Handelspolitik

Anf. 21 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Det här blir ingen vanlig debatt om handelspolitik då vi befinner oss mitt i coronakrisen. Men låt oss vara tydliga: Handelspolitiken är viktig både i kris och i normaltillstånd. Det såg vi inte minst i början av coronakrisen, då enskilda EU-länder införde exportförbud för medicinsk skyddsutrustning. Vi har alla hört talas om de ansiktsskydd som var beställda till Italien men fastnade i Tjeckien. Vi har också hört talas om de ansiktsmasker som fastnade i Tyskland men skulle till Sverige.

Jag är glad att Sverige genom den svenska regeringen och utrikeshandelsministern har agerat snabbt. Man har tydligt framfört till kommissionen och till andra EU-länder att alla exportrestriktioner måste försvinna. En fungerande inre marknad i EU, med ett fritt flöde av varor, är en viktig del av arbetet med att bekämpa coronaviruset.

Handelspolitiken är dock viktig också i ett normaltillstånd. Sanningen att säga är den en grundbult för hela vår ekonomi då frihandeln skapar tillväxt, sysselsättning och välstånd i vårt land. Före krisen sysselsatte exportnäringen 1,4 miljoner svenskar, och nästan halva vår bnp kommer från exportindustrin.

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet NU15, som innehåller 20 reservationer och 50 motioner. Jag yrkar avslag på motionerna och reservationerna. Undantaget är reservation 7, som jag yrkar bifall till.

Från sidan kan det verka som att partierna i Sveriges riksdag är djupt oeniga om handelspolitiken, men det stämmer faktiskt inte. De flesta partier i Sveriges riksdag ser att det är en fördel för Sverige att ta bort handelshinder och öka handeln. En majoritet här i Sveriges riksdag ser att det finns fördelar med att EU sluter nya handelsavtal, djupa och breda.

Jag tror att alla här i riksdagen inser värdet av att minska handelshindren mellan Norge och Sverige, och vi är i utskottet eniga om att WTO behöver reformeras. Jag tror också att de flesta här i kammaren är eniga om att vi behöver implementera Parisavtalet i de nya handelsavtal som skrivs av EU.

I grund och botten är vi ganska eniga i handelspolitiken.

Men, tänker någon som läser betänkandet, en majoritet i utskottet vill ju komma med ett tillkännagivande när det gäller sälprodukter. Där måste det ju ändå råda oenighet.

Handelspolitik

Bakgrunden till frågan, för den som inte vet, är det förbud mot handel med sälprodukter inom EU som infördes 2009. Fram till 2015 kunde Sverige, genom ett undantag, fortsätta att sälja sälprodukter från skyddsjakt. Då det svenska undantaget försvann var det inte på grund av politiska beslut utan eftersom WTO:s tvistlösningsorgan ansåg det strida mot de gemensamma reglerna för internationell handel.

Råder det då någon oenighet i sakfrågan? Nej, verkligen inte. I stället är det så att vi socialdemokrater arbetade aktivt för att undantaget för handel med sälprodukter skulle komma till stånd, och efter att det väl fanns på plats har vi arbetat med att det ska vara kvar.

Vi tycker, precis som motionärerna och en majoritet i utskottet, att försäljningsförbudet skapar flera problem. Att fångsten endast får användas i jägarens eget hushåll - eller slängas - är etiskt, ekonomiskt och miljömässigt orimligt.

Samtidigt är det viktigt att Sverige respekterar WTO:s utslag, inte minst i en tid då WTO från vissa håll ifrågasätts och då exempelvis Donald Trump gör vad han kan för att underminera WTO.

Jag tycker att det är märkligt, herr talman, att så många i utskottet vill rikta ett tillkännagivande om handel med sälprodukter trots att vi är överens i sak och trots att regeringen arbetar aktivt med frågan inom EU.

Herr talman! Jag är stolt över den svenska regeringen. Jag är stolt över att den svenska regeringen står upp för handeln, som är så viktig för Sverige. Men jag är lika stolt över att regeringen har visat att det inte finns någon motsättning mellan att främja handel och att främja sjysta villkor. Den svenska regeringen poängterar ideligen att ILO:s huvudkonventioner måste undertecknas när EU sluter nya handelsavtal.

För oss socialdemokrater är det viktigt med sjysta villkor för löntagare, arbetare och tjänstemän, både här i Sverige och i resten av världen. För detta är handelspolitiken ett viktigt verktyg.

När vi talar om handelspolitiken vill jag ta upp ytterligare ett ämne, nämligen Sveriges exportstrategi.

I min värld är det en synnerligen klok politik att små och medelstora företag hjälps i att nå ut till nya marknader runt om i världen. Att företag i hela vårt avlånga land understöds genom regionala exportcentrum är viktigare än någonsin. Vi vet sedan tidigare att denna satsning på hela Sverige har lett till att exporten ökat i alla Sveriges regioner.

Herr talman! Runt 70 procent av Sveriges handel går till andra EU-länder och Norge. Bara av denna siffra framgår det hur viktig EU:s inre marknad är för vårt land. Det är utomordentligt att regeringen verkar för att främja den inre marknaden, och det är minst lika bra att regeringen driver på för att den inre tjänstemarknaden inte ska innehålla märkliga regler som gynnar vissa länders egna tjänsteföretag. För visst är det konstigt att exempelvis Tyskland har 600 skyddade titlar, vilket exempelvis innebär att en svensk bagare inte nödvändigtvis på ett enkelt sätt kan sälja sina tjänster i Tyskland.

Men vad skiljer då partierna här i Sveriges riksdag åt i handelsfrågorna? Jo, herr talman, det som skiljer oss åt är faktiskt det som inte står i betänkandet. Sanningen är ju att vi inte kan diskutera frihandel i ett vakuum, för det finns vinnare och förlorare på frihandel. Framgångsrika företag och branscher ökar sin lönsamhet, men vissa företag och branscher slås ut.

En av anledningarna till att svenskar i allmänhet är positiva till internationell handel är att vi har ett trygghetssystem som hanterar det faktum att det finns vinnare och förlorare på frihandel. Detta innebar exempelvis att arbetaren i den svenska varvsindustrin när denna konkurrerades ut inte ställdes på bar backe och inte var tvungen att lämna hus och hem.

Därför hotas frihandeln när högern argumenterar för att ersättningar för sjuka och arbetslösa måste sänkas för att folk ska arbeta. Dessa partier har aldrig förklarat hur det kommer sig att länder med stora generella välfärdssystem och rimliga nivåer i de gemensamma försäkringarna också är länder med låg arbetslöshet och hög sysselsättningsnivå.

Det är här striden i svensk handelspolitik står. Utan trygghets- och omställningssystem riskerar människor att tappa tron på den fria handeln. Då får vi ledare som Donald Trump, som vinner val på att slå sönder eller riva upp den handel som finns runt om i världen.

Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt att föra en politik som håller ihop vårt land och på sikt säkrar stödet för frihandel och stödet för EU:s inre marknad.

Detta är något som internationella organisationer har förstått. Världsbanken, IMF och OECD talar om den växande ojämlikheten som ett hot mot den internationella handeln. Därför, herr talman, tar jag mig friheten att säga att de partier som i andra sammanhang och i andra betänkanden vill försämra våra socialförsäkringar och ta bort möjligheterna till omställning inte inser att de faktiskt är frihandelns största hot. I stället måste vi kombinera frihandel med starka, robusta trygghetssystem.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att det socialdemokratiska samhällsbygget alltid har tagit sin utgångspunkt i att alla människor ska ha frihet att styra sina egna liv och kunna välja vilken väg de ska gå här i livet. För att uppnå detta behövs frihet och jämlikhet, men det behövs också ekonomisk tillväxt. Det är ett recept som har fungerat i Sverige under 1900-talet, och det har också fungerat i resten av Norden. Allt tyder på att det även är framtidens melodi år 2020.

Om vi ska ha en fungerande internationell handel också i framtiden behöver vi en politik både för frihandel och för jämlikhet. Här i Sveriges riksdag, herr talman, är det Socialdemokraterna som står för den vinnande kombinationen.

Anf. 22 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 9 om den framtida handelsrelationen mellan Storbritannien och EU.

Världen står mitt i en kris och inför fundamentala utmaningar. Detta är utmaningar som redan står för dörren, med problem som om vi inte hanterar dem på rätt sätt kommer att sätta oss i ett oerhört svårt läge.

Vårt land är ett litet, export- och importberoende land i norra Europa som har frihandel som idé. Detta har tjänat oss väl när det gäller att öka vår välfärd, och det är nyckeln till välfärd också för andra länder.

Därför är det inte bara för vår egen skull utan också för världen oerhört viktigt att driva öppenhet och frihandel framåt. Alternativet - protektionism - har i den pågående krisen blottat brister där vi trodde att det fungerade väl. Transporter inom Europa har stoppats på sin väg för leverans av varor från leverantör till köpare. Så ska det inte vara.

Vi följer i utskottet den information vi får kring EU:s möten i Bryssel. Sveriges position om vikten av att flödeskedjorna inte ska stoppas upp är viktig, och här har vi politisk enighet. Detta är grunden för en fungerande inre marknad, och den är inte minst viktig i kristider som denna. Den är viktig för handeln, men vikten av att produkter når fram är också en fundamental grund i och för den inre marknadens funktion som inte får åsidosättas.

EU är den aktör som kan och bör vara ledande, inte bara för att den inre marknaden ska fungera både i kris och i vardag. EU ska också ta ledartröjan för att de multilaterala avtalen och det globala nätverket inte fallerar vare sig nu eller framöver och för att vi kan få en stark frihandelsagenda med moderna avtal.

Herr talman! Alla de värdekedjor som fortsätter att upprätthållas är av godo för vårt lands möjligheter och för den globala ekonomin. EU behöver också utvecklas genom ett breddat tjänstedirektiv som omfattar ökad rörlighet inom flera sektorer, såsom digitala tjänster och varor.

Herr talman! Den 31 januari i år lämnade Storbritannien EU, och övergångsperioden varar från den 1 februari till den sista december i år. Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartner, och det ligger i både vårt och EU:s intresse att hitta hållbara lösningar för ett frihandelsavtal. Sverige behöver hitta en väg för smidiga lösningar utan byråkrati för effektiv handel för vårt näringsliv med Storbritannien.

Herr talman! Sverige behöver fortsätta att gå fram med en ambitiös frihandelsagenda. Vi behöver få till stånd handelsförbindelser mellan Europa och USA. Inte minst behöver WTO moderniseras, och man behöver lösa de fastlåsta positioner som råder. Moderaterna har i betänkandet skrivningar om att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta en aktiv roll för att se till att EU både stöder WTO och driver på för den modernisering av organisationen som behövs.

USA är en av Sveriges största exportmarknader, och svenska företag gör betydande direktinvesteringar i USA. Sverige har ett intresse av att tanken om ett brett och modernt frihandelsavtal parterna emellan hålls vid liv. Ett sådant avtal skulle betyda mycket för fler jobb och ökat välstånd men också bidra till en stärkt transatlantisk länk.

Eftersom det handlar om ett avtal mellan världens två största ekonomier menar vi också att det finns stor potential att skapa nya globala standarder, inte minst inom miljöskyddsområdet. Därför ska Sverige vara en stark röst för fortsatta förhandlingar i syfte att nå ett komplett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Herr talman! Världen är vinnare på det globala utbytet av varor och tjänster. Då behövs också värdekedjor i en osäker värld där det är nödvändigt att vara uppmärksam på krafter som har andra syften än att bara bedriva handel. Just nu står vi i ett läge där Europa och USA i stort sett har tvärstannat. Vi ser förlamade ekonomier här i väst, medan Kina utgör den globala krisens start. Det är viktigt att vara uthålliga ekonomiskt och politiskt och strategiskt långsiktiga under pandemin så att inte bolag i nöd hamnar i uppköp och orätta händer.

Granskning är avgörande i tider som dessa. Vad sker vad gäller konkurrens, subventioner, äganderätt och korruption? Frihandel går åt två håll, och det är viktigt att bygga handelsrelationer. Men man måste se upp och se till att spelreglerna följs.

Sverige bör samtidigt se om sitt hus kring nya och gamla marknader för morgondagen. Vi behöver också vara ett attraktivt land för företag att etablera sig i. Det ställer krav på energi som finns här 24:7 och som är konkurrenskraftig. Vi behöver fungerande kommunikationer med transportvägar nationellt och internationellt. Vi behöver ligga i topp på teknikområdet där utvecklingen är snabb och AI är en del av framgångsfaktorn med oanade möjligheter.

Herr talman! I betänkandet om handel vill Moderaterna att Sverige med sin kompetens och sina funktionella produkter deltar i fler upphandlingar. Vi menar att Sverige borde vara pådrivande för att handla på funktion, vilket skulle öppna upp för bra produkter till rätt pris.

Vi framhåller också handel som ett viktigt verktyg i kampen för en bättre miljö. Tillgång till ren och effektiv energi samt rena teknologier är på sikt avgörande nyckelfaktorer för världens hållbara utveckling. I ett nationellt perspektiv innebär det en möjlighet att sprida svenskutvecklade teknologier, då dessa håller hög klass samtidigt som de har potential att internationellt bidra till en bättre miljö med mindre CO2-utsläpp.

Herr talman! Vi anser att regeringen bör ta fram en strategi för att dels öka ett undantag från försäljningsförbudet, dels väcka och driva frågan om att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Nuvarande ordning är inte hållbar.

Vidare anser vi att miljö- och klimatfrågan behöver breddas. Sverige kan som ett av världens mest innovativa länder ställa om sin produktion till helt nya viktiga produkter. Vi ser inte minst i denna kris att vi har en förmåga att lösa nya utmaningar på ett helt nytt sätt. Efter krisen kan vår industri kanske bli världsledande inom områden som ekodesign, och vi kan exempelvis använda vår skogsråvara i större utsträckning till att göra kläder.

Herr talman! Protektionism är ett av de största hoten mot en väl fungerande världshandel. Protektionismen är även ett av de största hoten mot svensk export. I ett exportberoende land som Sverige hotas den inhemska tillväxten om marknaderna sluts och etablerade handelspartner alltmer drar sig undan från yttre konkurrens.

Därför vill jag understryka vikten av att driva på frihandelsfrågan och att vara en stark kraft för att motverka protektionistiska strömningar.

Anf. 23 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 8 angående reformering av WTO.

Jag har tidigare i denna kammare belyst de förödande konsekvenser som coronavirusets framfart har orsakat och fortsätter att orsaka världen över. Närmare 200 000 personer har bekräftats ha dött av viruset och runt 2,5 miljoner människor har bekräftats ha blivit smittade. Till dessa siffror, inte minst den sistnämnda, kommer naturligtvis ett enormt mörkertal.

Jag har även i sammanhanget belyst den tilltagande negativa effekt som pandemin för med sig på företag, jobb och samhällsekonomi. De ekonomiska hjulen stannar av, och osäkerheten inom världsekonomin är större än på mycket länge. Vad som initialt huvudsakligen drabbade den svenska besöksnäringen har kommit att smitta av sig på övriga delar inom näringslivet.

I dag har, sedan krisen började, över 60 000 svenskar varslats om uppsägning, och runt 100 000 personer har skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen. Finansministern spår därutöver att i genomsnitt 270 000 personer kommer att vara permitterade varje månad för resterande delar av 2020.

Herr talman! Givet denna dystra verklighetsbild berörs flera hundra tusen svenskar av den ekonomiska nedgången, och det är svårt att beskriva den oro och osäkerhet som de måste känna.

De jag har talat med, arbetslösa såväl som varslade och permitterade, beskriver alla en utbredd ekonomisk såväl som psykologisk påfrestning. Jag önskar att jag i min roll som riksdagsledamot hade kunnat hälsa dem att det snart är över, att framtidsprognoserna är ljusa, att vi snart har besegrat pandemins härjningar och återupprättat vårt näringslivs forna glans och att vi har stoppat spridningen.

Dessvärre är så inte fallet. Tvärtom lär situationen förvärras i Sverige både sett till smittspridning och ekonomi.

Betänkandet berör handelspolitik. Om man inte tidigare har förstått vikten av just handel för svenskt vidkommande torde man i denna rådande situation ha blivit varse detta. Sverige befinner sig långt upp i ytterst komplexa globala värdekedjor som nu gör sig påminda i praktiken när svensk tillverkningsindustri saknar utländska insatsvaror.

Herr talman! Vår formulering i reservation 2 är därför i dag kanske mer aktuell än någonsin: "Få saker skulle skada Sveriges ekonomi mer än om Sverige och dess handelspartner skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel."

Det lär vi oss nu. Sägas ska dock naturligtvis att stora delar av nu gällande begränsningar inte är frivilliga eller genomförda av ren illvilja från våra handelspartner. I stället har svensk handel begränsats som en konsekvens av de restriktioner som i princip samtliga länder, även Sverige, infört för att begränsa smittspridningen.

När så sker framgår med all tydlighet hur handelsberoende Sverige är. Det innebär att det för många branscher spelar mindre roll ifall Sverige till 100 procent öppnar upp samhället igen så länge deras handelspartner lyder under lockdowns i andra stater. Då föga tyder på att vår omvärld inom en snar framtid återgår till sitt normaltillstånd lär vi med andra ord få se en tilltagande varselvåg i Sverige allteftersom såväl efterfrågan som insatsvarorna från omvärlden sinar.

Herr talman! Även om jag och Sverigedemokraterna är starka anhängare av frihandel och förstår värdet i de globala värdekedjor som nu har satts ur spel kan jag ändock inte låta bli att konstatera att i och med denna kris har fingret satts på tre viktiga områden.

Det första är just vikten av frihandel. När pandemin är över måste vi därför utvärdera eventuella brister från EU:s håll då det är uppenbart att diverse nationella exportförbud satte frihandeln ur spel inom unionen, vilket har drabbat svenska bolag.

Att Världshandelsorganisationen redan före krisen var i behov av reformation, vilket både vi och Moderaterna betonat i detta betänkande, underlättar knappast situationen.

Det andra är, något motsägelsefullt, att vi framöver inte har råd att behålla den övertro på frihandelns ständiga närvaro som har rått i Sverige. Naturligtvis ska vi fortsätta att verka för en öppen frihandel, men det kan knappast ha undgått någon att vi i denna kris inte har kunnat förlita oss helt på handel med andra länder. Inför framtiden måste vi därför i större utsträckning stärka allt från vår inhemska livsmedelsförsörjning till vår förmåga att självständigt producera diverse centrala produkter. Det här är någonting som Sverigedemokraterna har förespråkat länge och som vi nu ser vikten av och betonar i vår reservation 16.

Det tredje är att naiviteten inför andra staters agerande på världsmarknaden måste upphöra. Det är en skam att Sverige i dag saknar instrument för att stoppa utländska investeringar i svenska samhällskritiska företag. Trots att vi återkommande har påpekat detta, herr talman, har regeringen fram till nu nöjt sig med en utredning som ska återrapportera i slutet av nästa år. Detta utgör en reell ekonomisk såväl som säkerhetsmässig risk när svenska bolag nu riskerar att reas ut till huvudsakligen kinesiska intressenter tillhörande och tätt sammankopplade med samma diktatoriska stat vars agerande möjliggjorde virusets uppkomst och spridning.

Med det sagt, herr talman, lär onekligen behovet av åtgärder på det handelspolitiska området vara större än på mycket länge när denna pandemi är över och vi gemensamt ska försöka skapa förutsättningar för ekonomin att återgå till det normala igen. Det är ett arbete jag ser fram emot, och det är min förhoppning att samtliga partier kommer att agera så pragmatiskt och resultatinriktat som möjligt i den processen.

Tillsammans kan vi förhoppningsvis minimera de ekonomiska konsekvenserna för det svenska näringslivet som pandemin har orsakat.

Anf. 24 Rickard Nordin (C)

Herr talman! I dag är det handelsfrågor som debatteras. Denna kammarbehandling är kanske mer viktig och aktuell än någonsin när vi nu ser hur ekonomierna världen över förhoppningsvis kanske bara står på paus men i värsta fall riskerar att krascha.

Centerpartiet står givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för att vinna lite tid vid voteringen yrkar jag bifall enbart till reservation nr 17.

Jag och mina kollegor har under de senaste veckorna haft kontakt med många företag för att lyssna in läget. Ett av de företagen ligger i Småland och heter Solutions for Tomorrow. De startade 2012 i det lilla samhället Väckelsång med en idé om mobil röntgenutrustning. Innovationsbron, Vinnova och Almi Invest har alla backat upp företaget - viktiga insatser som samhället gör för att underlätta för företag att starta.

Produkten är en smart lösning där utrustningen kommer till den behövande i stället för tvärtom. Solutions for Tomorrow är precis som många andra företag helt beroende av internationella flöden där import av delar till produkten är nödvändig och där den internationella marknaden redan från början är en viktig del i företagets expansion och framväxt.

Företagets utveckling är ett exempel på hur den fria handeln skapar välstånd. Den pandemi vi just nu globalt genomlider vittnar också om hur känsliga vi är för störningar och kriser i de internationella relationerna och flödena även i ett litet samhälle hemma i Småland. Världen hänger ihop mer än vad vi ibland kan se och ana.

Av detta kan vi dra två slutsatser: antingen att vi Sverige måste bli mer oberoende av vår omvärld och ha mer kontroll och regleringar och sluta oss eller att vägen framåt är att stärka de internationella relationerna, utveckla både multilaterala och bilaterala samarbeten och arbeta för att organ som till exempel WTO stärks i sin roll att utveckla frihandel.

För Centerpartiet, herr talman, är det självklart att ha en ståndpunkt där vi väljer det sistnämnda. Det finns ingen väg tillbaka till något slags merkantilism. Det är nu, mitt i krisen, som vägvalet görs och förberedelser kan göras för en handelsordning som bejakar innovationer, möter företag och deras behov och stärker utbyte av kunskap, kapital och människor. Sannolikt kommer det att ske i delvis andra former än tidigare men icke desto mindre vara präglat av de grundvärden som sedan 1945 skapat välstånd i Sverige och i världen. Sverige är en liten och extremt handelsberoende nation där vi tillsammans med likasinnade länder måste hålla frihandelsfanan högt både för vår egen skull och för välståndet i världen.

Jag vill ta tillfället i akt och påpeka ett viktigt faktum som vi ibland tenderar att ta för givet. När nu nyhetsflödena många gånger speglar andra kontinenter och stora länder som USA, Kina och Ryssland vill jag påpeka att EU faktiskt är världens största integrerade marknad. Siffran 73 är inte bara antalet punkter i januariavtalet, utan det är också så många procent av Sveriges export som går till EU. Vårt medlemskap i EU ger oss möjligheter och ansvar att driva en frihandelslinje som gagnar både Sverige och övriga Europa.

Vi i Centerpartiet vill se ett globalt EU som tar ansvar och arbetar tillsammans för gränsöverskridande frågor såsom frihandel, mänskliga rättigheter, demokrati, säkerhet, migration och inte minst miljöfrågor. Svenska företag och konsumenter är tillsammans med resten av EU en av världens mest attraktiva marknader. Vi är tekniktillvända, och Sverige används faktiskt många gånger som pilotmarknad för att testa nya idéer.

Det ger också EU möjlighet att förhandla fram attraktiva och avancerade handelsavtal med en mängd länder och regioner i världen. Vi behöver fler sådana avtal som förutom att ta bort tullar och tariffer harmoniserar standarder, skyddar investeringar och stärker miljön.

Som sagt går en stor del av det som vi producerar i Sverige på export och bidrar på så sätt mycket till svensk ekonomi och till att faktiskt också många gånger minska utsläpp i andra länder, exempelvis med svenskt stål. Det är både en utmaning och en möjlighet för vår produktion, exempelvis livsmedelsproduktionen. Den svenska kvaliteten och det goda svenska djurskyddet behöver spridas över världen men också värnas i Sverige. Därför ska vi inte göra avkall på de höga värden och krav vi har när det gäller djurskydd, miljö, antibiotika, djurhållning, hälsa, konsumentskydd och annat när handelsavtal ska tecknas.

Jag noterar också att Business Sweden i sina rapporter till näringsutskottet har redovisat att man har ställt om rejält med tanke på coronapandemins härjningar. På andra sidan corona, när vi kommit ur den värsta krisen, kan det öppnas möjligheter för ett innovationsland som Sverige. Krasst uttryckt kan man säga att Sverige kan förse världen med nya produkter och tjänster när världen behöver dem som mest. Vi är starka, inte minst inom sjukvårdsprodukter. Därför är det också viktigt att Business Sweden kan behålla sin slagkraft så att man är beredd att stå till tjänst när det behövs.

Herr talman! I och med den här pandemins framfart förändras egentligen hela spelplanen. Vi vet just nu väldigt lite om hur framtiden ser ut, och det går inte att komma med säkra utsagor. Hur kommer det att bli med de globala värdekedjor som har byggts upp? Kommer vi att se betydande förändringar i produktions- och förädlingsmönster? Kommer det rent av att bli så att kontinenter, som Europa, Kina och USA, kommer att sluta sig och agera mer var och en för sig? Eller kan vi övertyga varandra om att lösningarna ligger i att jobba tillsammans genom att stärka handel och investeringar och skapa ett mer hållbart beroende av varandra?

För Centerpartiet är det självklart att vi behöver mer säkerhetspolitik, miljömässig integration och handel med varandra. Vi tycker att Sverige oförtrutet ska arbeta vidare för att stärka våra företags möjligheter att konkurrera internationellt och samtidigt stå upp för öppenhet, tilltro till internationella regelverk och tillit till att frihandel leder till ömsesidig vinning.

Anf. 25 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Vi debatterar betänkande NU15 om handelspolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 20 om hållbart företagande.

Sverige är ett land som är beroende av utrikeshandel. Mycket av det vi använder dagligen skulle inte finnas eller kunna produceras här om det inte vore för utrikeshandeln. Många av våra företag är beroende av att både importera och exportera. De har globala värdekedjor, och de globala värdekedjorna har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning både här i Sverige och i andra länder. Jag skulle vilja påstå att vi har ett ansvar för att förändra hur dessa värdekedjor och de internationella avtalen ser ut. Är det ekonomisk tillväxt på dagens nivå vi behöver?

Vi har en komplex situation i världen i dag. Coronakrisen har blottat det än mer. Vi ser att antalet mord på klimat-, mark-, vatten- och urfolksaktivister ökar. Vi ser också att odemokratiska krafter stärks. När miljö och mänskliga rättigheter sätts ur spel minskar möjligheterna att lösa de globala problemen när det gäller till exempel pandemier, klimat och miljö.

Dessa frågor är starkt sammanlänkade. För att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen och kunna hantera globala kriser måste näringslivet vara med fullt ut. Därför är det viktigt att ta ansvar längs hela kedjan och att få företagen att vara drivande i fråga om mänskliga rättigheter från råvara till färdiglevererad produkt.

Problemet i dag är att länderna inte är konsekventa eller skyldiga att ålägga företagen ansvar i fråga om att agera gentemot mänskliga rättigheter. Ett bindande avtal bör reglera företagens ansvar för den globala försörjningskedjan och underlätta gränsöverskridande uppförande. Flera länder är ovilliga att införa bindande standarder för mänskliga rättigheter på egen hand eftersom de fruktar att det skulle vara en konkurrensmässig nackdel för de egna företagen eller på grund av att de helt enkelt inte är demokratiska rättsstater.

Dessutom bygger de globala värdekedjorna på att skapa vinst längs hela kedjan. Skapas inte tillräckligt med vinst här söker man sig till länder där man kan skapa vinst genom sämre förutsättningar för arbetare och där miljön kan sättas ur spel. Därför behöver vi ställa lagkrav på att svenska företag ska respektera human rights och environmental due diligence.

Det finns många exempel på att våra företag inte tar sitt ansvar. Inom både livsmedelshandeln, gruvindustrin och klädindustrin vittnas det om löner under existensminimum, barnarbete och exponering av föroreningar som leder till sjukdomar och förgiftat vatten, luft och mark.

Vi kan ta Lundin Gold som exempel. Det är ett företag som ägs av svenskkanadensiska Lundinfamiljen. Deras guldgruva i Ecuador riskerar att förstöra vattentäkter, livsmedelsförsörjning, inkomstkällor och Amazonas skog. Urfolket Shuarfolket, Ecuadors andra största minoritetsbefolkning, har blivit fråntagna sina hem och sina marker. Shuarfolket bodde i regionen långt före de europeiska erövrarna. Deras mark sträcker sig över gränslandet mellan Ecuador och Peru där världens största regnskog breder ut sig.

Det är i denna naturskyddade skog, intill naturreservatet El Zarza, som det svenskkanadensiska gruvbolaget har köpt över 700 kvadratkilometer mark för att anlägga en av världens största guldgruvor. Det är ett naturreservat vars gränser redan har ändrats, till gruvbolagets fördel.

Ett annat exempel är H & M, som lovade att bättra sig men som egentligen inte gjorde något för att öka textilarbetarnas löner eller kräva att bomullsproducenterna i Kina inte ska använda tvångsarbete. När frågan angående tvångsarbetarna ställs blir svaret: "Vi arbetar på samma vis med leverantörer på alla marknader, för att garantera att de alla skriver under vår hållbarhetsförpliktelse och följer nationella lagar".

I delar av Chile har man privatiserat vattnet. Bland annat franska företag har köpt upp alla vattentäkter i vissa områden. Där förföljs organiserade småbrukare och miljöaktivister och hotas till döds. Lokalbefolkningen tvingas leva på tio liter vatten om dagen. Det är vatten som ska räcka till dem själva men också till djuren och odlingarna. Barnen får inte gå på toaletten mer än två gånger per dag i skolorna, och det finns områden där man tvingas använda avföringspåsar på grund av vattenbristen. De transnationella företag som har ändrat och stoppat vattnets kurs säljer sedan vattnet även till dem som lever runt flodens uttorkade bankar.

Situationen förvärras ytterligare av att avokado- och citrusproduktionen torrlägger grundvattnet. Det är avokador och citrusfrukter som vi sedan ser i vår lokala livsmedelsbutik. Småbrukarna har där förlorat 80 procent av sina djur på grund av den artificiella torkan och klarar inte av att odla för sin egen försörjning.

Saker hör ihop, till exempel exploateringen och jagandet av priser. Men det gäller också konkurrensen mellan företag som respekterar miljö och mänskliga rättigheter hela vägen och företag som gör sin profit genom att bryta mot dessa. Här måste vi kunna prestera bättre genom att revidera handlingsplanen och införa bindande avtal för multinationella företag. Därför menar jag att vi bör ställa oss bakom motionen Klimat- och miljöfrågans påverkan på utrikespolitiken, yrkandena 12 och 13.

Det handlar helt enkelt om vår framtid. Att förstöra vattentäkterna eller försämra luft-och markkvaliteten i andra delar av världen påverkar lokalbefolkningen direkt genom sämre förutsättningar för att möta en pandemi såsom den vi möter i dag.

Avsaknaden av vatten på grund av gruvdrift och privatisering av vatten försämrar möjligheten för lokalbefolkningen att till exempel möta de sanitära förhållanden som coronapandemin kräver. Utsläppen som vår produktion skapar där skapar inte bara försämrade villkor. Vi kan inte bara överlåta ansvaret till urfolksaktivister att försöka skydda detta och därigenom riskera livet.

Vi måste inse att det här inte bara påverkar lokalbefolkningen. Vi måste inse att den miljö som förstörs och de utsläpp som skapas där i slutändan påverkar klimatet och därmed oss. Det är dags att våra företag tar ansvar längs hela kedjan. Detta måste vara lagstadgat.

På grund av coronapandemin och den klimatkris vi lever under har det aldrig varit viktigare att använda handelspolitiken som det politiska instrument den faktiskt är. Vänsterpartiet är hittills det enda svenska parti som tydligt tar ställning i frågan. Vi menar att all handel måste ske med stor hänsyn till miljö och klimat, till arbetstagares och urfolks rättigheter och med stor transparens för allmänheten. Om ett land exempelvis inte kan åta sig att följa Parisavtalet ska EU inte teckna något handelsavtal med detta land.

Vi kräver också att det nuvarande handelsavtalet med Mercosurländerna stoppas och att bindande klimat- och miljöåtaganden omedelbart skrivs in. Men eftersom vi har ett arbetssätt som innebär att vi lyfter fram en enda reservation väljer jag att enbart nämna den reservation som handlar om Mercosur.

Vidare vill jag poängtera att de restriktioner som stoppat skyddsutrustning från att nå de länder som behövt den under brinnande pandemi har blottlagt att EU inte har haft tillräckligt snabb kapacitet för att lösa våra gemensamma problem. Förhoppningsvis kommer vi inte att se en upprepning av detta. Men det är viktigt att EU:s inre marknad bygger på det som är bäst för medborgarna och såklart även klimatet.

Anf. 26 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Att få smittspridningen under kontroll och skydda människoliv är den absolut primära uppgiften just nu. Samtidigt behövs också extraordinära insatser för att bekämpa massarbetslöshet och företagsutslagning. Ekonomin tvärnitar. Varslen är rekordhöga, och regeringen spår en arbetslöshet runt 9 procent. Många företag har redan dukat under. Många andra frågar sig: Klarar jag morgondagen?

Vår ekonomi är intimt sammankopplad med andra länder. Exporten motsvarar ungefär hälften av bnp och sysselsätter 1 ½ miljon svenskar. För att exporten ska flyta krävs också import av insatsvaror. WTO:s larm om mörka handelsprognoser borde därför ljuda extra högt just här. Även WTO:s mest optimistiska scenario betyder stora tapp.

Att USA:s ekonomi blöder är kritiskt för hela världsekonomin. På tre veckor sökte 17 miljoner amerikaner a-kassa. Det kan jämföras med krisen 2008 då 10 miljoner amerikaner på sex månader sökte a-kassa.

Det här är ingen klassisk ekonomisk kris, utan en virusdriven kris där handlande företag och andra företag som egentligen är livskraftiga går under. Företagen ropar efter livbojar som håller dem ovan ytan. Med rätt stöd kan Sverige stå väl rustat i en global konkurrens när krisen är förbi.

Regeringen har haft en öppen attityd till förslag från oss i oppositionen och till företagarorganisationer, och den har lagt fram flera stödpaket. Men vi kristdemokrater anser att stödet fortfarande är för snålt tilltaget och i vissa fall har bristfälliga konstruktioner. Ta permitteringsstödet som exempel! Där finns en regel att tillfällig personal måste sägas upp. Det motverkar stödets syfte och driver fram en högre arbetslöshet än nödvändigt. Människor riskerar att slås ut i stället för att stå redo när krisen är förbi. Detta har vi påtalat.

Vi har också påtalat att det direkta stödet för fasta kostnader måste upp i våra grannländer Danmarks och Norges nivåer. För många företag är de fasta kostnaderna omöjliga att påverka, och även om personalen är permitterad kan hyror inte betalas med inkomster som inte finns. Dagens hyresstöd, som går via hyresvärden, har inte fallit väl ut i praktiken. En rad branscher täcks inte. Andra fasta kostnader, såsom leasingkontrakt, är fortfarande en börda. Kristdemokraterna har föreslagit en modell där vi går upp till 85 miljarder i stöd, jämfört med dagens 5 miljarder.

Fru talman! Coronasmittan riskerar att bli en förevändning för ökad protektionism. Vi såg tendenser redan före krisen, och svåra omständigheter kan trigga ytterligare slutenhet. Men protektionism medför allvarliga konsekvenser och gör oss alla fattigare. Här och nu, mitt i smittbekämpningen, är dessutom samarbete helt livsavgörande.

De exportrestriktioner som vissa EU-länder infört måste undanröjas. Här ska Sverige fortsätta att vara en aktiv röst för en fungerande inre marknad. Vi har sett hur livsavgörande medicinsk utrustning har hållits kvar i flera dagar. Det är ett oacceptabelt beteende, och det är bra att regeringen markerat mot detta. Men det här kommer att fordra fördjupad diskussion framöver. Det handlar om tilliten till varandra i unionen. Vi kristdemokrater håller också med om att EU i detta läge måste slopa moms och tull på medicinsk utrustning, även för företag. Allt måste ske för att värna liv.

Fru talman! Jag vill i detta sammanhang understryka att den försvagade ekonomin innebär en ökad risk för utländska direktinvesteringar av strategiska tillgångar som är av säkerhetspolitiskt problematisk natur. Det pågår en utredning om regler och ett införande av granskningsmekanismer. Detta är datumsatt till november 2021. Här krävs dock att lösningar kommer fram tidigare med anledning av pågående kris. Det är oerhört angeläget.

Fru talman! Svensk handelspolitik ska vila på insikten om frihandelns fördelar för ekonomin, för att bekämpa fattigdom och för att bekämpa ohälsa. Det betyder att vi inom EU ska driva på för fler och bättre handelsavtal med omvärlden. Det betyder också att vi globalt höjer rösten mot destruktiva protektionistiska tendenser och för en välfungerande världshandel. Det är ytterst viktigt, inte minst i detta läge.

Jag yrkar bifall till reservation 5 i betänkandet.

Anf. 27 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Det finns mycket fint med globalisering och frihandel. Det handlar dels om utveckling, dels om ökat välstånd. Globalisering och frihandel har varje dag låtit människor gå från extrem fattigdom till trygghet. Världen har aldrig haft en så liten andel fattiga som i dag, och det är mycket tack vare globaliseringen. Ökad handel har stärkt både vår egen och andra länders ekonomi, utveckling och välstånd.

Ingen kunde för bara några månader sedan tro vad världen skulle vara i dag. Coronapandemin har tydligt visat på vissa sårbarheter i vårt samhälle och i vår tillgång till strategiskt viktiga varor, exempelvis sjukvårdsmateriel. Tyvärr har det lett till att vissa röster har krävt en återgång till en mer nationalistisk och protektionistisk handel för att säkra tillgång till viktiga varor. Det är bra att regeringen har markerat i dessa frågor. Det här vore helt fel väg att gå och skulle inte bara skada Sveriges anseende som ett frihandelsvänligt och progressivt land utan även få allvarliga konsekvenser för svenska företag och den svenska ekonomin.

Låt oss friska upp minnet lite. Som ett exportberoende land har Sverige haft otroligt stor nytta av tillgången till exempelvis EU:s inre marknad med 500 miljoner konsumenter. Den svenska ekonomin är kort sagt tätt sammanflätad med och beroende av den inre marknaden. Att återinföra tullar och handelshinder för att säkra svenska intressen vore kontraproduktivt och skulle göra mer skada än nytta.

I sviterna efter coronapandemin kommer ekonomin att behöva startas upp igen. Att i det läget begränsa marknaden för Sveriges företag vore förödande.

EU måste fortsätta att slå vakt om den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital, och EU bör motsätta sig medlemsländers försök till protektionistiska förslag och i stället utveckla den inre marknaden. Det ska vara enklare för företag att verka inom EU, och regelbördan för näringsidkare behöver därmed minska.

I en tid då protektionismen växer menar jag att EU ska vara en stark röst för frihandel och stå upp för den regelbaserade internationella handelsordningen. EU ska verka för att minska alla typer av handelshinder och för att utveckla och modernisera WTO. När utvecklingen av WTO blockeras måste EU driva på för handelsliberaliseringar där intresserade länder deltar och förhandlar om omfattande frihandelsavtal - frihandelsavtal som genomsyras av EU:s gemensamma värderingar och bidrar till långsiktighet globalt. Det innebär dock inte att det inte krävs reformer, men dessa ska vi genomföra tillsammans inom EU-samarbetet, inte på egen hand.

Det framgår också tydligt i kommissionens industristrategi att just säker tillgång till strategiska varor är ett prioriterat område och att arbete pågår för att minska unionens beroende av tredjeländer. Här bör Sverige vara fullt delaktiga och bidra med kunskap och expertis för att utforma rutiner som säkrar EU:s och Sveriges tillgång till strategiskt viktiga varor.

Ett frihandelsavtal mellan EU och USA är något som skulle bidra till ökad handel och skulle sätta en global standard för handeln världen över. Så snart de politiska förutsättningarna finns bör Sverige driva på för att EU och USA återupptar TTIP-förhandlingarna. Ökad handel med USA skulle också minska EU:s beroende av Kina och Ryssland.

Vidare bör EU:s regionala partnerskap för Afrika, vilket erbjuder tullfri och enkel export till EU, utvecklas. Jag vill också framhålla att den globala handeln inte får stanna av till följd av brexit, särskilt inte i den rådande situation som coronapandemin innebär. Utan ett långtgående handelsavtal mellan Storbritannien och EU som möjliggör en fortsatt smidig handel, men samtidigt förutsätter fortsatt fri rörlighet för personer, tjänster, kapital och varor, skulle konsekvenserna bli ytterst allvarliga, främst för Storbritannien men även för EU:s medlemsländer. I dessa tider är det otroligt viktigt att inte förhindra ekonomisk återhämtning i kölvattnet av coronapandemin.

Att Kina kontinuerligt försöker öka sitt inflytande världen över är inget nytt. Kina och Ryssland är båda exempel på länder som investerar strategiskt i Europa i bland annat hamnar och energiförsörjning. EU och medlemsländerna måste kunna skydda sig mot investeringar från stater och bolag med oärliga intressen. Försvagade ekonomier och försvagade företag till följd av nedstängningar på grund av corona ökar nu risken för att Kina upphandlar företag i ekonomisk kris. Därför är det ytterst viktigt att vi ser över vilka möjligheter som finns för att förhindra detta och vilka åtgärder som behövs för att säkra svenska intressen.

Fru talman! Slutligen skulle jag också vilja lyfta fram det nordiska samarbetet. Det är viktigt att inte förringa det nordiska samarbetet i Nordiska rådet. I Norden har vi gång på gång visat att vi är starkare tillsammans. Våra liberala, demokratiska och inkluderande samhällen, där alla medborgare deltar och har ansvar och rättigheter, är starka samhällen som kan hantera även de största utmaningarna. Tillsammans kan vi hitta gemensamma nordiska lösningar inom områden där de nordiska länderna kan uppnå större resultat genom att samarbeta än genom att lösa uppgifterna var för sig.

Fru talman! Frihandel och globalisering är viktiga frågor som vi måste försvara och utveckla såväl i normalläge som i nuvarande krisläge. Det är väldigt viktigt.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 6.

Anf. 28 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Coronakrisen påverkar allas vår vardag i stort och i smått. Vi befinner oss fortfarande i en kris utan motstycke. Det finns många utmaningar också för handelspolitiken. Vi har sett hur medicinsk utrustning fastnat vid landsgränser - skyddsmasker, respiratorer och tester. Sverige och regeringen är en starkt pådrivande röst för att EU:s inre marknad ska fungera, så att den medicinska utrustningen inte ska fastna vid landsgränser. Utrustningen ska komma dit där den gör bäst nytta.

Regeringen och Sverige driver handelsinitiativet Trade for Health, som syftar till att tullar ska tas bort på medicinsk utrustning. Det här vill vi se också i global skala. Det pågår en dialog med WTO om att ta bort tullar på medicinsk utrustning, såväl i coronatider som när krisen är över.

Nu är vi i en akut fas med fokus på att minska smittspridning och se till att människor kan behålla sina jobb. Men samtidigt behöver vi ställa in tankarna på återuppbyggnad av samhället och på det som kommer i spåren av krisen. Vi behöver dra erfarenheter av den här tiden för att kunna bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle.

Coronakrisen påverkar framtida handelsmönster. Vi har i flera decennier sett en trend med globalisering. Företag har produktionskedjor som sträcker sig över flera länder. Coronakrisen har blottat de här produktionskedjornas känslighet. Det finns forskare som tror att globala företag själva kommer att komplettera sina globala kedjor med regionala produktionskedjor. Redan före pandemin kunde vi se en sådan trend, som var orsakad av digitalisering och automatisering.

Det är viktigt med produktion i närområdet, till exempel när det gäller livsmedel och en ökad lokal förnybar energiproduktion, så att vi har en god krisberedskap. Samtidigt är det väldigt viktigt att vi inte blir protektionistiska. Vi får inte stänga dörrar och stänga andra ute. Det finns sådana tendenser.

Utvecklingsländer är mycket hårt drabbade av coronakrisen. En rapport från Oxfam visar att en halv miljard människor riskerar att tryckas tillbaka in i fattigdom som en konsekvens av pandemin. Sverige har skjutit till 40 miljoner kronor till WHO:s krisfond och 100 miljoner till FN:s stora humanitära krispaket, som är riktat just till världens mest utsatta länder. Regeringen är en tydlig röst för en rättvis handel som tar hänsyn till utvecklingsländers intressen. Det finns till exempel ett handelsrelaterat utvecklingssamarbete som heter Aid for Trade. Här arbetar Sverige tillsammans med regeringar, myndigheter och organisationer för att ge utvecklingsländer stöd att kunna dra nytta av de fördelar som handeln ger.

Handelspolitik

Fru talman! När vi bygger upp vårt samhälle igen ska vi inte köra in i gamla hjulspår. Vi behöver fokusera på en grön återuppbyggnad. Redan tidigare har regeringen sett till att Sverige är det första land som slutar upp med fossila exportkrediter. Sverige ska inte vara ett land som pumpar runt den döende kol- och oljeindustrin, som nu till och med vill ha betalt för att bli av med oljan; det var ju minuspris häromdagen. Sverige ska i stället se till att driva på för klimatsmarta lösningar. Det är mycket viktigt att Sverige driver på för att avskaffa tullar för klimatvänliga varor, tjänster och tekniker så att takten i klimatomställningen kan öka, såväl i EU som globalt. Här behövs initiativ framöver. Det är även väldigt viktigt att handelsavtalen är i linje med Parisavtalet och i linje med mänskliga rättigheter. Detta finns också med i den klimatpolitiska handlingsplanen.

För lite mindre än ett år sedan brann Amazonas regnskog, och världens ledare riktade sina blickar mot Brasilien och Mercosurhandelsavtalet. Så länge Brasilien skövlar regnskog och så länge miljöaktivister och ursprungsbefolkningar måste riskera sina liv för att behålla sina hem kan vi inte skriva på det här. Vi behöver driva på väldigt tydligt med skarpa villkor för att kunna ratificera avtalet. Rent generellt behöver vi driva på väldigt tydligt för att det ska finnas sanktionsmöjligheter kopplade till hållbarhetskapitlen.

Fru talman! Vi lever i svåra tider. Det är viktigt att vi visar solidaritet och håller ihop, såväl i Sverige som inom EU. Det är viktigt att vi visar solidaritet med utvecklingsländer och att vi aktivt jobbar för tullfrihet på varor och för att ge dem stöd att utveckla sin handel. Det är viktigt att vi i framtiden inte kör in i gamla fossila hjulspår utan bygger upp ett robust och klimatsmart hållbart samhälle med en tro på framtiden.

Med det yrkar jag bifall till reservation 7 och i övrigt till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Mänskliga rättigheter