Inkomstskatt

Anf. 115 Jörgen Berglund (M)

Herr talman! När läraren i Kramfors, chauffören i Örnsköldsvik, sjuksköterskan i Ånge, butiksbiträdet i Sundsvall och alla andra som jobbar nu i dagarna läser sitt lönebesked har de fortfarande för lite kvar av sin hårt inarbetade lön. Inkomstskatten för främst låg- och medelinkomsttagare måste fortsätta att sänkas. Alla som jobbar och har jobbat fick sänkt skatt från årsskiftet i och med den budget som röstades igenom här i riksdagen före jul, en budget som vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna hade arbetat fram. Det är vi stolta över, men mer måste göras.

Herr talman! De ekonomiska drivkrafterna för arbete är av avgörande betydelse för att fler ska jobba. I dag lönar det sig fortfarande inte tillräckligt mycket att arbeta, och det finns familjer som till och med förlorar disponibel inkomst av att gå från bidrag till arbete. Det är varken rätt eller rättvist.

För att arbete och ansträngning alltid ska löna sig vill vi fortsätta att sänka skatten på arbete och införa en bidragsreform. En skärpt arbetslinje skapar fler jobb samtidigt som vi säkerställer att svenska folkets samlade skatteresurser oftare går till välfärd än till bidrag. Det vinner hela Sverige på, inte minst norra Sverige. För att det ska löna sig bättre att arbeta vill vi fortsätta att sänka skatten främst för dem med låga inkomster. Det innebär sänkt skatt för alla som jobbar, men särskilt för dem som tar steget från utanförskap till jobb.

Herr talman! När miljöteknikföretagen i Härnösand eller verkstadsindustrin i Örnsköldsvik vill anställa personal är bristen på rätt kompetens i dag ett stort hinder. För att fler ska ta steget att vidareutbilda sig under sitt arbetsliv och bygga upp kompetens som motsvarar arbetsmarknadens behov vill vi moderater införa ett omställningsavdrag. Omställningsavdraget ska innebära att människor kan få ett skatteavdrag för sina utbildningskostnader. Avdraget bör utformas så att de som har störst behov av att bygga på sin kompetens och öka sin anställbarhet, det vill säga grupper med låga inkomster eller med höga sjukskrivningstal, får möjlighet att göra just det. Vi föreslår därför att regeringen ska återkomma med förslag på ett omställningspaket för att förbättra möjligheterna för människor att finansiera högre utbildning senare i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Omställningspaketet bör innehålla ett antal saker, bland annat ett höjt fribelopp, det vill säga den inkomst som man kan ha vid sidan av sina studier för att öka möjligheten att kombinera arbete och studier. Vi vill också höja åldersgränsen för bland annat studiemedel till 60 år.

Herr talman! För att kunna attrahera nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige, i likhet med flera andra länder, infört en särskild skattelättnad för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner, den så kallade expertskatten.

Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder. Utvärderingar som gjorts visar att detta får effekt på antalet rekryteringar av experter, specialister och forskare. Antalet forskare och nyckelpersoner som utnyttjar expertskatten i Danmark är till exempel mycket större än i Sverige. I sammanhanget ska man beakta att Sverige är ett större land och har fler stora företag än Danmark. Fristående institutet med fokus på experter, forskare och specialister menar att skälen kan vara att inkomstgränsen när det gäller att ansöka om expertskatt är högre i Sverige samt att den danska expertskatten gäller under längre tid än i Sverige. För att förbättra möjligheterna att attrahera nyckelpersonal bör expertskatten ses över. Det gäller både den tidsperiod som skattelättnaden kan användas och den inkomstgräns som reglerar vilka som kan ansöka om skattelättnad. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi kan attrahera spetskompetens.

Herr talman! RUT-avdraget har inneburit att många nya jobb har vuxit fram. Svarta jobb har blivit vita med tryggare anställningsförhållanden. De nya jobben har ofta gått till människor som tidigare haft en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom utrikes födda och unga kvinnor. Drygt hälften av dem som driver ett företag i RUT-branschen är kvinnor.

Utöver att skapa fler arbetstillfällen var tanken med RUT-avdraget att det skulle underlätta livspusslet för arbetande föräldrar. Forskningen har också visat att så har blivit fallet. Men för att underlätta människors vardag och för att ännu fler enkla jobb ska kunna växa till fanns det en tredubbling av RUT-avdraget i den budget som moderater och kristdemokrater lade fram i riksdagen före jul och som också vann en majoritet. Om jag har förstått det rätt är det även en del av det 73-punktsprogram som regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna har kommit fram till.

Vi vill fortsätta att bredda RUT-reformen och inkludera bland annat trygghets, tvätt, flytt- och hämttjänster för att skapa fler jobb och för att skapa möjligheter för fler att utnyttja dem. Samtidigt skulle vi vilja utreda ett mer generöst avdrag för äldre, ett bredare hemavdrag för personer över 70 år. Där skulle fler och enklare tjänster i hemmet berättiga till skattereduktion.

Herr talman! Under förra sommarens skogsbränder rekryterades ett hundratal personer från olika delar av landet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att arbeta med släckningsarbete i brandområdena. Dessa personer och alla andra som deltog gjorde ovärderliga insatser för vårt land. Personerna fick tillfälliga anställningsavtal. Enligt Skatteverkets regler ska kost, logi samt resor till och från tjänstestället förmånsbeskattas. Dessa regler tillämpades i fallet med de tillfälligt anställda brandmännen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Resultatet av Skatteverkets regler blev att främst de frivilliga, men även MSB, drabbades av en orimlig administrativ börda när de skulle redovisa de förmåner de fått vid släckningsarbetet. I slutändan påverkades inte de frivilliga negativt ekonomiskt, men det administrativa krångel som uppstod är inte rimligt för en grupp som gjort en väldigt viktig samhällsinsats.

MSB har tidigare tagit upp frågan med Arbetsgivarverket om att kunna anställa insatspersonal på hemorten i stället för på insatsorten och på så sätt göra insatsen till en tjänsteresa och därmed undvika onödig administration. Vid detta tillfälle fick MSB nej på sin begäran.

Vi moderater vill att frågan om möjligheten för den tillfälligt anställda insatspersonalen att få undantag från Skatteverkets regler åter ska prövas och att reglerna som rör frivilligas arbetsinsatser vid kriser ska ses över i syfte att underlätta engagemang och rekrytering.

Avslutningsvis, herr talman, ställer jag mig naturligtvis bakom Moderaternas samtliga reservationer, men av tidsskäl yrkar jag bifall bara till reservation nr 1.

Anf. 116 Bo Broman (SD)

Herr talman! Vi ställer oss givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservationerna 2 och 17.

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti. Vi ser ett behov av att värna de sociala skyddssystemen för våra medborgare genom en välfungerande vårdkedja på alla områden. Det gäller även den vård som går in i andra fält än inom den traditionella sjukhusvården. Det gäller även den socioekonomiska trygghet som vi förväntar oss vara gällande för våra äldre.

Efter årtionden av nedrustning av det svenska försvaret ser vi dessutom behov av att börja vända utvecklingen för att vi i Sverige en dag åter ska kunna erbjuda våra medborgare ett fullvärdigt totalförsvar. För att Sverige också ska kunna ha råd med alla de ambitioner vi har måste vi bland annat upprätthålla en tillväxtorienterad skattepolitik. I dag tar jag därför upp både små och stora skatteförslag som har betydelse för dessa områden.

I januariöverenskommelsens 73-punktsprogram finns upptaget att en omfattande skattereform ska genomföras. Detta ser vi som mycket positivt, och vi är givetvis öppna för att delta i sådana samtal.

Herr talman! Svenska företag har vid en jämförelse med andra länder en hög skatt på personaloptioner, trots redan genomförda lättnader i beskattningen. Endast två andra länder ligger i närheten av Sverige, och vår skattesats är nästan dubbelt så hög som genomsnittet.

Anledningen till detta är att personaloptioner inräknas i inkomstslaget tjänst och därför vanligen blir belastade med hög marginalskatt. De beskattas inte under inkomst av kapital i Sverige. Problemet är att personaloptioner egentligen inte är en inkomst av tjänst, utan det är ett instrument relaterat till kapital. Optionen är alltså beroende av aktiekapitalets värde i bolaget. Därför är vår svenska skattemodell avseende personaloptioner principiellt felaktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Sverigedemokraterna vill åtgärda detta juridiska missförhållande med en reguljär kapitalbeskattning av den realiserade vinsten vid nyttjande och avyttring av personaloptioner. Det skulle minska skillnaden mellan den högsta och den lägsta kapitalskattesatsen och medföra en beskattningsmässigt sett mer rättvis koppling mellan underlag och inkomst.

Herr talman! Den svenska vården är högt belastad, inte minst till följd av för små resurser och hög efterfrågan från en växande befolkning. Sjuksköterskor och andra inom vården gör en hjälteinsats för att rädda liv och arbeta med människors behov av vård och hjälp. Lika tung börda bär anställda inom äldreomsorgen - det är ytterligare ett område där många anställda är pressade. Vi politiker behöva sända en signal om hur högt vi värdesätter anställda inom vård och omsorg. Till saken hör att det också är rimligt att lika skatteregler gäller för båda dessa branscher, särskilt där branscherna överlappar varandra. Där vården går in i omsorgen är det fullt motiverat att vårdens regler ska gälla även inom äldreomsorgen. Vi föreslår därför att undantaget för skattepliktig kostförmån även ska omfatta den vårdpersonal som arbetar på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen.

Herr talman! Våra äldre som har tjänat vårt land i många år har burit och byggt vårt land. Det är ett faktum att de som är äldre har arbetat längre tid och fler år jämfört med yngre, vilket i sig förstås är fullständigt naturligt. De som har arbetat lång tid i Sverige är också de personer som har betalat mest skatt i kronor räknat. Att dessa människor erhåller en högre skatt på sina intjänade pengar än yngre anställda är helt orimligt. Det ter sig som en form av straffbeskattning av äldre människors långa arbetsliv.

Därför menar vi att vi måste avskaffa denna straffskatt för pensionärer helt, alltså den extra skatt som åläggs inkomst av pension jämfört med inkomst av tjänst. Regeringens skattesänkning är ett steg i helt rätt riktning, men vi är inte nöjda förrän skatten tagits bort i sin helhet. Vi vill därför att inkomst av tjänst även ska inkludera inkomst av pension.

Herr talman! Den gångna sommaren var mycket varm, så varm att många av oss ibland började fundera på om vi verkligen var i Sverige. Här brukar temperaturen ändå hållas någorlunda lagom sommartid. Sommarvärmen kan ofta ge en känsla av trygghet, men sommaren som var innebar värmen inte enbart en känsla av trygghet. Tvärtom skapades bland många en stark oro när stora bränder härjade på många platser runt om i landet. Det var många som fick anmäla sig frivilligt som insatspersonal och resurser beredda att bekämpa bränder om spridningen skulle ta fart.

Sverigedemokraterna vill göra en pålysning om att vi behöver värdesätta de personer som på riktigt deltog i att släcka skogsbränder. Hade de inte gjort sina insatser kunde skadorna som uppstod förra sommaren ha blivit betydligt större. Vi menar därför att vi måste se över möjligheterna att ge skattelättnader eller ersättningar till medborgare som är aktiva i frivilligrörelserna.

Sverigedemokraterna har sedan länge föreslagit att kontraktsanställda inom Försvarsmakten ska slippa förmånsbeskattning av enklare måltider ute i fält. På samma sätt ser vi det som högst rimligt att personer som jobbar inom den nationella insatsverksamheten undantas från förmånsbeskattning. Denna fråga bör kunna snabbutredas, och regeringen torde tämligen snabbt kunna återkomma med en justering i skattelagstiftningen. Det är rimligt, rättvist och ett uttryck för vår gemensamma solidaritet till vårt Sverige.

Anf. 117 Per Åsling (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Skattereglerna ska utgöra effektiva ekonomiska styrmedel men också främja ett legitimt och rättvist skattesystem. Förtroendet för skattesystemet är avgörande inte bara för legitimiteten utan i förlängningen även för välfärdsstaten. Människor ska kunna lita på att varje krona används rätt. Sveriges höga skattetryck kräver att varje krona används varsamt.

Herr talman! En väl fungerande infrastruktur i hela landet är en förutsättning för jobbskapande, för att kunna bosätta sig i hela landet och enkelt kunna resa mellan bostad och arbete, för näringslivets godstransporter och för att ta del av kultur och sociala sammanhang. Sverige måste bygga fler starka arbetsmarknadsregioner där byar, samhällen och städer knyts samman genom ökad rörlighet.

Trots att det är många som drömmer om att bo på landet saknas det i flera landsbygdskommuner lärare, sjuksköterskor och andra viktiga yrkesgrupper. För att fler ska våga ta steget och flytta till en landsbygdskommun eller flytta hem igen efter studier behövs en morot.

Herr talman! I Norge har avskrivning av studielån visat sig vara en effektiv åtgärd för att få fler att flytta till landsbygdsområden efter högre studier. Centerpartiet föreslår därför att de som flyttar till Norrlands inland och norra Dalarna ska kunna skriva av studielånen. Det här är åtgärder som bidrar till att vi håller ihop vårt avlånga land.

Herr talman! Både intäkterna från miljöskatterna och skatterna på arbete har varit stigande eller konstanta sedan 1990-talet, men bakom dessa siffror döljer sig betydande förändringar. Då utsläppen har minskat under perioden har det effektiva skattetrycket på miljöpåverkan stigit. När sysselsättningen har ökat och jobben har blivit fler sedan 2006 har också intäkterna från skatter på arbete ökat, trots lägre skattesatser.

Herr talman! Centerpartiet gör grön skatteväxling till en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Miljöförstöring ska kosta. Högre skatter på just miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, anställningar och investeringar. Det ger bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning, samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar när förorenaren får betala utsläppskostnaden. Genom att växla miljöskatter med sänkt skatt på arbete sjunker också kostnaderna för att anställa och arbeta.

På så sätt stärks svenska företags konkurrenskraft samtidigt som vi rustar svensk ekonomi för den globala gröna omställningen. Att svenska företag går före och ligger längst fram i omställningen till en förnybar och klimatsmart ekonomi är att långsiktigt stärka vår konkurrenskraft och förutsättningarna för fler jobb. Att minska och på sikt helt fasa ut miljöskadliga subventioner, till exempel av fossila bränslen och material, är ett annat sätt att via skattesystemet skapa ett hållbart samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Det finns en stor potential att minska utsläppen i fastighetssektorn. Kostnadseffektiva insatser för energieffektivisering, isolering och ventilation kan ge stor klimatnytta. Skatter påverkar hur människor och företag beter sig. Därför vill Centerpartiet göra det mer lönsamt med gröna investeringar och miljövänlig teknik genom att införa ett grönt avdrag som fungerar som ett dubbelt ROT-avdrag för klimatsmarta investeringar i hemmet.

Herr talman! Vi behöver också få till stånd en generell översyn av regelverket kring förmånsbeskattningen. Skattereglerna för fåmansföretag innehåller sedan 1970-talet så kallade stoppregler. Dessa regler har påverkat förutsägbarheten för fåmansföretagarna vad gäller både beloppsnivåer i värderingen och vilken egendom som omfattas. En översyn måste inkludera om det är motiverat med särregler för fåmansföretagare. Den bör också omfatta själva grunden för beskattningen.

Herr talman! Det har skett stora förändringar när det gäller vad som räknas som friskvårdsförmåner, vilket är riktigt bra. Men fortfarande, 2019, finns en stor, övergripande brist i systemet: Den som driver ett eget företag har inte möjlighet att göra friskvårdsavdrag, detta trots att den som driver ett företag har precis samma behov - kanske till och med ibland ett större behov.

Det är rimligt att de som är grunden till vår välfärd också inkluderas av välfärdssystemen. Vi behöver fler som blir företagare och förverkligar sina idéer. Då är det också viktigt att de uppmuntras av systemen. Därför måste reglerna för vilka som får nyttja friskvårdsbidrag ses över så att även egna företagare har möjlighet att göra avdrag för friskvård.

Med detta, herr talman, ställer jag mig givetvis bakom de centerpartistiska reservationerna. För tids vinnande yrkar jag dock bifall enbart till reservation 3.

Anf. 118 Hampus Hagman (KD)

Herr talman! Skatter är ett av de mest effektiva styrmedel som finns. Det vi vill ha mindre av beskattar vi högre, och det finns många exempel på det, till exempel miljöförstöring, alkoholkonsumtion och tobakskonsumtion - för att nämna några. Det vi vill ha mer av beskattar vi tvärtom mindre.

Ur detta perspektiv blir det lite märkligt att inkomstskatterna, skatterna på arbete, är det som drar in i särklass mest pengar till staten. Fler behöver arbeta, och det behöver bli billigare för företag att anställa. Då behöver inkomstskatternas andel av den totala skattekakan minska.

Det finns många reservationer i betänkandet, och det är bra. Det finns mycket att göra på området. Många skatter behöver sänkas - helt enkelt.

Herr talman! Det finns i dag många branscher som kämpar för att vara aktiva arbetsgivare. Både i det privata näringslivet och i den offentliga sektorn är det en stor fråga. Konkurrensen om medarbetarna är hög. Bristen på arbetskraft är stor inom en lång rad branscher. Den med rätt utbildning och kompetens kan ställa många olika arbetsgivare mot varandra. Det behöver bli enklare att vara en riktigt attraktiv arbetsgivare i Sverige. Det behöver bli enklare och billigare att ge de anställda olika förmåner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

En bra början, som dessutom har en positiv effekt på klimatet, är att göra det möjligt för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som en skattepliktig förmån. Kristdemokraterna vill att det tillsätts en utredning om detta.

Herr talman! Just nu är tiderna goda, men vi vet också att konjunkturerna svänger. Det goda läge som många upplever i dag kommer inte att vara för evigt. Därför behöver också arbetslöshetsförsäkringarna förstärkas, inte minst genom att vi stimulerar fler att ansluta sig till försäkringarna. Att göra en del av arbetslöshetsförsäkringen avdragsgill vore ett bra sätt att uppnå det målet. Kristdemokraterna vill göra arbetslöshetsförsäkringen avdragsgill motsvarande 25 procent av avgiften.

Herr talman! Jag har talat om det privata näringslivet och den offentliga sektorn. De är två viktiga sektorer i samhället, men de är absolut inte de enda delarna av samhället. Samhället är mycket större än det privata företagandet och den offentliga sektorn; samhället består också av föreningslivet.

I det civila samhället, i föreningslivet och i de ideella organisationerna, läggs grunden för demokratin. Ibland kan det låta som att civilsamhället är en fritidsaktivitet, ett sidospår till det som sker i det privata och i det offentliga. Men civilsamhället är mycket viktigare än så. I föreningslivet lär vi oss att lyssna på andra, vi lär oss att kompromissa och vi lär oss grunderna för demokratin. Vi lär oss också medmänsklighet. En bra förebild i en förening är inte sällan det som får unga människor att hamna på rätt bana i livet.

Vi vet också att gemenskap i sig är positivt för människor. Ofrivillig ensamhet kostar samhället stora belopp varje år. Därför är civilsamhällets förutsättningar i allra högsta grad en fråga för denna kammare.

För idrottsföreningarna finns i dag förmånliga skatteregler. Reglerna innebär att föreningen inte behöver betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare och tävlingsfunktionärer så länge ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Genom detta undantag har idrottsrörelsen en förmån som betyder mycket för verksamheten. Det skapar förutsättningar för allt det goda, som jag precis beskrev.

Men samma regelverk borde också gälla för andra ideella organisationer. Det borde till exempel gälla för organisationerna inom svenskt friluftsliv. Det är organisationer som precis som idrotten samlar massvis med människor och som precis som idrotten bidrar till gemenskap och demokrati. Alla ideella organisationer är viktiga för samhället och ska ha goda skattemässiga förutsättningar.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga några korta ord om avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer.

Kristdemokrater har i flera motioner yrkat på tillkännagivanden till regeringen om att gåvoskatteavdraget ska återinföras. Avdraget innebär att den som skänker pengar till godkända organisationer inom det sociala området eller inom forskning får ett skatteavdrag på upp till 1 500 kronor årligen. Liknande system finns i alla EU-länder utom ett. Avdraget har funnits också i Sverige mellan 2012 och 2015, och det var en stor succé. Under dessa år ökade givandet kraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När riksdagen antog Kristdemokraternas och Moderaternas budget i vintras innebar det bland annat ett beslut om att gåvoskatteavdraget ska återinföras. Regeringen har också aviserat att så ska ske. Ett förslag från regeringen kommer till riksdagen den 9 april, och det ser vi kristdemokrater mycket positivt på. Eftersom detta nu kommer att ske har jag avstått från att reservera mig till förmån för frågan.

Däremot har Kristdemokraterna en lång rad andra reservationer i betänkandet. Jag står givetvis bakom alla, men av tidsskäl yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Anf. 119 Joar Forssell (L)

Herr talman! Skattesystemet och inkomstskatten finns för att vi ska kunna ha en nödvändig välfärd. Det ska vara en välfärd som är så pass stor att den kan göra det allra nödvändigaste och utgöra det yttersta skyddsnätet för dem som annars inte klarar sig. Men skattesystemet ska i så liten grad som möjligt begränsa enskilda individers rätt till sina egna pengar, till sina egna surt förvärvade slantar. Skattesystemet ska också, herr talman, vara så lite skadligt för ekonomin som möjligt.

Jag tror att det är uppenbart för mig och de flesta andra liberaler, kanske till och med alla andra liberaler, att skattetrycket på inkomster i Sverige är alldeles för högt. Det är för högt därför att det inte går att motivera med nödvändig välfärd. I förhållande till den välfärd som faktiskt behövs är det för många kronor som tas in med skattsedeln, och det är för många kronor som tas från människor som faktiskt måste få behålla sina egna pengar.

Herr talman! Jag brukar anföra i talarstolen att vi lite oftare i kammaren ska gå tillbaka inte bara till vad som är bra för ekonomin - det är bra att sänkta skatter är bra för ekonomin - utan också till vad som är rätt och riktigt. Jag tror att vi politiker måste respektera vilka gränser politiken har och vilka rättigheter vi politiker har att i den här frågan ta andra människors pengar.

Ekonomen Bastiat skrev att när plundring blir en livsstil för en grupp människor skapar de med tiden åt sig själva ett rättssystem som tillåter plundring och en moralisk kod som motiverar plundring. Vi ska tänka på de människorna som började som plundrare och rövare, som sedan blev kungar, och till slut har utgjort de som är en del av vår demokrati, när vi diskuterar till exempel inkomstskatt.

Jag tycker att vi ska fundera på med vilken rätt vi tar pengar från människor. På vilken grund står vi när vi berövar människor det levebröd som de själva har skrapat ihop?

Jag tycker att vi borde förhålla oss till den historia som alla politiska institutioner alltid har - att det från början är ett stråtröveri som sedan har utvecklat sig till det skattesystem som vi har i dag.

Härav följer såklart, herr talman, att jag tycker att skatten borde sänkas.

Men det är också bra för Sverige att sänka skatten. Vi vet i att vi i dag har brist på många yrken. Vi behöver fler personer som väljer att gå den sista sträckan och gå den lite tuffare utbildningen. Då behöver det löna sig mer att utbilda sig. Det behöver löna sig mer att jobba hårt. Det behöver löna sig mer att själv ta ansvar för att själv bli mer produktiv. Då måste man också i högre grad få behålla den inkomst man får.

Vi vet att stora, medelstora och små företag i det här landet alla kämpar med personalförsörjningen. Jag tror inte att någon politiker i denna kammare kan åka på studiebesök till ett företag och inte få höra att det är problem med personalförsörjningen. En stor förklaring till det är att skatten på arbete är för hög. Man tjänar för lite pengar på att gå till jobbet och på att utbilda sig till nödvändiga yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vårt höga skattetryck, särskilt på inkomster, gör också att färre människor vill komma till Sverige och arbeta. Vi har för låg arbetskraftsinvandring för att fylla de behov av personal och kompetens som företagen här i landet har.

Det är klart, herr talman, att ansvaret för att företag inte går runt därför att de inte kan få hit människor med rätt kompetens och ansvaret för att människor som jobbar ändå går på knäna ekonomiskt ligger i den här kammaren. Det är de politiker här inne som hellre vill se hög skatt än låg skatt som bär ansvaret när företag går på knäna och inte lyckas med sin personalförsörjning och när människor som arbetar trots det inte har tillräckligt mycket pengar för att få ekonomin att gå ihop.

Jag är glad för att vi kommer att få igenom ett avskaffande av värnskatten. Jag kommer att njuta, herr talman, när jag ser Socialdemokraterna trycka på knappen och äntligen avskaffa värnskatten. Den skatt som innebär att Sverige har en av världens högsta marginalskatter. Den skatt som innebär att Sverige är ett av de länder i världen där det är minst lönsamt att utbilda sig lite extra och vara lite mer produktiv. Den skatt som är bland det som mest av allt i hela världen innebär att människors egen ekonomiska frihet beskärs. Jag kommer att njuta när Socialdemokraterna hjälper mig att avskaffa värnskatten.

Jag vill också passa på att säga att det finns ett område där vi politiker behöver ta ansvar och faktiskt gå in på en fri marknad och styra och ställa lite mer än på andra områden. Det är såklart miljön och klimatet. Jag är glad för att vi kommer att göra offensiva skattesänkningar på arbete, men jag är också glad för att vi kommer att höja skatten på sådant som är dåligt för klimatet.

Herr talman! Med de orden vill jag säga att jag precis som de andra ställer mig bakom mitt eget partis åsikter och skrivelser på detta politikområde men också att jag yrkar bifall till reservation 5.

Anf. 120 Peter Persson (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Jag har med stort intresse läst alla motioner och sett en tydlig tendens i ledamöternas motionsinriktning.

Motioner från högern - moderater arm i arm med KD och SD - handlar om platt inkomstskatt, sänkt skatt, höjd brytpunkt och nya jobbskatteavdrag. Det är bara skattesänkningar.

Motioner från socialdemokratiska ledamöter handlar om att öka jämlikheten. Man påtalar dramatiska skillnader mellan människor. Det finns en vilja att minska klyftorna.

Herr talman! För mig som socialdemokrat är frihet en av de viktigaste saker som finns - frihet för de många människorna. Det ska kombineras med en strävan efter att skapa jämlikhet. Då får vi ett solidariskt samhälle. Vi socialdemokrater vill ha ett starkt samhälle så att människor slipper vara svaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Tänk vilken frihet alla barn i vårt land och deras föräldrar har fått när vi tagit gemensamt ansvar för att finansiera förskolan!

Tänk vilken frihet de många människorna i vårt land har när man från grundskolan och in i universitetsvärlden kan erövra kunskaper och vi alla bidrar till att finansiera det!

Tänk vilken frihet det är för människor i vårt land att ingen granskar nivån på ens kreditkort när man får en hjärtattack, utan det är krämporna och behoven som avgör!

Tänk vilken frihet det är för en människa som i strukturomvandlingens tid blir arbetslös att vi har ett skyddsnät i en anständig arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitik!

Tänk vilken frihet det är för den enskilde i dag när krämporna kommer och sjukdomen slår till att inte känna att man förlorar alla möjligheter i livet!

För Socialdemokraterna är skatt ett medel för att nå politiska mål, för att vi tillsammans ska kunna växa och utvecklas som fria människor. Vi ska ha ett skattesystem som bygger på hållbarhet och utjämnar resurser.

Jag tror inte att skattenivån allmänt kan sänkas. Jag tror att det är tvärtom, och det är åtskilliga ekonomer som har den uppfattningen.

Men jag tror att vi måste förändra skattesystemet. Sedan den stora skattereformen på 90-talet har det gjorts omkring 200 undantag i skattepolitiken. Allmänt kan man säga att skattepolitiken i dag har mer en regressiv än en progressiv tendens, det vill säga att den är mer belastande för låginkomsttagare och inte har den omfördelning som ett skattesystem borde ha.

Inkomstskatterna kan sänkas för grupper, men vi måste se över kapitalbeskattningen och rättvisan mellan skilda sociala grupper i vårt samhälle.

Det är också viktigt med klimataspekten. Den gröna skatteväxlingen måste bli än mer central.

Herr talman! Jag läste en artikel i Svenska Dagbladet - i morse, tror jag att det var - om invasiva arter, alltså sådana som växer men är omöjliga att utrota. Fullständigt omöjliga!

Då tänkte jag: Det där är en liten illustration av Moderaternas hållning i skattepolitiken. Det finns bara en inriktning, och den går inte att påverka. Den sitter där. Sänk skatten! Och det finns aldrig någon nivå nedåt.

Jag lyssnade på Moderaternas anförande från talarstolen. Det sas inte ett ord om vad skatter används till och inte ett ord om välfärd. För en socialdemokrat är skattepolitiken ett medel för att nå välfärd. För en moderat är skattepolitiken ett mål där skatterna ska sänkas.

(Applåder)

Anf. 121 Jörgen Berglund (M)

Herr talman! Jag måste säga att det var ett övertramp att jämföra ett politiskt parti med en invasiv art som ska utrotas. Det var ett övertramp av ledamoten Persson.

Det är trots allt intressant att lyssna på Peter Persson, herr talman, för han har en retorik som inte överensstämmer med den verklighet som hans parti driver politik i riktning mot. Rättvisa, jämlikhet och solidaritet är ord som ledamoten Persson och Socialdemokraterna ofta använder.

Jag vill därför fråga ledamoten Persson: På vilket sätt blir det rättvisare och mer jämlikt när ni socialdemokrater tänker sänka skatten för dem som har absolut högst inkomst och låta hårt arbetande låg- och medelinkomsttagare betala detta, bland annat genom höjd bensin- och dieselskatt? Det drabbar också främst dem som bor utanför storstäderna. Detta skulle jag gärna vilja ha svar på, herr talman.

Anf. 122 Peter Persson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag vill att Moderaterna ska bli färre och att partiet ska bli mindre, men jag vill inte utrota dem. Det var inte så jag uttryckte det. En invasiv art är någonting som inte låter sig påverkas. Jag sa att det gällde era värderingar i skattepolitiken, och Jörgen Berglund nickade instämmande. Där har ni ju bara en hållning: Skatter kan bara sänkas.

Jag vill fråga dig: Vad är målsättningen med Moderaternas skattepolitik? Vad tycker du att skatteandelen ska vara i procent av bruttonationalprodukten i vårt land? Och tycker du att det är skadligt att vi har en gemensam finansiering av välfärden? När du ska sänka skatterna - kan du då berätta på vilka områden ni ska minska de offentliga utgifterna? Det måste ju korrespondera med er skattesänkningsvilja.

Anf. 124 Jörgen Berglund (M)

Herr talman! Till skillnad från ledamoten Persson ska jag besvara de frågor som ledamoten ställde till mig. Jag noterar nämligen att jag inte fick svar på frågan. Men jag ska ställa om den till ledamoten om det var så att han inte uppfattade den.

Välfärden ska finansieras gemensamt via skattsedeln. Det har vi moderater varit tydliga med länge.

Den andra fråga du ställde var: Hur högt ska skattetrycket vara, och hur stor del av bruttonationalprodukten ska det vara? Det enkla svaret är att det ska vara så lågt som möjligt.

Herr talman! Jag återgår nu till de frågor som jag ställde till ledamoten Persson: På vilket sätt blir det rättvisare när ni socialdemokrater nu tänker sänka skatten för dem som tjänar mest och låta människor utanför storstäderna betala det genom högre bensin- och dieselskatter? Om ledamoten kan svara på denna fråga vore jag tacksam.

Anf. 125 Peter Persson (S)

Herr talman! Det är ett mycket intressant svar som den värderade ledamoten Berglund har. Det finns en riktning: Skatten ska vara så låg som möjligt. Men det hänger inte ihop när ni säger att välfärden inte ska påverkas. Det är ju en självklarhet! Jag tror att mina barnbarn som går i första klass begriper detta: När pengarna blir mindre minskar också omfattningen.

Herr talman! Sedan är det så, som ledamoten Berglund mycket väl vet, att i den parlamentariska situation vi har i dag är jag väldigt glad för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kunnat komma överens med andra partier och hålla den hårda högern borta från regeringsmakten. Det är jag glad för.

Anf. 126 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag kan börja med att konstatera att det kanske inte är Moderaternas skattepolitik som har gjort att Liberalerna har valt att ingå januariavtalet och därmed tvinga Socialdemokraterna till stora sänkningar vad gäller till exempel marginalskatterna på arbete.

Det är klart att ett mål för skattepolitiken måste vara att man ska betala så lite skatt som möjligt. Jag tänker att vi politiker varje gång vi stoppar ned handen i fickan på någon annan och tar ytterligare några extra kronor till något som vi råkar tycka är bra måste fråga oss: Med vilken rätt? Med vilken rätt tar jag de här pengarna från en annan människa?

Herr talman! Man kan säga som Socialdemokraterna gjorde här nyss, att man ska finansiera en massa viktiga saker i välfärden. Men däri finns det ingen som helst konfliktlinje i svensk politik! Socialdemokraterna lyfte fram frågan om hjärtattacker. Jag roade mig i bänken med att googla på de andra partiernas partiprogram, och i inget av dem står det att man ska ta bort vården för personer som får en hjärtattack. Detsamma gäller skolor, som Socialdemokraterna lyfte. Det verkar vara så att alla partier i den här riksdagen tycker att vi ska ha en allmän och avgiftsfri skola och att vi ska ha en högskola som är tillgänglig för alla medborgare.

Men, herr talman, det kanske inte är så konstigt att Socialdemokraterna lyfter självklara delar av välfärdssystemet, som alla partier står bakom, i stället för att tala om de otaliga exempel på slöseri som socialdemokrater både från regering, i regioner och i kommuner gör sig skyldiga till år efter år.

Vi måste ta ansvar, fråga oss med vilken rätt och sänka skatten.

Anf. 127 Peter Persson (S)

Herr talman! Jag vill upplysa ledamoten Joar Forssell om att januariavtalet innehåller en viktig sak bland flera viktiga saker: Vi ska ha en skatteutredning, en översyn av skattesystemet, vars inriktning är att minska klyftorna och att öka jämlikheten.

Och visst, ibland slösas det i gemensam sektor. Jag tänker på Nya Karolinska varje gång detta nämns - denna fars som pågår utan inblandning av socialdemokrater.

Jag skulle också vilja rekommendera en kvällslektyr till dig. Läs Bengt Westerbergs debattartikel i Aftonbladet i dag! Han längtar efter socialliberalism. Det gör jag också.

Anf. 128 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag kommer, precis som jag sa i mitt anförande tidigare, att förnöjsamt, kanske nästan lite fnittrigt, njuta när ledamoten Persson röstar för att avskaffa värnskatten här lite senare under mandatperioden.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting, som det då hette, har varit för i princip allting med Nya Karolinska sjukhuset även om den socialdemokratiska propagandamaskinen har låtit annat vara gällande.

Det är klart att jag, precis som många andra i mitt parti, är socialliberal. Det innebär att man vill att det ska finnas ett grundläggande skyddsnät men att ingreppet i den enskilde individens frihet, till exempel på det ekonomiska planet, ska vara så litet som möjligt. Det innebär att vi ska ha så låg skatt som möjligt samtidigt som vi fortfarande kan finansiera allmän skola, vård för personer som får hjärtinfarkt och andra saker som alla partier i den här kammaren står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Men det innebär också att låta sig influeras av forskning. Jag kan tipsa ledamoten Persson, herr talman, om ekonomie doktor Jacob Lundbergs rapport från förra året, där han med stöd i siffror från OECD mycket tydligt kan visa att vi med sänkta skatter i Sverige kan få in fler skattekronor. Att fler personer jobbar, att fler personer är företagare och att fler personer blir mer produktiva skapar mer värde och gör att kakan helt enkelt därför jäser och blir större. Det är inte så konstigt, herr talman. Detta har nationalekonomer kunnat visa under mycket lång tid. Men nu finns det färsk forskning som ligger till grund.

Självklart är det både rätt och riktigt och bra att sänka skatten, som Socialdemokraterna kommer att göra här lite senare.

Anf. 129 Peter Persson (S)

Herr talman! I 90-talets stora skattereform, som innebar kraftigt sänkta marginalskatter, räknade man med en dynamisk effekt just kring det som ledamoten Forssell talar om. När man utvärderar och analyserar reformen kan man dock se att den uteblev. Det blev ingen dynamisk effekt. Det är en myt att arbetsintensiteten ökar och inkomsterna stiger om man sänker skatterna.

Jag tror att ett av de bästa sätten att få tillväxt i ekonomin och en bra ekonomisk aktivitet är att ha en bra fördelningspolitik så att efterfrågan är spridd bland människor. Det tror jag är bra.

Sedan vill jag, herr talman, vänligt säga till ledamoten Joar Forssell: Liberalismen är en skör planta som trivs bäst i hägnet av en stark socialdemokrati.

Anf. 130 Tony Haddou (V)

Herr talman! Sällan har behovet av en skattedebatt varit större än nu. Jag anser att det är bra och att en ny skattereform måste till. Vi kan inte ha ett skattesystem som dagens, som är riggat för de rikaste. Vi behöver i stället ett skattesystem för vanligt folk som baseras på jämlikhet. Det kommer tyvärr inte att ske med 73-punktsgänget och inte heller med det konservativa blocket, som vill bakåt i tiden.

Sverige har de senaste decennierna gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer. Tron på marknadskrafterna har varit starkare än viljan till politiskt ansvarstagande. Så länge skattesystemet är riggat på det här sättet kommer också ojämlikheten att öka.

Inkomstskatt

Vi anser att det behövs en rejäl skatteväxling så att vi kan få till en omfördelning av inkomstskatten och få till en ökad ekonomisk jämlikhet, en skatteväxling där vi höjer skatten på kapitalinkomster och förmögenheter och sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Vi menar att vi behöver utveckla skattesystemet så att växande kapitalinkomster inte koncentreras till några få händer utan att vi jämnar ut orättvisorna och samtidigt säkrar välfärdens finansiering. Vi ska inte gå ifrån våra välfärdsåtaganden, tvärtom. Välfärden behöver stärkas för att ge alla människor en bra sjukvård och skola, goda uppväxtvillkor och en trygg ålderdom.

Herr talman! Borde de välbeställda bidra mer till välfärden? OECD ställde för någon dag sedan frågan till människor i 21 länder. OECD-länderna har bland de mest avancerade välfärdssystemen i världen, men trots det svarade majoriteten ja i varje land som ingick i undersökningen. De ville att deras regeringar skulle beskatta de rika hårdare för att omfördela pengarna till dem som har det sämre ställt. Stödet var särskilt stort bland äldre och låginkomsttagare, men även en majoritet av höginkomsttagarna stödde en sådan välfärdslinje.

Många lever med rädslan att förlora allt, och kvinnor är överrepresenterade bland dem som oroar sig. Många gånger är det svårt att lita på om en ska få tillräckligt med stöd av det offentliga i händelse av sjukdom eller arbetslöshet. Samtidigt drar de rika ifrån.

Herr talman! Därför är det självklart att även Sverige bör bli mer jämlikt, och då måste de rika betala sin del. Det behövs en strategi som bygger på solidaritet, långsiktighet och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice och generell välfärd finns i hela landet. Det är tydligt att välfärden behöver mer resurser och färre jobbskatteavdrag. Det behövs progressiva och rättvisa förändringar med ett fokus som tydligt förbättrar vår gemensamma välfärd och som konkret förbättrar livet för alla de människor som behöver eller kommer att behöva ta del av vår välfärd.

Ska vi bygga en ekonomi för alla måste vi också omfördela makt och pengar med ett rättvist skattesystem. Den ambitionen finns tyvärr inte i 73punktsprogrammet, och det får man beklaga.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Skatteförfarande och folkbokföring