Anf. 140 Mats Berglund (MP)
Fru talman! Sverige är ett land med hög utbildningsnivå. Vi ligger långt framme i forskningen. Sverige är, och ska vara, ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Det är den rödgröna regeringens mål för forskningspolitiken. Vi är där, och vi är det för att vi under mycket lång tid har satsat brett på bildning, på utbildning, på skolan, på folkbildningen, på den högre utbildningen, på forskningen och på fortbildning.
God utbildning är det fjärde av FN:s globala hållbarhetsmål, och Sverige tar ansvar för det målet både här hemma och internationellt.
Det vi debatterar i dag är motioner och förslag inom området högskolan, och jag tänker berätta vad Miljöpartiet vill med högskolan och om vår syn på högre utbildning och forskning. Vi vill ganska mycket, fru talman, så jag kommer kanske att överskrida talartiden något.
Verksamheten vid våra lärosäten, universitet och högskolor bygger på den nära kopplingen mellan utbildning och forskning. Både högskolelagen och högskoleförordningen berättar att den högre utbildningen ska bygga på vetenskaplig grund och forskning. Universitetslärare bör därför vara aktiva forskare. Detsamma gäller självklart det omvända, nämligen att forskare vid våra lärosäten ska delta aktivt i undervisningen, gärna också, tycker jag, på grundnivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan
Det här är unikt för lärosätena. Den här kopplingen är det som skiljer verksamheten vid universitet och högskolor från annan undervisning och annan typ av forskning, till exempel i det privata näringslivet, och den är viktig att värna och påminna om.
Vi pratar ofta om forskningens nytta och då gärna i form av innovation och kommersiell nytta. Men det är viktigt att komma ihåg att den sannolikt absolut största nyttan som forskningen vid våra lärosäten ger är just möjligheten att skapa de goda kunskapsmiljöerna och ge förutsättningar för undervisning vid lärosätena.
Vi behöver både spets och bredd i verksamheten. Utan bredden finns inget underlag för spets, tillväxt och återväxt, och tvärtom behövs spetsen i forskningen för att skapa en bredd med hög kvalitet. De här två delarna hänger helt och hållet ihop.
Vi behöver bredda rekryteringen till den högre utbildningen, så att vi når de unga människor som kommer från hem där studier kanske inte alltid har varit så närvarande. Ett sådant uppdrag finns bland annat i regleringsbrevet till CSN. Här spelar också högskoleprovet en stor roll, eftersom vi vet att gymnasiebetyg som urvalsgrund många gånger är väldigt problematiskt.
Vi behöver ha utbildning med hög och likvärdig kvalitet över hela landet, och då behövs också starka forskningsmiljöer över hela landet. Därför har vi ett nätverk av lärosäten från Lund till Luleå. Gunilla Svantorp från Socialdemokraterna var också inne på breddad rekrytering och forskningsmiljöer i hela landet. Men allt kanske inte kan finnas exakt överallt. Därför satsar regeringen i den forskningspolitiska proposition som vi antog här i kammaren för några månader sedan på ett nytt sätt att fördela de kvalitetsbaserade basanslagen för forskning till lärosätena. Det bygger på profilområden. Därigenom ges incitament för lärosätena att profilera sig men också att samverka sinsemellan för att på så vis skapa kunskaps- och forskningsmiljöer av hög internationell nivå.
Fru talman! För att stärka kvaliteten i undervisningen ges det med lärosätesspecifika mål också uppdrag till lärosätena att stärka anställningstryggheten för lärarna. Trygga lärare ger bättre undervisning, helt klart. Vi tydliggör också karriärvägarna i akademin, inte minst för unga forskare, genom fler meriteringsanställningar.
Men kvaliteten i undervisningen behöver också utgå från studentens perspektiv. Vi behöver sätta studenten i centrum för att skapa de bästa möjligheterna för varje student att prestera sitt allra bästa. Att utgå från studentperspektivet innebär i viss mån ett nytt sätt att se på hur vi kan höja kvaliteten i utbildningen. Jag menar att det finns en stor outnyttjad potential här. Om vi i större utsträckning möjliggör för studenterna att fokusera på studierna och reducerar all distraktion utnyttjar vi våra resurser på ett mycket mer effektivt sätt.
Det innebär att vi behöver göra förstärkningar i hela den studiesociala miljön. Viktiga aktörer här är naturligtvis kårerna och studenthälsan. Sjuk och arbetslöshetsförsäkringarna behöver också anpassas bättre till studenternas situation. Vi måste också se på pedagogiken, inte minst den digitala pedagogiken, då undervisningen under pandemin har gått över till distansundervisning. Det finns i regeringens budget för i år medel för att utveckla distansundervisningen. Det finns också medel för kårerna och studenthälsan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan
Vi har tidigare i debatten också varit inne på fler lärarledda lektioner. Studenterna behöver få större tillgång till sina lärare, vilket finns med i januariavtalet vad gäller lärarutbildningen, men det behövs i all undervisning i de ämnen som i dag har alldeles för lite lärarledd tid. På vissa utbildningar är den lärarledda tiden på riktigt låg nivå. Jag har själv undervisat på grundnivå, där studenterna bara får ungefär fem timmar i veckan med lärarna. Det är alldeles, alldeles för lite. Här behöver vi göra mycket.
Studentinflytandet i utbildningen och i kursuppläggen är ett annat område som kan utvecklas. Det handlar återigen om en effektivare användning av våra resurser genom att man frågar studenterna vad som behövs. Men det handlar också om att öka motivationen hos studenterna och om den akademiska friheten, som ju självklart också omfattar studenterna.
En påtaglig distraktion som jag nämnde tidigare är den ekonomiska stress som väldigt många studenter känner. Vi måste hitta sätt att stärka studenternas ekonomi. Det kan handla om tillgänglighet till kurslitteratur och kostnader för det, som Ilona Szatmari Waldau har varit inne på tidigare, men också om att vi bör fortsätta att höja bidragsdelen i studiestödet. Jag tror att det höjdes med 300 kronor under förra mandatperioden av den rödgröna regeringen, och det behöver vi nog fortsätta att höja nu.
Det ska självklart vara lätt för studenter att hitta en bostad. Många studenter flyttar till en ny ort när de börjar studera. Att då ägna kanske flera månader åt bostadssökande, andrahandsboende och ständiga flyttar är naturligtvis inte alls bra för det här med fokus på studier.
Det går att bygga bort studentbostadsbristen. Det kanske inte går att göra på den övriga bostadsmarknaden, men för studentbostäder går det. Här måste kommunerna i de stora studentorterna faktiskt bli bättre. I min egen valkrets, Stockholms stad, byggs just nu 1 000 student- och forskarlägenheter i ett nytt campus, Campus Albano. Det är bra, men vi har gjort en hel del misstag på vägen och fortsätter att göra det när vi inte bygger in studentbostäder i alla de nya områden som vi nu bygger. Vi har ju hört de senaste dagarna att vi har ett historiskt högt bostadsbyggande i Sverige. Här behöver vi också jobba mer med studentbostäder.
Jag har själv positiva erfarenheter av att bo i ett studentbostadsområde, Lappis här i Stockholm. Men jag måste nog ändå säga att det allra bästa är att bygga blandade bostadsområden. Det gäller hela stadsutvecklingen, och det gäller också studentboenden.
Boendekostnaderna måste hållas nere. Höga hyror tvingar alldeles för ofta studenter att arbeta vid sidan om för att klara ekonomin. Vi vet att lite arbete vid sidan om studierna ofta är bra. Det höjer faktiskt studieresultaten, det ger bättre ekonomi och det ger arbetslivserfarenhet. Men vid en viss nivå blir det för mycket, och studieresultaten och studietakten sjunker.
Det här redogörs det för ganska tydligt i studiestödsutredningen som kom 2018 och som också föreslår ett åldersdifferentierat fribelopp för hur mycket man kan tjäna innan rätten till studiestöd sjunker, just för att inte ge incitament till för mycket arbete vid sidan om, speciellt för yngre studenter. Här har vi, tror jag, också en stor potential att höja kvaliteten i utbildningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan
Fru talman! Regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att noga följa hälsoläget hos studenterna, inte minst med fokus på den psykiska hälsan. Både UKÄ och CSN har uppdrag att följa den psykiska hälsan och återrapportera till regeringen. Vi behöver nu följa upp det med ytterligare resurser till Studenthälsan och kårerna. Det finns också medel till det i regeringens budget för 2021.
Jämställdheten är naturligtvis ett annat viktigt område för en feministisk regering. Kvinnor som vill göra karriär inom akademin möter fortfarande större hinder än män. Det konstaterar Vetenskapsrådet i en rapport som kom för bara några dagar sedan. Det handlar om tid att forska, om otrygga anställningar och om befordran till professor särskilt inom vissa områden, framför allt naturvetenskap och teknik. Lärosätena har nu uppdrag att öka andelen kvinnliga professorer. Här tror jag också att uppdraget att stärka anställningstryggheten kommer att få bra effekt för jämställdheten.
Samtidigt som vi ser att det går framåt - även om det går lite för långsamt - med jämställdheten bland professorer ser vi att jämställdheten i rekryteringen av studenter går åt fel håll och har gjort det under väldigt lång tid. Det är nu över 60 procent kvinnliga studenter och därmed mindre än 40 procent manliga. Vi börjar långsamt närma oss den nivå där vi har dubbelt så många kvinnliga som manliga studenter, samtidigt som vi inte har löst problemet med att vissa utbildningar är starkt könssegregerade. Det behöver vi verkligen ta tag i.
Fru talman! Nya livschanser och det livslånga lärandet är också något som Miljöpartiet har drivit länge. Nu har vi formulerat ett särskilt uppdrag till lärosätena kring det. Vi höjer även åldern för möjligheten att få studiemedel. Regeringen har också nyligen presenterat ett nytt omställningsstudiestöd för att stärka människor mitt i arbetslivet att bättre hävda sig på och matcha arbetsmarknaden. Det är ett förslag som Miljöpartiet förde in i januariavtalet under ett annat namn men som tyvärr försvann förra gången, får man väl säga, som Vänstern vände sig till Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Det återkom dock efter att ha fiskats upp av arbetsmarknadens parter. Nu har det förhandlats i Regeringskansliet, vilket är bra. Men det riskerar också att falla igen på grund av det som hände här i kammaren i morse. Det vore väldigt tråkigt, tycker jag.
Fru talman! Jag ska alldeles strax avsluta. Jag har framför allt uppehållit mig vid utbildningen. Vad gäller forskningen och den tredje uppgiften, alltså samverkan, har vi debatterat detta tidigare här i kammaren i samband med att vi antog den forskningspolitiska propositionen. Vi har med den propositionen en grund och en plan för att fortsätta att stärka Sverige som forskningsnation. Det handlar om att värna den fria forskningen och forskningens frihet, att skapa starka miljöer och en infrastruktur för forskningen och att särskilt satsa på några utvalda samhällsutmaningar.
Fru talman! Med den beskrivningen av vad Miljöpartiet vill med högskolepolitiken yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag är ju sist ut på talarlistan för i dag, så jag vill också önska god kväll och en trevlig sommar till hela utskottet, talmanspresidiet och all personal.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 22 juni.)