It- och postfrågor

Anf. 67 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Innan jag svävar iväg in i framtiden skulle jag vilja yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer nr 2 och 12.

Låt oss titta på framtiden. Högt uppe i en skyskrapa i en av landets större städer eller inne i de djupa skogarna i Sveriges inland, kanske uppe på en fjälltopp, eller varför inte ute i skärgården i en liten solblekt röd stuga med vita knutar, sitter man och arbetar obehindrat med internet. Det är alltifrån att svara på mejl till att styra en processindustri.

Det ska inte göra någon skillnad var du befinner dig i Sverige eftersom vi har världens mest utbyggda it-infrastruktur med en stabil, billig och säker uppkoppling. Detta ger en stor rörelsefrihet att bo och verka i hela Sverige. Med en snabb och säker uppkoppling får du mer frihet, och du behöver inte vara knuten till din arbetsplats. I all enkelhet handlar du själv på nätet, och du väljer själv när de varor du har beställt ska levereras - precis när du vill och hur du vill. Det är drönare som levererar denna tjänst, och det spelar ingen roll om du bor i storstaden, otillgängligt ute i de djupa skogarna eller för den delen uppe på en fjälltopp.

Brev har vi för länge sedan lämnat till förmån för elektroniska brev. Autonoma fordon finns överallt på våra gator. Det finns drönartaxi som flyger oss snabbt dit vi vill. Visst låter det härligt!

Ser vi ännu längre fram i framtiden har tekniken tagit stora kliv, och vi har fått ett större sug efter att klämma och känna på de paket vi vill köpa. I framtiden har många människor blivit bekväma och ensamheten har slagit in - man är mycket hemma.

Många butiker har haft svårt att överleva eftersom internethandeln har blivit mycket stor. Projicerade möten och videokonferenser är snart ett minne blott, nu när man enkelt kan träffas genom att teleportera sig. Likt kapten Kirk i Star Trek är det nu möjligt att försvinna från en plats för att samtidigt dyka upp på ett helt annat ställe. Bilar, tåg och flygplan är onödiga nu när vi kan stråla oss vart som helst.

Ingen vet var vi kommer att landa i en framtid. Kommer vi att kunna stråla oss? Det är ingen som vet. Men vi sverigedemokrater kommer i alla fall inte att stå i vägen för teknikutvecklingen.

Fru talman! Framtiden är i morgon. Vi är inte riktigt där än, men vi kanske kommer dit i en framtid.

I allt större utsträckning efterfrågar befolkningen en snabb och stabil internetuppkoppling. Det gäller både på arbetet och på fritiden. Information och underhållning blir mer och mer internetbaserad och digitalt tillgänglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Vi sverigedemokrater menar att detta ytterst gör internettillgängligheten till en demokratifråga. Ett Sverige där alla medborgare inte har samma chans att delta i samhällsdebatten ser vi som skadligt och något som på sikt riskerar att polarisera samhället till landsbygden och staden.

Infrastruktur handlar inte endast om transportmöjligheter utan omfattar även teknisk infrastruktur för kommunikation såsom bredband. Högkvalitativ sådan infrastruktur blir i dag allt viktigare för näringslivet och den enskilda medborgaren.

Sverigedemokraterna delar Landsbygdskommitténs uppfattning att 100 procent av befolkningen ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025. Vi noterar att regeringen i december 2016 presenterade en ny bredbandsstrategi med bland annat mål om att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband 2025. Det är angeläget att regeringen skyndsamt vidtar nödvändiga åtgärder för att de målen ska uppnås.

Fru talman! Om man bor i en större stad märker man att man har fått många fler möjligheter att hämta ut paket på andra ställen än de postkontor vi hade tidigare. Man har fått många fler möjligheter att lämna paket och skicka paket.

Bor man däremot i glesbygd eller på landsbygd har man märkt att antalet serviceställen och lantbrevbärare har minskat över tid. Det har bland annat inneburit att många lands och glesbygdsbor har fått allt längre att åka till närmaste postombud för att hämta ut sina postförsändelser. Förutom den försämring av servicenivån detta innebär medför det ökande bilkörandet negativa effekter för miljön. Det missgynnar också företagandet och tillväxten på orten.

Vi sverigedemokrater anser att det är viktigt att även de som bor utanför de större tätorterna får tillgång till likvärdig samhällsservice för att på så sätt värna en levande landsbygd och stärka landsbygdens attraktionskraft och tillväxt.

Denna utveckling pågår dessutom i en tid med ökande internetanvändning och växande e-handel. Därför är det angeläget att regeringen ger Post och telestyrelsen i uppdrag att utöka antalet postombud på landsbygden så att postens servicenät och täckningsgrad utökas. Därigenom får de som bor på landsbygden kortare avstånd till sina ombud för att hämta ut paket och andra postförsändelser.

I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).

Anf. 68 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 15.

Jag vill poängtera hur viktigt det är att vi kan stimulera konkurrens inom postmarknaden, att postoperatörerna får tillgång till den infrastruktur som finns i landet - också postnumren - och att vi jobbar i riktning mot mer samdistribution. I tider då man upplever att det är sämre med service ute i landet är det här en viktig möjlighet som vi måste jobba för att genomföra i så stor samverkan som möjligt. Vi måste också jobba för att garantera daglig distribution.

Det här är oerhört viktiga frågor för landets fortsatta utveckling. Det handlar om hur hela landet ska kunna hålla ihop och hur vi ska få förutsättningar att bo, verka och bedriva verksamhet oavsett var i Sverige vi befinner oss, växer upp eller bosätter oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

År 2015 använde mer än tre fjärdedelar av befolkningen i åldrarna 16-85 internet dagligen, och sju av tio använde dator. Ser vi tillbaka kan vi se att utvecklingen har gått väldigt fort men att det samtidigt återstår mycket att göra.

Vi behöver ha lika villkor och full delaktighet när det handlar om infrastruktur för it. Svenska Stadsnätsföreningens studie från oktober 2016 om digitalt utanförskap visar att det är bristande kunskap, bristande förmåga, bristande motivation, bristande tillgång till internet och bristande tillgång till hårdvara som kan hindra människor från att delta i digitala sammanhang.

Alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. I dag är det jättesvårt för många människor. Man saknar de praktiska möjligheterna, inte minst på landsbygd och i glesbygd.

Med dagens politiska engagemang och styrning av resurser finns det risk att klyvningen mellan bygder och människor i Sverige blir ännu större. I takt med att utvecklingen går snabbare ökar klyftorna. Det måste vi beakta.

Bredbandsstrategin som har presenterats har bra målsättningar och ambitiösa mål, men det krävs att man följer upp hur de ska realiseras och nås med konkret handling. Det krävs också betydligt mer pengar och minskad byråkrati i tillämpningen.

Vi kan se att det på många håll i Sverige är full fart i utbyggnationen av bredband. Fiberbranschen har ofta svårt att orka med. Ändå saknas det pengar, och projekten har blivit dyrare än man förutsåg när medlen tilldelades.

Kommunerna har en nyckelroll i bredbandsarbetet. Att det finns lokalt engagemang och lokal vilja är jätteviktigt. Handlingskraften finns, och det finns förståelse för varför det här är oerhört viktigt.

Med fungerande bredband och utvecklat företagande växer också servicen och samhällsengagemanget.

Utan fungerande bredband begränsas eller uteblir tillväxt, och vi ser ett utanförskap.

När jag reflekterade inför debatten konstaterade jag att det i dagarna är tio år sedan jag som kommunstyrelseordförande hemma i Säffle förde en nära dialog med markägarrepresentanter, utvecklingsgrupper och företagare om behovet av bredband. Vi fick möjlighet att med Vattenfall samförlägga en sträcka på två mil ute på Värmlandsnäs. Vi fattade beslutet att göra detta.

Det blev startskottet för en enorm folkrörelse hemma i min kommun. Under några år byggde vi fiberbredband som nådde hela landsbygden. I fullmäktige antog vi ett mål om 100 procents täckning. Vi nådde 92-93 procent efter några år. Alla som ville fick ansluta sig. Med egna insatser och stort ideellt engagemang stärkte vi bygden.

Vi har i dag ett jättefint samarbete med fiberföreningar som täcker kommunen och ett kommunalt bredbandsbolag som startades under de här åren. Allt var inte detaljplanerat eller klart på förhand, men successivt genomförde vi det här. Vi investerade också mycket pengar. Vi lärde oss mycket och fick erfarenheter. I efterhand kan vi fundera på hur vår landsbygd ser ut i dag och hur den hade sett ut om vi inte gjort denna enorma investering tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

För min del kopplade jag upp torpet där hemma sommaren 2010. Det är snart sju år sedan. Sedan dess har jag haft 100 megabit, men jag har fortfarande dålig mobiltelefonitäckning. Det säger mycket om hur det ser ut i Sverige. Man jobbar aktivt och genomför investeringar, men prioriteringen på marknaden är inte alltid densamma. Villkoren är olika.

Fru talman! Jag vet alltså personligen hur viktigt det är med fungerande bredband. Jag kan också se effekten av det hemmavid men även i andra delar av Sverige. Företagande, utvecklingsarbete och framtidstro följer de praktiska investeringarna i framtidsinriktat bredband.

Men vi ser också en bekymmersam bild med frustration och avstannat engagemang. När folk inte får det här bidraget beviljat och inte kan bygga sitt fibernät står framtiden för bygden och väger. Pengarna räcker till två av tre föreningar. Att det nu saknas så stora medel är ett jättebekymmer för oss att hantera tillsammans.

Regeringen har ofta lyft fram att man lagt ytterligare pengar på bredbandsarbetet: 1 miljard. Av dessa kommer 150 miljoner från landsbygdsprogrammet. Indirekt tar man bort resurser från andra viktiga åtgärder som också behöver vidtas för att stärka landsbygden.

Tittar man på hur bilden ser ut ser man att 35 procent av alla hushåll i Sverige saknar bredbandsuppkoppling med en kapacitet på minst 100 megabit per sekund. Dalarnas län är sämst; där är det enligt uppgift 53 procent som inte har 100 megabit. I mitt hemlän Värmland är siffran 42 procent.

Samtidigt innebär teknikutvecklingen att många tjänster är beroende av fungerande it-uppkoppling. Vi står inför nästa generation med 5G, uppkopplade bilar, självkörande fordon och andra applikationer för såväl industri och företagande som boende - smarta hem, smarta städer och kanske också smarta byar och bygder. Detta möjliggör mycket nytt, men då får inte folk stå utanför.

Centerpartiet vill att it ska bli det femte transportslaget. Det tror vi kommer att bidra till att det blir lättare att bygga en basinfrastruktur för it i hela landet. Då kommer man in på konkurrens- och åtgärdsvalsstudier som Trafikverket gör, och då blir det också en prioriterad fråga på ett annat sätt.

Vi vill också se en digital allemansrätt, som garanterar stabil och snabb uppkoppling i hela landet. Detta gynnar decentralisering, ger förbättrade kommunikationer och minskar miljöpåverkan.

Samtidigt ser vi att bygder nu blir av med ett fungerande kopparnät utan att alternativen är på plats. Fördröjningen med att möjliggöra tillgänglighet i 700-megahertzbandet försvårar för många av dessa bygder. Här handlar det om yttäckning och möjligheter ur ett hela-landet-perspektiv.

Det är viktigt att det arbete som pågår med utredningar och annat påskyndas och prioriteras så att man kan ta en del av 700-megahertzbandet i anspråk för en bättre bredbandstäckning även civilt. Samtidigt är det viktigt att säkerställa säkra kommunikationslösningar också för blåljusmyndigheter och gröna myndigheter. 700-bandet är centralt för landsbygden, och att ha bra täckning och god räckvidd i hela landet gör det möjligt att hålla ihop detta och också öka kapaciteten för nya och moderna tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Samtidigt är samhället sårbart. Vi står nu inför en totalförsvarsplanering med ett återupptagande av civilförsvaret. Vi möter hybridhot, olika propagandaaktiviteter, informationskrigföring och även tester av den svenska sårbarheten. Detta är viktiga perspektiv som också behöver finnas med när vi diskuterar framtidens infrastruktur och robusthet, säkerhet och trygghet.

Herr talman! Jag vill än en gång yrka bifall till reservation 15.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M) samt Robert Halef (KD).

Anf. 69 Emma Wallrup (V)

Herr talman! PTS rapporterar att klagomålen på postutdelningen har ökat under 2015 och första delen av 2016. Den vanligaste orsaken till att allmänheten vänder sig till PTS är just brister i utdelningen. Det handlar om försändelser som av något skäl inte kommit fram eller blivit försenade. Vi ser nu också fall där olika personer har hamnat hos kronofogden eftersom de inte har fått sina räkningar. Detta kan få förödande konsekvenser för den som har låg inkomst. Flera företag har också hört av sig och klagat eftersom man är helt beroende av att posten funkar och annars inte kan bedriva sin verksamhet.

Detta är en grundläggande samhällsservice. Tyvärr betyder målen mer än medlen i denna fråga. Vi har sett nedskärningar inom posten på 2 000-3 000 per år vissa av de år som ligger närmast tillbaka i tiden. Vi skickar färre brev än tidigare, och utdelningen från posten har också minskat med 20 procent. Men nedskärningarna märks i verksamheten. De anställda på posten märker att arbetsbördan har blivit större.

Jag träffade Seko och postanställda, och vi talade bland annat om tidigare effektiviseringsåtgärder och leanprocesser som man har jobbat med. Nu för tiden fungerar inte ens de absolut effektivaste leanprocesserna, utan det är kaos på golvet. Man får slå sig fram till breven, som jag förstår det. Då är det inte så konstigt att det blir fel i postutdelningen.

Enligt myndigheten är orsaken det starka förändringstryck som den svenska postmarknaden är utsatt för. Det är framför allt sjunkande brevvolymer som en följd av ökad användning av elektroniska alternativ som orsakar denna brist på resurser inom posten och gör att resurserna inte räcker till det som ska genomföras.

Från Sekos sida efterlyser man att den nya postlagstiftningen bättre tar tag i dessa saker och erbjuder förutsättningar för att man ska kunna upprätthålla samhällsuppdraget. En väldigt viktig sak man för fram är att det måste ställas krav på att alla fastigheter har postboxar för att underlätta för brevbärarna och effektivisera verksamheten.

Tyvärr har postens ledning inte haft så mycket kontakt med dem som arbetar på golvet när man utvecklat till exempel sorterings- och utdelningssystem. När Seko och postens ledning var hos oss i utskottet kom det tydligt fram att kommunikationen kring detta inte har fungerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Detta är återkommande i många verksamheter i dag: att man inte har kontakt med golvet när verksamheten bedrivs. Det är otroligt viktigt, särskilt när vi har lite resurser. Så vi får hoppas att ministern, Mikael Damberg, tar tag i detta och styr upp det på flera sätt, även frågan om postens ledning.

Vi i Vänsterpartiet anser att en fungerande postverksamhet är en grundläggande samhällsservice som vi måste se till fungerar. Många människor, inte minst med snäv ekonomi, drabbas väldigt hårt när räkningar och brev försvinner. Vi vill också se till att posten fungerar i hela landet, även på landsbygden, och att företagarna på landsbygden garanteras att de kan använda posten i sin verksamhet.

Därför vill vi att regeringen ger Postnord i uppdrag att tillsammans och i dialog med regeringen ta fram en strategi för att förbättra förutsättningarna för att posten ska fungera. Det rör sig om ett kristillstånd, skulle jag vilja säga, med alla rapporter vi har hört och enskilda som drabbats väldigt hårt på grund av att posten inte fungerar.

Det är viktigt att regeringen agerar i denna fråga, och Mikael Damberg ska nu diskutera sammanslagningen med Danmark och den danska posten och hur den påverkar den ekonomiska situationen i Sverige. Vi kommer att följa denna utveckling och får se hur det går. Men det är väldigt viktigt att vi tar tag i denna fråga.

Vi har tuffa finansiella mål för Postnord med ett avkastningskrav på 10,5 procent de senaste åren. De lagstadgade servicemålen och de ekonomiska mål som ägarna ställt upp går inte ihop. De spretar åt olika håll, och det är det som visar sig i verksamheten.

Den nuvarande postlagstiftningen är dessutom utformad på ett sätt som missgynnar det postföretag som utför samhällsuppdraget. Posten, som har samhällsansvar, ska inte diskrimineras. I dag måste posten redovisa sina priser, vilket gör det lättare för konkurrenterna att ta affärer. Detta är en ojämlik struktur som sätter de fria företagens rätt före vår grundläggande samhällsservice.

Vi måste göra ett omtag på många områden, också när det gäller posten. Vi måste se till att grundläggande samhällsservice, som är otroligt viktig för att samhället ska fungera, fungerar. Det är viktigt för alla: enskilda människor, funktionshindrade, gamla, företag och hela landets medborgare. Vänsterpartiet vill också att vi minskar andelen otrygga anställningar och användandet av bemanningsföretag på posten.

Så kommer jag till it-verksamheten. I Sverige har en hög andel av befolkningen delaktighet digitalt i jämförelse med andra länder. De som släpar efter är personer som har funktionsnedsättningar, äldre och personer med invandrarbakgrund, som vi behöver jobba mer med strategier kring för att de ska få verktyg att vara delaktiga i det demokratiska samtalet och kunna ta in information från samhället.

Något som också är bra i Sverige, där vi ligger före, är att vi har byggt ut det digitala nätet mer än andra länder. Detta beror mycket på att vi har haft ett slags blandekonomi. Vi har haft ett offentligt ägt nät som har varit en stomme, och sedan har vi haft en fri marknad omkring som kan bygga ut internetfiber och nätet. Detta har varit en förmånlig modell som också har gjort att vi har byggt ut snabbare än andra länder. Det är viktigt att vi fortsätter att värna denna modell och att vi inte låter kommuner sälja ut sina nät eller ligger på för att de ska göra det. Vi ska försöka upprätthålla denna strategi eftersom den har visat sig fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Min kollega Håkan Svenneling kommer att tala mer om bredbandsutbyggnaden. Han sitter också i Landsbygdskommittén och kommer att föra fram åsikter därifrån.

Vi har här två frågor som går in i varandra: posten och it. Vi bygger ut it-verksamheten i samhället, och då minskar brevvolymerna på posten. Det är viktigt att vi gör en mjuk övergång mellan dessa båda transportsätt. Det drabbar annars samhällsmedborgare, och vi får inte en fungerande, grundläggande samhällsservice som vi behöver. Det är väldigt viktigt att vi har en helhetssyn i detta.

Anf. 70 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Tack, Emma Wallrup, för ett intressant anförande!

Emma Wallrup ägnade större delen av sin tid åt just postfrågorna, som är väldigt intressanta. Jag tror att jag och Emma Wallrup har lite olika ideologisk ingång när det gäller hur postmarknaden ska fungera. Åtminstone har tidigare debatter visat det. Det som Emma Wallrup beskriver som verkningsfulla åtgärder är först och främst ledarskapet på Postnord. Det håller jag helt med om. Det är en viktig ledarskapsfråga när man behöver göra denna övergång till en ny sorts marknad. Hon nämner också postboxar. Det är klart att det finns en poäng i det. Man kan diskutera exakt hur det ska gå till.

Pristarifferna, som enligt postlagen ska vara offentliga för att Postnord inte ska kunna använda sin storlek som tidigare monopolist för att dumpa priserna och på det viset manövrera ut eventuella andra paketleverantörer och i princip återgå till en monopolställning, vänder sig Emma Wallrup också mot. Hon vänder sig också mot avkastningskravet, som Postnord har i likhet med alla andra statligt ägda företag. Det är ett avkastningskrav som inte bara handlar om profithunger från statens sida utan också om förutsättningar för att investera i framtida omställningar. Hon talar om en mjuk övergång.

Sammantaget känns det som om Emma Wallrup vill återgå till någon form av monopolsituation för posten och att de andra alternativen på postmarknaden, som kommer med viktiga komplement framför allt på paketmarknaden, där Postnord har sin absolut största expansion, ytterligare ska begränsas. Har jag förstått detta rätt, och hur tror Emma Wallrup i så fall att det löser de långsiktiga utmaningarna?

Anf. 71 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Låt mig börja med ledarskapsfrågan. Jag anser att ledarskap utgår från demokrati om det ska vara ett bra ledarskap. Demokrati är viktigt, dels i sig, dels för att man ska veta hur man ska utforma en verksamhet där alla inblandade kommer till tals. Man får en funktionell verksamhet.

Tyvärr har vi de senaste åren haft en företagsmodell som inte har varit speciellt demokratisk utan hårt toppstyrd. Man har minskat kontakten med golvet i många verksamheter. Detta ser vi både inom kommuner och i offentlig verksamhet. Många chefer byter områden och har inte riktigt kunskaper om sina områden och så vidare. Man låter också anställda byta arbetsuppgifter utan att de har rätt kunskaper. Det är lite grann ett slags nyliberal modell vi har sett de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Denna ledarskapsmodell skulle jag vilja ifrågasätta. Jag tror att man behöver börja jobba mer demokratiskt igen och ha kontakt med dem som utför verksamheten för att kunna komma till rätta med problemen, till exempel när det gäller posten. Vi har hört berättelser om hur det absolut inte har fungerat i den kommunikationen.

Låt mig också ta upp pristarifferna. När man avreglerade och gav andra företag möjlighet att ta sig in på postmarknaden införde man dessa tariffer för att skapa något slags jämvikt. Men det vi ser nu är att det har gått åt fel håll. Samhällsservicen fungerar inte, och posten är väldigt trängd, precis som SJ är väldigt trängt av andra bolag. Om vi ska ha ett samhälle som fungerar även för företag, så att själva servicen fungerar, behöver vi se till att vi har kontroll på den som ska utföra samhällsuppdraget.

Det vi ser i dag är som sagt att det inte fungerar. I dag har snarast de privata gynnats mycket mer än den offentliga sektorn och de offentliga utförarna.

Anf. 72 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Allt som är en avreglering från en monopolistisk marknad gynnar per definition de privata alternativen mer än det statliga. Man går ju oundvikligen från att ha 100 procent av marknaden till att ha en marknadsandel som är mindre än 100 procent. Det är svårt att avancera från en hundraprocentig marknadsandel, så att säga. I så måtto får jag väl ändå ge Emma Wallrup rätt: Ja de privata alternativen har gynnats av marknadsöppningen. Det är väl knappast förvånande?

När det gäller pristarifferna måste vi skilja mellan äpplen och päron. Samhällsuppdraget handlar om distribution av post och också om grundläggande pakettjänster. I dag fungerar paketmarknaden i Sverige bra jämfört med många andra länder. Det finns flera olika aktörer som ser till att konkurrera med varandra och hålla varandra på tårna.

Om nu Emma Wallrup vill ha en bättre service till medborgarna är det viktigt att det finns alternativ till Postnord, så att man har möjlighet att välja bort dem om de inte håller måttet. Jag har svårt att föreställa mig en starkare drivkraft för ett företag som Postnord än att bli bortvalt av dem som annars skulle ha använt sig av dem. Där spelar pristarifferna en viktig roll. Avkastningskravet fyller också sin funktion.

Den mjuka övergång som Emma Wallrup talar om är jag också intresserad av. Anser hon att det finns skäl att bromsa den digitala utvecklingen för att rädda Postnord? Det låter nästan så. Det vore synd i så fall.

Jag vet att det finns folk som har tagit begrepp som "aggressiv digitaliseringspolitik" i sin mun just när det gäller förhållandet till Postnord och de minskande brevvolymerna. Jag skulle snarare vilja bejaka ett framåtblickande och starkt ledarskap inom digitaliseringspolitiken. Det kommer att leda till minskade brevvolymer, men vi kan alltså inte stoppa framtiden för att Postnord går dåligt.

Anf. 73 Emma Wallrup (V)

Herr talman! När det gäller den mjuka övergången tänker jag mig att vi sätter upp regler som gynnar posten lite mer, till exempel fastighetsboxar och så vidare, och att vi kanske mildrar avkastningskravet och ökar resurserna till postverksamheten, helt enkelt så att man ska kunna ha en postservice som fungerar samtidigt som vi bygger ut it-samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

En annan sak som man också kan fånga in är just paketleveranserna. Paket är mer lönsamma eftersom distributionen av paket ökar medan distributionen av brev minskar. Där finns ju pengarna, så att säga. Detta kan posten också ta till vara i sin verksamhet genom att bygga ihop verksamheten mer med paket. Vi skulle också kunna ge ett samhällsuppdrag när det gäller paketutdelning till exempel - det finns ett förslag från Seko.

Samhället har blivit som en ost, skulle jag säga. Det är en ost med håligheter, där alla vinster tas ut. Det är som att vi står på en ganska bräcklig grund och att samhällsservicen inte längre fungerar eftersom man ska plocka ut vinst i vartenda led. Det ska överallt vara företag inblandade som ska kunna bedriva verksamheter med vinst. Det ser vi också inom posten. Vi ser det inom de bemanningsföretag som är kopplade till posten. Vi ser det när det gäller de transporter som Postnord köper upp.

Det finns en massa verksamheter som det helt enkelt har tummats på. Vi har fått sämre kvalitet just för att vi har gått för långt åt marknadsliberalismens håll. Vi skulle behöva en balans. Pendeln behöver slå tillbaka. Jag tror att nästan alla som tänker efter egentligen inser det nu. Det har gått så långt att det är kaos på posten. Det fungerar inte. Även ni på den borgerliga sidan måste tycka att det är väldigt allvarligt och fundera över hur man kan se till att resurserna räcker för att uppnå samhällsmålet med posten.

Anf. 74 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 1, men jag står självfallet bakom alla reservationer där Liberalerna är med.

Herr talman! Det handlar om Facebook, Twitter, elektroniska brevlådor, självdeklaration, läkarbesök och journaler, äldreomsorg och e-handel. Det handlar om att betala räkningar, swisha och sköta övriga bankärenden. Det handlar om böcker och tidningar, självkörande bilar, Facetime och Skype och underhållning.

Världen knyts samman. Exemplen på vad internet och digital infrastruktur kan innebära är bara i sin linda. Vi är bara i början av den digitala utvecklingen in i framtiden.

Allt fler tjänster och upplevelser förmedlas genom internet. För många är kontoret numera i fickan. Telefonen används till mycket mer än att ringa ett samtal. Men samtidigt som många av oss kan sköta det mesta genom en smartphone och en dator finns det exempelvis företagare på den svenska landsbygden som måste åka nio mil för att komma åt en tillräckligt bra internetuppkoppling för att kunna sköta sin kommunikation med myndigheter.

Om detta kunde vi i trafikutskottet höra under den offentliga utfrågning som vi hade. Det var konkreta exempel på vilka utmaningar som faktiskt finns. De elektroniska motorvägarna, som många av oss tar för givna, är på sina håll ibland knappt en stig. Frågan är om alla kan vara med på tåget in i framtiden.

Herr talman! På utskottets öppna utfrågning, den 2 februari, om it-infrastrukturen blev det tydligt att det finns mer att göra. Mot bakgrund av att infrastrukturens stora betydelse även har behandlats av trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor kan man konstatera att det finns utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

I en rapport konstaterar arbetsgruppen att tillgången till snabbt bredband är bra i Sverige i jämförelse med andra länder och att den snabba utbyggnaden gör att täckningen och kapaciteten blir allt bättre. Men man konstaterar också att skillnaderna inom landet är stora och att konsumenter fortfarande vittnar om att det på många ställen fungerar dåligt att ringa och surfa via nätet. Dessutom förändras användarnas behov och krav väldigt snabbt. Det krävs mer bredband för att få tillgång till tjänsterna.

Kommer den infrastruktur som i dag planeras att motsvara framtidens behov och användarvanor? Framtidens it kommer att präglas av ständig uppkoppling. Användarna kommer att både producera och vilja ha tillgång till mängder av information. Det ställer krav på kapacitet.

I rapporten, som forskningsgruppen tog fram, konstaterar man också att Sverige har haft ambitiösa mål för tillgång till it och kvalitet på it-infrastrukturen. Men det är inte självklart att målen för den framtida it-infrastrukturen är tillräckligt högt satta. Forskningen visar samband mellan tillgång till bredband och ekonomisk tillväxt. Den potentiella nyttan är därmed mycket stor på lång sikt.

Med utgångspunkt i studiens resultat framhåller trafikutskottet därför särskilt behovet av tillgång till bredband med hög hastighet i hela landet. Men då blir det lite konstigt.

Regeringen beslutade i oktober 2016 att 700-megahertzbandet ska vara tillgängligt för tillståndspliktiga markbundna tv-sändningar till och med den 31 maj 2018. Det medförde naturligtvis konsekvenser. För det innebär också att det tidigare beslutet om att frigöra frekvensutrymme för annan användning inte längre gäller. Som en följd av detta beslutade PTS att avbryta auktionsprocessen - auktionen skulle ha inletts den 1 december 2016.

Men enligt utskottsmajoriteten kommer mobilnäten i bland annat 700megahertzbandet att kunna spela en mycket viktig roll för tillgången till snabba trådlösa bredbandsuppkopplingar. Det är här det blir lite märkligt. Det hänger inte ihop. Vad var skälet till att inte frigöra utrymmet och att stoppa utvecklingen?

Nej, det behöver göras mycket mer. Vi i Liberalerna tycker också att det är viktigt att främja och se möjligheterna när det gäller resfri kommunikation. Vi har en reservation i betänkandet om det.

Internet skapar nya möjligheter att arbeta och verka. Jag själv kunde delta i ett sammanträde med en arbetsgrupp som befann sig i Jokkmokk. Jag satt i riksdagens Skyperum - fantastiskt. Men detta förutsatte förstås att vi hade en internetuppkoppling som klarade bildöverföring.

Det finns en stor utvecklingspotential. Men det finns ibland ett motstånd mot utvecklingen. För en del är det helt otänkbart att använda ny teknik för sammanträden. Därför menar vi att vi behöver en handlingsplan för resfri kommunikation. Det behövs ett nytänk. Det handlar om att kunna välja bort resor när de inte behövs. Det sparar pengar, tid och miljö. Vi förväntar oss att man tar fram en sådan handlingsplan.

Vad gäller just transportsektorn efterlyser vi i Liberalerna dessutom strategier för hur utvecklingen kan stödja det framtida servicebehovet inom transport och kommunikation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Men allt går inte att lösa med de digitala strukturerna. Självfallet finns det ett stort behov av en fungerande postservice. Allt går inte att sända genom de digitala infrastrukturer som finns. Det är viktigt för hela landet att vi har en fungerande postservice.

Herr talman! Bredband utgör en väldigt viktig del av infrastrukturen i dagens samhälle. Det går att jämföra med vikten av vägnät och mycket annat. Vi i Liberalerna vill se en snabbare utbyggnad av bredbandet. Jag vill påminna om att vi i vårt budgetförslag avsatte mer pengar än regeringen för att kunna skynda på bredbandsutbyggnaden.

En god uppkoppling är viktig för såväl privatpersoner som företag men är också av stor vikt för den regionala tillväxten. Då tänker vi återigen på företagaren som får åka nio mil för att sköta sina kontakter med myndigheterna.

Lands- och glesbygden måste få en bättre it-kapacitet. Vi i Liberalerna anser att Sverige ska ha en bredbandsuppkoppling i världsklass. Alla ska kunna vara med på tåget in i framtiden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson, Edward Riedl och Jessica Rosencrantz (alla M) samt Robert Halef (KD).

Anf. 75 Robert Halef (KD)

Herr talman! Sverige är en stark it-nation, och vi har legat i framkant för it-utvecklingen under lång tid. Flera världsledande, framgångsrika företag inom branschen har startat sin verksamhet i Sverige.

Vi kristdemokrater vill att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En förutsättning för detta är att det finns tillgång till ett robust bredband med hög överföringskapacitet i hela landet.

I dagens samhälle är tillgång till bredband med hög överföringshastighet nödvändig för att människor ska kunna driva företag, jobba och studera på distans. Av denna anledning valde vi kristdemokrater att årligen satsa ytterligare 50 miljoner på bredbandsutbyggnad, framför allt i glesbygd och på landsbygd, utöver vad regeringen gjorde i budgetpropositionen.

Vi tror även att undantaget i lokaliseringsprincipen för stadsnät är en viktig satsning för att förbättra möjligheterna till bredband i hela Sverige.

Herr talman! Kristdemokraternas utgångspunkt är att kommunikationstjänster och bredband i första hand ska tillhandahållas av marknaden men att staten ska säkerställa goda villkor och undanröja hinder för utvecklingen. Vi vill se en fortsatt utbyggnad av it-infrastrukturen såväl nationellt och regionalt som lokalt och inom ramen för landsbygdsprogrammet bidra till bredbandsutbyggnad i glesbygden och på landsbygden.

Ska regeringen lyckas nå sina mål om att 95 procent av hushållen ska ha bredband med 100 megabit år 2020 och att samtliga hushåll och företag ska omfattas av målet år 2025 krävs ett flertal reformer. Flera av dem är sådana som vi lägger fram, till exempel att påskynda processen med att tillgängliggöra 700-megahertzbandet för marknaden.

Herr talman! Utbyggnaden av svenskt bredband är en viktig del av svensk infrastruktur, och den blir bara viktigare. Numera anses god mobiltäckning och snabbt bredband lika självklart som att det finns vägar att köra på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Men precis som när det gäller vägar är tillgången på högkvalitativt bredband ojämnt fördelad över landet. Det finns stora klyftor mellan storstad och landsbygd när det gäller tillgång till bredband, något som påverkar det lokala näringslivet och enskilda människors möjligheter att hålla kontakten med varandra liksom möjligheten att bo kvar på den plats där man vuxit upp.

Företag och invånare i glesbygden är i dag missgynnade på grund av att de kan vara geografiskt bortkopplade från sina kunder och kontakter. Internets intåg har i flera fall möjliggjort att dessa kan stanna kvar eftersom en kund inte längre behöver bekymra sig om fysisk närhet. Men då krävs ett väl utbyggt bredband i hela landet.

Herr talman! Tillgängligheten till mobila kommunikationer är också något som är viktigt. I dag finns det alldeles för många vita fläckar på kartan där det saknas täckning, och det finns mer att göra för att öka tillgängligheten till bredband i Sverige.

En sådan viktig sak är att öppna upp och tillgängliggöra 700-megahertzbandet, som användes för det analoga tv-utbudet, för mobil kommunikation. Det skulle öka kapaciteten i hela landet, främst på landsbygden.

Det är viktigt att frekvensutrymmet auktioneras under året. Att tillgängliggöra 700-megahertzbandet skulle innebära att fler får tillgång till internet med hög hastighet och bättre täckning, inte minst på platser där det i dag inte är möjligt.

När 700-megahertzbandet säljs ut är det självklart viktigt att polisens, försvarets och andra blåljusmyndigheters behov av att upprätthålla säkerhet, allmän ordning och hälsa tillgodoses.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill understryka behovet av en god samhällsberedskap, inte minst på landsbygden. För bättre säkerhet och framkomlighet krävs en väl fungerande fysisk infrastruktur liksom goda kommunikationskanaler.

Vi anser också att Sveriges Radios samtliga sändare måste hålla tillräcklig styrka så att sändningar kan nå ut i hela landet, vilket är en viktig fråga för landets krisberedskap.

Herr talman! För att god tillgång till bredband ska säkerställas behöver också kommunallagen ändras. I dag är det nämligen så att lokaliseringsprincipen står i vägen för en snabb bredbandsutbyggnad och begränsar stadsnäten.

Det är inte alltid självklart att en invånare i en kommun befinner sig närmast sin egen kommuns bredbandsnät. En liknande justering har skett för energibolagen och visat sig effektiv, och det är på tiden att göra detta undantag i lokaliseringsprincipen även för stadsnät.

Herr talman! "Som ett brev på posten" sa man förr om något som var pålitligt. I dag är ordspråket mest ironiskt eftersom posten dessvärre allt mindre är något man kan lita på.

Postnord är ett företag i kris, och varannan svensk saknar förtroende för bolaget. Var fjärde svensk har upplevt hur post eller paket försvunnit det senaste året. Det är oacceptabelt för ett företag som har ett samhällsansvar. Krisen inom Postnord måste lösas, och regeringen måste ta sitt ansvar.

Vi i allianspartierna vill införa samdistribution av post och tidningar, vilket skulle förbättra servicen på landsbygden. Vi vill även införa ett krav på tvådagars bastjänst för brevbefordran, detta bland annat för att öka kostnadseffektiviteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Herr talman! I ett avlångt, glesbefolkat och på samma gång högteknologiskt land är tillgång på bredband och god postservice av yttersta vikt. Det är viktigt för näringslivet, för välståndet och för enskilda medborgare.

Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 4.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Jessica Rosencrantz (båda M).

Anf. 76 Teres Lindberg (S)

Herr talman, åhörare och riksdagsledamöter! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande It- och postfrågor. Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Att vi människor har behov av att kommunicera med varandra är ingen nyhet, inte heller att det är ett allmänintresse att kommunikationen fungerar. Postal verksamhet har bedrivits mer eller mindre i statlig regi sedan 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering utfärdade en förordning om postverksamhet. Därmed inrättades också Postverket.

Det två områden som vi i dag behandlar i trafikutskottets betänkande är å ena sidan it-frågorna och informationstekniken, områden som andas möjligheter, utmaningar och framtidstro, och å andra sidan postverksamheten, som även den är fylld av utmaningar, dock inte lika positiva och framtidsinriktade.

Målet för postsektorn är att det ska finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet. Postnord, ett bolag som numera samägs av den danska och den svenska staten, är de som också har fått Post- och telestyrelsens uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten.

Det är postlagen som anger vilka krav Postnord ska uppfylla bland annat vad gäller kvalitet och servicenivå. Postlagen har också varit föremål för utredning, och just nu förbereds en proposition på Näringsdepartementet. Regeringen väntas i vår komma med förslag på en ny postlagstiftning.

Jag tror att en förändrad lagstiftning är nödvändig utifrån alla förändringar vi ser i och med att vi människor i Sverige och på andra ställen skickar allt färre fysiska brev, samtidigt som vi beställer allt fler paket och varuleveranser. Detta är inget exceptionellt för oss här i Sverige, utan det är en effekt av en ökad digitalisering där hela Europa och många andra delar av världen ser samma trender.

Samtidigt som vi har denna utveckling får vi rapporter om bristande kvalitet i den befintliga postservicen. Det är inte bara den mediala rapporteringen som har ökat, utan också Post- och telestyrelsen har uppmärksammat detta. Deras granskning visar på en tydlig kvalitetsförsämring. Här finns anledning till oro, för vi som medborgare, folk i allmänhet, måste kunna lita på att den samhälleliga servicen fungerar.

Hanteringen av den postala verksamheten utifrån ett medborgarperspektiv och ett historiskt perspektiv kommer inte i modern tid att gå till historien som en stolt period utan snarare kännetecknas av framför allt två vägval som varken har varit strategiska eller samhällsekonomiskt lönsamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Det första vägvalet, herr talman, var under regeringen Bildt på 90-talet. Då bestämde man att brev och paket helt enkelt inte var en statlig angelägenhet, utan Postverket skulle bolagiseras och konkurrensutsättas.

Efter mer än 350 år av verksamhet i statens egen regi bolagiserar en borgerlig regering Postverket. I stället för att med öppna ögon möta framtiden och framtidens utmaningar konkurrensutsätter man postverksamheten. Det här är en brytningstid. Vi pratar om början av 90-talet, då digitaliseringen och it-tekniken verkligen är på väg in, och Sverige väljer att göra något helt annat med människors behov av att kommunicera.

Sett i backspegeln kan man fundera på var vi hade varit om bredbandsutbyggnaden och vårt mänskliga behov av att kommunicera hade varit det som hade hamnat i fokus för den postala verksamheten i stället för att det landade där det landade, i konkurrensutsättning. Man tillät andra konkurrerande bolag att gå in och plocka russinen ur kakan, vilket gjorde att det inte fanns resurser för att tillse att vi fick den offentliga it-infrastruktur som vi skulle ha kunnat ha. Om vi hade haft det hade vi inte behövt ha diskussionen om hur vi ska få resurserna att räcka till, hur vi ska få människor att tillsammans organisera sig så att vi kan få bredbandsutbyggnad i hela landet och nå hela vägen. Hade vi varit kloka då hade vi klarat hundra procent för länge sedan. Inte för att jag tror att vi kan vrida klockan tillbaka, men den här tanken är onekligen intressant.

Det andra vägvalet, herr talman, var när regeringen Reinfeldt med den dåvarande näringsministern och centerpartiledaren genomförde fusionen med danska posten och bildade Postnord. Sverige äger i dag 60 procent av aktierna och Danmark 40 procent. Men styrelserepresentationen är jämnt fördelad mellan Sverige och Danmark.

Den borgerliga regeringen lade fram en proposition till riksdagen 2008. I den gjorde man en analys av Post Danmarks brevvolymer. Den sträckte sig från 2008, alltså samma år som man lade fram propositionen till Sveriges riksdag, till 2010. Det är alltså en ganska kort period som analysen av brevvolymer baserar sig på. Det är i sig ganska anmärkningsvärt att man inte gjorde den med ett lite längre perspektiv än tre år.

Analysen baserade sig på att brevvolymerna i Danmark skulle falla med 4-5 procent per år. Det verkliga volymfallet blev ett helt annat. Det första året stämde den dåvarande regeringens analys, och brevvolymerna föll med 4,5 procent. Men 2009 föll de med 9 procent och 2010 med 10 procent. Och så här har det sett ut; det har fortsatt att falla. Förra året, 2016, var det första år som Postnord rapporterade verklig förlust. Men den danska delen av Postnord har visat på kraftiga minusresultat ända sedan 2012.

Sedan fusionen, som beslutades i Sveriges riksdag 2008 och genomfördes 2009, har den ackumulerade vinsten för den svenska delen, som aldrig har gått med förlust under den här perioden, varit 6,2 miljarder kronor och den ackumulerade förlusten för Danmark 1,9 miljarder kronor.

Sedan dess har det hänt en hel del. Danmark har inte bara höjt portot kraftigt, vilket har lett till att allt färre skickar brev. Man har också haft en ganska offensiv digitaliseringsagenda och har bland annat lagstiftat om att all kommunikation mellan den offentliga sektorn och medborgarna ska ske digitalt. Det har såklart lett till att det privata näringslivet följt efter. Danmark är i dag det land i världen där brevvolymerna sjunker allra snabbast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Att danska staten lurade skjortan av en borgerlig svensk regering ska jag låta vara osagt, men jag kan konstatera att de underlag som riksdagen fattade beslut på inte var tillfyllest och att vi ska fortsätta att vara mycket oroliga över utvecklingen av Postnord.

Postnords brevverksamhet är en bransch under kraftig förändring. Nedskärningar, stora omorganiseringar och teknikutveckling har naturligtvis fått konsekvenser.

Alltmer post kommer färdigsorterad till brevbärarkontoren. Brevbärarna har efter många år av nedskärningar inte bara blivit betydligt äldre utan förväntas också dela ut post den största delen av arbetsdagen. Bristande arbetsmiljö, förslitningsskador och sjukskrivningar kommer inte direkt som en oväntad konsekvens.

Allt är dock inte ris i Postnord. De har faktiskt jobbat ganska hårt för att nå lönsamhet, och det syns i den svenska verksamheten. Det ska tilläggas att trots de kvalitetsbrister som har varit når man lagstiftningens mål att 85 procent ska levereras i tid.

Jag vill också understryka att Postnord har tagit de rapporter om dåliga arbetsvillkor hos vissa av bolagets leverantörer av transporttjänster på allvar. Man har förstärkt sitt arbete och program vad gäller inköp av transporter. Det tycker jag är jättebra, för staten måste alltid kunna garantera och säkerställa sjysta villkor hos alla sina leverantörer. Vi socialdemokrater kommer att följa frågan mycket noggrant.

Herr talman! Kommunikation, oavsett om den är digital eller analog, är ett mänskligt behov och djupt etsat i det allmänna medvetandet - både förr och nu. Utvecklandet av våra möjligheter att kommunicera med varandra har alltid varit en offentlig angelägenhet. Brev, tele- och datakommunikation är ett allmänt samhälleligt intresse.

Framtiden ter sig dock inte lika klar. Den kommer nog att handla lite mer om saker som kommunicerar med varandra. Då tänker jag inte primärt på klockan eller prylen som jag normalt har på armen, som inte bara tillåter mig att ständigt vara uppkopplad utan som dessutom bejakar mig till rörelse. Den bekräftar när jag passerat givna mål, säger åt mig att ställa mig upp när jag suttit för länge eller att andas om pulsen rusar iväg utan att jag rört mig. Nej, jag tänker i första hand på hur it-infrastrukturen möjliggör helt nya sätt att organisera samhället. Autonoma bilar, kollektivtrafik på beställning, persondrönare som tillåter passagerare att sväva ovanför biltrafiken. Jag tänker också på en framtid där vi med teknikens hjälp kan leva mer hållbart, mer medvetet och mer effektivt.

Det är inte helt lätt att föreställa sig, men vi måste vara medvetna om att utan en digital infrastruktur som håller måttet kommer Sverige snabbt att rasa från den framstående position som vi haft länge. Därför är det glädjande att regeringen presenterade och antog en ny bredbandsstrategi i december. Det tidigare målet om 90 procent väckte såklart fler frågor än svar. Vilka var de där 10 procenten som inte skulle få bredband? Det nya målet är att 2025 ska hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Vi blir alltmer beroende av en fungerande it-infrastruktur, och ingenting tyder på att det kommer att förändras. I utskottet har vi fokuserat en hel del på de här frågorna, inte minst i rapporten It-infrastrukturen - i dag och i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Egentligen handlar allt om ambitionen att hela landet ska kunna vara uppkopplat. Det kräver prioriteringar och resurser. Det är en absolut förutsättning för att människor ska kunna organisera sina liv i dag, oavsett om det är i glesbygd eller storstad. Hela landet måste kunna leva.

Därför är regeringens samlade arbete för digitaliseringens möjligheter angeläget. Arbetet med frågor om sysselsättning, tillväxt, innovationer, förbättrade välfärdstjänster och smarta städer är i full gång och är en förutsättning för vårt lands konkurrenskraft i framtiden. I det sammanhanget ser jag mycket fram emot att regeringen i vår presenterar sin digitaliseringsstrategi.

Herr talman! Jag tackar för ordet och yrkar åter bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Pia Nilsson och Jasenko Omanovic (alla S).

Anf. 77 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Jag tackar Teres Lindberg för ett intressant anförande som tog sin utgångspunkt i en historiebeskrivning av Postverket, Posten och Postnord. Jag noterade dock få förslag på hur detta ska lösas, annat än att man ska bevaka frågan. Kanske vill Teres Lindberg komplettera med vilka konkreta åtgärder man har tänkt att vidta för att reda upp situationen med Postnord och hur man ser på postmarknaden framgent.

I Teres Lindbergs anförande skönjer man en romantisering av tiden med Postverkets monopol, då Postverket tog ansvar för allt. När det inte fanns konkurrens var allt bättre, och Carl Bildt var vårdslös med posten.

Det finns också en tydlig markering mot den danska digitala agendan. Teres Lindberg beskriver den som offensiv medan Postnord beskriver den som aggressiv. Det beskrivs som ett stort problem när man går in för en större digitalisering av våra myndighetskommunikationer och kommunikationen mellan privata företag, myndigheter och privatpersoner. Det bådar inte gott för regeringens digitala agenda om man målar upp detta som ett problem i riksdagens kammare.

Tidigare efterlyste jag ledarskap i digitaliseringspolitiken och gärna en offensiv agenda för att nå målsättningen att få ett mer digitaliserat Sverige. Det förringar inte behovet att de grundläggande samhällstjänsterna vad gäller postal service. Uppenbart minskar dock behovet av postal service när digitaliseringen kommer, och då måste vi möta denna utveckling. Men Teres Lindberg beskriver nästan detta som ett samhällsproblem.

Anf. 78 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Tack, Erik Ottoson! Just nu pågår en analys av fusionen av Postnord på Näringsdepartementet.

Dilemmat är dock inte det. Det går aldrig att vrida klockan tillbaka, oavsett om det handlar om tidigare konkurrensutsättningar eller om snarast dumdristiga affärer där de svenska skattebetalarna hamnar med skägget i brevlådan. Än så länge har vi förlorat 2 miljarder på totalen, och hade vi inte haft den danska delen hade resultatet sett betydligt bättre ut.

Jag gjorde snarare en retorisk tillbakablick på var vi hade varit om vi inte hade hanterat saker och ting enligt borgerlig ideologisk dogmatism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Jag hörde att Erik Ottoson i sitt anförande lyfte fram just ledarskapet. Det är som vanligt: Har man ingen egen politik att komma med kritiserar man ledarskapet.

Just nu levererar regeringen. I december kom en ny bredbandsstrategi där man höjer ambitionerna och målsättningarna för att fler människor i vårt land ska få tillgång till snabbt och bra bredband. Det är ju en förutsättning för att vårt land ska kunna fortsätta att konkurrera i framtiden. Under våren kommer också en digitaliseringsstrategi.

Jag är inte alls orolig, för vi har en bra politik där vi går framåt mycket mer än vad den tidigare regeringen gjorde. Det är lätt att stå här och kritisera ledarskapet, men resultatet av det ledarskap som var under de två föregående mandatperioderna ledde snarare till problem för de svenska skattebetalarna samt till stora kostnader och minskade intäkter.

Anf. 79 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Teres Lindberg kan vid ett senare tillfälle få beskriva hur den politik som gjorde Sverige till ett föregångsland som låg högst upp i flera rankningar av digitalisering och bredbandsutbyggnad var skadlig för Sverige som digital nation.

Det är intressant att höra Teres Lindberg kritisera den danska offensiva digitala agendan. Den har gjort att Danmark har ett mycket mer offensivt förhållningssätt till digitalisering av det offentliga. Det beskriver Teres Lindberg som ett stort problem.

Jag måste fråga: Är Socialdemokraterna och regeringen beredda att gå fram med en offensiv digital agenda även om det gör att brevvolymerna minskar så mycket att ekonomin för Postnord blir lidande?

Jag ser jättegärna stora reformer inom Postnord som möter denna utveckling, men vi kan inte backa in i framtiden. Jag håller med Teres Lindberg om att det är viktigt att ha en välfungerande postservice även i en situation där vi har en minskande brevvolym på marknaden.

Jag ser fram emot digitaliseringsplanen. Men problemet är att om man har förhållningssättet att Danmark har haft ett alldeles för offensivt förhållningssätt blir jag lite bekymrad över vad det är som ska komma om vi inte vågar gå lika hårt fram. Då kommer vi att hamna på efterkälken efter länder som till exempel Danmark. Vi måste våga vara så offensiva, aggressiva, framåtblickande eller hur man nu väljer att beskriva det.

När det gäller historiebeskrivningen ska jag påminna om att när denna regering tillträdde var regeringens företrädare på området mycket nöjda med den politik som Alliansen hade bedrivit. Det dåvarande statsrådet uttryckte det i termer av att han inte såg någon omedelbar anledning att där och då göra några större förändringar eftersom politiken hade varit så framgångsrik och välutformad. Det är kanske något att ha i åtanke.

Anf. 80 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Erik Ottoson lägger ord i min mun och säger att jag har kritiserat Danmarks offensiva digitaliseringsstrategi. Det har jag inte alls gjort. Jag tycker att de har gjort ett ganska bra jobb.

Det jag har kritiserat är fusionen mellan svenska och danska posten och bildandet av Postnord, som bland andra ditt parti stod bakom. Den har lett till stora kostnader för svenska skattebetalare och stora problem för den postala verksamheten. Jag tänker fortsätta att kritisera det, och jag tycker att de som företrädde den linjen ska fundera på hur bra den affären egentligen var.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Det är Ardalan Shekarabi som har fått uppdraget att jobba med digitaliseringen av den offentliga sektorn, och delar av det kommer såklart att finnas med i digitaliseringsstrategin.

Man har lagt dessa frågor på Finansdepartementet, vilket är bra. För precis som när vi tittar på resultatet av fusionen och Postnord är det pengarna som talar. Därför är det ett smart drag av regeringen att lägga det på Finansdepartementet. Jag ser fram emot vad man kommer fram till, för vi är inte riktigt på här.

Erik Ottoson lyfter upp vad Socialdemokraterna har spelat för roll vad gäller Sveriges position i it-mognad och it-utbyggnad. Det är ju socialdemokratiska regeringar som ligger bakom allt det. Det må ha varit tur med hem-pc-reformen, som har gjort att svenska folket har en datamognad som överstiger alla andra folks i världen, men det var en socialdemokratisk regering som låg bakom den.

(Applåder)

Anf. 81 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag har anmält mig till denna debatt som Vänsterpartiets landsbygdspolitiska talesperson och för att jag har suttit i Parlamentariska landsbygdskommittén. Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation, nr 13, om postservice i hela landet.

Jag tycker att regeringens nya bredbandsstrategi, som lanserades före jul, är väldigt bra. Den gamla behövde uppdateras men har samtidigt visat sig effektiv i att politiken pekar ut riktningen så att marknadsaktörer, kommunala stadsnät och politik kan gå i en gemensam riktning.

Sverige behövde ett nytt mål som pekar ut hela befolkningen, så att man inte undrar hur det ska gå för de sista tio procenten. Detta var något som Vänsterpartiet lyfte upp redan 2015, som Landsbygdskommittén snappade upp och föreslog på våren 2016 och som nu även regeringen har gjort till sitt mål genom den nya bredbandsstrategin. Det är mycket välkommet för Sveriges landsbygder.

Det känns mycket bra att kunna stryka detta krav i årets landsbygdsmotion från oss och att bocka av det och känna: Bra, det här är färdigt - nu kan vi jobba vidare framåt.

Samtidigt har det varit bra att de ekonomiska stöden har förbättrats. I den budget som riksdagen klubbade igenom i höstas finns det mer pengar: 1 miljard kronor mer till bredband. Det är en bredbandsmiljard som kan göra stor nytta på landsbygden. Dessa pengar behöver särskilt riktas mot de 23 kommuner som enligt Landsbygdskommittén har extra stora utmaningar.

Detta gör att utbyggnaden på Sveriges landsbygder kan fortsätta i hög takt. Men regeringen behöver ha koll och hålla ögonen öppna så att pengarna går till de områden som behöver dem mest. Så har inte varit fallet hela tiden, och en hel del regeländringar och byråkratiskt krångel har ställt till det för många byalag och fiberföreningar när det gäller att få just deras områden utbyggda.

Något som jag vill välkomna i bredbandsstrategin är målet om mobiltäckning, även om det är lite diffust hur sjutton det ska mätas. För bredband och mobiltelefoni hänger ihop. När man bygger ut bredbandsnätet kan mobilmasternas kapacitet förbättras. Därför är det extra viktigt att nedsläckningen av kopparnätet hänger ihop med utbyggnaden av bredbandsnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Precis som bredbandsstrategin behövde uppdateras behöver det som kallas samhällsomfattande tjänster, den så kallade SOT-nivån, höjas. I dag har vi en SOT-nivå på 1 megabit, som sattes redan 2003, för 14 år sedan, då vår digitaliseringsminister Peter Eriksson fortfarande var kommunalråd i Kalix.

Därför är det viktigt att regeringen formulerar uppdraget till PTS snarast. När jag i går debatterade frågan med Peter Eriksson i en interpellationsdebatt lovade han att beslut ska komma redan i morgon. Det är väldigt bra.

Det är viktigt att uppdraget inte är för långt utan att PTS får ganska kort tid på sig, så att de måste jobba effektivt och så att regeringen kan fatta beslut redan i år. Det hoppas jag på. Då får vi en utveckling där Telia inte kan släcka ned telenätet i den rasande fart som de gör i dag. Jag skrev ut alla sidor med platser där Telia kommer att släcka ned, och det blev 17 sidor totalt - fem meter långt.

Vänsterpartiet tänker fortsätta att knuffa regeringen framför sig in i framtiden.

Statens eget bredbandsinnehav är i dag utspritt på olika aktörer, framför allt på Trafikverket och Svenska Kraftnät. Regeringen tillsatte tidigare en utredare, som kom med slutsatser för ett år sedan. Det vore bra om regeringen gick vidare med en del av dessa förslag. Men det vore också bra om man tog sig en funderare på om statens eget innehav ska ligga så utspritt eller om det borde samlas i ett enskilt statligt bolag.

I går när jag och digitaliseringsministern debatterade kopparnätets nedsläckning pratade vi om att denna fråga inte är helt ny. Den bredbandsstrategi som regeringen har antagit innebär att hela landet ska få bredband 2025. Då kommer frågan om kopparnätet i ett annat ljus.

Vi befinner oss i ett teknikskifte där vi ska gå från kopparnät till fibernät - från nät med motstånd och värmeförluster till ljusets hastighet. Vi måste förstå att det är många som berörs - 90 kommuner. Det handlar om otroligt många människor, och därför måste vi se till att det sker på rätt sätt.

Jag ska inte säga att det är fel att stänga ned kopparnätet. I Daniel Bäckströms hemkommun Säffle, där nästan alla har tillgång till bredband, kan det vara rätt att stänga ned kopparnätet, men så ser det inte ut på många håll. Där är man i stället i ett skifte där man går från kopparnät till en mobil lösning och sedan till fiber inom ett år. Så kan vi inte ha det. Jag har därför föreslagit två olika alternativ för hur man borde göra.

Det ena är att regeringen styr det bolag som man är delägare i, nämligen Telia, så att nedsläckningen görs på ett bättre sätt. Telia själva avvisar denna idé då de tycker att det blir för krångligt att hålla reda på all byggnation som pågår. Ministern sa i sitt svar att man inte kan bestämma detaljerat hur företaget sköter sin verksamhet.

Det andra alternativet är att man går vidare lagstiftningsmässigt och höjer SOT-nivån, som är ett minimikrav som alla ska omfattas av. Detta är något som Landsbygdskommittén, som jag har suttit i, har föreslagit. Jag hoppas verkligen att detta kan bli en bra väg att gå - att man tydligt höjer så att alla får en högre nivå än 1 megabit som grundnivå.

It- och postfrågor

I det tv-reportage som var i Aktuellt i förra veckan och som både jag och digitaliseringsministern deltog i lyftes en tredje väg fram, nämligen Norge. Den norska regeringen har tillsammans med Telenor gjort upp om att inte släcka ned kopparnätet om det inte finns bredband fram till hushållen. Detta vore en möjlig väg också i Sverige, och jag tycker att regeringen borde titta på en sådan lösning.

Det finns även EU-mål som säger att alla i Europa senast år 2020 ska ha tillgång till internet med en hastighet på 30 megabit. Sverige skulle trots vår stora yta kunna bli det land i Europa som först når detta mål. Det vore bra för vår konkurrenskraft och skulle leda till en positiv utveckling i hela Sverige. Men då krävs politisk vilja och handlingskraft.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)