Gymnasieskolan

Anf. 87 Lars Püss (M)

Fru talman! Vi har genom motioner och utskottsinitiativ lagt fram mängder av förslag i riksdagen för att den svenska skolan ska kunna sätta kunskaper i fokus. Det är förslag som konsekvent har röstats ned av regeringspartierna. I stället lanserar de tanken om en likvärdig skola. Den tanken är god, om det handlar om att alla ska ges lika förutsättningar att utvecklas och nå sin fulla potential. Problemet är att det inte är regeringens avsikt. Snarare handlar det om att likrikta all utbildning till en och samma.

One size fits all kanske funkar jättebra för tubsockor, men inte för den svenska skolan. Vi är och förblir alla individer med olika intressen, fallenhet och mognadstakt, för att nämna några olikheter. Självklart kommer inte en skola att passa alla.

Gymnasieskolan

Det största sveket mot våra barn och unga just nu är regeringens totala ointresse av att granska kvaliteten i våra skolor. Det visar med all tydlighet att man inte tänker sig likvärdighet på riktigt utan att målet är likriktning. Det ska vara likriktning till den grad att vi inte ska få välja själva, utan staten vet bättre vad vi som individer behöver.

Det finns uppenbarligen stora problem att ta tag i. Sverige backar i internationella kunskapsmätningar, och resultaten är dessvärre medelmåttiga jämfört med andra länder. Dessutom vägrar regeringen att tillåta en oberoende granskning av Pisahaveriet. I vanlig ordning väljer man att skyla över i stället för att ta reda på vilka problemen är och försöka lösa dem.

Vi moderater vill bli duktigare på att följa upp vilka skolor som kan ge en bra utbildning - helt enkelt den kvalitativt bästa. Det viktigaste handlar inte om att peka ut någon utan snarare om att se till att våra resurser hamnar rätt. Föredömen ska bli vägledande för andra. Därför har Moderaterna avsatt 50 miljoner kronor extra till Skolinspektionen för att man ska granska fler skolor och föreslå insatser för de skolor som har störst behov.

Sveriges stora möjlighet ligger inte i att jämna ut kvaliteten utan att höja den i alla skolor. Men om Socialdemokraterna får fortsatt genomslag för sitt likriktningsexperiment riskerar svensk skola att förlora ytterligare många år. Det kommer framför allt att drabba alla barn som inte har goda förutsättningar hemifrån eller som har egna särskilda behov.

Fru talman! En bra utbildning som ser till att ta fram och utveckla våra egna förmågor är en av de bästa gåvorna vi kan ge till våra barn. En utbildning ska leda till jobb och göra så att man fungerar som en god samhällsmedborgare.

Så skulle jag också önska att det vore. Tyvärr ser det inte ut så. Alltför många elever klarar inte av grundskolan med fullständiga betyg, och än färre klarar gymnasiet. Det är en utveckling vi måste få stopp på. Moderaterna vill bygga en skola där alla elever sporras till framgång. Vi vill ha lärare som agerar som tydliga ledare i klassrummet och uppmuntrar elevernas nyfikenhet på att inhämta ny kunskap och vilja att prestera goda resultat.

En stark skola gör det möjligt för alla barn att få en gemensam bas av kunskap och värderingar oavsett bakgrund. Den möjliggör klassresor. Den lägger också grunden för studier på universitetsnivå och forskning för ett framtidsinriktat näringsliv i Sverige. En stark skola ger oss människor möjlighet att vara fria och fatta egna beslut samt att ingå i en större gemenskap. Det är en moderat skola för Sverige.

Fru talman! Gymnasiet står för en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. Samtidigt visar den senaste statistiken från Skolverket att nästan 15 procent av alla elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är visserligen en minskning, vilket är alldeles utmärkt, men det innebär fortfarande att 16 000 barn inte kunde börja på gymnasiet i höstas.

Detta är helt förödande om man skriver under på vår strävan att det faktiskt ska gå att göra en klassresa i Sverige. Utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning har särskilt svårt att få ett första jobb, vilket i många fall leder till ett långvarigt bidragsberoende. Gymnasieskolan lider också av matchningsproblem med allt färre som väljer yrkesprogram, trots att yrkeselever är mycket efterfrågade på arbetsmarknaden. Därför krävs också utökade insatser för att underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden och att stärka gymnasieskolans bidrag till kompetensförsörjningen främst inom områden där det råder arbetskraftsbrist.

Visserligen är inte alla dörrar stängda för dessa ungdomar. För de elever som inte når behörighet till gymnasiet finns möjligheten att läsa vidare på ett av de fem introduktionsprogrammen. Det senaste läsåret, 2020/21, läste över 40 000 elever på ett introduktionsprogram. Resultat visar att få av de elever som har påbörjat något av programmen har slutfört en gymnasieutbildning inom fem år. Detta är slöseri för såväl samhället som den enskilde individen. Fler unga och nyanlända måste få en möjlighet till en bättre start i vuxenlivet. Därför behöver introduktionsprogrammen reformeras. I stället för dagens illa fungerande introduktionsprogram ska introduktionsprogrammens syfte och tillgänglighet renodlas. I huvudsak bör det finnas två inriktningar, nämligen ett studieförberedande där syftet är att nå en gymnasieexamen, och en yrkesskola där det främsta syftet är goda språkkunskaper och att eleven ska få en relevant yrkesutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Samtidigt ska introduktionsprogrammen inte stänga några dörrar. Tvärtom ska det finnas en flexibilitet mellan systemen. Det ska alltid gå att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet och, om man blir behörig, att växla över till ett gymnasieprogram. På detta sätt blir den nya yrkesskolan både en första väg in i ett yrke och en brygga till vidare och fördjupade studier.

Fru talman! Sverige är i en internationell kontext relativt ensamt om att i slutet av gymnasieskolan inte ha ett examensprov som endera sammanvägs med betygen eller redovisas separat. Grannländerna Norge, Danmark och Finland har, till skillnad från Sverige, examensprov i slutet av gymnasieskolan. I alla länder bedöms proven helt eller delvis externt. Betygsutredningen slår i sitt betänkande Bygga, bedöma, betygssätta fast att man ser flera fördelar med återinförande av examensprov på gymnasiet, dels för att betygsinflationen motverkas, dels för att eleverna hamnar under mindre press.

Man skriver följande: "Ett system där man i gymnasieskolan redovisar betyg och provresultat separat kan leda till ökad likvärdighet eftersom det blir ett system med två mätpunkter. Med två mätpunkter, betyg och examensprov, ökar elevers möjlighet att visa sina kunskaper och det sänker trycket på lärarna att sätta omotiverat höga betyg."

Utredningen lämnar tyvärr inget färdigt förslag på hur dessa examensprov ska kunna införas på gymnasiet. Därför anser vi moderater att det bör tillsättas en utredning som får i uppdrag att föreslå hur vi kan införa examensprov i gymnasieskolan.

Slutligen, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nummer 3.

Anf. 88 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation nummer 2.

Gymnasieskolan kommer ibland lite i skymundan i den politiska debatten. Det beror oftast på att vi har en våldsam debatt om allt som präglar grundskolan. Men svensk gymnasieskola är ingen isolerad ö i utbildningsväsendet. Det som händer i grundskolan smittar av sig och påverkar undervisningen på gymnasiet.

Det är gymnasieskolornas ansvar att förbereda de blivande studenterna för fortsatta studier eller för att ta steget ut på arbetsmarknaden. Det är viktigt att gymnasieskolan får de allra bästa förutsättningarna för att klara av denna uppgift, för om gymnasieskolan inte levererar goda resultat blir i slutändan den högre utbildningen i landet lidande. Därför måste gymnasieskolorna hålla fanan högt och inte sänka vare sig ambitioner eller kunskapskrav. Men det förutsätter att såväl regering och riksdag som ansvariga skolpolitiker runt om i landets kommuner med kraft tar tag i de problem som råder på grundskolorna i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Svensk gymnasieskola stöper i dag i stort sett alla elever i en och samma form. Det har blivit ett slags mantra, inte minst från vänsterhåll, att alla elever ska få högskolebehörighet. Därför har samtliga program, teoretiska som praktiska, utformats med detta i åtanke.

Men faktum är att många elever som lämnar årskurs 9 i grundskolan är skoltrötta. Vissa kanske är skoltrötta redan efter årskurs 8. Vissa kanske inte ens är intresserade av att läsa på högskolan utan vill jobba som elektriker, vvs:are, byggare eller murare. Och det är bra att dessa drivkrafter finns. Det är inte sämre att bli en skicklig hantverkare än att bli en utbildad jurist eller läkare. Alla yrken behövs i samhället.

Gymnasieskolan måste bli mer flexibel för att möta dessa elever. Vi sverigedemokrater vill därför att de praktiska programmen förkortas så att de återigen blir tvååriga men att det ska finnas möjlighet till ett extra år för den som ångrar sig och vill läsa in högskolekompetensen. De praktiska programmen skulle därför bli 2 + 1 år i stället för 3 år. Vi tror att det här skulle minska avhoppen och få bort luckor i betygen samtidigt som det inte stänger några dörrar för några elever.

Läsåret 2020/21 var det ungefär 40 600 elever av totalt 360 000, eller drygt 11 procent, som var registrerade på ett av de fyra introduktionsprogrammen. Resultaten för dessa utbildningar är ganska dystra. En uppföljning av Skolverket visar att av de elever som påbörjade ett introduktionsprogram läsåret 2012/13 var det endast 56 procent som hade gått över till ett nationellt program inom sex år - och då är språkintroduktion inte medräknad i statistiken. Dessutom var det endast 22 procent av den här gruppen elever som hade tagit ut en examen inom sex år.

Introduktionsprogrammen är dyra utbildningar. Kostnaden per elev uppskattas vara ungefär 30 procent högre än den genomsnittliga kostnaden per elev i gymnasieskolan i övrigt. Det är inte hållbart med så stora kostnader och så magra resultat.

Sverigedemokraterna menar att detta måste ses över och att vi behöver få in ökade inslag av till exempel lärlingsutbildningar i systemet.

Vi anser också att det måste ifrågasättas om introduktionsprogrammen framöver verkligen ska falla under gymnasieskolans ansvar. Det är orimligt att grundskolan överlämnar ansvaret för grundläggande kunskapsinhämtning till gymnasieskolan.

Även studie- och yrkesvägledningen måste stärkas. Avhoppen från gymnasieskolan och bytena av gymnasieprogram måste minska drastiskt. Det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen är tydlig gentemot eleverna om förutsättningarna för att bedriva studier på olika program men också om hur arbetsmarknaden och löneutvecklingen ser ut. Det ska tydliggöras för eleverna inför gymnasievalet.

Stöpningen av elever i samma form gäller inte bara skoltrötta elever. Det gäller även särbegåvade elever. Den här diskussionen tror jag att man har haft i hur många år som helst. Vad ska vi göra med de särbegåvade eleverna? Hur ska vi stimulera deras intresse? Men man kommer ingen vart.

Visserligen finns det spetsutbildningar på några orter och i några ämnen. Det är jättebra, men svensk gymnasieskola måste bli betydligt bättre på att ge just särbegåvade elever större utmaningar och på att specialanpassa utbildningen efter deras förutsättningar när det krävs. Om Sverige ska kunna behålla spetskompetensen i landet måste vi stimulera och utveckla också dessa elevers kompetenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi måste också bli bättre på att utveckla många av de profiler som finns i dag.

I dag kan till exempel e-sport erbjudas som utökad kurs av vissa gymnasier. Däremot är det inte tillåtet att starta ett e-sportgymnasium på samma sätt som andra gymnasier. Vi anser att e-sport har minst lika goda förutsättningar för professionellt utövande som många andra utbildningar. Det kan dessutom skapa möjligheter att fokusera på frågor som ledarskap, uppförande på nätet och vikten av kost och motion för att prestera på högsta nivå. Vi tycker också att det ligger i linje med den starka position som Sverige har i spelindustrin.

Fru talman! Sverigedemokraterna har också framfört kritik mot den kursutformade gymnasieskolan och det system med kursbetyg som följer med den.

I dessa studenttider är det många som funderar på det här när de tänker tillbaka på sin gymnasietid.

Det var olyckligt att Sverige en gång valde att ha en kursutformad gymnasieskola. Utbildning ska inte ses som små, separata delar utan som en helhet, och kunskapsprogressionen måste hela tiden stå i centrum för utbildningen.

Kursbetygen har skapat onödig stress hos eleverna, då de har inneburit att ett misslyckat resultat i början av utbildningen kan få förödande konsekvenser för den enskilda elevens slutbetyg. Så ska det naturligtvis inte vara.

I enlighet med Betygsutredningens slutsatser arbetar Skolverket nu på att återinföra ämnesbetyg inom ramen för en ämnesutformad gymnasieskola. Tanken är att detta ska införas någon gång under hösten 2024, om jag minns rätt.

Vi tycker att detta är bra. Det är jättebra att arbetet är igång. Det är efterlängtat. Men vi är lite skeptiska till hur det blir i slutändan. Att det återigen blir ett system som präglas av experimentlusta hos Skolverket med en blandning av det gamla och det nya tycker vi inte är bra. Man måste se till att det blir renodlade ämnesbetyg i en renodlad ämnesutformad gymnasieskola. Där tycker vi att regeringen borde vara tydligare i sina direktiv till Skolverket.

Sverigedemokraterna förespråkar också att gymnasieskolan ska få ett statligt huvudmannaskap precis som grundskolan. Ett statligt huvudmannaskap skulle stärka lärarnas och skolledarnas roll och göra det mer attraktivt att bli lärare. Vi anser också att ett statligt huvudmannaskap skulle stärka kunskapsutvecklingen eftersom styrdokumentens visioner och mål får en tydligare och starkare status.

Utredningen om den framtida gymnasieorganisationen föreslår en regional organisationsmodell för planering och dimensionering av gymnasieskolan men också att kommunerna fortfarande ska vara huvudmän för de kommunala skolorna.

Vi tror inte alls på detta. Vi tror inte att det kommer att fungera att skapa en jätteadministration på regional nivå medan kommunerna ska fortsätta vara huvudmän för de kommunala skolorna. Det kommer att skapa konflikter och svårigheter, och framför allt kommer det att kosta väldigt mycket pengar som vi kunde ha lagt på undervisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

I dag tolkar också kommuner uppdraget på olika sätt. Det kan vi se i de olika kommunernas budgetar - man gör olika prioriteringar, helt enkelt. Det är viktigt att de nationella målen, ambitionerna och kraven i stället prioriteras i gymnasieskolan. Vi kommer därför inte under några omständigheter att kunna ställa oss bakom en reform som inte innebär ett statligt huvudmannaskap. Vi ställer oss alltså inte bakom någon regional organisation för detta.

Sverigedemokraterna är för valfrihet i svensk skola. Detta tål att hela tiden påminna om: Valfriheten är grundläggande. Det är föräldrar och elever som ska välja skola; ingen annan ska välja åt dem. Detta är en central del av vår politik, och vi står upp för och försvarar detta i samtliga fall.

Detta gäller även gymnasieskolan. Det är kanske mer naturligt för många med ett fritt skolval på gymnasieskolan, men det är lika ifrågasatt där som i andra delar av skolväsendet. Därför är det viktigt att vi som tror på valfrihet står upp för det.

Samtidigt är det såklart viktigt att alla utbildningar och alla skolformer håller hög kvalitet och levererar resultat och att vi agerar när så inte är fallet. Vi vill till exempel från Sverigedemokraternas sida se skärpta krav och kontroller när det gäller tillstånd att driva och äga skolor i Sverige. De förändringar som genomfördes för några år sedan tycker vi inte är tillräckliga.

Vem som äger, driver eller på annat sätt finansierar en skola i Sverige ska vara klart och tydligt. Skolor med finansiell koppling eller personkoppling till våldsbejakande extremism ska förbjudas. Möjligheten för enskilda personer eller organisationer utanför Norden att finansiera fristående skolor ska begränsas. Undantag ska, menar vi, kunna göras för redan etablerade och välfungerande skolor, internationella skolor och skolor utomlands som är avsedda för svenska elever. Skolinspektionens uppdrag att se till att så sker måste utvidgas och stärkas.

Gymnasieskolan ska vara en plats där kunskap och bildning utvecklas och frodas. Banden till högskolor, universitet och näringsliv ska stärkas och utvecklas. Ambitionerna ska vara höga, liksom förväntningarna på eleverna. Antagningskraven ska inte sänkas för att anpassas till grundskolan, vilket ibland framförs i debatten. Tvärtom ska gymnasieskolan utgöra måttstocken för förväntningarna på grundskolan. Så rustar vi eleverna för framtida studier och arbetsliv på allra bästa sätt.

Anf. 89 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka alla elever, lärare och rektorer i gymnasieskolan runt om i landet som under det senaste året har gjort stora uppoffringar i samband med den omställning till distans som har skett. För detta är alla värda ett stort tack.

Vi har sett hur inte minst gymnasieskolan har påverkats av pandemin. Många har fått göra uppoffringar och har haft distansundervisning under längre tid. Det har fungerat för en del, men inte för alla. Det har skapat sämre förutsättningar för elever att få den kunskap de hade fått i normala fall, och det påverkar också såklart det psykiska välbefinnandet att inte längre få träffa sina klasskamrater i samma utsträckning och att tvingas studera och tillbringa mycket tid i hemmet och hantera studierna mer enskilt än i vanliga fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Avslutade gymnasiestudier är för många elever en nyckel till mycket längre fram i livet. Avslutade gymnasiestudier öppnar dörrar för vidare studier inom den högre utbildningen eller leder till arbete där man kan tjäna sina första pengar, och därmed kan man skaffa sig en bostad och köpa det man vill, med den frihet detta innebär.

Under detta läsår har cirka 360 000 elever läst på gymnasieskolan. De allra flesta möts av en god undervisning och av skickliga lärare och får stimulerande utmaningar när de tar sig an sin utbildning. Men det går inte bra för alla. Alltför många lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Så många som en fjärdedel av gymnasieeleverna hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg.

Grunden för detta läggs mycket i grundskolan - att man har rätt förutsättningar med sig in. Men det handlar också, som vi har hört tidigare från talarstolen, om felval som människor gör. Många elever väljer fel från början och förlorar därmed ett till två år under sin gymnasietid för att de byter bana.

Regeringen har nu presenterat förslag om försöksverksamhet där man ger möjlighet till spårbyte för dem som har valt ett teoretiskt program så att de kan läsa ett yrkespaket och på det sättet genomföra sina studier och bli rustade för arbetsmarknaden. Jag tror att det är ett bra förslag, och jag tycker att det är bra att det blir en försöksverksamhet.

Men det behövs fler insatser för dessa studenter. Det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen i grundskolan fungerar på ett bra sätt så att folk får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna välja utbildning och att det finns bra information om gymnasievalet så att det är lättare att välja rätt från början. Det behövs också en starkare samverkan mellan skola och arbetsmarknad för att underlätta detta för eleverna.

Centerpartiet vill också se fler förslag för att utbildning ska leda till jobb och för att detta ska bli verklighet. Det handlar såväl om dem som läser på de teoretiska programmen som om dem som läser på yrkesprogram.

Vi står inför en väldigt svår utmaning på arbetsmarknaden. Många branscher skriker efter kompetens, inte minst på den gymnasiala nivån. Att möta detta och se till att företag eller offentlig sektor med ett skriande behov av kompetens får tag i sådan är en nyckel för svensk konkurrenskraft och välfärd framåt. Då är det viktigt att man kan välja rätt från början och göra sitt val utifrån god information, inte minst om förutsättningarna på arbetsmarknaden. Detta är en nyckel framåt.

Fru talman! För Centerpartiets del är det också viktigt att man under sin gymnasietid får förutsättningar att läsa entreprenörskap och prova på att driva företag, som många gymnasieelever runt om i landet får möjlighet att göra. Detta är väl förknippat med Ung Företagsamhet, som vi alla känner väl till och som arbetar med att ge ungdomar förutsättningar att under sin gymnasietid prova på att driva ett företag - komma fram med en ny tjänst eller produkt eller marknadsföra på ett nytt sätt för att på det sättet prova på att göra affärer och under det arbetet utvecklas som människor under ett års tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Forskningen visar också att Ung Företagsamhet och UF-företagande har väldigt positiva effekter för dem som har testat det. Vi ser till exempel att de tjänar bättre, är arbetslösa i lägre utsträckning och med större sannolikhet kommer att driva företag senare i livet. Detta är väldigt imponerande resultat.

Vi från Centerpartiet vill därför att fler elever ska få möjlighet att läsa entreprenörskap under sin gymnasietid och tycker att det bör göras ändringar så att detta blir en möjlighet på alla skolor och alla program.

Fru talman! Att se till att fler klarar gymnasieskolan är en viktig del som jag inledningsvis pekade på. Men det är också viktigt att fler får stimulans och att vi möjliggör för människor att fördjupa sig i ett ämne och ta sina kunskaper till nästa nivå. Därför är jag väldigt glad över de saker som görs inom ramen för januariavtalet för att möjliggöra detta. Det handlar om att införa ämnesbetyg så att man gynnar fördjupning i ett ämne och om möjligheten för gymnasieelever att läsa kurser inom högre utbildning för att på det sättet få stimulans och utvecklas genom sin studiegång. Detta kan helt enkelt stärka Sverige som kunskapsnation.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation nummer 7.

Anf. 90 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Jag skulle inledningsvis vilja yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 6.

Jag vill också rikta ett stort grattis till alla som har tagit studenten den här våren. Jag hoppas att de vid det här laget har fått möjlighet att sjunga om studentens lyckliga dag och att de har kunnat fira riktigt ordentligt utifrån de rådande förutsättningarna.

Jag vet att det är väldigt många som har fått slita hårt för sina betyg. Det är såklart inte fel att behöva anstränga sig. Tvärtom - det är bra! Man ska mötas av höga förväntningar och krav i skolan. Men de som har tagit studenten under denna pandemi har fått slita särskilt hårt, inte minst på grund av fjärr- och distansundervisningen. Därför vill jag rikta ett särskilt stort grattis till dem som har tagit studenten just i år.

Fru talman! För alla som nu sprungit ut och tagit studenten är det mycket hårt arbete de senaste tre åren som ligger bakom detta, men grunden har dessa elever förstås lagt långt tidigare.

Tyvärr är det så att alltför många elever sviks av svensk skola redan i grundskolan, och så kan vi helt enkelt inte ha det. För att fler ska nå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram så att fler också kan ta studenten behöver vi en gång för alla göra upp med flumskolan och återupprätta kunskapsskolan.

Det behövs tidiga kunskapskontroller och stödinsatser redan i lågstadiet. Alla elever borde få möjlighet att göra diagnostiska prov och screenas för läs- och skrivsvårigheter redan i första klass. Skolorna behöver också arbeta systematiskt med tidiga stödinsatser i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola samt inte minst i form av speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper, så att undervisningen bättre anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov.

Allra viktigast för att göra upp med den så kallade flumskolan är att börja mäta de faktiska kunskaperna och elevernas progression, det vill säga deras kunskapsutveckling, så att vi vet att de insatser vi gör och den undervisning vi bedriver i skolorna har effekt. Undervisningen i svensk skola ska vara av hög kvalitet, och den ska vara evidenssäkrad. Detta ska gälla både i grundskolan och i gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! "Vi går i första ring, och jag fattar ingenting" är en helt okej textrad att festa till när låten Vill ha dej spelas på studentskivor och andra hemmafester runt om i vårt vackra land. Vi har dock problem om vi låter den textraden fånga känslan hos elever som precis har börjat gymnasiet.

Vi kristdemokrater är därför övertygade om att det skulle behövas mer av en kunskapsbunden skola där lärare och rektorer i grundskolan har större möjlighet att låta elever gå om en årskurs om detta krävs för att eleven ska nå målen. Vi vill av samma anledning utreda läroplikt eller någon form av förlängd skolplikt för de elever som behöver detta för att nå kunskapsmålen.

En sak är säker: Att sänka kraven och förväntningarna på eleverna är inte en framkomlig väg för svensk skola.

En gymnasieskola med hög kvalitet, höga förväntningar och höga krav ska värnas. En sådan skola börjar naturligtvis med riktigt bra lärare. Vi behöver höja kraven för antagning till lärarutbildningarna och satsa på vidareutbildning för landets lärare, både i ämneskunskap och när det gäller ledarskapet i klassrummet. Vi välkomnar ett nationellt professionsprogram under förutsättning att man lyckas fylla detta med ett högkvalitativt innehåll.

Vi i Kristdemokraterna vill att fler skickliga lärare ska kunna bli förstelärare och lektorer. Vårt mål är att det ska finnas lektorstjänster vid alla gymnasieskolor. Vi skulle också vilja se fler så kallade kombinationsanställningar, så att forskare vid högskolor eller universitet i större utsträckning även skulle kunna arbeta som lärare i gymnasieskolan. På så vis skulle ämneskompetensen på våra gymnasieskolor kunna stärkas.

Fru talman! Kristdemokraterna arbetar för en gymnasieskola - och en skola i största allmänhet - där eleverna vill lära för livet. Det finns förhoppningar från vårt partis sida om att en övergång till ämnesbetyg i gymnasieskolan skulle kunna bidra till detta.

Vi är också väldigt angelägna om att eleverna vid avslutade ämnesstudier ska få rättvisande betyg som speglar deras faktiska kunskaper. Digitala nationella prov med en extern rättning ser vi som ett väldigt viktigt steg för att öka likvärdigheten, men det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna för att säkerställa en likvärdig betygsättning måste naturligtvis förbättras redan nu. Skolverket skulle behöva ta fram en modell för hur betygen ska korreleras med resultaten vid de nationella proven för att motverka betygsinflation och säkerställa en mer rättvis antagning till den högre utbildningen.

Fru talman! Alla elever och studenter söker sig ju inte vidare till högre utbildning. Vissa söker i stället arbete, och så ska det förstås vara.

Hårt arbete i skolan ökar chanserna till arbete efter skolan. Något annat som ökar chanserna till ett första jobb efter studenten är att man har gjort rätt studieval. Sverige står exempelvis inför en enorm kompetensbrist inom industri och hantverk. Utifrån arbetsmarknadens behov är det i dag helt enkelt för få som väljer ett yrkesinriktat program i gymnasiet, yrkeshögskola eller en lärlingsutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi menar att uppdraget till studie- och yrkesvägledningen därför bör vara att fortsätta att utgå från elevens intresse och begåvning men att i större utsträckning beakta arbetsmarknadens behov. Det ska helt enkelt vara väldigt tydligt för eleverna var det finns goda möjligheter att få jobb.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag önska alla studenter som nu ger sig ut på jakt efter ett jobb eller som ska fortsätta att studera i höst en riktigt fin sommar och ett stort lycka till. Trevlig sommar vill jag också passa på att härifrån talarstolen önska fru talmannen och alla kollegor i utbildningsutskottet.

Anf. 91 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det går inte att inleda ett anförande om gymnasieskolan utan att beröra det senaste året och den pandemi som vi fortfarande är inne i. Det vore oansvarigt av oss eftersom gymnasieeleverna är de som har drabbats mest negativt av pandemin. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kom för ett par månader sedan med en utvärdering med antaganden om distansundervisningens konsekvenser. Man pekade på brister, på risker för stora kunskapsluckor och på att viktiga moment riskeras när gymnasieutbildningen bedrivs på distans.

Det finns självklart positiva inslag, till exempel att man har nått nya målgrupper, att hemmasittare har ökat sin närvaro och att närvaron generellt har blivit bättre. Men om vi tittar på kunskapsuppföljningen ser vi oroande tecken, vilket också bekräftades för några veckor sedan i Skolverkets antaganden. Jag använder ordet antaganden, fru talman, för ingen vet exakt hur omfattningen av kunskapstappet ser ut.

Därför ägnade Liberalerna mycket tid och energi under hela hösten och i början av det här året åt att kräva en nationell kartläggning av kunskapstappet. Regeringen accepterade till slut detta och gav för ett par månader sedan Skolverket i uppdrag att lämna en lägesbild över kunskapstappet i Sverige och att presentera en modell för hur vi ska kunna ta reda på den här viktiga uppgiften.

Detta är viktigt i sig för att kunna bedöma konsekvenserna av utbildningspolitiken och för att kunna bedöma vilka åtgärder som behöver sättas in i grundskolan, i gymnasieskolan och efter gymnasieskolan. Det kommer att vara en hel del ungdomar som går ut direkt i arbetslöshet och utanförskap. Det räcker inte att man skriver in dem hos Arbetsförmedlingen eller i ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program, utan de kanske behöver gå lite i lovskola för gymnasieelever. Jag hoppas att de går in i vuxenutbildning - yrkesinriktad vuxenutbildning - så att de kan ta kliv vidare i livet.

Alla möjligheter ska vara öppna, och samhället ska vara berett att satsa resurser på de ungdomar som har drabbats särskilt hårt av pandemins effekter.

När det gäller gymnasieskolan generellt har jag insett, efter att ha följt dessa frågor i riskdagen under snart tio år, att Liberalerna verkligen har fått igenom ett antal viktiga reformer, som lärlingsutbildning, branschlärlingar och mer fokus på yrkesprogram.

På Svenskt Näringslivs seminarium om yrkesprogram i morse nämndes glädjande att det är fler i dag än för tio år sedan som slutför en yrkesutbildning och tar en yrkesexamen. Det är tack vare att vi höjde antagningskraven och lade om gymnasiepolitiken så att vi fick en tydligare inriktning mot studieförberedande respektive yrkesinriktade program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

För några veckor sedan kom Skolverket med en utvärderingsrapport om lärlingsutbildningarna. Det är 13 procent av eleverna på yrkesprogram som går lärlingsutbildning, och det är ett mycket positivt inslag. En utvecklingsmöjlighet för att det ska bli ännu bättre är att man redan första året på gymnasiet kan välja lärlingsspåret. Då ökar genomströmningen, och fler slutför lärlingsutbildningen, vilket betyder att fler kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden.

Detta bekräftades även när vi träffade branschen i morse. Länder som har välutvecklade lärlingsutbildningar har mycket bättre genomströmning, snabbare etablering på arbetsmarknaden och självklart också lägre ungdomsarbetslöshet jämfört med till exempel Sverige.

Under många år har yrkesprogrammen attraherat runt 40 procent av de sökande. En viktig förklaring är att vi har höjt kraven för att komma in på yrkesprogrammen. Det har nämnts att cirka 15 procent kommer till gymnasiet utan behörighet. Här har vi en elevkategori som snabbt skulle kunna ta sig in på yrkesprogram, få med sig en viktig utbildning och gå vidare ut i arbetslivet.

Hur många som är förstahandssökande till de olika yrkesinriktade programmen skiljer sig åt. På el- och energiprogrammet är det 86 procent medan det på vård- och omsorgsprogrammet är 60 procent.

Fru talman! Det finns alltså en oerhörd potential på vård- och omsorgsprogrammet. Om vi bara får fler behöriga förstahandssökande från grundskolan eller efter en kort tid på introduktionsprogrammet skulle vi kunna öka det totala deltagandet i yrkesprogrammen.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis nämna reservation 5, som jag yrkar bifall till. Liberalerna har i detta betänkande särskilt lyft upp studie- och yrkesvägledningen. Avhopp har nämnts lite allmänt, men det handlar inte bara om avhopp i slutet av gymnasiet eller att 30 procent av yrkeseleverna lämnar gymnasiet utan fullständig utbildning och examen. Vi har också 10 000 elever som årligen avbryter sina gymnasiestudier, vilket är en stor katastrof både för dem själva och för samhället.

Vi menar att det behöver regleras bättre vilken typ av studie- och yrkesvägledning man får och vilken kvalitet det ska vara på den. Det ska ställas krav på kompetensutveckling och att ungdomar i slutet av grundskolan ska ha rätt att träffa en utbildad och kunnig studie- och yrkesvägledare och få korrekt information. Så kan vi motverka felval.

Jag noterar att detta har utretts till leda. Den senaste utredningen om studie- och yrkesvägledning har legat minst ett par år på Regeringskansliet utan att det kommit några konkreta förslag till riksdagen. Jag uppmanar därför den socialdemokratiska regeringen att komma med förslag som skärper kraven, kvaliteten och stödet i studie- och yrkesvägledningen.

Anf. 92 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar är ett motionsbetänkande från allmänna motionstiden. Det finns många intressanta förslag i betänkandet, men på grund av gällande bestämmelser, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! En gymnasieexamen är mer eller mindre en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden. Grundskolan är givetvis jätteviktig för att fler ska komma in på ett nationellt gymnasieprogram, men fler måste också ta examen.

Fler måste också ta sig vidare till studier eller jobb från introduktionsprogrammen. Vi har ju stärkt och utvecklat introduktionsprogrammen med mer undervisningstid och resurser, men mer behöver göras.

Yrkesintroduktionen ger bäst resultat, och vi har också infört yrkespaket, vilket innebär att man kan läsa delar av en yrkesutbildning under introduktionsprogrammet. Man kan till exempel läsa till vårdbiträde och faktiskt få jobb direkt efter introduktionsprogrammet. Därefter kan man läsa vidare på yrkesvux för att bli undersköterska. Det finns yrkespaket kopplat till alla yrkesprogram, och detta måste utvecklas.

Fler måste klara gymnasiet. Därför har vi tillsatt en utredning. Utredaren ska föreslå åtgärder för att unga ska nå sina mål men också utreda möjligheten till enklare övergång mellan gymnasiet och yrkesvux eller komvux. Utredningen ska även ge andra viktiga underlag så att vi kan uppnå den flexibilitet som bland annat efterfrågats här i dag. Nej, jag tror inte heller att one size fits all, och därför måste vi göra systemet mer flexibelt och individuellt.

Fru talman! Som nyss nämndes ser vi ett underskott på personer med gymnasial yrkesutbildning. Det gäller inom både offentlig och privat sektor. Tillgång till rätt kompetens är en förutsättning för att kunna garantera välfärden, jobben och tillväxten i hela landet.

Skolverkets uppföljning av gymnasieskolan visar att andelen sökande till yrkesprogram har sjunkit de senaste tio åren och nu är nere på drygt 30 procent. Det är en växande utmaning som riskerar att öka kompetensbristen i framtiden. Yrkesprogrammen måste därför uppvärderas, och branscherna behöver få ett större inflytande för ökad kvalitet.

Studie- och yrkesvägledningens avgörande roll har också nämnts, och den behöver stärkas och utvecklas. I utredningen om dimensionering och planering föreslås att gymnasieutbildningen ska dimensioneras och planeras utifrån elevernas intresse och behov, som i dag, men också utifrån arbetsmarknadens behov. Underlag ska tas fram. Jag tror att studie- och yrkesvägledarna i och med detta får mycket lättare att lotsa våra ungdomar rätt.

Men vi får inte glömma den viktiga vägledningen vid familjens köksbord. Föräldrars attityd, kunskap och inställning spelar stor roll. Tänk om föräldern till Adam, 15 år, som inte visste vad han vill bli hade sagt: Gå ett yrkesprogram, vet jag! Du är garanterad jobb efter examen, och du får en grundläggande högskolebehörighet om du vill. Dörrarna kommer att vara öppna, och du kan fortfarande bli vad du vill.

Problemet är att det där inte riktigt stämmer i dag. Det är precis tvärtom. Högskolebehörigheten kan man i och för sig pussla in i sin utbildning, men den ingår inte automatiskt. Därför borde det förslag som föll i kammaren i slutet av den förra mandatperioden prövas igen. Då skulle det vara mycket enklare för alla föräldrar där ute att rekommendera ett yrkesprogram som en säker investering för framtiden för våra unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Jag är stolt över de goda möjligheter som finns i Sverige med komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och generösa studiemedel. Det gör det möjligt att läsa högre utbildning också senare i livet. Dessutom införs nu ett offentligt studiestöd för omställning för yrkesverksamma, som kommer skapa ytterligare möjligheter att växla och växa senare i livet.

Men återigen: Gör det lätt för alla föräldrar där ute att rekommendera yrkesprogrammen som en riktigt bra grund att stå på i det livslånga lärandet!

Fru talman! När sommaren nu är här har vi kunnat glädjas tillsammans med alla glada och stolta unga som gått ut gymnasiet, även om firandet inte blev riktigt som man hade hoppats på i år heller.

Pandemin har inneburit en tuff tid med distansundervisning. Jag tänker särskilt på elever med större behov av stöd eller som behöver vägledning i praktiska moment. Här tycker jag att vi som samhälle ska vara tacksamma för våra elevers och lärares insatser och uppoffringar. De har slitit hårt, och lärare och rektorer går snart på välförtjänt sommarledighet.

Vi måste ge eleverna möjlighet att ta igen förlorade kunskaper och moment. Det håller jag verkligen med om. Här är regeringens utökade och förlängda möjlighet till lovskola efter gymnasiet en viktig del. För de elever som börjar ettan, tvåan eller trean till hösten kom ett välkommet besked i går från regeringen och Folkhälsomyndigheten. Skolorna kan nu rusta för närundervisning som grundregel i höst. Pandemin är dock inte över, så utifrån smittspridningen måste vi hela tiden ha fokus på regelverket.

Vi har lärt oss att för vissa elever fungerar distansundervisning faktiskt bättre. Vi måste fundera över vad det beror på. Men närundervisning är det allra bästa för de flesta elever. Då kan lärare och elever interagera och dra nytta av alla de praktiska, pedagogiska och sociala fördelar som en sådan undervisningssituation innebär.

Här vill jag slutligen påminna om syftet med gymnasieskolan. I 15 kap. 2 § skollagen står: "Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper."

Det är syftet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S) och Annika Hirvonen (MP).

(forts. § 14)

Anf. 93 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande om gymnasieskolan med att rikta ett varmt grattis till studenten till alla er som har kämpat under ett och ett halvt år med blandad distansundervisning och fysisk undervisning och som under en pandemi lyckats ta studenten.

Den dag då jag tog studenten tror jag kommer att vara ett av de minnen jag bär med mig hela livet. Det handlar om stoltheten över att ha klarat av den utbildning som faktiskt är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden och glädjen att fira tillsammans med mina klasskompisar.

Fru talman! Vi vet att alltför många unga inte får med sig den upplevelsen. Redan i grundskolan slås nästan var sjätte elev ut. Vi har en ojämlik grundskola. Vilka föräldrar du har avgör dina chanser att ens komma in på gymnasiet. Så kan vi inte ha det!

Att få en gymnasieutbildning och en examen är den viktigaste faktorn för att få ett arbete och inte vara arbetslös under resten av yrkeslivet. Att klara skolan är en av de viktigaste faktorerna för att inte drabbas av ohälsa och inte dras in i kriminalitet. Att klara skolan är helt enkelt en av de viktigaste faktorerna för ett bra liv, och det är vårt ansvar som skolpolitiker att ge alla barn och unga den chansen.

Det finns saker vi måste göra redan i grundskolan och till och med i förskolan för att se till att alla ungdomar får fira studenten.

Fru talman! Vad behöver vi då göra i gymnasieskolan? Det är detta som dagens betänkande från utbildningsutskottet handlar om. Som talarna före mig har berättat finns det väldigt många viktiga frågor som man nu håller på att arbeta med på Utbildningsdepartementet.

I januariavtalet har vi till exempel frågor som rör hur alla barn, även de med särskild begåvning, ska nå så långt de bara kan, med spetsutbildningar och möjlighet att på gymnasiet läsa kurser på högskolenivå i de ämnen där man kan gå fortare fram.

Fru talman! Det kan låta som något slags lyx att vissa ska få gå fortare fram, men faktum är att det är minst lika viktigt som att vi ger stöd åt dem som har det tufft och hamnar efter. Alla barn har rätt att utvecklas enligt sin fulla potential.

En av de viktigaste frågor vi jobbar med på gymnasieskolans område har sin utgångspunkt i en utredning om planering och dimensionering. Det låter väldigt torrt, men låt mig berätta för er hur jag inledde min dag i dag. Jag inledde den med att träffa företrädare för svensk industri - de som står för mycket av välståndet i vårt land.

De sa: Detta är bland det viktigaste ni kan göra för vår framtid, för att vi ska kunna växa och anställa. Vi har brist på folk som kan det som man behöver kunna i våra branscher och i den framtid som ska byggas när vi ställer om. En hållbar omställning förutsätter också att vi ställer om kompetensen i vår arbetskraft, och då måste vi jobba med gymnasieskolan.

I dag är det för få som blir utexaminerade från yrkesprogrammen i gymnasiet jämfört med hur många som behövs på arbetsmarknaden. Hur kommer det sig? Vi vet att det var ett stort tapp i sökandet till gymnasieskolans yrkesprogram i samband med att man tog bort grundläggande högskolebehörighet från yrkesprogrammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Jag tror att det är precis som Caroline Helmersson Olsson sa tidigare: De viktigaste studievägledningssamtalen i Sverige i dag sker vid köksborden. Föräldrarna påverkar i stor utsträckning vilken utbildning barnen väljer. Och många säger: Stäng inte dörren ännu. Du är 15 år. Håll dörren till högre utbildning öppen!

Det är ganska klokt, måste man säga, för vi vet att i dag måste människor skola om sig under ett arbetsliv. Att då ha den grundläggande behörigheten ger denna chans. Utan grundläggande högskolebehörighet kan inte en barnskötare läsa vidare till förskollärare. Utan grundläggande högskolebehörighet kan inte en undersköterska bli sjuksköterska eller barnmorska så småningom.

Vi vet att det är tufft att gå tillbaka och sätta sig i skolbänken när man är mitt i livet, har lån på bostaden och flera barn att försörja. Att då veta att det inte bara är ett eller ett par år på högskolan som man ska plugga utan att man dessutom först ska till komvux och läsa de grundkurser som man inte fick på gymnasiet gör beslutet ännu svårare. Det gör omställningen svårare.

Som sagt: För få väljer yrkesprogrammen. Arbetsmarknaden skriker efter den kompetensen, och samtidigt har vi många ungdomar som går arbetslösa. Vi måste se till att få en bättre matchning mellan behoven i samhället och utbudet i gymnasieskolan. Och vi måste se till att yrkesprogrammen blir mer attraktiva.

Detta är strukturella förändringar som behöver göras. De kommer inte att toppa nyhetsrubrikerna, men de är bland de viktigaste för våra ungdomars framtid, för svensk industris framtid och för vår välfärdsstat.

Fru talman! Jag vill också passa på att tacka utbildningsutskottet för ett otroligt fint år tillsammans under den här pandemin. Vi har också haft en övning i distansundervisning, och jag tror att vi alla som har jobbat med skolpolitik under pandemin har insett att skolan är en plats som så många längtar tillbaka till. Jag hoppas att vi ser en normal höst där varje unge, varje ungdom och varje vuxen som utbildar sig får göra det på plats.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 94 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag var lite osäker på om jag kunde vara med i debatten i dag eller inte, vilket gjorde att jag fick anmäla mig sent.

Fru talman! Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska genomföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer.

Betydligt större insatser behöver göras för att alla unga ska få påbörja och slutföra en gymnasieutbildning, bland annat genom en förstärkning av det specialpedagogiska arbetet inom skolformen och en större flexibilitet i utbildningens organisering men också genom ett ständigt utvecklingsarbete i nära samarbete med universitet, högskolor och forskningsinstitut.

Vänsterpartiet vill även se en tätare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknadens parter. Vi menar att både yrkesprogram och studieförberedande program ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier. Att välja yrkesprogram vid 16 års ålder ska inte innebära att det val som man har gjort leder till att man senare kommer att behöva lägga många år på att komplettera, utan det ska ge förutsättningar att antingen gå direkt in i arbete efter studierna eller att studera vidare inom yrkesområdet - eller inom helt andra områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Gymnasieskolan har precis som grundskolan också ett uppdrag att utbilda medvetna medborgare. Därför behöver fokus på bildning och demokrati förstärkas.

Jag vill yrka bifall till reservation 8 från Vänsterpartiet som handlar om att tillgången till de estetiska ämnena bör återinföras. Vi anser att estetiska ämnen ska vara obligatoriska på samtliga gymnasieprogram.

Fru talman! De två sista minuterna skulle jag vilja ägna åt att adressera ett stort problem som främst har drabbat gymnasieskolan men även andra skolformer, och det är kommersialiseringen och omvandlingen av svensk skola till en marknad.

Det finns inget annat land där aktiebolag och riskkapitalbolag kan göra vinst på att bedriva utbildningsverksamheter med offentliga medel. Vänsterpartiet anser att hela utbildningsväsendet ska vara fritt från marknadslogik, utan undantag, och att gymnasieskolan inte ska vara en marknadsskola. Marknadsanpassningen är en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig och jämlik.

Fru talman! Vi har alltså världens mest extrema friskolesystem. Det synliggjordes inte minst i samband med Skolinspektionens försök att få kontakt med ägarna till ett av Sveriges största skolföretag, Internationella engelska skolan. Jag citerar från Aftonbladet: "Efter åtta månaders jakt har Skolinspektionen ännu inte fått svar på vem som äger skolan som 28 000 svenska barn går till varje dag. Hittills har man kunnat lokalisera en mexikansk naturgashöjdare, en brittisk fondförvaltare och en direktör i Luxemburg som gjort pengar på tyska biltvättar." Dessa människor äger skolor som de svenska barnen går till varje dag.

Grundarna Barbara Engström och maken Hans Bergström, tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter, äger fortfarande en stor del av bolaget. De menar att de inte känner till vilka de här ägarna är, och inte heller ordföranden för föreningen känner till det.

Skolmarknaden är en katastrof, och konsekvenserna av den ser vi varje dag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 juni.)