att minska. Plymouthbröderna får starta skola i de borgerligas Sverige, och barngrupperna inom förskolan ökar nu. Lärartätheten är lägre i borgerligt styrda kommuner än i s-kommuner. Jag skulle vilja ta som exempel landets största kommun Stockholm, där det förra året skedde ett trendbrott när det gäller hur många elever som klarade gymnasiebehörigheten. Andelen elever som klarade gymnasiebehörigheten minskade från att tidigare ha ökat varje år sedan 2001. Detta är självklart väldigt allvarligt, och jag skulle vilja ta ett exempel från verkligheten. En som kallar sig för bokmalen, som gjorde ett inlägg om situationen i Stockholm, säger så här: Arbeta som lärare och tycka att det är skrattretande att det flera år har skanderats att det nu ska satsas på skolan. Men nu skär man ned i verksamheten samtidigt som man förväntar sig att det ska vara okej att ställa ännu högre krav på en redan hårt belastad yrkeskår. Våra politiker borde ta ansvar för att skapa gynnsamma förhållanden för oss alla som är i skolans värld och satsa resurser för att möta de ökade kraven och se till att faktiskt alla klarar av det som man har rätt att kräva. Jag tycker att det är ganska tankeväckande att man resonerar så ute i verkligheten, i Stockholm, som är landets största kommun och där vi nu börjar se vad som faktiskt händer i det borgerliga Sverige. Man skulle kunna tänka sig att regeringen, när den lägger fram en vårproposition, skulle göra någonting åt detta. Men i praktiken händer ingenting. I går när man presenterade vårpropositionen sade man att det skulle vara stora satsningar på förskola och skola. Men i stället för att öka kvaliteten i skolan sänker man skatten. Jag tror inte att viljan att ha en god kvalitet i skolan är partiskiljande, men det är oerhört viktigt att man då gör någonting. Åtgärderna lyser med sin frånvaro, trots pressmeddelande om motsatsen. Man säger att man ska satsa på elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna. Det kan låta bra, men vad innebär det i praktiken? Det är inga nya pengar som kommer. Det är 150 miljoner som flyttas från ett annat konto. Vad innebär 150 miljoner? Snabbt räknat skulle det i bästa fall innebära kanske en tjänst per kommun. Mer pengar avsätts för att få behöriga lärare. Det är bra, men satsningen har visat sig vara ett fiasko enligt det upplägg man har valt. Sedan var det inte mer. Eller som Lärarförbundet uttrycker det: En ambitionslös vårbudget för skolan. Det var satsningarna, men det finns också orosmoment. Som regeringen säger är man orolig för kommande tider, för att det blir sämre ekonomisk situation i Sverige. I vårpropositionen flaggar regeringen för att kommunerna måste göra åtstramningar. Jag kan säga att många av oss som är här är visa av erfarenheten och vet vad det innebär när kommunerna gör åtstramningar. Vilka verksamheter är det som drabbas? Det är framför allt skolan, och det är omsorgen. Herr talman! Det finns inga enkla lösningar på svåra problem. Det är nu hög tid att flytta den skolpolitiska debatten till en högre nivå än att diskutera mobiltelefoner, kepsar eller polishämtning av skolkare. Elever och lärare förtjänar det. De förtjänar att deras problem tas på allvar och att regeringen kommer med verkliga lösningar, inte bara symbolpolitik. Den svenska skolan är inte så dålig som den ibland framställs, men det finns problem och stora utmaningar. Skillnaderna mellan olika kommuner, skolor och elever ökar. Alla barn får inte den kunskap som de har rätt att kräva. Alltför många går från grundskolan utan att vara behöriga. Olika undersökningar visar att vi måste ta krafttag för att förbättra undervisningen i matematik och naturvetenskap. Ska vi komma till rätta med de här problemen krävs en målmedveten och konsekvent politik som ger alla som arbetar med skolan tydliga och långsiktiga spelregler. Vi vet att elever, lärare och föräldrar vill att de stora förändringarna i skolans vardag ska hålla över en lång tid. En skol- och utbildningspolitik som bedrivs i skarp konflikt och som ändras vart fjärde år kan vara direkt skadlig för en sådan ambition. Mer kraft riskerar att läggas på förändringar och konflikt än på utbildningens verkliga kvalitet. På ett politiskt slagfält om skolan blir eleverna de största förlorarna. Vi har därför tillsammans med Lärarnas riksförbund sträckt ut en hand för att få till stånd en bred överenskommelse nu i första hand om betygssystemet och sedan gå vidare. Det här är en historisk chans som har öppnats för att återupprätta samarbetsklimatet för skolan. Det borde vara möjligt för de politiska partierna i Sveriges riksdag att komma överens om vilka grundprinciper som ska gälla för den svenska skolan inom ett antal områden det närmaste decenniet. Det handlar om betygen, om gymnasieskolan, om lärarutbildningen men också om hur vi vill investera i framtidens skola. Hur åstadkommer vi en likvärdig skola och en samstämmighet om finansieringen? Vi vill ha en kvalitetssäkrad skola med höga kunskapskrav där den som vill läsa mer alltid får en andra chans, inte en skola som är tu- eller tredelad med återvändsgränder där man tvingar 12-åringar att göra taktikval för att sedan kunna läsa på gymnasieskola eller högskola. Vi vill ha höga kunskapskrav som stämmer överens med kraven på dagens moderna arbetsmarknad. Vi vill ha flera behöriga lärare och ställa samma krav på såväl kommunala skolor som fristående skolor om detta. Barn och ungdomar är definitivt inte lika. Vi vill ha en skola som ser till varje individs behov. Det kräver tuffa politiker som vågar styra resurser. Vi vill hitta ett system som garanterar friskolornas rätt att starta men ett system som förnyar friskolesystemet och där alla skolor oavsett huvudman tillhör vårt gemensamma nationella skolsystem, där alla skolor verkar under samma skollag och följer samma nationella läroplan, kursplan och betygssystem. Plymouthbröderna ska helt enkelt inte få starta skolor. Eventuella vinster ska gå tillbaka till eleverna, och skolor ska inte knoppas av till underpris mot elevers och lärares vilja. Vi vill också se till att klasserna blir mindre. Det behövs, herr talman, ordning och reda även i skolpolitiken. Min fråga till de kommande borgerliga debattörerna är: Är ni beredda att medverka till att vi får långsiktiga lösningar på skolans område till gagn för såväl elever som lärare? Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna till 4, 10, 22 och 25. Vi står självklart bakom alla, men för tids vinnande väljer jag bara dessa.

Rossana Dinamarca (V)

Anf. 78 Rossana Dinamarca (V)

Herr talman! De fristående skolornas etablering har ballat ur. Etableringarna ökar samtidigt som elevantalet minskar. Det som skulle handla om att bidra med pedagogisk mångfald har resulterat i en lukrativ bransch där skattebetalarnas pengar direkt kan betalas ut i vinst till utbildningsföretagens ägare. Häromdagen var jag på ett seminarium där bland andra Vittraskolors grundare deltog och beskrev utvecklingen på ett ganska slående sätt. Stig Johansson, som är Vittras grundare, och Vittras nya ägare har gått skilda vägar sedan dessa var, som Stig Johansson själv uttryckte det, mer inriktade på kassaflöde. Skillnaderna mellan kommuner och skolor har ökat. Likvärdigheten och tanken om en skola för alla har kommit rejält på skam. Den privatiseringsvåg vi ser på skolans område är möjlig tack vare att Sverige har de mest generösa reglerna i världen. För Vänsterpartiet är det självklart att det är elevers rätt till kunskap som går före aktieägares rätt till vinst. Därför har vi här lagt fram en rad förslag på hur regelverket bör förändras. Många kommuner, blåa eller röda, har uttryckt att det är ett problem att Skolverket mot kommunens vilja kan bevilja etablering av en fristående skola, trots att det är kommunen som får stå för kostnaden. Vi ser som sagt en överetablering av skolor samtidigt som vi har ett sjunkande elevantal. När kommunens möjlighet att planera rubbas slår det hårt mot undervisningen då den äts upp av bland annat lokalkostnader. I en del kommuner har det dessutom fått konsekvensen att kommunala skolor läggs ned. Det här är inte rimligt, och därför vill vi ändra på den ordningen och ge kommunerna beslutanderätten. När Svenska Dagbladet i höstas gjorde en granskning av de sex största utbildningsföretagen hamnade den samlade vinsten på 150 miljoner kronor. Siffrorna från samma företag är inte helt klara ännu för året 2007, men jag vågar ändå påstå att man kommer att slå nya rekord. Bara bolaget Bure har redovisat en vinst på 100 miljoner. Detta är möjligt eftersom vi i Sverige, till skillnad från våra grannländer, exempelvis inte har några regleringar av vilka driftsformer som får gälla. Vi har inga begränsningar av antal skolor som en huvudman får driva eller hur vinsterna ska användas. Den här slappheten får eleverna betala för. Fristående skolor sparar pengar genom att inte ha behöriga lärare. Enligt Skolverket saknar var tredje lärare behörighet. Vinster skapas också genom att barnen får äta i klassrummet eftersom det saknas matsal. Det finns inte tillräckligt med toaletter. Barn med funktionshinder avvisas. Man tar in avgifter från föräldrarna, fast man kallar det för frivilliga bidrag. Effekterna av konkurrensen för de kommunala skolorna har blivit att man har skurit ned på elevhälsan, studie- och yrkesvägledningen och skolbiblioteken. Klasserna blir större och lärartätheten minskar. Nödvändig upprustning av lokaler prioriteras ned eller bort. Det här är inte vägen till en likvärdig skola. Och för att späda på skillnaderna har regeringen tagit bort satsningarna på särskilt utsatta områden, fryst statsbidrag som bara för utbildningens område innebär att man får 3-4 miljarder kronor mindre! Vad hände med det utlovade krutet som skulle läggas på grundskolan? Det är inte betyg tidigare eller i fler steg som kommer att öka kunskaperna. För att göra skillnad behövs det fler utbildade lärare som får tid och resurser att kunna möta varje barn och deras behov. För detta finns det ett starkt stöd. Vi kunde nyligen se en färsk opinionsundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting beställt. Där säger sig nio av tio föredra satsningar på skolan framför sänkt skatt. Åtta av tio kan dessutom tänka sig att betala mer i skatt för att stärka kvaliteten i skolan för alla. Men det här lyssnar inte regeringen på. Herr talman! Olika rapporter från olika organisationer har i flera år tagit upp problemet med avgifter som tas ut i skolan. Nyligen var det Rädda Barnens barnfattigdomsrapport, där de bland annat säger att barn i skolan diskrimineras och kräver att skolan ska göras helt avgiftsfri. Vänsterpartiet har drivit samma krav, inte för att vi tycker att det är dåligt att barn får gå på teater eller åka på skidresa utan för att grundskolan är obligatorisk. Därmed ska ingen behöva avstå från delar i utbildningen för att de inte har råd med avgifterna. Precis som Rädda Barnen tror jag inte att just det här skulle minska fattigdomen, men ändå mildra den utsatthet och det utanförskap som många barn känner. Jag är medveten om klasskillnaderna. Därför kämpar jag också för att minska de stora inkomstskillnader vi har. Men barn som lever i ekonomisk utsatthet känner av det i sin vardag på olika sätt. Men låt oss åtminstone göra skolan till en frizon för de här barnen och låta dem få känna att de är med på samma villkor som alla andra. Vänsterpartiet har bland annat föreslagit att alla barn som går i skolan ska ha rätt till ett bio- eller teaterbesök per termin. Dessutom måste kommunerna omprioritera hur man fördelar sina resurser. Det finns ingen logik i att man satsar hundratusentals kronor på att marknadsföra sina skolor samtidigt som man säger sig inte ha råd att ge barnen simundervisning, lunch eller vad det nu kan vara. Men vad är det då som är så fel med att de föräldrar som vill och kan betala gör det? Nej, det kan tyckas att det inte ska vara något fel i det. Men jag vill inte ha ett samhälle där vi måste förlita oss på människors goda vilja och välgörenhet för att barnen ska ha en bra skola, få uppleva kultur, åka skridskor eller äta lunch. Herr talman! Jämställdheten har väl inte direkt varit den här regeringens starkaste signum. Senast i går kunde vi läsa om pengar som fryser inne, trots att vi vet att det finns en mängd satsningar att göra på det här området. Skolministern har inte heller visat något större engagemang, mer än att han oroats över skillnaderna i pojkars och flickors studieresultat. Jag ser lite fler problemområden än så. Det handlar om hur aktuella läroböcker fortfarande in på 2000-talet ger en stereotyp bild av kvinnor och män. Det är skrämmande och oacceptabelt att skolan i stället för att bryta könsrollsmönstren ofta i stället konserverar desamma. Den satsning som vi tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet genomdrev förra året, som innebar att kommunerna skulle utbilda en genuspedagog, var bra men inte tillräcklig. De kommuner som har utbildat genuspedagoger har inte alla gånger förmått att använda sig av denna kompetens, då de flesta fortsätter hundraprocentigt på sina ursprungliga tjänster. Det här är ett slöseri med en kunskap som är nödvändig för att vi ska nå ett jämställt samhälle. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att stärka unga kvinnor genom att bland annat vilja erbjuda tjejer från år 7 feministiskt självförsvar. Det har fått nästan alla partier att slå bakut, och i debatten har det tolkats som att Vänsterpartiet vill lära tjejer att slåss. Därför drog jag lite på smilbanden när jag i helgen läste om moderatkvinnornas förslag om att tillåta pepparsprej i självförsvarssyfte. Det ska alltså vara okej att använda sig av vapen, men inte att lära sig hur man mentalt, verbalt och fysiskt kan försvara rätten till sin egen kropp. Feministiskt självförsvar handlar om just detta att faktiskt lära sig det som borde vara självklart, att bara jag äger rätten till min kropp. Men det handlar också om att kunna hantera och övervinna den vardagsrädsla som alltför många tjejer lever med och som begränsar våra liv. Det handlar om att med kroppsspråk och röst ta plats och kunna markera vad som är okej eller inte och slutligen veta hur man gör för att ta sig ur en situation om man skulle råka bli överfallen. Det man också lär sig på feministiskt självförsvar är att inte använda sig av eller känna alltför stor tilltro till tillhyggen, eftersom de lätt kan användas emot en själv eller inte fungerar som man hade tänkt sig, vilket kan försätta en i en än svårare och farligare situation. Herr talman! Vart tredje barn lider ofta av smärta, var rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet i måndags. Det handlar om barn i skolåldern mellan 6 och 13 år. Det som är vanligast förekommande och återkommande är huvudvärk och magont. Andra rapporter har också visat på hur den psykiska ohälsan ökar bland unga. Som jag sade tidigare har elevhälsan varit ett område som man skurit ned på. Trots att det står föreskrivet i skollagen att det ska finnas skolläkare och skolsköterska är det mycket olika hur det i verkligheten ser ut. Förutom att skollagen även borde inrymma kategorier som kurator och psykolog vill vi att det ska tas fram ett nyckeltal för hur många elever som det ska gå på till exempel en kurator. Jag har träffat kuratorer som ensamma har 1 000 elever fördelade på sex olika skolor. Det säger sig självt att en sådan kurator omöjligt kan vara tillgänglig för alla elever. Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga som hållits i periferin, nämligen fritidshemmen. Det är beklämmande när man läser att barngrupperna fortsätter att växa, från att redan vara alldeles för stora till att bli än större. Jag har i tidigare debatter tagit upp problemen med att kunna driva en vettig verksamhet när man är två fritidspedagoger på 43 barn. Det är ett omöjligt uppdrag. Utskottsmajoriteten hänvisar till skollagen och skriver i betänkandet: "Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen med utgångspunkt i varje barns behov." Det är fint; det köper jag. Men hur har ni tänkt göra för att leva upp till lagen? Barngrupperna växer som sagt. Det går i dag 19,5 barn per anställd. Detta kan jämföras med hur det såg ut för tio år sedan då fördelningen var 12 barn per anställd. Det här betänkandet behandlar många motioner som spänner över en mängd områden. Jag har inte berört alla här. En del frågor, som betygen, har vi haft uppe till debatt många gånger tidigare. Jag tror att vårt ställningstagande är väl känt. Andra frågor kommer man utifrån svaren i utskottets betänkande att få tillfälle att återkomma till. Det gäller elevinflytande och skolbibliotek - inte minst när och om regeringen lägger fram förslag till ny skollag. Med det vill jag yrka bifall till reservationerna 17, 49, 73 och 74.

Mats Pertoft (Mp)

Anf. 79 Mats Pertoft (Mp)

Herr talman! Vi ska åter debattera grundskolan. Jag vill till att börja med från Miljöpartiets sida yrka bifall till reservationerna 24 och 44. Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande kanske man ska minska voteringsbördan lite grann för ledamöterna. När jag har förberett mig för debatten och läst igenom svaren på de olika motionerna har jag frapperats lite av hur svaren blir. Jag har frågat mig vilket mandat den styrande majoriteten, alliansen, har fått av sina väljare. Jag har en lite annorlunda vinkel än de föregående två talarna, herr talman. Ordning och reda och kunskap har varit ledord inom alliansen. Man säger att man har vunnit väljarnas förtroende och fått mandat när det gäller skolan. Men har man verkligen fått mandat att beskära valfrihet och alternativa pedagogiker och minska elevinflytandet? Det är bitar av mångfald som, i alla fall för mig, har varit bland det viktigaste i svensk skolpolitik och gjort oss unika. Det är inte unikt att prata om ordning och reda och kunskap; det gör man i de flesta länder. Jag vill absolut inte förringa betydelsen av ordning och reda. Har man själv stått inför till exempel en åttondeklass i grundskolan och känt behovet av att göra sin röst hörd vet man att det inte alls alltid är så ordentligt och tyst som man skulle vilja, så visst behövs det ordning och reda. För att skapa det ska vi ha bra utbildade lärare med kunskap om hur man får fram det. Men för mig är det viktiga i svenska skolan, och det unika när jag diskuterar med människor från andra länder, att vi har en skola med individuella alternativ, lokalt inflytande och mångfald inom ramen för det offentligt finansierade. Hos oss får detta plats inom samma hus när alla andra länder lägger det utanför i olika privatfinansierade alternativ där man måste ha en stor plånbok för att ha råd med det. Jag har tagit upp det många gånger här, och gång på gång blir jag besviken. Jag möter det även hos väljarna. De kan inte riktigt förstå varför en regering som har gått till val på individualitet och mångfald - den skolpolitik man förknippar med de fyra allianspartierna - beskär, likställer och kör in i samma smalspår. Jag har svårt att förstå och förlika mig med den politik som utbildningsministern kör och som han har stöd för i de andra partierna. Det är detta som gör det så viktigt med blocköverskridande överenskommelser i framtiden, särskilt när skollagen kommer upp på bordet. Nu döljs den i någon sorts beredningsarbete. Jag hoppas att ni förhandlar för fullt. Om ni inte gör det borde ni göra det, för i många av motionssvaren hänvisas det hela tiden till arbetet med skollagen. Jag hoppas att de fyra borgerliga partierna står upp för mångfalden, för det individuella valet och för det lokala inflytandet och inte faller till föga för ett förstatligande av skolan där man blandar ihop tillsyn och huvudmannaskap till en enda röra och i likställdhetens namn tar bort olikheterna. Det spännande med den svenska modellen är att vi under de sista 10-15 åren har lyckats skapa mångfald innanför ett system som annars har kritiserats för att vara för monolitiskt. Det är detta som gör människor från andra länder förvånade när man förklarar det svenska skolsystemet, nämligen att vi har lokalt inflytande, elevinflytande och många fristående alternativ inom ramen för det offentligt finansierade. Jag blir därför bekymrad när jag läser svaren på motionerna. Jag ser ansatser till och risker för att vi är på väg tillbaka till det monolitiska och till enspårigheten med mindre lokalt inflytande. Det borde, herr talman, egentligen gå motsatt väg. Därför hoppas jag att vi kan hitta vägar att så att den nya skollagen, när den en gång når dagens ljus, kan beslutas av en bredare majoritet än enbart de fyra allianspartierna. Från Miljöpartiet har vi flera gånger signalerat att vi vill detta. Vad vi prioriterar i våra motioner om grundskolan, och skälet till att jag lyfter fram denna fråga, är just detta. Vi vill ha ett utökat elev- och föräldrainflytande. Vi vill ha pedagogisk mångfald, även inom de kommunala skolorna. Vi vill ha möjligheten för eleverna att nå rättstrygghet och ompröva betyg till exempel. Samtidigt vill vi också förstärka tillsynsorganens rättigheter vad gäller de fristående skolorna. Det är märkligt när det gäller frågan om återkallande av tillstånd för friskolor. Regeringen tycker att frågan om förbud för mobiltelefoner är så viktig att den ska tas i förväg, innan skollagen kommer upp på bordet. Men när det gäller den mycket mer konkreta frågan om återkallande av tillstånd för friskolor som fått sitt tillstånd indraget av Skolverket kan man inte ta den i förväg. Jag tycker att det är en märklig prioritering. En fråga som i klassrummen egentligen är en icke-fråga som den om mobilerna är viktigare än att snabbt ordna att skolor som inte är bra kan stängas; det får ta sin tid. Vi har väckt dessa motioner för att vi är oroade över den tendens som vi ser inom svensk skolpolitik. Vi har väckt motionerna för att vi vill poängtera betydelsen av detta, och vi har väckt motionerna för att vi vill att det svenska skolsystemet ska fortsätta att härbärgera mångfald, alternativ och individuella möjligheter. Det är det som gör vårt land framgångsrikt i denna sektor, inte att dra in på detta.

Herr talman! Möjligtvis gjordes det en felsägning från Sofia Larsens sida. Ja, det handlar om just en timeout. Vi är på väg tillbaka - så är det. Jag skulle nog inte vilja säga att jag delar uppfattningen här och inte heller håller jag med om det som anförs i vårpropositionen. Också flera ekonomer säger att det har varit fel att i en högkonjunktur väldigt mycket satsa på skattesänkningar och sedan i en lågkonjunktur strama åt. Det är tvärtemot all ekonomisk politik och hur den borde bedrivas. Det viktiga när vi pratar om det här är satsningarna. När kommer de? Vilka satsningar kommer att nå skolorna? Kommer man att få möjlighet att minska klasstorleken? Kommer man att få möjlighet att anställa fler lärare? 150 miljoner kronor anförs som en jättesatsning, men så är det inte. Det stora numret i vårpropositionen är ju ytterligare sänkta skatter, inte att satsa på skolan. 150 miljoner kronor flyttas, som sagt, från ett annat konto. Ute på skolorna frågar man: När kommer det som utlovats? I Stockholm säger man: Det här är precis tvärtemot vad man sade i valrörelsen. Man skulle ju satsa på skolorna, inte dra ned och inte införa system som gör att det blir ännu mer orättvist - att de som har de tuffaste förutsättningarna får mindre resurser, medan de som har lättast för sig faktiskt får ännu mer resurser. Det var inte det man var ute i valrörelsen och sade. Det var inte det ni sade. När kommer alltså förändringarna? Ni pratar om speciallärarutbildning och sådant, och det kan väl vara bra. Men när kommer de lärarna ut? Jo, de kommer ut om fyra år. Vad händer under tiden? Vad säger ni ute på skolorna? Vad händer nu? Vad är det för satsningar som görs?

Sofia Larsen (C)

Anf. 92 Sofia Larsen (C)

Herr talman! Som en grundkurs i ekonomi kan jag säga att precis det som alliansregeringen gör ger bättre förutsättningar för att starta och driva företag. Det ger möjligheter till fler jobb. Om man ger möjligheten att det ska löna sig mer att arbeta ser vi - det är precis det som sägs - att fler kommer i arbete. Det gör att staten får mer pengar, vilket i sin tur gör att staten har råd att satsa på välfärd - det är som en kedja; det är precis vad som just nu händer. Marie Granlund har stora förväntningar och undrar vad som händer inom regeringen och skolpolitiken. Jag kan berätta om detta för Marie Granlund, om hon inte har läst regeringens budget fastän hon är skolpolitisk talesman för Socialdemokraterna. Jag kan tala om några delar av budgeten som kommer. Det kommer en läsa-räkna-skriva-satsning på närmare 900 miljoner. Satsningen på en modern lärlingsutbildning är 65 miljoner för 2008, på akademisk rektorsutbildning 50 miljoner 2008 och på speciallärarutbildning 15 miljoner. Vi satsar på åtgärdsprogram mot mobbning, på funktionshindrade elever och på fler lärare - det är en massa saker som ligger 2008, 2009 och 2010. Det är delar av det som alliansregeringen gör för att stärka och få fler elever att lyckas i svensk skola.

Herr talman! Om Margareta Pålsson uppskattade mitt anförande så mycket hoppas jag att hon också tar till sig de punkter där jag var väldigt kritisk mot den politik alliansen för. Jag vet inte om det är Folkpartiet som vilseleder alla andra tre partier i alliansen i skolpolitiken, men det verkar så utifrån det jag hör nu och det jag hörde från Sofia Larsen tidigare. När det gäller sanktionsmöjligheter är det antagligen inte så att Skolverket skulle stänga alla kommunala skolor i en kommun. Det handlar om enskilda skolor som är dåliga. Det är inte alla. Jag tycker att man ska behandla varje skola för sig. Margareta Pålsson har blivit mig svaret skyldig. Man är inte beredd att ge Skolverket de sanktionsmöjligheter de har efterlyst i åratal och som allianspartierna tidigare har sagt sig vilja ge, men nu förhalar till efter 2010 för att vänta på en skollag. Man var beredd att förbjuda mobiltelefoner, men inte att förbjuda dåliga skolor. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det handlar om att sätta elevers välmående på spel. Jag förutsätter att Margareta Pålsson, eftersom hon tog upp detta i sitt anförande, brinner för denna fråga. När kommer vi att se alliansen lägga fram ett samlat förslag om att utöka sanktionsmöjligheterna mot såväl friskolor som kommunala skolor?

Margareta Pålsson (M)

Anf. 105 Margareta Pålsson (M)

Herr talman! Det är skillnad på mobiltelefoner och skolor. Det vet vi alla. Men det finns ytterligare en skillnad. Förslaget om att ge möjlighet att ta ifrån elever mobiltelefoner var någonting som den gamla regeringen hade förberett och skickat ut på remiss. Det låg ett förslag färdigt i lådan. Det var bara att ta fram det och fatta beslut om det. Men det låg inget färdigt förslag om att stänga de dåliga skolorna. Det ska vi kanske tacka Miljöpartiet för, för då hade alla friskolor varit stängda i landet, eftersom de rödaste partierna ofta tycker att friskolor per definition är dåliga. Det finns en reservation från Miljöpartiet som jag skulle önska en kommentar om. Det kan jag inte få nu, men jag kan i alla fall nämna det. Det gäller reservation 31 om profilklasser. Det har vi moderater funderat på och motionerat om i många år. Vi vill gärna se profilklasser i alla ämnen, inte minst i matte och NO, där vi nu lider brist på begåvningar och intresserade elever. Jag uppfattar reservationen som att Miljöpartiet tycker att det är ett bra förslag. Därmed blir vi ännu fler som kan hylla ett sådant förslag när det kommer.

Fru talman! Ämnet är biologisk mångfald. Det är en av miljöpolitikens allra viktigaste frågor. Det handlar om att arterna och deras livsmiljöer till varje pris faktiskt måste värnas. Miljömålsrådet presenterade nyligen en utvärdering som bekräftar att miljöarbetet i Sverige visserligen går framåt men att det går för långsamt. Det gäller också området biologisk mångfald. Trots ökade insatser för att motverka den negativa utvecklingen fortsätter förlusten av biologisk mångfald. Det är möjligt att takten i den förlusten har minskat, men i dag pekar det mesta mot att vi inte kommer att lyckas hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010, vilket är en av målsättningarna i miljöpolitiken. Just det här betänkandet rör kanske inte de stora strategiska frågorna där den biologiska mångfaldens framtid avgörs, för där handlar det faktiskt ytterst om hur vår civilisation förhåller sig till naturen och naturresurserna, om industrisamhället och dess drivkrafter. Mycket talar för att vi har kommit till vägs ände. Vi måste tänka och handla annorlunda än vad vi har gjort sedan industrialismen tog fart. Det är egentligen bara för ett kort ögonblick sedan som det började. Ändå förefaller det som om detta korta ögonblick, som vi kallar industrialismen, på allvar utmanar våra livsbetingelser. Som jag sade rör det här betänkandet kanske inte just de politiskt existentiella frågorna, men det hindrar inte att det som behandlas här är viktigt, till och med mycket viktigt. Socialdemokraterna har i ett särskilt yttrande fört fram kritik mot regeringen i en fråga som vi trodde avgjordes redan i höstas i samband med budgetbehandlingen. Den kritiken riktar sig mot att riksdagsmajoriteten i höstas skar ned resurserna för åtgärder för biologisk mångfald. Det gjorde man, paradoxalt nog, med hänvisning till just svårigheterna att uppnå miljömålet när det gäller levande skogar. Regeringen och sedan majoriteten resonerade bakvänt på den tiden, ska jag säga. Eftersom priset på skogsfastigheter stigit skulle det inte gå att skydda så mycket mark som målsättningen innebar. Därför ville man, som det hette i propositionen, anpassa områdesskyddet till en lägre kostnadsnivå. Ni hör själva att det låter bakvänt. Sedan skulle man i ett senare skede, efter att ha dragit in 50 miljoner, återkomma med idéer om hur områdesskyddet skulle kunna utvecklas och ändå bli billigare. Jag är glad åt att jag i dag kan konstatera att vår kritik i det särskilda yttrandet inte längre är aktuell. Regeringen har tagit sitt förnuft till fånga. Till de få skarpa förslagen i årets vårproposition och tilläggsbudget hör just att de 50 miljonerna läggs tillbaka. Vi förutsätter därmed att också utskotts- och riksdagsmajoriteten tar sitt förnuft till fånga lagom till dess att vi ska fatta beslut i frågan senare i vår. Nu får man ju aldrig vara riktigt glad. En miljöinsats ska nämligen betalas av en annan miljöinsats. Det blir i stället 50 miljoner kronor mindre att använda för sanering och återställning av förorenade markområden. Det här är faktiskt ett aktuellt ämne. Jag såg i morse på tv hur man nu skyfflar bort enorma jordmassor från Teckomatorp i Skåne där BT Kemi för många år sedan begick sina miljöbrott. Detta är alltså också ett viktigt område, saneringen av förorenad mark. Det kommer att behövas. Det finns många markområden kvar som behöver saneras. Det kan ju vara lite utmanande att ta pengar från ett miljöområde och lägga på ett annat. Man kanske kunde ha hittat det någon annanstans. Fru talman! En av de frågor som behandlas i det här betänkandet handlar om den spanska skogssnigeln, vanligen kallad mördarsnigel. Det är ett litet djur, och för alla som inte mött snigeln är det en till synes liten fråga. Jag tror till och med att det finns de som tycker att det är lite komiskt när den hamnar på den politiska nivån. Men det är inte komiskt om man har snigeln i trädgården. Det är lätt att hålla sig för skratt. Det här är en stor fråga, inte minst för många trädgårdsägare, koloniägare, trädgårdsälskare och fritidsodlare över huvud taget. Men än så länge är det inte ett jätteproblem för de areella näringarna eller för jordbruksföretagen. Vi socialdemokrater kräver i vår reservation att vi ska skaffa oss en nationell strategi eller en handlingsplan för att vi bättre ska kunna bemästra de problem som skogssnigeln har fört med sig. Det handlar om bekämpningsmetoder, forskning, erfarenhetsutbyte och informationsinsatser, naturligtvis. Jag ska med en gång säga att det här inte är en fråga där de partipolitiska eller ideologiska skiljelinjerna är alltför stora, om de över huvud taget finns. I varje fall borde de inte finnas. Vi borde kunna bli överens på den här punkten. Jag skulle möjligen, om jag ändå ska ägna mig åt partipolitisk polemik, kunna säga att regeringen och riksdagsmajoriteten är lite för tillbakalutad. I majoritetstexten säger man att utskottet förutsätter att berörda näringar tillsammans med forskningsinstitutioner och andra prioriterar detta arbete. Problemet är väl då att de som har drabbats tycker att det händer alldeles för lite och att ingen tar riktigt ansvar för problematiken. Jag tror, och det är fler som tror det, att skälet till att frågan hittills inte har tagits riktigt på det allvar som man borde ta den på är att det framför allt är fritidsodlare, villaträdgårdar och inte kommersiella verksamheter som har drabbats. Nu finns det i och för sig rapporter om växande problem, bland annat i vallodling. Det kan möjligen vara en ytterligare utgångspunkt för att ta ett grepp om frågan. Vad är det då för åtgärder vi skulle vilja se? Vi skulle framför allt vilja se att det tydligare pekas ut en ansvarig myndighet. Man kan säga att det finns ansvariga myndigheter, men det vi hör från dem som har drabbats är att när de ringer eller vill ha hjälp bollas frågan från den ena till den andra. Vi skulle naturligtvis vilja se forskningsinsatser. Det handlar om att formulera forskningsprojekt och att finansiera dem. I dag är det svårt att få pengar till den här typen av forskning, i varje fall från forskningsråden, för att det är tillämpad forskning. Den är så väldigt praktiskt inriktad i stället för att vara mer kunskapssökande. Vi skulle vilja se att man organiserar ett samarbete med fritidsodlarna som ytterligare ett exempel på vad som skulle kunna ingå i en plan. Det handlar om att dra nytta av den här folkrörelsen, av människor som odlar och låta dem vara med när det gäller att inhämta information, samla information och erfarenheter, dra slutsatser och sedan naturligtvis återföra informationen till bland annat fritidsodlarna men också till andra. Vi skulle kanske vilja se att man ställer lite större krav på plantskolor och kommersiella verksamheter att rapportera förekomster och hindra vidarespridning av spansk skogssnigel. Jag ska inte ta flera exempel. Det är ju inte vi - vi har inte de resurserna heller - som ska fördjupa oss på den nivån. Det viktiga i det vi kräver är att vi skulle vilja se ett lite mer bestämt grepp från regeringens sida att ge myndigheterna i uppdrag att ta frågan på allvar. Framför allt fritidsodlare upplever att den inte tas riktigt på allvar. Fru talman! Vi har två reservationer i anslutning till det här betänkandet. Den andra reservationen handlar om behovet av en översyn av EG:s art- och habitatdirektiv och EG:s fågeldirektiv. Vi står naturligtvis bakom även den reservationen. Vi står inte jättelångt ifrån varandra där heller, ska jag säga och låta lite annorlunda kanske. Men vi skulle vilja se lite mer bestämda tag även på den punkten. Vi står bakom båda våra reservationer, men vi yrkar bara bifall till nr 1. (Applåder)

Rossana Dinamarca (V)

Anf. 130 Rossana Dinamarca (V)

Fru talman! Jag hade faktiskt inte tänkt nämna mördarsnigeln med ett enda ord här i kammaren i dag. Jag har nog med dem i trädgården. Men jag har förstått att den spanska skogssnigeln, alltså mördarsnigeln, är den viktigaste politiska frågan i dag, i alla fall att döma av mediernas intresse. Den är ett lysande exempel på vad som händer när ekosystemet rubbas och vi får in nya arter till vår biologiska mångfald, där den inte har några naturliga fiender. Om den ska bekämpas med hjälp av nematoder, det vill säga rundmaskar, vet jag inte. Jag är tveksam till det, eftersom det också kan rubba den ekologiska balansen. Mycket kan jag hålla regeringen ansvarig för men kanske inte för att just ha importerat mördarsniglarna, men jag vill inte vara raljant, för det är ingen annan som har påstått det heller. Men jag tror att vi inte ska drabbas av panik och kanske göra ont värre innan vi är säkra på att rundmaskarna inte kommer att göra mer skada än nytta, så lite mer forskning kanske behövs. Fru talman! I regeringens vårproposition står att läsa att biologisk mångfald är en av hörnstenarna i regeringens miljöpolitik. Det är det inte många som skulle skriva under på. Det måste i så fall vara en liten, liten sten. Men det verkar mycket riktigt vara så att den står i ett hörn, bortglömd för det mesta, avdammad när kritiken mot regeringens bristande insatser för att stärka den biologiska mångfalden blir för stark. Efter att ha fått hård kritik för att ha dragit bort 50 miljoner från biologisk mångfald sätter regeringen nu tillfälligt tillbaka dem på anslaget för biologisk mångfald, men tar pengarna från kontot för Naturvårdsverket för att rena förorenade områden. Det betyder, som vanligt med den här regeringen, att det är miljön som får betala priset, för nu är det svårare att nå miljömålet Giftfri miljö. Jag lyssnade på en skoldebatt tidigare här i kammaren, och det var samma taktik där som här. Där sades det att det var 150 miljoner kronor från skolan som satsades, gamla pengar som togs från ett annat konto. Vi ska komma ihåg att på sikt minskar regeringen anslaget, jämfört med de tidigare anslagen till biologisk mångfald, med runt miljarden fram till 2010. Ointresset för biologisk mångfald visar sig också i skogspropositionen som regeringen nyligen presenterade. Till och med Dagens Nyheters ledarsida kallar regeringens skogspolitik för en politik åt skogen. I samma tidning kritiserade häromdagen 14 forskare, de flesta professorer, regeringens skogspolitik som de menar hotar den biologiska mångfalden. Forskarna skriver bland annat: "Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål." Fru talman! Jag kan upplysa om att det är fler än dessa 14 forskare som skäms. Jag skäms i alla fall också över den förda skogspolitiken. Trots att det inte är skogspolitiken som vi ska debattera här och nu, måste ämnet biologisk mångfald sättas in i ett större sammanhang. Det är ju inte bara den biologiska mångfalden i skogen som hotas. Det är också den som vi inte ser, den under havsytan. Men varför räkna torsk i Kattegatt när man kan räkna miljöbilar på landbacken? Så verkar regeringen resonera. Enligt UNEP:s nya rapport In Dead Water , som kom i år, står tre fjärdedelar av världens viktigaste fiskeområden under hård press från överfiske, destruktiva fiskemetoder, föroreningar, inversion av främmande arter och det varmare klimatet. 80 procent av korallreven kan vara borta inom några decennier. I det läget väljer regeringen att stadigt minska medlen till biologisk mångfald. Det är svårt att begripa sig på regeringens miljöpolitik. Kanske begriper inte regeringen den heller. Denna utveckling av miljöpolitiken är oacceptabel och ohållbar och måste hejdas. Vi vill bilda nya naturreservat för ytterligare 1,6 miljarder och fler så kallade naturvårdsavtal och biotopskyddsområden för 150 miljoner de kommande tre åren. Vi vill stoppa avverkningen av skogar med höga naturvärden, inte minst för att rädda våra sista kvarvarande gammelskogar. Den biologiska mångfalden i haven måste värnas. EU:s misslyckade fiskepolitik måste förändras, och den svenska regeringen måste driva på. Det räcker inte att jordbruksministern är glad för att få vara med på ett hörn och minska kvoter med en ynka procent hit och dit. Regeringen måste se till att kraftbolag bygger laxtrappor eller andra fungerande fiskvandringsvägar för att rädda lax och öring i våra vattendrag. Regeringen måste också stoppa utbyggnaden av den småskaliga vattenkraften, som regeringen nu har satt fart på genom att låta de gröna certifikaten också omfatta småskalig vattenkraft - försumbar ur energisynpunkt, men en katastrof för fisket och för den biologiska mångfalden. När det gäller marina skyddsområden har Sverige en väldigt låg andel skyddade havsområden. Bara 2 procent av vår ekonomiska zon är skyddad, att jämföra med Tysklands 46 procent. Låt vara att Tyskland inte har lika lång kust som Sverige, men ändå. Vi har inte ett enda marint reservat i vår ekonomiska zon. Jag tycker att ett rimligt mål bör vara att vi har minst två marina reservat i vår ekonomiska zon, ett utanför östkusten och ett utanför västkusten, senast 2010. Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att vi ska vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation 2.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 116 Christer Nylander (Fp)

Rossana Dinamarca (V)

Anf. 117 Rossana Dinamarca (V)

Christer Nylander (Fp)

Anf. 118 Christer Nylander (Fp)

Beslut

Beslut: 2008-04-17

74 förslagspunkter, 64 acklamationer, 10 voteringar

Webb-tv: Beslut

17 april 2008

Protokoll med beslut

2008-04-17

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Skolstart

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub566 yrkandena 12 och 13.

Reservation 1 (mp)

2. Antagningsprov vid urval

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub353 yrkande 12.

Reservation 2 (v)

3. Närhetsprincipen i grundskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub353 yrkande 13.

Reservation 3 (v)

4. Skolans värdegrund

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub285, 2007/08:Ub306 yrkande 2, 2007/08:Ub349, 2007/08:Ub407, 2007/08:Ub482, 2007/08:Ub488, 2007/08:Ub516 yrkande 1 och 2007/08:Ub536.

Reservation 4 (s)
Reservation 5 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (s)
s	0	100	0	30
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	0	18	4
mp	15	0	0	4
Totalt	156	100	18	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Jämställdhet i skolors kvalitetsredovisningar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub511 yrkande 8.

Reservation 6 (s)

6. Avgiftsfri undervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub283, 2007/08:Ub345, 2007/08:Ub445, 2007/08:Ub479 och 2007/08:Ub506.

Reservation 7 (s)

7. Avgiftsfria måltider

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Fi268 yrkande 2.

Reservation 8 (v)

8. Skolavslutningar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub307.

9. Skolskjuts

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub339, 2007/08:Ub374 och 2007/08:Ub566 yrkande 25.

Reservation 9 (mp)

10. Ansvaret för skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub225, 2007/08:Ub259 och 2007/08:Ub387.

11. Särskild statlig satsning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub511 yrkande 3.

Reservation 10 (s)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 10 (s)
s	0	101	0	29
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	0	18	4
mp	15	0	0	4
Totalt	156	101	18	74
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Anmälningsplikt för skolpersonal

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub543.

Reservation 11 (s)

13. Elev- och föräldrainflytande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub305 yrkande 9, 2007/08:Ub361, 2007/08:Ub372, 2007/08:Ub396, 2007/08:Ub535 och 2007/08:Ub566 yrkandena 15, 17 och 19.

Reservation 12 (s)
Reservation 13 (v)
Reservation 14 (mp)

14. Friskolorna som del av det gemensamma skolväsendet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub301, 2007/08:Ub359, 2007/08:Ub466 och 2007/08:Ub511 yrkande 1.

Reservation 15 (s)

15. Nationell minoritetsskola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub400 och 2007/08:Ub475.

16. Skärpta regler för godkännande av friskola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub277, 2007/08:Ub367 och 2007/08:Ub523.

17. Kommunernas inflytande över friskoleetablering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub218, 2007/08:Ub353 yrkande 3, 2007/08:Ub366, 2007/08:Ub398, 2007/08:Ub401, 2007/08:Ub471, 2007/08:Ub509, 2007/08:Ub511 yrkande 10 och 2007/08:Ub521.

Reservation 16 (s)
Reservation 17 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 17 (v)
s	0	1	100	29
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	18	0	4
mp	13	0	1	5
Totalt	154	19	101	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Tydligare konsekvensbeskrivningar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub353 yrkande 4.

Reservation 18 (v)

19. Skolverkets bedömning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub353 yrkande 5 och 2007/08:Ub516 yrkande 2.

Reservation 19 (s, v)

20. Stopplag för etablering av friskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub353 yrkande 1.

Reservation 20 (v)

21. Avgift för Skolverkets prövning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub353 yrkande 2.

Reservation 21 (v)

22. Privatisering av kommunala skolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub203, 2007/08:Ub353 yrkande 7 och 2007/08:Ub505.

Reservation 22 (s)
Reservation 23 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 22 (s)
s	0	100	0	30
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	17	0	0	11
kd	17	0	0	7
v	0	0	18	4
mp	14	1	0	4
Totalt	154	101	18	76
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Ersättning till fristående skolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub219, 2007/08:Ub269, 2007/08:Ub353 yrkande 10 och 2007/08:Ub467.

Reservation 24 (v)

24. Överskott i verksamheten

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub353 yrkande 9 och 2007/08:Ub511 yrkande 11.

Reservation 25 (s)
Reservation 26 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 25 (s)
s	0	101	0	29
m	80	0	0	17
c	25	0	0	4
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	0	18	4
mp	13	2	0	4
Totalt	153	103	18	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

25. Tillsyn av fristående skolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub249, 2007/08:Ub255, 2007/08:Ub403, 2007/08:Ub456, 2007/08:Ub458 och 2007/08:Ub511 yrkande 9.

Reservation 27 (s)

26. Återkallande av godkännande

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub353 yrkande 6, 2007/08:Ub483 och 2007/08:Ub516 yrkande 3.

Reservation 28 (s, v)
Reservation 29 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 29 (mp)
s	0	0	100	30
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	0	18	4
mp	0	15	0	4
Totalt	141	15	118	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

27. Alternativa läroplaner och kursplaner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub566 yrkandena 5 och 6.

Reservation 30 (mp)

28. Profilklasser m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub566 yrkandena 7 och 9.

Reservation 31 (mp)

29. Nationell timplan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub566 yrkande 11.

Reservation 32 (mp)

30. Pedagogisk mångfald

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub216 och 2007/08:Ub566 yrkande 14.

Reservation 33 (mp)

31. Modern teknik i undervisningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub317.

Reservation 34 (s)

32. Kunskapsmål

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub511 yrkande 4.

Reservation 35 (s)

33. Nationella prov

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub273 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Ub511 yrkande 5 och 2007/08:Ub566 yrkande 10.

Reservation 36 (s)
Reservation 37 (mp)

34. Läxläsning i skolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub511 yrkande 13 och 2007/08:Ub531.

Reservation 38 (s)

35. Individanpassad undervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub315, 2007/08:Ub347, 2007/08:Ub362, 2007/08:Ub480 och 2007/08:Ub566 yrkandena 1 och 2.

Reservation 39 (mp)

36. Stöd till elevskyddsombud

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub305 yrkande 4 och 2007/08:Ub566 yrkande 18.

Reservation 40 (v)
Reservation 41 (mp)

37. Pojkars och flickors studieresultat

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub566 yrkande 35 och 2007/08:A402 yrkande 36.

Reservation 42 (mp)

38. Betyg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub371, 2007/08:Ub393 och 2007/08:Ub566 yrkandena 8, 28 och 29.

Reservation 43 (mp)

39. Omprövning av betyg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub566 yrkande 30.

Reservation 44 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 44 (s, v, mp)
s	0	99	1	30
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	18	0	4
mp	0	15	0	4
Totalt	141	132	1	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

40. Lärare m.fl.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub508, 2007/08:Ub511 yrkande 6, 2007/08:Ub519 och 2007/08:Ub566 yrkande 34.

Reservation 45 (s)
Reservation 46 (mp)

41. Skolledare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub511 yrkande 7.

Reservation 47 (s)

42. Studie- och yrkesvägledning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub498 yrkande 6.

Reservation 48 (s)

43. Genuspedagoger

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub306 yrkande 3 och 2007/08:Ub566 yrkande 32.

Reservation 49 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 49 (s, v, mp)
s	1	100	0	29
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	18	0	4
mp	0	15	0	4
Totalt	142	133	0	74
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

44. Kompetensutveckling av lärare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:So335 yrkande 31, 2007/08:Ub212 yrkande 3, 2007/08:Ub274 yrkandena 2-4, 2007/08:Ub281, 2007/08:Ub340 yrkande 3, 2007/08:Ub388 yrkandena 2 och 3, 2007/08:Ub422 yrkande 1 och 2007/08:Ub566 yrkande 36.

Reservation 50 (v, mp)

45. Läromedel

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:So294 yrkande 8, 2007/08:Ub212 yrkande 1, 2007/08:Ub330 yrkande 4, 2007/08:Ub404, 2007/08:Ub413 och 2007/08:Ub422 yrkande 6.

Reservation 51 (v, mp)

46. Sponsring

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub224 yrkandena 1 och 2.

Reservation 52 (v)

47. Skolbibliotek

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr232 yrkande 2, 2007/08:Kr281 yrkande 7 och 2007/08:Ub369.

Reservation 53 (s)
Reservation 54 (v)

48. Litteraturen i skolundervisningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub338 och 2007/08:Ub493.

49. Elevhälsa

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub236, 2007/08:Ub305 yrkandena 7 och 8, 2007/08:Ub354, 2007/08:Ub426, 2007/08:Ub461, 2007/08:Ub485, 2007/08:Ub494, 2007/08:Ub518 och 2007/08:Ub527.

Reservation 55 (v)

50. Kost och motion

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub262 yrkande 1, 2007/08:Ub270, 2007/08:Ub368, 2007/08:Ub385 yrkande 1, 2007/08:Ub392 och 2007/08:Ub566 yrkande 20.

Reservation 56 (mp)

51. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:So295 yrkande 17 och 2007/08:Ub563.

Reservation 57 (v)

52. Konflikthantering, m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub376, 2007/08:Ub406 och 2007/08:Ub524.

53. ANT-undervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:So316 yrkande 3, 2007/08:Ub320 och 2007/08:Ub424.

54. Elevernas skolmiljö

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub287, 2007/08:Ub305 yrkande 5 och 2007/08:Ub566 yrkande 26.

Reservation 58 (v)
Reservation 59 (mp)

55. Nationellt statistikregister

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub305 yrkande 1.

Reservation 60 (v)

56. Buller

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub298 och 2007/08:Ub566 yrkande 24.

Reservation 61 (mp)

57. Elever med funktionshinder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub305 yrkande 6, 2007/08:Ub353 yrkande 8, 2007/08:Ub383 och 2007/08:Ub419.

Reservation 62 (v)

58. Elevskyddsombud

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub305 yrkandena 2 och 3, 2007/08:Ub457 och 2007/08:Ub566 yrkandena 21-23.

Reservation 63 (v)
Reservation 64 (mp)

59. Kultur- och musikskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr281 yrkandena 4-6, 2007/08:Ub256 och 2007/08:Ub542 yrkande 1.

Reservation 65 (s)
Reservation 66 (v)

60. Vissa inslag i undervisningen i svenska

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub227 och 2007/08:Ub348.

61. Modersmål

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub280, 2007/08:Ub284, 2007/08:Ub453 och 2007/08:Ub566 yrkande 31.

Reservation 67 (s)
Reservation 68 (mp)

62. Idrott

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub201, 2007/08:Ub208, 2007/08:Ub233, 2007/08:Ub235, 2007/08:Ub237, 2007/08:Ub240, 2007/08:Ub291, 2007/08:Ub318, 2007/08:Ub394, 2007/08:Ub473, 2007/08:Ub476, 2007/08:Ub528 och 2007/08:Ub568.

63. Hem- och konsumentkunskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub202, 2007/08:Ub253, 2007/08:Ub385 yrkande 2, 2007/08:Ub501 och 2007/08:Ub567.

64. Sex och samlevnad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub290, 2007/08:Ub330 yrkande 5, 2007/08:Ub358, 2007/08:Ub498 yrkande 13 och 2007/08:Ub537 yrkandena 2 och 3.

65. HBT-frågor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:U304 yrkande 4, 2007/08:So335 yrkande 32, 2007/08:Ub422 yrkandena 2-5 och 2007/08:Ub566 yrkande 37.

Reservation 69 (v, mp)

66. Naturskolor och utomhuspedagogik

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub557 yrkandena 1, 3 och 4 samt 2007/08:Ub566 yrkande 27.

Reservation 70 (mp)

67. IT-kunskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju237 yrkande 2, 2007/08:Ub234, 2007/08:Ub360, 2007/08:Ub464 och 2007/08:T548 yrkande 7.

Reservation 71 (v)

68. Skola och näringsliv

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Fi240 yrkande 3, 2007/08:Sk276 yrkande 1, 2007/08:Sk319 yrkande 1, 2007/08:Ub264, 2007/08:Ub435 och 2007/08:Ub447.

69. Artkunskap

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub451.

Reservation 72 (mp)

70. Feministiskt självförsvar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub306 yrkande 1.

Reservation 73 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 73 (v)
s	101	0	0	29
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	18	0	0	10
kd	17	0	0	7
v	0	18	0	4
mp	14	1	0	4
Totalt	256	19	0	74
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

71. Ämnesfrågor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub206, 2007/08:Ub220, 2007/08:Ub228, 2007/08:Ub246, 2007/08:Ub309, 2007/08:Ub322, 2007/08:Ub340 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Ub391, 2007/08:Ub411, 2007/08:Ub420, 2007/08:Ub561 och 2007/08:Ub569 yrkandena 1 och 2.

72. Rätt till fritidshem

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub229 yrkandena 1 och 2.

Reservation 74 (v)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 74 (v)
s	100	1	0	29
m	80	0	0	17
c	26	0	0	3
fp	17	0	0	11
kd	17	0	0	7
v	0	18	0	4
mp	15	0	0	4
Totalt	255	19	0	75
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

73. Utveckla kvaliteten på fritidshemmen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ub389, 2007/08:Ub511 yrkande 12 och 2007/08:Ub534.

Reservation 75 (s)

74. Aktivitets- och läxläsningssatsningar på fritidshem

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub511 yrkande 14.

Reservation 76 (s)

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om grundskolan (UbU11)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om grundskolan (UbU11)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Skolstart

2. Antagningsprov vid urval

3. Närhetsprincipen i grundskolan

4. Skolans värdegrund

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Jämställdhet i skolors kvalitetsredovisningar

6. Avgiftsfri undervisning

7. Avgiftsfria måltider

8. Skolavslutningar

9. Skolskjuts

10. Ansvaret för skolan

11. Särskild statlig satsning

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Anmälningsplikt för skolpersonal

13. Elev- och föräldrainflytande

14. Friskolorna som del av det gemensamma skolväsendet

15. Nationell minoritetsskola

16. Skärpta regler för godkännande av friskola

17. Kommunernas inflytande över friskoleetablering

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Tydligare konsekvensbeskrivningar

19. Skolverkets bedömning

20. Stopplag för etablering av friskolor

21. Avgift för Skolverkets prövning

22. Privatisering av kommunala skolor

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Ersättning till fristående skolor

24. Överskott i verksamheten

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

25. Tillsyn av fristående skolor

26. Återkallande av godkännande

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

27. Alternativa läroplaner och kursplaner

28. Profilklasser m.m.

29. Nationell timplan

30. Pedagogisk mångfald

31. Modern teknik i undervisningen

32. Kunskapsmål

33. Nationella prov

34. Läxläsning i skolan

35. Individanpassad undervisning

36. Stöd till elevskyddsombud

37. Pojkars och flickors studieresultat

38. Betyg

39. Omprövning av betyg

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

40. Lärare m.fl.

41. Skolledare

42. Studie- och yrkesvägledning

43. Genuspedagoger

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

44. Kompetensutveckling av lärare

45. Läromedel

46. Sponsring

47. Skolbibliotek

48. Litteraturen i skolundervisningen

49. Elevhälsa