Högskolan

Anf. 28 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Det har varit en väldigt intressant förmiddag med debatter om utbildning, vilket jag tycker är ett av de viktigaste och mest spännande ämnena.

Högskolan

Min kollega Josefin Malmqvist pratade på ett förtjänstfullt sätt om hur vi måste utveckla gymnasiet. Vi måste anpassa det efter samhällets behov och även se till att det är hög kvalitet på gymnasiet. Vidare har vi pratat om fusk vid högskoleprovet, och högskoleprovet är ju ett sätt att komma in på högskolan. Man kan alltså säga att vi har följt en röd tråd, och det kanske är talmanspresidiet som har stått för den smarta planeringen: Vi började med gymnasiet, som ska hålla hög kvalitet, och sedan kom vi till att man måste kunna komma in på högskolan. Sedan går vi in på just högskolan, som det ska handla om nu.

I går var jag på en paneldebatt som Svenskt Näringsliv anordnade och som hade rubriken "Kvalitet och relevans - håller svensk utbildning måttet?". Det var en ganska tuff rubrik, och tyvärr var det en ganska tuff rapport som det handlade om. Man har sett att det finns en stor brist vad gäller kopplingen mellan vad det utbildas i på högskolor och universitet och vad som krävs i samhället. Det är en stor förändring som sker snabbt nu, och utbildningsområdet hinner inte med.

Flera branschföretag var där, bland annat Teknikföretagen och Northvolt. De var rörande överens om att högskolan måste förändras och kunna anpassa sig mycket mer. Det måste finnas mer flexibilitet när det gäller innehållet i utbildningar, och det måste finnas både korta och långa kurser. Utbildningarna måste helt enkelt anpassas både till studenterna och till arbetsmarknadens behov.

Moderaterna instämmer i detta. Det finns även många studenter som berättar att den som går en längre utbildning inom till exempel it upptäcker att den är irrelevant när man kommer ut på arbetsmarknaden, för det har hänt mycket mer än vad man hunnit studera under sin utbildning.

Vi måste alltså finnas med hela tiden. Vi får inte hamna på efterkälken, utan vi måste ställa om på högskolor och universitet nu. Vi måste hänga med i vad som händer i samhället. Det som händer är väldigt spännande, men utbildningarna måste hänga med. Detta är viktigt både för individen och för samhället. Det är viktigt för Sverige och hela vår utveckling. Det är alltså ganska stora krav som vi ställer på våra högskolor.

Fru talman! Vi står förstås bakom alla våra reservationer, men jag kommer att yrka bifall endast till reservation nummer 6 som handlar om akademisk frihet.

Moderaterna vill värna den akademiska friheten. Den debatterades ganska flitigt här när vi diskuterade högskolepropositionen, och den kom in som en principbestämmelse från den 1 juli förra året. Det kom alltså in som princip att det ska vara akademisk frihet, och det krävs ganska mycket aktivt arbete på lärosätena för att implementera det i praktiken. Man har också diskuterat en lagstiftning kring detta, för det är så pass viktigt.

Vi vill se nya innovationer, och vi vill se nyfikenhetsstyrd forskning och utveckling. Det är oerhört viktigt. Samtidigt vill vi i Moderaterna ställa krav på samhällsnytta både i utbildning och i forskning, alltså att det - som vi har pratat om tidigare - ska matcha samhällets behov och utveckling.

När det gäller ledning och styrning av universitet och högskola vill vi se en förändring av hur högskolestyrelser ser ut. Vi vill ha färre politiska pekpinnar, och vi vill att det ska finnas mer kunskapsbaserad kompetens i dessa styrelser. Vi vill alltså se en ordentlig förändring av hur man styr högskolor och universitet. Stora krav kommer att ställas på styrelserna, men det ska vara färre politiska pekpinnar. Tyvärr ser vi en del negativt inflytande som inte passar på högskola och universitet, så det är viktigt att vi får denna förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Slutligen, fru talman, vill vi se ytterligare en förändring. Det finns två statliga myndigheter som styr över Sveriges lärosäten. Det ena är UKÄ, Universitetskanslersämbetet, och det andra är UHR, Universitets- och högskolerådet. De fyller en stor funktion båda två, men vill se en samsyn här.

Moderaterna har därför som förslag att man ska se över om det går att slå ihop dessa myndigheter och på så sätt få ett ännu effektivare nyttjande av dem. Det skulle göra att vi styr lärosätena bättre. Just eftersom det är så mycket som händer just nu och så mycket som påverkar vad som ska hända inom lärosätena vill vi se en förändring på detta område relativt snart.

Jag vill avsluta med att återigen säga att det har varit en väldigt bra förmiddag. Det är intressant att diskutera de här viktiga frågorna - hur gymnasiet måste utvecklas, anpassas och få högre kvalitet samt hur högskolorna kommer att utvecklas.

Moderaterna ser också ett bekymmer, och det är att de som kommer till högskolan från gymnasiet ibland har bristfälliga kunskaper inom till exempel matematik. Många högskolor erbjuder i dag sommarkurser och baskurser för att studenterna ska klara matematiken på utbildningen, till exempel inom ingenjörsyrken. Man ser nämligen att det tyvärr är så få som 40 procent som klarar utbildningen på stipulerad tid. Ganska många hoppar också av utbildningen för att den är för svår.

Det är alltså en röd tråd, kan vi säga: Om vi inte har tillräckligt hög kvalitet på gymnasiet kommer studenterna inte heller att klara högskolan. Det behövs faktiskt en stor kvalitetsförbättring inom hela utbildningsområdet. Jag är därför väldigt glad att vi har haft en hel förmiddag om detta - och vi kommer ju att fortsätta en stund till.

Anf. 29 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Jag hoppas att det blir rätt nu när jag yrkar bifall till reservation 2. Förra gången blev det fel därför att det var skillnad mellan utkastet och det färdiga betänkandet. Det brukar stämma, men i det fallet gjorde det inte det.

När vi står här och pratar om högskole- och universitetssystemet pratar vi ofta om enskildheter - delar - i systemet. Vi glömmer den viktiga uppgift som hela vårt högskolesystem har, nämligen att förse arbetsmarknaden med kvalificerad arbetskraft. Det har redan talats jättemycket om detta i dag, vilket jag inte visste om när jag funderade på det här anförandet. Det blev bara så att det föll in, så jag känner ett massivt bifall här.

Matchningen mellan våra högskoleutbildningar och arbetsmarknaden fungerar inte riktigt bra i dag. Det kommer och ska aldrig matcha till hundra procent, men matchningen är för dålig i dag. Ett tecken på det är det förslag från någon obskyr studentorganisation som jag läste, nämligen att vi bör inrätta en arbetslöshetskassa för studenter som gått färdigt sin utbildning. Då tänkte jag att något har gått fel. När studenter har genomgått en lång och dyr utbildning är det meningen att de ska börja jobba; vi kan inte starta en arbetslöshetskassa för dessa studenter. Publiken ler, fru talman, men det var ett seriöst förslag - och det är ett tecken på att vi behöver skruva i systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Regeringen har redan i dag verktyg med ett maxantal studenter på ett antal olika utbildningar vid olika lärosäten. Det redskapet, verktyget, bör användas skarpare än vad som görs i dag. Därmed är inte sagt, som vi också har varit inne på tidigare i dag, att vi ska tvinga in en konstnärssjäl på en spetsingenjörsutbildning på KTH. Det kommer aldrig att fungera, och det är heller inte meningen.

Det är fråga om lite nudging. Det var ett populärt ord förr i tiden. Vi ska försöka putta in studenter på utbildningar där samhället har ett behov också för studenternas egen skull. De vill väl naturligtvis ha ett jobb när de kommer ut och blir färdiga, känna sig meningsfulla och behövda.

Vi sverigedemokrater har ett förslag. Det är ett jättebra förslag tycker vi. Det handlar om att ge studenter som går en utbildning där det råder samhällsbrist en extra tusenlapp i månaden. Vi tror att det kommer att ha stor effekt. Det kommer att bli vinn-vinn för både samhället och studenter.

Jag tar de stora dragen i här dag. En annan mycket viktig princip för vårt högskolesystem är högskolesystemets arv från upplysningstiden. Det innebär att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund, vara objektiv och utgå från verkligheten utan starka politiska influenser.

Jag läser artiklar, jag hör på sociala medier och jag talar med människor och vet att så icke alltid är fallet. Det finns lärare - jag vet inte hur många de är, och jag hoppas att de är ganska få - som ägnar sig mer åt politisk aktivism är renodlad undervisning. Är de få är det jättebra. Men det förekommer. Vi får rapporter om det.

På våra universitet och högskolor ska man acceptera verkligheten och inte försöka förändra den. Det får man göra efteråt i sådana fall. Det har ingenting med akademisk frihet att göra, tvärtom. De lärare det handlar om är inte folkvalda. De representerar i vissa fall uppfattningen hos en extremt liten del av befolkningen. Jag tycker att vi alla bör markera mot det.

En annan långkörare som jag har pratat väldigt mycket om i den här kammaren är bristen på studentbostäder. Jag kom i förra veckan över och läste en rapport från Boverket som hade gjort en undersökning. Det hade undersökt situationen när det gäller studentbostäder på 17 olika stora lärosäten. Man fann att det råder brist på studentbostäder på alla dessa 17 lärosäten.

Det kanske är ett svårt problem att rätta till. Annars skulle det väl ha rättats till för länge sedan. Men vi måste göra någonting åt det. Vi är en civiliserad industrination och ingen bananrepublik. Vi föreslår att högskolor och universitet ska få hyra ut studentbostäder i andra hand till alla studenter och inte bara, vilket är på försök i dag, till utländska forskare och utländska betalande studenter.

Det här är ingen verksamhet som de ska driva i någon jättestor omfattning. Dessa akademiker är förmodligen inga hejare på att förvalta och driva bostäder. Det var därför vi en gång i tiden skapade Akademiska Hus. Men möjligheten bör finnas.

Det finns ett gammalt förslag från oss som är lika vettigt i dag som tidigare. Har vi en högskola där det råder uppenbar brist på studentbostäder får de inte höja antalet studieplatser förrän de har ordnat fler studentbostäder. Det är ingen raketforskning. Det är enkla samband.

Utökar man antalet studieplatser utan att göra någonting åt tillgången på studentbostäder blir problemet ännu värre. Man ska inte få göra så, helt enkelt. Det kommer att vara ett effektivt redskap för att se till att det blir fler studentbostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Kommunerna har ett stort ansvar. Det är de som till stor del ska ordna studentbostäder. Skrivningarna kanske bör bli kraftigare. Det bör skrivas in att de har ett ansvar att tillse att det finns studentbostäder. De har redan i dag ett ansvar för bostadsförsörjningen i den egna kommunen. Den skrivningen bör bli starkare.

Sedan får man se över skrivningarna och direktiven också för Akademiska Hus. Det ska väl inte vara ett affärsverk, som jag antar att det är i dag. Det ska tillse att det finns studentbostäder, helt enkelt. Det behöver inte heller gå med förlust. Det är inte bra.

Fru talman! En annan viktig fråga är kvaliteten på vår undervisning. Jag tror att vi ligger i topp i Europa och förmodligen i världen när det gäller andelen studerande som går teoretisk högskoleutbildning. Där ligger vi i topp. Det finns inte så mycket mer att göra.

Kvaliteten har sjunkit i samma grad som vi har ökat andelen högskolestudenter, tyvärr. Det verkar vara lite som kommunicerande kärl. Utbildningarna blir ingenting värda om de inte håller en viss kvalitet. De blir ingenting värda för studenterna, och de blir ingenting värda för samhället.

Samtidigt som vi ligger i topp när det gäller andel som går teoretiska högskoleutbildningar ligger vi i botten när det gäller lärarledd undervisningstid. Vi ligger lägst i Europa, enligt den rapport jag läste för inte länge sedan.

Det här är inte okej. Den här regeringen och framtida regeringar, vilken det nu blir efter valet, bör fokusera på kvaliteten på undervisningen i stället för kvantiteten, och finansieringssystemet bör förändras. Jag tror att det är det som är kvantitetsdrivande i dag Vi bör ha ett kvalitetsdrivande finansieringssystem.

I samband med det har vi vårt gamla förslag om att man ska skippa produktivitetsavdragen. Det var helt rätt att införa dem. Jag tror att det var 1992, 1993. Vi hade kris och alldeles för stor administration på våra statliga myndigheter och kanske på högskolorna.

Vi införde ett produktivitetsavdrag för att slimma överbyggnaden. Det var helt rätt då. I dag är det lika rätt att ta bort det, i varje fall på våra högskolor och universitet. De pengar som blir över på våra högskolor ska användas till kvalitetshöjande åtgärder. Det handlar till exempel om mer lärarledd undervisningstid.

Jag ser att tiden går. Jag måste också nämna någonting om Polishögskolan. Jag var alltid emot att polisutbildningen fördes över och blev en universitetsutbildning. Nu är den en universitetsutbildning. Vi kan inte och kommer inte att rulla tillbaka den, utan den måste fortsatt vara kvar på universiteten och högskolorna.

Det var en lärare på Södertörns högskola som skrev en artikel om hur illa det var med nivån på dem som hade blivit antagna på polisutbildningen. Det var brist på basala läs- och skrivkunskaper. Läraren som gick ut med artikeln fick visa på körkortet var personnumret stod för dem som hade blivit antagna till polisutbildningen.

Så här kan vi inte ha det, mina vänner. Det kommer att bli en framtida katastrof, helt enkelt. Det här är inte okej. Läraren skrev bland annat att de som blivit antagna till polisutbildningen aldrig skulle ha blivit antagna till militärtjänsten, för de uppfyllde inte kraven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Alla härinne förstår att det måste ställas lika höga krav på våra framtida poliser. Ingen kan säga att ingen såg det komma. Nu har vi fått en varningssignal. Vi måste höja kraven på polisutbildningen. Ja, vi har en polisbrist. Men vi kanske får acceptera några färre poliser hellre än att ha vandrande katastrofer som poliser i framtiden.

Blir ni stoppade på E4:an i framtiden och polisen frågar: Vet ni varför ni blev stoppade? kanske det inte är en retorisk fråga. Det kanske är en uppriktigt menad fråga. Så kan vi inte ha det. Vi måste se över kraven på antagningen till Polishögskolan.

Fru talman! Jag ska till slut säga något jättekort om styrelserna. Jag tror att jag håller med Marie-Louise Hänel Sandström om att vi måste ha mer kollegial vikt på styrelserna på högskolan. Det är dels för att få mer kvalitet, dels för att högskolor och universitet inte är några företag. De kan inte drivas som företag.

Vi har ett förslag. Det finns i vår kommittémotion, och alla kan läsa den. Det innebär att det blir fler människor från universitetsvärlden i styrelserna. De ska dock inte bara vara från universiteten. Då blir det en ny bubbla, och vi ska inte ha några bubblor.

Fru talman! Jag hade tänkt ta upp någon mer punkt, men jag ser att tiden har rusat iväg. Av respekt för denna ärorika institution avrundar jag och tackar för mig.

Anf. 30 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi debatterar ett betänkande gällande motioner om högskolan från allmänna motionstiden. Vi i Centerpartiet har ett antal reformer som vi skulle vilja få på plats. Nu närmar vi oss en valrörelse. En del av reformerna behöver komma på plats under nästa mandatperiod. Jag kommer att lyfta några delar.

Jag skulle vilja inleda med en fråga som flera ledamöter redan har lyft och där Centerpartiet har presenterat en rad reformer, nämligen att stärka den akademiska friheten inom högskolan. För att vi ska utveckla och värna vår liberala demokrati är det viktigt att den akademiska friheten är tydlig och stark. Vi har presenterat förslag - som också lyfts i betänkandet - om hur tillsättningarna till styrelser ska ske; majoriteten ska vara från lärosätena.

Vi har under den här mandatperioden tagit initiativ kopplat till att den akademiska friheten stärks i högskolelagen. Men vi kan också konstatera att det i den forskningspolitiska propositionen nämns att det finns starka skäl att stärka den även i grundlagen, vilket vi från Centerpartiets sida tycker är viktigt.

Vi ser behov av att man gör en stiftelsereform för att öka autonomin för lärosätena. Man bör ta steg mot detta under nästa mandatperiod. Vi tycker också att det är viktigt att man stärker basanslagen till lärosätena för att på det sättet möjliggöra tryggare anställningar och därmed stärka den akademiska friheten. Det är några av de reformer vi förespråkar i den delen.

Fru talman! Vi ser också ett starkt behov av att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen. Det är oroande att det är relativt lite lärarledd tid på ett antal utbildningar och att studenterna inte får den utbildning som skulle krävas för att de ska få den kunskap som de behöver och som arbetsmarknaden efterfrågar. Även för att stärka kvaliteten behövs det ett antal reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vi vill att en analysfunktion kommer på plats. Styr- och resursutredningen presenterade för tre år sedan förslag på en oberoende analysfunktion som skulle analysera arbetsmarknadens behov av utbildningsutbud för att ge ett bättre underlag för lärosätenas bedömning av dimensioneringen av utbildningarna. Detta kan såklart också stärka kvaliteten genom att utbildningarna blir mer användbara för studenterna och för arbetsmarknaden.

Vi ser ett behov av mer frihet och långsiktighet för lärosätena. Det är viktigt att lärosätena får förutsättningar att över tid anpassa verksamheter och ha långsiktiga spelregler.

Vi hade för ett tag sedan i den här kammaren en diskussion om en riksrevisionsrapport där man kunde se att regeringens politik för utbyggnad av platser inte var ändamålsenlig. Det fanns lärosäten som uttryckligen meddelade att man inte hade praktiska möjligheter eller söktryck på vissa utbildningar som fick utbildningsplatser. Andra lärosäten konstaterade att utbildningar som mötte arbetsmarknadens behov och där man kunde hålla en hög kvalitet ändå inte fick utbildningsplatser.

Det finns skäl att skapa bättre och mer långsiktiga spelregler för lärosätena. Men det behövs också bättre samverkan mellan lärosätena för att stärka kvaliteten. Därför är det viktigt att dialogen mellan regeringen och lärosätena förbättras kraftigt. Vi har också ett ansvar för att minska statens detaljstyrning kopplat till utbudet inom högre utbildning.

Vi ser också från Centerpartiets sida ett behov av att se över resursfördelningssystemet inom den högre utbildningen. Det är framför allt en del vi ser som viktig, nämligen att öka fokuset på kvalitet och skapa möjlighet för omställning och vidareutbildning. I den nuvarande modellen får lärosätena ersättning för helårsstudenter men också ersättning för helårsprestationer genom hur regeringen har hanterat de pengar som finns kopplat till livslångt lärande.

Vi har föreslagit att pengarna kommer i en "påse" i stället. Det kan bidra till att utveckla kvaliteten inom den högre utbildningen. Man slopar därmed hela prestationen i fråga om lärosätenas samtliga utbildningsersättningar. Vi tror också att det bidrar till att fler lärosäten vågar ha fler kortare kurser med mer av omställningskaraktär för dem som är yrkesverksamma. Det vore inte minst viktigt i det läge där vi har ett omställningsstudiestöd som skapar nya möjligheter för människor mitt i livet att ställa om. Det gäller att då se till att utbildningsutbudet möter det i större utsträckning.

Vi ser också från Centerpartiets sida ett behov av att höja ersättningarna för de utbildningar som har halkat efter mest. Det finns ett antal utbildningar där den lärarledda tiden är oroväckande låg och där vi vill se kraftfulla satsningar just på utbildningskvaliteten. Ett första steg i det är att höja ersättningen för de utbildningar som halkat efter mest de senaste årtiondena.

Fru talman! Det är också viktigt för Centerpartiet att högre utbildning är tillgänglig i hela landet. Vi har presenterat förslag tidigare, inte minst i budgetdebatten i höstas, om att göra en särskild satsning på lärcenter och möjligheter för människor till högre utbildning i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Det behövs kraftfulla satsningar och stöd från staten för att möjliggöra högkvalitativa utbildningar, till exempel på mindre lärcenter. För människor som mitt i livet, efter att ha bildat familj och stadgat sig, bestämmer sig för att vidareutbilda sig eller utbilda sig behöver det finnas förutsättningar för utbildning nära hemmet. Därmed kan man möta det behov som finns på arbetsmarknaden av kompetens i såväl offentlig sektor som privat sektor. Det lyfter vi också fram i betänkandet, inte minst kopplat till läkarutbildningen, som är särskilt viktig att möjliggöra detta för.

Fru talman! Jag skulle också vilja ta upp en fråga som Centerpartiet lyft fram i betänkandet men som jag inte noterat att andra partier nämnt, nämligen möjligheten till anpassad högskoleutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Att dessa ska kunna ta del av eftergymnasial utbildning är en fråga som en partikollega till mig, Per Lodenius, som nu har lämnat riksdagen, har varit väldigt drivande i. Det handlar om att skapa förutsättningar att läsa vidare för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi ser ett behov av reformer för att möjliggöra detta i en anpassad högskola.

Jag fick i dag information om att detta kommer att tas upp som en punkt vid en konferens med UHR i höst. Sverige är ett land som inte har denna typ av utbildningar. Vi har haft sådana - Högskolan i Gävle hade det under 2011-2014. Men i dagsläget har vi det inte. Jag tycker att vi gemensamt borde ta ansvar för att skapa förutsättningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning att läsa vidare, precis som för alla andra människor i Sverige.

Sammanfattningsvis ser vi från Centerpartiets sida ett behov av reformer för den akademiska friheten, för att stärka utbildningarnas kvalitet, för att utbildning ska finnas tillgänglig i hela landet och för att möjliggöra för alla människor att läsa vidare.

(Applåder)

Anf. 31 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Osäkra anställningsförhållanden utgör ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden, och problemet är särskilt stort inom högskolan. År 2020 var 28 procent av den forskande och undervisande personalen tidsbegränsat anställd. Det kan jämföras med att det är 14 procent på arbetsmarknaden som helhet, varav de allra flesta är ungdomar, en grupp som inte hunnit bli forskande eller undervisande personal inom akademin. Inom akademin såväl som på arbetsmarknaden i stort är kvinnor i majoritet bland dem som har tidsbegränsad anställning.

En forskares arbete kan bli lidande om personen i fråga måste oroa sig för sin egen ekonomiska situation. Det gäller för alla yrken. På en arbetsplats med många professioner blir arbetsmiljön inte bra om vissa ständigt oroar sig över sin tjänst och sin kommande försörjning. Man kan också fundera på hur fri forskningen och utbildningen är om forskare och lärare måste anpassa sig för att få förnyad tjänst eller finansiering.

Tidsbegränsade anställningar ger arbetstagaren en svagare ställning och kan utgöra ett betydande problem för denne och för möjligheterna att upprätthålla goda arbetsvillkor. Visstidsanställningar kan också missbrukas av arbetsgivare genom att olika slags tidsbegränsade anställningsformer varvas och staplas på varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Inom konstnärliga utbildningar finns dessutom en specialregel som innebär att en lärare kan anställas i fem plus fem år, alltså tio år, innan LAS träder in. Fackförbundet Sulf kallar det för en tioårig provanställning och uppmanar i en debattartikel alla partier att ta sitt ansvar och en gång för alla fatta det enda rimliga beslutet och stryka paragrafen som tillåter dessa tioåriga visstidsanställningar. Jag hoppas verkligen att riksdagens partier tar Sulfs uppmaning på allvar och röstar på Vänsterpartiets reservation, nummer 4, som jag nu yrkar bifall till, det vill säga att den särskilda regeln i 4 kap. 10 § högskolelagen tas bort.

UKÄ har i uppdrag att följa upp antalet tidsbegränsade anställningar till 2024, men det är inget skäl, som utskottsmajoriteten anför, för att inte i dag ändra villkoren för lärare inom konstnärliga utbildningar så att dessa blir lika övriga akademins. Därefter kan man gå vidare med akademin i sin helhet utifrån UKÄ:s slutliga rapport.

Fru talman! Möjligheterna ser i dag mycket olika ut för olika människor när det kommer till att arbeta inom akademin. Bakgrund, klass, ekonomiska faktorer, kön och inte minst funktionsnedsättningar spelar in. Eventuella yttre hinder för människor att arbeta med vad de önskar måste motverkas. Det gäller även inom universitets- och högskolevärlden.

I dag är kunskaperna om tillgänglighet för forskare och lärare för dåliga. Därför föreslår Vänsterpartiet att förutsättningarna för forskare och lärare med funktionsnedsättning inom universitet och högskolor och vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten ska utredas. Samma sak behöver göras när det gäller tillgängligheten för studenter.

I dag får utbildningarna en finansiering som styrs av en prislapp, där olika utbildningar får olika anslag. Lägst belopp har humaniora. Den låga prislappen för humaniora går ut över kvaliteten på utbildningarna, bland annat på grund av för lite lärarledd tid. Sedan prislappssystemet infördes 1993 har visserligen vissa justeringar i beloppen gjorts, men modellen bygger på utbildningarnas kostnader i början av 1990-talet.

Jag menar att dessa prislappar behöver ses över och tydligare anpassas till högskolans och utbildningarnas behov och förändringar i kostnaderna så som de ser ut i dag. Därutöver krävs en höjning av prislapparna, vilket Vänsterpartiet också föreslog i sin budgetmotion. Vi bör också ändra systemet så att lärosätena får hela anslaget när studenten går utbildningen, inte utifrån prestation.

Fru talman! Lika tillgång till utbildning är en fråga om rättvisa och jämlikhet. För Vänsterpartiet är därför breddad rekrytering och ökad mångfald viktiga mål för högskolan. För att minska den sociala, etniska och könsmässiga snedrekryteringen inom högre utbildning krävs förändringar inom en rad områden. Det krävs utökade satsningar på kvaliteten för att bland annat möta de behov som nya grupper av studenter kan tänkas ha. Det behövs ett studiemedelssystem och sjukförsäkringssystem som ger ekonomisk och social trygghet. Dessutom fordras ett öppet, flexibelt och samtidigt tydligt antagningssystem som inte sorterar bort sökande till högskolan utifrån deras bakgrund.

Under coronapandemin har vi sett hur snedrekryteringen förstärkts. Allt tyder på att de sociala grupper som redan var överrepresenterade på högskolan före pandemin i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vänsterpartiet föreslår därför att lärosätena ska åläggas att i högre grad använda lokalt beslutade urvalsgrunder i syfte att bredda rekryteringen och att varje lärosäte ska ta fram en strategi för sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. Ett sådant sätt skulle kunna vara att erbjuda basårsutbildningar inte bara inom bristyrken utan som ingång till fler program och med det uttryckliga målet att bidra till en breddad rekrytering.

Fru talman! Kvinnor och män gör olika val, vilket märks vid ansökan både till grundutbildning och forskarutbildning. Trots att kvinnor länge har varit i majoritet på grundutbildningen har män varit i majoritet på forskarutbildningen. Samtidigt skiljer sig valet av forskningsområde mellan kvinnor och män åt, där kvinnor är överrepresenterade inom medicin och folkhälsovetenskap medan männen är överrepresenterade inom teknik och naturvetenskap.

Det finns mycket att göra för att åtgärda ojämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor. Studenter väljer utbildningsplats baserat på stereotypa könsrollsmönster. Professorer är till största delen män och har lättare att avancera på positioner. Olika universitets och högskolors jämställdhetsarbete skiljer sig dessutom åt. Vissa arbetsplatser är framsynta och ambitiösa medan andra ser jämställdhet som en icke-fråga.

Regeringen bör införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskning och akademi. Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det behövs ett långsiktigt riktat uppdrag om jämställdhetsintegrering för att ge förutsättningar för ökat genomslag av jämställdhetspolitiken. Ett sådant uppdrag borde ges till Jämställdhetsmyndigheten och lärosätena. Jämställdhetsarbetet måste prioriteras.

Fru talman, jag står självklart bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer - några av förslagen har jag redogjort för här, om andra går att läsa i vår motion - men jag yrkar som sagt bifall endast till reservation 4.

Anf. 32 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Kvalitet och excellens ska vara ledande inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningens viktigaste uppgift är att förmedla kunskap och säkerställa landets kompetensförsörjning. För att nå dit krävs kompetenta högskolelärare och forskare, en stimulerande arbetsmiljö och studiesocial trygghet.

Jag vill särskilt lyfta fram att studentkårerna har en betydelsefull roll i att identifiera kvalitetsbrister ur ett studentperspektiv. Genom att förmedla förbättringsförslag till lärosätena kan studentkårerna bidra till att främja studenternas studiesociala hälsa och driva på för en hög kvalitet inom högre utbildning. Det är därför viktigt att stödja studentkårerna och deras verksamhet.

Fru talman! För att stimulera unga forskare och deras utveckling till framstående högskole- eller universitetslärare och världsledande forskare måste vi skapa förutsättningar för tryggare anställningsformer. Som forskare är det naturligt och självklart att utsättas för konkurrens. Det är viktigt oavsett om det gäller anställningar eller anslagsansökningar. Excellens ska vara ledande. Men samtidigt är det oerhört tärande med de synnerligen otrygga anställningsvillkoren som finns inom akademin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Låt mig ta mig själv som exempel. Jag disputerade 2002. Efter år av flera olika postdoktorsstipendier som i sin tur följdes av flera tidsbegränsade anställningar som staplades på varandra och som främst baserades på extern finansiering fick jag till slut, efter närmare 14 år, mitt livs första tillsvidareanställning - men då med villkoret att jag skulle dra in min egen lön genom externa forskningsanslag. Då var jag 43 år och hade varit docent i flera år.

Fru talman! Mitt fall är inte på något sätt unikt. Men jag tror att det är få utanför den akademiska sfären som vet hur osäkra och otrygga anställningsvillkoren faktiskt är på lärosätena i vårt land.

Fru talman! Det är uppenbart att det krävs mer förutsägbara karriärvägar för att minska stressen i forskarnas och lärarnas vardag och för att minska oron för om man ska lyckas dra in pengar till sin egen lön det kommande året. Pressen och stressen som är kopplad till att dra in externa medel till doktorandernas löner och till de faktiska kostnaderna för forskningen är mer än tillräcklig.

Kristdemokraterna vill därför se en nationell karriärstege med tydliga steg där tillsättningen av tjänsterna baseras på vetenskaplig kvalitet och pedagogisk kompetens. Transparenta, kvalitetssäkrade och jämlika kriterier och att granskning av meriter görs av externa oberoende experter är en självklarhet.

I sammanhanget är det också viktigt att nämna de hinder som finns i dag när det gäller anställningsformen biträdande lektor. Kristdemokraterna instämmer i likhet med regeringen i att fler lärosäten och fakulteter borde använda sig av biträdande lektorat i större utsträckning än vad som görs i dag. Det är en viktig del i att skapa bättre arbetsvillkor inom akademin och för unga forskare.

Vi anser dock inte att regeringens strategi att ge lärosätena specifika mål när det gäller antalet biträdande lektorer kommer att lösa problemet. I stället är det angeläget att undanröja två konkreta hinder i högskoleförordningen som i dag begränsar möjligheten att anställas som biträdande lektor.

I dag får den sökandes doktorsexamen inte vara äldre än fem år vid ansökningstidens utgång. Detta utgör ett stort problem för många fakulteter, som tycker att tidsgränsen är alldeles för kort. Enligt samstämmiga enkätsvar i en undersökning gjord av Sveriges unga akademi försvårar det rekrytering av de bästa kandidaterna samtidigt som det försämrar mobiliteten mellan länder, lärosäten och samhällssektorer. Det påverkar också jämställdhetsarbetet negativt. Kristdemokraterna anser därför att den aktuella tidsgränsen bör utökas från fem till sju år efter disputation.

Ytterligare ett problem är att biträdande lektorat inte kan kombineras med en anställning inom klinisk verksamhet inom sjukvården, en möjlighet som finns för exempelvis lektorer och professorer. Men eftersom högskoleförordningen inte explicit nämner biträdande lektorer i detta avseende har många lärosäten bedömt att det inte går att kombinera biträdande lektorat med en klinisk tjänst i så kallade kombinationsanställningar. För att undanröja detta hinder är det angeläget att högskoleförordningen uppdateras för att tydligt ange att en kombinationsanställning är tillgänglig även för personer med anställning som biträdande lektor. Detta vore lätt för regeringen att fixa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Jag nämnde inledningsvis att högskolan har en avgörande roll i att säkerställa kompetensförsörjningen i landet. Vi kan ta hälso- och sjukvården som exempel. Där ser vi i Kristdemokraterna att det behövs ett tydligare nationellt ansvar för planering och samordning av behovet av legitimerad vårdpersonal. I dag har vi ingen nationell kunskap om hur många personer vi har inom de olika kompetenserna och heller inte om hur stort behovet faktiskt är och kommer att vara.

Det handlar också om att identifiera nya kompetenser som behövs inom den moderna sjukvården, inte minst matematiker, som kommer att behövas för att hantera och analysera den stora mängd hälsodata som krävs för att vi ska kunna fortsätta utvecklingen av precisionsmedicin och precisionshälsa. Med en tydligare nationell samordning och planering av behovet av personal inom vården kan det sammantagna nationella behovet av antalet utbildningsplatser vid lärosätena förutses på ett mycket bättre sätt och därmed skapa förutsättningar för en långsiktig planering och fördelning av antalet platser mellan de olika lärosätena.

Regeringen förespråkar lärosätesspecifika mål för examina för vissa yrkesexamensutbildningar inom hälso- och sjukvården. Vi menar att det finns en risk för att den bristande tillgången till platser för verksamhetsförlagd utbildning, så kallad VFU, som finns i dag i vissa regioner, kommer att begränsa möjligheterna att utöka utbildningsplatserna på vissa lärosäten. I dag är det stora skillnader i tillgången till VFU-platser mellan landets 21 regioner.

Kristdemokraterna har länge förespråkat ett samlat nationellt ansvar för hälso- och sjukvården. Detta tror vi skulle kunna bidra till en likvärdig tillgång till VFU-platser över landet. Sammantaget skulle ett nationellt ledarskap i dessa delar skapa bättre förutsättningar för att säkra kompetensförsörjningen i hela landet och skapa en mer jämlik vård.

Fru talman! Det krävs också krafttag för att säkra kompetensförsörjningen inom skolan. Vi vill tillsätta en statlig utredning med syfte att reformera och kvalitetssäkra lärarutbildningarna. Vi tror att det krävs mer ledarskap och konflikthantering inom utbildningen, och vi behöver säkerställa likvärdiga lärarutbildningar i hela landet. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till vår reservation 14 under punkt 6, som berör just detta.

Att sprida forskningsresultat inom forskningssfären är en väsentlig del i att upprätthålla Sverige som kunskapsnation. Inte minst coronapandemin har belyst vikten av att forskarsamhället bidrar till att vetenskapligt korrekt information sprids till allmänheten genom det som vi kallar den tredje uppgiften. Detta är viktigt både för att understryka allvaret i situationen, så som den var under pandemin, och för att minska risken för att spridning av felaktig information och konspirationsteorier skapar panik och obefogad rädsla hos befolkningen. Det vore därför önskvärt med en nationell strategi för spridning av vetenskapliga resultat och forskningskommunikation. Forskarens engagemang inom den tredje uppgiften bör också premieras inom meriteringssystem i högre utsträckning än vad som sker i dag.

Avslutningsvis, fru talman, är det ytterst angeläget att det tas fram en ny resursfördelningsmodell för basanslagen. Att regeringen har valt en modell som baseras på antalet helårsstudenter missgynnar de forskningstunga universiteten. Detta system urholkar de äldre universitetens möjlighet att bedriva världsledande forskning som är nödvändig för att lösa de stora samhällsutmaningar som finns i dag. Jag menar att detta är ett hot mot Sverige som kunskapsnation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

(Applåder)

Anf. 33 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Pia Steensland talade väl om problemet med långa, osäkra anställningar. Jag skulle därför vilja veta hur ledamoten ser på Sulfs krav på att avskaffa den särskilda regel som gör att lärare inom konstnärlig utbildning kan ha tio års tillfällig anställning utöver de osäkra och tillfälliga anställningar som finns inom akademin i stort. Vi pratar inte om tio år utan om tio år plus.

Anf. 34 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Tack, Ilona Szatmari Waldau, för frågan! Jag kan bara hålla med. Det finns olika kategorier inom akademin, och det handlar om hela formen för den anställningstrygghet som finns inom många andra delar av Sveriges yrkesverksamhet. Det är en stor brist. Det är ett jätteproblematiskt system. Det finns inom många områden, och vi måste få bort det.

Vi måste skapa ett system där vi har tryggare anställningsformer inom flera olika fakulteter. Som ledamoten lyfter fram skiljer det sig också mellan flera olika fakulteter och ämnesområden inom akademin, och detta måste vi se över.

Anf. 35 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Tack, Pia Steensland, för svaret! Jag tror dock inte att jag riktigt fick svar på min fråga. Jag talar om 4 kap. 10 § högskolelagen, som säger att just inom konstnärlig utbildning kan en lärare först anställas på fem år och därefter på fem år och att man först därefter måste göra en fast anställning. Det blir tio års provanställning.

Jag tror att vi i alla riksdagens partier är överens om att vi behöver jobba med att få ned de tillfälliga anställningarna inom akademin, just när det gäller de konstnärliga anställningarna. Det är enkelt. Det är bara att avskaffa en särskild paragraf i högskolelagen. Detta har Vänsterpartiet motionerat om.

Fackföreningen Sulf har skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet som jag uppmanar alla partier och ledamöter att läsa. Det är enkelt för oss i riksdagen att ta bort paragrafen. Det är svårare för lärarna inom de konstnärliga utbildningarna eller, för den delen, för fackföreningen Sulf att ta bort den. Det är bara vi som kan göra det.

När vi röstar om detta i eftermiddag räknar jag inte med att något parti kommer att trycka ja till Vänsterpartiets reservation och se till att paragrafen plockas bort i dag, för det är inte så vi brukar göra. Jag hoppas ändå att jag genom denna debatt kan så ett frö hos både Kristdemokraterna och andra partier i kammaren för att ta bort paragrafen. Men jag hoppas naturligtvis på bifall till vår reservation redan i dag.

Anf. 36 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Ledamoten har sått ett frö hos mig. Jag tackar för att bli uppmärksammad på denna detalj. Jag kommer att ta med mig frågan framöver.

Anf. 37 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Vi debatterar ju ett betänkande om motioner från den allmänna motionstiden som handlar om högskolan. Motionerna handlar om alltifrån akademisk frihet, dimensionering av högre utbildning och utbildningens innehåll till rekrytering, antagning, organisation och mycket annat. Det är så det brukar se ut när motioner skrivs.

Förslaget från utskottet är att avslå samtliga yrkanden. Det beror inte på att man tycker att det är dumma förslag, utan det beror på att det oftast pågår arbete i den riktning som efterfrågas i motionerna.

Härommånaden läste jag UKÄ:s rapport Förändring och kontinuitet - Reformer inom högre utbildning och forskning 1940-2020. Den handlar om högre utbildning och hur den har växt fram. Det är en oerhört intressant rapport om hur högre utbildning har gått från att vara någonting för smala elitinstitutioner till att i dag vara någonting som omfattar väldigt många fler människor än vad det gjorde då. På 40-talet fanns det några tusen studenter och 200 professurer. Lund, Uppsala och ett fåtal till var de orter där man erbjöd högre utbildning. Det man utbildade då var präster, lärare och ämbetsmän. Det fanns också några fackhögskolor som knöts till det akademiska systemet.

I takt med att detta växte fram tillkom den organisation som vi ser i dag, med rektor, fakulteter, institutioner, forskningsråd och så vidare.

Man konstaterar någonting viktigt i den här rapporten. De förändringar som har skett inom högre utbildning har i allra högsta grad skett genom politiska reformer. Det är ju bra för oss att veta att det faktiskt ser ut så - vad som kommer att ske när det handlar om ramen för högre utbildning hänger på oss.

Några viktiga reformer listas i rapporten. Jag vill lyfta fram några av dem, framför allt studiefinansieringen, som har varit en viktig möjliggörare för framför allt dem som inte har med sig bakgrunden att studera hemifrån. Jämställdhetsfrågan är också någonting som lyfts fram; vi har ställt politiska krav på att det ska finnas jämställdhet. Vi är inte i mål än - långt därifrån - men vi har åtminstone pekat ut åt vilket håll politiken vill se utvecklingen gå.

Även studentinflytande, som nämndes tidigare, är någonting som har reglerats politiskt. Jag vill också lyfta fram samverkan med det omgivande samhället.

Man konstaterar i den här rapporten att införandet av enhetsskolan, som vi har diskuterat i andra debatter de senaste veckorna, har betytt oerhört mycket för den breddade rekryteringen eftersom fler fick möjlighet att plugga längre tid även i grundskolan.

Antalet studenter i högre utbildning är i dag rekordstort - 450 000. Detta är, som vi precis har gått igenom, säkert lite grann påverkat av pandemin.

Jag kan varmt rekommendera den här rapporten. Den är en jättefin historiebeskrivning av hur högre utbildning har växt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Många i den här kammaren har de senaste veckorna tagit upp vad vi behöver titta mer på nästa mandatperiod; det har jag hört ofta när jag har suttit här och lyssnat. Jag vill också lyfta fram detta lite grann.

Vi behöver verkligen diskutera utbildningens betydelse mer. När vi pratar om högre utbildning fastnar vi ofta i forskning och forskningssatsningar, men just utbildningsbiten är viktig. Om vi inte har en kvalitativt bra utbildning lär vi heller inte se så värst mycket forskning. De hänger ihop.

Vi har några utmaningar. Jag vill nämna några av dem som jag tycker är viktiga, fru talman. Några av dem har nämnts av andra ledamöter i utskottet.

Vissa utbildningar har alldeles för lite lärarledd tid. Detta är ett uppenbart faktum som vi behöver prata mer om. Jag håller verkligen med Fredrik Christensson i den frågan, liksom i frågan om anpassad högskola. Det är också någonting som flera partier behöver ta tag i gemensamt, tror jag.

Pia Steensland från Kristdemokraterna talade om osäkra anställningar. Det är ju inte okej att det ska ta så lång tid innan man får en fast tjänst. Vi har gett direktiv, och vi har tryckt på det här. Uppenbarligen räcker det dock inte, utan det behöver göras mer.

Den stora frågan som kommer framöver är frågan om omställningsstudiestödet och hur det kommer att påverka den högre utbildningen. Jag tror personligen att det kommer att ställas mycket högre krav på att förändra organisationen. Jag tror att lärcentrum kommer att vara en jätteviktig faktor för att lösa det stora behov som uppstår bland dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden, som bor på sin ort och som inte tänker flytta till någon annan ort för att plugga. Lärcentrum är ett jätteviktigt hjälpmedel för att man ska kunna bo kvar där man bor.

Avslutningsvis: Det finns jättemånga bra förslag i det här betänkandet, men jag yrkar ändå bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 38 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Gunilla Svantorp sa att samtliga motioner avslås, inte därför att de är dåliga utan därför att arbete redan pågår. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten, tillika ordföranden i utbildningsutskottet, vilket arbete som pågår när det gäller 4 kap. 10 § tredje stycket högskoleförordningen, det vill säga att lärare inom konstnärlig utbildning kan anställas på tillfälliga anställningar i tio år - fem plus fem - utöver de tillfälliga anställningar som finns inom akademin i dess helhet och som naturligtvis finns även på konstnärliga högskolor.

Anf. 39 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag sa - om jag får rätta till - att arbete oftast pågår. När det gäller just den fråga som ledamoten ställde tror jag inte att det pågår något arbete; ledamoten har helt rätt i det.

Detta är en fråga som vi såklart får ta med oss. Ledamoten har lyft en viktig fråga. Jag har inget svar på den i dag, men jag tar den med mig.

Anf. 40 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Tack, Gunilla Svantorp, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Då hoppas jag att vi inom kort kommer att få ett förslag om att den här paragrafen i högskoleförordningen stryks. UKÄ har fram till 2024 på sig att komma med en slutrapport, och sedan dröjer det lång tid innan regeringen har utrett färdigt och eventuellt kommer med ett förslag, så jag hoppas att just den här frågan kan få en snabb behandling.

Anf. 41 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag vill tacka för att ledamoten har tagit upp en fråga som vi kan grotta lite mer i. Det här är en fråga som uppenbarligen är av stort intresse för ledamoten men som jag inte har uppmärksammat tidigare, så det är jättebra att vi kan få titta på den. Sedan kan det ju vara så att det finns orsaker till att det ser ut som det gör, men man kan ändå få ett svar på varför det ser ut så här. Om det ska ändras får vi återkomma till det.

Anf. 42 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Jag blev informerad om att jag glömde att yrka i mitt anförande, så jag vill passa på att yrka bifall till Centerpartiets reservation 3.

Jag har noterat att detta nog är den sista debatt som jag har tillsammans med Gunilla Svantorp; i utbildningsutskottets debatt nästa vecka är det andra företrädare för Socialdemokraterna som deltar. Jag vill därför ta tillfället i akt att tacka utskottsordföranden för ett gott arbete under mandatperioden och för att hon har lett utbildningsutskottet till att ta många kloka beslut och ha ett gott samarbetsklimat.

Anf. 43 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag vill såklart återgälda detta med att tacka jättemycket.

Vilken tur att Fredrik Christensson begärde ordet! Vi satt just och pratade om det - är det sista debatten som Fredrik är uppe i? Det var ju inte det. Jag vill verkligen också tacka för ett jättegott samarbete och önska lycka till fortsättningsvis.

Anf. 44 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Det är svårt att komma efter den breda mitten.

Först och främst yrkar jag bifall till motion 2021/22:3996, yrkande 22.

Liberalerna vill införa ett nytt mål som ska vara övergripande men vägledande för högre utbildning i Sverige. Målet är att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

Samtidigt vill vi vara lika tydliga med att det finns ett värde i högre utbildning som inte endast omsätts till anställbarhet. Bildningsbegreppet, herr ålderspresident, behöver få en större plats i samhället och i samhällets diskussion.

Därför är ett av de initiativ som Liberalerna har tagit den här mandatperioden, som vi drev inom ramen för forskningspropositionen och där de första stegen har tagits, ett initiativ för ett liberalt bildningslyft.

Humanistisk forskning lär oss mer om vår historia, vår omvärld och oss själva. Humaniora är en viktig del av det akademiska uppdraget. Även om det finns en tydlig nyttoaspekt av humanioraämnen, som sällan kommer fram, är behovet av stark undervisning och forskning något som går utöver den omedelbara samhällsnyttan. Men de klassiska bildningsämnena på lärosätena har länge varit styvmoderligt behandlade. Anslagen har urholkats och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Det här behöver vi fortsätta att arbeta med. Som sagt har de första stegen tagits, men vi måste göra mer. Jag kommer själv ihåg mina år på Slaviska institutionen i Lund, där jag läste ryska. Det var en av de genuint mest värdefulla delarna i min utbildning med många lärarledda timmar, stor dedikation från lärarkåren men också väldigt styvmoderligt behandlad. Att läsa ett språk är som att öppna en dörr till en ny värld, oavsett om det är ryska, kinesiska eller något annat språk. Denna tradition, som nu urholkas i Sverige, måste vi utveckla och förbättra.

För en högkvalitativ högskola menar Liberalerna att vi behöver tydligare fokus på och kontinuerlig utveckling av högskolepedagogiken. Det är också ett inte sällan bortglömt område.

Någon här före mig här i talarstolen - jag tror att det var ordföranden i utbildningsutskottet - sa att vi inte bara ska fokusera på forskning. Nej, det ska vi verkligen inte. I och med att vi fokuserar på högskolepedagogiken inser vi också värdet av pedagogik inom högre utbildning. Det är inte bara en disputerad forskare som kan lära ut, utan en viktig del är att också kunna lära ut. Därför är högskolepedagogiken viktig.

Herr ålderspresident! Vi har under den här mandatperioden också pratat, och inte bara pratat skulle jag vilja hävda, om den akademiska friheten. I forskningspropositionen finns nu skrivningar om att ytterligare stärka begreppet akademisk frihet och att skriva in det i grundlagen. Tyvärr är det inga skarpa skrivningar. För att detta ska vara möjligt krävs en parlamentarisk utredning. Och jag hoppas att de som kommer efter mig i utbildningsutskottet och riksdagen och nästa regering, vilken jag hoppas är en liberal och borgerlig regering, verkligen tar det här på allvar.

Men jag vill även skicka med till den andra sidan, om jag får uttrycka mig så, att vi inte får underskatta behovet av att tillsätta en parlamentarisk utredning för att utreda att akademisk frihet skrivs in i grundlagen. Den akademiska friheten är alltför viktig för att vi inte ska skriva in den i grundlagen. Den får inte bli ett slagträ i en politisk debatt, vilket den riskerar att bli nu.

Avslutningsvis skulle jag också vilja fästa blicken på något som vi ganska sällan pratar om men som jag hoppas också kommer upp på den politiska dagordningen alltmer; det handlar om replikationskriser.

Under de senaste åren har allt fler röster inom akademin höjts för att varna för en så kallad replikationskris. Det innebär att när man försökt upprepa resultaten av tidigare vetenskapliga studier har man misslyckats och inte fått samma resultat. Det pekar på att studiernas resultat inte är trovärdiga, och då är vi väldigt illa ute, för vad vet vi om vi inte vet?

Det här är så pass allvarligt att det måste upp på den politiska dagordningen. Det kanske inte låter jätteallvarligt, och enskilda händelser är inte jätteallvarliga. Men att felaktiga forskningsrön sprids kan få direkta allvarliga konsekvenser för såväl individer som samhälle. Det riskerar att drabba allmänhetens förtroende för vetenskap och forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Låt oss ta tag i replikationskrisen, helst i dag! Jag uppmanar er att göra det under nästa mandatperiod, för, herr ålderspresident, vi måste veta att vi vet.

Anf. 45 Gunilla Svantorp (S)

Herr ålderspresident! Eftersom det här är ledamotens sista debatt, i alla fall i utbildningsutskottet, vill jag i likhet med Fredrik Christensson tacka jättemycket för den här tiden. Vi har uppskattat dig, dina kunskaper och ditt engagemang i utskottet väldigt mycket. Lycka till fortsättningsvis!

Anf. 46 Maria Nilsson (L)

Herr ålderspresident! Det var väldigt fint sagt, Gunilla Svantorp. Jag uppskattar det mycket och önskar dig detsamma.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)