Gymnasieskolan

Anf. 57 Lars Püss (M)

Fru talman! En bra utbildning som ser till att våra egna förmågor tas fram och utvecklas - en utbildning som leder till jobb och att man fungerar som en god samhällsmedborgare - är en av de bästa gåvor vi kan ge våra barn. Så skulle jag önska att det var, men tyvärr ser det inte ut på det viset. Alltför många elever klarar inte av grundskolan med fullständiga betyg, och ännu färre klarar gymnasiet. Denna utveckling måste vi få stopp på.

Moderaterna vill bygga en skola där alla elever sporras till framgång. Vi vill ha lärare som agerar som tydliga ledare i klassrummet och som uppmuntrar elevernas nyfikenhet när det gäller att inhämta kunskap och prestera goda resultat.

En stark skola möjliggör för alla barn att få en gemensam bas av kunskap och värderingar, oavsett bakgrund. Det möjliggör klassresor. Det lägger också grunden för studier på universitetsnivå och forskning för ett framtidsinriktat näringsliv i Sverige. En stark skola ger oss människor möjligheten att både vara fria och fatta egna beslut och att ingå i en större gemenskap. Det är en moderat skola för Sverige.

Gymnasiet står för en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. Samtidigt visar statistik från Skolverket att 17 100 elever, motsvarande 15,6 procent av de elever som gick ut årskurs 9 våren 2019, inte blev behöriga till gymnasiet. Detta är ju helt förödande om man skriver under på vår strävan att det ska gå att göra en klassresa i Sverige. Utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning har särskilt svårt att få ett första jobb, vilket i många fall leder till ett långvarigt bidragsberoende.

Gymnasieskolan lider också av matchningsproblem, med allt färre som väljer yrkesprogram, trots att yrkeselever är mycket efterfrågade på arbetsmarknaden. Därför krävs utökade insatser för att underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden och stärka gymnasieskolans bidrag till kompetensförsörjningen, främst inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft.

Visserligen är inte alla dörrar stängda för dessa ungdomar. För de elever som inte når behörighet till gymnasiet finns möjlighet att läsa vidare på ett av de fem introduktionsprogrammen. Läsåret 2018/19 läste över 50 000 elever på ett introduktionsprogram. Resultaten visar att få av de elever som påbörjar något av dessa program har slutfört en gymnasieutbildning med examen efter fem år. Detta är ett slöseri för såväl samhället som den enskilda individen.

Fler unga och nyanlända måste få en bättre möjlighet till en bättre start i vuxenlivet. Därför behöver introduktionsprogrammen reformeras. I stället för dagens illa fungerande introduktionsprogram ska introduktionsprogrammens syfte och tillgänglighet renodlas. I huvudsak bör det finnas två inriktningar: en studieförberedande, där syftet är att nå gymnasieexamen, och en yrkesskola, där det främsta syftet är goda språkkunskaper och att eleven ska få en relevant yrkesutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Samtidigt ska introduktionsprogrammen inte stänga några dörrar. Tvärtom ska det finnas en flexibilitet mellan systemen. Det ska alltid gå att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet och, om man blir behörig, växla över till ett gymnasieprogram. På detta sätt blir den nya yrkesskolan både en första väg in i ett yrke och en brygga till vidare fördjupning och studier.

Fru talman! Av de elever som invandrat till Sverige efter skolstart blev färre än hälften behöriga till gymnasiet läsåret 2016/17. Av de elever som Skolverket definierar som nyinvandrade och som har varit i Sverige kortare tid än fyra år blev färre än var tredje elev behörig. Erfarenheten visar att mycket få av dessa elever kommer att klara av att läsa in en hel gymnasieutbildning men också att introduktionsprogrammen inte fungerar så som det var tänkt. Därför vill vi att det, vid sidan av dagens treåriga nationella gymnasieprogram, ska inrättas en tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå där fokus ligger på yrkesämnen och, för nyanlända, svenska. Det ska alltid gå att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet och, om man blir behörig, växla över till ett gymnasieprogram.

För att bättre matcha elever mot nischade yrkesområden där det råder brist på utbildad arbetskraft vill vi moderater se en ökad satsning på branschskolor. Detta ger företag en möjlighet att i egen regi, eller tillsammans med en befintlig skola, utforma en yrkesutbildning efter branschens kompetensbehov.

Vidare finns det behov av att lärlingsutbildningen och den gymnasiala lärlingsanställningsformen utvecklas. Branschskolorna ska kunna finnas på strategiskt utvalda platser i landet och fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna med den senaste utrustningen kan samlas. Samtidigt som branschskolor byggs ut är det viktigt att studie- och yrkesvägledningen förbättras för att elever ska kunna göra bättre och mer informerade gymnasieval samt bryta den negativa trenden vad gäller val till yrkesutbildningar.

När det gäller undervisningstiden på gymnasiet konstaterade Gymnasieutredningen att antalet undervisningstimmar är lågt, och många elever vittnar om många håltimmar och lärarlösa lektioner. Lärarnas Riksförbund konstaterar att för deras lärare kan undervisningstiden variera med upp till 30 procent mellan skolor för samma kursinnehåll. Detta är såklart inte acceptabelt.

Typvärdet motsvarar 86 timmar per 100-poängskurs, vilket motsvarar en undervisningstid på ungefär 20 timmar i veckan. Detta ligger i linje med den garanterade undervisningstiden, som motsvarar 2 180 timmar för de högskoleförberedande programmen och 2 430 timmar för yrkesprogrammen. Sverige kan inte förvänta sig att nå högre resultat utan att öka antalet undervisningstimmar. Moderaterna vill därför att en utredning initieras för att säkerställa att alla gymnasieelever får den undervisningstid de har rätt till.

Fru talman! Det sista området jag vill lyfta fram är entreprenörskap i skolan. Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syfte att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung företagsamhet bidrar till att barn och unga får möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, sin företagsamhet och sitt entreprenörskap. Praktisk övning i entreprenörskap har många goda effekter. Det leder till att fler senare i livet startar företag, ökar kvaliteten på de startade företagen och bidrar till att fler kvinnor startar företag tidigare än genomsnittet. Därför anser vi att alla skolor ska kunna erbjuda sina elever utbildning om företagande och företagares villkor, exempelvis genom UF-företagande eller annan anordnare. Särskilt viktigt är det att sådana kurser ges på gymnasiets yrkesprogram där många elever startar företag efter sina gymnasiestudier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Slutligen, fru talman, ställer vi oss givetvis bakom alla våra parti- och kommittémotioner, men jag yrkar bifall till enbart reservation 1 under punkt 1.

(Applåder)

Anf. 58 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation 2.

Gymnasieskolans uppgift är att förbereda de framtida studenterna för kommande utbildningar på universitet och högskolor eller för att ta steget ut på arbetsmarknaden. Det vilar ett stort ansvar på landets gymnasieskolor att förvalta denna uppgift så bra som möjligt. Utan en god kunskapsgrund blir det svårt att ta till sig studier på hög nivå, och utan tillräckliga yrkeskunskaper blir steget in på arbetsmarknaden svårare.

Men gymnasieskolan är ingen separat del i utbildningskedjan som endast har att tillhandahålla välutbildade studenter till högre utbildning och arbetsliv. Den är också starkt beroende av vad som sker i grundskolan. Grundskolans problem och brister leder därför också i förlängningen till gymnasieskolans problem och brister.

Sverige är i allra högsta grad beroende av en gymnasieskola i världsklass. Den snabba teknologiska utvecklingen ställer höga krav på framtida yrkesliv. För att inte tappa konkurrenskraft är vi tvungna att ha framstående forskare och vetenskapsmän som kan se till att Sverige inte halkar efter i den internationella konkurrensen. En väl fungerande gymnasieskola är grunden för just detta. Därför borde målsättningarna och ambitionsnivån för gymnasieskolan höjas avsevärt. Det kommer att ta tid, men det är viktigt att det görs.

Om vi ska analysera gymnasieskolan kan vi göra det i tre olika faser. Den första avser övergången från grundskolan. Den andra avser utbildningens gång och hur utbildningen är konstruerad. Och den tredje avser resultaten efter genomgången gymnasieutbildning och övergång till universitet, högskolor och arbetsliv. Jag ska skissa lite grann på detta.

Jag tror att jag i stort sett i varje skoldebatt som jag har deltagit i under de senaste 10-15 åren, oavsett om det har varit på kommunal nivå eller här i kammaren, har pekat på att grundskolan inte har levererat. Den levererar inte. Alltför många elever - jag skulle vilja säga en synnerligen stor andel elever - lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. I riket totalt är det ungefär var fjärde elev som går ut med ofullständiga betyg - 24,5 procent. Den som inte tycker att detta är anmärkningsvärt borde fundera lite grann. 24,5 procent elever lämnar alltså grundskolan med ofullständiga betyg. Det är klart att detta får bäring på gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

15 procent av eleverna, 17 400 av de 112 700 från vårterminen 2019, hade dessutom inte godkänt i svenska, engelska och matematik. Därför var de obehöriga till samtliga gymnasieprogram.

Detta är alltså de ingångsvärden som vi har att jobba med när det gäller gymnasieskolan. Då ska vi också ha i minnet att det finns kommuner där resultaten är betydligt sämre än så. Det krävs ingen Einstein för att inse att detta inte kommer att fungera i längden.

Vi sverigedemokrater har i flertalet debatter framfört att gymnasieskolan har kritiserat grundskolan för att överlämna elever med otillräckliga baskunskaper, trots att eleverna har fått godkända betyg. Tid och kraft måste läggas i gymnasieskolan på att reparera bristande förkunskaper, och det är inte gymnasieskolans uppdrag att göra det. Det kan inte vara meningen att gymnasieskolan ska göra det som vi utgår från att grundskolan ska klara av.

Låt mig därför vara tydlig: Gymnasieskolan ska i Sverigedemokraternas Sverige inte vara någon form av reparationsverkstad. Varje skolform får ta ansvar för sina elever. Grundskolan ska klara av att leverera. Gymnasieskolan ska syssla med utbildning som hör gymnasieskolan till. Den ska kunna förlita sig på att de elever som får godkända betyg i grundskolan också har de förkunskaper som krävs. Problemet med glädjebetyg i grundskolan innebär också svårigheter för elever att klara gymnasiestudierna. De luras att tro att de ska klara av gymnasiet när de sedan i själva verket inte gör det. Vi har talat om detta i så många år, och vi vill nu se en förändring. Vi vill se att det tas krafttag för att komma till rätta med denna situation, och vi kommer framöver att driva denna fråga mycket hårdare gentemot regeringen.

Ett annat sorgebarn är introduktionsprogrammen, alltså de program som ska ge obehöriga elever en möjlighet att komma in på ett nationellt program eller att få ett arbete. Just introduktionsprogrammen har varit föremål för en lång rad experiment under ett flertal år. Inte heller har målgrupperna i de olika programmen följt de riktlinjer som varit uppsatta. Kvaliteten har många gånger varit undermålig, och eleverna har inte fått rätt utbildning. Inte har saken gjorts bättre av att personer som inte ens har rätt att vara kvar i landet nu stoppas in i dessa program. I grund och botten är det olyckligt att dessa program faller under gymnasieskolans ansvarsområde. Egentligen borde det vara grundskolan som ansvarar för dem och som ansvarar för eleverna fram till dess att de har blivit behöriga till gymnasieskolan. De nuvarande introduktionsprogrammen har bara varit igång sedan i somras. Jag hoppas därför att vi kommer att se förändringar och att de fyra nya introduktionsprogram som har införts från den 1 juli 2019 får bäring, men jag är skeptisk. Låt mig vara det.

Allra sämst ställt är det med programmet språkintroduktion, alltså det program som riktar sig till elever som nyss har anlänt till Sverige. Jag tycker att det är bra med ett starkt fokus på svenska språket. Men utbildningen måste också anpassas mer utifrån de verkliga förhållandena. Skillnaderna i förkunskaper mellan eleverna i denna grupp är extremt stora. Vissa har utbildning sedan tidigare, medan andra inte har det. Vi föreslår därför i vår motion att det sker en indelning i två nivåer i språkintroduktionsprogrammet - en för dem som har genomgått grundskola och en för dem som inte har det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Sverige hade fram till för ungefär 25 år sedan en utformning av gymnasieutbildningen som mycket starkt byggde på kunskapsprogression och bildningsideal. Då ändrades spelreglerna, och den nuvarande kursutformade gymnasieskolan med kursbetyg infördes. Det var i grunden en mycket radikal förändring i svensk skolhistoria. I stället för att läsa till exempel ämnet samhällskunskap över tre läsår skulle ämnet nu delas in i mindre kurser. Det är inte heller säkert att ett ämne läses sammanhållet under samtliga tre år. Effekten har blivit att elever har blivit mer stressade. De är stressade över betygssituationen, över att klara av dessa små kurser och över hur de ska hantera situationen om de inte klarar en kurs och sedan ska gå vidare till nästa. Detta gör också att eleverna ibland har svårt att hänga med i utbildningen. Inte minst visar sig detta i ämnet matematik, som oftast lyfts fram som ett typexempel på att den kursutformade gymnasieskolan har ett stort fel inbyggt.

Under ett antal år har det talats om en återgång till ämnesbetyg. Det tycker vi är bra. Men då gäller det också att det blir en återgång till renodlade ämnesbetyg, så att inte den sedvanliga svenska sociala ingenjörskonsten ännu en gång slår till och hittar något mischmasch, alltså någon halvmesyr eller hybridform som inte kommer att fungera, till exempel att man inför ämnesbetyg men har kvar en kursutformad gymnasieskola. Det kommer inte att fungera. Införandet av ämnesbetyg måste också innebära att vi återgår till en ämnesutformad gymnasieskola.

Jag hoppas att den pågående utredning som har hand om dessa frågor vågar ta detta steg och säga att vi sätter en parentes om de senaste 25 åren. Det vore till gagn för elever och lärare, och det skulle framför allt stärka bildningsperspektivet i skolan.

Sverigedemokraterna förespråkar också att gymnasieskolan, precis som grundskolan, får ett statligt huvudmannaskap. I detta avseende är vi inte alls lika imponerade av de diskussioner som har förts angående planering och dimensionering av den framtida gymnasieskolan. I debatten har det talats om att staten ska få ett ökat ansvar men att kommunerna fortfarande ska vara huvudmän för de kommunala skolorna, detta för att man vill stärka likvärdigheten. Vi tror inte alls på det. Vi tror inte att detta kommer att stärka likvärdigheten. I dag tolkar kommuner huvudmannaskapet på olika sätt. Det märks bland annat i att olika kommuner gör olika prioriteringar. Man lägger resurser i den kommunala budgeten på olika sätt i olika kommuner.

Vi anser att det är de nationella målen, de nationella ambitionerna och de nationella kraven som ska prioriteras. Låt mig därför vara tydlig: Sverigedemokraterna kommer aldrig någonsin att ställa sig bakom en reform som inte innebär ett statligt huvudmannaskap. Ett statligt huvudmannaskap skulle dessutom stärka lärarnas och skolledarnas roll och göra det mer attraktivt att bli lärare. Vi anser också att ett statligt huvudmannaskap skulle stärka kunskapsutvecklingen, eftersom styrdokumentens visioner och mål får en tydligare och starkare status.

Gymnasieskolan måste också erbjuda fler alternativ till de elever som inte fullföljer sina utbildningar. Det talas alldeles för sällan om detta i debatten. Vårterminen 2019 var det drygt 20 procent, alltså mer än var femte elev, som inte avslutade sina studier eller som gick ut gymnasiet med ofullständiga betyg. Vi anser därför att studie- och yrkesvägledningen måste stärkas för att se till att dessa elever hamnar på rätt utbildning. Annars är risken stor att de fastnar i långtidsarbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Detta räcker dock inte. Gymnasieskolan måste också erbjuda kortare program för de elever som är skoltrötta eller saknar motivation att läsa teoretiska ämnen på gymnasiet. Vi föreslår därför ett återinförande av tvååriga praktiska gymnasieprogram. Den som vill ska sedan självklart kunna komplettera utbildningen med ett tredje år.

Fru talman! Sammanfattningsvis vill vi sverigedemokrater se en gymnasieskola som präglas av bildning och kunskapsprogression. Vi vill ha ett statligt huvudmannaskap, renodlade ämnesbetyg och en ämnesutformad gymnasieskola. Vi vill ha kortare gymnasieprogram för skoltrötta och omotiverade elever och en stärkt studie- och yrkesvägledning. Vi vill dessutom nivåindela språkintroduktionsprogrammet och öka kraven på grundskolan att se till att den överlämnar elever med tillräckliga och förväntade kunskaper.

Vi har också ett antal andra förslag som gäller just gymnasieskolan, men till dem återkommer vi i en debatt senare under våren.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb (SD).

Anf. 59 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nr 6 gällande studie- och yrkesvägledning.

Avslutade gymnasiestudier är en dörröppnare när det gäller såväl jobb som vidare studier. Under detta läsår går det drygt 350 000 studenter i gymnasieskolan, och de allra flesta elever möts av en god undervisning - av skickliga lärare och rektorer som ger dem en stimulerande undervisning. Men det går inte bra för alla som läser på gymnasieskolan. Alltför många lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg, vilket skapar sämre förutsättningar för arbete och vidare studier. I dag är det var fjärde gymnasieelev som hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg.

Grunden för att fler ska lämna gymnasiet med fullständiga betyg läggs i grundskolan. Det handlar om att se till att fler elever över huvud taget blir behöriga till gymnasiet och även om att se till att fler elever gör rätt val från början. Felval som resulterar i byte av gymnasieprogram kommer ofta till priset av att ett eller två års studier får göras om - eller av ytterligare studier. Enligt en uppskattning från Skolverket 2017 innebär felvalen en kostnad på över 2 miljarder kronor per år.

Felval påverkar inte heller bara individerna, som får lägga ytterligare tid på studier, utan felvalen försämrar även matchningen på arbetsmarknaden i Sverige. Därför behöver kopplingen mellan å ena sidan jobb och företagande och å andra sidan studier stärkas. Elever behöver få bättre information för att kunna göra rätt val redan från början, och vi behöver skapa bättre samverkan mellan arbetsmarknaden och studier så att fler kan göra rätt - och välinformerade - val. Det är viktigt att stärka studie- och yrkesvägledarnas roll i detta arbete.

Fru talman! Centerpartiet vill se fler förslag för att just koppla samman utbildning och arbete bättre. Det är viktigt oavsett om man läser på ett teoretiskt program eller på ett mer yrkesinriktat program. Tittar vi på arbetsmarknaden i stort ser vi att det finns några gemensamma nämnare, nämligen att företag och arbetsgivare skriker efter kompetent personal. Det gäller inte minst utbildningar och kompetenser på gymnasial nivå. Därför behöver vi se till att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva, så att fler väljer yrkesprogrammen från början.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Centerpartiet vill se möjlighet till tre olika inriktningar när det gäller yrkesprogrammen - en där fokus är att stärka yrkeskompetens, en där fokus är att ge studenterna allmän högskolebehörighet och en där fokus är särskild behörighet. På så sätt skapar man ingångar till yrkesprogrammen både för dem som vill förbereda sig vidare för högre utbildning och högskolestudier och för dem som vill fokusera på yrkesämnena.

Att yrkesprogrammen är av hög kvalitet och utformas tillsammans med företagen är en nyckel i att stärka attraktiviteten. Därför är det viktigt att de företag som är potentiella arbetsgivare - och även offentlig sektor, när det handlar om den typen av utbildningar - också är med och utformar och genomför utbildningarna. Det handlar om att få en bättre koppling och därmed stärka statusen.

För Centerpartiets del är det även viktigt att de gymnasiala lärlingsutbildningarna utökas, breddas och stärks. Det är glädjande att antalet elever som läser en lärlingsutbildning har ökat de senaste åren, men jämfört med andra länder går utvecklingen alltför långsamt. Detta behöver stärkas ytterligare.

Fru talman! För Centerpartiet är det viktigt att möjliggöra för fler elever att läsa entreprenörskap under gymnasiestudierna. Entreprenörskap handlar om att utveckla idéer och omsätta dessa i någonting som skapar värde. Jag tror att såväl alla här inne i kammaren som de som lyssnar någon gång har stött på ett UF-företag och köpt en produkt eller tjänst som man där och då inte visste att man hade ett behov av, men som man senare faktiskt insåg att man har ett behov av. Ibland har väl även det motsatta hänt, det vill säga att man har handlat någonting som man trodde att man hade behov av men som det senare visade sig att man inte har behov av.

Entreprenörskap och Ung Företagsamhet är en viktig del för att ge unga gymnasiestudenter möjlighet att testa sina idéer och se vad det innebär att driva och utveckla ett företag. Det handlar om allt från produktutveckling och tjänsteutveckling till att få människor att köpa produkterna. Forskningen visar att de som har drivit UF-företag har bättre förutsättningar senare i livet - de tenderar att tjäna mer pengar, de har lägre arbetslöshet och det är större sannolikhet att de vill driva företag senare i livet. Det är ett imponerande resultat.

Det som är ytterligare imponerande när det gäller Ung Företagsamhet är att vi i år återigen ser ett nytt rekord för antalet elever som driver ett UF-företag. Hela 33 706 gymnasielever driver ett UF-företag just detta läsår, vilket är en ökning med drygt 2 000 elever sedan förra året. Det är positivt, men beroende på såväl vilket gymnasieprogram man läser som vilken skola man går på ser vi stora skillnader i förutsättningarna att läsa en kurs i entreprenörskap och via Ung Företagsamhet testa att driva ett företag. Detta vill Centerpartiet ändra på. Entreprenörskap ska vara möjligt att välja på alla skolor och inom alla program. Det är en viktig fråga som vi kommer att fortsätta arbeta med.

(Applåder)

Anf. 60 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Diskussionerna om hur vi ska hantera den situation som har uppstått med coronaviruset påminner mig ibland om diskussionerna om skolan. Ett bra exempel är den extrema vinstjakt som finns inom den svenska gymnasieskolan i dag och som har funnits i flera decennier: I fallet med corona säger läkarna en sak medan borgerliga politiker går ut och säger en annan, och i fallet med den extrema privatiseringen säger experterna och forskarna en sak medan borgerligheten går ut och säger det motsatta. Det finns stora likheter.

När friskolereformen skulle införas använde man argumentationen att det skulle leda till att fler föräldrar och personal skulle starta kooperativ. Faktum är att man använde sig av ett exempel på en skola i mitt hemlän Dalarna. Där gick föräldrarna ihop på grund av att den kommunala skolan - byskolan - hade lagts ned, och de valde att göra det till ett föräldrakooperativ. Med denna argumentation lyckades man få igenom en reform som skulle få konsekvenser för inte minst den svenska gymnasieskolan. Detta gav inte konsekvenser enbart på 90-talet, utan vi ser att det ger större och värre konsekvenser för varje dag som går.

Skolan har blivit en marknad, och elever ses som kunder. Jag vet att vissa borgerliga politiker tycker att jag tjatar om denna fråga, men jag anser att det är viktigt att påpeka följande: Oavsett om vi förstatligar skolan, vilket Vänsterpartiet står bakom, och oavsett om vi ser till att satsa på bättre studie- och yrkesvägledning och bättre elevhälsa, vilket Vänsterpartiet står bakom, krävs det en systemförändring där de resurser vi betalar genom våra gemensamma skattepengar också går till de skolor de är avsedda för - inte till Academedias vd.

Fru talman! Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och till ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer.

Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning. Det kan bland annat ske genom en förstärkning av det specialpedagogiska arbetet inom skolformen, genom en större flexibilitet i utbildningens organisering och utformning men också genom ett ständigt utvecklingsarbete i nära samarbete med universitet och högskolor.

Vänsterpartiet vill också se en tätare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknadens parter.

Gymnasiet behöver ha ett brett utbud av program och inriktningar så att möjligheterna att gå en utbildning inom ett område som väcker ens intresse är goda. Både yrkesprogram och studieförberedande program ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier. Att välja ett yrkesprogram vid 16 års ålder ska ge förutsättningar att antingen gå direkt in i arbete efter studierna eller att studera vidare på universitet, högskola eller yrkeshögskola.

Gymnasieskolan har precis som grundskolan ett uppdrag att utbilda medvetna medborgare. Därför behöver fokus på bildning och demokrati inom den svenska gymnasieskolan stärkas. Att få tillgång till utbildning inom de estetiska ämnena gynnar individens utveckling och lärande och är viktigt även i gymnasieskolan, precis som i grundskolan. Därför bör estetiska ämnen återinföras på samtliga gymnasieprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Gymnasieskolans struktur med de olika programmen bär på en inneboende risk för hierarkier och könssegregation. Det behöver finnas ett medvetet arbete för att bryta de här hierarkierna och öka statusen för yrkesprogrammen samt för att bryta könsstereotypa utbildningsval.

Alla program skulle gynnas av en bättre blandning av elever med olika bakgrund och olika kön. Då måste de som vågar välja okonventionella utbildningar stöttas och praktik utformas så att alla elever har rätt till samma trygga lärmiljöer.

Fru talman! Vänsterpartiet vill se en ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg i stället för dagens kursbetyg. Det måste finnas möjlighet för elever att examineras utifrån progressionen i deras kunskapsutveckling snarare än enligt det system vi har i dag, där poängsystemet baseras på kurser. Samtidigt måste ämnesinnehållet vara tydligt så att alla elever kan följa sin kunskapsutveckling kontinuerligt.

Fru talman! Jag vill lyfta upp frågan om förstatligande. Vi har sett flera utredningar om skolans huvudmannaskap komma och gå. Det pågår just nu ett uppdrag om lokalisering och dimensionering av gymnasieskolan. Jag menar dock att frågan inte löser sig genom att man dimensionerar detta utifrån en regional princip, utan den måste föras över till den statliga nivån.

Jag vill också lyfta upp en annan viktig fråga. Den handlar om de neddragningar som sker runt om i landet, i majoriteten av landets kommuner, på gymnasieskolan. Jag tror att vi alla behöver ta frågan på stort allvar. Vi har redan sedan tidigare sett hur många kommuner gör stora nedskärningar på den svenska gymnasieskolan, och det här kommer att förvärras om vi inte alla ser till att skjuta till mer resurser till kommunerna.

Fru talman! Jag tänkte ta upp ett ämne som kanske kan ses som lite märkligt för utbildningsutskottet men som ändå ingår i vårt område.

I Naturvårdsverkets rapport Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 presenterade ett flertal myndigheter genom samverkan med varandra ett antal förslag till regeringen för att stärka möjligheterna att nå de miljömål som vi har sagt att vi ställer oss bakom.

Myndigheterna, bland andra Naturvårdsverket, Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten, föreslog att en pilotstudie bör genomföras där naturbruksgymnasier testar att löpande producera beredskapslivsmedel på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen. Förslaget motiveras med att en fossil- och giftfri livsmedelsproduktion baserad på inhemsk tillverkning av insatsmedel dramatiskt skulle minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar.

De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns i dag, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning. Naturvårdsverket, Skolverket och flera andra myndigheter bedömer att positiva effekter för miljön kan uppnås genom förslaget. Förutom att lokal fossil- och giftfri produktion stimuleras kan även genetisk mångfald stimuleras samt användandet av alternativa brukningsmetoder ökas.

Vi menar därför att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en pilotstudie där naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på just de lokala kretsloppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Med anledning av detta vill jag yrka bifall till reservation 5 av Vänsterpartiet.

Anf. 61 Aylin Fazelian (S)

Fru talman! Vi har ett oerhört allvarligt samhällsproblem i Sverige. Men det är ett problem som vi inte kommer att höra moderatledaren Kristersson ta upp. Det är ett problem som han nog inte kommer att lägga upp en text om på Facebook med en bild med jaktkläder på.

Problemet heter ökande klyftor. Utvecklingen är inte på något sätt unik för Sverige, men klyftorna växer snabbare här än i många andra länder. Och det leder till stora problem. Att otryggheten har vuxit samtidigt med klyftorna är inte en slump. Det hänger ihop.

Forskningen är glasklar: Samhällen med stora ekonomiska skillnader är samhällen som glider isär. Då växer otryggheten, då frodas kriminaliteten och då minskar tilliten mellan människor och tilliten gentemot institutioner. Det är under dessa omständigheter som syndabockar letas fram. Det är där främlingsfientlighet gror och desinformation sprids.

Vi borde i dag tala mer om grundproblemet och vad vi gör åt det och mindre om populistiska quickfix. Regeringen har stärkt polisen med historiska resurser och skärpt straffen. Det är nödvändigt, och det är bra. Men det viktigaste vi kan göra för att vända på otryggheten är det långsiktiga och förebyggande arbetet. Och det arbetet börjar i klassrummet.

Bygget av det jämlika samhället börjar alltid, alltid med våra barn och våra unga. Jämlikheten är grunden till självförverkligandet och till friheten, till tryggheten och till det starka samhället som håller ihop.

Fru talman! Jag är produkten av det starka samhället. Det svenska utbildningssystemet är anledningen till att jag står här i dag som lagstiftare - som ledamot av Sveriges riksdag. Min skola och min gymnasieskola brydde sig inte om storleken på mina föräldrars plånbok. Det spelade ingen roll vem jag var; det viktiga var vart jag ville komma.

Det är det finaste med Sverige: det socialdemokratiska välfärdssystemet, den allmänna och fria skolan och det livslånga lärandet där alla kan förverkliga sina drömmar. Välfärdsstaten har inte byggt sig själv. Den har kommit till genom politiska beslut, av den svenska socialdemokratin.

Det var först år 1970 som riksdagen antog en läroplan för gymnasieskolan och gymnasieskolformen infördes i Sverige. Fram till dess var möjligheten att ta studentexamen närmast en möjlighet för en liten lyckosam elit.

Vi har kommit en lång väg, men det betyder inte att vi är färdiga. Vi måste vidare med bygget och stärka skolsystemet. Nästa steg handlar om att minska klyftorna.

De val som görs när en person är 15 år ska inte vara en begränsning under en hel livstid. Gymnasieskolan ska, oavsett om du läser en teoretisk inriktning eller en yrkeslinje, berika dig med lika möjligheter till det livslånga lärandet.

Så ser det inte ut i dag. Regeringen Reinfeldt såg till att införa lägre intagningskrav till yrkesprogram jämfört med de teoretiska inriktningarna och såg även till att ta bort kraven på att också yrkesprogram ska ge högskolebehörighet. Det är olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Det har blivit mindre attraktivt att söka till yrkesutbildningar. Antalet ansökningar har på ett par år minskat med en tredjedel, och det samtidigt som välfärden och industrin skriker efter kompetens och arbetskraft. Det är för mig obegripligt. Gymnasieskolan ska vara en plats som ger elever chans på chans på chans, inte en startbrygga för inlåsningseffekter.

Fru talman! 60 procent av riksdagens ledamöter står till höger om Socialdemokraterna. Det gör att många av våra förslag för mer progressiv politik och mer jämlikhetspolitik är svåra att genomföra.

Missförstå mig rätt: Jag är glad att vi har ett samarbete med MP, C och L som möjliggör att vi i ett knepigt parlamentariskt läge tar ansvar för Sverige. Det mest glädjande är att vi skjuter till resurser till välfärden och särskilda resurser för att öka jämlikheten genom det så kallade likvärdighetsbidraget, att vi sätter stopp för nya religiösa friskolor, att vi nu går vidare med satsningar för att öka tryggheten och studieron för våra elever i skolorna, att vi satsar resurser på fler lärare och lärarassistenter och att vi underlättar för lärarutbildning i hela landet.

Januariavtalet möjliggör alltså rätt riktning för Sverige. Med det sagt är det ingen hemlighet att jag som socialdemokrat vill mer.

Vinstjakten i skolorna ökar klyftorna i samhället. Det måste stoppas. Det högerkonservativa blocket verkar dock mer intresserat av att skydda vinstjakten än av att investera i välfärden. Det är en väg som leder till ökad skolsegregation och till att tusentals unga i vårt land inte får den skolgång som de har rätt till. Skolföretag satsar på elever som är lönsamma. De etablerar sig i kommuner och stadsdelar där det går att fylla platserna för att senare kunna göra vinst.

Svaret på de här utmaningarna kan inte vara mer marknad. Svaret är att skapa en kunskapsskola som klarar den kompensatoriska uppgiften.

Så många som 40 procent av niondeklassarna i särskilt utsatta områden får aldrig gymnasiebehörighet. Vi vet att utan gymnasieutbildning är risken att hamna i arbetslöshet stor. Samtidigt visar PISA och andra internationella mätningar att svensk skola nu är på väg tillbaka mot kunskapsresultat i toppklass.

Vi investerar nu i skolan för höjda kunskaper, stärkt jämlikhet och fler lärare. Det ger resultat, och det ska vi vara stolta över. Men samtidigt ser vi att jämlikheten i skolan fortfarande står och stampar, och det kan vi inte acceptera. Nu måste vi hålla i och fortsätta investera i skolan. Sverige har haft ett av världens mest högpresterande och jämlika skolsystem - dit ska vi igen!

Fru talman! Det är lätt att glömma eller att förtränga vår historia, den kamp som krävdes för att nå dit där vi är i dag. Kanske är det mänskligt att ta våra rättigheter och möjligheter för givna, utan att skänka en tanke till vägen som bar oss hit.

Det tog ett sekel att bygga upp det jämlika Sverige, men det går väldigt fort att rasera det. En grundbult i bygget av det starka samhället har handlat om att i klassrummet möts arbetarungen och bankdirektörens unge under lika förutsättningar. När högervindar blåser i Sverige och i omvärlden, när alltmer av den politiska debatten handlar om hårdare tag och skärpta straff, glömmer vi den större bilden - att framtiden hör till våra unga och att det är vårt ansvar att ge varenda elev i Sverige de verktyg som krävs för att nå sina drömmar. Det är så vi minskar klyftorna. Det är så vi bygger ett tryggt och hållbart Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 62 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! När jag satt här och lyssnade på Aylin Fazelians anförande förväntade jag mig att vi någonstans skulle få höra de konkreta förslagen om vilken väg vi ska ta för att nå de mål som Socialdemokraterna har. Jag kunde dock konstatera att det aldrig kom några konkreta förslag. Det mesta var allmänna ordalag om sådant som inte var bra och att andra saker var bättre förr. Det skulle vara intressant att höra lite om vad, mer än attacker mot vinster i välfärden, som Socialdemokraterna konkret driver i skolfrågor.

Jag hörde också Aylin Fazelian säga att studentexamen tidigare var någonting för en lyckosam elit. Jag undrar i vilket årtionde vi rör oss med den beskrivningen och hur relevant det är för 2020.

Aylin Fazelian sa också att skolan måste ge chans på chans på chans. Då undrar jag: Tycker Aylin Fazelian att en elev också har ett visst ansvar för sin utbildning, det vill säga att när man går på gymnasiet får man också ta ansvar för den utbildning man går och för de skattepengar som faktiskt läggs på den frivilliga utbildning som det ändå är? Det skulle vara intressant att höra Aylin Fazelian utveckla detta med chans på chans på chans kopplat till det.

Slutligen fick jag höra Aylin Fazelian säga att ökande klyftor och otrygghet var de stora problemen. Då ställer jag genast frågan: Vad är det i nutid som har orsakat detta? Kan Aylin Fazelian ge något svar på det?

Anf. 63 Aylin Fazelian (S)

Fru talman! Det ställs många frågor från Sverigedemokraterna här. Det som blev väldigt tydligt för mig var egentligen två saker. Det ena är att Sverigedemokraternas ledamot tydligen inte lyssnade när jag pratade. Det andra är att Sverigedemokraternas ledamot gör det väldigt tydligt att ni är ett parti långt till höger.

Ledamoten pratar om att det är ett ansvar för eleverna att respektera våra skattemedel och att elever behöver se till att skärpa sig för att få ihop sin utbildning. Självklart ska vi ha höga förväntningar på våra elever - absolut! Men det blir tydligt att ni är ett parti långt till höger när ni inte ser hur mycket socioekonomiska faktorer hänger samman med skolprestationen. Det är vårt ansvar, vi som sitter här i Sveriges riksdag, att se till att varenda unge får förutsättning att klara skolan. Det är nämligen ingen slump att så mycket som 40 procent av eleverna i särskilt utsatta områden inte får gymnasiebehörighet. Därför måste vi prata om mer resurser till skolor med stora utmaningar och mer resurser till elever som har särskilda behov. Vi måste också arbeta för att minska klyftorna.

Jag var konkret i mitt anförande, även om ledamoten inte tyckte det. Jag pekade på att vi satsar på likvärdigheten. Jag pekade på att vi nu satsar på att underlätta för lärarutbildning i hela landet så att skolan ska funka i hela Sverige. Jag pekade på att vi satsar resurser för lärarassistenter och för att stärka kunskapsmålen.

Frågan som kanske borde ställas är: Hur ser skolpolitiken ut i Sverigedemokraternas värld?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

(Applåder)

Anf. 64 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Den frågan hade Aylin Fazelian kunnat få svar på om hon hade ställt den i en replik till mig. Det kunde hon i och för sig inte göra, men den möjligheten återkommer säkert vid ett annat tillfälle.

Jag noterar att svaret som vi får handlar om resurser. Tanken i socialdemokratin är, och det har vi konstaterat tidigare, att pengar löser problemen. Men det är inte så. Aylin Fazelian talar hela tiden om mer resurser. I Malmö stad där jag kommer från har man satsat enormt mycket pengar på skolor i utanförskapsområdena, och det har inte alltid gett bra resultat. Inte alltid. Det vill säga det finns ingen koppling mellan mer pengar och bättre resultat, utan det är någonting annat som krävs. Det krävs målsättningar, ambitioner, inställning och i vissa fall reformer. Det är det jag alltid saknar när Socialdemokraterna diskuterar skolfrågor. Allting handlar för dem om pengar eller vinster i välfärden men lite om ambitioner, målsättningar och framtidsvisioner. Det skulle jag vilja höra mer om. Jag tycker att det skulle vara bra för skoldebatten om Socialdemokraterna kunde engagera sig mer i detta.

Det var en fråga här som jag inte riktigt fick svar på, och det var det här med ökande klyftor och otrygghet. Jag var snäll och ställde frågan ganska allmänt: Vad kan ha orsakat detta i närtid? Jag ska vara lite mer konkret i min fråga till Aylin Fazelian eftersom jag inte fick något tydligt svar. När det gäller otrygghet och ökade klyftor, som vänsterrörelsen kallar det, i svenska skolan undrar jag: Ser Aylin Fazelian någon koppling mellan den misslyckade migrationspolitik som hon och hennes parti är ansvariga för och de problem som präglar skolan i dag?

Anf. 65 Aylin Fazelian (S)

Fru talman! I Sverigedemokraternas analys handlar precis allt som är fel i samhället och i världen om flyktingar. Enligt mig är det tragiskt att ett parti både kan visa en sådan enorm brist på humanism och solidaritet och en otroligt kortsiktig politik som inte alls tar hänsyn till forskning eller verklighet.

Sverigedemokraternas ledamot frågade varför klyftorna växer i Sverige. Jag skulle säga att det beror på att borgerligheten har sänkt skatten gång på gång och att Sverigedemokraterna gjorde det så sent som förra året när man röstade på Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Då gjorde man enorma skattesänkningar i välfärden, vilket leder till att man får en sämre skola, en sämre sjukvård och en sämre gymnasieskola, som vi talade om här. Det leder i sin tur till att de ekonomiska klyftorna växer då resurser inte går dit där de behövs som mest. Det är skälet till växande klyftor, och det är också den socioekonomiska förklaring som jag pekar på - inte invandring som Sverigedemokraterna är så otroligt besatta av att tala om hela tiden.

Jag vill faktiskt få svar på det som jag inte hann fråga om i mitt förra repliksvar, nämligen Sverigedemokraternas skolpolitik. Det är tydligt att i de kommuner där ni styr tar ni tillfället i akt att sänka skatterna ytterligare och stänga skolbibliotek och lägga ned modersmålsundervisning som tydligt leder till bättre skolprestationer också i andra ämnen och i andra inriktningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Ta gärna tillfället i akt och berätta om er skolpolitik i stället för att bara klanka på att allt är invandrarnas fel.

(Applåder)

Anf. 66 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! I dagens samhälle är det i stort sett nödvändigt att ha en gymnasieutbildning för att ta sig fram i livet. Även om en framtida arbetsuppgift i sig inte kräver den kompetensen ser många arbetsgivare det som en oroväckande signal om en sökande inte har betyg från gymnasiet. Oavsett vilket program man väljer bidrar gymnasieåren och de studierna till kunskap och bildning som personen har nytta av för sin egen utveckling.

Dessutom visar forskning att slutförda studier är det starkaste skyddsmedlet mot utanförskap i form av minskad risk för arbetslöshet, långtidssjukskrivning och ekonomiskt och socialt utanförskap. Mycket skulle därför vinnas genom att ge barn och ungdomar en bredare och mer mångfasetterad bild av den bredd av yrkesinriktningar som arbetslivet bjuder på. Det kan vara sent att i årskurs 9 inför gymnasievalet börja fundera på vad som är drömyrket, hur man kan nå dit och vilka andra alternativ som skulle kunna vara tänkbara om talang och fallenhet inte räcker till.

Studie- och yrkesvägledarnas uppdrag behöver förändras. I dag uppfattas det till stor del som att man ska ge eleven vägledning fram till drömyrket oavsett personliga förutsättningar eller arbetsmarknadens behov. Vägledningen behöver i större utsträckning vara att utifrån elevens eller studentens intresse och fallenhet hitta lämplig studie- och yrkesutbildning kopplat till arbetsmarknadens behov.

Återkommande presentationer av företrädare för olika yrken kombinerat med den nu återinförda praon är viktigt under grundskoleåren. Detta borde i större utsträckning kompletteras med möjligheten till fler återkommande möten med studie- och yrkesvägledare i grupp eller enskilt. Den informationen behöver också starkare kopplas till vilka sektorer och yrkesområden det finns möjligheter att få jobb i.

De 2,5 miljarder som Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet anslår kan med fördel användas till fler anställda i skolan, däribland studie- och yrkesvägledare. Det skulle ge barn och ungdomar en bättre helhetsbild av arbetsmarknaden och olika valmöjligheter. På så sätt skulle fler elever kunna undvika felval till gymnasium och högre utbildning, och de skulle snabbare komma ut i arbetslivet.

Fru talman! Lika viktigt är det förstås med studie- och yrkesvägledning under gymnasietiden och i det livslånga lärandet för alla som studerar inom vuxenutbildningen. Sverige står inför en kompetensbrist inom i stort sett alla yrken, inte minst inom industri och hantverk. Inom de här områdena finns väldigt många arbetstillfällen. Tyvärr är det alltför få ungdomar som väljer ett yrkesinriktat program i gymnasiet. Många unga har en felaktig bild av vad det innebär att jobba på en verkstad eller i en industri. Studiebesök och prao är viktiga tillfällen att ge en mer nyanserad och realistisk bild av yrket. Informationen till ungdomarna behöver visa att en yrkesutbildning ofta ger garanterat jobb efter utbildningen och ofta även sommarjobb under studietiden.

Dit hör inte minst naturbruksutbildningarna, som bland annat ger en grund för arbete inom jord- och skogsbruk. Jordbruksutbildningarna har dessvärre svårt att locka unga, vilket på sikt är ett hot mot Sveriges redan låga självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel. De gröna näringarna behöver därför lyftas fram som en framtidsbransch. Detta lyfter Kristdemokraterna fram i kommittémotion 2019/20:2760 av Magnus Oscarsson med flera om att stärka jordbruksutbildningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Eftersom Kristdemokraternas förslag bereds förenklat avstår jag från att lägga fram något yrkande här, men jag står naturligtvis bakom alla våra förslag.

(Applåder)

Anf. 67 Roger Haddad (L)

Fru talman! Liberalernas motioner bereds också förenklat, men vi står naturligtvis bakom de särskilda yttranden som vi gör i utbildningsutskottets betänkande.

Flera kollegor har varit inne på vikten av grundskolan och inte minst hur viktigt det är att fler elever lämnar grundskolan med godkända betyg och får behörighet till gymnasiet. Våren 2019 lämnade 17 600 elever den obligatoriska grundskolan utan behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Det är ett gigantiskt misslyckande.

Jag vill understryka det som har sagts om att det är oerhört viktigt att grundskolan gör sin del av jobbet och att det inte går att skjuta upp ansvaret till mellanstadiet och högstadiet och sedan vidare till introduktionsprogrammen och slutligen, om vi har tur, gymnasiet.

Fru talman! Därför har vi i dagarna presenterat ett utredningsdirektiv som Liberalerna har förhandlat med regeringen om. Det gäller lovskola och förlängd skolplikt för nyanlända. Lovskolan ska erbjudas och vara en skyldighet för de elever som riskerar att inte bli behöriga för gymnasieskolan. Det är ett arbete som ska beredas och tas fram inom loppet av ett år.

Det är viktigt att man kommer in på ett nationellt program och tar sig igenom gymnasieskolan. Vi ser fortsatta kvalitetsproblem och genomströmningsproblem på gymnasiet. Jag vill dock inte vara dyster i hela mitt anförande. Om vi tittar på resultaten i gymnasieskolan generellt kan man se att andelen ungdomar och elever med godkända resultat ökar. Det har vi sett de senaste åren. Jag känner alltså inte igen det som presenterats i flera inlägg. Det påminner mig om när jag kom i riksdagen för snart nio år sedan. Då debatterade vi också de här sakerna. Men det har hänt saker på nio år. Och det har gått åt rätt håll.

Till skillnad från vissa partier, även Socialdemokraterna, vill jag inte vrida klockan och politiken tillbaka till före 2010 och 2011. Då var det omfattande avhopp och större antal avhopp. Det ställdes inte tillräckliga krav på ungdomarna för att komma in på gymnasiets nationella program. På den tiden räckte det med godkänt i tre ämnen: matte, svenska och engelska. Nu krävs det godkänt i sju ämnen för att antas till ett yrkesprogram och i tolv ämnen för att komma in på ett studieförberedande program.

Ja, det var en marginell minskning i höstas, 2019. Men de senaste åren har vi sett ett trendbrott när det gäller söktrycket till de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna. Det är oerhört positivt. Senast var det 4 700 fler elever som sökte till gymnasiets yrkesprogram. Ungefär 37-38 procent söker till gymnasiets yrkesutbildningar. Det är viktigt och positivt och något som vi ska välkomna. Alla de är inte behöriga att komma in på ett yrkesprogram. Det kan göra att andelen som faktiskt antas är något lägre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Andelen som har gått igenom sitt yrkesprogram är nu större än till exempel 2010 och 2011. Omkring 72 procent slutför en yrkesutbildning, tar en yrkesexamen och får förhoppningsvis ett jobb. Det är målet med yrkesutbildningarna. Det är ingen som tar upp den viktiga utvecklingen i den här kammaren, fru talman.

Nej, vi ska inte gå tillbaka och sänka kraven för att komma in på gymnasiet. Vi ska definitivt inte gå tillbaka och luckra upp det, utan vi ska åter teoretisera och införa krav på högskolebehörighet på yrkesprogram. Det är inte ens ett ärende i det betänkande som vi debatterar i dag. Det finns inte heller stöd för Socialdemokraternas åsikt, varken i kammaren eller i regeringens samarbete med Centerpartiet och Liberalerna, om att gå tillbaka till den politik som slog ut minst 30 procent av eleverna på de yrkesinriktade programmen. De kastades rakt ut i arbetslöshet och utanförskap. Vi ska inte gå tillbaka till den politiken.

Fru talman! Det som är allvarligt och som bör nämnas avslutningsvis är utvecklingen inom introduktionsprogrammen. Jag vill påminna regeringspartierna om att utbildningsutskottet för exakt ett år sedan kom med ett tillkännagivande till regeringen, alltså en uppmaning från riksdagens majoritet, om att återkomma med ett förslag om tvååriga yrkesskolor. Någon kollega har varit inne på det. Det finns redan ett riksdagsbeslut om att regeringen ska leverera ett förslag till riksdagen om tvåårig yrkesskola.

Jag vill ha ett besked från Socialdemokraterna i dag om vart det tillkännagivandet har tagit vägen. Vi kräver att ni ska komma tillbaka med ett förslag om tvååriga yrkesprogram. Det är viktigt, inte minst för gruppen obehöriga. De hamnar i dag på de olika inriktningarna i introduktionsprogrammen. Där ser vi stora avhopp, 18 procent på vissa inriktningar och 10 procent på yrkesintroduktionen. De eleverna har också rätt att få en anpassad utbildning utifrån sina behov och sina villkor för att klara gymnasiet och sedan komma ut i arbetslivet.

Anf. 68 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Vissa tror kanske att jag är här för att skydda regeringspartierna som fick några frågor, men det är jag inte. Däremot blir jag alltid fascinerad av Liberalerna. Trots att de själva har suttit vid makten och trots att de i dag har ett samarbete med den regering som de skäller ut från talarstolen låtsas de att så inte är fallet. Liberalerna låtsas att de är ett parti som är i opposition och som har varit med och bidragit till allt som är bra med den svenska skolan. Allt som är dåligt har de inget ansvar för.

Jag vill ställa en fråga som jag har ställt ett antal gånger tidigare. Den handlar om synen på förstatligande. Liberalerna och Vänsterpartiet är överens om att skolan bör förstatligas. Jag undrar hur en skola ska förstatligas ifall vinstjakten inom den svenska skolan ska vara kvar. Det är något som jag inte får ihop.

För mig innebär ett förstatligande av skolan att skolans huvudman är staten. Liberalerna säger att de vill förstatliga skolan, men de tycker samtidigt att Academedias miljardärer, vd och ägare, ska vara en del av huvudmannaskapet i den svenska skolan. Jag ser inte riktigt hur det går ihop. Jag skulle vilja att Roger Haddad förklarar för mig hur ett förstatligande och ett försvar av vinstjakten i den svenska skolan, som innebär att man stjäl pengar från våra skolor och barn, kan gå ihop.

Anf. 69 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Jag ska vara snäll mot Daniel Riazat, eftersom förstatligande inte över huvud taget är föremål för dagens debatt. Det finns definitivt inte med i de motionsbetänkande från ledamöterna i Sveriges riksdag som vi behandlar i dag.

75 procent av eleverna i grundskolan går i kommunala skolor, och 70 procent av eleverna i gymnasiet går i kommunala gymnasieskolor.

När det gäller att jag kritiserar regeringen kan jag säga att det inte finns något samarbete i januariavtalet om gymnasieskolan, med undantag för att vi vill införa ämnesbetyg. Det har också en riksdagsmajoritet gjort återkommande tillkännagivanden till den här regeringen om.

Jag påminner självklart om vårt tillkännagivande om tvåårig yrkesskola för dem som inte är behöriga till gymnasiet. Det är precis de frågorna vi behandlar och diskuterar i dag, inte ett förstatligande av skolan. Jag återkommer gärna till den frågan när det är dags.

Vi har, till skillnad från Vänsterpartiet, lyckats förhandla med den här regeringen och fått in en punkt i januariavtalet om att det ska tas fram ett beslutsunderlag. Vår ingång är att det är de offentligt drivna grund- och gymnasieskolorna som staten ska ta över. Vi vill absolut inte lägga ned friskolorna, vilket ni vill göra, Daniel Riazat. Det finns inte heller stöd för er linje i Sveriges riksdag. Men jag tar gärna den debatten när vi kommer så långt.

Anf. 70 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Ledamoten Roger Haddad behöver inte vara snäll mot mig. Den här frågan är allvarlig. Även om det inte finns något förslag om förstatligande eller liknande i motionerna från allmänna motionstiden menar jag att det är relevant. Ett parti säger att man vill förstatliga den svenska skolan men tycker samtidigt att det är bra att miljardärer skor sig på våra elever och personalen. Då måste man ställas till svars, speciellt när man tillhör ett parti som hade utbildningsministerposten under åtta års tid och som menar att skatterna för de rika måste sänkas och att det måste skäras ned på den svenska skolan. Då har man ett ansvar att svara på de frågorna.

Som åhörarna, ledamöterna och de som tittar på debatten hemma hörde gavs det inget svar på frågan. Det finns nämligen inget svar, eftersom det inte går att förstatliga en skola med vinstjakten kvar i systemet.

Påståendet att Vänsterpartiet skulle vilja lägga ned friskolorna stämmer inte. Det tror jag att Roger Haddad och alla vet. Den här frågan handlar om att resurserna ska gå dit de är avsedda, till våra barn, eleverna, personalen och skolan och inte till Roger Haddads vänner, som kanske driver fristående skolor med vinstsyfte.

Jag vill ställa frågan till Roger Haddad igen, och jag tycker att det är respektfullt att svara på frågor man får. Hur går ett förstatligande ihop med ditt försvar av de miljardärer som i dag snor våra skattepengar genom att driva dåliga och undermåliga skolor?

Anf. 71 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiet inte har ett enda förslag om de frågor som vi har debatterat i dag och som är föremål för kammarens diskussion om gymnasiet. Det handlar om hur vi ska öka genomströmningen, öka kvaliteten, minska avhoppen och lösa integrationsproblemen på introduktionsprogrammet för nyanlända med kortare utbildning. Det handlar vidare om hur vi ska få ut nyanlända i arbetslivet och hur vi ska få fler att klara gymnasiet så att de får en chans att komma in på högskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Ni har ingenting. Ni har inte lagt ett enda förslag på riksdagens bord för att öka andelen behöriga till högre utbildning eller för dem som vill komma ut i arbetslivet. Det är anmärkningsvärt.

Jag hoppas innerligt att åhörarna lyssnar till det vi har sagt, fru talman. Till skillnad från Vänsterpartiet har jag precis sagt att det är de offentliga grund- och gymnasieskolorna som vi ser skulle kunna vara en modell för ett statligt huvudmannaskap.

Det kom fram en nyhet i dag, nämligen att Vänsterpartiet inte vill lägga ned alla friskolor. Det är nog första gången jag hör det under mina snart 20 år som skolpolitiker.

Frågan ska nu utredas. Till skillnad från Vänsterpartiet, som misslyckades med att få fart på frågan om statligt huvudmannaskap under de år de budgetsammarbetade med regeringen under föregående mandatperiod, har vi i Liberalerna fått in en punkt om det i januariavtalet. Det är första gången på 30 år som vi på allvar har närmat oss frågan om att ta fram ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap. Det sker tack vare Liberalerna.

Anf. 72 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag lyssnade på föregående talare som talade sig varm för svensk skola och sa att det går bra för skolan. Jag vill fortsätta där och fylla i: Det går bra för svensk skola. Det såg vi till exempel i den PISA-mätning som kom i höstas. Den visade att svenska elever fortsätter att prestera allt bättre i skolan. Vi håller nu en nivå som är över OECD-ländernas genomsnitt i alla tre ämnesområden.

PISA mäter framför allt grundskolan och högstadiet. Men utbildningssystemet, från förskolan och uppåt, är ett sammanhållet system. Nu stärks kvaliteten genom hela systemet genom viktiga politiska beslut med start i till exempel Läslyftet och läsa-skriva-räkna-garantin för de yngre. Det fortsätter uppåt i åldrarna. Alla ska med. "Ingen elev ska lämnas efter, och den som vill ska kunna springa före", sa statsministern i regeringsförklaringen.

Egentligen skulle jag vilja avsluta mitt anförande här, eftersom jag tycker att det är viktigt att just påpeka att vi ska vara stolta över våra lärare, duktiga rektorer och duktiga elever i det svenska utbildningssystemet, den svenska skolan och gymnasieskolan. Men jag har ett manus jag ska hålla mig till.

Fru talman! Visst finns det en del problem. Likvärdigheten måste bli bättre. Vi ska ha ett jämlikt utbildningssystem. Så är det inte i dag. Det visade också PISA-mätningen för 15-åringarnas skolor. Det gäller mellan olika delar av landet med kommuner som har olika förutsättningar men också inom kommunerna, mellan olika skolor och gymnasieskolor.

Regeringen vidtar nu åtgärder. Likvärdighetsbidraget till kommunerna fortsätter, och vi skruvar på inställningarna så att det blir bättre anpassat till förutsättningarna. Vi ska ha ett starkt fokus på att utbilda fler behöriga och bra lärare och ämneslärare. Det ska också vara ett starkt fokus på kvaliteten i lärarutbildningen. Det finns inga genvägar, utan mer lärarledd tid i undervisningen är det absolut viktigaste verktyget kombinerat med fler vägar in i utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi vill också ha fler andra vuxna i skolan. Riksdagen fattade ett bra beslut i samband med budgeten i höstas om lärarassistenttjänster. Det var tyvärr en satsning som försvann i ett ganska märkligt politiskt spel nu under våren. Jag tror och hoppas att lärarassistenttjänsterna och pengarna till dem kommer tillbaka.

Fru talman! Det sammanhållna utbildningssystemet, från förskolan och uppåt i åldrarna, inbegriper gymnasieskolan. Men det tar inte slut med gymnasieskolan. Det livslånga lärandet är en viktig målsättning att hålla fast vid. I ett föränderligt samhälle och på en föränderlig arbetsmarknad, där människor utvecklas och förändras under livets gång, ska vi sänka trösklarna för att möjliggöra fortsatta studier livet ut. Också här vidtar regeringen åtgärder. Studiemedel ska kunna ges högre upp i åldrarna. Det är en del av januariavtalet, och det ska genomföras.

En tröskel är dock behörigheten. De som läser på de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan, som inte ger högskolebehörighet, har en rätt hög tröskel att ta sig över. Alla program på gymnasiet bör, fru talman, ge högskolebehörighet eller åtminstone i realiteten möjlighet till högskolebehörighet. Det är inte rimligt att man som 15-16-åring ska bestämma hur resten av livet ska se ut.

En annan del som också beslutades i och med höstbudgeten är det särskilda studiestöd som är avsett för personer som vill och behöver ställa om eller vidareutbilda sig mitt i arbetslivet. För att möta efterfrågan, som kom från många yrkesarbetande och från det snabbt föränderliga näringslivet, tog vi fram konceptet med utvecklingstid. Men också den reformen försvann när Vänsterpartiet agerade tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Jag beklagar det.

Utvecklingstiden var också en del i att motverka den ökade psykiska ohälsan, ett avbrott för att söka en ny inriktning i arbetslivet. Men den psykiska ohälsan måste mötas i alla delar av livet, inte minst under utbildningstiden. CSN fick vid årsskiftet i uppdrag av regeringen att särskilt fokusera på studenternas psykiska hälsa. Samtidigt fick också Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att kartlägga likvärdigheten i studenthälsan vid landets lärosäten.

Vad gäller elevhälsan för skolan och gymnasieskolan har mer pengar skjutits till - det gjordes redan under förra mandatperioden - och frågan har utretts. En utredning om elevhälsan har genom ett tilläggsdirektiv dessutom precis i dagarna tillsatts. Den gäller elevhälsans tillgänglighet i alla skolor. Också detta är en del av januariavtalet.

Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med några ord om det jag ägnat en stor del av min tid som kommunpolitiker åt innan jag fick möjlighet att kliva in i denna församling och i riksdagsrollen, nämligen kulturpolitik.

Kultur, kreativitet, kreativt skapande, estetiska ämnen - många studier visar att vi närmast behöver utsättas för kultur. Det kan låta lite tillspetsat att säga "utsättas för", men vi behöver faktiskt det. Inte minst barn och unga behöver det.

Vi behöver få in mer kultur i skolan, även högre upp i årskurserna och i gymnasieskolan. Kulturen bör finnas med i lärandemomenten. Kreativitet och kultur går hand i hand. De estetiska ämnena bör vara obligatoriska, för deras egen skull, för elevernas utveckling, för lärandet, men också för att estetiskt kunnande är nödvändigt för att klara av nästan vilket modernt yrke som helst i dag. Det kan vara i tillverkningsindustrin och i hantverksyrkena; det man gör måste se bra ut. Det kan också vara i tjänstemannayrkena. Där handlar det exempelvis om presentationsteknik och gränssnitt i programmering. Vi vet att gränssnittet många gånger är viktigare än funktionaliteten i appar, dataprogram och sådant. Men, fru talman, det får vi jobba vidare med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Tills vidare nöjer jag mig med att yrka avslag på samtliga motionsyrkanden och bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 73 Aylin Fazelian (S)

Fru talman! På grund av mötesreglerna i riksdagen hann jag inte ta replik på Liberalernas ledamot Roger Haddad. Men jag vill passa på att göra ett förtydligande här i talarstolen.

Roger Haddad lyfte fram att jag pratade om begränsningar av vinster i välfärden och vinster i skolan. Låt mig då förtydliga att min position som socialdemokrat är att jag tycker att det är helt fel att vi i Sverige i dag har ett helt unikt system där skolan har förvandlats till en marknad. Vi är helt ensamma i världen om möjligheten att göra fria vinstuttag från skolan. Det är min fasta och bestämda åsikt som socialdemokrat att detta behöver motarbetas. Det är vad jag tycker som socialdemokrat, och det står jag för.

Sedan är det en annan sak hur riksdagsmajoriteten ser ut. Vi har ett januariavtal som reflekterar riksdagsmajoriteten och som gör att vi på regeringsnivå inte driver frågan om att förbjuda vinster i välfärden. Så är det förstås.

Min politiska motståndare är inte på något sätt Liberalerna. Min politiska motståndare är det högerkonservativa block som har uppstått, det mest nationalistiska och konservativa block vi har sett i modern politisk historia i Sverige. Därför är jag glad att vi har på plats ett mittensamarbete som trots allt kan ta ansvar för Sveriges färdriktning.

Med det förtydligandet hoppas jag att jag har lugnat Liberalernas ledamot något.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)