Integration

Anf. 1 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Det handlar om integration. Det handlar om jobb, om utbildning, om aktivitetskrav under etableringstiden och om samhällsinformation. Jobb är självklart i fokus - arbetslöshet men också arbetskraftsbrist.

Även om arbetslösheten har minskat under vår regeringsperiod är ungefär 350 000 personer arbetslösa i Sverige. Det är för många. Vi bygger ut utbildningssystemet, exempelvis yrkesvux och yrkeshögskolor, och inte minst bygger vi ut lärarutbildningen. Det behövs fler lärare i vårt land.

För oss socialdemokrater är det självklart att satsa på utbildning när det största hindret för att företag ska kunna fortsätta växa är att det är brist på utbildad arbetskraft. Vi har hög arbetslöshet, men samtidigt finns det 100 000 jobb som inte kan tillsättas därför att kunskaperna är bristande. Så kan vi inte ha det. Bristen på arbetskraft som kan ta de lediga jobben visar hur viktigt det är att rusta människor med rätt kompetens så att de kan ta de jobb som finns och de jobb som förväntas växa fram. Det måste också, herr talman, bli enklare att byta yrkesbana.

Herr talman! Det blir inte fler att anställa genom att sänka vanligt folks löner, utan det krävs utbildning, utbildning och utbildning. Om det är brist på chaufförer hjälper det inte att sänka löner, utan då är det betydligt bättre om vi ger fler möjlighet att ta lastbilskörkort. Behöver vi fler kockar hjälper det inte att sänka löner, utan då behöver vi se till att fler kan laga mat.

Förra veckan besökte jag industrier i Skåne. Det var ingen företagare under de besöken som ville diskutera problemen med löneläget. Nej, det problem de ville diskutera var hur vi ska se till att fler utbildar sig och väljer program så att de här företagen har människor att anställa. Företagen behöver utbildat folk så att de har personer att anställa. Det är en förutsättning för att näringslivet ska kunna tacka ja till ordrarna.

Alla som kan arbeta ska naturligtvis arbeta. Arbetslösheten bland utrikes födda är hög, och bristande kunskaper i det svenska språket är ett av problemen. Det krävs åtgärder, och utbildning är, som sagt, för många nyckeln in på arbetsmarknaden.

Etableringsjobben bygger på en kombination av jobb och utbildning och innebär att man kan komma i jobb, få en lön enligt kollektivavtal och samtidigt kunna komplettera med utbildning om så krävs. Vi socialdemokrater välkomnar att arbetsmarknadens parter är överens om en modell som ska underlätta för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Här hoppas vi, herr talman, se minst 10 000 jobb framöver.

Med ett mer effektivt system för subventionerade anställningar kommer fler att få möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Ett enklare och tydligare regelverk är något som välkomnas av arbetsgivare och inte minst av arbetsförmedlare. Kunskapslyftet byggs ut och omfattar under nästa mandatperiod nästan 100 000 utbildningsmöjligheter. Det är 100 000 utbildningsmöjligheter som behövs för att människor ska kunna ta jobben som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Jag återkommer till utbildning, för det är nyckeln. Det förtjänar att sägas om och om igen. Den som har kunskap kommer inte bara in på arbetsmarknaden utan står också stadigare. Att få ett jobb är viktigt men också att man är trygg på jobbet - att man har en anställning som man kan lita på och som ger möjlighet att starta sitt liv och en lön som ger förutsättningen att skriva hyreskontrakt och människor mat på bordet.

Det handlar alltså inte bara om att få in en fot på arbetsmarknaden, utan det handlar om att stå stadigt kvar på arbetsmarknaden. Ordning och reda, kollektivavtal och anställningstrygghet ska vara grunden för alla anställda på svensk arbetsmarknad.

Herr talman! Etableringen måste gå snabbare. Vi tar stora steg i rätt riktning. För de nyanlända som kom till en kommun 2007 tog det åtta år innan hälften hade jobb. Nu är hälften i jobb efter fem år. Bland nyanlända män som kom 2013 tog det tre år tills hälften var i arbete. Detta betyder inte att vi har lyckats, och det betyder inte alls att vi är nöjda, men det betyder att vi är på rätt väg.

Snabbspår till bristyrken och extratjänster i välfärden för nyanlända och långtidsarbetslösa är åtgärder som spelar roll. Även om vi önskar att det skulle vara betydligt fler som omfattas kan vi i dag se att 12 000 personer har en extratjänst. Det är bra.

Svenska, språkträning och samhällsinformation via studieförbund och folkhögskolor har påskyndat etableringen. Kravet om att delta i den utbildning du behöver för att bli anställningsbar är en viktig del i en snabbare och mer effektiv etablering.

Att koppla etableringsersättningen till ett aktivt deltagande i anvisade åtgärder är rimligt. Kraven på den enskilde är tydliga, men det är också kraven på att det erbjuds möjlighet att komma i utbildning eller åtgärd som leder ut på arbetsmarknaden.

Genom politiken ska vi öppna dörrar. När dörrarna är öppna är det individens ansvar och skyldighet att kliva in.

Utrikes födda kvinnor har ett lågt deltagande på arbetsmarknaden. Det är inte bra. Det är inte bra för kvinnorna, det är inte bra för familjerna och det är inte bra för samhället. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden måste öka. Det handlar inte bara om att alla som kan jobba ska jobba, utan det handlar också om vår demografiska utveckling som ställer stora krav på att alla bidrar.

Mycket återstår att göra när det gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden generellt. Kvinnor jobbar oftare ofrivillig deltid än vad män gör. Fler kvinnor än män har otrygga anställningar. Kvinnors livsinkomst är betydligt lägre än mäns. Arbetet för ett högre deltagande på arbetsmarknaden för kvinnor gäller inte bara utrikes födda, även om utmaningen är än större där.

Många kommuner har snabbspår för att hjälpa fram framtidens välfärdsarbetare. Det finns många bra exempel. Det finns inte bara goda exempel i kommuner och landsting, utan det finns också exempel i industrin, exempelvis när det gäller montering, svets och CNC-personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Att få ett jobb, en egen försörjning, är avgörande för en lyckad integration. Men det handlar som sagt också om en fungerande arbetsmarknad. Det handlar om vår svenska modell.

Vår svenska modell, som har tjänat oss väl, ska omfatta alla, inte bara några. Kollektivavtal, anställningstrygghet och ordning och reda - det är det som är den svenska modellen, precis som att den som kan jobba ska jobba. Vi bidrar var och en efter förmåga och vi betalar efter bärkraft. När vi behöver samhällets insatser sorteras vi inte efter inkomst utan efter behov.

Herr talman! Även om vår debatt har rubriken Integration handlar det här om arbetsmarknadspolitik generellt, om utbildning och om vägar till jobb. Det handlar också om jämställdhet och om vår svenska modell. Vi vill ha ett bättre och mer jämlikt Sverige, inte större klyftor. Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas.

Med det yrkar jag bifall till reservation 10, avslag på övriga reservationer och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 2 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Vi debatterar i dag motionsbetänkandet om integration, som är en av Sveriges absolut största utmaningar, kanske den största utmaningen här och nu.

Det största problemet vi har med integrationen i dag är att det tar i genomsnitt åtta år innan hälften av de nyanlända har någon form av sysselsättning. Vi hörde något annat från talarstolen nyss.

I mitt anförande tänker jag inte ta upp alla delar i betänkandet, men jag tänker ta upp några saker. Vi har hört regeringen slå sig för bröstet, vilket också framkommer i betänkandet, och tala om hur bra det går för Sverige. Ja, det gör det. Vi är nämligen inne i en högkonjunktur. Något annat vore konstigt.

Det allvarliga är att det inte går bra för alla. Den del av arbetskraften som står längst från arbetsmarknaden går det inte bra för, trots högkonjunktur. Och sedan i höstas ser vi något så allvarligt som att sysselsättningsgraden bland utrikes födda går ned. Det är allvarligt.

Det tar som sagt fortfarande orimligt lång tid för nyanlända att komma in i sysselsättning. Integrationen har fungerat alldeles för dåligt under lång tid, och arbetsmarknaden blir alltmer tudelad. Regeringen slår sig för bröstet, och i betänkandet skriver man att deras politik har gett resultat. Jag ser det inte på det sättet. Det är lite anmärkningsvärt att påstå det med tanke på de här resultaten.

Regeringen har genomfört beredskapsjobb och extratjänster. Vi hörde nyss om extratjänsterna, och beredskapsjobben har diskuterats många gånger här i kammaren. De blev en flopp. Det blev inte så många jobb som det utlovades. Enligt Statskontorets beräkningar går dessutom mer än hälften av de jobben till personer med eftergymnasial utbildning, och ca 30 procent går till dem som har gymnasieutbildning. Det blir inte många procent kvar.

Sedan har vi extratjänster, som nu har ökat. Men de har länge varit få, och de har inte heller gått till dem som står absolut längst bort från arbetsmarknaden utan till dem som har gymnasieutbildning. Detta sker alltså i en högkonjunktur där arbetsmarknaden skriker efter folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Integrationen har fungerat dåligt under lång tid. Vi kan inte fortsätta på det sättet. Då krävs det kraftfulla reformer. Vi har inte sett några strukturella reformer från regeringen. Jag är orolig för vad som kommer att hända när vi kommer in i en lågkonjunktur.

Jag tror att kraften för att göra något bra med sitt liv, att göra rätt för sig och att skaffa ett jobb finns hos alla. Men Sverige är ingen kravlös gemenskap. Då måste vi se till att de rätta förutsättningarna finns.

Inom ramen för integrationen behöver vi ställa betydligt tydligare krav på den som kommer till Sverige för att bygga sig ett liv här. Det nya regelverket inom etableringen som började gälla vid årsskiftet är bra. Det är bra att det ställs tydligare krav på individen, men det är inte tillräckligt.

Alliansen anser att aktivitetskraven bör öka ytterligare under etableringstiden, och vi ser att det behövs ännu fler åtgärder. Kopplingen mellan deltagande i insatser och rätten till ersättning behöver stärkas, och utskottet har också kommit med ett tillkännagivande om det till regeringen.

Problemet med integrationen är som sagt att det tar för lång tid innan nyanlända kommer i sysselsättning. Alliansen anser att insatserna måste komma tidigt under asyltiden - där är vi tydligen överens med regeringen - och att kompetenskartläggningen ska ske i direkt anslutning till att man kommer till Sverige och söker asyl.

Herr talman! Vi moderater anser att det behöver införas en integrationsplikt. Det innefattar utbildningskrav, krav på språkutbildning, samhällsorientering med ett test, individuell plan i sfi med mera, för att man ska kunna erhålla uppehållstillstånd.

Integration är mer än bara ett jobb. Vi måste också prata om värderingar. Regeringen borde bland annat ha sett till att det finns ett lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial till nyanlända om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet mellan könen i Sverige med mera.

Sedan etableringsreformen infördes i december 2010 har det skett en del förbättringar runt om i Sverige. Men det ser lite olika ut, och i vissa kommuner fungerar det inte. Vi vet också att Arbetsförmedlingen, som är den myndighet som har ansvaret för etableringen, inte fungerar. Vi tror att för de kommuner som skulle vilja ta över ansvaret för integrationen av nyanlända skulle det vara en bra väg att gå.

Regeringspartierna vill fortsätta avvakta utredningar och Arbetsförmedlingens förändringsresa. Men det har vi gjort alltför länge. Jag tror dessutom att det är dags att avveckla Arbetsförmedlingen, och i varje fall låta de kommuner som vill ta det här ansvaret få göra det.

Vi måste göra det enklare att komma in på arbetsmarknaden, och det krävs en bredd av reformer för att på allvar förbättra integrationen. Moderaterna vill förbättra drivkrafterna till arbete, vi vill införa särskilda lärlingsjobb och vi vill ersätta Arbetsförmedlingen med en ny organisation. Vi vill att arbete ska löna sig. Men vi har en regering som har gjort det mindre lönsamt att arbeta.

I måndags presenterades den överenskommelse som parterna och regeringen har träffat om etableringsanställningar. Jag välkomnar att parterna har träffat den här överenskommelsen och har konstaterat att en ny anställningsform behövs. Men det finns brister, bland annat att staten ska betala 10 000 kronor till varje individ som har denna anställning, alltså betala för att personen ska gå till jobbet. Det är inte rätt väg att gå. Dessutom gäller förslaget bara företag med kollektivavtal. Det är jag kritisk till. Det borde gälla alla företag i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är bra att parterna har tagit tag i detta. Vi måste göra det enklare och billigare att anställa denna grupp som står långt från arbetsmarknaden. Alliansen har ett förslag: inträdesjobb. Vårt förslag är fortfarande bättre. Det skulle gälla nyanlända samt unga upp till 23 år utan gymnasieexamen och skulle möjliggöra anställning med en kraftigt sänkt lönekostnad för alla företag i Sverige. Inträdesanställning skulle göra det möjligt att lära sig jobbet på jobbet.

Herr talman! Jag avslutar med att säga att jag uppfattar det som regeringspartierna skriver i detta betänkande som att de till stor del håller med om våra och Alliansens förslag, men de uttrycker det som att de avvaktar en utredning eller väntar på beredning av en utredning. Det är synd. Det är inte tillräckligt.

Som jag sa inledningsvis har vi problem med integrationen här och nu. Det ska inte ta åtta år innan hälften av de nyanlända kommer i sysselsättning. Vi måste också komma till rätta med det utanförskap som i synnerhet utrikes födda kvinnor befinner sig i. Vi måste bryta trenden att sysselsättningsgraden bland utrikes födda går ned. Det skulle vi ha gjort under högkonjunkturen. För att vi ska klara detta i lågkonjunktur hade allt detta behövts göras redan nu.

Herr talman! Jag och Moderaterna står såklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1 och 3. Jag yrkar också bifall till utskottets förslag i punkt 5.

(Applåder)

Anf. 3 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Jessika Roswall och jag kanske inte kan vara överens om allt. Men jag tycker att det är rimligt att man håller sig någorlunda till den verklighet och den statistik vi har.

Jessika Roswall säger att det tar åtta år innan hälften av de här människorna är i arbete. Det gällde när den moderatledda regeringen styrde. Men det har förändrats. Det finns siffror som visar på det, och jag sa det i mitt anförande. Jag kan för tydlighetens skull säga det igen: Nu har hälften jobb efter fem år. För nyanlända män som kom 2013 tog det tre år innan hälften var i arbete. Jag sa redan då, och jag kan säga det igen, att vi inte är nöjda. Men det är verkligen ett steg i rätt riktning.

Jag vet inte hur fort Jessika Roswall tänker att man skulle kunna vända statistiken. Det här är ett problem som vi har levt med både under den borgerliga regeringen och under den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Jag skulle vilja prata med Jessika Roswall om en annan sak, nämligen integrationsplikt. Vad tänker Moderaterna när de säger integrationsplikt? Ska vi skicka ut något meddelande med värderingarna i något material, kanske i pappersform?

Jag tänker att vi kanske skulle ta fram ett informationsmaterial om den svenska modellen och dela med oss av det. Det skulle vara bra för svenska politiker att se vilken modell vi har på svensk arbetsmarknad. Det är en modell som har tjänat oss väl. Vi skulle kunna bidra med det informationsmaterialet, Jessika Roswall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

När det gäller etableringsjobb och att det bara ska gälla företag med kollektivavtal kan jag göra en jämförelse med handbollen; jag kommer ju från en del av Sverige där det spelas mycket handboll. Vi skulle aldrig släppa in ett lag i serien som inte följde spelreglerna. När vi satsar statens pengar är det väl rimligt att de går till företag som följer spelreglerna på svensk arbetsmarknad, som betalar sjyst lön och som har sjysta anställningsvillkor? Jag tycker att det är högst rimligt att vi inte slösar bort skattemedel på något annat.

(Applåder)

Anf. 4 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag börjar med siffrorna. Jag läste siffrorna från SCB så sent som i går. Möjligtvis menar Annelie Karlsson att det har blivit bättre när det gäller nästan hälften. Men faktum är att hälften betyder mer än 50 procent, och då tar det åtta år innan hälften har sysselsättning.

När det gäller integrationsplikt innefattar det, som jag sa, utbildningskrav, krav på språkutbildning, samhällsorientering med test, individuell plan på sfi med mera. Jag tycker att det är viktigt att detta tas med i integrationen. Det finns forskning som visar att det har betydelse för att man ska kunna integreras i samhället på ett bättre sätt.

Sedan var det etableringsjobben. Här måste jag ställa en motfråga: Tycker Socialdemokraterna att det är rimligt med ett direktbidrag på 10 000 kronor till individen? Jag kan inte se det.

Jag måste också ställa en fråga om att följa spelreglerna. Är det så att Annelie Karlsson menar att alla de företag, många småföretag, som inte har kollektivavtal inte följer reglerna på svensk arbetsmarknad?

Anf. 5 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Jag börjar med det avslutande. När företag på arbetsmarknaden är utan kollektivavtal men ändå följer dem har jag aldrig förstått varför man inte kan teckna ett kollektivavtal, om det är nyckeln till att få del av de stöd som finns. Jag förstår inte varför man inte kan teckna kollektivavtal om man säger att man ändå följer dem.

Kollektivavtal är garanten för att de som jobbar får avtalsenlig lön och hela försäkringspaketet. Behovet av kollektivavtal på svensk arbetsmarknad är stort. Det är många som inte omfattas av det i dag.

Det finns problem på arbetsmarknaden. Många människor jobbar deltid ofrivilligt. Många sover med mobilen vid huvudkudden och väntar på att den ska plinga så att man ska få jobb i kanske en eller två dagar.

Det är många som inte vet om de kommer att kunna betala hyran nästa eller nästnästa månad. Den ordningen på svensk arbetsmarknad bekymrar väldigt många. Jag funderar över om Moderaterna inte ser det problemet. I ivern att företag inte ska behöva följa kollektivavtal och inte ha ordning och reda bortser man från människor som drabbas av den politik som Jessika Roswall och hennes partivänner står för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Man missar helt poängen med den ordning och reda som innebär att människor blir trygga och kan starta sina liv. Gå ut och möt människor som jobbar under de villkoren! Jag kommer från handeln. Där är det fullt av människor med lösa anställningar. Nu vill ni bidra till att det ska bli fler som jobbar med otrygga anställningar. Att följa kollektivavtal och att se att företag tecknar sådana, det är ordning och reda. Det är den bästa integrationen på svensk arbetsmarknad. Det är då människor kan starta sina liv.

(Applåder)

Anf. 6 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Den här debatten och betänkandet handlar om integration. Jag hörde av Annelie Karlssons anförande att hon ville ha en bredare arbetsmarknadspolitisk debatt. Jag tycker inte att det är rätt sätt.

Men jag skulle vilja tolka det så här, vilket också var en av mina poänger: Socialdemokraterna vill inte prata om det problem som vi har, det vill säga integrationen. I stället försöker man att lägga mig saker till last som jag inte står för. Det är klart att jag värnar den svenska modellen. Jag är för allmän trygghet på arbetsmarknaden precis som du är.

Att inte våga prata om integrationsutmaningarna utan i stället prata om svensk handel tycker jag är fel.

(Applåder)

Anf. 7 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag kommer att inleda där det senaste replikskiftet avslutades genom att konstatera att det här faktiskt är en integrationsdebatt. Varje gång vi har den här integrationsdebatten - en gång om året - känns det lite grann som att jag står i min egen lilla bubbla. Det tror jag att alla kan hålla med om, även om man tycker olika saker.

Varje gång brukar jag påpeka att det största problemet som jag ser med övriga partiers hållning är att man behandlar integrationsfrågan som om det enskilt är en jobbfråga. Det hörde vi också tydligt i de två tidigare anförandena som har hållits från talarstolen.

Socialdemokraterna sa explicit: Jobben, lite utbildning, lite jämställdhet kopplat till jobben är vad integrationen handlar om.

Moderaterna sa också lite explicit att den största utmaningen är den tid som det tar att komma i arbete.

Personligen skulle jag kanske placera integrationsbetänkandet i ett annat utskott. För mig handlar integration om att vi har ett samhälle som håller samman, en gemenskap där varje person som är medborgare i vårt land känner att man är just det: Man är en del av en större gemenskap.

Det handlar också om att de som är här tillfälligt känner att de är välkomna in i samhället och att de fungerar och hittar sin plats.

Men det handlar inte bara om arbete. Så länge som man har fokus där kommer vi att misslyckas. Det finns ett otal exempel på personer som förvisso har sysselsättning eller arbete men som inte på något sätt identifierar sig med vårt land eller känner att de är välkomna hit och har hittat sin plats. De befinner sig här därför att det är här som de har hamnat, men de trivs inte och ser inte Sverige som sitt hemland.

För mig handlar integration om att väva samman våra medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Arbete är givetvis en del i tryggheten när man känner att man har hittat sin plats i samhället, att man har en meningsfull sysselsättning och att man bidrar till samhället och kan försörja sig själv. Att man kan försörja sig själv är också intressanta nyckelord.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna har talat om den tid som det tar för hälften att komma i arbete. Statistiken brukar visa att man har ett jobb att gå till någon eller några gånger i veckan, men det är ju inte kopplat till att man är självförsörjande och känner att man har en trygg plats i samhället, tyvärr.

Vi har hört Socialdemokraterna hylla den senaste överenskommelsen om etableringsjobb, och vi har hört Moderaterna kritisera det faktum att en stor del av detta bygger på att staten ska bekosta en större andel av anställningarna. Det är bra och trevligt att höra från allianshåll att man tar avstånd från den sortens subventionerade anställningar som riktar sig till vissa grupper men inte till andra. Det är något som vi har framfört under lång tid.

Vi vill också göra satsningar som på ytan kan verka liknande. Vi har under lång tid talat om lärlingsanställningar, men där är ju nyckeln att utbildningen ska rikta sig till alla som saknar avslutad gymnasieexamen utan koppling till huruvida man nyligen har kommit till landet eller inte och hur länge man har varit arbetslös eller inte. Detta ser vi som en utbildningssatsning, som en väg in på arbetsmarknaden.

Det är så här man måste tänka om man vill ha ett samhälle som håller samman. Våra integrationssatsningar är utspridda över alla utskott. Det handlar om en helhetspolitik för att skapa bättre förutsättningar, bättre infrastruktur som väver samman land och stad, bättre möjligheter att arbeta, resa och få närservice var man än bor. Det handlar om kultursatsningar som välkomnar personer in i samhället, som visar att man är välkommen och som visar hur vi lever. Det spelar ingen roll var du kommer ifrån, men vi vill gärna att du blir en av oss.

Det handlar såklart om arbetsmarknadspolitik men på en allmän nivå för att på nytt bygga upp ett starkt Sverige.

Herr talman! Jag kommer inte att orda alltför mycket om det här betänkandet. Som vanligt består merparten av våra ställningstaganden helt enkelt av att vi säger nej till den sortens förslag som övriga partier har lagt fram. Sådana förslag kan aldrig verka integrerande då de till sin grund är segregerande. De bygger på olika syn på grupper i vårt samhälle.

Jag kan dock notera att det finns en punkt, punkt 5, där i det här fallet oppositionen - regeringen och Vänsterpartiet - har en reservation där vi har stöttat ett förslag från Alliansen, men det är inte ett förslag som vi egentligen stöder fullt ut. Det handlar om ersättningar och krav under etableringstiden. Vi har ett särskilt yttrande där vi motiverar varför vi har valt att stödja Alliansens förslag som i praktiken går ut på att man ska skärpa kraven på att delta i aktiviteter, annars kan det bli en ännu mer sänkt etableringsersättning.

Det är nog vida känt att vi från Sverigedemokraterna tycker hela satsningen är dålig. Den fungerar inte, den ställer grupp mot grupp och den skapar en konstig ordning. Men vi har ändå valt att stödja ett förslag som åtminstone lite minskar de ersättningar som skattemedel slösas på i det här fallet.

Jag vill också säga några ord om vår reservation 5, som jag för övrigt yrkar bifall till. Vi har ytterligare en reservation som jag givetvis står bakom, men jag väljer att inte yrka bifall till den för att vinna tid vid voteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Reservation 5 handlar om mottagande av och bosättning för nyanlända invandrare. Det är känt att sedan ett par år har regeringen med stöd från vissa andra partier infört en tvingande bosättningslag som gör att alla kommuner, oavsett om de bedömer sig ha kapacitet att ta emot nyanlända personer eller inte, ska ta emot nyanlända asylsökande. Det är för vår del inte en rimlig hållning. För det första är det ju kommunerna själva, alltså längre ned på kommunnivå, som vet vilka förutsättningar de har. För det andra kommer tvång aldrig att vara en bra grund för att skapa ett välkomnande och bygga mänskliga relationer.

En person som vet att den inte är i en viss kommun för att man där vill ta emot personen i fråga utan för att staten har tvingat kommunen att ta emot en kommer inte att känna sig särskilt välkommen. Medborgare i en sådan kommun som känner att det inte finns bostäder, skola eller möjligheter att ge detta och berättar om det men ändå har ålagts ett sådant åtagande kommer att finna det svårt att känna förtroende för systemet. Det är ingen bra grund för att integrera personer i ett samhälle.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 5 och lyfter fram behovet av ett omtänk på riktigt när det gäller integrationspolitiken.

(Applåder)

Anf. 8 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 2 och 3 i betänkandet. Den ena är från Centerpartiet och den andra är alliansgemensam.

Vi diskuterar integration. För att lyckas med integrationen är jobben nyckeln, anser Centerpartiet. De är en viktig pusselbit för att klara integrationen. Jag återkommer med andra bitar senare.

Sverige befinner sig just nu i en högkonjunktur. Trots detta växer inte jobben till i den utsträckning som man skulle önska så att de kan komma alla människor till del. När regeringen talar om de fina siffrorna och att fler jobb växer till är det många människor - tusentals - som inte känner igen sig i den beskrivningen. För många handlar vardagen om att få pengarna att räcka till, att brottas med tankar om att vara behövd och att inte få vara med och bidra.

I år kommer närmare 300 000 människor att vara arbetslösa och i en utsatt ställning. I detta ingår flera grupper, bland annat nyanlända, långtidsarbetslösa och funktionsnedsatta. Att lyckas med jobbfrågan är nyckeln till integrationen. Tryggheten i att ha ett jobb är en bra grund för att komma in i samhället.

Sverige har egentligen ganska goda förutsättningar för en lyckad integration. Vi ser att företag väldigt starkt efterfrågar arbetskraft. Ekonomin är god, men vi lyckas tyvärr inte. Under regeringens tid har vi sett att klyvningen av Sverige blivit större. Allt fler människor befinner sig i utsatt ställning. Vi ser också att integrationspolitiken har misslyckats. Det tar alldeles för lång tid för människor att komma i arbete.

Sveriges integrationspolitik har tyvärr en del djupa brister. För att dessa problem inte ska fördjupas behövs kraftfulla åtgärder och reformer. Reformer på arbetsmarknaden behövs särskilt när det gäller de människor som inte har någon längre utbildningsbakgrund så att de får en väg in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag måste utgå från perspektivet att tro att man verkligen kan klara av denna utmaning. Vi måste ha en optimistisk syn på vår förmåga att få in människor i arbete. Alla människor kan bidra, oavsett bakgrund och oavsett om man är född i Sverige eller kommer från något annat land.

För att fler nyanlända ska komma i arbete krävs att de från första dagen då de kommer till Sverige uppmuntras till att komma in på arbetsmarknaden. Det krävs en mer funktionell arbetsmarknad, det behövs bättre sätt att komma in i samhället och de nyanlända behöver lära sig svenska snabbare.

På arbetsmarknaden finns framför allt tre områden där det krävs reformer. Det första handlar om matchning, det andra om kostnaden att anställa och det tredje om att det måste löna sig att arbeta.

Herr talman! Låt mig börja med att säga något om matchningen. Sverige har en paradoxal situation på arbetsmarknaden med många arbetslösa, samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft. Arbetsförmedlingen behöver göras om i grunden. Vi behöver bättre involvera civilsamhälle och kommuner i etableringsprocessen så att människor snabbare kan komma in på arbetsmarknaden.

Det behövs även kortare utbildningspaket och insatser inom hela utbildningssystemet. Vi vill att människor kompetenskartläggs från första dagen då de kommer till Sverige för att de på så sätt snabbare kan komma i arbete.

Herr talman! Kostnaderna för att anställa behöver sänkas. Vi har hört detta tidigare i debatten, och då kopplades det till de etableringsjobb som presenterades i veckan. Centerpartiet och Alliansen tror i stället på inträdesjobb, som skulle vara en enklare form som företagen kan använda sig av för att sänka kostnaderna och därmed våga ta steget att anställa människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har liten arbetslivserfarenhet eller litet kontaktnät.

Vi behöver nämligen öppna jobbdörren för fler människor. Sverige är sämst i EU när det gäller jobb med låga utbildningskrav. Vi behöver bli bättre här för att fler ska få chans till ett första jobb och kunna komma in. Då måste man också ha med sig mindre företag utan kollektivavtal, vilka tyvärr utesluts när det gäller etableringsjobben.

Herr talman! Det behöver lönar sig bättre att arbeta. Det handlar om att sänka skatterna för första jobbet, framför allt för dem med lägre inkomster och medelinkomster, så att det lönar sig bättre att arbeta. Det handlar också om att skapa en stimulans i försörjningsstödet så att man kan gå från utanförskap och försörjningsstöd till arbete. Centerpartiet har en rad förslag vad gäller att sänka skatter för dem med låga inkomster och medelinkomster och för att skapa jobbstimulans i försörjningsstödet.

Förutsättningarna behöver bli bättre för människor som kommer till Sverige så att de kan starta och driva företag. Det är krångligt för människor som är födda i Sverige att driva företag i dag. Tänk er då situationen då man har ett annat modersmål och ska förstå den svenska byråkratin och de svenska reglerna!

Centerpartiet vill se flera åtgärder här. Det handlar bland annat om att Arbetsförmedlingen - så länge den har ansvar för matchningen - får i uppdrag att informera om möjligheten att driva företag och uppmuntra till detta. Vi vill även se en enklare företagsform, som vi kallar ingångsföretag. För det första företaget, då man har låg omsättning, kapar vi ett antal regler i byråkratin och skatter, så att det blir väldigt enkelt att ta steget att våga bli företagare. Vi ser bland de människor som kommer från andra länder att fler är företagare, vilket man kan förstå med tanke på den drivkraft som har gjort att de har flytt eller flyttat från ett annat land och sökt sig till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Flera andra delar är viktiga att lyfta fram när vi diskuterar integration. Även om jobben är nyckeln till en lyckad integration behövs fler delar. En fråga jag vill ta upp handlar om språket. När man kommer till Sverige ska man tidigt få lära sig språket för att på så vis lättare kunna komma in i samhället.

Det handlar också om att förbättra sfi-undervisningen, som tyvärr fungerar ganska dåligt på sina håll runt om i landet. Vi vill ha en resultatinriktad sfi-peng med fokus på att skapa möjlighet för personer att kunna välja utbildare. Den ska dessutom vara resultatbaserad så att vi får mer pang för pengarna. Vi måste också se till att stärka möjligheten för yrkesutbildningar som kombineras med svenska för invandrare.

Det måste bli lättare att komma in i det svenska samhället, och då behöver man veta mer hur Sverige fungerar. Därför har vi en skrivning i betänkandet där vi säger att vi tycker att det ska finnas en samhällsorienterad grundutbildning för nyanlända direkt när de kommer till Sverige. Den ska börja tidigt, redan i asylprocessen, och ska dessutom vara obligatorisk och kopplad till ersättningar.

Herr talman! Låt mig avsluta med att säga något om en viktig del av integrationen, nämligen civilsamhällets roll. Alla föreningar och frivilligorganisationer som har gjort fantastiska insatser är en förutsättning för människor att komma in i det svenska samhället. Det handlar om idrottsföreningar och möjligheten att genom dem komma in i samhället. Det handlar om frivilligorganisationer, som vi skriver om i betänkandet. Med deras hjälp kan vi skapa bättre förutsättningar för människor att på ett helt annat sätt integreras i Sverige.

Det är oerhört viktigt att få integrationen att lyckas. Vi har en stor utmaning framför oss, men den är möjlig att ta sig an. Det allra viktigaste är jobben. Vi måste få människor att kunna gå från utanförskap till innanförskap, från bidrag till arbete. För detta krävs en rad reformer på arbetsmarknadsområdet, men även inom andra områden. På så vis kan vi klara integrationsutmaningen, och då kan vi även få fler människor att känna den värme som finns i att ha kollegor, ett jobb och en egen försörjning.

(Applåder)

Anf. 9 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag tackar för anförandet - det var som alltid intressant att lyssna, Fredrik Christensson. Jag ska inte "ta kriget" om jobb eller annat. Däremot har jag en fråga. Jag skulle också gärna ha velat få svar på den från Moderaterna, men dem får jag inte ta replik på.

Frågan föranleds av att både ni i Centerpartiet och Moderaterna har talat om att man ska ha utbildningar redan under asyltiden. Jag kan förvisso förstå hur ni tänker - det har tidigare tagit väldigt lång tid innan man fått uppehållstillstånd. Det är lång tid som är svår att ta igen. Men samtidigt är det för mig ganska märkligt att satsa stora resurser på att lära personer om det svenska samhället och utbilda dem i vårt språk innan det ens är klart om de kommer att stanna i landet eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag vill gärna höra hur ni ser på den diskussionen. Vore det inte bättre att se över handläggningstiderna ytterligare och kanske satsa mer resurser på snabbare bedömningar? Ännu bättre vore förenklade asylregler som tydliggör att man inte ska söka asyl i Sverige när det inte är krig i våra närområden.

Men oavsett detta: Vore det inte bättre att satsa resurser på att först få ett avgörande av huruvida en person ska stanna i landet eller inte och sedan börja arbetet med att satsa på utbildning, språkundervisning och så vidare? Eller menar ni bara att det ska finnas material tillgängligt på asylboendena? Det är ju något helt annat att det kan finnas självstudiematerial. Jag förutsätter att den som kommer hit inte vill gå sysslolös utan kan ta sig an uppgifter. Men att satsa aktiva resurser innan man ens vet vad det leder till i slutändan - är inte det slöseri med skattemedel?

Anf. 10 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag delar uppfattningen att det gäller att ha en snabb handläggningsprocess. Där finns det ingen skillnad. Framför allt under de senaste åren har det tagit alldeles för lång tid för människor att få reda på om de ska få stanna i Sverige eller inte. Det behöver verkligen satsas resurser på att skapa förutsättningar för en snabbare handläggningstid.

Men det vi också kan se utifrån den situation som har rått de senaste åren är ett antal brister i asylmottagandet. Vi har haft ett system som i någon mån har varit passiviserande för människor. Man har fått sitta och vänta på sin handläggning och beskedet om huruvida man får stanna eller inte. Jag uppfattar det som att det vore bra om människor under den tiden fick bra förutsättningar att lära sig språket och få kunskaper om det svenska samhället. Det skulle underlätta integrationen i det senare skedet, och man slipper vara passiviserad under en längre tid i avvaktan på beslut. Om människorna inte skulle få stanna får de dock med sig kunskaper som kan vara nyttiga och skapa förutsättningar i andra fall. Under migrationssituationen under 2015 och framåt har civilsamhället tagit ett stort ansvar för att möjliggöra bland annat språkundervisning men också samhällsorienterande utbildningar.

Anf. 11 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har ingenting emot om frivilligorganisationer vill utbilda extra eller, som sagt, om det finns kursmaterial tillgängligt och så vidare. Det jag däremot har någonting emot är att man både ger falska förhoppningar och aktivt använder resurser för att satsa på att utbilda personer om vårt samhälle och i vårt språk innan det är klart att det är här de ska ha sitt fortsatta liv, framför allt när vi vet att det är många som förväntas få avslag även med nuvarande regler.

Det är många som har missbrukat systemet och kanske inte alls borde ha sökt sig hit. Är det då rimligt att vi spenderar resurser på att ge dem den utbildningen? Det tycker inte jag. Jag tycker att det är rimligt att man avvaktar när det gäller den sortens satsningar. När någon har fått uppehållstillstånd klargör man vad personen förväntas lära sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Därför ställer vi också krav på exempelvis samhällskunskap och språkkunskaper när det gäller att få medborgarskap. Under den tid man stannar här och lever här ska man givetvis kunna lära sig saker. Vill man sedan bli medborgare är det en självklarhet att man ska kunna sådant. Det kan för övrigt Fredrik få ta med sig hem till sina partikamrater i socialförsäkringsutskottet. Ni är det enda parti av dem som sitter till höger i kammaren som inte ställer någon form av språkkrav för medborgarskap.

Jag tycker att det är oerhört intressant: Är det verkligen rimligt att man avsätter resurser för att utbilda personer innan de har fått en bedömning av om de har skäl att vara i vårt land eller inte och av om de har följt lagstiftningen eller inte?

Anf. 12 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag kan börja med att lyfta fram vår reservation, där det tydligt framgår att vi ställer motkrav när det handlar om utbildningarna under asylprocessen: Det ska finnas möjlighet att dra in dagersättningen för de personer som inte medverkar eller inte genomför utbildningen.

Men jag tror att det här är viktigt för hela integrationen. Vi ser tyvärr i dag att det tar alldeles för lång tid. Det fördes en statistikdiskussion tidigare. Vi räknar hur lång tid det tar att få arbete från det att man fått uppehållstillstånd. Tyvärr har det gått alldeles för lång tid i avvaktan för många människor. Det finns möjlighet att skapa bättre förutsättningar för människor att få kunskap om samhället och bättre språkmöjligheter. Vi har lyft fram det här med att ha praktikplatser och så vidare även under asyltiden. Det är något som även Mottagandeutredningen och Arbetsförmedlingen kollar på just nu. Om man skulle hamna i situationen att man får ett arbete under den tiden ska man ha möjlighet att göra ett spårbyte för att kunna stanna. Då är man med och bidrar i samhället.

Jag tror att det är viktigt att ha detta tidigt. Jag tycker att vi kan dra lärdomar av det som har skett. Människor ska inte passiviseras när de kommer hit. Självklart ska vi ha en snabb och rättssäker process för att ge människor besked om huruvida de får stanna eller inte. Men under den tid de avvaktar besked tror jag att det är viktigt, både för individerna och för samhället, att ge möjlighet till både språkundervisning och samhällsorientering.

Anf. 13 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Fredrik Christensson pratar om att det behövs reformer. Ja, exakt! Det är därför vi gör gigantiska utbildningssatsningar. Det är därför vi satsar på språkträning och samhällskunskap från dag ett. Det är därför vi har extratjänster. Det är därför vi har yrkes-sfi. Det är därför vi har snabbspår. Det är därför parterna är överens om etableringsjobb. Det är fullt av reformer. Det kommer att ta tid innan allting faller på plats, men det råder inte brist på reformer.

Däremot förstår jag, herr talman, att Fredrik Christensson inte gillar de subventioner som parterna är överens om. Att man inte accepterar parternas överenskommelse som en god idé är märkligt, men jag gissar att det beror på att det är fråga om subventioner. Det är bättre att sänka löner generellt, om man nu skulle ta sig friheten att tolka hur Centern ser på svensk arbetsmarknad. De enda subventioner som fungerar i Centerpartiets och Fredrik Christenssons värld är sådana som RUT och ROT. Det är en bra satsning. Det är subventioner som går hem. Man kan nästan ana att det finns en poäng i det, eftersom dessa subventioner i synnerhet gynnar andra grupper än dem som står långt från arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är framför allt en fråga jag vill ställa till dig, Fredrik Christensson. Du säger att sänkta skatter kommer att stimulera människor. Men då tycker jag att du är svaret skyldig. Ni sänker skatter. Vad svarar du undersköterskorna i hemtjänsten runt om i landet när de ska bli några färre? Om man sänker skatten kommer ju välfärden att förändras. Sjukvårdens behov är gigantiska, inte minst hemma i Skåne. Jag tycker att du ska svara de anställda och även dem som behöver skånsk sjukvård, Fredrik Christensson. Du har också ett eget landsting att svara om. Vad är det vi ska dra ned på? Sänker vi skatter måste vi dra ned på välfärden. Vilken välfärd är för bra? Vilken välfärd ska vi försämra i det här landet? Om vi ska sänka skatter måste vi också svara på var vi ska ta pengarna.

Anf. 14 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag svarar gärna de undersköterskorna med beskedet att de kommer att få mer pengar i plånboken och därmed få incitament att arbeta mer samt att fler människor kommer att vilja bli undersköterskor, sjuksköterskor och så vidare och ta steget från utanförskap till arbete.

Nu handlar det om arbetsmarknaden, men vi kan konstatera att vi under Alliansens tid lyckades sänka skatterna samtidigt som det blev mer pengar till välfärden. Det finns en rad andra områden där vi kan se behov av att höja skatter, till exempel miljön, men det gäller inte just arbete. Det måste löna sig att arbeta i Sverige. Tyvärr höjer regeringen skatter, vilket gör att det blir mindre lönsamt för människor att arbeta. Vi ser att det som behövs är det precis motsatta.

Annelie Karlsson lyfter fram olika reformer. Ett antal av reformerna är väldigt bra. Andra är behjärtansvärda. Men det är inte fråga om några strukturella reformer som gör reell skillnad på arbetsmarknaden. Vi har ett gigantiskt problem med matchningen. Vi har ett stort problem med att vi har alldeles för få jobb med lägre utbildningskrav. Vi har en struktur med väldigt höga ingångslöner som gör att företag inte vågar anställa de människor som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Det är där vi behöver reformer. Men där har Socialdemokraterna tyvärr inte presenterat ett enda förslag som skulle göra reell skillnad på svensk arbetsmarknad.

Anf. 15 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Jag förstår detta med att det ger mer pengar i plånboken för undersköterskan. Men jag tror att undersköterskorna är smartare än så. De förstår att ingen kan betala deras lön även om de skulle kunna jobba mer eller få incitament att jobba mer. Vem ska betala lönen om skatteintäkterna minskar?

Det är med skattepengar vi betalar undersköterskornas löner. För att de ska bli fler måste det innebära att vi betalar skatt. Det finns inget annat sätt att pröjsa för det. Det tror jag att varenda undersköterska vet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag talade om handelsanställda i mitt tidigare inlägg. Det är samma sak där. Jag träffade 90 handelsanställda i går i Viskadalen. Det var ingen av dem som efterfrågade lägre skatt.

De efterfrågade bättre tillgång till svensk sjukvård. De efterfrågade bättre resurser till skolan så att de kunde lämna sina barn där och känna sig trygga med att det fungerade. De efterfrågade att omsorgen skulle fungera för gamla föräldrar.

De efterfrågar mer välfärd, inte mindre. Sänker vi skatterna blir det mindre välfärd. Det är väldigt enkel matematik. Det är inte någon raketforskning. Det måste vi kunna förklara för väljarna. Det tycker jag att Fredrik Christensson är skyldig väljarna.

Om vi ska sänka skatten: Vilken välfärd är det för mycket av i dag? Vilken välfärd ska vi dra ned på? Ska vi sänka barnbidragen? Ska vi dra ned på kostnaderna för svensk sjukvård? Jag tror att varenda väljare tycker att vi behöver öka välfärden. Vi behöver bättre generell välfärd.

Min familj har vid flera tillfällen varit väldigt tacksamma för att den svenska sjukvården har stått där och väntat på oss när vi behövde den. Ingen av de gångerna har vi vetat att vi skulle komma att behöva den. Men när den väl behövs är man oändligt tacksam för att den finns där.

Det riskerar vi med att snacka skattesänkningar i stället för en välfärd som fungerar. Jag tror Fredrik Christensson bör fundera ett varv till på den tanken.

(Applåder)

Anf. 16 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Det här visar ganska tydligt skillnaden i ekonomisk politik mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna. I Socialdemokraternas Sverige vill man höja skatterna och därmed också få färre att arbeta så att färre ska betala mer för att få mer pengar till välfärden.

Vi har en annan syn. Vi vill att fler människor ska arbeta. Om fler människor är med och bidrar behöver inte skattebördan vara lika stor för alla människor. Därför behövs det lägre skatter för människor med låg inkomst och medelinkomst så att fler tar steget och arbetar. Det är därför det behövs en jobbstimulans i försörjningsstödet så att fler tar chansen att arbeta.

Det är på det sättet vi får fler människor som betalar skatt. Om vi får fler människor som betalar skatt får vi också mer resurser till välfärden att satsa på att till exempel korta de vårdköer som har växt under Socialdemokraternas tid. Det är viktigt. Det är därför som vi driver på jobbfrågan när det handlar om integrationen. Det behövs lägre skatter för jobb och företagande. Jag har pekat på jobben. Det är på samma sätt med företagande.

Ska vi få fler människor att arbeta och vara med och bidra behövs reformer för att sänka skatterna för företag så att de kan anställa de människor som står längst från arbetsmarknaden. Det är på det sättet vi får mer resurser till välfärden.

(Applåder)

Anf. 17 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Integration, eller inkludering, handlar om att vi alla svenskfödda eller inflyttade ges förutsättningar och rättigheter att ha samma levnadsstandard och livschanser. Det handlar om att frigöra människors framtid från den bakgrund de har så att de därmed får friheten till ett liv på lika villkor och möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Att ha ett jobb och en inkomst är ofta avgörande för att en nyanländ ska få en levnadsstandard i nivå med den som en infödd person i samma ålder har. Men integration är samtidigt så mycket mer än jobb. Integration handlar också om boendestandard, hälsa och livslängd, och om jämlika möjligheter att erbjuda sina barn bra uppväxtvillkor och bra chanser i livet.

När man diskuterar integration behöver man skilja på vad Arena Idé brukar kalla den stora integrationspolitiken och den lilla integrationspolitiken. Även om Sverige både kan och bör bli ännu bättre på att skapa lika levnadsstandard och livschanser för nyinflyttade som för dem som är födda här är Sverige ändå ett land som med många mått mätt har varit framgångsrikt på att integrera inflyttade.

Som flera migrationsforskare visat på kan bara en del av den framgången förklaras av insatser som har riktats specifikt mot nyanlända och andra utrikes födda. Riktade insatser, som språkundervisning eller validering, är den lilla integrationspolitiken. Många av de förslag vi debatterar i dag ingår i just den lilla integrationspolitiken.

Men Sveriges framgångsrecept är den stora integrationspolitiken. Den stora integrationspolitiken är den som verkar inkluderande för de flesta i befolkningen, under olika delar av livet. Det handlar alltså om det välfärds- och trygghetssystem som ska skapa förutsättningar under livets alla delar, från barnomsorg och utbildningssystem till hälso- och sjukvård, arbetslöshets- och sjukförsäkring och tillgång till bostad och välfärdstjänster som till exempel bibliotek.

Herr talman! Det går alltså inte att tala om integration utan att tala om den generella välfärden, den stora integrationspolitiken. Mottagandet av människor på flykt ska från asylprocessen till boendet och etableringen i samhället präglas av ett perspektiv där den enskilda människans möjligheter till ett jämlikt och jämställt liv fritt från diskriminering står i centrum.

Det innebär att vi tillsammans skapar ett samhälle som ger alla förutsättningar till lika goda livsvillkor och möjligheter - ett samhälle som står upp för att människor som lever och verkar här ska ha samma rättigheter och möjligheter. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Det är också genom dessa två byggstenar vi skapar den snabbaste och mest effektiva möjligheten för nyanlända människor att komma in i det svenska samhället.

Den utmaning vi nu står inför handlar om att ge de människor som sökt sig till Sverige på flykt undan krig och förtryck goda möjligheter att starta sina nya liv här. Vi kommer att klara den utmaningen också, men hur framgångsrika vi blir beror på de beslut som vi nu fattar.

Nyckeln till framgång för Sverige har aldrig varit lägre löner eller sämre villkor än i andra länder. Vår styrka har varit att investera i samhället och varandra - i utbildning, bostäder, hälsa och jämlikhet. Det är så Sverige utvecklas och växer. Det visar hela vår moderna historia. Tidigare generationer fick bättre utbildning och bättre jobb samtidigt som vi blev fler. Det var möjligt tack vare långsiktigt lönsamma satsningar. Det är en lärdom Sverige måste ta till sig även i dag.

Regeringen har i samarbete med Vänsterpartiet genomfört reformer som underlättar etableringen av nyanlända, även om vi hade velat se fler och större satsningar på både den stora integrationspolitiken i form av en utbyggd och stärkt generell välfärd och bostadsbyggandet och även på den lilla integrationspolitiken i form av till exempel satsningar på svenska från dag ett. För att kunna göra det krävs en omfördelande politik där samhällets rikaste bidrar mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Liksom i många andra OECD-länder klarar sig barn till utlandsfödda sämre än barn med inrikes födda föräldrar även här i Sverige. I Sverige är dessa skillnader mindre än på andra håll, vilket är särskilt anmärkningsvärt med tanke på de utmaningar som deras föräldrar har ställts inför. Många kom som flyktingar jämfört med i andra OECD-länder. Enligt en OECD-rapport om integration och sysselsättning som kom 2016 är det ett tecken på att integrationen varit framgångsrik på längre sikt.

Sverige står inför en omfattande brist på arbetskraft. Antalet barn, unga och äldre ökar rejält de kommande tio åren. Mest ökar antalet personer över 80 år samt ungdomar i gymnasieåldern. Samtidigt ökar de i arbetsför ålder, 20-67 år, betydligt mindre, i snitt med 34 000 personer per år. Av dessa behöver välfärdens verksamheter på kort sikt knappt 20 000 personer.

Enligt SKL kommer drygt 500 000 personer behöva anställas i välfärden från 2013 fram till 2022. Förutom inom förskola och skola är behovet som störst inom den kommunala vården och omsorgen. Det är viktigt att inse att de människor som kommit till Sverige de senaste åren är en viktig resurs i detta. De är här och kan hjälpa oss att bygga landet och vår gemensamma framtid.

Herr talman! Övergången från 17 år till vuxen är ett stort steg med stor betydelse för både livssituation och rättigheter för asylsökande ensamkommande. På 18-årsdagen försvinner rätten till god man, och den unge tvingas flytta från boendet för ensamkommande till ett boende för vuxna. Flytten till nytt boende kan ibland innebära att de hamnar i en annan kommun, i vissa fall långt bort från tidigare bostadsort, vilket innebär att de rycks upp från det sammanhang de skapat och från den plats där de börjat etablera sig.

Det innebär också en risk för att man tvingas lämna den skola man går i och ett ovälkommet avbrott i studierna. Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen fått igenom en satsning för att kommunerna ska få resurser för att kunna låta ensamkommande barn stanna kvar där de bor efter 18årsdagen. Detta är ett viktigt steg, som nog skulle behöva vara mer omfattande och som tyvärr inte används av alla kommuner så som det är tänkt. I ljuset av de rättsosäkra åldersbedömningar och annat vi har sett är detta en viktig fråga.

Vänsterpartiet vill se en mjukare övergång från 17 år till vuxen som gör förändringen lite lättare att hantera. Vi har sådana mjukare övergångar på så många andra områden i vårt samhälle. Hur en sådan lösning skulle kunna se ut bör utredas närmare, med fokus på ensamkommande i åldern 18 till 21 år. En sådan utredning bör exempelvis behandla folkhögskolornas roll, boendeform, möjligheten att använda stödboenden som övergångslösning, hur boenden kan ha mer ändamålsenliga åldersindelningar, en långsiktig placering av ensamkommande och asylsökande samt hur rätten till en kontaktperson kan stärkas när den gode mannens uppdrag upphör.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nr 6.

Anf. 18 Robert Hannah (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 3. För tids vinnande yrkar Liberalerna inte bifall till övriga reservationer, men vi står helhjärtat bakom dem.

Vi liberaler ser hur klyftan växer mellan dem som har försörjning, trygghet och alla chanser i livet och dem som saknar både hopp och möjligheter och som aldrig ges chansen att vara med och bidra. I ofrihetens Sverige växer många barn upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet eller ens kunna tala svenska. Där tappar människor hoppet om att någonsin kunna påverka sin framtid. Där är det ofta kaos i klassrummet, och de stora drömmarna verkar vara reserverade för dem som växer upp i andra stadsdelar.

I ofrihetens Sverige är det inte längre en självklarhet att kunna gå klädd som man vill, att gå ut när man vill eller ens att sätta sig på det kafé på torget som ligger närmast. Där styr kriminella gäng, och religiösa moralpoliser har tagit över gator och torg när rättsstaten inte klarar av att upprätthålla tryggheten eller samhällskontraktet för dessa samhällsmedborgare.

I Liberalernas Sveriges ska inte ens bakgrund få avgöra ens framtid. Det är en ödesfråga för Sverige att vi lyckas överbrygga klyftorna mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda i ett annat land. Det handlar om att hålla ihop vårt land och att ge alla människor framtidstro och frihet. Invandringen har berikat Sverige genom århundraden, och vi vill att det ska fortsätta att vara så. Det är vårt uppdrag att se till att det blir så i verkligheten.

Då måste dock invandring bli mer än bara en resa över gränsen; det krävs också att nya svenskar släpps in i det svenska samhället på riktigt, att man lär sig språket, att man respekterar Sveriges lagar, att man jobbar och att man blir en del av ett Sverige som växer och utvecklas. Det var inte bättre förr.

Vi svenskar måste också i utbyte förändra vår syn på svenskhet. Människor som har sin framtid i det här landet måste kunna ses och behandlas som svenskar av oss som är födda här och tillåtas behålla sin kulturella identitet. Jag själv, till exempel, ser mig som stolt hundra procent svensk och hundra procent assyrier.

Herr talman! Jag vill ta upp fyra områden som vi liberaler kommer att satsa på när Alliansen tar makten i höst för att människor ska kunna lyckas när de kommer till Sverige och för att vi ska kunna hålla ihop detta samhälle.

För det första gäller det jobben. Liberalerna och Alliansen vill satsa på inträdesjobb med lägre lön under en period. Detta ger nyanlända en riktig chans att få in en fot på arbetsmarknaden, och det är särskilt viktigt för de många nyanlända som har låg eller ingen utbildning. Denna utmaning har regeringen absolut inga svar på över huvud taget, och dessa människor är i majoritet.

Det första jobbet i Sverige är det avgörande steget in i det svenska samhället för att bli kvitt bidragsberoende och få egenmakt. Vi skulle kunna spara 37 miljarder på att kvinnor med invandrarbakgrund jobbar lika mycket som kvinnor med svensk bakgrund. Det är 37 miljarder som man kan satsa på välfärden, men det känner visst inte Annelie Karlsson och Socialdemokraterna till. Det är handelsanställda som betalar dessa 37 miljarder i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi i Alliansen vill också att det ska göras en kompentenskartläggning redan från dag ett under asyltiden så att personer som sedan får asyl kan komma i jobb så fort som möjligt. Det är en självklarhet att vi ska göra detta.

För det andra, herr talman, vill vi satsa på det svenska språket. Att kunna svenska är nyckeln till både självständighet och delaktighet i det svenska samhället. Människor som inte kan svenska kan inte ens lyssna på den här debatten. De kan inte ens förstå vilket Sverige vi politiker från åtta olika partier i riksdagen vill ha och vilket land vi vill bygga upp. Det är grundläggande att kunna tala svenska. Jag kräver inte att man ska kunna tala professorssvenska, men man ska kunna lite Icasvenska. Man ska kunna handla mjölk och förstå vad någonting innehåller; det är ganska normalt. Vi vill se tidigare och bättre språkundervisning, och vi vill se krav på att man ska lära sig svenska. Vi vill också ha ett samhällstest för medborgarskap.

Arbetsförmedlingen måste få ställa tydligare krav på individen när det gäller både närvaro och resultat, och Liberalerna anser att det är rimligt att arbete och praktik sätts in som en språkåtgärd om kunskaper i det svenska språket inte uppnås efter sex till åtta månaders studier i svenska. Man kan inte hålla på och sätta människor som aldrig kommer att lära sig språket i en skolbänk och låta dem sitta kvar där. De måste komma in i någon typ av jobbinsats eller praktikinsats så att de lär sig språket på arbetsplatsen. Så var det på 70-talet och 80-talet; man lärde sig språket på jobbet.

Liberalerna och Alliansen får i dag igenom ett tillkännagivande om att stärka aktivitetskraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etableringsersättningen för personer som utan giltigt skäl är frånvarande från etableringsinsatser. Jag förväntar mig att regeringen omgående inför sänkta ersättningar vid frånvaro. Det är helt rimligt att människor som är en del av etableringsinsatser är närvarande. De måste ta detta seriöst. Om de inte gör det ska de inte heller ha samma typ av ersättning.

För det tredje gäller det jämställdhet. Sverige har utvecklats till ett av världens mest jämställda länder. Detta har Liberalerna en stark del i. Vi har alltifrån Selma Lagerlöf till Cecilia Malmström och Birgitta Ohlsson, som har varit kämpar för jämställdhet i det här landet. Jämställdhet ger människor frihet och ökar vårt välstånd. Jämställdheten ska vara självklar för alla flickor och kvinnor - både de som är födda här och de som har flyttat hit.

Vi har i decennier svikit kvinnorna som kommit till Sverige genom att acceptera hedersvåld och passivisering. Vi behöver ta krafttag mot både hedersvåld och patriarkala strukturer. Det betyder för oss liberaler totalstopp för barnäktenskap. Vi ska inte tillåta månggifte, och vi ska ha en lex Fadime, det vill säga en straffskärpningsregel vid brott med hedersmotiv. Om man begår våldsbrott under asyltiden ska man alltid prövas mot utvisning. Det handlar nästan uteslutande om våldsbrott som begås mot kvinnor eller hbtq-personer, och det är nästan uteslutande män som begår dem.

Arbetsförmedlingen och andra svenska myndigheter ska inte heller bidra till att traditionella könsroller vad gäller arbete upprätthålls. I dag är över 30 procent av de kvinnor som är födda utanför Europa arbetslösa, jämfört med 4 procent för kvinnor som är födda i Sverige. Det är handelsanställda, Annelie Karlsson, som betalar detta pris. Det kostar oss 37 miljarder att de här kvinnorna inte arbetar, och dessa pengar skulle kunna gå till välfärden. Det handlar också om att dessa kvinnors frihet begränsas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Efter sju år är bara 39 procent av kvinnorna som har kommit till Sverige i sysselsättning. För männen gäller 59 procent. Det är fullständigt oacceptabelt att det finns sådana skillnader, och dessa skillnader beror till stor del på patriarkala strukturer. Kvinnor och män måste mötas av samma förväntningar och krav på att jobba av svenska myndigheter, och de ska få samma insatser av svenska myndigheter.

Vi måste också fokusera på andra saker av denna typ, till exempel att sfi har blivit en kvinnofälla där man fastnar i åratal. Kvinnorna göms undan i arbetslöshetssiffror. Det kan inte fortsätta att vara på det här sättet. Vi liberaler anser bland annat att kommunerna ska ordna kurser i svenska även för föräldralediga kvinnor, till exempel inom ramen för öppna förskolan. Det skulle göra att många av de här kvinnorna får lära sig språket trots att de har barn.

För det fjärde handlar det om tryggheten i våra förorter. Efter en lång tid med en underbemannad och misskött poliskår ser vi stora revor i den svenska tryggheten. Värst utsatta är förorter och utanförskapsområden där laglösheten breder ut sig och där kriminalitet har blivit en karriärväg för många ungdomar som inte ser någon annan väg.

Min egen uppväxtort Tynnered i Göteborg är numera klassad av polisen som ett socialt utsatt område. Men i ärlighetens namn är det ett socialt eftersatt område, där vi har gett upp. Det syns både vad gäller skolresultat och vad gäller kriminalitet.

Herr talman! Rättsstaten måste återupprättas, och vi ska säkra samhällskontraktet igen i Tynnered och i andra utsatta områden. För att göra det måste poliserna bli fler, och de bästa lärarna ska arbeta i dessa områden. Konsekvenserna måste bli tydliga för ungdomar som begår brott. Det ska kosta att begå brott.

Herr talman! Genom Sveriges öppenhet mot omvärlden har vi fått in nya idéer och tankar och människor som har hjälpt till att bygga Sverige starkt. Det gäller bland andra min egen familj.

I vårt skyddade hörn av världen har vi skapat en stabil demokrati med åsiktsfrihet, religionsfrihet, jämställdhet och ett starkt skydd för vars och ens frihet. Allt detta är liberala landvinningar som jag är stolt över och som vi liberaler tänker kämpa för att försvara mot den våg av antiliberala islamistiska, högerextrema och vänsterextrema krafter som har växt sig starkare i Sverige på senare år.

Den liberala tanken om varje människas frihet, kraft och integritet är inte historia utan levande värderingar som vi kommer att ta strid för. Det är samma idéer som kommer att bära Sverige in i framtiden, som gör det möjligt för människor att drömma och utvecklas och som gör Sverige till ett av de mest respekterade länderna i världen.

(Applåder)

Anf. 19 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack, Robert Hannah, för ett anförande där jag faktiskt kan hålla med om stora delar. Det är mycket av den politik som även vi driver, och det är skönt att höra att Liberalerna återigen och lite kraftigare än under lång tid, inte minst i regeringsställning, talar om saker som språk och samhällskunskapskrav för att stärka medborgarskapet och för att betona att värderingar och kunskap om vårt samhälle och att vara en del av Sverige är viktigt om man ska vara en del av just Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag begärde replik för att ställa en fråga kring reservation 17. Det är en alliansgemensam reservation som baseras på en motion som väckts av huvudsakligen försvarsledamöter. Liberalerna är det parti som är drivande från Alliansens sida, och det handlar om att involvera de frivilliga försvarsorganisationerna i etableringsarbetet även när det gäller nyanlända.

Jag har själv många gånger lyft fram vikten och betydelsen av till exempel värnplikten som en av de absolut bästa integrationsåtgärder som finns. Det spelar liksom ingen roll varifrån du kommer, vem din pappa är, vad din mamma jobbar med eller var du är född: När du väl är inne i Försvarsmakten är det du och din stridskamrat, er grupp, er uppgift och vad ni gör tillsammans som gäller.

Från partiets sida talar vi om medborgarplikt, kanske inte just inom militären för alla, men idén att man kan vara en del av samhället när man blir medborgare lyfter vi fram som en viktig del i integrationen.

Jag är alltså med på de tankarna, men jag måste ändå ställa frågan varför man väljer att göra det här redan för nyanlända, inte minst inne i försvarsorganisationerna. Det är såklart skillnad på uppgift och uppgift inom försvaret, men det är ändå begränsade resurser som finns. Man talar om att de ska delta i utbildningar och bygga viktiga kontaktnät, och där vet vi ju att man inte har helt säker koll dels på vilka de nyanlända är, dels vilken lojalitet de har.

Anf. 20 Robert Hannah (L)

Herr talman! Tack, Paula Bieler, för frågan! Jag menar att det är ganska stor skillnad mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas integrationspolitik. Först och främst har ni ju ingen integrationspolitik. Ni har nästan inga förslag, vilket Paula Bieler medger. I debatten säger hon att hon noterar saker.

Det finns en annan väldigt stor skillnad när det gäller våra partiers integrationspolitik: Liberalerna vill att människor ska kunna komma till Sverige. Vi vill att människor ska lyckas i Sverige, och därför formar vi också en politik för det. Liberalerna vill vara öppna för omvärlden. Vi vill vara en del av EU-samarbetet. Vi vill ha ett fritt, demokratiskt samhälle. Vi vill försvara oss mot antiliberala krafter som högerextrema partier.

Vi vill väldigt mycket; det vill inte ni.

Vi vill också att civilsamhället, som är en naturlig part och har varit det i generationer, ska vara en del av att få människor att komma in i det här samhället. Det finns mycket krafter, och det finns mycket vi kan göra bättre. Men när det kommer till försvaret och frivilligorganisationerna är det inte försvaret i sig utan frivilligorganisationerna kring dem som har mycket kraft och kunskap och som kan bidra.

Jag är öppen för att alla som vill bidra ska få bidra, och vi har väckt den här motionen för att frivilligorganisationer inom försvarsområdet ska få bidra till ett samhälle som stärker och bidrar till integration. Det är fullt naturligt. Det är inget konstigt med att vi tycker att de ska få vara med och bidra.

Anf. 21 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Liberalerna vill mycket. Framför allt vill de vara fördomsfulla. Jag kan rekommendera Robert Hannah att både läsa vårt migrationspolitiska program och att prata med mig utanför den här kammaren och få veta vad vi tycker på riktigt, om det är så.

Jag sa att vi inte har mycket av den integrationspolitik som kallas integrationspolitik i debatten, eftersom den ofta handlar om subventioner och särriktade satsningar som skiljer på olika grupper.

Detta står jag för vilken dag som helst i veckan: Jag tycker inte att en integrationspolitik ska bygga på särlösningar. Det är en självklarhet för mig. Jag pratar om integrationspolitik som en politik som bygger samman och integrerar hela vårt samhälle, oavsett om det handlar om dem som har flyttat hit eller är födda här, om dem som bor i glesbygd och landsbygd, om dem som kommer från staden eller om olika åldersgrupper. Det handlar om att bygga ett bra samhälle där alla får möjlighet att utvecklas och bidra på bästa sätt.

Åter till min fråga: Man gör det väldigt lätt för sig när man viftar undan frågan om frivilligorganisationerna runt försvaret. Jag är själv aktiv inom frivilligförsvaret. Det har varit min väg in i försvarsorganisationen och Försvarsmakten. Som jag nämnde finns det några få av de frivilliga försvarsorganisationerna som sysslar med uppgifter som inte är särskilt kopplade till Försvarsmakten.

De allra flesta lägger dock merparten av sina resurser på just utbildningar in till exempelvis hemvärnsanställningar, det vill säga specialistutbildningar för frivilligsoldaterna. Det handlar om säkerhetsutbildningar och om ganska allvarliga situationer och samhällskriser när man ska finnas där.

Jag ser att man från Alliansens sida vill öppna det här systemet för personer som är nyanlända och som man inte har full koll på. Som vi har sett finns det tyvärr bland dessa både personer som begår brott av mindre allvarlig karaktär och personer som begår brott av allra grövsta sort, något som vi såg förra året vid attacken på hela vårt samhälle.

Jag tycker inte att det är rimligt, och jag undrar hur man kan tänka sig detta.

Anf. 22 Robert Hannah (L)

Herr talman! Paula Bieler verkar tro att människorna i det här fallet ska kunna få vapen och vara med i olika typer av insatser. Det handlar inte om det, utan det handlar om ganska simpla insatser rörande frivilligorganisationerna inom försvarsområdet, till exempel att de ska kunna komma till asylboendena och prata med de asylsökande, vara med på olika insatser och ha lite utbyte i svenska språket. Det handlar inte om att vi ska beväpna dem och låta "skumma" människor på något sätt få tillgång till våra vapenreserver.

Det här handlar om att frivilligorganisationer, oavsett vilka de är, bär på mycket kraft och kunskap och ska få vara med och bidra till integrationen i det här samhället. Jag ser fram emot att se svenska frivilligorganisationer inom militären komma till våra asylboenden och delta i språkinsatser. Det är välkommet.

Låt oss tala om särlösningar och också vara väldigt tydliga: Sverigedemokraterna tycker att det är för många människor som kommer hit. En, två, hundra, tusen eller en miljon - det är för många oavsett. En är alltid en för mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Därför vill ni inte heller ha någon integrationspolitik, och att ni inte vill ha det beror på att ni inte vill att de här människorna ska lyckas. I er värld vill ni inte att människor ska lyckas, för ni vill nämligen bilda en opinion i Sverige för att människor inte ska vara öppna för detta. Det är antiliberala värderingar. Det är den antiliberala vågen.

Vi liberaler kommer alltid att motsätta oss det. Vi anser att vi behöver en integrationspolitik. Vi anser att människor som kommer till Sverige måste mötas av någon typ av insatser för att lyckas. Vi anser att människor ska kunna träffas och att organisationer i frivilligsamhället ska vara en stark och aktiv del av det.

Om frivilligorganisationer inom militären vill vara med och har meddelat det till oss i Alliansen i olika typer av forum och sammanhang och Allan Widman och försvarsutskottet driver den frågan, då välkomnar jag det. Jag tycker nämligen att det är en viktig del av vårt samhälle att människor som kommer hit också ska få träffa civilsamhället.

(Applåder)

Anf. 23 Erik Slottner (KD)

Herr talman! Detta är min första debatt som riksdagsledamot i den här kammaren, och jag ber därför om extra stor förståelse för eventuella formaliafel och extra ödmjuka motståndare från det rödgröna laget.

Jag passar också på att inledningsvis yrka bifall till reservationerna 7 och 20.

Herr talman! Integrationsbegreppet har i svensk debatt så gott som alltid varit synonymt med språk och arbete. Bara en nyanländ snabbt kommer ut i arbete och snabbt lär sig svenska ordnar sig resten.

Självklart är arbete och språk otroligt viktiga delar för att lyckas med integrationen. Men det räcker inte. För att fullt ut kunna bli en del av samhällsgemenskapen krävs att man förstår och anammar den gemensamma värdegrund som vårt land vilar på - det vi kristdemokrater gärna kallar det etiska modersmålet. Förstår man inte denna värdegrund, ja, då blir det svårt att fullt ut bli en del av det svenska samhället. Det blir också svårare att hitta ett jobb, och det blir svårare att lära sig svenska.

Detta perspektiv har varit så gott som frånvarande i den svenska integrationsdebatten, vilket i sin tur har bidragit till en sämre fungerande integration och även, tror jag, rädsla att ställa krav på människor som kommer hit.

Samhällsorienteringen kom till under alliansregeringen, och det var en viktig reform för att stärka värdegrundsarbetet hos nyanlända och för att tydliggöra de värderingar som vårt land vilar på.

Samhällsorienteringen kan dock fungera bättre än den gör i dag. När vi i Stockholms stad, där jag också är kommunpolitiskt aktiv, tittade närmare på närvaron på samhällsorienteringen visade det sig att den var betydligt lägre än vad vi hade befarat. Risken är också stor att de som behöver samhällsorienteringen mest också är de som uteblir i störst grad. Kontakten med Arbetsförmedlingen uttrycktes också i termer av att samhällsorientering erbjuds nyanlända. Men samhällsorientering ska inte erbjudas, utan samhällsorientering ska vara en obligatorisk del i introduktionen för nyanlända. Därför är det viktigt att vi följer upp närvaron på samhällsorienteringen betydligt mer än vi gör i dag. Det har de fyra allianspartierna lagt fram ett gemensamt yrkande om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi kristdemokrater går till och med så långt att vi anser att samhällsorientering ska påbörjas redan under asylprocessen, liksom vi tycker att svenskundervisning ska påbörjas under asylprocessen. Vi tycker också att asylsökande under tiden de väntar på ett besked om uppehållstillstånd eller inte ska få utföra olika arbetsrelaterade sysslor. Totalt ska studier och arbete uppgå till en normal heltidstjänst - detta i syfte att inte passivisera människor och för att förbereda asylsökande för ett liv i Sverige.

Herr talman! Viljan att hjälpa till och bidra i samband med migrationsvågen hösten 2015 var beundransvärd. Tänk om det engagemang och den energi som då fanns kan omsättas i det integrationsarbete som nu måste ta vid. För att göra det möjligt måste det civila samhället stärkas. Vi måste se till att det civila samhället ges förutsättningar att bidra till det goda samhället. Tyvärr slopade de rödgröna partierna det skatteavdrag till ideella organisationer som alliansregeringen genomförde. Det var en direkt signal att man inte värderade det civila samhället.

Vi kristdemokrater vill stärka det civilsamhälle som gör insatser varje dag för att bära upp det svenska samhället. I Stockholm finns Volontärbyrån. Deras uppgift är att matcha ihop enskilda människor som vill göra en ideell insats för exempelvis integrationen med en lämplig frivilligorganisation. Detta är en idé som jag hoppas kan spridas till fler delar av landet. Vi behöver underlätta för fler att hjälpa till och bidra till en bättre fungerande integration.

Som jag sa inledningsvis är jobb och språk viktiga delar i integrationsprocessen. Det är rent ut sagt bedrövligt att det ska dröja så lång tid för en nyanländ att få ett arbete; inte minst gäller detta för nyanlända kvinnor. Vi måste skapa en arbetsmarknad som gör det möjligt för fler personer med lägre kvalifikationer att hitta ett jobb och därmed få en egen försörjning och stå på egna ben. RUT-avdraget har i det avseendet blivit en succé, och vi måste hitta fler sektorer där vi kan sänka trösklar för att komma in på arbetsmarknaden och sänka kostnaden för att anställa fler.

Alliansens förslag till inträdesjobb skulle vara oerhört betydelsefullt för att sänka både trösklar och kostnader. Lön av arbete är alltid bättre än bidrag från socialtjänsten. Vägen från nyanländ till egen försörjning måste kortas i Sverige.

Herr talman! Vi får många gånger se och höra om problemen med integrationen, och jag bor och verkar själv i en kommun där vi ser detta dagligen. Vissa stadsdelar är djupt segregerade. Arbetslöshet och bidragsberoende har rotat sig fast, skolresultaten är dåliga och våld utgör en del av vardagen. Men få saker är så upplyftande och många gånger också rörande som när nyanlända kämpar med svenskan, anstränger sig för att förstå det svenska samhället, hittar jobb och bidrar till det svenska samhället. De visar en stor och kärleksfull tacksamhet till Sverige och det svenska folket för denna möjlighet.

Det finns så många invandrare i vårt land som inget hellre vill än att ge tillbaka till Sverige genom att göra rätt för sig, hitta en försörjning, betala skatt och se sina barn och barnbarn göra samma resa. Men detta är möjligt bara om vi poängterar både skyldigheter och rättigheter, om vi ställer krav i mottagandesystemet och visar att ansträngning och flit lönar sig medan det motsatta kommer att kosta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Sverige är ett land baserat på goda värderingar, och så vill vi att det också ska vara framöver. Med en integrationspolitik baserad på dessa värderingar och där vi är tydliga gentemot dem som vill skapa parallellsamhällen lägger vi en bra grund för integrationen. Rättigheter måste följas av krav och skyldigheter. Med starka och goda värderingar bygger vi ett starkt och tryggt samhälle.

(Applåder)

Anf. 24 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Välkommen, Erik!

Jag ska börja med att fula mig lite kort mot etiketten här i kammaren. Det är inte mot dig, Erik Slottner, utan jag vill påtala för Robert Hannah att lögner och halmgubbar inte brukar löna sig i längden. Läs än en gång på om vad vi tycker innan du ljuger.

Jag är lite nyfiken på en reservation från Kristdemokraterna om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Den behandlar hemutrustningslånet. Man anser att det främsta problemet med hemutrustningslånet är att det tar längre tid att komma in på arbetsmarknaden är de två år under vilket lånet är amorteringsfritt. Det är förvisso ett problem, och det leder bland annat till att efterskänkningarna av lånen i längden är orimligt många. Det är ett tydligt exempel på de särlösningar jag talar om som är dålig integrationspolitik.

Det största problem jag ser med hemutrustningslånet är att det är en möjlighet som finns bara för dem som kommer till vårt samhälle, inte för ungdomar som ska flytta hemifrån, eller som kanske inte ens har ett hem att flytta från, som har levt i fosterhem och tragglat runt i systemet, och även andra som för första gången ska bygga sig ett hem. De har ingen möjlighet att söka statliga lån till låg ränta och amorteringsfrihet för att utrusta sin första bostad. Jag undrar om Kristdemokraterna tycker att det är en rimlig ordning.

Anf. 25 Erik Slottner (KD)

Herr talman! Detta är ingen motion som jag själv har väckt. Jag är ny i riksdagen, många motioner väcks i kammaren och jag är inte specialpåläst på precis allt.

Så här är det. Motionen har väckts därför att vi har sett effekterna av de förändrade reglerna för hemutrustningslånet. Det finns inga konkreta förslag om att stärka eller försvaga det ena eller det andra. Vi vill se vad effekterna har blivit av förändringarna, om de har bidragit till att skuldsättningen har ökat och om det har blivit svårare för nyanlända att etablera sig i Sverige. När väl konsekvensanalysen har gjorts får vi se om det behöver göras vidare förändringar.

Sedan får väl Sverigedemokraterna själva bestämma sig för om de vill utveckla sin politik och införa hemutrustningslån för fler grupper än just nyanlända. Nu gäller detta betänkande just integration, och det är i den frågan vi har lagt fram ett yrkande.

Anf. 26 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack för svaret!

Sverigedemokraterna utvecklar sin politik på alla områden. För närvarande vill vi stryka de satsningarna just eftersom det är en särlösning. Det är en möjlighet som ställer grupp mot grupp genom att skapa bättre förutsättningar för dem som precis har kommit till vårt land än för dem som har fötts och vuxit upp i vårt land i liknande situationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är på den metanivån som detta handlar om. Vi behöver inte diskutera hemutrustningslånet i detalj, men för mig är det intressant att få höra Erik Slottners och Kristdemokraternas inställning till vad man tror att det får för följdeffekter för integrationen om man ger vissa möjligheter och erbjuder förutsättningar till en grupp som har kommit hit som de som har levt i vårt land under lång tid inte får och aldrig har fått en möjlighet att få. Tror man att det i sig kan ställa grupp mot grupp, vilket det de facto gör, och skapa ökade motsättningar, eller tror man att det är ett fruktbart sätt att skapa integration?

Anf. 27 Erik Slottner (KD)

Herr talman! Jag tror att det finns en stor förståelse hos svenska folket för att man ibland måste ta fram vissa särlösningar för människor som kommer hit helt tomhänta och som har med sig fruktansvärda och traumatiska upplevelser från sitt tidigare liv. De har kanske fått se alla sina tillgångar försvinna i hemlandet eller på vägen till Sverige. Jag tror att det finns en förståelse för detta.

Jag tror att upprördheten ute i det svenska samhället över hemutrustningslånet är ganska begränsad. Jag har sällan mött någon större upprördhet över detta.

Det finns ju särlösningar även för grupper som är födda i Sverige och har det kämpigt i Sverige. Det tycker jag är bra att det gör, både vad gäller socialtjänsten och vad gäller ekonomin. Vi behöver ta hand om och ha ett skydd för människor som inte har lika goda förutsättningar som alla vi andra har.

Många nyanlända tillhör den gruppen, och det kommer att behövas en del särlösningar för att nyanlända ska kunna komma in på svensk arbetsmarknad och i det svenska samhället. Så är det. Vi kan önska att det inte skulle vara så, men det kommer att vara så.

Det vi behöver göra är att hitta incitament och aktiviteter som gör att tiden från nyanländ till egenförsörjning kortas så att den blir så kort som möjligt. Det är den viktigaste uppgiften - i stället för att gnälla på ett hemutrustningslån, för det tycker jag faktiskt är lite småaktigt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)