Integration

Anf. 48 Mats Green (M)

Integration

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall till reservation nummer 1 av Moderaterna, även om jag naturligtvis står bakom samtliga våra reservationer.

Fru talman! Invandring ska vara bra för Sverige. Den ska vara till nytta för Sverige och för dem som bor här. Annars finns det inget värde med invandring.

Svensk politik har aldrig tagit integrationsproblemen på allvar, och därför har inte heller de politiska beslut som krävs fattats. Resultatet har blivit ett djupt utanförskap bland många invandrare, och därför behövs nu en helt ny integrationspolitik.

För ett land som Sverige är framgångsrik internationalisering en överlevnadsfråga. Våra världsledande företag berikar andra länder, och hundratusentals människor som har kommit hit under årens lopp berikar vårt land med kultur, kunskap, entreprenörskap och skattepengar. Det är avgörande för vår framgång.

Men Sverige har under lång tid misslyckats med integrationen samtidigt som allt fler sökt sig hit. I dag är var femte person född utomlands, och bara de senaste tio åren har över 400 000 asylrelaterade uppehållstillstånd beviljats. Politiken har i decennier - det är vad det handlar om, fru talman - hoppats att allt ska gå bra, men den har inte gjort det som krävs. Resultatet är ett farligt utanförskap bland många invandrare.

Fru talman! Helt nya siffror från riksdagens utredningstjänst, som vi moderater har tagit fram, visar att 675 000 vuxna som har invandrat inte är självförsörjande utan i stället är beroende av bidrag för sin försörjning. Det leder till ett liv i utanförskap med barn som aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet och kvinnor som aldrig blir självständiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Den misslyckade integrationen berör hela vårt samhälle i form av bostadssegregation, arbetslöshet och bidragsberoende. Den ligger också i hög grad till grund för dåliga skolresultat, gängkriminalitet, hedersförtryck och radikalisering.

Fru talman! Stefan Löfven har under sina snart sju år som statsminister fortsatt den misslyckade politiken, och regeringen har visat att den helt saknar reformkraft. En av vår tids viktigaste uppgifter är att vända utvecklingen, och det kräver en kursomläggning. Framför allt kräver det en ny regering.

Först krävs en probleminsikt. Sedan 1970-talet har en bärande idé i svensk politik varit att integration handlar om en process från två håll, där både invandrare och infödda ska integreras i ett nytt multikulturellt samhälle. Den ansatsen leder fel, fru talman. Det handlar om en nödvändig praktisk anpassning för att fungera i det svenska samhället - att respektera de lagar, seder och bruk som gäller i Sverige.

Ska Sverige lyckas med integrationen måste vi både höja ambitionsnivån och mäta hur det faktiskt går. Därför föreslår vi Moderater ett nytt övergripande mål, nämligen att invandringen sammantaget ska vara bra för Sverige - inte för varje individ eller varje år, men som helhet och över tid. Precis som på andra områden bygger legitimiteten för invandrings- och integrationspolitiken på att den gör Sverige bättre, inte sämre.

För att löpande kunna utvärdera den nya integrationspolitiken föreslår vi två konkreta mått. För det första graden av självförsörjning, alltså inte bara sysselsättning. För det andra hur många som talar begriplig svenska. Perfekt svenska är överskattad. Begriplig svenska är underskattad.

Den som lagligt försörjer sig själv och sin familj och som talar användbar svenska har goda möjligheter såväl att förstå sina rättigheter och skyldigheter i Sverige som att bidra till vårt gemensamma välstånd. Måtten ska följas upp i likhet med de finanspolitiska och klimatpolitiska ramverken, det vill säga genom att regeringen årligen redovisar till riksdagen hur det går och vilka beslut som bör fattas för att man ska nå fram och komma vidare.

Fru talman! Integrationen sker inte i något slags vakuum utan står naturligtvis i direkt relation till migrationen. Om integrationsproblemen ska lösas måste vårt asylmottagande vara betydligt lägre än det är i dag. Det är alltså tio gånger så många som söker asyl i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer. Det kan inte fortsätta så, fru talman.

Vi moderater föreslår att ett volymmål införs som motsvarar nivåerna i våra nordiska grannländer. Det kräver en politik som minskar antalet migranter som söker sig hit, bland annat genom tydliga försörjningskrav för anhöriginvandring och att invandrare successivt får kvalificera sig till bidrag och välfärdsförmåner genom arbete i Sverige.

Fru talman! Låt mig avsluta med att säga att jag nu har räknat upp bara en liten del av allt det vi moderater föreslår för en långsiktigt hållbar integrationspolitik. I Sverige ska alla med egen kraft kunna bygga en bra framtid för sig själva och sina barn. Men i dag splittrar den misslyckade integrationen vårt samhälle på ett farligt vis. Det berör hela vårt land och alla som bor här i Sverige. Vi är dock övertygade om att det går att vända utvecklingen och samla en majoritet av svenska folket - alldeles oberoende av ursprung - till en ny och bättre kurs.

Anf. 49 Ludvig Aspling (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Jag tänkte börja med lite formalia. Dels yrkar jag bifall till reservation nummer 5, och jag står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer i övrigt. Dels ska jag säga någonting kort om vår del av betänkandet.

I Sveriges riksdag finns det en regel om att ett yrkande får behandlas i endast ett betänkande. Ett parti kan ha ett flertal motioner som berör till exempel integrationspolitik, men om motionerna lyfts i ett annat betänkande i ett annat utskott kan de alltså inte lyftas även här. Det gör att en majoritet av de förslag vi har på det här politikområdet inte har lyfts i det här betänkandet. Jag ville bara få det fört till protokollet.

I betänkandet behandlas ett ganska stort antal motioner på integrationspolitikens område. I stället för att ägna min talartid åt detaljerna i förslagen - jag tror nämligen att det är ganska välkänt vad vi tycker om detta - skulle jag vilja säga någonting om de teorier som ligger bakom politikens inriktning. Jag tror nämligen att det är det som är roten till många av de problem vi har på det här området i dag.

Integrationspolitiken är ett misskött politikområde där misslyckanden i förhållande till uppsatta mål regelbundet presenteras som framgångar, där den riksdagsfästa målsättningen vi har beslutat om motverkar de resultat man faktiskt vill uppnå, där målkonflikterna är lika uppenbara som de är allvarliga och där ideologiska skygglappar ofta stänger ute vetenskap, sunt förnuft och nödvändiga reformer.

Jag skulle vilja börja med att säga någonting om hur pass framgångsrik svensk integrationspolitik egentligen är. Jämställdhetsministrar hävdar ju titt som tätt att vi i Sverige egentligen är bäst i världen på migrationspolitik, med hänvisning till en internationell undersökning som heter Mipex. Men vilket land som är bäst beror naturligtvis på vad och hur man mäter.

I budgetpropositionen mäter regeringen integrationspolitiska resultat i form av arbetslöshet, skolresultat och hälsa bland utrikes födda. Mipex, alltså den undersökning man sedan väljer att lyfta fram offentligt, mäter i stället bara formella regelverk - vilka rättigheter utländska medborgare har till exempelvis bidrag, socialförsäkringar, bostäder, utbildning och så vidare. Det som mäts är alltså egentligen bara hur mycket pengar ett land spenderar på migranter.

Om man ställer upp en tabell och jämför hur mycket pengar de olika länderna spenderar på migranter hamnar Sverige i topp - visst. Men om man mäter de faktiska resultaten i form av till exempel arbetslöshet och skolresultat och jämför de siffrorna med andra länder kommer en annan bild fram. Enligt OECD-rapporten International Migration Outlook har Sverige det största gapet mellan inrikes och utrikes födda vad gäller sysselsättning - eller employment rate, som det kallas i den här studien - av samtliga 37 OECD-länder. Enligt Pisaundersökningen har vi dessutom de största skillnaderna i skolresultat.

Bland personer med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika är det mindre än en tredjedel av dem som kommer till Sverige som sedan klarar att försörja sig själva. Sverige spenderar alltså mest pengar i hela OECD på så kallad integrationspolitik men har i vissa avseenden de sämsta resultaten av alla undersökta länder. Egentligen behöver vi inte titta på andra länder, utan vi kan titta enbart på oss själva: Det kan tyvärr inte vara något annat än ett misslyckande när så få personer försörjer sig själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Om det är något jag saknar bland de motioner som behandlas i betänkandet är det en analys av varför den nuvarande strategin inte levererar resultat. Och hur kommer det sig då att integrationspolitiken fungerar så pass dåligt? Det finns flera skäl till det, men av tidsskäl ska jag hålla mig till ett par orsaker.

Dels har varken regeringen eller de flesta av riksdagspartierna någonsin definierat tydligt vad man egentligen menar med integration. Det gör ju att målsättningen blir väldigt otydlig. Man kan helt enkelt inte definiera vad det är man vill uppnå. Dels innehåller politikområdet ganska allvarliga målkonflikter.

Jag tänkte börja med definitionen, alltså vad man faktiskt menar med "integration". Regeringen förklarade begreppet i en proposition som heter Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik. I propositionen skrev man att integrationspolitiken ska "underlätta för individen att integrera gamla och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar. Detta är en förutsättning för att människan skall utveckla en hel identitet och vara stolt över sin bakgrund. - - - Ett mångkulturellt samhälle består av en mångfald värderingar och förhållningssätt som successivt påverkar varandra."

Vidare skrev man att integrationen ska vara "inte endast en fråga om och för invandrare. I ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör människor komplettera varandra och ömsesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet för att den potential som finns i mångfalden skall frigöras och komma till användning."

Integration är alltså egentligen vad som helst - vad än den som kommer till Sverige vill att den ska vara. Det offentliga bestämmer inte, och det offentliga tar inget ansvar. Propositionen säger egentligen ingenting om hur kulturkrockar ska hanteras eller hur värderingar som berövar andra deras mänskliga rättigheter ska bemötas. Propositionen nämner över huvud taget inte att det finns problem som kan följa av en alldeles för utbredd mångkultur eller tolerans för kulturella avarter, vilket är någonting som vi i dag är ganska väl medvetna om.

Inget parti utom vårt har varit villigt att faktiskt formulera en tydlig teori om hur samhället ska förhålla sig personer som flyttar hit från kulturellt avlägsna platser. Teorin är att man ska ta seden dit man kommer, så det är inte så krångligt. Vi är därmed det enda partiet i den här kammaren som har något som kan kallas en integrationspolitik, i alla fall i det avseendet att vi är tydliga med vad vi menar.

Vidare arbetar de flesta partier här efter en riksdagsfäst målsättning som inte bara är ganska intetsägande utan också motarbetar de resultat man sedan säger sig vilja främja.

Målet för riksdagspartierna, så som de har beslutat här i kammaren, är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Regeringen mäter sedan hur det målet uppfylls genom att kika på bland annat arbetslöshet och skolresultat bland utrikes födda.

Först och främst kan jag tycka att det är väldigt märkligt att man ställer upp en målsättning som de facto kan uppnås de jure, alltså genom lagstiftning. Har vi ett beslut från Sveriges riksdag att nyanlända ska ha samma sociala rättigheter som alla andra är det vad som gäller. Då är målet uppfyllt. Men det är ingen garanti för att människor kommer att lyckas väl på arbetsmarknaden i det senare skedet. Det är kanske till och med tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi vet i dag att det i många fall knappt lönar sig att gå från bidrag till arbete. Det är inte heller svårt att tänka sig att det gör bidragen väldigt attraktiva för personer som kanske är nya i Sverige, som kanske inte har någon erfarenhet av svensk arbetsmarknad, som kanske inte känner sig helt bekväma på en västerländsk arbetsplats eller som av kulturella skäl inte förvärvsarbetat tidigare, kvinnor från vissa länder, till exempel.

Jag är övertygad om att ansatsen att leverera hela socialförsäkringssystemet, alltså alla bidrag och allting, från dag ett till dem som flyttar hit dämpar incitamenten för att bli självförsörjande.

Alltså: En del av målet, målsättningen om rättigheterna till välfärdssystemet, motverkar en annan del av målet, nämligen målsättningen att ta till vara de möjligheter som faktiskt finns i Sverige, och det är synd.

Jag misstänker att det här målet egentligen skrevs från början av någon pr-konsult som ville ha någonting som låter bra. Det är inte någon som har tänkt över hur man lyckas med det politikområdet.

Flera av riksdagspartierna lyfter också i betänkandet fram ambitionen att få fler utrikes födda eller utomeuropeiskt födda kvinnor att lyckas bättre på arbetsmarknaden. Det är en ambition som vi naturligtvis delar. Men det verkar bara vara vi som gör en grundlig analys av varför det problemet är så svårt från första början.

Enligt Statskontorets rapport 2018:3 som heter Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften framgår - jag läser innantill här, fru talman - att "traditionella familjevärderingar påverkar deltagandet i arbetskraften bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna genom att kvinnan ofta förväntas ta ett större ansvar för barn och familj" och att det handlar om "traditioner och kulturer som utestänger kvinnor från arbetskraften".

Det finns också en stor mängd vetenskapligt material från flera länder som bekräftar att just kultur, normer och värderingar från vissa länder sätter käppar i hjulet för kvinnor som vill lyckas på arbetsmarknaden.

Samtidigt står de flesta partier här bakom en av grundsatserna för mångkulturalismen, att det är samhällets uppgift att finansiera organisationer, projekt och så vidare som ska främja och förstärka kulturella influenser och värderingar i Sverige från just dessa personers hemländer. Vi lägger en hel del pengar på det och beslutar om det i Sveriges riksdag. Det är en del av utgiftsområdet som vi beslutar om.

Detta innebär alltså att skattebetalarna ska betala för att utomeuropeiskt födda ska behålla stora delar av sin kultur och sina värderingar i Sverige. När de värderingarna och den kulturen sedan leder till ökad arbetslöshet ska skattebetalarna också gå in och finansiera speciella stöd för att avhjälpa det problemet.

Det är naturligtvis inte rimligt. Normer och värderingar som förhindrar ett normalt liv i Sverige för kvinnor, barn eller någon annan ska man lämna hemma när man flyttar till Sverige, punkt slut. Så enkelt är det.

Jag skulle också vilja be företrädarna för de andra partierna här om en liten tjänst. Kan vi, snälla, sluta att prata om att det är utomeuropeiskt födda kvinnor som har ett problem med att skaffa arbeten i Sverige? Det är nämligen inte sant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag har aldrig hört talas om att det finns problem med arbetslöshet bland kvinnor som är födda i Kanada, USA, Mexiko, Argentina, Brasilien, Sydafrika, Zimbabwe, Kenya, Israel, Korea, Japan, Malaysia och så vidare. Jag tror inte heller att det är någon annan här som har det.

Det är visavi ett fåtal länder som detta är ett problem. Vi vet alla vilka länder det är. Då kan vi vara snälla och sluta säga att det gäller utomeuropeiskt födda kvinnor som kategori, för det stämmer inte.

Till sist, fru talman: Vad är då vårt alternativ? Integrationspolitiken ska en målsättning som handlar om materiella och mätbara faktorer, till exempel språkförståelse, självförsörjning och en rimlig kulturell anpassning.

För att nå det målet måste vi genomföra ett antal ganska genomgripande reformer. Jag tar här bara några axplock.

Sluta att finansiera organisationer och projekt som har segregation och parallellsamhällen som syfte. Det torde vara ganska självklart.

Sluta att arbeta för en mångfald av värderingar och arbeta i stället för en mångfald inom vissa givna ramar.

Sluta att leta efter en quickfix. För mycket av det här politikområdet handlar om bidrag och projekt som man hoppas ska lösa strukturella problem. Arbetet måste i stället vara genomtänkt från början, ihålligt och få ta en viss tid.

Tydliggör för dem som flyttar hit att integration först och främst är ett personligt ansvar. Staten kommer inte att göra jobbet åt dig, och en viss anpassning är helt nödvändig för att lyckas i Sverige.

Vi måste drastiskt minska den asylrelaterade invandringen under de kommande åren.

Vi måste bygga upp en tydlig incitamentsstruktur som ger möjligheter och rättigheter till välfärdsystemen i takt med att personer blir självförsörjande och lär sig svenska.

Vi måste ställa tuffare krav för uppehållstillstånd och medborgarskap.

Vi måste förbättra samhällsinformationen så att den blir tydligt normerande i stället för deskriptiv. Det vill säga att den inte bara informerar om vad Sverige är utan också om vad som förväntas av dem som flyttar hit.

Jag ser att jag har dragit över min talartid lite grann. Jag ber om ursäkt för det, fru talman. Jag tackar så mycket för ordet.

Anf. 50 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Svensk integrationsdebatt hade mått bättre av lite saklighet och fakta. Det finns också en allmän förvirring kring vad som menas med begreppet integration. Räcker ett arbete för att man ska anses vara integrerad, eller pratar vi om social integration med allt vad det kan innehålla, eller en kulturell integration eller rent av en assimilering som Sverigedemokraterna tycks vilja genomföra?

Efter att ha hört riksdagskollegorna Mats Greens och Ludvig Asplings inlägg vill jag stanna upp lite i mitt anförande och säga så här: Varmt tack till alla ni 2 miljoner människor med utrikes bakgrund som vaknar varje morgon, går till jobbet och får hjulen i Sverige att snurra! Jag är för egen del väldigt tacksam för det jobb ni gör. Många av er står nu i dag i frontlinjen i kampen mot pandemin. Jag kan inte nog poängtera den tacksamhet som många av oss känner för det arbete ni utför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

För mig och Centerpartiet spänner begreppet integration över ett stort antal politikområden såsom arbetsmarknad, utbildning, rättspolitik och bostäder. Centerpartiet har under lång tid drivit på för reformer för en bättre integration, till exempel när det gäller en snabbare asylprocess, språkundervisning och samhällsintroduktion från dag ett, en snabbare väg in på arbetsmarknaden och satsningar på utanförskapsområden. I höstas lämnade vi in ett flertal motioner som rör frågorna till riksdagen. Däribland fanns en särskild motion om integration och en helt ny motion som rör utanförskapsområden.

Fru talman! Språket är centralt för integrationen. Att stärka nyanlända barns utbildning genom mer intensiv och systematisk språkundervisning är också något som Centerpartiet driver. De många riktade statsbidragen på skolområdet är problematiska, och mindre huvudmän får dessa bidrag i lägre utsträckning. För att säkerställa en likvärdig skola bör statsbidragen bli mer generella. Samtidigt finns det skäl att överväga riktade satsningar för att stärka skolor som har särskilda utmaningar.

Vi delar uppfattningen att rektorer i utanförskapsområden behöver ett bättre stöd och ges ett större mandat. Vi vill också att ungdomar som kommit till Sverige ska erbjudas studier av hög kvalitet i sitt modersmål.

Centerpartiet står upp för det fria skolvalet. För att skolvalet ska bidra till att motverka segregation krävs att fler väljer skola genom ett aktivt skolval med tydlig information och transparent antagning. Centerpartiet har därför föreslagit en rad reformer på området.

Svenska för invandrare, sfi, är ett område som under många har varit under all kritik. Därför är vi stolta över att vi just nu genomför en genomgripande reform av den skolformen, detta med hjälp av Kliva-utredningen men också Sfi-pengsutredningen. Det är inte rimligt att en så viktig skolform har en tredjedels finansiering jämfört med vad en gymnasieplats kostar, att bara var tredje lärare är behörig, att genomströmningen är urusel, att nivåindelningen är fyrkantig och att antalet undervisningstimmar är så lågt. Det måste vi förändra.

Fru talman! Möjligheten att starta och driva företag är viktig för integrationen och för att det ska uppstå fler vägar till arbetsmarknaden. Företagande kräver tillgång till kapital. Centerpartiet anser att det är viktigt att också små företag ges tillgång till kapital. Vi vill också se över möjligheten att återupprätta och utöka programmet Investera i invandrarkvinnor. För att modernisera och effektivisera det offentliga riskkapitalet bör exempelvis fond-i-fond-lösningar användas, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. Det möjliggör också för kapitalet att komma till användning där det behövs som mest.

Vidare bör statliga Almi ta ett större ansvar i dessa frågor. Vi vill också stärka kommunernas förhållningssätt till företagare i utanförskapsområden. Inkubatorer och liknande verksamheter bör stöttas. Det är viktigt att kommunerna tar ansvar för att skapa ett gott företagsklimat i hela landet, inte minst i utanförskapsområden, men detta är samtidigt ett statligt ansvar. Därför måste även Arbetsförmedlingen stötta människor som är villiga att starta företag. Detsamma gäller givetvis Arbetsförmedlingens samverkan med andra aktörer. Det är något som vi trycker på i våra förhandlingar kring en reformering av myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Centerpartiet har föreslagit att det ska utredas hur rutinerna för utbetalning och uppföljning av kommunersättningarna kan förbättras, liksom hur graden av självförsörjning kan ökas. Inom ramen för en sådan översyn är det rimligt att också ta i beaktande hur man kan öka långsiktigheten i etableringen och mottagandet av nyanlända.

I morgon införs på Centerpartiets initiativ ett intensivår för nyanlända, som de facto är en reformering av etableringsuppdraget. I mitt anförande i den förra debatten redogjorde jag för de genomgripande reformer som berör arbetsmarknaden. Här har jag därför valt att fokusera på andra frågor som är centrala för en lyckad integration, till exempel att kommunala insatser såsom uppsökande verksamhet och liknande bör ges hög prioritet. Centerpartiet driver även frågan om integrationsförskolor, men också att föräldralediga ska kunna läsa svenska för invandrare. Det är också mycket viktigt att stärka utbildningen i svenska med moderna och digitala hjälpmedel.

Fru talman! Det är rimligt att nyanlända får arbeta för att nå högre ersättningsnivåer i socialförsäkringen, så att man kvalificerar sig in i det svenska systemet. Det ökar drivkrafterna att komma i arbete, sänker kostnaderna och tydliggör att asylrätten handlar om att erbjuda skydd, inte förmåner.

Ekonomiska ersättningar till hushåll, till exempel ekonomiskt bistånd, bör som regel betalas ut jämnt mellan makar för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt. Kvinnor ska också alltid ges rätt och möjlighet att ha enskilda möten med myndigheter utan manlig släkting eller bekant närvarande.

Fru talman! Blandade upplåtelseformer, levande stadsmiljöer och en framåtsyftande samhällsbyggnadspolitik är viktiga instrument för att minska segregationen. Centerpartiet vill också se över möjligheten att införa bosparande enligt tysk modell i Sverige, vilket ger möjligheter att hjälpa människor som annars skulle ha svårt att ta sig in på bostadsmarknaden att köpa en bostad. Inte sällan kan utanförskapsområden lyftas genom god samverkan mellan bostadsbolag, polisen och andra myndigheter samt föreningsliv och civilsamhälle.

Det kan finnas skäl att se över hyresvärdars möjligheter att vräka hyresgäster som stör och begår brott. Det skulle kunna ske genom att man ändrade hyreslagen så att även störande beteende i anknytning till den egna bostaden och mot lokalhyresgäster, samt brottsliga handlingar som begås mot andra grannar oavsett var detta sker, ska kunna utgöra grund för vräkning.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 6.

Anf. 51 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! En målsättning i det mångkulturella samhällsbygget, som Centerpartiet står bakom, är att det är samhällets uppgift att finansiera organisationer och projekt som ska hjälpa personer som flyttar hit från andra länder att bevara kultur och tradition från hemlandet. Centerpartiet spenderar ju en del pengar på detta i sin budget.

Samtidigt är en annan målsättning, som kommer till uttryck i en av Centerpartiets motioner som behandlas i detta betänkande, att hjälpa utrikes födda kvinnor att lyckas bättre på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

I dag vet vi att en av de viktigaste orsakerna till att utomeuropeiskt födda bland vissa grupper har svårt på arbetsmarknaden är just samma kultur och värderingar som de har tagit med sig hit från sina hemländer. Statskontoret säger till exempel i en rapport från 2018 att det finns "traditioner och kulturer som utestänger kvinnor från arbetskraften".

Min fråga lyder därmed så här: Varför tycker Centerpartiet dels att skattebetalarna ska finansiera organisationer och projekt för att hjälpa invandrare att behålla och förstärka kulturella värderingar i Sverige, dels att samma skattebetalare, när de värderingarna och den kulturen sedan orsakar arbetslöshet bland kvinnor, ska betala för ytterligare projekt för att hjälpa dessa personer att klara arbetsmarknaden bättre? Förstår inte Centerpartiet att detta inte är ett vettigt sätt att förvalta skattepengar?

Anf. 52 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för frågan!

Jag förstår ärligt talat inte denna konstanta fixering vid kulturer. Jag förstår ärligt talat inte de bakomliggande värderingarna bakom den fråga som Ludvig Aspling ställer till mig.

För Centerpartiet är det självklart viktigt med ett högt arbetskraftsdeltagande även bland utrikes födda kvinnor. Det är därför som vi bland annat i våra förhandlingar med regeringen kring reformeringen av Arbetsförmedlingen har ett väldigt tydligt jämställdhetsfokus. Vi har varit väldigt tydliga med att just utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande är viktigt.

Sedan värnar vi om civilsamhället, och det vet Ludvig Aspling. För oss är det väldigt viktigt att vi har ett brett utbud av civilsamhällesaktörer som bidrar till en lyckad integration. Den bild som Ludvig Aspling förmedlar av att det finns väldigt många civilsamhällesaktörer som snarare bidrar till en destruktiv utveckling av integrationsprocessen känner jag inte igen.

Kanske är det bara så att Ludvig Aspling vill flytta fokus från det faktum att Sverigedemokraterna saknar en integrationspolitik och eftersträvar en assimilering, vilket är något helt annat än det som Centerpartiet står för.

Anf. 53 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Jag noterar att Alireza Akhondi inte klarar att svara på frågan. Jag förstår det, för detta är en ganska uppenbar motsättning i den politik som hans eget parti för.

Vad gäller det faktum att den här typen av organisationer, alltså organisationer som är baserade på etnisk grund, försämrar integrationen finns det gott om forskning om på området. Paul Collier, till exempel, är professor i migrationsstudier, tror jag att det är, i Oxford - han är i alla fall professor i ekonomi - och drar den slutsatsen i en av sina böcker. Statskontoret gör detsamma, vilket jag lyfte fram här.

Men vi kan väl försöka en gång till, om Alireza Akhondi kan fokusera lite grann på själva frågan och inte på vem jag är. Vi kan låtsas att den här frågan kommer från någon helt annan person och att det inte har någonting med Sverigedemokraterna eller vem som ställer frågan att göra.

Centerpartiet vill spendera väldigt mycket pengar på organisationer som ska hjälpa personer från andra länder att bevara kultur, normer och värderingar från de länderna. Vi vet att samma kultur och normer gör det svårare för kvinnor att lyckas på arbetsmarknaden. Alireza Akhondi vill sedan att skattebetalarna ska betala ännu mer pengar till skräddarsydda projekt för de här kvinnorna som utestängs från arbetsmarknaden delvis på grund av samma värderingar som skattebetalarna ska tvingas betala för att främja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Där här är uppenbart inte särskilt smart, tycker jag. Kan Alireza Akhondi på ett vettigt sätt förklara hur det här är att förvalta skattepengar på ett vettigt sätt?

Anf. 54 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag tycker faktiskt att Ludvig Aspling ska lyssna på vad jag säger och vad jag har sagt. För oss är det viktigt att vi skapar möjligheter för ett högre arbetskraftsdeltagande bland utrikesfödda kvinnor. Det blir inte bättre eller mer förståeligt när Ludvig Aspling gång på gång lyfter fram att en annan kultur nödvändigtvis är ett hinder för arbetskraftsdeltagande för utrikesfödda.

Jag nämnde i mitt anförande att vi har 2 miljoner människor med utrikesbakgrund som vaknar varje morgon och går till jobbet och bidrar till svensk välfärd. Att i generella påståenden mena att det finns strukturer som hindrar människor från att vara en produktiv del av vårt samhälle saknar faktiskt belägg. Ja, Ludvig Aspling kan skratta gott där på andra sidan talarstolen, men för mig är det väldigt viktigt att påpeka att många civilsamhällesaktörer är med och bidrar i vardagen och i praktiken till att människor kan komma närmare arbetsmarknaden och vara med och bidra till det svenska samhället, oavsett vad Ludvig Aspling och Sverigedemokraterna påstår.

Anf. 55 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Det är något vi som land bestämt att vi ska göra och som vi tar oss an tillsammans i Sverige. Vänsterpartiet vill att staten ska ha det övergripande ansvaret för mottagandet av skyddsbehövande i Sverige. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering.

En stor del av de brister i mottagandet som kommunerna påtalat de senaste åren är kopplade till svagheter i etableringsprogrammet och lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning samt hur de samverkar med varandra. En del av den kritik som har framförts mot mottagandet av nyanlända från vissa kommuner bottnar dock i andra förhållanden. Högerstyrda kommuner har kommit att skylla sina problem på dem som nyligen bosatt sig där. På så sätt gör man de nyanlända till syndabockar för kommunernas egna misslyckanden samtidigt som man spär på rasism och motsättningar i samhället.

Socialdemokratiskt och borgerligt ledda regeringar har monterat ned välfärden till förmån för skattesänkningar och subventioner för dem som har allra mest. Det har skapat den ojämlikhet och segregation som präglar Sverige i dag. Bristen på bostäder till rimliga kostnader och en underdimensionerad välfärd är de verkliga orsakerna bakom utmaningarna kring etablering och inkludering av nyanlända. Men det vill varken regeringen eller högerstyrda kommuner se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Av de utredningar och granskningar som har genomförts framgår dels att Arbetsförmedlingen behöver förbättra jämställdheten i sin verksamhet, dels att etableringsprogrammet bör pågå längre än under två år. De aktiviteter som i högre grad leder till arbete påbörjas normalt i slutet av etableringstiden, och i många fall når deltagarna inte dit under de två åren. De fastnar i stället i förberedande aktiviteter.

Även om andra program tar vid när etableringstiden tar slut finns inte alltid samma aktiviteter att tillgå i de här programmen. Den korta etableringstiden begränsar också möjligheterna att utforma mer långsiktiga etableringsplaner och riskerar att lägga över ett större ansvar, alltför tidigt, på kommunerna.

Vänsterpartiet anser att etableringsprogrammet bör utredas utifrån den kritik som har framkommit. Tidsperioden för hur länge man kan delta i programmet bör utvärderas utifrån ambitionen att man bör kunna delta tills man kommer i arbete. Den tvååriga etableringstiden hänger också samman med den period som kommunen får ersättning för de nyanlända som man tar emot. Regleringen kring de här ersättningarna bör också utredas med stöd från Statskontorets uppdrag att kartlägga kommunernas mottagandeverksamhet.

Vidare, när det gäller etableringsprogrammet, har ett antal utredningar och granskningar genomförts som visar att Arbetsförmedlingen behöver förbättra jämställdheten i sin verksamhet. Bland annat har det visat sig att kvinnor i mindre utsträckning än män får ta del av arbetsnära insatser såsom arbetsmarknadsutbildningar, arbetspraktik, instegsjobb och nystartsjobb. Som en möjlig förklaring till detta har man fått höra att arbetsförmedlare har olika föreställningar om kvinnor och män som påverkar den arbetsmarknadspolitiska bedömningen.

Fru talman! Jag anser att regeringen bör låta utvärdera etableringsprogrammet utifrån ambitionen att man ska kunna delta i det tills man kommer i arbete. Regeringen bör också snarast åtgärda den bristande jämställdhet som finns i etableringsprogrammet.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 7.

Fru talman! Jag vill bara säga några ord om integration i utsatta områden.

Kvinnor, särskilt unga kvinnor, är alltid en extra utsatt grupp i samhället. Det är ingen skillnad i socialt utsatta områden. Kvinnor i sådana områden uppger i högre grad att de är otrygga och oroliga för att bli utsatta för brott i sina egna bostadsområden jämfört med kvinnor i andra områden.

I särskilt utsatta områden vill många organiserade gäng, nätverk eller familjer skapa någon form av parallellt samhälle. Det är gruppens heder och regler som är det viktigaste och inte samhällets lagar och normer.

Strukturerna är patriarkala och våldsamma, och kriminalitet som narkotika- och vapenförsäljning livnär stora delar av gruppen. Kvinnor och flickor, men även pojkar och unga män, kontrolleras och förtrycks. Det blir viktigt att gruppen inte deltar i övriga samhällets aktiviteter. Det är gruppens status och heder som ska skyddas. Den kollektiva statusen blir alltså viktigare än individens frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Jag noterar, precis som utskottet, att regeringen på flera områden gör en riktad satsning för att förbättra tillståndet i socioekonomiskt utsatta områden. Men jag anser att särskilt kvinnors livssituation i dessa områden behöver uppmärksammas ytterligare. Kvinnors villkor behöver synliggöras särskilt för att skapa en positiv förändring. Jag anser därför att regeringen bör ta initiativ till ytterligare åtgärder för att kvinnor i socialt utsatta områden ska få likvärdiga förutsättningar som kvinnor i andra områden har.

Fru talman! I debatten skulle vi prata om integration. Det finns så många viktiga ämnen att prata om och diskutera. Jag hoppas att vi får anledning att återkomma till frågorna. Men tiden går. Jag hoppas att jag sa tidigare att jag yrkar bifall till reservation nummer 7.

Anf. 56 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Sverige ska vara ett land av hopp och möjligheter, inte hopplöshet och utanförskap. Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle där alla människor gör sin del och får vara med och bidra och arbeta till 100 procent av sin förmåga. Vi behöver ta till vara människors inneboende drivkraft och vilja att bygga en trygg framtid i Sverige.

De som flytt från krig och förtryck ska känna sig välkomna att skapa sig ett gott liv i friheten här och bli en del av samhällsgemenskapen. Men vi måste bli bättre på att markera vilka grundläggande värden och värderingar som inte är valbara. Annars kommer vi att se både en växande främlingsfientlighet och ett växande utanförskap.

Fru talman! Samhällsgemenskapen har många bitar. En av dem är det som ibland kallas samhällskontraktet, en beskrivning av vilka skyldigheter och rättigheter som medborgaren, samhället och staten har gentemot varandra. I förslagen som behandlas i betänkandet vi debatterar här och nu har Kristdemokraterna presenterat några integrationsförslag just för att värna och stärka det kontraktet.

Sverige har inte utformat flyktingmottagandet på ett sätt som har gynnat integrationen. Få, om någon, skulle i dag påstå att integrationsekvationen inte kompliceras av hur många som söker asyl. Att få ned söktrycket till en genomsnittlig nordisk nivå är ett av våra mål. Målet med integrationspolitiken ska alltjämt vara samhällsgemenskap. Nyanlända måste ges nycklar för att ta sig in i det svenska samhället. Här är forskningen tydlig; med bristfälliga kunskaper i svenska språket är förutsättningarna för egen försörjning, vidareutbildning och delaktighet i samhället sämre. Integrationen försvåras också av förutfattade meningar som leder till diskriminering och exkludering, särskilt på arbetsmarknaden.

Fru talman! Staten reglerar dels själva migrationen, dels hur kommunerna och regionerna ska hantera den. Samtidigt är det kommunerna och regionerna som får överta de långsiktiga följdverkningarna av migrationen. Det har lett till frustration och osämja mellan de politiska nivåerna. Kommunerna anser sig, med viss rätt, bli sittande med räkningen för statens politik.

Eftersom integrationen präglar många vitt skilda politikområden har det uppstått någon form av stuprörstänk när det gäller integration. Mottagandet har hanterats helt vid sidan av diskussionen om bostadstillgång, förutsättningar på arbetsmarknaden och andra centrala faktorer för integrationen. För att ta ett samlat grepp om, inventera och rusta den svenska integrationskapaciteten vill vi inrätta ett permanent organ som ska göra en löpande inventering av vår integrationskapacitet. Det ska ta fram politiska åtgärder och ekonomiska ramverk utifrån de behov som faktiskt finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Vi kristdemokrater vill förändra etableringsprogrammet. I dag bereds de som fått uppehållstillstånd plats i ett etableringsprogram på max två år med bland annat svenska, sfi, och samhällsorientering. Att det efter dessa två år är bara drygt en tredjedel av de nyanlända som går vidare till avlönat eller subventionerat arbete eller utbildning visar att det inte fungerar. För alldeles för många leder etableringsprogrammet i stället vidare till försörjningsstöd och utanförskap.

Kristdemokraterna vill förlänga etableringstiden för dem som så behöver till upp till fem år. För kommunerna skulle detta innebära en avlastning, eftersom statens ansvar, inte minst ekonomiskt, förlängs för den grupp som ännu inte är redo för matchning. Men det kan inte bara handla om längden på programmet. Det gäller givetvis också att sfi:n blir betydligt mer individanpassad och får en tydligare koppling till arbetsmarknaden och egen försörjning. Kristdemokraterna vill att varje kommun, för sig eller i regional samverkan, ska erbjuda sfi med tydlig koppling till arbetsmarknad och yrke.

Vi anser att de två första åren i etableringsprogrammet ska vara obligatoriska och att sanktionssystemet i etableringsersättningen ska skärpas. Med ett flexibelt etableringsprogram med en obligatorisk första del skulle de nyanlända som efter två år fortfarande bedöms behöva insatser få förlängt program. Om de nyanlända uppnår egen försörjning eller uppvisar adekvata kunskaper i svenska språket inom denna tvåårsperiod upphör det obligatoriska deltagandet. Ingen ska hållas tillbaka, men i dag lämnas alltför många efter i ett långvarigt utanförskap.

Fru talman! Nyanlända kvinnor deltar i mindre omfattning i olika arbetsförberedande insatser jämfört med männen; de registreras senare hos Arbetsförmedlingen och påbörjar utbildning i svenska för invandrare senare. Nyanlända kvinnor och män möts inte av samma förväntningar eller krav på att arbeta. I flera studier lyfts olika strukturella aspekter fram, exempelvis vilka typer av insatser Arbetsförmedlingen erbjuder kvinnor, myndighetens bemötande, tillgång till barnomsorg, föräldraförsäkringens utformning och diskriminering bland arbetsgivare.

Isolering är inte svaret på hur vi ska få fler utrikesfödda kvinnor i arbete. Aktiviteter för att förbereda föräldralediga kvinnor på arbete, såsom obligatoriska språkstudier och samhällsorientering, är ett mycket bättre svar. Kristdemokraterna föreslår att Sverige, i likhet med Norge och Danmark, ska arbeta betydligt mer aktivt under kvinnors föräldraledighet för att undvika isolering och förbereda kvinnorna för arbetslivet genom språkstudier, arbetsplatsbesök och mentorskapsprogram. Det är viktigt att dessa utbildningsinsatser innehåller rådgivning om hur familjeansvar kombineras med arbete i det svenska samhället.

Uppsökande verksamhet för att få ut kvinnor som inte är föräldralediga i aktivitet måste också stärkas. Till skillnad från utskottet anser jag att det krävs fler initiativ på området, inte färre. Jag anser därför att regeringen bland annat bör verka för att det införs kommunala mentorskapsprogram där utlandsfödda kvinnor som redan har gjort resan kan agera förebilder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! För ungefär ett år sedan tittade arbetsmarknadsutskottet närmare på den australiska modellen för integrationsinsatser. Jag önskar verkligen att regeringen hade tagit bättre till sig av inte minst deras sätt att involvera civilsamhället i nätverksbyggandet och integrationen. Den nyanlände erbjuds från dag ett, i stället för passivitet, aktivitet genom att göra någon form av obligatorisk community service.

Utvärderingar från en rad svenska myndigheter visar att civilsamhällets organisationer spelade en mycket viktig roll i mottagandet av alla asylsökande som kom 2015. De uppvisade en kraft, en flexibilitet och en organisationsförmåga som berörda myndigheter inte klarade av och inte heller har kunnat ta till vara när det gäller integrationen.

Det är i dessa sammanslutningar som nätverk och kontakter skapas. Det är här man kan bereda vägen för sitt första jobb. Det är här det som känns främmande faktiskt kan bli bekant. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 18 under punkt 7.

Anf. 57 Malin Danielsson (L)

Fru talman! "Folk tror inte det kan bli något vettigt av mig bara för att jag kommer härifrån. Det tror inte jag heller." Citatet kommer från en 14årig kille som bor i ett av Sveriges utsatta områden. Vi kan kalla honom Josef. Han är inte ensam om att känna så. Jag har träffat många som honom.

När vi formar integrationspolitik måste det handla om att Josef ska få drömma stora drömmar om sina framtid. Han ska kunna drömma om att bli konditor, lärare, företagare eller vad han nu vill, och han ska ges möjlighet att uppfylla sina drömmar genom en fungerande skola, arbetsmarknad och integration.

När vi talar om integration menar vi ofta utsatta områden, men vi borde egentligen tala om utsatta människor. Det handlar om vuxna människor som inte har den frihet och stolthet som de flesta andra upplever när de lämnar jobbet för dagen och vet att lönen kommer in på kontot den 25:e så att de kan försörja sin familj. Det handlar om unga flickor och pojkar som begränsas i hur de får leva och vem de får älska på grund av traditioner som inte är förenliga med vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar om jämställdhet och barns rättigheter. Det handlar också om barn som aldrig kan läsa läxorna i lugn och ro eftersom de bor tillsammans med ytterligare en familj i den redan trånga lägenheten.

Det är dessa personer som vi behöver ha på näthinnan. Att riva hinder, frigöra drivkrafter och skapa möjligheter för dem som lever i minst frihet är det som får mig och många andra liberaler ute i vårt avlånga land att fortsätta engagera oss år ut och år in. Om vi river hinder och skapar möjligheter frigörs den drivkraft som finns hos de allra flesta.

Den finns exempelvis hos Kahwar. Hon växte upp i Afghanistan där hon som flicka inte fick tillgång till utbildning, men hon lärde sig på egen hand. Efter två i Sverige jobbar hon nu som personlig assistent på dagarna och pluggar till undersköterska på kvällarna. Hennes drivkraft har gjort det möjligt, och det har kunnat ske tack vare att hon deltagit i Etableringslyftet som gav henne en intensivkurs i svenska språket. Det var vad hon behövde för att få ett arbete.

Lösningen, fru talman, är inte revolutionerande eller unik. Det handlar om ett jobb att gå till och en skola som möter upp och kompenserar för det som hemmet inte kan ge i form av framtidstro och kunskap. För dem som inte fötts med svenska som modersmål är språket en av nycklarna till integration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi är därför glada att fler nu kommer att få samma chans som Kahwar genom det intensivår som har förhandlats fram genom januariavtalet. Det presenteras i dag och kommer inom kort att införas.

En hel del görs, men mycket mer behövs. För Liberalerna är det viktigaste att säkerställa människors frihet, särskilt för dem vars frihet hotas mest. Vi behöver därför vända utvecklingen i landets alla utsatta områden. Vi behöver integrationspakter som i varje utsatt område ska förhandlas fram mellan staten, regionen, kommunen och de lokala fastighetsägarna.

I integrationspakterna ska parterna komma överens om konkreta åtgärder och aktiviteter för att förbättra både den fysiska och den sociala miljön i området utifrån de specifika utmaningar och möjligheter som respektive område har. Det kan handla om att avsluta olaglig lokaluthyrning eller om klottersanering, läxhjälp eller hjälp till unga att få arbetslivserfarenheter.

Statlig finansiering behöver bistå arbetet i form av en nationell fond för mer långsiktiga investeringar som kan lyfta dessa områden. De människor som bor i de utsatta områdena måste få vara delaktiga i arbetet och ingå i integrationspakterna.

En del av det arbete som vi har varit med om att ta fram inom januariavtalet går i rätt riktning, men mycket mer behöver göras. En av de saker som vi prioriterar högst är just sådant som integrationspakter.

Fru talman! Sverige ska vara ett öppet land som välkomnar nya invånare, ett land där vi oavsett ursprung skapar en gemensam framtid. Integration är en ömsesidig process mellan människor, där känslan av samhörighet är resultatet. Vi måste bli bättre på att ta till vara den kompetens som människor kommer hit med och samtidigt bli bättre på att ställa krav för att motivera dem som själva inte har tillräckligt stor drivkraft.

Sverige måste till exempel bli bättre på att ta till vara den potential och det entreprenörskap som många nyanlända bär med sig och ge fler möjlighet att starta företag. Samtidigt behöver vi se över möjligheterna att dra in ersättningen för dem som skolkar från sfi-undervisningen. Rättigheter och skyldigheter behöver gå hand i hand.

Den egna individens ansvar är viktigt, och det är även det engagemang som människor lägger på sin fritid för att skapa bra förutsättningar för integration. Ideella timmar som läggs på språkkaféer, läxhjälp och mentorskap är oerhört värdefulla för den som är ny i Sverige och försöker förstå hur samhället fungerar. Civilsamhället spelar en viktig roll för att främja nyanländas väg in i det svenska samhället men även för mottagandet av asylsökande, och det borde i ännu större utsträckning kunna spela en avgörande roll i integrationsarbetet.

Fru talman! Det finns mycket kvar att göra för en väl fungerande integration i vårt land, där den drivkraft som Kahwar och personer som hon har tas till vara och där Josef och personer som han får känna framtidstro. Vi i Liberalerna har många förslag i våra reservationer och står såklart bakom samtliga, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 22 som handlar om integrationspakterna.

Anf. 58 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Det är många som har haft glädje av invandring till Sverige. Företag kan leta kompetens ur en bredare bemanningspool, och människor med erfarenheter från olika hörn av världen kan dela med sig av dessa. Livet som invandrare i andra länder kan vara särskilt berikande för folk härifrån. Jag skulle till exempel aldrig ha blivit sverigedemokrat om jag inte hade sett Sverige lite mer ur ett utifrånperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det finns dock en lite mer obehaglig sida av detta. Ord som balkongflickor, hedersförtryck och tvångsäktenskap var relativt okända när jag var barn, men tyvärr är fallet inte längre så. Det som gör problem som dessa speciella är att de ofta är kulturellt påbjudna. Om till exempel en förälder inom majoritetskulturen vill straffa ett barn som vill ha en pojk- eller flickvän måste föräldern dölja det för omgivningen för att inte totalt förlora ansiktet. Men i andra delar av Sveriges befolkning är det precis tvärtom. En förälder måste genomföra en viss handling för att inte förlora ansiktet. Det här gäller naturligtvis inte alla som flyttar till Sverige, men vissa bär med sig sådana problem.

Jag hävdar att anledningen till att dessa problem har blivit vanligare i Sverige är att människor har flyttat hit från länder där det här inte alls ses som ett problem utan snarare som kulturell norm. De har tagit med sig normen hit. Jag undrar om Malin Danielsson och Liberalerna gör samma bedömning. Finns det ett samband mellan att många människor flyttar hit från kulturer som till exempel bygger på så kallad hederskultur och att problem sedan uppstår i Sverige?

Anf. 59 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Det finns självklart ett samband, Ludvig Aspling, mellan kulturer där heder har ett stort inflytande och att vi ser en ökad mängd brott som dessa i vårt land. Det är inga konstigheter, och det har Liberalerna under lång tid varit tydliga med.

Det är också därför som vi under väldigt lång tid har drivit på för att man ska kunna kartlägga och förebygga hedersproblematiken. Skolor ska ha koll på sådan problematik för att kunna fånga upp och förebygga den. Jag tror att vi är det parti som har drivit dessa frågor under längst tid. Vi uppmärksammade det här väldigt tidigt. Vår partiledare Nyamko Sabuni uppmärksammade det här under sin tid som integrationsminister för drygt tio år sedan.

Vi har alltså en lång tradition av att se de här problemen och hitta åtgärder för att komma åt dem. Det handlar ju om frihet för de flickor och pojkar som utsätts för hedersbrott som dessa, som inte på något sätt är acceptabla.

Anf. 60 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Malin Danielsson säger alltså att det är självklart att det finns ett sådant samband. Men hur kommer det sig då att så fort vi från Sverigedemokraterna talar om att det kan finnas något som kulturell belastning kniper Liberalerna sina pärlor och skriker i falsett. Det blev ett väldigt rabalder när vi påtalade att många av dessa problem har en kulturell dimension som helt klart är importerad.

Innebär det här att Liberalerna har svängt nu? Existerar det i Liberalernas värld något som kan kallas kulturell belastning? Återigen: Vi säger inte att det här gäller alla som flyttar till Sverige, men det gäller vissa. Vi säger att problemet är vanligare bland vissa ursprungsländer jämfört med andra. Vi säger också att ett lämpligt uttryck för att beskriva problemet är just "kulturell belastning".

Anf. 61 Malin Danielsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Jag tror att det snarare är Sverigedemokraterna och Ludvig Aspling som har ändrat sitt sätt att uttrycka sig. I stället för att uttrycka sig med svepande kollektiva termer om grupper av människor har man nu börjat tala om individer.

Från Liberalernas sida har vi hela tiden pratat om individer. Vi ser varje individ. Vi ser också att det är positivt att vi har invandring till Sverige. Den bidrar till att Sverige blir ett bättre land. Den bidrar till vår arbetskraft. Den bidrar på olika sätt till att vårt lands innovationskraft och konkurrenskraft i världen ökar.

Men vi ser också att det kan finnas en del problem på det individuella planet. Det finns en del krockar mellan vår kultur och den kultur som man kommer från. Vi behöver hjälpa individer att se vad som är okej och vad som inte är okej i vårt samhälle.

Den stora skillnaden, som jag ser det, är att Ludvig Aspling oftast pratar i de här svepande kollektiva termerna, där alla är ett problem. Även om Ludvig Aspling nu skakar på huvudet är det någonting som vi har hört under ganska lång tid. Det är också därför vi får den typ av utbrott som beskrivs när sverigedemokrater berättar kring invandring på det här sättet. Vi ska ta itu med de problem som finns, men vi ska såklart se den tillgång som invandring till vårt land utgör.

Anf. 62 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Hela vårt samhälle har påverkats av pandemin under det senaste året. Jag tror inte att någon debatt i denna kammare har genomförts utan att den nämnts. Vi gick in i krisen som kom i pandemins spår med en låg statsskuld och ordning och reda i statens finanser. Det har skapat möjligheter för riksdag och regering att göra stora insatser för att skydda liv och hälsa. Det har också kunnat rädda flera företag från konkurs och många anställda från arbetslöshet. Trots detta har många blivit arbetslösa. Många företag, inte minst inom branscher där många får sitt första jobb, har det oerhört tufft, till exempel inom hotell och restaurang och vissa delar av handeln.

När vi nu debatterar integration gör vi det i skuggan av hög arbetslöshet och färre ingångsjobb. De som tidigare har haft svårast att få arbete, som lågt utbildade och utrikes födda, konkurrerar nu om de lediga jobben med fler inrikes födda och högre utbildade - de som blev av med jobben i krisens spår. Det är en svår situation som kräver handling.

Budgeten för 2021 innehåller kraftfulla satsningar för att återstarta ekonomin och få oss ur krisen. Det är en budget som bedöms kunna bidra till 75 000 nya jobb. Där finns även förstärkningar av arbetsmarknadspolitiken genom ökade anslag till Arbetsförmedlingen, fler matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildningar. Medel har även tillförts så att fler kan ta del av introduktionsjobb och extratjänster. Vi har gjort det möjligt att förlänga tiden i olika stöd, exempelvis till start av näringsverksamhet, nystartsjobb, extratjänster och introduktionsjobb. Fler kan nu delta i utbildning med bibehållen ersättning och ta del av studiestartsstödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Sverige har under flera år tagit emot ett stort antal flyktingar. För att integrationen ska fungera krävs insatser som gör att människor som kommer hit från helt andra delar av världen förstår vilket land de kommit till, hur samhället och arbetsmarknaden fungerar, vilka förväntningar som finns på dem som vill leva här och vilka rättigheter de har. Regeringen har därför förlängt samhällsinformationen från 60 till 100 timmar och gett Migrationsverket i uppdrag att senast i år förbereda obligatorisk samhällsintroduktion för asylsökande.

Arbete och svenska språket är nycklar till delaktighet och integration. Därför är det oerhört viktigt att vi ser till att utrikes födda får bra språkutbildning och stöd till arbete. För oss socialdemokrater är det just detta som är kärnan i integrationspolitiken, en integrationspolitik som har blivit alltmer arbetsmarknadsinriktad. Vi har gjort om rätten till etableringsplan till etableringsprogram som motsvarar andra arbetsmarknadspolitiska program, med samma krav och liknande villkor för alla arbetssökande.

Fru talman! De som har flytt till Sverige är inte en homogen grupp. Alla har de olika bakgrund, utbildning och arbetslivserfarenhet. Därför behövs det flera olika insatser som kan passa olika grupper. Utbildningsplikt, kunskapslyft, ökad möjlighet att kombinera språkstudier med yrkesutbildning, snabbspår, jobbspår, extratjänster och introduktionsjobb - reform för reform har regeringen förstärkt jobbfokuset och förbättrat etableringen av nyanlända. Parternas etableringsjobb ska bli verklighet. Efter besluten som vi fattat här i riksdagen arbetar regeringen för att de ska finnas på plats före årets slut.

För dem som kom till Sverige som flyktingar 2014 tog det fyra år innan hälften var i arbete. Det är en halvering av tiden om man jämför med dem som kom 2009. Samma statistik visar att de som kommit senare har en ännu snabbare etableringstakt. Men skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet mellan utrikes födda och inrikes födda är fortsatt stora, och vi behöver ständigt utvärdera, ompröva och förbättra de insatser som vi gör.

Fru talman! Som jag nämnde tidigare är språket avgörande för att man ska kunna etablera sig på svensk arbetsmarknad. Vi har här i riksdagen nyligen fattat beslut om att införa språkplikt. Om man har försörjningsstöd och ens bristande språkkunskaper hindrar en från att ta ett jobb måste man delta i sfi eller motsvarande utbildning på folkhögskola. Regeringen har nyligen remitterat flera förslag om förbättrad sfi. Språkträning för anställda inom äldreomsorgen genomförs nu runt om i landet för att höja kvaliteten i omsorgen, men också för att skapa en mer stabil etablering på arbetsmarknaden för dem som i dag har bristande språkkunskaper.

Jobb och egen försörjning ger självbestämmande, delaktighet och frihet att forma sitt eget liv. När fler utrikes födda kommer i arbete kan kompetensförsörjningen förbättras och skatteintäkterna öka. Vi behöver se till att alla som kan jobba också jobbar. Regeringens politik är inriktad mot att rusta människor och öppna vägar för fler att ta de jobb som växer fram när ekonomin återhämtat sig. Vi har allt att vinna på en lyckad integration.

I morgon startar intensivåret. Något som vi alla är överens om i denna debatt, fru talman, är väl att vägen till självförsörjning och arbete behöver bli kortare för fler. Då behöver vi testa nya metoder och nya stöd. Intensivåret innebär att kvinnor och män ska få del av insatser som sker parallellt eller i tät följd med högt tempo. Syftet är att man ska komma i arbete inom ett år. I den här åtgärden ska jämställdhetsperspektivet vara i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Etableringen på svensk arbetsmarknad ska vara jämställd. Kvinnor och män ska få samma möjligheter och likvärdigt stöd för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, få jobb och försörja sig själv. Men det ser inte ut så i dag. Kvinnor möts inte av samma krav och förväntningar. De får inte likvärdigt stöd och inte den typ av stöd som i större utsträckning faktiskt leder till arbete, som arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar.

Därför har regeringen på flera olika sätt förstärkt styrningen av Arbetsförmedlingen. I regleringsbrevet för 2021 har myndigheten fått i uppdrag att ha ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande på alla nivåer. Regeringen har också pekat ut specifika insatser där Arbetsförmedlingen behöver göra mer. Till exempel handlar det om att öka jämställdheten inom etableringsprogrammet och subventionerade anställningar. Man ska också vidta och planera åtgärder för att kvinnor och män ska få likvärdigt stöd, särskilt bland utrikes födda.

Inom arbetsmarknadsutbildningen ser vi nu en ökning av andelen nya beslut som går till kvinnor. Det är ett resultat av regeringens uppdrag om ett mer jämställt deltagande i arbetsmarknadsutbildningar. Det går att vända utvecklingen, men det krävs politisk vilja och tydlig styrning för att etableringen ska bli mer jämställd.

Vi har starka normer i Sverige om kvinnors arbetskraftsdeltagande. Vår välfärd med utbyggd förskola och äldreomsorg skapar goda förutsättningar för kvinnor att arbeta. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har reformerat föräldraförsäkringen och avskaffat vårdnadsbidraget för att korta tiden det tar för utrikes födda kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden. Folkbildningen, civilsamhället och kommunerna gör ett viktigt jobb för att stärka språket och vägen till jobb för föräldralediga. Vi kommer att fortsätta hitta fler vägar för att förbättra jämställdheten, särskilt inom integrationspolitiken.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 63 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Socialdemokraterna definierar begreppet "integration" så här - jag läser innantill: Integration ska underlätta för individen att integrera gamla och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar. Det här är en förutsättning för att människor ska utveckla en hel identitet och vara stolta över sin bakgrund. Ett mångkulturellt samhälle består av en mångfald av värderingar och förhållningssätt, som successivt påverkar varandra.

Med andra ord är integration, utanför det rent ekonomiska, inget mer än det som invandrare vill att det ska vara. En person som kommer till Sverige och lär sig perfekt svenska, skaffar sig vänner och bekanta, inrättar sin livsstil efter det som anses normalt här och antar de livsmönster och värderingar som gäller i Sverige är ju integrerad. Men en person som inte lär sig ett ord svenska, inte över huvud taget anpassar sin livsstil efter det som är normerande i Sverige och kanske inte har någon kontakt alls med majoritetssamhället är precis lika integrerad, enligt Socialdemokraternas definition. Med andra ord har integrationsbegreppet från början definierats på så sätt att det egentligen inte betyder någonting alls, i regeringens mening.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag vill därför fråga Johanna Haraldsson detta: Har Socialdemokraterna med avsikt gjort det för enkelt för sig här? Har man antagit denna definition av integration helt enkelt för att det ska vara omöjligt att misslyckas?

Anf. 64 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Ludvig Aspling insinuerar en massa saker och vill att jag ska svara för något han läser upp ur något dokument, som jag inte riktigt vet vilket det är. Men som jag sa i mitt anförande är grunden för integration för Socialdemokraterna att du kan försörja dig själv, lär dig språket och kan delta i samhället. Där gör vi stora insatser.

Anf. 65 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Johanna Haraldsson har alltså aldrig hört talas om en proposition som heter Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik. Den här proposition fastslår explicit vad Socialdemokraterna menar med integrationsbegreppet. Känner man inte till detta undrar jag faktiskt vad man har i den här debatten att göra.

Men om vi går vidare till det som kallas för "en mångfald värderingar", vilket är en grundbult i detta dokument, skulle jag vilja ställa en liten uppföljningsfråga. Enligt den här propositionen ska samhället präglas av en mångfald av värderingar, utan en begränsande princip. Alla värderingar som kommer från andra platser ska alltså vara välkomna. Jag kan se ett antal situationer där detta orsakar problem. Ett exempel är så kallat hedersförtryck, som flera debattörer i den här debatten har lyft.

Enligt den definition som finns i det här dokumentet anser Socialdemokraterna att alla värderingar är välkomna. Hade jag skrivit samma dokument hade jag skrivit ungefär så här: en mångfald av värderingar inom ramen för vad som är acceptabelt med hänsyn till de mänskliga rättigheterna, till exempel, eller vad som är acceptabelt i ett demokratiskt samhälle eller något sådant. Varför valde Socialdemokraterna att definiera integrationsbegreppet så brett att alla värderingar ska vara välkomna?

Anf. 66 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Man kan undra om Ludvig Asplings vilja att debattera detaljer och andra partiers program beror på att man inte har någon egen integrationspolitik.

Men - förlåt, jag glömde faktiskt din fråga. Kan han få ställa den igen?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Nej.)

Om ledamoten syftar på hedersrelaterat våld och förtryck som något som skulle vara accepterat i det svenska samhället är det absolut inte det. Vi har arbetat målinriktat för att skärpa lagstiftningen och arbetet mot just hedersrelaterat våld och förtryck i rättssystemet, socialtjänsten och skolorna. Vi har infört en ny straffskärpningsgrund och utreseförbud för att skydda barn som riskerar att giftas bort eller könsstympas. Och ett särskilt hedersbrott har nu föreslagits av regeringens utredare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Att säga att vi tycker att alla värderingar och alla yttringar av och uttryck för dem är acceptabla är alltså inte rätt.

Anf. 67 Leila Ali-Elmi (MP)

Fru talman! Den här debatten ska handla om integration. Men tyvärr handlar integrationsdebatten i dag inte alltid om hur integrationen ska förbättras. Det verkar som att en del har bestämt sig för att integration inte är möjligt och hellre vill tala om misslyckad integration för att hitta syndabockar för olika samhällsproblem. Det är betydligt enklare att sparka på den som står utanför än att skapa de förutsättningar som krävs för att alla ska kunna komma in.

Men detta är en farlig strategi som varken skapar trygghet eller gemenskap i samhället. Trygghet bygger vi i stället genom att skapa förutsättningar för människor att mötas och lita på varandra. Trygghet bygger vi genom en politik som minskar klyftor och stärker välfärden för alla.

Integration är en ömsesidig process som ställer krav på den som är ny i samhället och på samhället som helhet. Men hur ska vi lyckas med integrationen när grupper av människor ständigt utmålas som problem? Politiker som ständigt pekar ut ett vi och ett dom skapar en farlig situation där motviljan till integration bara skapar mer segregation.

För att vi som samhälle ska kunna komma till rätta med segregationen måste vi riva de hinder som står i vägen för integration. Ett av de största av dessa hinder är att integrationsdebatten präglas av rasism och fördomar som står i vägen för rationella och långsiktigt hållbara beslut. Vi kommer aldrig att kunna lösa segregationen med en politik som är uppbyggd på rädsla för människor som är olika oss. I stället krävs en ekonomisk politik som minskar fattigdom och skapar goda förutsättningar för alla som växer upp i Sverige, oavsett var de eller deras föräldrar kommer ifrån.

Fru talman! Det är inte konstigt att människor i det här landet, som år efter år har marinerats i en samhällsdebatt präglad av att peka ut nyanlända och asylsökande som problem, känner oro för att samhällsutvecklingen är på väg åt fel håll. När i princip alla samhällsproblem klistras på personer med utländsk bakgrund skapas en mycket destruktiv debatt som ger upphov till polarisering och främlingsfientlighet.

Samtidigt vittnar många som har kommit nya till Sverige och verkligen försöker etablera sig här om en känsla av att göra allt men ändå inte släppas in. Och det är inte bara nyanlända som drabbas. Människor som har bott och verkat i Sverige i ett helt yrkesliv och även deras barn som är födda och uppvuxna här berättar om att de plötsligt möter hat och fördomar som de inte har sett tidigare.

En fungerande integration kräver ett samhälle som håller ihop. Ojämlikhet och ekonomiska klyftor ökar segregationen och försämrar den mellanmänskliga tilliten, och det göder rasism.

Därför är det inte bara nyanlända personer som förlorar på segregation. Hela vårt samhälle förlorar på det. För vad händer med ett samhälle där människor med olika bakgrund, olika erfarenheter och olika ekonomiska möjligheter inte möter varandra, där barn går i olika skolor och familjer lever i olika områden? Det blir ett mindre samhälle, där våra barn växer upp med alltför snäva uppfattningar om andra människors verklighet och om samhället de själva lever i. Det sätter vår största tillgång på spel: vår tillit till varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

I dagens debatt låter det som att utlandsfödda som jag och mina grannar inte vill och aldrig kan vara en del av Sverige. Det blir en självförstärkande profetia. När man hela tiden pratar om människor som ett problem, som en börda och som icke-funktionella är risken att människor internaliserar den bilden.

Vi kan inte tro att nyanlända ska integrera sig själva i ett eget hörn av samhället och sedan möta övriga samhället när de väl är klara med det. Integration är en ömsesidig process som tar tid och vars största hot är fördomar, rasism och diskriminering.

En invandrad person kan inte integreras om hon inte inkluderas. Därför är det av största vikt att nyanlända människor tidigt inkluderas i det svenska samhället. Språkkunskaper, samhällskunskap, tillgång till utbildning, jobb och bostad är centralt för att få förutsättningar att skapa sig en framtid här.

Den sittande regeringen har gjort stora insatser på de här områdena, men mer behöver göras, inte minst med tanke på den pågående pandemin, som riskerar att drabba nyanländas etablering hårt. Det som på lång sikt bäst främjar människors lika möjligheter är generella åtgärder som riktar sig till alla människor i samhället. Grunden är en bra och jämlik skola för barn, ungdomar och vuxna, men även insatser inom områden som arbetsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder är nödvändiga för integrationen.

Dessa åtgärder måste kompletteras med riktade åtgärder för nyanlända för att underlätta en hållbar etablering i samhället. Särskild vikt behöver läggas vid kvinnors väg till egen försörjning.

Fru talman! Integrationen i Sverige ska vara bäst i världen. Den ska öka jämlikheten, värna jämställdheten och ge förutsättningar för ett samhälle som håller ihop. Om vi ska nå dit måste vi tala om vilken politik som gör skillnad på riktigt - inte ta den enkla vägen att skylla allt på en redan utsatt grupp i samhället. Inte nog med att det inte löser problemen; det skapar nya problem som är svåra att överskåda. Den politiska retoriken och engagemanget måste vara lösningsorienterade.

Segregationen gör i dag att fattigdom och utländsk bakgrund sammanfaller. Det är ett samhällsproblem som i grunden inte har någonting med etnicitet att göra. Förortens invånare har varierat, men fattigdom, socialt utanförskap och hopplöshet har förenat dem genom decennier. Fattigdom har alltid varit en riskfaktor för ohälsa, kriminalitet och andra problem.

Somliga vill avfärda Miljöpartiets politik som blind inför de utmaningar som finns i samhället kopplat till integration. Jag menar i stället att vi är ett av de få partier som fortfarande vågar möta dessa utmaningar utan att landa i förenklade slutsatser.

Vi fokuserar på en politik som bidrar till att förbättra nyanländas förutsättningar att etablera sig och bli delaktiga i samhället. För att integrationen ska fungera behöver människor mötas av möjligheter, inte motstånd och misstänksamhet.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Anf. 68 Ludvig Aspling (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Hur väl integrationspolitiken lyckas kan ju mätas på lite olika sätt. I budgetpropositionen presenterar regeringen siffror som gäller till exempel arbetslöshet och skolresultat för utrikesfödda. Där finns det skillnader.

Jag tror dock att det finns andra aspekter på detta där skillnaderna är ännu större. Till exempel skriver Brå i sin rapport Tystnadskulturer från 2019 på sidan 46: "Några intervjupersoner menar att vissa utlandsfödda brottsoffer inte uppfattar relationsvåld som något brottsligt. Detsamma kan gälla handlingar som i Sverige betraktas som barnmisshandel. Det beskrivs inte som en fråga om ren kunskapsbrist, utan att det handlar om normsystem."

Ytterligare ett exempel på värderingar som är lite annorlunda jämfört med vad som är normalt i Sverige finns i Statskontorets rapport från 2018, där det talas om "traditioner och kulturer som utestänger kvinnor från arbetskraften".

Det finns ett otal källor som bekräftar detta, det vill säga att normer och värderingar skiljer sig åt, ibland ganska kraftigt och ibland med allvarliga konsekvenser. Jag vill därför fråga Ali-Elmi: Varför är den kulturella aspekten av integration ingenting som regeringen är intresserad av att mäta när man presenterar resultat i budgetpropositionen?

Jag tycker till exempel att normsystem som rättfärdigar barnmisshandel är ett betydligt större och allvarligare problem än arbetslöshet och skolresultat. Håller inte Ali-Elmi med om det?

Anf. 69 Leila Ali-Elmi (MP)

Fru talman! Jag är den första att erkänna att integrationen i Sverige inte är optimal och att vi behöver göra mer. I dag har vi ett etableringsprogram på två år där en analfabet och en akademiker ska gå ett och samma program. Vi i Miljöpartiet vill individualisera etableringsprogrammet och skapa fler spår, så att människor får den hjälp de behöver.

Däremot har jag inte samma perversa fixering som Sverigedemokraterna vad gäller människors kultur, bakgrund och etnicitet. Vi behöver jobba med att ge människor möjligheter och verktyg för att komma in i samhället.

Visst finns det problem med hedersförtryck och barnaga. England förbjuder inte barnaga. Vi kan bara titta på det. Jag menar att människor som lever i Sverige, oavsett vilka de är, ska följa de regelverk och lagar som finns här.

Jag vill ändå ställa en motfråga till Ludvig Aspling. Ni är ju det parti som skriker mest och ger en väldigt missvisande och alarmistisk bild av integrationen i Sverige. Samtidigt är ni det enda parti i Sverige som helt saknar integrationspolitik för att möta dessa utmaningar. I er kommittémotion skriver ni att regeringens insatser på integrationsområdet är avgränsade på etnisk grund. Jag vill då veta vilken etnicitet regeringen avgränsar sin integrationspolitik efter.

Anf. 70 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Ali-Elmi påstår att jag beskriver problemet på ett felaktigt sätt. Jag vill bara påpeka en gång till att jag alltså läser innantill ur en rapport från Brå. Brå är ju en expertmyndighet under regeringen, den regering som Ali-Elmis parti ingår i. Litar hon inte på den kanske hon ska lämna det partiet.

Citatet ur motionen känner jag inte igen. Men när man talar om föreningar baserade på etnisk grund, vilket jag misstänker är det som åsyftas med det som Ali-Elmi anför, handlar det alltså inte om någon enskild etnicitet, utan det finns en mängd olika. Jag vet inte exakt hur många, men vi pratar om kanske 30, 40 eller 50.

Men låt oss återgå till frågan, för jag hörde inget svar. Jag kanske ska upprepa den en gång till. När regeringen presenterar resultat för integrationspolitiken lämnar man den kulturella aspekten av integrationen helt utanför. Det handlar uteslutande om skolresultat, arbetslöshet och hälsa. Varför gör man det?

Vi tycker att den kulturella aspekten av integration är väldigt viktig, för många människor i Sverige far illa på grund av värderingar som helt enkelt inte är acceptabla i ett demokratiskt samhälle. En sådan kommer till uttryck i den rapport från Brå som jag hänvisar till, där det står att människor ser barnmisshandel som något acceptabelt och att det är en del av ett normsystem.

Integration

Jag noterade att Ali-Elmi i sitt anförande sa att integration är en process från två håll. Det vill säga att de som flyttar till Sverige ska anpassa sig till viss del, och vi som redan bor här ska anpassa oss till viss del. Okej, fine! Kan Ali-Elmi då förklara hur man ska hantera normsystem som rättfärdigar barnmisshandel? Det är återigen alltså inte jag som påstår att de finns, utan det är Brå, regeringens egen expertmyndighet.

Anf. 71 Leila Ali-Elmi (MP)

Fru talman! Givetvis ska vi värna barns rättigheter. Ludvig Aspling försöker få det att låta som om vi välkomnar barnaga. Det är förbjudet att slå barn i Sverige, och alla ska följa de regler som finns i Sverige, punkt slut.

Sedan vet jag inte vilken rapport du hänvisar till, Ludvig Aspling. När du väljer ut en mening i rapporten och ställer dig här i kammaren och frågar specifikt om den blir det svårt för mig att bemöta det.

Det som är viktigt för integrationen är att människor faktiskt möts av möjligheter i stället för motstånd och misstänksamhet.

Jag vill gärna återkomma till min fråga, för den har Ludvig Aspling inte svarat på: Hur vill ni lösa integrationsproblemen? Men jag stannar där, för jag ser att Ludvig Aspling inte har någon ytterligare replik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)