Högskolan

Anf. 133 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr ålderspresident! Vi går nu från energifrågor till utbildningsfrågor. Det är nästan lite sommarkänsla när man kommer ut i värmen, men ändå inte. Det är lite blandade känslor just nu. Det är kanske lite förväntan men mest väntan.

Vi kommer nu till högskolefrågor. Det är ett väldigt viktigt ämne. Det ser man inte minst på att det finns över 180 motioner i ärendet. När jag har lyssnat på debatten här i kväll har det talats mycket om teknikutveckling.

Här spelar högskolan en stor roll. Det är här vi formar framtidens forskare. Det är väldigt viktigt att högskolan fungerar. Vem vet om det kommer att vara el eller kanske något ännu mer hållbart i framtiden. Allting börjar med högskolan så att man kan komma vidare i forskningen.

Inom Moderaterna ser vi att det är mycket som fungerar bra inom högskolevärlden, men det finns också en del vi behöver förbättra. Vi tycker förstås att alla våra reservationer är bra. Men jag vill yrka bifall till reservation nummer 13 om dimensionering av högskolan.

Herr ålderspresident! Moderaterna anser att en mångfald av utbildningar är väldigt viktigt inom högskolan. Det finns många olika behov och önskemål både från individen och från samhället och näringslivet. Vi är medvetna om högskolornas autonomi. Men det är också viktigt att man följer samhällets utveckling och behov.

Vi ser även att det är viktigt att det finns olika sorters utbildningar vad gäller längd, innehåll och möjlighet att studera i kombination med arbete. Det ställer förstås olika och höga krav på utbildningsanordnarna. Hög kvalitet och konkurrenskraft är våra grundstenar.

När vi skrev motionen om detta betonade vi att det är väldigt viktigt att man också kan ge utbildningar på distans. Numera är det lite mer regel än undantag att det sker på distans. Det kanske är en lite onödig mening. Det har hänt väldigt mycket under väldigt kort tid. Numera kan man göra väldigt mycket på distans. Men det finns även en del utbildningar som måste ges och sker bäst fysiskt på plats.

När vi talar om kortare utbildningar är det också viktigt att högskolorna får den ersättning de ska ha. Det fungerar inte alltid optimalt i nuläget.

Moderaterna vill också se ökade möjligheter att utföra uppdragsutbildningar. Snabb omställning behövs till spetskompetens, och nya forskningsrön kommer hela tiden. Vi har alldeles nyss pratat om elektrifiering här, och på Volvo Cars säger man att det kommer att behövas minst 20 000 personer som ska utbildas inom just elektrifiering. 20 000 är väldigt många! Det här ställer väldigt höga krav på både flexibilitet, utveckling och utökning för högskolorna.

Högskolan

Herr ålderspresident! Det finns några specifika områden som måste utvidgas mer och förstärkas. Det finns ett område som tyvärr är väldigt aktuellt. Det handlar om barn- och familjehemsutredningar. Jag kan tänka mig att alla känner till "Lilla hjärtat", och det pågår nu en utredning av en större lagöversyn som Moderaterna har tagit initiativ till.

Moderaterna vill se en förstärkt socionomutbildning med ökat fokus på vetenskaplig utredningsmetodik - detta för att ge bättre verktyg för att göra bra, säkra och tydliga barn- och familjehemsutredningar.

Det finns ytterligare områden som vi behöver prioritera. Ett sådant angeläget område är barnonkologi, alltså barncancer. Detta är en komplex verksamhet, och det utvecklas hela tiden nya behandlingsmetoder. Här saknas nu både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det har alltså inte skett någon riktig nyrekrytering, och många går nu i pension. Man har inte kunnat fylla på i den utsträckning som skulle behövas. Här behöver vi egentligen göra en nationell översyn av utbildningsbehovet och utveckla så att det blir fler platser.

Herr ålderspresident! I förra vecken debatterade vi Riksrevisionens rapport om ämneslärarutbildningen på tre olika lärosäten. Då pratade vi bland annat om begreppet KPU, alltså kompletterande pedagogisk utbildning. Detta är för personer som redan tidigare har en ämnesutbildning, en yrkesutbildning eller en forskningsutbildning och som vill byta yrke och börja arbeta som lärare. Det här är ett väldigt viktigt komplement. Det behövs fler lärare, och vi behöver behålla de lärare som finns. De behöver ha fler kollegor.

Moderaterna vill se en särskild satsning på Teach for Sweden. De har en väldigt bra KPU, där man kombinerar studier och praktik. Man utbildar kommande högstadielärare just där behoven är som störst.

Jag vill yrka bifall till reservation 13.

Eftersom läget är lite osäkert just nu tänkte jag inte önska en fin sommar ännu, utan jag säger fin midsommar så länge!

Anf. 134 Robert Stenkvist (SD)

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 21.

Vi håller på att ta oss ur den pandemi som har hållit oss i ett järngrepp under ett och ett halvt år. Jag är säker på att vi nu är på väg ur den. Sommaren kommer med sol och värme och minskar smittspridningen. Massvaccinationer pågår för fullt. Jag har nyss själv fått min andra spruta, så immunförsvaret börjar väl kicka in nu. Jag ser ett starkt ljus i tunneln, om det inte kommer en fjärde våg med den nya deltavarianten. Vi får hålla tummarna.

Vi har pratat mycket om det kunskapstapp som helt säkert har skett inom grundskolan och gymnasieskolan. Jag är säker på att vissa utbildningar inom högskolan också har drabbats av ett omfattande kunskapstapp. Jag tror att det skiljer sig väldigt mycket mellan olika utbildningar. Vissa utbildningar kanske inte har drabbats alls, och andra har drabbats väldigt mycket. Jag vill ändå höja ett varningens finger för att det kanske måste lappas och lagas på vissa universitetsutbildningar.

Det har pratats en hel del under det senaste året om den akademiska friheten. Det är väl i och för sig en ständig debatt, och det ska det också vara. Min notering är ändå att olika partier och intressegrupper plockar ut en del av den akademiska friheten som gynnar den egna agendan och den egna ideologin, och så talar man inte om allt annat. Detta är ju en stor helhet. Om man gör så undrar jag hur mycket man verkligen bryr sig om den akademiska friheten. Eller handlar det om att plocka snöda politiska poäng?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

En annan sak som jag, men ingen annan, brukar nämna är att detta är en balans mellan statens, alltså regeringens, intressen och universitetens och högskolornas intressen. Det har nog alltid varit så, och så kommer det alltid att vara så länge det handlar om skattepengar.

När det gäller den här balansen tycker jag att det har blivit för mycket riktade bidrag som helhet. Varje bidrag för sig ser jättebra ut, och är säkert bra, men som helhet blir det för lite fria pengar - det vi kallar basanslag - för högskolor och universitet.

Sverigedemokraternas idé är att öka denna andel försiktigt, med ett steg i taget. Det skulle absolut öka den akademiska friheten. Jag tror att om högskolor och universitet får styra själva blir det lika bra som om staten eller regeringen, som det ju handlar om, styr pengarna.

I samband med det här tänkte jag ta upp det vi kallar cancelkulturen. Det har vi heller aldrig pratat om i den här kammaren, så jag tänkte för första gången ta upp det. Jag har läst en hel del artiklar från USA och Storbritannien. Där är det ett omfattande problem. Cancelkulturen innebär att de inom akademin - det kan vara lärare, någon lektor eller vem som helst - som säger sanningar, som är obekväma, som inte följer med sin tid och som kanske är lite politiskt inkorrekta inte får de anslag som det vore naturligt att de fick. De får inte de tjänster som de kanske är de mest meriterade för. Jag har läst artiklar från USA och Storbritannien där det i princip är fråga om ren, klassisk skolgårdsmobbning.

Det här tycker jag är under all kritik. Så här ska vi inte ha det, och det förekommer i Sverige också - men kanske inte i samma omfattning som i Storbritannien och USA. I Storbritannien tror jag till och med att Boris Johnson har kommit med lagförslag mot detta. Så långt behöver vi inte gå i Sverige, men jag tycker att alla bör sätta ned foten mot sådant här beteende. Det är inte ett beteende som vuxna människor ska ägna sig åt, inte ens akademiker. Det här tycker jag är under all kritik.

Jag ska också nämna en händelse som skedde för typ en månad sedan. Mittuniversitetet skulle anordna ett simpelt frukostseminarium. Det skulle handla om vänsterprofilen Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens. Jag har inte läst boken, och jag tänker inte läsa den. Men jag har i alla fall läst Yvonne Hirdmans recension av boken.

Mittuniversitetet ställde in seminariet. Nu vill jag slå fast att högskolor ställer in och anordnar vilka seminarier de vill; det är deras frihet. Men här lämnar de en motivering till att de ställde in seminariet, och det var att studenter skulle kunna känna sig kränkta av boken och det Ekis Ekman skulle diskutera.

Jag har själv lyssnat på recensionen. Det finns massvis med saker som jag inte håller med om, men jag bara ryckte på axlarna. Och det här skulle alltså svenska studenter känna sig så kränkta av att universitetet ställde in seminariet! Jag tycker att det är under all kritik. Det är som Sveriges resultat i ishockey-VM, och det vet vi vad vi tycker om.

Om Sverige ska bli en framstående kunskapsnation, vilket vi alla säger att vi vill, måste vi ha tuffare studenter än så här. Det handlar om hela verksamheten inom universiteten. Det som skiljer universitet och högskolor från gymnasieskolor är att på universiteten prövas teorier och slutsatser. De kritiseras, och man prövar varandras teorier och granskar dem kritiskt. Det är själva kärnverksamheten, och det här måste man tåla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Jag tänkte som vanligt nämna lite om utbildningens kvalitet på våra högskolor. Vi måste erkänna att det finns en konflikt eller att det kan bli en konflikt mellan kvantitet och kvalitet när det gäller utbildningen. Jag tycker att denna regering och tidigare regeringar, även alliansregeringar, har fokuserat för mycket på kvantitet, som är lättare att mäta.

Om man fokuserar för mycket på kvantitet blir kvaliteten lidande. Det kan till exempel bli för lite lärarledd undervisningstid om man inte samtidigt ökar resurserna i motsvarande grad, och det gör man oftast inte. Det ska sägas att universitetsstudier innebär mycket egenstudier, egenplanering och eget ansvar, men det ska vara en rimlig andel lärarledd undervisningstid. Den blir lidande om man bara fokuserar på kvantitet.

Jag hörde i någon debatt att regeringen i pandemins spår vill ordna 19 000 nya högskoleplatser. Nu sitter den ju inte kvar, men det var i alla fall dess vilja. Det är av välvilja, inte av elakhet, men jag är orolig för kvaliteten på våra utbildningar. Det är, som jag har sagt förr, möjligt att vårt finansieringssystem gynnar kvantitetstänkande i stället för kvalitetstänkande. Jag tycker att vi helt enkelt får förändra finansieringssystemet.

Slutligen, herr ålderspresident, tänkte jag komplettera lite kring det som jag sagt tidigare om kvotering. Jag står fast vid att vi är emot kvotering och detaljerade könsmässiga mål, men med detta sagt - jag tror att vi har glömt att säga det tidigare - accepterar vi naturligtvis inte vilka obalanser som helst. Det ska vara balans mellan olika grupper - mellan könen och andra grupper. Om vi har en högskola där det är 95 procent manliga professorer tycker ingen att det är okej. Jag tycker inte det och ingen annan här inne heller. Då får man titta på vad det beror på och åtgärda det. Jag ville bara ha detta sagt.

Anf. 135 Fredrik Christensson (C)

Herr ålderspresident! Vi debatterar högskolan och motioner som inkommit under den allmänna motionstiden.

Jag vill inledningsvis prata om högskolan under det gångna året, då vi har sett en stor omställning till distansstudier bland de studerande inom den högre utbildningen. Både studenter, lärare och forskare har gjort otroligt viktiga insatser där för att möjliggöra minskad smittspridning i den mån det går. Det är imponerande insatser som vi alla ska vara tacksamma för samtidigt som vi hoppas att campusmiljöer och liknande snart får öppna upp igen.

För att möta pandemin har Centerpartiet bidragit som en konstruktiv kraft i förhandlingar med regeringen och Liberalerna.

Det har gjorts flera insatser, inte minst när det handlar om att högskolan ska kunna bidra till den omställning som många människor har varit i behov av så att de har kunnat ställa om till att under en korttidspermittering läsa korta kurser för yrkesverksamma eller andra utbildningar, till exempel digitala distansutbildningar av kortare karaktär. Det blir också fler platser så att fler kan studera på högskolan och stå mer rustade i det läge då ekonomin vänder, fler människor behöver komma ut på arbetsmarknaden och vi i Sverige framför allt behöver stärka kompetensen.

Senast i förra veckan hade jag diskussioner med stora företag som ser behovet av nya kompetenser. Där spelar högskolan men också andra utbildningsformer en nyckelroll för att företag fortsatt ska etablera sig i Sverige eller söka sig till Sverige och därmed bidra till vår konkurrenskraft, till att vi får skatteintäkter och till att vi därmed kan satsa på vår välfärd framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Utbildning gör nytta såväl för individer som för samhället i dess helhet. Det ska finnas tillgång till högre utbildning i hela landet. Att den är av god kvalitet är viktigt för Centerpartiet. Det ökar människors möjlighet till jobb och trygghet, det gynnar näringsliv och välfärd och det bidrar till människors bildning, vilket är ett viktigt perspektiv, inte minst inom den högre utbildningen.

Det har som jag nämnde inledningsvis gjorts flera saker inom högskolans område med anledning av pandemin, men det behövs också andra saker framöver. Där vill vi i Centerpartiet peka ut några områden som vi ser som särskilt viktiga när det gäller den högre utbildningen.

För det första behöver vi stärka kvaliteten inom den högre utbildningen. Sverige ligger bland de lägsta, eller lägst, när det gäller lärarledd undervisningstid i Europa, vilket är ett tecken på att vi behöver göra satsningar framöver på kvaliteten inom den högre utbildningen. Detta är viktigt, inte minst för att klara den kompetensutveckling och högteknologiska kompetens som behöver finnas i näringslivet framöver så att fler lämnar utbildningen med mer kunskaper och bättre färdigheter.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att svensk högre utbildning redan håller hög kvalitet i dag. Vi fick för bara någon vecka sedan en kvalitetsgranskning av ett internationellt analysinstitut som pekade på att vi fortfarande har många lärosäten. Två svenska universitet tillhör de hundra bästa, och totalt sex stycken svenska lärosäten har avancerat på listan.

För det andra tycker Centerpartiet att det är viktigt att göra det lättare för blivande studenter att jämföra sina studier - vilka studier man vill bedriva, vilken utbildning man vill läsa och vilket universitet man vill gå på - för att därmed kunna bidra till kvalitet men också till att minska felvalen för de blivande studenterna.

För det tredje, fru talman, tycker jag att det är viktigt att i denna debatt lyfta fram studenthälsan, som spelar en viktig roll. Studenter var den population som före pandemin hade stora utmaningar när det gäller den psykiska hälsan. Utmaningarna har dessutom ökat för många studenter med anledning av pandemin, då hemarbete och ensamhet försvårar för många.

Vi ser indikationer på att den psykiska hälsan har försämrats med anledning av pandemin. Därför har vi drivit på för flera åtgärder med satsningar när det gäller studenthälsovården tillsammans med regeringen och Liberalerna. Vi ser behov av insatser framöver bland annat för att säkerställa ett stärkt rehabiliteringsansvar för studenthälsan och mer resurser och utökat uppdrag för att kunna arbeta med att hjälpa studenter till en studieinriktad rehabilitering med målet att den som sjukskrivs ska kunna återgå till sina studier.

Med anledning av detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 11 och önska utbildningsutskottet, talmanspresidiet och utbildningsutskottets kansli en trevlig sommar.

Anf. 136 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Vi ska inte prata fri hyressättning i nyproduktion här, men vi kan konstatera att hyresrätten är en vanlig bostadsform för studenter och att hyran redan i dag tar en stor del av studiemedlen.

Studenternas ekonomi är ansträngd, och studiemedlen ska räcka till mycket mer än bara hyran. Trots att svensk utbildning är och ska vara avgiftsfri finns det massor av dolda kostnader. Det kan handla om dyr kurslitteratur, dubbel bosättning och resor vid verksamhetsförlagd utbildning, och det kan handla om obligatoriska fältresor. Olika lärosäten gör dessutom olika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Visserligen kan man få extra studielån för dessa kostnader, men Vänsterpartiet menar att utbildningen ska vara avgiftsfri och att ingen ska bli extra skuldsatt på grund av utbildningens ekonomiska krav. Det måste göras en utredning om dolda avgifter och kostnader inom högre utbildning, särskilt verksamhetsförlagd. Vi menar också att all kurslitteratur ska göras tillgänglig digitalt via högskole- och universitetsbiblioteken.

En annan grupp som har det tufft ekonomiskt är utländska studenter. Utöver sina levnadsomkostnader måste de betala en avgift för att studera. Avgiftsbeläggandet av högskoleutbildningen för studerande som kommer från länder utanför EES-området är ett steg mot synen på kunskap och utbildning som en handelsvara och ett steg bort från de viktiga värden om frihet, jämlikhet, kritisk granskning och vetenskaplighet som högre utbildning borde stå för. Att människor från andra länder kommer till Sverige för att studera berikar den svenska högskolan och bidrar till höjd kvalitet. Vi har därför föreslagit att avgiften ska utredas och i förlängningen avskaffas.

Fru talman! Högskolans uppgift är förmedla kunskap och bildning. Den är viktig för att skapa välstånd och ett öppet och demokratiskt samhälle. Vänsterpartiets syn på kunskap som en demokratisk rättighet innebär att en viktig målsättning är att bredda rekryteringen till högskolan. Den sociala, könsmässiga och etniska snedrekryteringen har visserligen minskat tack vare studiemedel och en utbyggd högskola. Men fortfarande finns det stora skillnader mellan såväl utbildningar som högskolor i hur väl de har lyckats med att bredda rekryteringen. Alla lärosäten måste bli bättre på att använda de redskap som finns, men staten måste också bli bättre på att ge förutsättningar genom ett förändrat finansieringssystem för högskolan.

Nuvarande resursfördelningssystem för högre utbildning har funnits i snart 30 år. Det är dags att reformera det. Vi behöver se över prislapparna och avskaffa prestationsdelen. Den underfinansierade grundutbildningen påverkar dessutom hela systemet hela vägen upp till forskningen. I vår budget har vi föreslagit en utökad studentpeng, men det räcker inte. Hela finansieringssystemet måste reformeras, vilket även Styr- och resursutredningen konstaterade.

Fru talman! Vänsterpartiet har utöver de förslag som jag har nämnt också skrivit en särskild motion om åtgärder för att underlätta för studenter med funktionsnedsättning att göra högskoleprovet och att studera på högre utbildning. Vi är allvarligt bekymrade över att inte alla har en likvärdig möjlighet att studera på högskolan. Vi kan konstatera att studenter med funktionsnedsättning är underrepresenterade på högre utbildning, trots att den svenska högskolan ska vara tillgänglig och öppen för alla.

Universitets- och högskolerådet visar i en rapport att studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning, har en mer negativ upplevelse av studierna och känner sig mindre hemma i högskolemiljön. De upplever också i betydligt högre grad ekonomiska svårigheter i samband med studierna.

Flera lärosäten har utsett samordnare för tillgänglighetsarbetet och arbetar med att förebygga och undanröja fysiska hinder. Men samtidigt har antalet lärosäten som har handlingsplaner för tillgänglighetsarbetet minskat. Lagstiftningen ställer höga krav på den fysiska tillgängligheten, och det är dessa delar som högskolorna huvudsakligen fokuserar sitt tillgänglighetsarbete på. Däremot finns det brister framför allt när det gäller kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Många studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa beskriver i betydligt högre grad än andra studenter att de ofta känner att de inte hör hemma på högskolan och att de ifrågasätter sitt val att studera. Våra lärosäten har hyfsad kompetens att möta behoven av fysisk anpassning och behoven av hjälpmedel, men kompetensen om hur man undervisar och examinerar personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är otillräcklig. Ett stort ansvar vilar på lärosätena som arbetsgivare att se till att personalen har den kompetens som krävs för att möta och undervisa alla studenter. Vi behöver därför säkerställa den kompetens som krävs för att möta studenter med funktionsnedsättningar.

Studenter med funktionsnedsättning upplever som sagt i mycket högre grad ekonomiska svårigheter jämfört med studenter utan funktionsnedsättning. Flera känner inte till möjligheten att få en långsammare studietakt med fullt studiemedel, samtidigt som de flesta av det fåtal som söker får avslag.

Flera studenter med funktionshinder efterlyser möjligheten att vara sjukskriven på deltid och studera på deltid. Den som blir sjuk under studierna kan få behålla studiemedel på heltid, även om studierna bara bedrivs på deltid. Men det gäller inte studenter med funktionsnedsättning.

För att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig ekonomiskt trygga vid studier måste vi hitta trygghetssystem som fungerar.

Möjligheten för studenter att få en nedsatt studietakt är också begränsad, eftersom den bygger på att utbildningen eller lärosätet har möjlighet att ge det. Exempelvis kan en student behöva extra handledning vid uppsatsskrivande eller examensarbete. Huruvida detta kan ges är helt och hållet upp till lärosätet och ska också rymmas inom budget. Alla studenter måste få det stöd de har rätt till, och Vänsterpartiet föreslår därför att högskolans finansiering för extra stöd ska ses över.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp högskoleprovet. Högskoleprovet är en andra chans för många att komma in på den utbildning som de gärna vill gå. Unga med funktionsnedsättning hoppar av gymnasiestudierna i större utsträckning - 9 procent jämfört med 3 procent i den övriga befolkningen. Komvux och högskoleprovet blir därför en viktig väg för att kunna söka till högre utbildning. De som kan intyga att de har dyslexi eller synnedsättning har möjlighet att göra ett anpassat prov. När det gäller andra med funktionsnedsättningar kan lärosätet anpassa provsituationen, men det finns ingenting som säger att det måste göras. Alla önskemål om anpassning kan därför inte tillgodoses.

För Vänsterpartiet är det självklart att personer med funktionsnedsättning inte ska diskrimineras. Möjligheten att göra högskoleprovet utifrån sina förutsättningar ska finnas för alla. Vi vill därför att Universitets- och högskolerådet ska anordna högskoleprovet med de anpassningar som olika funktionsnedsättningar kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Jag anser att alla Vänsterpartiets motionsyrkanden är bra, och jag skulle vilja yrka bifall till alla. Men här och nu yrkar jag bifall endast till reservation 7.

Anf. 137 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Dagens sjukvård, liksom Sveriges utveckling och vår innovations- och konkurrenskraft, är gårdagens forskning. Våra lärosäten måste därför ges förutsättningar att bedriva forskning av högsta kvalitet. Men det är också viktigt att lärosätena anordnar utbildningar med stark forskningsanknytning. Att de förmedlar kunskap som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är grundläggande för att stimulera och inspirera studenterna och för att studenterna ska få de bästa förutsättningarna för att möta samhällets kompetensbehov inom olika områden. En god tillgång till kompetenta högskolelärare och forskare som får verka i en stimulerande forsknings- och arbetsmiljö är därför avgörande.

Vi kristdemokrater har i andra betänkanden presenterat förslag kring detta. Det handlar bland annat om att öronmärka en del av basanslaget för att använda det till att säkra trygga anställningsvillkor för unga forskare. Vi har också föreslagit att tidsgränsen för att kunna söka en tjänst som biträdande lektor ska utökas från fem till sju år efter disputation, detta för att fler ska hinna meritera sig och kunna utvärderas på ett adekvat sätt. Det är också angeläget att högskoleförordningen tydligt anger att en så kallad kombinationsanställning är tillgänglig även för biträdande lektorer.

Fru talman! Den högre utbildningen och forskningen måste också attrahera och tillvarata alla intresserade personer för att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft. Det ska vara möjligt att studera vid högskola eller universitet oavsett om du kommer direkt från gymnasiet, om du har en funktionsnedsättning eller om du är en ensamstående småbarnsförälder, men också oavsett om du är uppvuxen i en akademikerfamilj eller som jag själv i ett arbetarhem.

Jag vill därför i mitt anförande i dag lyfta fram ett antal förslag som är kopplade till studenternas situation och som på olika sätt syftar till att skapa en studiesocial trygghet under högskolestudierna. Några av förslagen kommer från Kristdemokraternas egna motioner, och andra förslag kommer från andra partier, och då har vi instämt i dessa under beredningsprocessen i utskottet. Jag vill därför passa på att tacka för ett gott samtalsklimat i utskottet under det gångna året.

Fru talman! Studentkårerna på landets lärosäten har en viktig roll i att driva på för hög kvalitet i högre utbildning, bevaka studenternas situation och säkerställa att lärosätena förebygger sexuella trakasserier och psykisk ohälsa. Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, år 2017 är dock studentkårerna kraftigt underfinansierade.

Rapporten visar att många studentkårer tvingas förlita sig på bidrag från det egna lärosätet för att kunna bedriva en fungerande verksamhet. UKÄ konstaterade att det därmed finns en risk att studentkårerna hamnar i en beroendeställning gentemot lärosätena, vilket i sin tur kan göra det svårt att genomföra den viktiga kritiska granskningen. Dessutom ger lärosätena olika mycket stöd, vilket leder till stora skillnader över landet i hur väl studenternas intressen blir bevakade.

Vi kristdemokrater har tidigare uppmärksammat detta och de problem det medför, och vi är därför positiva till att regeringen i den senaste budgeten gav ett resurstillskott till studentkårerna. Det var väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

I sammanhanget är det dock viktigt att betona att ett aktivt arbete från lärosätenas sida är en nödvändig och bärande del i att säkra studenternas arbetsmiljö. Det är inte minst viktigt att rigga studenthälsan så att de studenter som drabbas av psykisk ohälsa får tillgång till det stöd de behöver. Vi delar nog alla ambitionen att fler ska få möjlighet till vidare studier, och då innebär det att fler personer kan behöva ökat stöd. Lärosätena måste vara på tårna och erbjuda bättre förutsättningar för att alla studenter ska klara av studierna.

Vi kristdemokrater instämde därför i Liberalernas förslag kring detta i det aktuella betänkandet.

Fru talman! Som föregående talare beskrev innebär högskoleprovet en andra chans att komma in på högre utbildning och därefter vidare ut på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att även personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att genomföra provet anpassat utifrån sina förutsättningar. Det finns dock begränsningar i dagens system.

Kristdemokraterna har med anledning av detta en gemensam reservation med Vänsterpartiet utifrån våra respektive motioner. Vi vill se över tillgängligheten för högskoleprovet vad gäller både lokaler och anpassning av provet så att personer med fysiska, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska ges bättre förutsättningar att genomföra högskoleprovet. Vi menar också att det borde vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att genomföra ett anpassat prov både på våren och på hösten, inte som i dag bara på hösten.

Jag vill också passa på att tacka Vänsterpartiet för att de i sin motion så förtjänstfullt lyfte vikten av att stärka lärosätenas möjlighet att erbjuda extra handledning i form av särskilt pedagogiskt stöd och teckenspråkstolkning för studenter med olika funktionsnedsättningar. Detta stöd kan vara avgörande för att dessa studenter ska ha möjlighet att slutföra sin utbildning på ett bra sätt och därmed stärka sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis lyfta att det i dag finns ett mindre antal enskilda högskolor som saknar lagrum för att teckna försäkring via Kammarkollegiet vid studenters utlandspraktik. När den enskilda högskolan inte kan teckna en försäkring för de studenter som vill göra utlandspraktik måste dessa studenter förlita sig på privata försäkringar.

Detta skapar en ojämlikhet som riskerar att medföra att en del studenter inte har förutsättningar att göra utlandspraktik. Detta är beklagligt då internationella erfarenheter ofta är värdefulla inte bara för studentens egen utveckling utan också för samhället i stort, eftersom en utlandspraktik kan ge erfarenheter som kan bidra till möjligheten att möta specifika kompetensbehov på den svenska arbetsmarknaden.

Vi kristdemokrater anser därför att försäkringsfrågan vid utlandspraktik för högskolestuderande bör lösas på ett likvärdigt sätt oavsett huvudman.

Fru talman! Detta var några av de reservationer som Kristdemokraterna har ställt sig bakom i det aktuella betänkandet. Vi står självfallet bakom även de övriga, men jag väljer att yrka bifall enbart till reservation nummer 1.

Anf. 138 Maria Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Vi behandlar i dag ett betänkande som rör högskolan. Jag kommer att göra några nedslag i sådant som vi i Liberalerna tycker är av stor vikt. Mitt avstamp tar jag dock, rubriken för dagens debatt till trots, i ungdomsskolan.

En viktig men sällan uppmärksammad faktor som påverkar kvaliteten inom den högre utbildningen har att göra med studenternas förkunskaper. För att stärka kvaliteten i den högre utbildningen är det avgörande med en stark utbildningskedja där både grundskola och gymnasieskola har en hög kvalitet så att blivande studenter är väl förberedda för högre studier.

Fru talman! Vi är nog flera här inne som kommer ihåg den UR-dokumentär från förra året som hette Skrivglappet. Den baserade sig på en oro bland arbetsgivare och universitetslärare över en generation unga som brister i skrivförmåga. Självklart gäller detta inte alla, men det gäller tillräckligt många för att det ska finnas anledning till oro. Att kunna göra sig förstådd i skrift är grundläggande inom många yrken.

Detta handlar inte i första hand om de unga, utan det handlar om en skola som inte har haft förmågan eller förutsättningarna att lära ut på ett bra sätt. Det måste vi fortsätta att arbeta med genom att sätta skolans kunskapsuppdrag i centrum.

Fru talman! Vi menar även att det fortsättningsvis kommer att behöva arbetas kontinuerligt med att utveckla högskolepedagogiken - ett inte sällan bortglömt område. Vi hörde senast förra veckan i en rapport från Sveriges förenande studentkårer om behovet av ytterligare fortbildning för universitetslärare inom digitalisering. Vi vet redan att digitaliseringen är här för att stanna, men det kräver ett ökat arbete för likvärdighet. Det ska inte finnas någon skillnad i kvalitet om du väljer att läsa en kurs där majoriteten av undervisningen sker digitalt jämfört med om du läser en kurs där undervisningen sker fysiskt, på plats på lärosätet.

Fru talman! Som tidigare talare har tagit upp i talarstolen har det under det senaste året, i spåren av pandemin, gjorts flera insatser för att bygga ut den högre utbildningen med ett ökat antal platser. Liberalerna står bakom dessa förslag, men vi menar också att det i den process som pågår är av stor vikt att ta hänsyn till tillgången till universitetslärare. Inom flera områden är bristen på just universitetslärare omfattande, vilket förhindrar en expansion av utbildningen där kvaliteten i undervisningen bibehålls.

Liberalerna menar även att ambitionen att fler ska få möjlighet till vidare studier innebär att fler individer kan behöva ökat stöd och bättre förutsättningar för att klara av studierna. Det kan handla om åtgärder för att stärka studenternas arbetsmiljö men även om tillgång till stöd för den som under sin studietid drabbas av psykisk ohälsa.

Jag tror att få här inne har missat att Liberalerna alltid försöker få in ordet kvalitet när det kommer till högre utbildning och forskning. Det är inte för att ordet i sig har någon betydelse utan för vad det symboliserar och vad det gör med en utbildning att den håller hög kvalitet och excellens. Vi vet att vi är långt ifrån ensamma i den ansträngningen - jag tror inte att det är någon här inne som vill ha en högre utbildning av dålig kvalitet eller som inte strävar efter excellens - men det finns en rad skäl till detta.

Jag tar återigen upp likvärdigheten, som jag nämnde tidigare: Har du valt att studera vidare, att investera i din framtid och ta studielån, måste det vara vårt ansvar som beslutsfattare - och på ett sätt möjliggörare - att din utbildning till sjuksköterska eller civilingenjör motsvarar högt ställda kvalitetskrav. Det ska gälla samtliga lärosäten som ger utbildningen i fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Under denna pandemi har många gjort extraordinära insatser på många områden. På högskoleområdet har högskoleprovet, kanske lite oväntat, varit i centrum för diskussionen. Det har varit många debatter om dess vara eller icke vara, men det löste sig till slut. Hösten 2020 och våren 2021 har, med vissa begränsningar, de studenter som så önskat kunnat skriva högskoleprovet.

Pandemin och arbetet med att trots denna få högskoleprovet på plats har dock försenat arbetet med propositionen för att motverka fusk på detta prov. Vi ser fram emot att denna proposition kommer och att man tar tag i de problem som finns.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja säga några ord om en mycket klok kollega till mig i socialutskottet, Lina Nordqvist. Hon framhåller ofta behovet av fler legitimationsyrken. Fler viktiga yrken behöver den kontroll och säkerhet som en legitimation garanterar.

Vi i Liberalerna ser att säkerheten för invånare som behöver ett starkt skyddsnät behöver tryggas genom att perfusionist och socialsekreterare blir legitimationsyrken. Det är vår övertygelse att en sådan förändring skulle öka invånarnas trygghet, stärka yrkenas status och villkor samt ge den kontrollfunktion som en legitimation medför.

Jag tror att åhörarna är väl medvetna om vad en perfusionist gör, men till den som inte vet det ska jag säga att en perfusionists primära arbetsuppgift är att reglera patientens fysiologiska, metabola och farmakologiska behov via en hjärt-lungmaskin under öppen hjärtkirurgi. Detta är en profession som vi sällan pratar om men som inte desto mindre utför livsviktiga arbetsuppgifter. För en sådan funktion skulle det vara värdefullt med en legitimationsstatus, precis som för socionomer.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 10.

Anf. 139 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Som tidigare har sagts debatterar vi motioner från den allmänna motionstiden i höstas. Det är ett stort område, många motioner och mycket olika fokus.

Vi är fortfarande mitt i en pandemi som det senaste året har förändrat arbetsvillkoren och miljön för våra studenter. Som vi har sett har nästan allt arbete skett på digitaliserad väg. Studierna har sett väldigt annorlunda ut för studenterna; man har missat tiden tillsammans med kamrater på fritiden.

Under tiden har vi också byggt ut den högre utbildningen så att fler får en studieplats. Detta är väldigt viktigt.

Jag tänkte göra en liten historisk tillbakablick för att fokusera på hur viktig den högre utbildningen har varit genom århundradena fram till i dag. Vi kommer att se vissa likheter med i dag.

På 1100-talet, när de första universiteten kom till, utbildade man präster och ämbetsmän. Det var alltså i första hand en yrkesutbildning på den tiden.

År 1477 fick vi vårt första universitet i Sverige, i Uppsala.

På 1800-talet pratade man väldigt mycket om det som en tidigare talare här, Fredrik Christensson, pratade om, nämligen bildningsidealet. Det var viktigt att individen både förstod sig själv och fick en helhetsbild av samhället för att öka demokratin, och detta pratar vi om också i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

I början av 1900-talet hade vi i Sverige sex lärosäten, universitet och högskolor. På 1920-talet hade vi 6 500 studenter. År 1945 hade antalet ökat till 14 000.

En gång tidigare har jag stått i den här talarstolen och berättat om när jag ägnade en helg åt att läsa 1940 års skolutredning. Jag tänkte faktiskt komma tillbaka till den i dag.

Den innehöll två delar. Den ena delen var det som jag pratade om förra gången: att se över skolsystemet. Det andra syftet med den skolutredningen var att öka rekryteringen till högre utbildning bland - för att använda utredningens ord; det är inte jag som säger detta - landsbygdens människor, som man då kallade vissa människor, och grupper med lägre utbildningsnivå. Det var ett av syftena med 1940 års skolutredning.

På 60-talet kom det allmänna studiestödet till. Det gjorde att fler människor - kanske från de grupper som 1940 års skolutredning pratade om - kom till den högre utbildningen eftersom de fick möjlighet att ta sig dit.

Högskolereformen 1977 hade som syfte att bredda rekryteringen. Vi vet att högre utbildning alltid har bidragit till tillväxt och utveckling och alltid kommer att göra det. Jag tänkte uppehålla mig lite vid detta med breddad rekrytering.

Som flera talare tidigare har sagt är det ju tyvärr så att familjebakgrunden spelar en alldeles för stor roll för om man över huvud taget pluggar och vad man pluggar vidare till i högre utbildning. Vi ser att de som kommer från familjer med lägre utbildningsnivå oftare väljer yrkesutbildningar - sjuksköterska, lärare och så vidare - medan de som kommer från familjer som är vana vid den akademiska världen väljer andra program eller kurser. Detta är någonting som vi verkligen behöver försöka att ändra på.

Vi ser också att det i dag är fler kvinnor än män som pluggar vidare. På 50-talet var det 14 procent som bedrev högre studier, och då var det lika många kvinnor som män. Man kan ju fundera på vad det är som har hänt efter 50-talet som gjort att männen i det här fallet halkat efter.

UKÄ har också visat att ungefär 5 000 studenter per årskull som har goda betyg och som mycket väl skulle kunna plugga vidare väljer att inte göra det. Detta behöver man också fundera på - hur kommer det sig?

Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater tycker att alla gymnasieprogram genom att vara högskoleförberedande ska kunna leda till högre utbildning för den som vill. Ännu mer tycker man det när man ser siffrorna som visar att 64 procent av eleverna från de högskoleförberedande programmen pluggar vidare inom tre år medan det bara är 10 procent av eleverna från yrkesprogrammen som pluggar vidare. Man behöver verkligen fundera på om det ska se ut som det gör i dag. Det tycker inte jag.

Den breddade rekryteringen har också betydelse när det gäller det faktum att närheten till ett lärosäte spelar roll. Vi vet att vi har 251 kommuner i vårt land som har invånare som ligger under genomsnittlig utbildningsnivå. Vår forskningsminister, Matilda, brukar säga så här: Var du bor ska inte vara avgörande för dina möjligheter i livet. Det kan man ju verkligen hålla med om.

I dag visar dock all statistik att det faktiskt har betydelse om man bor nära ett lärosäte eller inte. Därför är det spännande att se de länder som går före, som Skottland, som har bestämt sig för att man ska ta utbildningen till studenten i stället för att ta studenten till utbildningen. Detta gör man med hjälp av campus och lärcentrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vi har några goda exempel i Sverige på just detta med lärcentrum. Vi har också vissa utredningar som har visat att det finns mycket viktiga vinster att göra genom att satsa på lärcentrum, till exempel att man får de studieovana att vilja plugga och att man får dem som stannade kvar - som inte åkte iväg och som inte lämnade hembygden - att komma tillbaka till högre utbildning. Självklart har det också betydelse för den regionala och lokala kompetensförsörjningen.

Det är många som har pratat om kvalitet här i dag, och det tänker jag också göra lite grann. Vi har ju UKÄ som granskar, som utvärderar och som prövar examenstillstånd, och när man gör det utgår man från högskolelagen och högskoleförordningen men också från principerna för kvalitetssäkring i Europa. Nu under 2021 ska en förstudie för det nationella kvalitetsutvärderingssystemet vara på plats, och det nya systemet ska börja gälla från 2023.

Precis som någon sa tidigare har vi hög kvalitet i Sverige. När man granskar olika saker, till exempel ämneslärarutbildningen senast, är det vissa lärosäten som får anmärkningar och som då har ett år på sig att rätta till det. Om de inte rättar till det får de lägga ned sin utbildning.

Jag ska också säga några ord om studenterna. Jag inledde ju med historien och att högre utbildning förr var för de få. Hösten 2020 fanns det 384 500 studenter, 19 600 fler än 2010. Det är fler som får en chans att förverkliga sina drömmar. Antalet examinerade har också ökat med 9 procent, och det är bra.

Pandemin har gjort att behovet av utbildningsplatser har ökat, och för att möta behovet behöver vi öka antalet studieplatser.

Avslutningsvis: Det finns 24 reservationer om allt från högskoleprov, studentfrågor, dimensionering, legitimation och så vidare, som vi har hört om tidigare. Jag yrkar avslag på alla reservationer med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och redan vidtagna åtgärder och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 140 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Sverige är ett land med hög utbildningsnivå. Vi ligger långt framme i forskningen. Sverige är, och ska vara, ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Det är den rödgröna regeringens mål för forskningspolitiken. Vi är där, och vi är det för att vi under mycket lång tid har satsat brett på bildning, på utbildning, på skolan, på folkbildningen, på den högre utbildningen, på forskningen och på fortbildning.

God utbildning är det fjärde av FN:s globala hållbarhetsmål, och Sverige tar ansvar för det målet både här hemma och internationellt.

Det vi debatterar i dag är motioner och förslag inom området högskolan, och jag tänker berätta vad Miljöpartiet vill med högskolan och om vår syn på högre utbildning och forskning. Vi vill ganska mycket, fru talman, så jag kommer kanske att överskrida talartiden något.

Verksamheten vid våra lärosäten, universitet och högskolor bygger på den nära kopplingen mellan utbildning och forskning. Både högskolelagen och högskoleförordningen berättar att den högre utbildningen ska bygga på vetenskaplig grund och forskning. Universitetslärare bör därför vara aktiva forskare. Detsamma gäller självklart det omvända, nämligen att forskare vid våra lärosäten ska delta aktivt i undervisningen, gärna också, tycker jag, på grundnivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Det här är unikt för lärosätena. Den här kopplingen är det som skiljer verksamheten vid universitet och högskolor från annan undervisning och annan typ av forskning, till exempel i det privata näringslivet, och den är viktig att värna och påminna om.

Vi pratar ofta om forskningens nytta och då gärna i form av innovation och kommersiell nytta. Men det är viktigt att komma ihåg att den sannolikt absolut största nyttan som forskningen vid våra lärosäten ger är just möjligheten att skapa de goda kunskapsmiljöerna och ge förutsättningar för undervisning vid lärosätena.

Vi behöver både spets och bredd i verksamheten. Utan bredden finns inget underlag för spets, tillväxt och återväxt, och tvärtom behövs spetsen i forskningen för att skapa en bredd med hög kvalitet. De här två delarna hänger helt och hållet ihop.

Vi behöver bredda rekryteringen till den högre utbildningen, så att vi når de unga människor som kommer från hem där studier kanske inte alltid har varit så närvarande. Ett sådant uppdrag finns bland annat i regleringsbrevet till CSN. Här spelar också högskoleprovet en stor roll, eftersom vi vet att gymnasiebetyg som urvalsgrund många gånger är väldigt problematiskt.

Vi behöver ha utbildning med hög och likvärdig kvalitet över hela landet, och då behövs också starka forskningsmiljöer över hela landet. Därför har vi ett nätverk av lärosäten från Lund till Luleå. Gunilla Svantorp från Socialdemokraterna var också inne på breddad rekrytering och forskningsmiljöer i hela landet. Men allt kanske inte kan finnas exakt överallt. Därför satsar regeringen i den forskningspolitiska proposition som vi antog här i kammaren för några månader sedan på ett nytt sätt att fördela de kvalitetsbaserade basanslagen för forskning till lärosätena. Det bygger på profilområden. Därigenom ges incitament för lärosätena att profilera sig men också att samverka sinsemellan för att på så vis skapa kunskaps- och forskningsmiljöer av hög internationell nivå.

Fru talman! För att stärka kvaliteten i undervisningen ges det med lärosätesspecifika mål också uppdrag till lärosätena att stärka anställningstryggheten för lärarna. Trygga lärare ger bättre undervisning, helt klart. Vi tydliggör också karriärvägarna i akademin, inte minst för unga forskare, genom fler meriteringsanställningar.

Men kvaliteten i undervisningen behöver också utgå från studentens perspektiv. Vi behöver sätta studenten i centrum för att skapa de bästa möjligheterna för varje student att prestera sitt allra bästa. Att utgå från studentperspektivet innebär i viss mån ett nytt sätt att se på hur vi kan höja kvaliteten i utbildningen. Jag menar att det finns en stor outnyttjad potential här. Om vi i större utsträckning möjliggör för studenterna att fokusera på studierna och reducerar all distraktion utnyttjar vi våra resurser på ett mycket mer effektivt sätt.

Det innebär att vi behöver göra förstärkningar i hela den studiesociala miljön. Viktiga aktörer här är naturligtvis kårerna och studenthälsan. Sjuk och arbetslöshetsförsäkringarna behöver också anpassas bättre till studenternas situation. Vi måste också se på pedagogiken, inte minst den digitala pedagogiken, då undervisningen under pandemin har gått över till distansundervisning. Det finns i regeringens budget för i år medel för att utveckla distansundervisningen. Det finns också medel för kårerna och studenthälsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vi har tidigare i debatten också varit inne på fler lärarledda lektioner. Studenterna behöver få större tillgång till sina lärare, vilket finns med i januariavtalet vad gäller lärarutbildningen, men det behövs i all undervisning i de ämnen som i dag har alldeles för lite lärarledd tid. På vissa utbildningar är den lärarledda tiden på riktigt låg nivå. Jag har själv undervisat på grundnivå, där studenterna bara får ungefär fem timmar i veckan med lärarna. Det är alldeles, alldeles för lite. Här behöver vi göra mycket.

Studentinflytandet i utbildningen och i kursuppläggen är ett annat område som kan utvecklas. Det handlar återigen om en effektivare användning av våra resurser genom att man frågar studenterna vad som behövs. Men det handlar också om att öka motivationen hos studenterna och om den akademiska friheten, som ju självklart också omfattar studenterna.

En påtaglig distraktion som jag nämnde tidigare är den ekonomiska stress som väldigt många studenter känner. Vi måste hitta sätt att stärka studenternas ekonomi. Det kan handla om tillgänglighet till kurslitteratur och kostnader för det, som Ilona Szatmari Waldau har varit inne på tidigare, men också om att vi bör fortsätta att höja bidragsdelen i studiestödet. Jag tror att det höjdes med 300 kronor under förra mandatperioden av den rödgröna regeringen, och det behöver vi nog fortsätta att höja nu.

Det ska självklart vara lätt för studenter att hitta en bostad. Många studenter flyttar till en ny ort när de börjar studera. Att då ägna kanske flera månader åt bostadssökande, andrahandsboende och ständiga flyttar är naturligtvis inte alls bra för det här med fokus på studier.

Det går att bygga bort studentbostadsbristen. Det kanske inte går att göra på den övriga bostadsmarknaden, men för studentbostäder går det. Här måste kommunerna i de stora studentorterna faktiskt bli bättre. I min egen valkrets, Stockholms stad, byggs just nu 1 000 student- och forskarlägenheter i ett nytt campus, Campus Albano. Det är bra, men vi har gjort en hel del misstag på vägen och fortsätter att göra det när vi inte bygger in studentbostäder i alla de nya områden som vi nu bygger. Vi har ju hört de senaste dagarna att vi har ett historiskt högt bostadsbyggande i Sverige. Här behöver vi också jobba mer med studentbostäder.

Jag har själv positiva erfarenheter av att bo i ett studentbostadsområde, Lappis här i Stockholm. Men jag måste nog ändå säga att det allra bästa är att bygga blandade bostadsområden. Det gäller hela stadsutvecklingen, och det gäller också studentboenden.

Boendekostnaderna måste hållas nere. Höga hyror tvingar alldeles för ofta studenter att arbeta vid sidan om för att klara ekonomin. Vi vet att lite arbete vid sidan om studierna ofta är bra. Det höjer faktiskt studieresultaten, det ger bättre ekonomi och det ger arbetslivserfarenhet. Men vid en viss nivå blir det för mycket, och studieresultaten och studietakten sjunker.

Det här redogörs det för ganska tydligt i studiestödsutredningen som kom 2018 och som också föreslår ett åldersdifferentierat fribelopp för hur mycket man kan tjäna innan rätten till studiestöd sjunker, just för att inte ge incitament till för mycket arbete vid sidan om, speciellt för yngre studenter. Här har vi, tror jag, också en stor potential att höja kvaliteten i utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att noga följa hälsoläget hos studenterna, inte minst med fokus på den psykiska hälsan. Både UKÄ och CSN har uppdrag att följa den psykiska hälsan och återrapportera till regeringen. Vi behöver nu följa upp det med ytterligare resurser till Studenthälsan och kårerna. Det finns också medel till det i regeringens budget för 2021.

Jämställdheten är naturligtvis ett annat viktigt område för en feministisk regering. Kvinnor som vill göra karriär inom akademin möter fortfarande större hinder än män. Det konstaterar Vetenskapsrådet i en rapport som kom för bara några dagar sedan. Det handlar om tid att forska, om otrygga anställningar och om befordran till professor särskilt inom vissa områden, framför allt naturvetenskap och teknik. Lärosätena har nu uppdrag att öka andelen kvinnliga professorer. Här tror jag också att uppdraget att stärka anställningstryggheten kommer att få bra effekt för jämställdheten.

Samtidigt som vi ser att det går framåt - även om det går lite för långsamt - med jämställdheten bland professorer ser vi att jämställdheten i rekryteringen av studenter går åt fel håll och har gjort det under väldigt lång tid. Det är nu över 60 procent kvinnliga studenter och därmed mindre än 40 procent manliga. Vi börjar långsamt närma oss den nivå där vi har dubbelt så många kvinnliga som manliga studenter, samtidigt som vi inte har löst problemet med att vissa utbildningar är starkt könssegregerade. Det behöver vi verkligen ta tag i.

Fru talman! Nya livschanser och det livslånga lärandet är också något som Miljöpartiet har drivit länge. Nu har vi formulerat ett särskilt uppdrag till lärosätena kring det. Vi höjer även åldern för möjligheten att få studiemedel. Regeringen har också nyligen presenterat ett nytt omställningsstudiestöd för att stärka människor mitt i arbetslivet att bättre hävda sig på och matcha arbetsmarknaden. Det är ett förslag som Miljöpartiet förde in i januariavtalet under ett annat namn men som tyvärr försvann förra gången, får man väl säga, som Vänstern vände sig till Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Det återkom dock efter att ha fiskats upp av arbetsmarknadens parter. Nu har det förhandlats i Regeringskansliet, vilket är bra. Men det riskerar också att falla igen på grund av det som hände här i kammaren i morse. Det vore väldigt tråkigt, tycker jag.

Fru talman! Jag ska alldeles strax avsluta. Jag har framför allt uppehållit mig vid utbildningen. Vad gäller forskningen och den tredje uppgiften, alltså samverkan, har vi debatterat detta tidigare här i kammaren i samband med att vi antog den forskningspolitiska propositionen. Vi har med den propositionen en grund och en plan för att fortsätta att stärka Sverige som forskningsnation. Det handlar om att värna den fria forskningen och forskningens frihet, att skapa starka miljöer och en infrastruktur för forskningen och att särskilt satsa på några utvalda samhällsutmaningar.

Fru talman! Med den beskrivningen av vad Miljöpartiet vill med högskolepolitiken yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag är ju sist ut på talarlistan för i dag, så jag vill också önska god kväll och en trevlig sommar till hela utskottet, talmanspresidiet och all personal.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 juni.)