Höjt tak för RUT-avdrag

Betänkande 2018/19:SkU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 juni 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ja till höjt tak för RUT-avdrag (SkU20)

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-05-07
Justering: 2019-05-16
Trycklov: 2019-05-22
Reservationer: 2
Betänkande 2018/19:SkU20

Alla beredningar i utskottet

2019-05-07

Ja till höjt tak för RUT-avdrag (SkU20)

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Skatteutskottet ställer sig bakom regeringens förslag och föreslår att riksdagen säger ja till det. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2019, men ska gälla retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-05-27
Debatt i kammaren: 2019-05-28
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:SkU20, Höjt tak för RUT-avdrag

Debatt om förslag 2018/19:SkU20

Webb-tv: Höjt tak för RUT-avdrag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 70 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 1 i betänkandet.

Enligt både januariavtalet och tidigare servettskiss till budget ska RUT-bidraget utökas rejält, och det vi nu ser är ett första steg. Eftersom den här reformen är en fördelningspolitisk katastrof ska borgarna såklart försöka rättfärdiga bidragssamhället för höginkomsttagare och kalla det "avdrag".

Jag vill förtydliga att Vänsterpartiet inte är emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att arbetet skattesubventioneras och att de med höga inkomster är överrepresenterade i den del av befolkningen som använder RUT-bidraget. De som maxar bidraget är också de som utan tvekan skulle kunna betala fullt pris för tjänsterna.

Höjt tak för RUT-avdrag

Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt utan även en djupt provocerande ekonomisk överföring. I praktiken innebär det att ett hushåll med en ensamstående mamma med lågavlönat jobb i exempelvis Bergsjön ska betala för att ett hushåll med två högavlönade i villa ska få sitt hem städat, eller att Gällivare ska betala för Stockholm och så vidare. Så ser det nämligen ut i landet: RUT-bidraget används mest i landets rikaste kommuner, och det är ju inte så konstigt - där bor de rikaste människorna. Reformen är alltså så träffsäkert utformad i sig att de med höga inkomster får allt större bidrag.

För oss i Vänsterpartiet är det helt självklart att människor som har stora inkomster kan betala sin privata städning själva. Det är också helt absurt att människor med låga inkomster ska vara med och finansiera medel- och överklassens städbidrag och därmed den fördelningspolitiska katastrofen.

Detta ökar de ekonomiska skillnaderna och går emot det riktiga välfärdsåtagande som jag menar är vårt samhällsansvar. Vi skulle i stället kunna bygga ut hemtjänsten genom att anställa fler undersköterskor som har tid för äldre, se till att det blir färre barn i förskolans barngrupper genom att anställa fler förskollärare eller se till att det finns plats på ett äldreboende den dagen det finns behov av det. Att däremot ge statliga skattekuponger till husen i Danderyd och Vellinge är inte riktigt ett välfärdsåtagande som vi har ett samhällsansvar att göra.

Fru talman! Man börjar ju faktiskt undra om det är detta borgarna menar varje gång de talar om kärnuppdrag i kommunen eller att välfärdens resurser ska gå till dem som verkligen behöver dem. Man ställer sig frågan om det är något de rika klarar av nuförtiden utan att få ett skattebidrag för det. Klarar de av att ens flytta en vas hemma, eller är det något vi måste ta ett gemensamt samhällsansvar för?

Ringa efter en taxibil till Täby kanske de klarar av själva, men då ska undersköterskan stå för halva kostnaden. Moderaterna har så sent som i höstas föreslagit RUT-bidrag för taxi. Varför låginkomsttagare ska få dyrare kollektivtrafik medan överklassens taxiresenärer ska få billigare resor framgick tyvärr inte i den motionen, men det är trots allt deras logik i den ekonomiska politiken. Jag tror faktiskt att moderater kan åka taxi utan att få ekonomiskt bistånd för det.

Fru talman! När Moderaterna och Kristdemokraterna kände för att kuppa budgeten i höstas gjorde de det med motiveringen att det fanns så många utmaningar som inte riktigt kunde vänta. De var så oroliga över Sverige att de inte kunde vänta på en ny regering. Folk runt om i landet kanske tänkte att det måste vara för att man ville förbättra situationen för låginkomsttagare, villkoren för de sjukskrivna, arbetsvillkoren för välfärdsarbetaren eller situationen för utsatta barn. Men nej - det som var så livshotande viktigt var att driva igenom skattesänkningar för de redan välbeställda och självklart ännu mer RUT-bidrag för dem med höga inkomster.

Tyvärr blev det dock inte så mycket över efter skattesänkningar och utökat RUT-bidrag. Det blev inga pengar över för att göra livet enklare för sjukskrivna och låginkomsttagare. De som jobbat hårt och slitit ut sig och de som fått kämpa för att få ihop till hyran fick ingenting. Stillasittande kapitalägare behövde däremot allt stöd från samhället, så att de kan fortsätta spekulera i stället för att jobba.

Som om det inte var nog med servettskissbudgeten föreslår nu även 73-punktsgänget som skrev januariavtalet att RUT-bidraget ska utvidgas och omfatta ännu fler tjänster. Jag trodde ändå att vi skulle stanna vid att de rika behöver ekonomiskt bistånd för att de inte ens kan skruva i en glödlampa själva, men uppenbarligen ska vi se över vilka företag som plockar in posten när villalirarna är på semester eller vattnar deras blommor åt dem. Detta ska nu utredas så att 73-punktsgänget kan prioritera att de som har råd ska kunna ha så kallade trygghetsvakter mellan husen på Lidingö. Bor man stort ska man dessutom kunna få bidrag för att betala någon för att flytta ens möbler hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Detta är en väldigt skev prioritering, tänker jag. Om man bor så stort att man har flera våningar, flyglar och allt vad det heter är det väl troligt att man kan betala fullt pris om man ska anlita arbetskraft som flyttar runt ens piano hemma. Varför ska man få bidrag för det? Vore det inte mer rimligt att i så fall satsa pengarna på hemlösa, som inte får de mest grundläggande behoven tillgodosedda? Att våra gemensamma skattemedel ska gå till lyxtjänster för de redan välbeställda i stället för till att göra livet drägligt för landets mest utsatta är ett hån och går emot allt vad jämlikhet heter.

"Men de får ju tid över till annat", brukar det heta. Ja, jag tror att de som utför tjänsten också vill ha tid över till annat och till sina familjer. Det är det som är så provocerande: Pengar till mer ekonomisk utjämning finns ju uppenbarligen, men än en gång ska subventioner av höginkomsttagarnas livsstil gå före. Än en gång visar borgarna klassamhällets sämsta sidor.

Jag tror att ni förstår grundproblemet med RUT-bidraget och vad hela konceptet bygger på, men som jag minns det - och som borgarna troligtvis kommer att anföra i talarstolen - skulle detta också göra att svarta arbetstillfällen försvann och arbetet i stället utfördes vitt, inom ramen för skattesystemet. Nu är det ju svårt att föra i bevis att det är så, men hur exempelvis en ökning till trygghetstjänster skulle gå ihop med den ursprungliga motiveringen och göra svarta jobb vita är för mig en gåta. Har vi exempelvis ett samhällsproblem med svartväktare i dag? Anställer de rika trygghetsväktare svart så mycket att det behöver omfattas av RUT och bli vitt? Vad installerar de rika egentligen för larm för att detta ska behöva omfattas av RUT senare? Det hoppas jag att partierna bakom januariavtalet kan svara på.

Jag kan väl medge att jag känner samma oro. Det är trots allt svårt att lita på höginkomsttagarna. I min hemkommun Göteborg tycker de borgerliga partierna, med Moderaterna i spetsen, att man ska knacka dörr och kontrollera om alla de som av olika anledningar lever på försörjningsstöd har rätt att göra det. Jag tänker att man kanske skulle kunna införa liknande kontroller hos de rika. Man kan knacka på och se om allting går rätt till och vilken form av arbetskraft som befinner sig i och mellan husen. Här kan vi också införa revisorer som skattefuskjägare, även om det är en helt annan debatt. Men ja, vi kanske till och med ska se över vilken motprestation som behövs för att höginkomsttagare ska få bidrag?

Sedan finns det självklart andra specifika problem kring detta. Ett stort problem är att det finns RUT-företag som betalar ut skitlöner och ljuger om kollektivavtal. Samma företag får nu, med den här reformen, ännu mer av de pengar som läcker ut från vår gemensamma välfärd.

Så sent som förra året gjorde DN en granskning av RUT-företagen. Flera påstod att de hade kollektivavtal som gav de anställda löner i kollektivavtalsnivå, försäkringar och sjysta villkor, men detta visade sig vara en lögn. Faktum är att många betalar så lite i timmen och enligt sin årsredovisning har så låga personalkostnader att det omöjligt kan leva upp till kollektivavtalets krav eller till det krav på minst 13 500 kronor i månadslön som företag med utomeuropeiska städare med arbetstillstånd lovat Migrationsverket att uppfylla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Löner ned till 12 kronor i timmen inom hemstädning har avslöjats av myndigheternas pågående inspektioner mot osund konkurrens. Detta påminner mycket om kärnan i kapitalismen: att exploatera arbetare så mycket det går.

Men det slutar inte riktigt där. Det som är mer osmakligt är att detta ska finansieras av våra gemensamma skattemedel. Men det kanske inte borgarna skulle ha trott på i dag, för inget har ju sålts in så retoriskt och bra som RUT-bidraget. Kristdemokraterna verkade ju glömma att detta var en reform från Reinfeldt. De hyllade den så mycket att det gav intrycket att Gud inte ens vilade den sjunde dagen utan då skapade ett RUT-bidrag för de behövande.

Fru talman! Att höja taket i RUT är en långt ifrån jämlik riktning. I grunden handlar det om hur vi organiserar vårt samhälle. Vänsterpartiet menar att en stark gemensam välfärd är nödvändig som motor i arbetet för ett jämlikt samhälle.

Jag har nu lyft upp och förklarat hur skev denna reform är. Det vore, så enkelt som det låter, mer rimligt att utjämna klyftorna och orättvisorna än att omfördela pengar från vanligt folk till de rika. Dessutom är det ett slöseri med våra gemensamma medel. Vi anser att dessa ska användas till att skapa jobb inom välfärden och till att exempelvis stärka hemtjänsten eller socialtjänsten ute i landets kommuner, som faktiskt behöver det. Jag tror att de behöver pengarna mer än någon som ska ha ännu mer bidrag för att få sitt hem städat. Det kan dessa personer faktiskt betala för själva.

Om borgarna nu är ute efter att visa på arbetsmarknadsåtgärder finns det mycket att göra i den underfinansierade välfärden, som år efter år lämnas efter på grund av att de rika behöver sina skattesänkningar före jul.

Avslutningsvis får jag notera att det i konsekvensanalysen bedöms att den ekonomiska ojämlikheten kommer att öka som ett resultat av förslaget och att sysselsättningseffekten av reformen beräknas bli mycket begränsad. Det vore åtminstone klädsamt av de borgerliga partierna att vara glasklara med att det är till ett mer ojämlikt samhälle vi är på väg.

Jag kan också konstatera att när vi röstade om förslaget att utöka RUT-bidraget var Vänsterpartiet ensamma om att rösta emot. Vi kommer alltid att rösta emot förslag som gör samhället mer ojämlikt, och vi kommer alltid att kämpa för att få mer resurser till den gemensamma välfärden.

Vi är jämlikhetens parti, och det kan väljarna lita på.


Anf. 71 Boriana Åberg (M)

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande Höjt tak för RUT-avdrag. Det blir en härlig ideologisk debatt!

Avdraget för hushållsnära tjänster - även kallat RUT-avdraget, där RUT är en akronym för rengöring, underhåll och tvätt - har varit en succé redan från början när det infördes av den borgerliga regeringen 2007. Och det är inte konstigt, för målen med införandet uppfylldes snabbt.

För det första gjorde RUT-avdraget svarta jobb vita i en sektor där svart arbete var vanligt förekommande. Detta är uppgifter från Skatteverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

För det andra hjälper RUT-avdraget människor med låg utbildning att ta steget in på arbetsmarknaden och med det också in i det svenska samhället. Att ha ett jobb att gå till, att tjäna sina egna pengar och att träffa arbetskamrater och skapa sig ett kontaktnät gör mycket för en människas välbefinnande och självförtroende.

Den säkraste vägen till integration stavas jobb och egen försörjning. RUT-reformen har varit en bidragande orsak till att fler företag startas, inte minst av invandrare och av kvinnor. Statistik visar att fyra av tio RUTföretagare är födda utanför Sverige.

RUT-avdraget har varit bra också för staten. När Konjunkturinstitutet utvärderade RUT-reformen fann man att RUT-avdraget hade lett till bestående högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Av de 30 000 nya jobb som hade tillkommit hade tre fjärdedelar gått till tidigare arbetslösa. Människor som tidigare försörjdes av transfereringar hade fått jobb och egna inkomster.

En annan viktig effekt av RUT-avdraget är att det underlättar för stressade familjer, för pensionärer som vill njuta av livet och för andra som har behov av hushållsnära tjänster.

Det är ingen hemlighet att en större del av de obetalda hushållssysslorna i hemmet fortfarande görs av kvinnor. Likväl är det fler kvinnor än män som köper hushållsnära tjänster med RUT-avdrag. Således bidrar RUT-avdraget till ett mer jämställt samhälle.

Skattereduktionen för hushållsnära tjänster har alltid varit en ideologisk fråga. Jag minns när pigdebatten tog fart på 90-talet efter ett förslag från nationalekonomen och före detta riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson. Pålssons argument var dels att det skapas nya jobb, dels att produktiviteten ökar när man utför de sysslor man är bra på.

Ett annat skäl att subventionera hushållstjänster är att det är tjänster med hög substituerbarhet, eftersom konsumenterna själva kan utföra tjänsten i stället för att köpa den på marknaden. Detta innebär att om marknadspriset sänks kommer fler att efterfråga tjänsten och vice versa - höga marknadspriser innebär att den presumtiva konsumenten väljer att utföra tjänsten själv.

På 90-talet skapade frågan stora motsättningar. Socialdemokraterna utmålade idén som en återgång till ett samhälle med herrskap och tjänstefolk. Samma retorik hördes när RUT-avdraget infördes 2007. Det var märkligt hur ett parti som kallar sig arbetarparti visade förakt gentemot dem som försörjde sig genom hederligt arbete i andras hem.

Därför är det bra att regeringen nu, pressad av samarbetspartierna C och L, återställer RUT-avdraget till 50 000 kronor. Det torde leda till fler företag inom RUT-branschen och fler nya jobb.

När sänkningen till 25 000 kronor drevs igenom rättfärdigades detta med att få använde mer än 25 000 per år. Regeringen tog inte hänsyn till att försämringen kunde slå ut företag på grund av minskade marknadsandelar och oförutsägbarhet.

Dessutom skapades osäkerhet hos kunderna och regelkrångel, eftersom olika regler kom att gälla för ROT och RUT. Ensamstående drabbades. De som köpte RUT-tjänster till sina äldre föräldrar drabbades också, eftersom taket på 25 000 inte räckte till.

Fru talman! Jag förvånas över Vänsterpartiets reservation, där RUT-avdraget beskrivs som slöseri med skattebetalarnas pengar. Det är ett sätt att uttrycka sig som bygger på en fundamentalt felaktig syn. En skattesänkning är aldrig slöseri med statens eller skattebetalarnas pengar; den innebär alltid att den som med sitt eget arbete förtjänat pengarna får behålla lite mer själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Detta är dessutom sagt av ett parti som är mycket frikostigt med att kräva gratis saker för utvalda grupper. Gratis kollektivtrafik, gratis mensskydd, gratis museibesök - listan kan göras lång.

Det finns inget som är gratis. Det är alltid någon som betalar. Det är skattebetalarna - de som varje dag går till sitt jobb. Därför klingar Vänsterpartiets retorik om subventioner för de rika mycket falskt. Vi behöver fler skattebetalare i Sverige, inte färre. Och de som har högre inkomster betalar också högre skatt.

Den stora skillnaden i Sverige är inte mellan hög-, medel- och låginkomsttagare utan mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det. RUT-avdraget är en reform som skapar jobb just för dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.

Fru talman! RUT-avdraget kommer att spela en avgörande roll även framgent. Med tanke på den stora asylinvandringen, där det har kommit många som har låg utbildning, och med tanke på den höga arbetslösheten i denna grupp är jobb som inte kräver lång utbildning och andra kvalifikationer mycket eftertraktade.

Efter åtta år i Sverige har bara en av fyra utomeuropeiska invandrare jobb. Få, eller snarare inga, andra reformer har haft så många positiva effekter som RUT-avdraget. Därför bör det både utvecklas och utökas.

Jag yrkar bifall till förslaget med Moderaternas och Kristdemokraternas motivering.


Anf. 72 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Den budget som Kristdemokraterna och Moderaterna tog fram i vintras och som även antogs av riksdagen innehöll verkligen mycket bra politik. Det var stora ekonomiska tillskott till sjukvården, stora ekonomiska tillskott till polisen och till tullen och skattesänkningar för vanligt folk. Det var också gåvoskatteavdrag, som vi ska debattera alldeles strax, och ett återställt RUT-avdrag, som vi debatterar nu.

RUT-avdraget har sedan det infördes av alliansregeringen lett till en fantastisk utveckling i många branscher. Den utveckling som vi har sett är en lärdom om att sänkt skatt på arbete snabbt och effektivt stimulerar framväxten av nya arbetstillfällen. Det är en lärdom som alla politiker måste ta till sig.

Nya företag har kommit till och kan utvecklas tack vare RUT-avdraget, och nya jobb har skapats. Men det är inte bara nya jobb som har skapats tack vare RUT-avdraget, utan det är också så att jobb som tidigare utfördes utanför skattesystemet - alltså det som brukar kallas svartarbete - har kunnat bli vita.

Detta för med sig mycket som är bra, och därför är resonemanget om att ojämlikheten skulle öka på grund av RUT-avdraget mycket märkligt. Det finns många nackdelar med svartarbete. Först och främst är det givetvis skattefusk, och det är illa nog i sig. Men det är också så att den som utför arbetet hamnar i en oerhört utsatt situation. Vad händer om man till exempel blir sjuk? Och hur blir pensionen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Nej, den som arbetar i till exempel ett städyrke, fru talman, ska också ha rätt till både sjukersättning och pension. Därför behöver skattesystemet fungera så att dessa arbeten kan utföras vitt, inom skattesystemet.

Vi har under de gångna åren sett att acceptansen bland allmänheten för svartarbete har minskat, och det är i sig positivt. När respekten för våra gemensamma system ökar, ökar också tilliten i samhället.

Som jag sa handlar det inte bara om svarta arbeten som har blivit vita, utan det har också tillkommit nya arbetstillfällen tack vare RUT-avdraget. Fler människor har kunnat komma in på arbetsmarknaden tack vare detta. Det är också bra för jämlikheten i samhället, för den riktiga stora klyftan i vårt samhälle går mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det. Därför är en jobbskapande politik också en politik för jämlikhet.

Fru talman! Nu återställer vi RUT-avdraget, och vi kan nog vänta oss stora positiva effekter i form av fler företag, fler som arbetar och fler utförda arbeten. När RUT-avdraget försämrades under förra mandatperioden ledde det till en kraftig minskning av antalet företag i branschen - hela 14 procent under det första året. Nu hoppas vi återigen på en positiv utveckling för denna viktiga bransch där så många människor får sitt första jobb.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till Kristdemokraternas och Moderaternas motivreservation.

I detta anförande instämde Boriana Åberg (M).


Anf. 73 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i föreliggande betänkande, inte med stor glädje utan av nödvändighet.

Januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna innehåller politik som Socialdemokraterna själva inte har prioriterat. Men januariavtalet var viktigt för att reducera Sverigedemokraternas makt till den som väljarna givit dem - ingenting mer. Och vi socialdemokrater har alltid stått fast, och kommer alltid att stå fast, vid ingångna avtal.

Fru talman! Frågan om skatteavdrag för privata tjänster har diskuterats under en längre tid, ofta med hänvisning till att det i betydande omfattning finns i andra länder. Men det finns en väsensskillnad mellan vårt land och många andra länder: Vi har i vårt land valt att låta en betydande andel av det som i andra länder är privat konsumtion och avdragsmöjlighet på skatten vara gemensam konsumtion. Vi har gjort detta av politiska skäl. Vi finansierar gemensamt en tjänst som fördelas efter behov. Vi betalar skatt efter bärkraft och fördelar på ett jämlikt sätt. Det innebär att vi har en stor offentlig eller gemensam sektor, och den skapar jämlikhet och frihet för de många människorna.

Som framgår av förslaget föreslås en fördubbling av RUT-avdraget. Det är, som nämns i betänkandetexten, varken främjande för jämlikhet eller särskilt sysselsättningsskapande. Som man nämner är sysselsättningseffekten mycket begränsad.

Fru talman! En socialdemokrat föraktar verkligen inte de jobb som utförs i tjänstesektorn. Jag kan för egen del vidimera att det är mycket komplicerat och besvärligt att flytta, att putsa fönster eller att städa på ett noggrant sätt. Proffsen gör det ju så mycket bättre! Men frågan är: Vem ska betala? Skattemässigt avdrag för tjänster ger ett oönskat utfall ur jämlikhets- och rättvisesynpunkt. Det är otvetydigt på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Vi ser det också när det gäller användandet av RUT-tjänster. Det är en tydlig övervikt i kommuner och områden med höga inkomster. I områden med låga inkomster är det obefintligt.

En annan fråga är: Vad är det som ska subventioneras i ekonomin för att skapa sysselsättning? Jag har varit politiskt aktiv så länge att jag har upplevt varvskrisen. Jag har upplevt teko- och textilkriserna. Vad hade hänt med vårt land och vår utveckling om vi hade gått in med massiva subventioner för att hävda en bransch och en inriktning? Det där är nog en väldigt angelägen fråga för den skattepolitiska översyn som aviseras i den nämnda januariöverenskommelsen.

Om man ska subventionera vissa inslag i ekonomin, vilket jag inte motsätter mig, bör man också tänka på att subventionen förutom att den gagnar sysselsättningen också gagnar rättvisan så att det blir en jämlikhet i utfall. RUT:s nuvarande konstruktion innebär inte att den som har de stora behoven av resurser kan efterfråga detta. Efterfrågan är helt styrd av vad du har för ekonomisk potential. Det, Joar Forssell, vore spännande att botanisera i: reformens jämlikhetsutfall.

(Applåder)


Anf. 74 David Lång (SD)

Fru talman! Propositionen om höjt tak för RUT-avdrag, som vi har behandlat i skatteutskottets betänkande nr 20, har Sverigedemokraterna valt att tillstyrka eftersom vi har samma förslag i vår egen budgetmotion för 2019, som vi lade fram i höstas. Där föreslår vi ett höjt och förändrat RUT. Det gör vi eftersom RUT-avdraget är ett välbeprövat och i stor utsträckning självfinansierat avdrag som har medfört dels att branscher som tidigare haft en förhållandevis hög grad av svart arbetskraft har blivit vita, dels att flera grupper som tidigare ansetts ha små möjligheter på arbetsmarknaden nu givits ökad möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Fördelningspolitiskt har avdraget framför allt gynnat utrikesfödda kvinnor, som har gått från bidrag till arbete och inte sällan startat företag, till och med företag med anställda.

Sverigedemokraterna budgeterade därför i höstas för att utvidga dagens RUT-avdrag till att omfatta näst intill samtliga tjänster som utförs i eller i angränsning till bostaden, ett omfattande hemavdrag som skulle kunna medverka till att komplicerade gränsdragningar undviks, exempelvis att man i dag inte kan få avdrag för att flytta möbler på samma våning men däremot för att flytta dem mellan våningar.

Sverigedemokraterna föreslog även en höjning av taket på avdraget till 50 000 kronor per år för personer under 65 år, helt i enlighet med den proposition som vi nu behandlat i utskottet, samt till 100 000 kronor per år för personer över 65 år. Detta skulle möjliggöra dels att familjer ges en större möjlighet att ta del av tjänster som läxläsning, dels att pensionärer ges en större möjlighet att använda sig av avdraget för att få hjälp med dagliga göromål som att laga mat, flytta möbler eller städa.

Betänkandet vi nu debatterar innehåller ett förslag som visserligen inte innehåller allt som Sverigedemokraterna föreslagit på området, men ett höjt avdrag från 25 000 till 50 000 kronor är helt i linje med vårt eget budgetförslag. Jag yrkar därför bifall till skatteutskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

(Applåder)


Anf. 75 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Vi lever i en värld där ekonomisk frihet är avgörande. Det betyder möjlighet till självbestämmande, egenmakt, eget ägande, lika lön och högre pensioner. Så är det inte riktigt i dag. Du har det svårt som ensamstående. Du kanske inte ens har råd att lämna en taskig relation.

RUT-reformen, menar jag och Centerpartiet, är precis rätt instrument för att komma framåt. Vet ni, man kan nästan tro när man lyssnar på debatten att vi pratar om två helt olika förslag. Men så är det inte. Det handlar om att se alla konsekvenser av reformen och av det förslag vi har att ta ställning till.

Avdraget för hushållsnära tjänster inom rengöring, underhåll och tvätt har sedan lanseringen 2007 blivit minst sagt populärt. Personer mitt i karriär och familjeliv samt i pensionsåldern är de som i högst grad nyttjar möjligheten till extra hjälp i hemmet. Det är väldigt vanligt i andra länder men inte i Sverige. Här finns det något slags skamkänsla som ska förknippas med detta från en del ideologiska och politiska håll.

Oavsett ålder är avdraget vanligast bland kvinnor - lyssna: bland kvinnor! Det är även kvinnor som i hög grad driver företagen som erbjuder RUT-tjänster.

Och tro mig: Det handlar inte bara om att flytta pianon, vad det nu skulle vara för fel på att göra det. Det handlar om så mycket mer.

RUT-avdraget är rent av mest använt bland personer i övre pensionsåldern. Var femte person över 75 år har fått avdrag för tjänster inom rengöring, underhåll eller tvätt. Andelen är som lägst i de yngre åldrarna och ökar fram till åldersgruppen 40-44 år. Och vilka är det? Jo, det är de med små barn, som helt plötsligt har fått en möjlighet till en något enklare vardag. Sedan sjunker andelen något innan den åter ökar. Bland samtliga åldersgrupper är det fortfarande kvinnor som i högst grad utnyttjar RUT-avdraget.

Fördelningen mellan kvinnor och män är också intressant när man tittar på vilka det är som driver företagen som erbjuder RUT-tjänster. Nära hälften av företagarna är kvinnor, vilket är en betydligt högre andel än genomsnittet i näringslivet där ungefär var tredje företagare är kvinna. Andelen kvinnor som driver företag ökar alltså med RUT-reformen. Är det inte bra?

Företag inom RUT-sektorn sticker även ut när man studerar fördelningen av män och kvinnor bland de anställda. Kvinnor utgör 59 procent av de anställda inom RUT-sektorn, vilket är en överrepresentation jämfört med hur det generellt ser ut inom näringslivet.

Tittar man närmare på de anställda i företagen ser man att sektorn är särskilt betydelsefull för svagare grupper på arbetsmarknaden. Jämfört med näringslivet i stort är andelen anställda högre både bland personer utan gymnasial utbildning och bland utrikesfödda. Hur var det nu med den ekonomiska jämlikheten? Var den bra eller dålig med RUT-reformen?

Nära hälften av personerna sysselsatta inom RUT-företagen saknar gymnasial utbildning, och andelen utrikesfödda är mer än två gånger så hög som bland resterande branscher. Utrikesföddas andel i RUT-företag är 36 procent, i övriga företag 16 procent. Beakta det med tanke på att 30 procent av de utomeuropeiskt födda kvinnorna står utanför arbetsmarknaden!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Och hur var det nu med detta med svarta och vita jobb och vem som ska betala detta? Enligt Almega har ca 20 000 jobb skapats. Och hur var det med den ekonomiska jämlikheten? Är det inte bra att de som har dessa jobb kommer in i systemet och får en pension i stället för att jobba svart?

Om man nu tycker att det är ett problem att RUT-avdraget nyttjas mest i vissa kommuner är väl inte lösningen att förhindra det? Då är väl lösningen att marknadsföra RUT-tjänsterna på fler ställen så att den ekonomiska jämlikheten blir ännu bättre? Ju mer RUT-avdrag som nyttjas, desto mer ökar arbetsmarknadsutbudet. För mig är det en väldigt enkel ekvation.

Fru talman! Vi har också hört många gånger att de här pengarna kan användas i hemtjänsten i stället. Men säg mig, vilka kommunala hemtjänster erbjuder biståndsbedömt snöskottning, gräsklippning, hämtning och lämning på förskola, promenader, sociala aktiviteter, bankbesök, flytthjälp, data- och it-tjänster eller reparation av vitvaror? Den dagen en kommun kan erbjuda det i en biståndsbedömd hemtjänst är valfriheten jättebra, men i dag är vi inte där.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 76 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Både Helena Vilhelmsson och jag fokuserade mycket i våra anföranden på den ökade ekonomiska jämlikhet som detta leder till. Jag talade till exempel om att svarta jobb blir vita, och det gjorde Helena Vilhelmsson också. Hon talade också väldigt föredömligt om kvinnors företagande och den ökade ekonomiska jämställdhet som följer av detta.

Ändå blir jag lite fundersam. Kristdemokraterna och Moderaterna har ju lämnat en motivreservation där vi klart och tydligt säger att detta leder till ökad ekonomisk jämlikhet. Men Centerpartiet har valt att inte stödja den motivreservationen. Tvärtom stöder Centerpartiet en text där det står att förslaget sammantaget bedöms bidra till minskad ekonomisk jämlikhet. Sedan står det på nästa sida: "Utskottet finner inget skäl att göra någon annan bedömning än regeringen när det gäller effekten på den ekonomiska jämlikheten."

Hur kommer det sig att Centerpartiet ställer sig bakom den här texten? Det vill jag ha svar på.


Anf. 77 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Den enkla förklaringen är, kan jag säga, att jag inte var med på det utskottsmöte då vi justerade detta. Jag håller helt med Hampus Hagman i kritiken och i den här frågan, och jag har noterat samma sak i utskottstexten och att det inte stämmer. Jag kan helt enkelt säga att jag mycket väl kan ta det här i beaktande fram till beslutstillfället i riksdagen så att jag hinner diskutera med min partikollega i utskottet.

För mig är det inte en stor fråga. Jag tycker att den delen i utskottstexten var långt ifrån till fyllest, vilket har varit fallet flera gånger när det har kommit förslag från regeringen som har föranletts av innevarande års budget.


Anf. 78 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Min nästa fråga är: Kommer Centerpartiet att stödja Kristdemokraterna och Moderaterna i den kommande voteringen? Vi har ju en text som Centerpartiet, vad jag förstår av Helena Vilhelmssons anföranden här, håller med om. Svaret på den frågan är kanske att Helena Vilhelmsson ska diskutera det här med sin grupp, men jag vill ändå ställa den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Kommer Centern att stödja Kristdemokraternas och Moderaternas motivreservation i den kommande voteringen?


Anf. 79 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag upprepar det jag sa i mitt förra inlägg. Jag håller med i sak. Jag kan inte stå här och lova någonting nu, men jag tar gärna med mig frågan och kan meddela innan voteringen hur vi ställer oss till den.


Anf. 80 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag får nästan alltid vara sist i de här debatterna och får därför glädjen att tacka för en god debatt.

Fru talman! Jag kan notera att man kan ta konflikter på åtminstone två olika sätt i det här yrket, i riksdagen, i kammaren och i utskotten. Det finns sätt som är mer framgångsrika än andra. Man kan välja att, som Hampus Hagman från Kristdemokraterna nyss gjorde här, ta replik på Centerpartiet om ett par rader i en motivering och försöka få fram en debatt om detta. Eller så kan man välja att ta konflikter i rum där besluten fattas på riktigt och vinna de konflikterna.

Jag är glad, fru talman, över att Liberalerna har tagit konflikten om de här avdragen i de rum där besluten fattades i januariavtalskonstellationen och därmed fått igenom liberal politik. Må så vara att Socialdemokraterna kanske har fått igenom någon mening som plåster på såren, men jag tänker mig att de människor som berörs, de människor som faktiskt får ett jobb att gå till tack vare den här för Centerpartiet och Liberalerna lyckade förhandlingen, kanske inte kommer att läsa riksdagens protokoll, men det får vi se om de gör.

Fru talman! Jag bor sedan sex år tillbaka i Tensta utanför Stockholm. Det är en utsatt förort med kriminalitet och hög social och socioekonomisk utsatthet och där många människor har haft svårt att få jobb.

Jag pratade för en tid sedan med en person som jobbar i Tensta med att skapa jobb och hjälpa människor att starta företag och få en anställning. På så sätt kan de röra sig från socioekonomisk utsatthet och från att vara ekonomiskt utblottade och långtidsarbetslösa till att faktiskt komma in i samhället och få ett jobb och den stolthet och trygghet som en egen inkomst innebär. Den här personen sa till mig att ett av de vanligaste företagen som startas i de utsatta förorterna, i det här fallet kring Järva, är ett RUT-företag. Han sa till mig att det är möjligt tack vare RUT-avdraget.

Även om en person som startar ett litet RUT-bolag eller tar anställning i ett RUT-bolag hos någon den känner till en början får en låg inkomst är den låga inkomsten ändå högre än ingen inkomst alls. Det kan vara så att det blir mindre jämlikt mellan den som har en låg inkomst och den som har en hög inkomst, men det blir ändå mer jämlikt om fler personer får inkomster. Det är det som är effekten av de här avdragen.

Fru talman! Vi har sett hur det här har fungerat. Det har fungerat så att jobb som tidigare var svarta har blivit vita. Människor har gått till jobbet och har fått en chans till självförverkligande och till att få egna ekonomiska ben att stå på. Det har också blivit fler företag. Jag drar slutsatsen att skattesänkningar fungerar om man vill att fler personer ska starta och driva företag och om man vill att fler personer ska få ett jobb att gå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Jag önskar att vi kan dra lärdom av det här och driva igenom fler generella skattesänkningar, för visst är det så att om det funkar på ett område borde det också funka på fler områden.

Sedan var det det där med att flytta pianon, fru talman. Man kan lite arrogant raljera, som Vänsterpartiet gör, över vissa av de arbetsuppgifter som utförs av personer som jobbar i RUT-branschen. Men jag tänker att det nog inte finns jobb som är mindre viktiga än andra. Jobb behöver göras. Om ingen flyttar det där pianot kanske en lärare själv måste flytta det och hinner därför inte rätta läxorna. Eller en läkare kanske måste flytta sitt piano själv och hinner därför inte ta det där extrapasset på akuten. Eller någon som jobbar i ROT-branschen kanske inte hinner åka på utryckning till den som hade låst sig ute från sitt hem eller behövde hjälp med ett sprucket vattenlås.

Det är klart att det alltid är bra att arbetsuppgifter utförs. Det finns arbetsuppgifter i hemmet. Om den som utför dem får en lön, lite pengar, är väl det inte något annat än bra. Det är en arbetsuppgift som skulle ha utförts ändå och som hade kostat resurser i tid och energi och i att någon inte hade kunnat göra ett annat jobb. Jag tycker att det är förvånande att Vänsterpartiet inte ser att det här innebär att människor går från utanförskap till innanförskap och att de inte ser att det här innebär att människor som inte har haft ett jobb tidigare kommer att kunna få ett jobb och att de som jobbar med yrken som inte innebär att flytta pianon också får mer tid över till att utföra sina viktiga arbetsuppgifter.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 81 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Jag studsar lite när Joar Forssell säger att man kan ta diskussionen i de rum där besluten fattas. Det här är kammaren i Sveriges riksdag. Var fattas besluten om inte här, Joar Forssell? Det är en signal som får Annika Strandhälls agerande att blekna att säga att detta inte är det rum där besluten fattas.

Betyder inte riksdagens beslut och texter någonting för Liberalerna? Eller varför går man med på den text som ni har gått med på i utskottet?


Anf. 82 Joar Forssell (L)

Fru talman! Här får Hampus några sjysta klipp att lägga upp på Facebook - nu skrattar han lite också!

Om jag ska vara lite allvarlig vill jag säga att det är klart att det fattas beslut i den konstellation som heter januariavtalet. Annars skulle vi inte ha ingått i januariavtalet. Det fattades beslut i den konstellation som hette Alliansen. Annars skulle varken du, Hampus Hagman, eller jag ha velat ingå i Alliansen.

Både jag och du, liksom de allra flesta andra, förstår att det är i den här kammaren som vi fattar beslut och stiftar lag. Men vi kommer ju inte till kammaren som oskrivna blad, sätter oss ned vid bordet och trycker lite på vilken knapp vi känner för. Man fattar beslut gemensamt redan innan man kliver in i kammaren. Så fungerar demokratin både här och i andra länder, och man gör det med de mandat som man har fått av väljarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Höjt tak för RUT-avdrag

Formellt trycker man såklart på knappen här, men både du och jag vet att om man vill få igenom politik måste man förhandla. När man förhandlar politik får man ge och ta. I den konstellation som nu finns har våra båda partier varit beredda att ge olika mycket. Ditt parti, Hampus, har velat ha en position som gör att ni kan komma till kammaren och slå lite på mig och Centerpartiet. Ni har velat slå er för bröstet och säga att ni minsann är mest renläriga.

Mitt parti har intagit en position där vi får igenom politik. Vi får igenom verkliga förslag, som ni dessutom sluter upp bakom eftersom ni förstår att detta är verklighet. Om det inte varit för vårt arbete i förhandlingarna med Socialdemokraterna hade du inte haft ett förslag som går igenom kammaren och som du kunnat lägga en liten motivreservation till. Om det inte hade varit för att vi satt vid förhandlingsbordet hade vi inte skapat en ökad jämlikhet och fått fler arbetstillfällen, som även du sluter upp bakom.


Anf. 83 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Man kanske kan göra det till en vana att läsa högt ur betänkandena från riksdagens talarstol. Det står såhär i betänkandet, Joar Forssell: "Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att till regeringen överlämna finansutskottets betänkande. - - - Riksdagen tillkännagav därigenom att regeringen skulle återkomma med förslag om att höja taket för RUT-avdraget till 50 000 kronor fr.o.m. den 1 juli 2019."

Det är alltså riksdagens beslut som ligger bakom att regeringen nu återkommer med denna proposition. Det är tack vare den budget som Kristdemokraterna och Moderaterna lade fram i vintras som regeringen nu återkommer till kammaren med detta förslag till beslut. Och det är i kammaren i Sveriges riksdag som de verkliga besluten fattas. Oavsett vilken konstellation förslagen kommer ifrån är det här de blir lag.

De texter som antas här betyder någonting. Därför är det ett problem att Liberalerna och Centerpartiet köper den beskrivning av RUT-avdraget som regeringen har, nämligen att det bedöms bidra till minskad ekonomisk jämlikhet. Både Joar Forssell och jag vet ju, fru talman, att så inte är fallet. Det här leder till ökad ekonomisk jämlikhet.

Jag ställer en liknande fråga till dig, Joar, som jag tidigare ställde till Helena Vilhelmsson: Hur kommer Liberalerna att rösta? Kommer Liberalerna att rösta på den text som beskriver det som en minskad ekonomisk jämlikhet, eller kommer de att stödja Kristdemokraterna och Moderaterna vid kommande votering?


Anf. 84 Joar Forssell (L)

Fru talman! Hampus Hagman från Kristdemokraterna ser fler väderkvarnar än Don Quijote själv. Det är helt otroligt hur mycket du vrider på det och hur dåligt du verkar må när du ser att Liberalerna och Centerpartiet under hela denna mandatperiod kommer att få igenom liberal skattepolitik, Hampus Hagman. Jag förstår att det gör ont när andra än Kristdemokraterna får driva igenom skattesänkningar och på riktigt får göra skillnad. Jag förstår detta.

Höjt tak för RUT-avdrag

Jag vet också att Hampus Hagman mycket väl känner till att mitt, och förmodligen även Centerpartiets, ingångsvärde är att detta är en reform som skapar mer jämlikhet eftersom fler personer får gå till jobbet, fler får möjlighet till företagande och fler får chans till egen ekonomisk trygghet. Jag tror att Hampus Hagman vet att vi tycker så.

Det var inte så länge sedan Hampus Hagmans parti drev fram att Alliansen bröts genom att man lade fram förslag i kammaren som gjorde att Alliansen inte höll ihop. Jag tror dock att Hampus Hagman vet och minns att även inom Alliansen hade olika partier olika ingångsvärden men möttes. Ibland fick man gå med på saker man gillar och ibland saker man inte gillar. Jag tror att det även funkade så i Göteborgs kommun, där Hampus Hagman tidigare arbetade.

Fru talman! Detta är en debatt som kommer att resultera i ett beslut där vi genom ett höjt tak får sänkta skatter. Fler personer kommer att få jobb. Fler företag kommer att skapas. Vi kommer att få ökad ekonomisk jämlikhet. Jag tror inte att de personer i Tensta som kommer att dra nytta av den ökade ekonomiska jämlikheten kommer att vara ledsna för att vi har drivit igenom detta, oavsett vad som står i texten.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-06-04
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Höjt tak för RUT-avdrag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag
    1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
    2. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
    3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:89 punkterna 1-3 och avslår motion

    2018/19:3073 av Tony Haddou m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (M, KD)
    Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1811018
    M6363014
    SD116008
    C56006
    V027272
    KD191906
    L34004
    MP200012
    -0002
    Totalt4891102772
    Ledamöternas röster