Inkomstskatt

Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU16

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 26 mars 2014

Beslut

Nej till motioner om inkomstskatt (SkU16)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Hela betänkandet

Betänkande 2013/14:SkU16 (pdf, 327 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

99 motioner

Motioner från ledamöterna

motion 2013/14:C297 Byggfelsförsäkringen och utvecklingsfel av Jan Lindholm (MP)
motion 2013/14:C390 Sverigedemokraternas bostadspolitik av Markus Wiechel m.fl. (SD)
motion 2013/14:C419 För hela orten - Politik för upprustning och hållbarhet i miljonprogramsområden av Åsa Romson m.fl. (MP)
motion 2013/14:C431 Bostad är en social rättighet av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)
motion 2013/14:Fö257 Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap av Mikael Jansson (SD)
motion 2013/14:Kr218 Hästsport av Cecilia Widegren (M)
motion 2013/14:Kr302 Kulturpolitik av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)
motion 2013/14:Kr339 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid, idrott, civilsamhälle, folkrörelser, folkbildning av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S)
motion 2013/14:N331 Småföretag - en hörnsten av Anita Brodén m.fl. (FP)
motion 2013/14:N333 Ett starkare Skåne av Christer Nylander (FP)
motion 2013/14:Sk201 Översyn av det svenska skattesystemet av Jacob Johnson m.fl. (V)
motion 2013/14:Sk205 Stimulera ett långsiktigt privat sparande av Jan Ertsborn (FP)
motion 2013/14:Sk206 Skattefria omkostnadsersättningar av Jan Ertsborn (FP)
motion 2013/14:Sk207 Förtida uttag av medel på pensionssparkonton vid betalningssvårigheter av Jan Ertsborn (FP)
motion 2013/14:Sk209 RIT-avdrag av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (KD)
motion 2013/14:Sk210 Skatt på omkostnadsersättning av Kristina Nilsson (S)
motion 2013/14:Sk219 Enklare och billigare att ta körkort för unga av Sten Bergheden (M)
motion 2013/14:Sk222 Beskattning av pensionärer av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (S)
motion 2013/14:Sk223 Skattereduktion för fackföreningsavgift av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (S)
motion 2013/14:Sk224 Avdrag för flyttkostnader av Stefan Svanström (KD)
motion 2013/14:Sk227 Stimulera sparande och minska risken för överskuldsättning av Gunvor G Ericson och Ulf Holm (MP)
motion 2013/14:Sk228 Utförsåkning och golf i friskvårdspengen av Anders Sellström (KD)
motion 2013/14:Sk232 Skattereduktion för försvarsanställda i utlandstjänst av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
motion 2013/14:Sk236 ROT av Jan R Andersson (M)
motion 2013/14:Sk239 Förstärka och förbättra den skattereducerade läxhjälpen av Sedat Dogru (M)
motion 2013/14:Sk240 RIT-avdrag av Sedat Dogru (M)
motion 2013/14:Sk241 Utöka HUS-avdraget av Andreas Carlson (KD)
motion 2013/14:Sk246 En ny skattereform av Bo Bernhardsson (S)
motion 2013/14:Sk248 Golf som friskvård av Krister Hammarbergh (M)
motion 2013/14:Sk249 ROT-avdraget av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (M)
motion 2013/14:Sk254 Natur-RUT, direktavdrag av Gustav Nilsson (M)
motion 2013/14:Sk255 Den orättvisa pensionärsskatten av Hillevi Larsson (S)
motion 2013/14:Sk261 Strama upp regelverket kring HUS-avdraget av Raimo Pärssinen (S)
motion 2013/14:Sk262 Utvärdera 183-dagarsregeln av Raimo Pärssinen (S)
motion 2013/14:Sk267 Pensionärsskatten av Kerstin Haglö m.fl. (S)
motion 2013/14:Sk272 REP-avdrag av Jan Ericson (M)
motion 2013/14:Sk274 Jobbskatteavdrag även för föräldralediga av Gunvor G Ericson och Mats Pertoft (MP)
motion 2013/14:Sk278 Avdragsrätt för friskvård av Nina Lundström (FP)
motion 2013/14:Sk282 Pensionsförsäkringars förmånstagare av Johan Linander (C)
motion 2013/14:Sk289 RIT-avdrag av Lotta Finstorp (M)
motion 2013/14:Sk292 Skattereduktion vid utbyggnad av it-infrastruktur av Eliza Roszkowska Öberg (M)
motion 2013/14:Sk293 Förändring av friskvårdsförmånen av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
motion 2013/14:Sk295 Värnskatten av Patrick Reslow (M)
motion 2013/14:Sk296 Bärplockning av Anders Sellström (KD)
motion 2013/14:Sk297 Utvidga friskvårdsavdraget till att omfatta ridsporten av Åsa Coenraads (M)
motion 2013/14:Sk300 Värdesäkrat reseavdrag av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (C)
motion 2013/14:Sk301 Avdrag för ridning som friskvård av Lotta Finstorp och Edward Riedl (M)
motion 2013/14:Sk305 Ett utvidgat ROT-avdrag av Johan Löfstrand m.fl. (S)
motion 2013/14:Sk306 Hälsokonto av Helena Bouveng (M)
motion 2013/14:Sk312 En ny bred parlamentarisk skatteöversyn av Mats Pertoft (MP)
motion 2013/14:Sk321 Beskattning av personaloptioner av Christian Holm och Ann-Britt Åsebol (M)
motion 2013/14:Sk323 Låt jobbskatteavdraget vara kvar under föräldraledigheten av Anne Marie Brodén (M)
motion 2013/14:Sk324 BOT-avdrag för en bättre hälsa med försöksverksamhet i Halland och Skåne av Anne Marie Brodén och Thomas Finnborg (M)
motion 2013/14:Sk325 Inför en skattereduktion för hälsofrämjande åtgärder av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (M)
motion 2013/14:Sk331 ROT-avdrag för hyresgäster av Nina Lundström (FP)
motion 2013/14:Sk333 Beskattning av personaloptioner av Hans Backman m.fl. (FP)
motion 2013/14:Sk335 Domares och funktionärers skatterättsliga tjänstgöringsställe av Hans Backman (FP)
motion 2013/14:Sk336 Inräkna transporter till och från barnomsorgen i sträckan reseavdrag av Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (FP)
motion 2013/14:Sk341 Sverige behöver ett nytt reseavdragssystem av Mats Pertoft och Stina Bergström (MP)
motion 2013/14:Sk344 Utveckla friskvårdsbidraget av Johan Forssell (M)
motion 2013/14:Sk349 Avskaffa läx-RUT av Raimo Pärssinen (S)
motion 2013/14:Sk351 Djurfrågor av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
motion 2013/14:Sk354 Höjt grundavdrag för naturbrukare av Valter Mutt (MP)
motion 2013/14:Sk355 Gränshinder för kulturskapare av Ulf Nilsson m.fl. (FP)
motion 2013/14:Sk356 Omförhandla det dansk-svenska skatteavtalet av Ulf Nilsson och Christer Nylander (FP)
motion 2013/14:Sk357 REP- och ROST-avdrag av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (M)
motion 2013/14:Sk365 Skattesubventionerat bosparande för unga av Ola Johansson (C)
motion 2013/14:Sk367 Översyn av reglerna för skattefri motion och annan friskvård av Helena Lindahl och Anders Ahlgren (C)
motion 2013/14:Sk370 Avskaffande av avgifter för gåvoskatteavdrag av Mikael Oscarsson och Andreas Carlson (KD)
motion 2013/14:Sk373 Ökad lönsamhet för uthyrning av bostad av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (SD)
motion 2013/14:Sk376 Skattefusk, svartjobb och social dumpning av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)
motion 2013/14:Sk377 Förstärkt jobbskatteavdrag för unga av Carl-Oskar Bohlin och Johan Hultberg (M)
motion 2013/14:Sk378 Villkoren för frivilliga samhällsarbetare av Marie Nordén (S)
motion 2013/14:Sk379 ROT-avdrag för hyresrätt av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (S)
motion 2013/14:Sk383 Undvikande av skatteavdrag som undergräver den generella välfärdspolitiken av Lena Sommestad m.fl. (S)
motion 2013/14:Sk384 Beskattning av pension och andra inkomster av lönekaraktär av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (S)
motion 2013/14:Sk388 Etanolbilens förutsättningar av Johan Löfstrand (S)
motion 2013/14:Sk393 Pensionärsskatten av Carina Herrstedt (SD)
motion 2013/14:Sk394 RUT-avdrag i äldreomsorgen av Michael Svensson (M)
motion 2013/14:Sk398 Skatteregler för barnvakter av Edward Riedl (M)
motion 2013/14:Sk399 Underlätta för ideellt arbetande idrottsledare av Edward Riedl (M)
motion 2013/14:Sk400 Ett motion för äldre-avdrag av Allan Widman (FP)
motion 2013/14:Sk401 Skatteregler för cyklar av Edward Riedl och Lotta Finstorp (M)
motion 2013/14:Sk405 ROT-avdraget av Hillevi Larsson m.fl. (S)
motion 2013/14:Sk412 Översyn av skattesystemet av Phia Andersson och Ann-Christin Ahlberg (S)
motion 2013/14:Sk413 Avdrag för fackföreningsavgiften av Gunnar Sandberg m.fl. (S)
motion 2013/14:Sk414 Bosparande för unga av Roland Utbult (KD)
motion 2013/14:Sk419 Avskaffa värnskatten av Isabella Jernbeck (M)
motion 2013/14:Sk420 Skatteavdrag för a-kassan av Ann-Christin Ahlberg (S)
motion 2013/14:Sk423 Rättvist skattesystem av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (S)
motion 2013/14:Sk433 Skattelättnader för manuell skördning m.m. av Mikael Jansson och David Lång (SD)
motion 2013/14:Sk435 Ett förbättrat stöd för resor till och från jobbet av Stefan Svanström (KD)
motion 2013/14:Sk437 En utvidgad friskvårdsförmån av Stefan Svanström och Lars-Axel Nordell (KD)
motion 2013/14:Sk438 Branschkartläggning av RUT-företag av Ola Johansson (C)
motion 2013/14:T264 Trafiksnål samhällsplanering av Siv Holma m.fl. (V)
motion 2013/14:T338 Kollektivtrafik av Siv Holma m.fl. (V)
motion 2013/14:T341 Ökad cykeltrafik kräver ett ansvar av Désirée Pethrus (KD)
motion 2013/14:T526 Klimatet och bilen - politik för bilism i ett hållbart samhälle av Stina Bergström m.fl. (MP)
motion 2013/14:Ub313 Unga på arbetsmarknaden av Sten Bergheden (M)

Beredning

Beredning i utskottet: 2014-02-18
Justering: 2014-03-06
Betänkande publicerat: 2014-03-12
Trycklov: 2014-03-10

Reservationer 14
Betänkande 2013/14:SkU16

Nej till motioner om inkomstskatt (SkU16)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2014-03-20

Webb-tv Debatt om förslag: Inkomstskatt

20 mars 2014
Debatt om förslag 2013/14:16

Dokument från debatten

2014-03-20

Protokoll för debatten

Peter Persson (S)

Anf. 1 Peter Persson (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1 men också säga att jag naturligtvis stöder samtliga reservationer. För att inte skrämma kammaren med en alltför långvarig votering yrkar jag bifall endast till reservation 1. Herr talman! Någonting viktigt håller på att hända i världen. Thatchers ord "Det finns inget samhälle, bara individer" och Ronald Reagans ord "Regeringen är inte lösningen, regeringen är problemet" håller på att klinga ut. Annie Lööf stänger ned sin hemsida, där skattebetalning liknades vid tvångsarbete. Nyliberalismen säckar ihop och efterlämnar ökade klyftor, splittrade samhällen och nyfattigdom. Nu säger en internationell institution som IMF, Internationella valutafonden, genom bland annat sin vicechef David Lipton: Höga skatter behöver inte vara dåligt för tillväxten. Det är däremot stora inkomstskillnader. Ekonomisk omfördelning via skattsedeln stöttar tillväxten, eftersom den minskar ojämlikheten. Så uttalade sig Lipton förra veckan. Men socialdemokratin har vetat detta länge. Herr talman! Vårt reformistiska samhällsbygge har alltid handlat om att steg för steg vidga demokratin och därmed öka människors frihet. Reformer på samhällslivets alla områden har medverkat till detta. Barnbidrag som förstärkte familjers ekonomi, en utbyggd hälso- och sjukvård som gav möjligheter åt alla, en sjukförsäkring som gav trygghet inför det oförutsedda i livet, pensioner som gav frihet på ålderns höst och allas rätt till utbildning är några exempel där målet för politiken varit ökad jämlikhet och minskade klyftor. Jag vill påstå att det har skapat en enorm utveckling av friheten i vårt land. Människor har befriats från tvång och oro och kunnat leva rikare liv. Skatter är ingen politisk målsättning utan egentligen en politisk praktik. Ett skattesystem som omfördelar solidariskt och tillser att vi kan genomföra de politiska målsättningarna för välfärd och reformer måste alltid finansieras. En stark ekonomi och ett ansvar för de offentliga finanserna har alltid varit socialdemokratins signum. Därför har vi hela tiden stått emot ofinansierade skattesänkningar och ofinansierade reformer. En stark ekonomi är en grund för att hävda allas möjligheter också i orostider. Enligt min uppfattning har den politiska högern en motsatt hållning i politiken. Man säger att låga eller lägre skatter är ett mål i sig. Skatten är inte ett medel, utan ett mål, och skatten ska vara låg eller lägre. Reformer har därför alltid motarbetats. Det här är den klassiska frihetsdebatten mellan socialdemokrati och höger i svensk politik. Ska alla eller några få njuta av frukterna? Ska vi solidariskt fördela efter behov, eller ska några få köpa sig en bättre livssituation? Herr talman! Vi har nu haft åtta år av skattesänkningar. Det har varit politikens mål. Det har aldrig uttalats några andra mål än just dessa skattesänkningar. Nu har det motiverats utifrån en annan grund än tidigare. Man har inte längre sagt att det handlar om att banta välfärdsstaten, utan man har talat om att det ska skapa nya jobb. Nära 140 miljarder i skattesänkningar, varav runt 100 miljarder på inkomstskatten, så kallade jobbskatteavdrag, skulle leda till full sysselsättning. Vi kan se resultaten. Arbetslösheten har inte minskat i vårt land. 260 000 arbetslösa har blivit 400 000. Massarbetslösheten biter sig fast. De som främst drabbas av arbetslöshetens plåga är de unga som är på väg in i arbetslivet och ett fritt och eget liv och de som år efter år fastnar i arbetslöshet därför att de inte erbjuds utbildning och möjligheter att komma vidare. Skattesänkningens nit har gått före. Särskilt Moderaterna brukar hävda att politiken bygger inte bara på idéer utan också på vetenskap. Jag har letat inom vetenskapen. Nu är det väl inte så att ekonomi är en precis vetenskap. Den bygger naturligtvis också på värdering. Men finns det inte någon ekonom som sätter mätbara mål för jobbskattesänkningarnas pris? Man säger att det är svårt att hitta någon egentlig effekt. Det finns inga jämförelsetal. Man kan anta att jobbskattesänkningarna har ökat köpkraften och därmed också kunnat påverka sysselsättningen. Men det är också sannolikt så att ekonomin hade stimulerats väsentligt mer om man ökat köpkraften för dem med låga inkomster. Förra året betalade en person med inkomst på 25 000 i månaden 5 876 kronor i skatt. Utan jobbskatteavdraget hade man med samma inkomst betalat 7 514 kronor. Detta visar kolumnerna 1 och 6 i Skatteverkets tabell 32. Det senare betalas av pensionären, den sjuke, den föräldraledige. De betalade 1 638 kronor mer i månaden. Jag vill påstå att den moderatledda regeringen har skapat nya orättvisor. Alliansens skattesänkningar är inte bara orättvisa mellan individer, utan de går också i sin tyngd ut över välfärdens kvalitet. Vi har ett söndertrasat skattesystem. Därför behövs det nu en bred parlamentarisk utredning om skattesystemet. Skatt ska betalas efter bärkraft. Det ska främja arbete och tillväxt, god miljö och en hållbar utveckling, för att nämna några viktiga aspekter. Ytterst handlar det om att vi måste orka ha de inkomster som gör att välfärden ska kunna hävdas och byggas ut. Det behövs för att alla barn ska ha lika möjlighet i skolan. Det behövs för att de snart många fler äldre ska känna trygghet i vård och omsorg. Det behövs för att vårt land ska kunna fortsätta att utvecklas mot ett mer jämlikt och solidariskt samhälle.

Mats Pertoft (MP)

Anf. 2 Mats Pertoft (MP)

Herr talman! Vi debatterar nu motioner inkomna angående inkomstskatter. Jag kan instämma med föregående talare om behovet av en översyn av skattesystemet. Det var ett bra tag sedan vi såg över skattesystemet i Sverige, och vi lever i en annan värld i dag. Jag vill passa på att yrka bifall till Miljöpartiets reservationer 1 och 12. Jag står naturligtvis bakom våra övriga yrkanden, men för tids vinnande får det räcka med dessa. Samhället har förändrats, och det behövs en översyn. Men det behövs inte att vi är överens - som vissa partier ibland påstår - om grunderna för översynen från början. Man borde sätta sig ned och med lite större ödmjukhet över blockgränserna diskutera hur en sådan översyn skulle kunna se ut. Det vore väldigt bra för hela Sverige om även Alliansens största parti, Moderaterna, kunde anamma en sådan ödmjuk hållning. Tyvärr verkar de vara de enda som jag hittills inte har hört säga att det behövs en översyn. Andra riksdagspartier har åtminstone jag hört i denna kammare i ord tillstyrka en bred skatteöversyn. Man kanske inte vågar rösta för det i kammaren, och det kan vi ha överseende med utifrån den blockpolitik som i dag tyvärr präglar denna kammare. En viktig del i detta vore att se: Hur kan vi skapa mer rättvisa system och även minska skattefusket? Det ryktas att finansminister Anders Borg i dag förtvivlat letar efter nya skatteinkomster. Jag kan passa på att tipsa finansministern om en inkomstkälla. Enligt Skatteverkets översyn skulle en förändring av vårt system för reseavdrag kunna ge ökade inkomster med 1,7 miljarder utifrån 2009 års penningvärde. Det vore någonting att ta till sig nu när Anders Borg har det skralt i kassan och har svårt att finansiera Alliansens "valsatsningar". Varför just 1,7 miljarder? Jo, en viktig förklaring är att vårt nuvarande reseavdragssystem domineras av skattefusk. 48 procent av de inlämnade uppgifterna är felaktiga enligt Skatteverkets egen bedömning, nästan hälften! Sådant tillåter alliansregeringen. Alliansregeringen tillåter alltså skattefusk och till och med försvarar skattefusket i det här avseendet. Det tycker jag är mycket märkligt. Jag skulle vilja att alliansregeringen, under sina kvarvarande månader vid makten, tog initiativ till en översyn av reseavdragssystemet. Vad är det som gör att det är så fuskaktigt? Vad är det som gör att människor fuskar på det här sättet? Jo, vi har ett avståndsbaserat - det är inte helt fel - men ett bilberoendeframkallande avdragssystem. Vi skulle kunna göra som vårt grannland Norge som har mycket glesbygd, egentligen mer eller är i alla fall glesare bebyggt än Sverige, och stort bilberoende. De har lagt om sitt system till ett avståndsbaserat men färdmedelsneutralt system. Någonting sådant är huvudalternativet. De har lyckats få bort mycket av fusket. Jag skulle vilja föreslå kammaren att vi tar ett första steg och går vidare med att förändra reseavdragssystemet för att få bort fusket, det där skattefusket som de borgerliga partierna ofta pratar om att de vill ha bort. Det är som sagt inte fel att öka statens inkomster med 1,7 miljarder. Räknat i dagens penningvärde är det antagligen mer, kanske ca 2 miljarder. Det skulle behövas i en statskassa då man får allt svårare att finansiera sina satsningar. Det är därför jag yrkar bifall till reservation 12 från Miljöpartiet där vi föreslår införande av ett nytt reseavdragssystem som är baserat på avstånd och är färdmedelsneutralt. Det viktiga är att man tar sig fram. Det viktiga är inte att man kör bil. Man kan faktiskt åka kollektivt. Man kanske kan åka motorcykel eller, vad vet jag, vilket färdmedel som helst. Men systemet ska vara färdmedelsneutralt och inte beroende av att man kör bil som enligt dagens system. Det vill jag skicka med, och jag tar gärna under debatten emot synpunkter från er i allianspartierna varför man inte vill få bort skattefusket när 50 procent fuskar och varför man inte ska ha ett mer rättvist system. Ni kanske har åsikter om Norge och tycker att de har ett felaktigt system. De flesta länder har ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt system. Vi behöver en översyn av skattesystemet på bredare bas där man, förutom att modernisera, se över inkomstskatterna och så vidare, lyfter in klimat- och miljöfrågorna tydligare i vårt skattesystem. Skatter är ett väldigt bra styrmedel för att nå en hållbar värld. Om man gör det på ett klokt sätt och tar in klimat- och miljöaspekter i ett skattesystem på ett annat än tidigare på 90-talet, då man inte lyckades eller kanske inte ens försökte, skulle vi kunna ha en större chans att skapa en hållbar och rättvis värld. En sak som jag kort vill nämna är absurditeten i Alliansens jobbskatteavdrag att skilja på beskattning av arbete och beskattning av pensioner. Jag tror att vi är ganska eniga om att pension är uppskjuten lön. Så har jag alltid trott. Men det verkar inte som att Alliansen har förstått det, i alla fall inte Anders Borg. Det är en viktig aspekt som skulle behöva komma in i skatteöversynen och som skulle kunna göra att vi kunde få ett mer rättvist, mer miljö- och klimatinriktat skattesystem för att bygga framtidens Sverige. Det är genom skattesystemet som vi bygger framtiden. På så vis får vi bort skattefusket. Att ha ett system där 50 procent fuskar borde som sagt inte vara tillåtet i dagens Sverige.

Thoralf Alfsson (SD)

Anf. 3 Thoralf Alfsson (SD)

Herr talman! I dag är det betänkandet om inkomstskatter som debatteras. En infekterad fråga när det gäller inkomstskatter och sannolikt en fråga som kommer att få utrymme i valdebatten är det som i dagligt tal brukar kallas för pensionärsskatten. Det är en orättvisa som uppkommit genom Alliansens jobblinje och skattesänkningar på inkomst av tjänst. Det är en förändring som skapat ett vi-och-de-tänkande mellan pensionärer och arbetstagare. Sverigedemokraterna anser att pension är att betrakta som uppskjuten lön och ska beskattas på samma grunder som inkomst av tjänst. Regeringen har dock valt att se det på ett annat sätt genom att undanta pensionärerna från de skattesänkningar som förvärvsarbetande fått på sina arbetsinkomster. Regeringen har dock höjt grundavdraget vid några tillfällen, men det uppfattas mer som en symbolisk gest till pensionärerna. Det finns i dag varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den omfattning som sker i jämförelse med vanliga löntagare, inte minst med tanke på att vi under senare år alltmer talat om begreppet fattigpensionärer. Häromdagen besökte jag min tandläkare då jag bitit sönder en tand. Ca 40 minuter i tandläkarstolen innebar en räkning på 3 095 kronor. Om jag hade varit en så kallad fattigpensionär hade kanske halva min pension för månaden gått till det tandläkarbesöket. Det är ett faktum som innebär att nästan en halv miljon svenskar i dag avstår från tandvård. När jag sedan betänker att personer som befinner sig illegalt i landet, eller papperslösa som andra föredrar att kalla gruppen, skulle ha fått samma akuta åtgärd hos tandläkaren utförd för 50 kronor blir jag både bekymrad och upprörd. När det gäller pensionärsskatten är det Sverigedemokraternas ambition att kraftigt reducera skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension genom en höjning av det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år. I vår senaste skuggbudget avsatte vi 9 miljarder kronor under 2014 och under hela budgetperioden drygt 37 miljarder kronor för att finansiera detta. En helt genomsnittlig pensionär skulle få en höjd nettoinkomst med ca 420 kronor per månad. Sverigedemokraterna anser att skatteskillnaden mellan arbetstagare och pensionärer på sikt helt bör elimineras. I vår skuggbudget väljer vi även att fokusera på de pensionärer som har det allra sämst ställt ekonomiskt, nämligen garantipensionärerna. Vi satsar 3,5 miljarder kronor på en höjning av garantipensionen, vilket innebär att en pensionär med full garantipension får 700-800 kronor mer i bruttoinkomst per månad. Herr talman! Att bo och leva på landsbygden eller mindre orter innebär ofta att man har en bit att resa till sitt jobb i någon större tätort. Någon kollektivtrafik finns sällan, och om den finns kanske den inte passar de arbetstider som gäller eller för att livspusslet ska gå ihop för en familj. Oftast är bilen enda möjligheten. Många familjer tvingas helt enkelt att ha två bilar för att saker och ting ska fungera då båda arbetar. Beloppsgränsen för reseavdrag höjs i regel under varje mandatperiod och är i dag uppe i 10 000 kronor. Däremot ligger reseavdragets milersättning relativt stilla om man jämför med de ökade kostnaderna för framför allt bränsle men även totalkostnaden för att köra bil. Vi har i vår skuggbudget föreslagit en höjning med 4 kronor, vilket innebär att milersättningen i så fall höjs från 18:50 till 22:50 kronor per mil. Det är ett förslag som framför allt gör det något enklare att leva och verka på landsbygden. En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde. Till skillnad från det allmänna ROT-avdraget som endast kan sökas av privatpersoner ska detta riktade avdrag beviljas alla som ansvarar för k-märkta byggnader, alltså även kommuner, organisationer och stiftelser. Dock ska statliga förvaltare fortsatt äska stöd genom direkta anslag. Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna nr 3 och 9.

Jacob Johnson (V)

Anf. 4 Jacob Johnson (V)

Herr talman! Detta betänkande heter Inkomstskatt men behandlar inte vilka inkomster som helst som ska beskattas utan mer specifikt förvärvsinkomster samt olika avdrag som kan göras från dessa inkomster före beskattning. I ärendet och som första punkt behandlas dessutom frågan om en översyn av skattesystemet i sin helhet, alltså inte bara systemet för beskattning av förvärvsinkomster. Skattesystemet handlar ju även om momsen, bolagsbeskattning, kapitalskatter, fastighetsbeskattning, alkoholskatter, skatt på energi med mera. Det är alltså hela det system som 2012 enligt Skattestatistisk årsbok inbringade 1 571 miljarder kronor motsvarande 44 procent av bnp och som är det ekonomiska fundament som vårt gemensamma välfärdssamhälle vilar på. Frågan om vårt skattesystem som helhet och behovet av en översyn av detta är, som jag ser det, egentligen så stor att den förtjänar en egen årlig debatt och ett eget betänkande. Men nu är den alltså inlagd som en av flera punkter under rubriken Inkomstskatt , visserligen som första punkt, men egentligen alltså lite malplacerad som jag ser det. Man kan väl i och för sig försvara placeringen under detta betänkande dels med att vi alltid har gjort så tidigare, dels med att eftersom skatter på hushållens förvärvsinkomster uppgår till drygt 500 miljarder eller nästan en tredjedel av de totala skatteintäkterna och väl är den enskilt största skattekällan passar det kanske trots allt bäst här, om man måste ta in frågan om hela skattesystemet under någon del. Herr talman! Sverige behöver en översyn av skattesystemet. Tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har vi efterlyst detta i flera år. Vi är inte direkt ensamma om detta. I stort sett alla ekonomer, de fackliga organisationerna och näringslivets organisationer efterlyser också en översyn. Det är inte så konstigt när det nu har gått mer än 20 år sedan den stora skattereformen i början av 90-talet. Det har hänt en del sedan dess. Vi har omvärldsfaktorer som den ökade globaliseringen, internets explosion, Sveriges medlemskap i EU, klimatfrågan, kampen mot skatteflykt med mera. Dessutom har ju vi själva och inte minst den borgerliga regeringen förändrat det som var avsett att vara ett enhetligt system till något som i dag av ekonomer liknas vid en schweizerost full av kryphål, som man skriver i den nyligen utgivna antologin En skattereform för 2000-talet - elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem där elva välkända ekonomer och opinionsbildare efterlyser en översyn av skattesystemet. Inte minst har finansminister Borgs alla avdrag som jobbskatteavdrag, RUT-avdrag, nedsatta arbetsgivaravgifter för unga, nedsatt krogmoms med mera bidragit till detta. En annan svaghet med dagens system, som dock har funnits hela tiden, är enligt min uppfattning den olika beskattningen av förvärvsinkomster och kapitalinkomster, alltså det så kallade duala systemet. Den avsevärt lägre beskattningen av kapitalinkomster än förvärvsinkomster är ju tyvärr ett kraftigt incitament, som det heter, för att använda hjälp från konsulter och revisorer för att omvandla det som egentligen är förvärvsinkomster till kapitalinkomster, minska den totala skatten och slippa betala skatt efter bärkraft, vilket jag anser bör vara en av hörnpelarna i ett reformerat skattesystem. I den antologi som jag berörde tidigare tar den förre finansministern Erik Åsbrink upp detta problem och pläderar för lika beskattning, även om hans lösning nog är en annan än den som jag föredrar. En annan före detta finansminister som bidrar i antologin är Kjell-Olof Feldt som utöver att ha åsikter om behovet av översyn av hela skattesystemet förtjänstfullt klart uttalar att skatteuttaget behöver öka för att, som Feldt skriver, klara finansieringen av framtidens välfärdsstat. Ytterligare en som uttalat sig är IMF:s vicechef David Lipton. Även han säger att ökade skatter kan vara positivt. Bland annat säger han att ökad ojämlikhet ger lägre tillväxt, eller omvänt att ökad jämlikhet ger högre tillväxt. Det har Peter Persson varit inne på tidigare. Visserligen hör frågan om skatteuttagets storlek inte direkt ihop med hur skattesystemet ska utformas för att vara enkelt, effektivt och rättvist, men jag och Vänsterpartiet delar här Feldts bedömning att skatteuttaget behöver öka främst just för att klara kvaliteten i välfärden. Här verkar Vänsterpartiet faktiskt stå närmare Feldt än till exempel LO-ekonomerna, som i sin rapport Tid för en bred skatteöversyn skriver att framtidens välfärd i första hand ska finansieras genom en politik för full sysselsättning. Jag och Vänsterpartiet delar naturligtvis helt LO:s ambition i det avseendet. Till exempel skulle en halverad arbetslöshet och en avsevärt ökad sysselsättning ge ökade skatteintäkter. Inte desto mindre är det vår bedömning av skatteintäkterna behöver ökas även som andel av bnp. I vår budget för 2014 föreslår vi på sikt ökade skatteintäkter på ca 90 miljarder kronor, alltså knappt 3 procent av bnp. Det framgick bland annat av en intervju med Jonas Sjöstedt i Dagens Industri för någon vecka sedan. Dagens Industris rubriksättning av den intervjun blev en tändvätska för unga moderater som började en Facebookkampanj mot Vänsterpartiet och försökte skrämmas med att Vänsterpartiet vill ta pengar från högavlönade och banker för att finansiera välfärden motsvarande, tror jag att Muf hade räknat ut, 9 000 kronor per svensk och år. Nu blev kampanjen knappast den framgång som Muf hade tänkt sig. Det rasade in en massa kommentarer i stil med: Kostar det inte mer för att få en bra välfärd? Herr talman! Jag har utvecklat min syn på frågan om hela skattesystem och behovet av en översyn av detta eftersom jag anser det vara en mycket viktig fråga och egentligen värd en egen debatt. Jag passar här på att yrka bifall till reservation 1. När det gäller övriga frågor i betänkandet ska jag kort kommentera några punkter. I reservation 2 utvecklar vi tillsammans med S och MP vår kritik av att pensioner, arbetslöshetsersättningar, sjukersättningar och föräldraförsäkring beskattas hårdare än förvärvsinkomster. Man måste i debatten komma ihåg att dessa inkomster redan är lägre än de förvärvsinkomster som de grundas på. Pensionen är till exempel numera bara drygt 50 procent av lönen för många. Vänsterpartiet uppmärksammar särskilt de grupper som betalar högst skatt på samma inkomst, nämligen de arbetslösa och sjuka. Vi avsatte därför 4 miljarder i vår budget till sänkt skatt för dessa grupper, motsvarande ca 500 kronor i månaden för långtidsarbetslösa och långtidssjuka. I Vänsterpartiets reservation 10 om HUS-avdrag utvecklar vi vår kritik av RUT-avdraget, som vi anser ska avskaffas. Det kostar alltmer för varje år som går och används främst av högavlönade. Det blir en hög skattesubvention för ett fåtal lågproduktiva arbetstillfällen med ofta djupt problematiska arbetsvillkor. Vi vill använda dessa 2 miljarder till att stärka vår gemensamma välfärd genom satsningar på förskolan i form av minskade barngrupper och barnomsorg på kvällar, helger och nätter. Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall också till reservation 11 där jag tillsammans med S och MP argumenterar för avdragsrätt för fackföreningsavgift och a-kasseavgift. Vi gör det för att slå vakt om en väl fungerande, frivillig och solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring och för att arbetstagare, precis som arbetsgivare, ska kunna dra av kostnader för tillhörighet i sin intresseorganisation. Det är ett försvar för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Fredrik Schulte (M)

Anf. 5 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Vi debatterar, som sagt, inkomstskatter. Oavsett partitillhörighet, möjligen med undantag av Sverigedemokraterna, är vi överens om att det är frågor som ligger i hjärtat av politiken. Det är i stor utsträckning det som valet kommer att handla om. När Alliansen vann valet 2006 lovade vi att minska utanförskapet. Vi lovade se till att fler människor skulle komma i jobb, att fler människor skulle komma till sin rätt, inte leva på bidrag och fastna i bidragsberoende. Debatten fram till valet kommer att handla om i vilken utsträckning vi har lyckats med den agendan. Har vi varit framgångsrika? Ska vi fortsätta i samma riktning eller ska vi gå tillbaka till den politik som man förde tidigare, som oppositionen föreslår? När man tar ställning till den frågan måste man se till historien. Nu talar jag inte om att gå flera hundra år tillbaka i historien, utan vi måste titta på vad som har hänt med den svenska arbetsmarknaden under de senaste 20-25 åren. Vad har utvecklingen varit? Vi känner alla till hur det var i början av 90-talet, hur Sverige drabbades av en kris i princip i paritet med den som Grekland drabbas av i dag. Vi hade en skenande arbetslöshet. Vi hade fallande tillväxt. Det var helt enkelt mycket tuffa tider. Resultatet blev att när man tvingades sanera ekonomin, tvingades genomföra en rad tuffa åtgärder, skapades en arbetsmarknad som var ganska tuff och alla fick inte plats. Många människor fastnade permanent i utanförskap och arbetslöshet. När vi fick makten 2006 var det 100 000 färre som jobbade än 1990. Trots det hade det gått ganska bra för Sverige. Åren efter den akuta krisen i början av 90-talet hade vi haft en god tillväxt, men vi hade också haft en jobblös tillväxt. Vi hade haft en tillväxt som innebar att i stället för att få fler människor i jobb slussades de aktivt ut från arbetsmarknaden. Under Görans Perssons sämsta år förtidspensionerades fler än hundra människor per dag. Man slussade aktivt ut människor i förtidspensionering i stället för att de skulle söka arbete, få komma till sin rätt och ha en egen försörjning. Det gjorde att klyftorna ökade. 1990-talet och början av 2000-talet var den period i svensk politisk historia då Sverige gled isär mest. Vi hade en utveckling där ungdomar förtidspensionerades innan de kommit in på arbetsmarknaden, för man ville dölja de problem som fanns. Man hade skapat en ekonomi där alla inte fick plats. Det var delvis ett dukat bord som Alliansen kom till när vi tog över makten. Åtminstone var det så delvis. I den ena ändan fanns vita, fina dukar, fina kandelabrar och silverbestick. I den andra ändan fanns allt annat. Där fick människor som hade förtidspensionerats och fastnat i utanförskap och socialbidrag leva på gamla rester. Vi hade ett Sverige som mer och mer började glida isär. Vår tydliga inriktning var att vi skulle åtgärda det, minska utanförskapet och se till att fler människor kom i jobb. Jag tror att man som politiker ska vara ärlig. Det finns inga mirakelkurer. Det finns ingenting som gör att allt helt plötsligt bara blir bättre. Det kommer vi att få höra från oppositionen. Vi kommer att få höra Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lova guld och Miljöpartiet gröna skogar så fort de får någonting att säga till om. Sverigedemokraterna vet jag inte vad de lovar, kanske bara vita jular. Sammantaget kommer vi att få höra stora ord. Vi har under de år vi suttit vid makten genomlidit den värsta globala krisen sedan andra världskriget. Hundra miljoner människor i västvärlden - Finland, Grekland, USA, Irland, Spanien, Portugal - har blivit arbetslösa. Vad blev effekten i Sverige? 200 000 fler har fått jobb. Det var effekten av dessa år vid makten. Skatteverket kom i dagarna ut med ett besked om att aldrig tidigare har så många inkomstdeklarationer skickats ut. Vad beror det på? Varför skickar man ut inkomstdeklarationer? Jo, därför att man har en inkomst. Aldrig tidigare - innebär det att vi är nöjda? Nej. Innebär det att det är tillräckligt? Nej. Innebär det att allting har blivit så fruktansvärt fantastiskt sedan Alliansen kom till makten? Nej, det gör det inte. Vi är långt ifrån nöjda. Det är som jag säger: Det finns inga mirakelkurer. Men det som skulle vara katastrof för Sverige vore att gå tillbaka till den politik som man förde tidigare, där man aktivt slussade ut människor och där man aktivt gick in för att stimulera bidrag snarare än för att människor ska arbeta. Det är mycket riktigt så att arbetslösheten har ökat. Det beror på att vi har försökt få tillbaka människor till arbetskraften - människor som tidigare stod helt utanför och inte ens sökte jobb. Vi har försökt locka tillbaka dem. 350 000 har kommit tillbaka, och 200 000 av dem har fått jobb. Det innebär att 150 000 fortfarande söker jobb, och det gör att siffrorna för arbetslöshetsstatistiken ser lite tuffa ut. Om vi skulle förtidspensionera bort alla dem som vi har lockat tillbaka till arbetsmarknaden - om vi skulle göra som Göran Persson gjorde - skulle helt plötsligt siffrorna se bättre ut än någonsin. Men det är inte vår inriktning. Vår inriktning är att bekämpa utanförskapet och se till att arbetsföra människor i vuxen ålder ska komma tillbaka till arbetsmarknaden och komma in i arbete. Detta åstadkommer vi genom att fortsätta på den linje och med den politik som vi har fört nu under de senaste åren. Det handlar om att stärka drivkrafterna för arbete. Tack vare jobbskatteavdraget är det nu helt plötsligt skillnad mellan att arbeta och att leva på bidrag. Jag har gjort en uträkning som jag har lagt ut på min blogg, bland annat, där man kan se att för ett vårdbiträde har skillnaden mellan att inte arbeta och att arbeta ökat med nästan 300 procent sedan 2006. Vi har speciellt stärkt drivkrafterna för arbete bland pensionärer, och vi har därmed kunnat se hur långt många fler än tidigare stannar kvar på arbetsmarknaden. Tack vare detta har vi sett hur hushållen har kunnat hålla i gång konsumtionen än vad som vore möjligt annars. Jag rekommenderar alla att besöka scb.se. Det är oppositionens absolut värsta fiende, för där finns en verklighetsbeskrivning som står i raka motsatsen till den som de beskriver. Sist, men inte minst, herr talman, har vi fört en politik där vi också har stimulerat efterfrågan. Vi har genomfört RUT och ROT. Det har gjort att det nu inte bara har blivit fler vita jobb - jobb som tidigare var svarta. Det har också blivit totalt sett fler jobb i RUT- och ROT-sektorn. Det är jobb där människor som tidigare inte fick plats i samhället nu har fått en chans. På det sättet har vi inte bara ökat drivkrafterna för den enskilde att söka sig tillbaka till arbetsmarknaden; vi har också stärkt efterfrågan på jobben. Detta har vi gjort genom RUT och ROT, genom sänkta ungdomsskatter och så vidare. Resultatet är som sagt 200 000 fler i arbete. När man beaktar alternativet till detta är det, precis som jag sade inledningsvis, att gå tillbaka till den politik som fördes tidigare. Det är att aktivt försvaga drivkrafterna för arbete, att höja bidragen och att se till att det lönar sig mindre att arbeta. Oppositionen är inte överens om särskilt mycket. Ingen, inte ens Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt eller Gustav Fridolin vet vilket politik vi får om olyckan skulle vara framme och de vinner valet. Men en sak kan vi vara säkra på: Det blir höjda skatter på att bedriva företag, att anställa människor och att arbeta. Och det blir höjda bidrag. Vi är rörande överens i den här kammaren om att vi måste satsa på välfärden och på skolan, framför allt. Konfliktlinjen handlar om ifall vi ska höja skatterna på det som skapar arbete och stärker ekonomin för att höja bidragen och stimulera till det som försvagar och förstör ekonomin. Peter Persson sade att Anders Borg och Alliansen är noggranna med ekonomisk teori och att vara förankrade i det som är vetenskapligt. Det är skönt att Socialdemokraterna äntligen erkänner att vår politik är förankrad i empiri och ekonomisk teori och att deras inte är det. Peter Persson säger att politik handlar om mer - att det också handlar om värderingar. Då undrar jag, Peter Persson: Vad är det för värderingar som du grundar dessa bidragshöjningar på? Vad finns det för motiv till att vilja driva ut människor i bidragsförsörjning och att få människor att fastna i utanförskap och inte komma till sin rätt? Vad är det för värderingar som du hittar den politiken i? Vi kommer inte att leverera några mirakelkurer. Allting kommer inte att bli fantastiskt och bättre bara för att Alliansen får fortsätta att regera eller för att vi har fått dessa åtta år. Men vi har gjort Sverige bättre. Vi har gett mer pengar till välfärden, och vi har sett till att fler människor har kommit i arbete. Det är den inriktningen som vi ska fortsätta med, och inte en bidragslinje. (Applåder)

Peter Persson (S)

Anf. 6 Peter Persson (S)

Herr talman! Jag var ironisk när jag talade om vetenskap - förment vetenskap. Jag ska berätta för Schulte vad jag grundar min värdering på. Jag grundar den på alla människors lika värde - på att socialdemokratin bär på en solidarisk människosyn. De människor jag träffade för 14 dagar sedan på ett bruk i Värmland som har blivit arbetslösa i den hårdrationalisering och vinstmaximering som råder i industrin kommer inte lättare tillbaka till jobb om man slår sönder deras ekonomi. De kommer lättare tillbaka till jobb om de får stöd för utbildning och en anständig arbetslöshetsförsäkring som de, och jag också, har varit med och betalat till. Jag ska berätta för dig att vi socialdemokrater inte tycker som du. Vi tycker inte att man ska kasta ut och förnedra en sjuk människa efter ett fixerat datum. Vi tror inte att den som har slitit ut sig i ett hårt kroppsarbete lättare får ett annat jobb för att man har en förstörd sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Jag ska också berätta för dig att de vita dukarna och kandelabrarna är mest förekommande i ditt RUT-land, dit de människor som inte har fått de stora jobbskattesänkningarna, som har slagits ut från arbetslöshetsförsäkringen och som plågas av en låg sjukförsäkring, får åka och arbeta. Detta är min människosyn, Schulte: alla människors lika värde. Den striden har socialdemokratin tagit mot högern så länge vi har funnits, och den striden ska vi fortsätta att ta. (Applåder)

Fredrik Schulte (M)

Anf. 7 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Peter Persson är oftast ironisk. Han är oftast ironisk, och han är oftast bombastisk. Han talar gärna om konflikter från förr, om höger mot vänster och om socialismen mot kapitalismen. Jag tycker inte att det är ett seriöst förhållningssätt. Jag tycker att vi ska försöka hålla oss till sakpolitiken och till de verkliga skillnaderna i politiken. Här står Peter Persson och argumenterar kraftfullt mot jobbskatteavdrag och mot RUT och ROT. Men vad vill hans parti egentligen? Ni har ju kapitulerat. Det pratas om att vi har rört oss mot mitten, men faktum är att mitten har rört sig mot oss. Socialdemokraterna vill ha kvar jobbskatteavdragen. Socialdemokraterna vill ha kvar RUT och ROT. Ni vill nagga det i kanten. Ni vill se till att några tusen inte längre ska få ha sina jobb, och ni vill på olika sätt vrida tillbaka utvecklingen. Men i grund och botten har ni köpt mycket av den politik som du nu står och argumenterar mot och tycker är så fruktansvärd. Sjukförsäkringen är ett sådant exempel. Vad är det egentligen för skillnad mellan oss? Ni pratar stort men levererar litet. Sedan tycker jag att det är intressant att notera att vi har en debatt inför valet som handlar om jobben och hur vi kan göra jobben fler, och Peter Persson ägnar mycket av sin tid och sitt engagemang åt att prata om att vi ska höja bidragen. Märk väl, det är där konflikten finns. Det är inte vi som vill förändra a-kassan. Det är ni som vill chockhöja den. Det är ni som vill att den arbetslösa advokaten ska få mer i a-kassa än vad servitrisen, som precis har fått sitt första jobb, får i lön för att jobba 40 timmar i veckan. På vilket sätt är det en politik som försvarar arbete? Med vilken moral försvarar du att servitrisen ska få mindre pengar i plånboken för 40 timmars arbete än vad advokaten som är arbetslös får? Jag tycker att det är skamligt.

Peter Persson (S)

Anf. 8 Peter Persson (S)

Herr talman! Vad jag förstår anser nu Schulte att servitrisen ska ha lika lön som advokaten. Det är utomordentligt bra. Om jag ska uppfatta det så ber jag att få instämma. Ni moderater vill återigen slingra er ur en debatt som ni vet att ni har förlorat. Människor ser vad som har hänt i samhället med de stora skattesänkningarna. Välfärden har förändrats, inte bara för den som råkar bli sjuk eller arbetslös utan också för barnen på dagis och i skola. När ni ser det väter ni fingret och håller upp det i luften: Vi måste nog ha en annan retorik. Det var två veckor efter det att vi hade en jättedebatt här om 12 miljarder i skattesänkningar, som ni drev igenom med lånade pengar. Ni försökte som bävrar få 3 miljarder till i skattesänkningar, men ni missade. Då går ni ut och säger: Skattesänkningsstopp! Jag tror att det var samma dag som vi i skatteutskottet satt och behandlade de mest fantasifulla avdrag som jag har hört talas om från moderater. Det var inköp av konst, hästar, schackpjäser och jag vet inte allt. Det var avdrag för golf och segling. Där fanns allt. Några dagar efter det kunde man läsa att Peter Norman sade: Jobbskatteavdragen ska fortsätta. Ungefär så sade statsministern också inför 2010 års val: Skattestopp! Men efter ett tag skulle det fortsätta. Med alla dessa små koder och allt prat runt omkring vet vi att Moderaternas linje är fortsatta skattesänkningar och ökade klyftor. Men man pratar om någonting annat för att vinna ännu ett val. Det ska inte ske, herr Schulte.

Fredrik Schulte (M)

Anf. 9 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Saklighet är kanske inte Peter Perssons bästa gren, utan det är den ständiga sammanblandningen av en massa olika aspekter av debatten och den tunga, bombastiska och ironiska retoriken. Jag tycker i varje fall att det är skönt att just detta med att vi i Alliansen är förankrade i ekonomisk teori och att Socialdemokraterna inte är det nu fastställs också av Peter Persson. Nu går vi in i en ny fas i finanspolitiken som innebär att vi måste se till att få offentliga finanser i balans. Jag vet att ni tycker att det är jobbigt. Jag vet att ni har underfinansierat er budget med 11 miljarder. Ni pratar om att sänka skatten för pensionärer så att den blir jämbördig med den för inkomsttagare, och det kostar 7-11 miljarder mer än det ni har som underskott. Det är klart att ni inte vill förhålla er till det faktum att vi är inne i en ny finanspolitik, att man måste finansiera allting krona för krona. Det finns ingen brist på logik över huvud taget i vår politik. Det är väldigt tydligt. När vi har balanserat offentliga finanser, när vi har stärkt välfärden och när tillväxten kommer på nytt kommer vi att gå tillbaka till att försöka stimulera till ytterligare skattesänkningar. Det är du, Peter Persson, som inte vill lyssna på ekonomisk teori utan bara prata om bombastiska värderingar från 70-talet. Har vi förlorat debatten? Vi har verkligen inte förlorat debatten om jobben. När vi tar den och påminner väljarna om vad den egentligen handlar om - det är bidrag som står mot jobb, och det är en socialdemokrati som inte längre bryr sig om att få människor i arbete, utan man bryr sig mer om att se till att öka bidragen och minska drivkrafterna till arbete - kommer det att bli lika jobbiga opinionsmätningar som det blev för fyra år sedan för ditt parti, Peter Persson.

Mats Pertoft (MP)

Anf. 10 Mats Pertoft (MP)

Herr talman! När jag lyssnade på Fredrik Schulte nyss undrade jag när den moderatledda Alliansen skulle inse att man nu har regerat i två mandatperioder. Fortfarande hör jag hur man refererar till en socialdemokratiskt ledd regering. Jag tycker att det är dags att sluta med det. Det är ganska längesedan. Det är åtta år sedan det var 2006. Det borde vara dags att i stället för att berätta vad som hände då och jämföra sig med det jämföra sig framåt. Jag lyssnade, men jag hade svårt att höra någonting som handlade om framtiden. Var är framtiden? Jag vill påminna om ett favoritcitat jag har: Det finns inga gratis luncher. Milton Friedman använde det, men egentligen kommer det från science fiction-författaren Robert A Heinlein, som jag tycker är mycket trevligare än Milton Friedman. Ni bär med er en enorm klimatskuld, för ni har gjort så gott som ingenting på klimatområdet. Hur kan ni tala om en balanserad budget? Hur kan ni tala om en balanserad ekonomi samtidigt som ni har låtit bli att ta chansen under denna period, då Sveriges ekonomi faktiskt har gått väldigt bra? Ni har underlåtit att göra dessa satsningar som både skapar jobb och bygger framtiden? Hur kan ni hålla ett anförande där ni bara pratar om vad som hände för åtta år sedan och jämför med det i stället för att jämföra med framtiden, med framtidens generationer och det som ska hända då? Jag blev inte ett dugg klokare om vad Moderaterna avser ska hända efter valdagen och om vad som ska hända i framtiden. Det verkar som att ni är totalt idélösa. Fredrik Schulte säger: när vi tar debatten om jobben. Ja, när tar ni den?

Fredrik Schulte (M)

Anf. 11 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Nu måste jag påminna Mats Pertoft om att det här en debatt om inkomstskatter, inte en miljöpolitisk debatt. Jag har ingenting emot att prata om miljöpolitik. Jag har ingenting emot att berätta om att vi har sett till att Sverige har blivit det land i världen som har flest miljöbilar. Under de här åtta åren har andelen miljöbilar kraftigt skjutit i höjden, och vindkraften har byggts ut kraftigt med mera. Att Miljöpartiet lägger mycket tid på detta och att Mats Pertofts hela anförande i princip handlade om reseavdraget säger en hel del om att det inte är en politik för fler jobb som Miljöpartiet och de rödgröna fokuserar på, utan det är annat. Har vi fastnat i det förgångna och kan inte blicka framåt? Nej, så är det verkligen inte. Framtiden, de kommande fyra åren efter det här valet, kommer att handla om precis den typ av ideologisk och sakpolitisk debatt som det har handlat om under de senaste åtta åren. Jobb eller bidrag? Ska vi kraftigt höja skatterna på arbete? Eller ska vi gå i den motsatta riktningen och försöka stärka företagande och drivkrafterna för arbete och på så sätt få fler människor i arbete? Eller ska vi, som just oppositionen föreslår, kraftigt bygga ut bidragen? Du är lika mycket bidragshöjare, Mats Pertoft, som Peter Persson och Socialdemokraterna. Det är detta som politiken handlar om. Men sedan måste man förhålla sig till verkligheten, och verkligheten är sådan att vi går in i en ny fas i finanspolitiken, vilket innebär att alla reformer måste finansieras krona för krona. Vi har aviserat kraftiga satsningar på välfärden för 2015. Vi får återkomma med vad det är för agenda som vi har för resten av mandatperioden. Ni har än så länge inte kommit med någonting nytt. Det enda ni har föreslagit är att man ska vrida tillbaka klockan och ha det som det var förr.

Mats Pertoft (MP)

Anf. 12 Mats Pertoft (MP)

Herr talman! Det är det som är problemet, att ni inte har några idéer, att ni inte vill ta i den ekonomi som även omfattar en klimatskuld. För mig är det detta som det handlar om när vi pratar skatter. Det handlar om att se till att vi har en väl finansierad budget också framöver. Det är där jag efterlyser någonting annat än att man skyller på en socialdemokratisk regering för åtta år sedan. Det handlar om att lite grann komma bort från det här lillebrorskomplexet, som fortfarande verkar dominera allianspartierna, framför allt Moderaterna. Det handlar naturligtvis om jobben. Jag håller helt med om det. Men när tar ni debatten om jobben? Fredrik Schulte sade att när ni tar debatten om jobben ska ni minsann - ja, jag väntar. Miljöpartiet ser en koppling mellan jobbdebatt och klimatdebatt. Våra förslag handlar just om att skapa nya jobb genom att ta klimatfrågorna på allvar, genom att satsa på att bygga ett hållbart Sverige i stället för att sova sin törnrosasömn, som alliansregeringen gör på detta område. Visst blev det många miljöbilar, men det var inte ni som skapade dem. Ni har nu lyckats förstöra etanolproduktionen i Norrköping så att Agroetanol måste avskeda folk. Ni behöll ju alla lagar och regler som fanns från den gamla regeringen. Är det för att ni inte lyckades ändra något som ni har ett sådant lillebrorskomplex? Det handlar om att koppla ihop framtiden, skatterna och klimatfrågorna och naturligtvis att finansiera allt helt. Det förutsätter jag att partierna i kammaren tar på allvar.

Fredrik Schulte (M)

Anf. 13 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Det är märkligt att det var just under våra år som miljöbilstillväxten var, och är nu, som störst. Det kan ha att göra med den politik vi slog om till, det vill säga att ekonomiskt stimulera till att köpa miljöbilar. Vi införde miljöbilspremier, och vi gav olika typer av förmåner för den som körde miljöbil. Det var lägre fordonsskatt på miljöbilarna, och man skulle inte behöva biltullar och så vidare. Det är en politik som tydligt stimulerar efterfrågan på miljöbilar. Effekten blev att miljöbilarna blev fler. Jag vill gärna föra en debatt med Mats Pertoft. Jag vill gärna föra en konstruktiv diskussion om hur vi kan förbättra miljön. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jag tror att vi skulle kunna överbrygga och hitta en rad frågor där vi skulle kunna komma överens. Gå tillbaka till mycket av den gröna politik ni hade tidigare med grön skatteväxling, det vill säga att höja skatterna på sådant som skadar ekonomin för att sänka skatterna på arbete. Tyvärr går ni nu i en direkt motsatt riktning. Ni vill höja skatterna på arbete. Ni vill höja bidragen. Det är inte er avsikt, men effekten blir att ni krossar en mängd jobb. Tillsammans med de skattehöjningar som Socialdemokraterna föreslår skulle detta slå kraftfullt mot tillväxten och mot förutsättningarna att till exempel tackla miljöproblemen och utmaningarna för välfärden. Om man brandbeskattar lastbilar genom att införa en lastbilsskatt så att mjölken blir dyrare därför att det kostar mer att frakta mjölken till Konsumbutiken skapas inga nya jobb. Man måste vara konstruktiv i hur man adresserar miljöfrågorna. I grund och botten tycker jag att debatten tydligt har visat att jobb står mot bidrag samt att tomma löften och hål i finansieringen står mot en ansvarsfull, enad och seriös allians. (Applåder)

Gunnar Andrén (FP)

Anf. 14 Gunnar Andrén (FP)

Herr talman! Jag ska börja med att citera ur en skrift som kom ut för ett tag sedan. Den heter Det måste löna sig att arbeta . "Arbetet är en välsignelse för människorna. Känslan av tillfredsställelse över en väl utförd insats tillhör det värdefulla i livet. Få saker är viktigare än att finna intresse i den verksamhet man ägnar sig åt, att kunna se meningen med sitt eget arbete i dess förbindelse med andras och känna samhörighet med en större grupp i de gemensamma ansträngningarna för lösande av betydande uppgifter. Även för den som känner på detta sätt kan arbetet ofta vara tungt. Vem har inte många gånger en solig sommardag önskat sig bort från arbetsplatsens tvång och ut i naturen? Säkert är att om vi arbetade blott för arbetets egen skull, då skulle mycket mindre uträttas än vi nu presterar. Den inkomst man kan förvärva genom arbetet lockar till ansträngningar, som eljest skulle utebli. Betalningen för arbetet är en uppmuntran som får oss att sätta in våra krafter och en belöning för den utförda prestationen. Detta är helt naturligt. Vi behöver alls inte skämmas över att tillfredsställelsen över den gjorda insatsen förenas med glädjen åt att den ger oss inkomster som möjliggör för familjen och oss själva att uppehålla en högre levnadsstandard - att leva bättre och tryggare än vi med mindre ansträngning och uppoffring skulle kunna göra. Låt oss erkänna att de ekonomiska fördelar arbetet medför är en väsentlig stimulans!" Herr talman! Skriften kom ut nyligen, den 30 april 1950. Författaren var Bertil Ohlin, tidigare folkpartiledare och senare Nobelpristagare i ekonomi. Skriften sammanfattar väl åtminstone min syn, den liberala synen och många andras syn på vad arbetet är till för. Det finns olika delar i detta. Det finns egentligen inga stora partipolitiska skillnader i detta. När vi nu diskuterar inkomstskatterna är det viktigt att hålla i minnet vilka syftena är - och de är många. Jag tycker att herr Persson i Jönköping gör det lätt för sig när han tillskriver sina politiska motståndare en åsikt som åtminstone inte jag känner mig befryndad med, nämligen att vi skulle ha några särskilda mål för skattepolitiken. Jag har aldrig argumenterat på det sättet. Skattepolitiken, herr Persson, har för mig alltid varit ett medel att uppnå olika mål. Det är klart att det är lättare polemisera mot en åsikt som motståndaren inte har, men det skulle underlätta debatten och det skulle vara bra om vi kunde förhålla oss något mindre ideologiskt närsynta än herr Persson i Jönköping. Herr Persson i Jönköping har många andra förtjänster, men just på den punkten tycker jag inte att själva ingångspunkten var särskilt angenäm. Har den här regeringen och allianspartierna varit framgångsrika i skattepolitiken under de åtta åren? Jag förstår, herr talman, mycket väl att Mats Pertoft inte vill tala om tidigare perioder. Själv satt han med i 16 olika budgetförhandlingar och lyckades inte uppnå någonting av det han nu vill att Alliansen ska genomföra. En reservation gäller en ny stor bred skattereform. Herr Pertoft satt i 16 olika budgetförhandlingar utan att nå detta mål. Sov ni eller vad gjorde ni under perioden? Nu hoppas ni att vi ska göra detta. Jag utesluter absolut inte, herr talman, att det i framtiden blir en stor bred skatteuppgörelse, men jag tror inte att alla partier kommer att ingå. Det är viktigt att man vet vad man syftar till. Jag kan till exempel inte tänka mig att göra upp med Vänsterpartiet. Nu har representanten för Vänsterpartiet gått för dagen. Det är ingenting att säga om det eftersom man ibland kan vara dubbelbokad. Jag ska inte polemisera mot detta. Det kan hända oss alla tidspressade riksdagsledamöter. Det är inte lätt att göra upp med ett parti som vill ta ut en engångsskatt ena året, ungefär som vid Karl XI:s reduktion, och glömmer bort skatten nästa år. Det är för mig svårt att ingå i en förutsättningslös utredning med partier som vill höja skatten på arbete. Herr talman! Jag har aldrig förstått Socialdemokraternas fascination vid att skatterna på arbete ska vara höga. För min del är det tvärtom, nämligen att vi ska sträva efter att sänka skatten på arbete. Däremot är jag fullt beredd att höja skatterna på konsumtion, vilket är något helt annat. Jag är till och med beredd att höja skatten på oxfilé som man köper i Östermalmshallen - den skatt ni var med och sänkte för ett antal år sedan och säkert gläder några personer. Jag tyckte att det var en dålig reform att särskilt sänka skatten på lyxmat och annan mat. Det finns bättre fördelningspolitiska nycklar. En av de viktigaste sakerna är att man ser till att inte bekämpa fattigdom utan att möjligen se till att rikedomen får något mindre fördelar i framtiden. Herr talman! Det finns ett antal olika reservationer i betänkandet. Det skulle föra för långt att ta upp allihop. Jag vill ta upp två reservationer och hålla mig till dem. Den ena gäller avdragsrätt för fackföreningsavgift. Där har det inträffat att Miljöpartiet plötsligt har anslutit sig till reservationen. Det har Miljöpartiet inte gjort tidigare. Det är en intressant nyhet. Jag utesluter inte att det ska vara på det sättet i framtiden att man diskuterar om arbetsgivarnas rätt till avdrag för organisationsavgifter också måste tas med i en stor skatteberedning. Det kan vara en fullt legitim sak att göra detta. Jag kan gå med på att det mellan parterna kan synas vara lite missvisande att ena parten inte har avdragsrätt och den andra har det. Men när man samtidigt vill utjämna inkomsterna mellan pensionärer och dem som nu förvärvsarbetar går man fram med att man vill införa ytterligare ett avdrag för just förvärvsarbetande. Herr talman! Det skulle ytterligare öka klyftan till dem som inte längre är förvärvsarbetande. Man vill införa detta avdrag igen. Det ska ses i perspektivet att vi inte ska ha någon korruption i detta land. Jag säger inte att detta är korruption. Men det finns ett inslag som är diskutabelt i att det finns några organisationer som man vill särskilt gynna i detta land genom avdragsrätten för fackliga avgifter. Vi har dess bättre alldeles nyss stiftat en lag som ska ge full insyn i detta. Men ni tre oppositionspartier vill särskilt se till att gynna vissa organisationer i landet. Jag är ytterst tveksam till detta. Det är inte heller några småpengar. Det är flera miljarder. Jag skulle kunna uppehålla mig mycket vid en annan sak, nämligen Sverigedemokraternas sätt att räkna, men det faller lite utanför. När man finansierar med att använda de pengar som 600 000-700 000 utlandsfödda dagligen betalar i skatter i landet för att göra vissa andra reformer blir det väldigt konstigt mellan intäkter och utgifter. Vi får ta den debatten i ett annat sammanhang. Det är synd att inte pressen någon gång uppmärksammar hålen i Sverigedemokraternas budget. Allra sist vill jag tala om reseavdragen. Det finns en sak som har varit bra under den här perioden - och nu riktar jag mig till herr Mats Pertoft - och det är inte det förslag ni har haft om införandet av ett cykelavdrag. Det är att vi har sett till att höja gränsen för reseavdraget till nu 10 000 kronor. Jag tror att det var 6 000 eller 7 000 kronor tidigare. Dessutom har vi inte höjt med mer än 50 öre, har jag sett, den bilkostnad som nu är 18 kronor och 50 öre. När allianspartierna tillrädde i regeringen var den 18 kronor. Jag tycker att det är jättebra. Men herr Pertoft är företrädare för Sveriges absolut mest landsbygdsfientliga parti. Han vill inte att de som bor lite utanför de täta kollektivtrafikområdena ska kunna jobba någon annanstans. Man kan inte cykla 10 mil från Vindeln och jobba. De som bor runt Stureplan, Gustav Adolfs torg och Götaplatsen i Göteborg är det väl inte så besvärligt för. Men när det gäller alla dessa andra människor som måste ha effektivt sätt att transportera sig till jobbet vill Mats Pertoft och Miljöpartiet se till att de ska förlora stort på att resa till jobbet genom att de inte ska kunna göra rimliga avdrag. Herr talman! Jag är inte heller främmande för att vi ska göra en reform på reseavdragssidan. Men då vill jag ha den i rakt motsatt riktning mot vad Mats Pertoft vill. Jag tycker att vi ska förstärka reseavdraget på de platser där det inte finns kollektivtrafik så att det ska bli möjligt att bo på den svenska landsbygden. (Applåder)

Peter Persson (S)

Anf. 15 Peter Persson (S)

Herr talman! Jag har insett att man alltid ska ta replik på Gunnar Andrén, annars skriver han något elakt i bloggen. Det gör han förresten nog ändå. Gunnar Andrén tyckte att jag var för ideologisk, och så tog han fram den gamla vanliga pamfletten av Bertil Ohlin. Jag kan den inledningen utantill nu. Folkpartiet var bra på Ohlins tid. Det var stort men alltid förlorande i val och alltid utanför regeringen. Det var en fin tid. Gunnar Andrén upprördes av att jag sade att borgerligheten har som ett särskilt mål att sänka skatterna. Han sade: För mig är det ett medel liksom för Persson. Det är utmärkt. Då vill jag ställa några kontrollfrågor kring detta. Kontrollfråga 1 är: Anser Gunnar Andrén att den nuvarande nivån på arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring är bra? Ska den ligga där? Kontrollfråga 2 är: Anser han att det totala skatteuttaget nu ska sänkas, och finns det någon målsättning nedåt för det totala skatteuttaget? Kontrollfråga 3 är: Anser han att det är viktigt att sätta i gång med att avveckla värnskatten per omgående? Avslutande kontrollfråga 4 är: Har det högsta prioritet att justera brytpunkten på skatteskalan med 3 miljarder om Gunnar Andrén får påverka regeringspolitiken, om olyckan skulle vara framme och Alliansen kvarstå?

Gunnar Andrén (FP)

Anf. 16 Gunnar Andrén (FP)

Herr talman! Det är väldigt glädjande att Peter Persson i Jönköping kan skriften utantill. Jag är väldigt bekymrad över en annan sak, nämligen att den inte har gjort några intryck på honom. Det är en sak att kunna saker utantill men en annan att förstå innehållet. Problemet med att inte förstå detta är dubbelt. Det handlar dels om arbetets värde, dels att man får en ersättning för de ansträngningar man gör. Det finns en fascination vid att skatterna på arbete alltid ska höjas. Det är det verkligt allvarliga. Jag skulle kunna polemisera mot Jacob Johnson, men eftersom han inte är närvarande är det felaktigt att göra det. Kommunalskatten är en väldig tyngd för de flesta skattebetalare i detta land. Det är jättejobbigt när man tvingas att höja kommunalskatterna, så är det. Det ställdes några väldigt bra kontrollfrågor. Målet för arbetslöshetsförsäkringen ska vara att vi höjer nivån åter till 80 procent. Man kan alltid diskutera om det ska vara 70, 80 eller 90 procent. Men det ska vara en god procent av inkomsten så att människor känner sig trygga med försäkringen. Det är väl ingen hemlighet att Folkpartiet inte har varit allra gladast över de sänkningar som ni en gång gjorde 1994 eller som gjordes vid någon annan tidpunkt. Det var fyra frågor som ställdes. Jag får ta de två sista i nästa inlägg. Det var en fråga om skattesänkningar och vilken absolut nivå skatteuttaget ska ha. Detta har i första hand att göra med konjunkturläget. Det var väldigt bra att vi när vi fick en sådan väldig nedgång kunde stimulera ekonomin under åren kring 2009 och kunde vidta en del åtgärder. Det gjorde att många fler kunde köpa fler Volvobilar än vad det annars skulle ha varit. Det gav många fler jobb på Volvo, herr Persson.

Peter Persson (S)

Anf. 17 Peter Persson (S)

Herr talman! Viktigt meddelande till Borg, Schulte och andra som är berörda: Valrörelsen är förstörd. Bidragsupplägget har havererat. Det har nu Gunnar Andrén slagit mitt itu. Tack för det, Gunnar Andrén, det finns ingen bidragspolitik som administreras av Socialdemokraterna, utan en obarmhärtig nedskärningspolitik på arbetslösa och sjuka, agiterad och administrerad av Moderaterna. Det är bra att vi tar den striden, Gunnar Andrén. Däremot förvånar det mig att du inte kan klara ut vad du har för målsättning när det gäller skatten. Jag trodde att ett socialliberalt svar var: Skattenivåns uttag beror på välfärdens ambitioner. Det är ingen målsättning att driva ned skatterna, sade Schulte. Så fort det blir någorlunda ordning på finanserna kan man fortsätta med jobbskatteavdrag sex, sju, åtta och snart är det uppe i två siffrigt tal. Det blir obarmhärtigt när konjunkturen förändras, för då slår det rätt igenom våra välfärdssystem. Med den tyngd som finns i den förändrade demografin kommer du inte att klara den välfärdspolitik som vi önskar och som vi har haft i vårt land. Det kan ju vara på det sättet att jag har förstått precis allting som Ohlin skriver, att jag insiktsfullt har värderat det och sedan dragit den slutsatsen att jag inte är liberal, ty jag råkar vara socialist och socialdemokrat, herr Andrén.

Gunnar Andrén (FP)

Anf. 18 Gunnar Andrén (FP)

Herr talman! Det senaste var väl alldeles onödiga upplysningar för oss som under lång tid har hört herr Persson i Jönköping från den här talarstolen. Jag tror att det är väldigt bra att Peter Persson inte är med i vårt lilla parti. Han skulle känna sig väldigt främmande där inför frihetsvärderingar och mycket annat. Jag talar om en annan sorts bidrag. Jag förstår att Peter Persson inte vill tala om bidrag till facket och sådant. Men försäkringar är ju någonting annat än bidrag. Man måste skilja på detta. Som god liberal är jag absolut förespråkare för att försäkringar är väldigt bra riskspridare under olika delar av livet och vid bristande inkomster. Hemförsäkring är väl jättebra där man fördelar risken för brand och allt möjligt. På samma sätt är det väl bra att man har försäkringar mot arbetslöshet och sjukdom och så vidare. Jag förstår inte polemiken. Det finns ingen här som tycker att vi ska ha ett bidragssystem, utan vi ska ha försäkringar med plussidor och utgifter. Jag begriper över huvud taget inte polemiken. Jag hann inte svara på frågorna tidigare, för jag var så upptagen av herr Johnson som vill höja skatterna med 90 miljarder. Jag skulle ha frågat honom hur många jobb som 90 miljarder egentligen ger. Men nu var det fråga om brytpunkten. Brytpunkten stiger ju med den lagstadgade ökningen på 2 procent varje år. Ni är ju också med på detta. Frågan var om man ytterligare skulle höja brytpunkten, och man kan naturligtvis alltid diskutera vilken nivå brytpunkten ska ha.

Mats Pertoft (MP)

Anf. 19 Mats Pertoft (MP)

Herr talman! Jag hade egentligen tänkt låta bli att begära replik på Gunnar Andrén. Men rätt ska ändå vara rätt, och man ska inte kunna sprida vilka myter som helst i denna kammare. När det gäller Miljöpartiets syn på boende på landsbygden och ett reseavdragssystem måste man naturligtvis göra det möjligt att bo på landet och ha lång resa till jobbet och få avdrag för det. Men avdragsrätten bör inte vara beroende av att man åker bil. Gunnar Andrén talade nyss om bidragstagare, att vi ska låta bli att subventionera bidragstagare. Ja, hur är det med de 1,7 miljarderna och de 50 procenten som fuskar med reseavdraget? Där har Alliansen inte gjort någonting. I stället sprider man myter. Ett enkelt sätt vore att gå över till det norska systemet. Norge har ganska mycket glesbygd. Där är det många människor som pendlar. Men man har lyckats att hitta system där fusket nästan har minimerats. Det är precis ett sådant system som vi i Miljöpartiet vill diskutera med de andra partierna om och helst införa här. Då kan man få bort fusket på 50 procent och få bort skattebortfallet på minst 1,8 miljarder, och man kan öka det allmännas inkomst och inte subventionera bidragstagarna, som dessutom råkar vara välbeställda män boende i tätortsnära regioner som Sörmland och Uppsala.

Gunnar Andrén (FP)

Anf. 20 Gunnar Andrén (FP)

Herr talman! På en punkt skiljer oss Mats Pertoft och jag väldigt mycket åt. Jag kan inte använda den sortens argumentation och de siffror som Mats Pertoft använde sig av. Det är en oerhörd anklagelse mot Skatteverket, att det skulle förekomma 50 procent felaktiga taxeringar i det här landet. Jag har ingen grund för att påstå detta. Om Mats Pertoft har rätt är det ju en väldig anklagelse att Skatteverket godkänner dessa taxeringar. Det är ju otroligt i så fall. Nej, innebörden av det som Mats Pertoft säger är någonting annat, bortsett från anklagelsen mot Skatteverket. Han tycker inte att man ska kunna jobba ute i landet där det inte finns någon kollektivtrafik. Dessutom vill han införa en annan skatt, vägslitageskatt, på ett stort antal miljarder, som gör det ytterligare besvärligt att bo ute i landet. Nej, man ska bo vid Stureplan och ha bilpool i städerna med sänkt moms. Cykelavdrag ska man också ha. Jag håller med om att vi måste se över reseavdragen och att reglerna ska ändras. Men vi ska inte diskutera om folk fuskar eller inte, för det är Skatteverkets sak att avgöra det. Men reglerna kan vi däremot påverka. Jag tror för min del att vi absolut inte ska fortsätta som Miljöpartiet gjorde när man hade sina 16 förhandlingar och ständigt godkände höjda avdrag för bilresor. Jag tycker att det har varit väldigt bra att man under senare år har höjt gränsen för att få göra avdrag till 10 000 kronor. Det har gjort att det är minst andel i Stockholms län som har rätt till detta avdrag. Det är jättebra. Men vi måste kanske se till att höja avdragen ytterligare på landsbygden.

Mats Pertoft (MP)

Anf. 21 Mats Pertoft (MP)

Herr talman! Det är väldigt bra att Gunnar Andrén ömmar för Skatteverket. De siffror som jag använde kommer från Skatteverket. Det är Skatteverket som har kommit fram till att det fuskas i ca 50 procent. Det är Skatteverket som har kommit fram till att skattebortfallet är ca 1,7 miljarder. Det är bra att vi är överens om att vi ska lita på Skatteverket, men jag tycker att Gunnar Andrén borde fundera över vad han säger och hur han uttalar sig. Om vi är överens om att se över det här - Alliansen har ju vägrat det - vore det bra att göra det och inte sprida myter om att det här handlar om att straffbeskatta landsbygden. Det är inte i glesbygden som problemet ligger. Det är i tätortsnära regioner där det ofta är välbeställda äldre män som kör med stora bilar och använder reseavdraget till att finansiera sina resor. Där skulle man utan vidare kunna använda andra reseavdrag, och det är ju det som det handlar om: fordonsneutrala, avståndsbaserade reseavdragssystem. Det fungerar utmärkt i vårt grannland Norge. Det har fått bort skattefusket. Det har inte varit några problem. Skatteverket skulle säkert klara det också i Sverige. Det handlar om att få bort fusk, men det är det som ni i alliansregeringen inte har klarat av att ta tag i. Trots en fuskfrekvens på 50 procent och bortfall av skatteintäkter på minst 1,7 miljarder gör ni ingenting åt detta, utan ni kommer med en massa bortförklaringar som inte har med saken att göra. Läs på om ni vill göra angrepp på Miljöpartiets politik, och kom med sakligt korrekta uppgifter, så kan vi ta den debatten! Men så länge som det är bara är svammel är det svårt att bemöta det. Men om vi kan lita på Skatteverkets uträkning och på att vårt grannland ändå har hittat en bra lösning kanske vi till och med kan komma överens.

Gunnar Andrén (FP)

Anf. 22 Gunnar Andrén (FP)

Herr talman! Jag strävar naturligtvis alltid efter att vara lika saklig som Mats Pertoft. Men det är inte lätt att vara det när man talar om att Skatteverket känner till att det fuskas för 50 procent, eller vad det är, och man samtidigt godkänner detta. Alliansregeringen har gjort någonting helt annat. Vi har höjt avdragsgränsen vid flera tillfällen, och den är nu uppe i 10 000 kronor. Det gör, Mats Pertoft, att andelen skattebetalare i Stockholms län som har avdrag har sjunkit till 3,8 procent. I andra delar av landet är den i storleksordningen 20 procent. Jag tycker att det är bra, och jag tycker att man ska fortsätta med detta. Men ni fortsatte att ständigt höja beloppet som man fick dra av för bensin och så vidare. Det har stigit med 50 öre sedan 2006. Samtidigt har vi höjt skatterna på bilismen väldigt mycket. Jag tycker att detta har varit väldigt bra. Jag kan inte komma ifrån att ni möjligen inte förstår att genom vägslitageavgift och andra saker är Miljöpartiet Sveriges i särklass mest landsbygdsfientliga parti. Man hör aldrig protesterna från Stureplan, Götaplatsen och Gustav Adolfs torg, för att nu ta tre platser, utan de kommer från landsbygden, som ni vill komma åt.

Karin Nilsson (C)

Anf. 23 Karin Nilsson (C)

Herr talman! Jag tänkte kommentera två frågor som ryms inom oppositionens reservationer. Som vanligt hävdar de fyra oppositionspartierna att pension är uppskjuten lön. Dagens pensionssystem är en form av fördelningssystem mellan generationer, där de som arbetar i dag också betalar till dagens pensionärer. Pensionerna består dessutom av ett sammanflätat system av inkomstpension, premiepension, tjänstepension, garantipension och eventuellt eget pensionssparande. Alliansens fyra partier och Socialdemokraterna är överens om pensionssystemets uppbyggnad och finansiering, som grundar sig på arbetsmarknadens utveckling, löneutvecklingen, när man väljer att ta ut sin pension och medellivslängden i landet. Systemet är inte rakt, det vill säga att det man själv avsätter kan man inte ta ut krona för krona. Arbetsgivaren betalar in en del av arbetsgivaravgiften till systemet som går in i en gemensam pott i AP-fonderna och som förvaltas för varje åldersgrupp. De pengar som har sparats av personer som avlider tillfaller dem som lever vidare i årskullen. Det gör att det är möjligt att få pension oavsett om man blir 75 år eller 105 år. Det går alltså inte att hävda att pensionen är en egen, personligt reserverad uppskjuten lön. De fem riksdagspartierna är också överens om en modell som reglerar utflödet av pengar från systemet, vilket inte får vara större än vad som kommer in. Minskar inflödet av pengar till pensionssystemet slår bromsen, eller balanseringen, till för att också begränsa utflödet. Den låga sysselsättningsgraden på arbetsmarknaden och det ansträngda ekonomiska läget i Sverige under lågkonjunkturen har inneburit att bromsen, eller balanseringen, slagit till för att inte tömma pensionssystemet. Samtidigt har Alliansregeringen gett pensionärerna fem skattesänkningar sedan 2006 som nu ger en ökad disponibel inkomst på sammanlagt runt 8 000 kronor per år. Det motsvarar en extra månads pension för dem som har de lägsta pensionerna. Utan alliansregeringens fem skattesänkningar för pensioner hade lågkonjunkturen blivit ännu mer kännbar. I en del fall har inte skattelättnaden blivit synlig alls för pensionären eftersom bromsens effekter har varit större än skattesänkningen. Men utan skattesänkningen skulle urholkningen av pensionen ha varit ännu större. Sedan finns det inget självändamål i att skatten är olika för inkomst av pension och för inkomst av arbete. Skillnaden mellan skatten på arbete och skatten på pension har minskat med de senaste skattesänkningarna. Jobbskatteavdraget har kommit till för att göra det lönsamt att arbeta och öka arbetskraftsutbudet. Det har varit ett viktigt instrument för att öka närvaron på arbetsmarknaden. Det bör också poängteras att Socialdemokraterna har ställt sig bakom samtliga fem jobbskatteavdrag. Herr talman! Pensionerna är kopplade till den aktuella sysselsättningsgraden på dagens arbetsmarknad. Pensionerna påverkas allra mest av att det lönar sig att arbeta för folk i arbetsför ålder, att fler jobbar och dessutom att fler jobbar fler timmar. Därför är satsningen på jobbskatteavdraget och andra skattesänkningar, som lett fram till att vi nu har 200 000 fler i arbete trots att lågkonjunkturen ännu inte är över, betydelsefulla även för pensionernas utveckling nu och över tid. Och prognoserna visar att pensionerna kommer att öka de närmaste åren. Herr talman! Peter Persson och Socialdemokraterna uttrycker ett stort förakt för RUT-tjänsterna, både här i debatten och i reservationen. Peter Persson gör allt för att misskreditera de tusentals jobb som skapats, de anställda som utför dem och de köpare som behöver kunna köpa tjänster som de själva inte hinner med eller inte kan utföra. I reservationstexten skriver Socialdemokraterna hånfullt om överklassens lust efter billig arbetskraft för att upprätthålla sin livsstil, billig städpersonal för att putsa matsilver, billiga hantverkare för att underhålla kråkslotten, trädgårdsskötare för vidsträckta trädgårdsanläggningar och gränsdragningar om poolen ligger placerad inomhus eller utomhus. Dessutom skriver de: "Förvisso använder även många vanliga inkomsttagare bidraget, och genom fakturamodellen kan de rent av ibland inte ens vara medvetna om det." Herr talman! I mitt hemlän, Kronobergs län, finns i dag 171 RUT-företag som anlitas av 3 596 personer, med ett årligt skatteavdrag på i snitt 1 800 kronor vardera. Jag känner inte till att vi i Kronoberg har 3 596 personer som kan betecknas som någon sorts överklass, som har vidsträckta trädgårdar, som bor i stora kråkslott med underhållsbehov eller som har lyxen att ha en pool på tomten. Dessutom står det uttryckligen på Skatteverkets hemsida: "Till trädgårdsarbete som ger dig rätt till rutavdrag räknas enklare, normalt återkommande trädgårdsarbete. Arbetet ska göras i avsikt att hålla tomt eller trädgård i acceptabelt skick." Jag tror att Socialdemokraterna har fastnat i några gamla engelska tv-serier om herrskap och tjänstefolk. Det var kanske därför de hade en partisekreterare som för några år sedan ville införa att en butler skulle kunna möta upp kunderna i tunnelbanan för att leverera kläderna från kemtvätten. Inte ens de gamla brukssamhällena med brukspatroner och statare finns kvar att hänvisa till, vilket tydligen gör Socialdemokraternas historiska klasskamp lite vilsen i dag. Herr talman! De hushållsnära RUT-tjänsterna handlar om helt vanliga familjer och pensionärer som köper fönsterputsning eller ett par timmars städning varannan vecka. Det handlar också om att många äldre själva vill ha valfrihet att bestämma över vad de vill ha hjälp med i stället för att betala för behovsprövad kommunal hemtjänst. För många barnfamiljer är det ett sätt att få livspusslet att gå ihop. Tyvärr är det fortfarande ofta kvinnorna som samtidigt som de ska arbeta och göra karriär också ska ansvara för barnen och merparten av hemmets alla sysslor. Och de är definitivt medvetna köpare som vet att de tagit del av en skattereduktion. Socialdemokraterna skriver också ordrikt och flödigt om allt fusk som RUT-reformen kan ge upphov till. Självklart vill jag inte heller att det ska fuskas inom en bra reform. Men då vill jag påminna dessa moralpredikande socialdemokrater om att innan RUT-reformen och ROT-reformen infördes var dessa typer av verksamheter i huvudsak helt svarta tjänster, om de ens fanns. Att Skatteverket nu kan visa siffror på antal utförare, köpare och belopp, nedbrutet för varje kommun och län, anser jag vara ett bevis på betydligt bättre ordning och reda på arbetsmarknaden nu än då Socialdemokraterna satt med regeringsmakten. Det har skapat många nya vita företag och vita jobb, där utföraren får tillgång till trygghetssystemen och pensionspoäng och kommunerna får in nya skattekronor till den gemensamma välfärden. Vänsterpartiet vill riva upp RUT-reformen helt och hållet, då de påstår att skattereduktionen kostat staten skattemedel som de vill använda till annan verksamhet. Det finns siffror på hur mycket pengar som kommit in genom att det skapats nya vita jobb inom RUT-sektorn. Om jag minns rätt genererar varje krona i skatterabatt mer än en krona tillbaka i skatt. Det finns alltså ingen som vinner på att ta bort RUT-reformen i dag. I dag finns det 11 000 företag som utför RUT-tjänster och över 256 000 hushåll som använder sig av RUT-tjänster. Vänsterpartiet skapar bara förlorare med sin politik - anställda som blir av med jobbet och familjer och äldre som mister den hjälp och avlastning de behöver. Nu finns inte Peter Persson och Jacob Johnson här i kammaren längre - de hade andra ärenden. Vi kan alltså inte förvänta oss några svar eller reaktioner på det jag har sagt här. Därför avslutar jag med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionerna.

Lars Gustafsson (KD)

Anf. 24 Lars Gustafsson (KD)

Herr talman! Gunnar Andrén fick ett antal frågor här. Jag skulle tro att han liksom jag tycker att den skatteöverenskommelse som gjordes i början på 90-talet och som Folkpartiet var inblandat i hade ganska sunda nivåer. Det var så kallade 30:50-nivåer, det vill säga 30 procents kommunalskatt och 50 procent sammanlagt, alltså 20 procents statlig skatt. Det var en ganska sund princip. Den borde vi återgå till. Betänkandet om inkomstskatt innehåller flera divergenta delar. Jag tänker ta upp den mest väsentliga aspekten av inkomstskatt, nämligen kommunalskatten. Kommunalskatten är den enskilt största och viktigaste inkomsten för kommunerna. Ungefär 70 procent av kommunernas intäkter utgörs av kommunalskatten. I motsats till den statliga delen av inkomstskatten är kommunalskatten inte progressiv utan rak. Alla inkomsttagare betalar därmed samma procentsats. Övriga kommunala intäkter kommer i huvudsak från avgifter och statsbidrag. Med detta sagt blir det uppenbart att den kommunala ekonomin är starkt beroende av kommuninvånarnas förvärvsinkomster. På motsvarande sätt är invånarnas ekonomi avhängig den kommunala skattenivån. Hög kommunalskatt innebär lägre disponibel inkomst och lägre skattenivå högre disponibel inkomst. De som påverkas mest av hög kommunalskatt är dess värre låginkomsttagare, vilkas ekonomiska handlingsutrymme begränsas. Slutsatsen blir att fler arbetstillfällen och fler personer i arbete är avgörande för den kommunala ekonomin. Det är därför viktigt med åtgärder som ökar sysselsättningen, däribland inkomstskatternas nivå och lönsamheten i att arbeta. Om man tittar på kommunsektorn 2013 ser man att den faktiskt gick positivt. Det innebär att man hade ett plus i ekonomin. Det har ju talats om att man har dragit ned på skatter och att det skulle inverka negativt på kommunsektorn. Det är faktiskt inte på det viset, utan dess bättre står man på plus. På samma sätt, herr talman, är det viktigt att yngre människor kommer i arbete och att anställningsvillkoren gynnar arbetsgivare som anställer ungdomar. Diskussioner om nedsättning av arbetsgivaravgifter för ungdomar tenderar till att avgränsas till ekonomiska kalkyler, där viktiga delar lämnas vid sidan av. Ta exempelvis en person som är 22 år, är anställd med nedsatta arbetsgivaravgifter och har en lön på ca 18 000 kronor i månaden. Den personen bidrar årligen med 15 600 kronor i allmän pensionsavgift till pensionssystemet. Detta innebär att vederbörande både får högre pension och höjer inkomstindex för dagens pensionärer. Detta kan jämföras med att denna ungdom inte hade haft någon inkomst. Utöver det har ungdomen fått in en fot på arbetsmarknaden och fått lättare att få jobb i framtiden. Detta visar att man inte kan eller ska göra schabloniserade jämförelser när det gäller individer utan måste se till helheten. Herr talman! ROT- och RUT-avdragen har haft betydelse för sysselsättningen inom flera branscher, såsom hantverk och tjänster. Den skattekil som fortfarande finns gör att vissa hushållsnära arbeten inte görs utan en skattenedsättning. Det är viktigt för många människors möjligheter till arbetsinkomster och ett faktiskt behov som finns hos hushållen att de här tjänsterna finns kvar. De senaste årens uppsving för dessa sektorer är belägg för att värna framtida möjligheter till arbetstillfällen för allt fler människor. Jag vill också ta tillfället i akt att kommentera en del påståenden här. Man blandar ofta in pensioner och något man kallar pensionärsskatt. Det finns ingen sådan. Det är olika skatteskalor. Låt oss titta på fakta och inte generalisera. Ta en garantipensionär som bara har garantipension - de är 400 000 i Sverige - och jämför skillnaden mellan 2006 och 2014. Då har en person som enbart har garantipension fått en nettoförbättring när man räknar bort inflationen med 6 250 kronor, plus alla förbättringar inom bostadsbidraget. Det är alltså 513 kronor netto när man har räknat bort inflationen. När det gäller en inkomstpensionär som tjänar ungefär 14 000 kronor har denna fått en skattenedsättning på 11 556 kronor, alltså nästan 1 000 kronor i månaden. Det är klart att om man lägger samman detta med de förbättrade bostadsbidragen har vi i Alliansen faktiskt realt lyckats förbättra situationen för pensionärerna trots en världskris som har varat i fem år nu. Man kan dessutom lägga till att prognoserna ser väldigt bra ut för inkomstpensionärer de kommande tre fyra åren. Räknat fram till och med 2018 kommer pensionerna att öka med 14 ½ procent, enligt Pensionsmyndighetens prognos. Det finns också partier som vill ha sex timmars arbetsdag. Vad skulle detta innebära? Jo, skulle vi ha samma inbetalning till pensionssystemet som i dag skulle de som arbetar få betala 20 procent högre pensionsavgift för att bibehålla den nivå för inkomstpensionärer som de partierna säger sig värna. Det visar på att man får vara väldigt försiktig när man gör bedömningar. Man måste veta ganska mycket om man ska få en helhetsbild av vad förslagen som kommer från olika partier innebär. För att avslutningsvis, herr talman, ta det här med avdragen gjorde jag mig det personliga nöjet att ta mig till en försäljning av biljetter i Halland. Eftersom det är så många som pendlar ut och in i vårt län - jag tror att det är 8 000 - tog jag fram vilken kostnad det skulle innebära för dem som bor i Varberg och jobbar i Göteborg. Vad betalar dessa varje år för att ta sig till och från jobbet? Summan blev 22 000 kronor. Inte ens jobbskatteavdraget räcker för att täcka vad dessa gör varje år. Jag är väldigt tacksam att vi har reseavdrag, och jag skulle gärna se att de förbättras för dem som har långa resor, precis som Gunnar Andrén. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut

Beslut: 2014-03-26

14 förslagspunkter, 9 acklamationer, 5 voteringar

Webb-tv: Beslut

26 mars 2014

Protokoll med beslut

2014-03-26

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Översyn av skattesystemet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk201 av Jacob Johnson m.fl. (V),
2013/14:Sk246 av Bo Bernhardsson (S) yrkandena 1 och 2,
2013/14:Sk312 av Mats Pertoft (MP) och
2013/14:Sk412 av Phia Andersson och Ann-Christin Ahlberg (båda S).

Reservation 1 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
S	0	99	0	13
M	100	0	0	7
MP	0	23	0	2
FP	21	0	0	3
C	20	0	0	3
SD	19	0	0	1
V	0	18	0	1
KD	16	0	0	3
Totalt	176	140	0	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Skatteskala, grundavdrag m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk205 av Jan Ertsborn (FP),
2013/14:Sk222 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S),
2013/14:Sk227 av Gunvor G Ericson och Ulf Holm (båda MP) yrkande 1,
2013/14:Sk232 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2013/14:Sk255 av Hillevi Larsson (S),
2013/14:Sk267 av Kerstin Haglö m.fl. (S),
2013/14:Sk274 av Gunvor G Ericson och Mats Pertoft (båda MP),
2013/14:Sk295 av Patrick Reslow (M),
2013/14:Sk323 av Anne Marie Brodén (M),
2013/14:Sk354 av Valter Mutt (MP),
2013/14:Sk365 av Ola Johansson (C),
2013/14:Sk373 av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (båda SD),
2013/14:Sk377 av Carl-Oskar Bohlin och Johan Hultberg (båda M),
2013/14:Sk384 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),
2013/14:Sk393 av Carina Herrstedt (SD),
2013/14:Sk398 av Edward Riedl (M),
2013/14:Sk399 av Edward Riedl (M),
2013/14:Sk414 av Roland Utbult (KD),
2013/14:Sk419 av Isabella Jernbeck (M),
2013/14:Sk423 av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (båda S),
2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 15 i denna del,
2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkande 27,
2013/14:Ub313 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2013/14:N331 av Anita Brodén m.fl. (FP) yrkande 3 och
2013/14:N333 av Christer Nylander (FP) yrkande 3.

Reservation 2 (S, MP, V)
Reservation 3 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (SD)
S	0	0	99	13
M	100	0	0	7
MP	0	0	23	2
FP	21	0	0	3
C	20	0	0	3
SD	0	19	0	1
V	0	0	18	1
KD	16	0	0	3
Totalt	157	19	140	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Pensionsförsäkring m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk207 av Jan Ertsborn (FP) och
2013/14:Sk282 av Johan Linander (C).

4. Personalvårdsförmåner m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk228 av Anders Sellström (KD),
2013/14:Sk248 av Krister Hammarbergh (M),
2013/14:Sk278 av Nina Lundström (FP),
2013/14:Sk293 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2013/14:Sk297 av Åsa Coenraads (M),
2013/14:Sk301 av Lotta Finstorp och Edward Riedl (båda M),
2013/14:Sk306 av Helena Bouveng (M),
2013/14:Sk344 av Johan Forssell (M),
2013/14:Sk367 av Helena Lindahl och Anders Ahlgren (båda C),
2013/14:Sk437 av Stefan Svanström och Lars-Axel Nordell (båda KD) och
2013/14:Kr218 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6.

5. Hälsofrämjande åtgärder

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk324 av Anne Marie Brodén och Thomas Finnborg (båda M),
2013/14:Sk325 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (båda M),
2013/14:Sk400 av Allan Widman (FP) och
2013/14:Sk401 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M).

6. Förmånsvärde för vissa bilar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk388 av Johan Löfstrand (S) och
2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 18, 39 och 40.

Reservation 4 (MP)

7. Personaloptioner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk321 av Christian Holm och Ann-Britt Åsebol (båda M) och
2013/14:Sk333 av Hans Backman m.fl. (FP).

8. Kostnadsersättningar från kommuner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk206 av Jan Ertsborn (FP),
2013/14:Sk210 av Kristina Nilsson (S) och
2013/14:Sk378 av Marie Nordén (S).

Reservation 5 (S, MP, V)

9. Gåvor och bidrag till ideella ändamål

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk351 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) yrkande 1,
2013/14:Sk370 av Mikael Oscarsson och Andreas Carlson (båda KD) yrkandena 1 och 2 samt
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 41.

Reservation 6 (S, V)

10. Bär, svamp och kottar m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk296 av Anders Sellström (KD) och
2013/14:Sk433 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 7 (SD)

11. HUS-avdrag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk209 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD),
2013/14:Sk219 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2013/14:Sk224 av Stefan Svanström (KD),
2013/14:Sk236 av Jan R Andersson (M),
2013/14:Sk239 av Sedat Dogru (M),
2013/14:Sk240 av Sedat Dogru (M),
2013/14:Sk241 av Andreas Carlson (KD),
2013/14:Sk249 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2013/14:Sk254 av Gustav Nilsson (M),
2013/14:Sk261 av Raimo Pärssinen (S) yrkandena 1-3,
2013/14:Sk272 av Jan Ericson (M),
2013/14:Sk289 av Lotta Finstorp (M),
2013/14:Sk292 av Eliza Roszkowska Öberg (M),
2013/14:Sk305 av Johan Löfstrand m.fl. (S),
2013/14:Sk331 av Nina Lundström (FP),
2013/14:Sk349 av Raimo Pärssinen (S) yrkandena 1 och 2,
2013/14:Sk357 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),
2013/14:Sk379 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (båda S),
2013/14:Sk383 av Lena Sommestad m.fl. (S),
2013/14:Sk394 av Michael Svensson (M),
2013/14:Sk405 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2013/14:Sk438 av Ola Johansson (C),
2013/14:C297 av Jan Lindholm (MP) yrkande 2,
2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 12,
2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 1,
2013/14:C431 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12 och
2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 7.

Reservation 8 (S)
Reservation 9 (SD)
Reservation 10 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 (SD)
S	0	0	99	13
M	100	0	0	7
MP	23	0	0	2
FP	21	0	0	3
C	20	0	0	3
SD	0	19	0	1
V	0	0	18	1
KD	16	0	0	3
Totalt	180	19	117	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Fackföreningsavgift och a-kasseavgift

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk223 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (båda S),
2013/14:Sk376 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 10,
2013/14:Sk413 av Gunnar Sandberg m.fl. (S) och
2013/14:Sk420 av Ann-Christin Ahlberg (S).

Reservation 11 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 11 (S, MP, V)
S	0	99	0	13
M	100	0	0	7
MP	0	23	0	2
FP	21	0	0	3
C	20	0	0	3
SD	19	0	0	1
V	0	18	0	1
KD	16	0	0	3
Totalt	176	140	0	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

13. Reseavdrag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk300 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C) i denna del,
2013/14:Sk335 av Hans Backman (FP),
2013/14:Sk336 av Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (båda FP) i denna del,
2013/14:Sk341 av Mats Pertoft och Stina Bergström (båda MP) i denna del,
2013/14:Sk435 av Stefan Svanström (KD) i denna del,
2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 14 i denna del,
2013/14:T338 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 5 i denna del,
2013/14:T341 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4 i denna del och
2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 10 i denna del.

Reservation 12 (MP)
Reservation 13 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 12 (MP)
S	99	0	0	13
M	100	0	0	7
MP	0	23	0	2
FP	21	0	0	3
C	20	0	0	3
SD	19	0	0	1
V	0	0	18	1
KD	16	0	0	3
Totalt	275	23	18	33
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

14. Dubbelbeskattningsavtal och SINK-skatt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Sk262 av Raimo Pärssinen (S),
2013/14:Sk355 av Ulf Nilsson m.fl. (FP),
2013/14:Sk356 av Ulf Nilsson och Christer Nylander (båda FP) yrkandena 1 och 2 samt
2013/14:Sk376 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 17.

Reservation 14 (S, V)

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om inkomstskatt (SkU16)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om inkomstskatt (SkU16)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Översyn av skattesystemet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Skatteskala, grundavdrag m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Pensionsförsäkring m.m.

4. Personalvårdsförmåner m.m.

5. Hälsofrämjande åtgärder

6. Förmånsvärde för vissa bilar

7. Personaloptioner

8. Kostnadsersättningar från kommuner

9. Gåvor och bidrag till ideella ändamål

10. Bär, svamp och kottar m.m.

11. HUS-avdrag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Fackföreningsavgift och a-kasseavgift

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

13. Reseavdrag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

14. Dubbelbeskattningsavtal och SINK-skatt