Anf. 21 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Det här blir ingen vanlig debatt om handelspolitik då vi befinner oss mitt i coronakrisen. Men låt oss vara tydliga: Handelspolitiken är viktig både i kris och i normaltillstånd. Det såg vi inte minst i början av coronakrisen, då enskilda EU-länder införde exportförbud för medicinsk skyddsutrustning. Vi har alla hört talas om de ansiktsskydd som var beställda till Italien men fastnade i Tjeckien. Vi har också hört talas om de ansiktsmasker som fastnade i Tyskland men skulle till Sverige.
Jag är glad att Sverige genom den svenska regeringen och utrikeshandelsministern har agerat snabbt. Man har tydligt framfört till kommissionen och till andra EU-länder att alla exportrestriktioner måste försvinna. En fungerande inre marknad i EU, med ett fritt flöde av varor, är en viktig del av arbetet med att bekämpa coronaviruset.
Handelspolitiken är dock viktig också i ett normaltillstånd. Sanningen att säga är den en grundbult för hela vår ekonomi då frihandeln skapar tillväxt, sysselsättning och välstånd i vårt land. Före krisen sysselsatte exportnäringen 1,4 miljoner svenskar, och nästan halva vår bnp kommer från exportindustrin.
Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet NU15, som innehåller 20 reservationer och 50 motioner. Jag yrkar avslag på motionerna och reservationerna. Undantaget är reservation 7, som jag yrkar bifall till.
Från sidan kan det verka som att partierna i Sveriges riksdag är djupt oeniga om handelspolitiken, men det stämmer faktiskt inte. De flesta partier i Sveriges riksdag ser att det är en fördel för Sverige att ta bort handelshinder och öka handeln. En majoritet här i Sveriges riksdag ser att det finns fördelar med att EU sluter nya handelsavtal, djupa och breda.
Jag tror att alla här i riksdagen inser värdet av att minska handelshindren mellan Norge och Sverige, och vi är i utskottet eniga om att WTO behöver reformeras. Jag tror också att de flesta här i kammaren är eniga om att vi behöver implementera Parisavtalet i de nya handelsavtal som skrivs av EU.
I grund och botten är vi ganska eniga i handelspolitiken.
Men, tänker någon som läser betänkandet, en majoritet i utskottet vill ju komma med ett tillkännagivande när det gäller sälprodukter. Där måste det ju ändå råda oenighet.
Handelspolitik
Bakgrunden till frågan, för den som inte vet, är det förbud mot handel med sälprodukter inom EU som infördes 2009. Fram till 2015 kunde Sverige, genom ett undantag, fortsätta att sälja sälprodukter från skyddsjakt. Då det svenska undantaget försvann var det inte på grund av politiska beslut utan eftersom WTO:s tvistlösningsorgan ansåg det strida mot de gemensamma reglerna för internationell handel.
Råder det då någon oenighet i sakfrågan? Nej, verkligen inte. I stället är det så att vi socialdemokrater arbetade aktivt för att undantaget för handel med sälprodukter skulle komma till stånd, och efter att det väl fanns på plats har vi arbetat med att det ska vara kvar.
Vi tycker, precis som motionärerna och en majoritet i utskottet, att försäljningsförbudet skapar flera problem. Att fångsten endast får användas i jägarens eget hushåll - eller slängas - är etiskt, ekonomiskt och miljömässigt orimligt.
Samtidigt är det viktigt att Sverige respekterar WTO:s utslag, inte minst i en tid då WTO från vissa håll ifrågasätts och då exempelvis Donald Trump gör vad han kan för att underminera WTO.
Jag tycker att det är märkligt, herr talman, att så många i utskottet vill rikta ett tillkännagivande om handel med sälprodukter trots att vi är överens i sak och trots att regeringen arbetar aktivt med frågan inom EU.
Herr talman! Jag är stolt över den svenska regeringen. Jag är stolt över att den svenska regeringen står upp för handeln, som är så viktig för Sverige. Men jag är lika stolt över att regeringen har visat att det inte finns någon motsättning mellan att främja handel och att främja sjysta villkor. Den svenska regeringen poängterar ideligen att ILO:s huvudkonventioner måste undertecknas när EU sluter nya handelsavtal.
För oss socialdemokrater är det viktigt med sjysta villkor för löntagare, arbetare och tjänstemän, både här i Sverige och i resten av världen. För detta är handelspolitiken ett viktigt verktyg.
När vi talar om handelspolitiken vill jag ta upp ytterligare ett ämne, nämligen Sveriges exportstrategi.
I min värld är det en synnerligen klok politik att små och medelstora företag hjälps i att nå ut till nya marknader runt om i världen. Att företag i hela vårt avlånga land understöds genom regionala exportcentrum är viktigare än någonsin. Vi vet sedan tidigare att denna satsning på hela Sverige har lett till att exporten ökat i alla Sveriges regioner.
Herr talman! Runt 70 procent av Sveriges handel går till andra EU-länder och Norge. Bara av denna siffra framgår det hur viktig EU:s inre marknad är för vårt land. Det är utomordentligt att regeringen verkar för att främja den inre marknaden, och det är minst lika bra att regeringen driver på för att den inre tjänstemarknaden inte ska innehålla märkliga regler som gynnar vissa länders egna tjänsteföretag. För visst är det konstigt att exempelvis Tyskland har 600 skyddade titlar, vilket exempelvis innebär att en svensk bagare inte nödvändigtvis på ett enkelt sätt kan sälja sina tjänster i Tyskland.
Men vad skiljer då partierna här i Sveriges riksdag åt i handelsfrågorna? Jo, herr talman, det som skiljer oss åt är faktiskt det som inte står i betänkandet. Sanningen är ju att vi inte kan diskutera frihandel i ett vakuum, för det finns vinnare och förlorare på frihandel. Framgångsrika företag och branscher ökar sin lönsamhet, men vissa företag och branscher slås ut.
En av anledningarna till att svenskar i allmänhet är positiva till internationell handel är att vi har ett trygghetssystem som hanterar det faktum att det finns vinnare och förlorare på frihandel. Detta innebar exempelvis att arbetaren i den svenska varvsindustrin när denna konkurrerades ut inte ställdes på bar backe och inte var tvungen att lämna hus och hem.
Därför hotas frihandeln när högern argumenterar för att ersättningar för sjuka och arbetslösa måste sänkas för att folk ska arbeta. Dessa partier har aldrig förklarat hur det kommer sig att länder med stora generella välfärdssystem och rimliga nivåer i de gemensamma försäkringarna också är länder med låg arbetslöshet och hög sysselsättningsnivå.
Det är här striden i svensk handelspolitik står. Utan trygghets- och omställningssystem riskerar människor att tappa tron på den fria handeln. Då får vi ledare som Donald Trump, som vinner val på att slå sönder eller riva upp den handel som finns runt om i världen.
Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt att föra en politik som håller ihop vårt land och på sikt säkrar stödet för frihandel och stödet för EU:s inre marknad.
Detta är något som internationella organisationer har förstått. Världsbanken, IMF och OECD talar om den växande ojämlikheten som ett hot mot den internationella handeln. Därför, herr talman, tar jag mig friheten att säga att de partier som i andra sammanhang och i andra betänkanden vill försämra våra socialförsäkringar och ta bort möjligheterna till omställning inte inser att de faktiskt är frihandelns största hot. I stället måste vi kombinera frihandel med starka, robusta trygghetssystem.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att det socialdemokratiska samhällsbygget alltid har tagit sin utgångspunkt i att alla människor ska ha frihet att styra sina egna liv och kunna välja vilken väg de ska gå här i livet. För att uppnå detta behövs frihet och jämlikhet, men det behövs också ekonomisk tillväxt. Det är ett recept som har fungerat i Sverige under 1900-talet, och det har också fungerat i resten av Norden. Allt tyder på att det även är framtidens melodi år 2020.
Om vi ska ha en fungerande internationell handel också i framtiden behöver vi en politik både för frihandel och för jämlikhet. Här i Sveriges riksdag, herr talman, är det Socialdemokraterna som står för den vinnande kombinationen.