IT-politik och elektroniska kommunikationer

Trafikutskottets betänkande 2006/07:TU11

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 18 april 2007

Beslut

Motioner om IT-politik och elektroniska kommunikationer (TU11)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om IT-politik och elektroniska kommunikationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

Betänkande 2006/07:TU11 (pdf, 224 kB) Betänkande 2006/07:TU11 (pdf, 224 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

8 motioner

Motioner från ledamöterna

motion 2006/07:Kr217 Tv- och telekommunikationer av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)
motion 2006/07:T274 Digital allemansrätt av Annie Johansson (C)
motion 2006/07:T300 Skogslänskommunikationer av Agneta Lundberg m.fl. (S)
motion 2006/07:T356 IT och bredband av Peter Pedersen m.fl. (V)
motion 2006/07:T377 IT-samhället av Monica Green (S)
motion 2006/07:T383 Statliga bredbandsmedel av Sven Gunnar Persson (KD)
motion 2006/07:T408 Den statliga bredbandssatsningen av Ulrica Messing och Per Svedberg (S)
motion 2006/07:T409 Resurser och befogenheter för PTS och Sitic av Ulrica Messing m.fl. (S)

Beredning

Senaste beredning i utskottet: 2007-03-13
Justering: 2007-03-20
Betänkande publicerat: 2007-03-23
Trycklov: 2007-03-23

Reservationer 3
Betänkande 2006/07:TU11

Alla beredningar i utskottet

2007-03-13, 2007-02-27

Motioner om IT-politik och elektroniska kommunikationer (TU11)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om IT-politik och elektroniska kommunikationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2007-04-12

Webb-tv Debatt om förslag: IT-politik och elektroniska kommunikationer

12 april 2007
Debatt om förslag 2006/07:11

Dokument från debatten

2007-04-12

Protokoll för debatten

Désirée Liljevall (S)

Anf. 146 Désirée Liljevall (S)

Fru talman! I dag finns 136 000 hushåll och företag i Sverige som inte erbjuds bredband. De än hänvisade till telefonmodem när de vill gå ut på nätet. Post- och telestyrelsens förslag till bredbandsstrategi för Sverige som presenterades nyligen och som Sven Bergström lyfte fram i sitt anförande visar hur man kan göra för att minska skillnaden mellan bredbandstillgången på landsbygden och i tätorterna. Post- och telestyrelsen föreslår att staten ska besluta om ett långsiktigt mål för bredband med hög kapacitet i glesbygden. Hur ska Sven Bergström se till att det finns finansiering för glesbygdens bredband så att skillnaderna mellan glesbygdernas och tätorternas bredbandstillgång minskar?

Sven Bergström (C)

Anf. 147 Sven Bergström (C)

Herr talman! Om Désirée Liljevall hjälper till så att jag får bli minister och sitta på avtryckaren så får jag bättre möjlighet att förverkliga alla mina tankar om detta. Just nu är det inte så, och då får man genom debatter här i kammaren och på andra sätt bidra till opinionen och försöka stärka tankarna på hur det här skulle kunna gå till. Självfallet måste det här som alltid vara fråga om en balansgång mellan olika sätt att främja en utveckling som man vill åstadkomma. Det behövs skattestimulanser och det behövs bredbandsstöd, som man har haft nu. I mitt anförande var jag lite grann inne på det som vi skulle ha gjort annorlunda om vi hade suttit på makten från början i den här utveckling. Vi ville ha en digital allemansrätt där staten tar ansvaret för ett heltäckande optofibernät, ungefär som elnätet, telenätet, järnvägar och vägar i hela landet. Det här är infrastruktur som det är ett samhälleligt ansvar att stå för, enligt vårt synsätt. Sedan ska vi ha olika aktörer som opererar på de infrastrukturnät som finns. Som Désirée påpekar är det fortfarande hundratusentals hushåll som står utanför trots att Björn Rosengren i den här talarstolen för sju år sedan sade: Inom ett par år har vi fixat det här. Då är 98 procent av alla med! Det var ett fatalt misslyckande. Men nu måste vi gilla läget och göra det bästa av situationen. Jag skulle verkligen välkomna ett omtag i de här frågorna där vi kan få en hyggligt bred samsyn över blockgränserna. Jag tycker att tonläget i debatten så här långt i dag har indikerat att det kan vara möjligt.

Désirée Liljevall (S)

Anf. 148 Désirée Liljevall (S)

Herr talman! Sven Bergström pratade i sitt anförande, och även nu, varmt om sin digitala allemansrätt. Sven Bergström måste nog fortsätta att kämpa för sin digitala allemansrätt, för mig veterligen är inte alliansen överens i den här frågan. Före valet sade Moderaterna och Folkpartiet att infrastrukturfrågan inte är en sak för staten. Kristdemokraterna har varit beredda på ett visst stöd, men utan att garantera en lika god överföringskapacitet till alla. Men, herr talman, Sven Bergström och Centerpartiet har pläderat för en digital allemansrätt där staten garanterar bredband åt alla. På vilket sätt kommer Sven Bergström och Centerpartiet att hålla fast vid sin strävan att hela landet ska få bredband?

Sven Bergström (C)

Anf. 149 Sven Bergström (C)

Herr talman! Jag gläder mig åt att Désirée Liljevall, precis som Claes-Göran Brandin i den tidigare sjöfartsdebatten, har höga förväntningar på den nya regeringen och allt som den ska åstadkomma. Det stärker oss i ambitionen att nu lägga fram våra förslag och gå fram med en offensiv hållning i en rad olika frågor. Men precis som Désirée påpekar är inte de fyra allianspartierna överens om allting. Vi hade ett antal färdigförhandlade program när vi gick till val, som vi vann valet på. Nu har vi sjösatt dessa, gjort en regeringsdeklaration omkring dem och så vidare. Men på ett antal områden har vi inte förhandlat. Vi får väl gå till Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern och be om goda råd om hur man gör på de återstående områden där alliansen ännu inte har breda heltäckande överenskommelser. Ni har ju lång erfarenhet av att hantera frågor lite ad hoc. Ni hade inte inför något val ett gemensamt program på något område. Koalitionsregerandets villkor är just dessa - man är överens i ett stort antal frågor i bästa fall, och i ett antal andra frågor får man resonera under resans gång. Nu har vi fyra år på oss, och jag är alldeles övertygad om att vi har goda förutsättningar att göra ett gott jobb för att se till att förverkliga det som jag vill kalla den digitala allemansrätten. Jag har också goda förhoppningar om att vi kan få en bred enighet inom alliansen - kanske också med hjälp av Socialdemokraterna över blockgränsen - för att komma vidare på det här viktiga området.

Christer Winbäck (Fp)

Anf. 150 Christer Winbäck (Fp)

Herr talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motioner och reservationer. IT har en lång historia. Ingemar Vänerlöv försökte inledningsvis prata om när vi började använda IT som begrepp här i kammaren. IT är väsentligt mycket äldre än så. Redan Gutenberg på sin tid, när han gjorde tryckpressarna, skapade en teknik att sprida information på ett lättvindigt sätt. IT-politiken har stor betydelse för att skapa fortsatt tillväxt och välstånd i hela landet. Sveriges ställning på IT-området är någorlunda stark, men måste försvaras och förbättras. Ett av de områden där vi kan använda IT till att förbättra Sverige är miljöområdet, som en tidigare talare har nämnt. Möjligheterna att med ny teknik minska miljö- och energibelastning inom samhällsplanering och transporter är mycket goda. IT som verktyg för att stödja ansträngningarna att komma till ett hållbart samhälle utvecklar informationsteknikens betydelse i miljöarbetet. Vänsterpartiet framhåller i en motion att IT kan minska pappersåtgång och lokala transportbehov, men det sker inte av sig självt. För att IT ska minska transportbehov krävs aktiv styrning. Låt mig försäkra Peter Pedersen om att mycket av detta sker av sig självt. Om det finns en vinst att hämta tas vinsten hem. Det är det som kallas för marknadskrafter. Däremot är det viktigt att vi ser till att förse marknaden med verktyg på olika sätt. Det är utvecklingen i IT som är så viktig att främja på olika sätt. Offentlig sektor kan gärna gå före i olika frågor. Vi har nämnt virtuella möten, e-tjänster, distansutbildning och så vidare. Det gäller att tydligt sätta upp mål, mäta och synliggöra effekter som man kan åstadkomma vad gäller energiförbrukning, minskad miljöbelastning etcetera. Naturligtvis ska också FoU-insatser och en god utbildning riktad mot området främjas. Herr talman! Angående IT-säkerhet har s i en motion blivit varse att IT också är sårbart. Man konstaterar att man bör ge PTS och Sitic ökade anslag för att de ska kunna ta ansvar för IT-säkerhet. Man räknar upp många exempel på vad de kan och bör göra. Pengar löser inte allt. Prioriteringar av vad som ska göras är långt viktigare. En utredare gavs i uppdrag av den förra regeringen att föreslå förbättringar för bland annat samordning av utveckling av standard inom IT etcetera, vilket var bra. I ett tilläggsdirektiv i november förra året gav nuvarande regering en utredning i uppdrag att utreda förutsättningar för bland annat e-förvaltning och för att informationssäkerhetsfrågor ska ges en framträdande roll. Det är angeläget med en nationell strategi för informationssäkerhetsarbetet där frågor om sårbarhet, e-brottslighet etcetera hanteras. Det är positivt att PTS har lämnat förslag på en strategi för säkrare Internet i Sverige och hur det kan prioriteras och utvecklas. PTS har också i regleringsbrevet för året fått i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med just informationssäkerhet. Det gäller varningssystem, samverkansformer med andra samhällsfunktioner och så vidare, bland annat med EU:s internationella expertcentrum Enisa, som nämndes tidigare. KBM har en sammanhållande roll i IT-säkerhetsfrågan. Där ska de frågorna ges en framträdande plats. Men vi ska komma ihåg att varje förvaltningschef, varje myndighetsledning och varje företag också har ansvar för frågorna. En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk, så varje användare har också ett personligt ansvar för säkerhet. Detta kan aldrig nog betonas. När den utredning som kommer att lägga fram förslag under våren tas om hand kommer vi att se hur vi kan arbeta med IT-säkerheten och skärpa den ytterligare. Vi hoppas att även oppositionen kan ställa upp på de förslag som kommer. Herr talman! Jag ska säga lite grann om öppen källkod. I en motion av Peter Pedersen behandlas frågan om öppen källkod och öppna standarder. Motionären anser att IT måste vara ett område där alla ges tillgång att fritt utveckla sin kreativitet och att använda program efter eget huvud. Varje människa har rätt att anpassa program efter de behov man har och som individ har man rätt att dela med sig av program och så vidare, tycker Peter Pedersen. Det innebär i princip att ingen ska tjäna pengar på något. Samtidigt driver man frågan om löner och säger att många tjänar för lite. Men vissa ska uppenbarligen inte tjäna någonting alls. Det är företagsfientligt. Ska alla vara löntagare? Är det ordet "företag", Peter Pedersen, som smakar illa eller är det ordet "privat"? Man säger också att fildelning i sig knappast är ett problem. Det är bara ett av många sätt att ta del av digitalt material. Problem uppstår ju om man laddar ned material utan någons tillstånd. Men, Peter Pedersen, det är faktiskt just det som debatten rör sig om. Har Vänstern missat det? Nyss sade ni ju dessutom att ingen skulle tjäna pengar på digitalt material, men samtidigt säger ni att ni står bakom upphovsrättslagen men anser att det krävs nya lösningar utan att det inskränker upphovsrättsinnehavarens rätt till ersättning och att det måste utredas vidare. Grattis! Det sade ni faktiskt nej till häromåret när jag i en debatt med Vänsterns Tasso Stafilidis krävde just detta. Det är bra. Då kan vi gå vidare med frågan. En utredning som den förra regeringen tillsatte pågår just för att se över upphovsrätten. Sedan blandar man in öppna standarder i frågan. Det är någonting helt annat, som Eliza Roszkowska Öberg också redogjorde för. Det pågår ett arbete med standard och samordning i Regeringskansliet. Jag ser fram emot att ta del av de resultaten. Där kan den offentliga sektorn gå före. Det håller jag med om. Man kan vara ett föredöme och införa öppna standarder när detta är möjligt och lämpligt.

Peter Pedersen (V)

Anf. 151 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Till att börja med kan jag hålla med om att vi kunde ha varit lite tydligare i den motion som vi skrev i ämnet så att man inte får intrycket av att det här med öppen källkod och öppen standard är ungefär samma sak. Men jag tycker att det har blivit klart förtydligat i den reservationstext vi har och i det klargörande som finns från kansliet. Ingen är ofelbar, inte heller Vänsterpartiet när det gäller detta. Det finns mycket att lära sig på det här området. Det finns ju de som tar fram dataprogram, och vi tycker att det är rimligt att de kan få ersättning för det. Men de ska inte hålla på själva programvaran och ha en evig rätt så att man inte får göra någonting och att det ska vara på ett visst sätt. Den möjligheten finns. Redan i dag tar man fram öppen mjukvara. Då blir det en annan diskussion om hur man ska få ersättning för det. Man bör ändå ha den ödmjukhet som Sven Bergström pratade om tidigare. Några andra kanske kan tillföra det här programmet någonting, och det ska inte ses som en brottslig handling om man gör det. Om vi sedan kan utveckla det på ett bättre sätt får vi försöka att återkomma med det till nästa år. Vi var också inne på fildelning. Nu har vi en generation av ungdomar som ägnar sig åt att skaffa musik genom så kallad fildelning. Jag tror inte att vi kan komma till rätta med det genom en repressiv lagstiftning och göra alla till brottslingar. Jag har själv, tillsammans med en annan vänsterpartist, skrivit en motion som går ut på att vi ska ha en mer tekniköppen och vänlig attityd och försöka hitta ett sätt via tekniken för att se till att ungdomar, och även vi vuxna, som vill söka bra musik på nätet kan göra det. Men vi måste se till att de som har gjort musiken får en rimlig betalning. Ett lämpligt sätt som också är på gång är att de som lägger ut musiken inte tar så hutlöst betalt för varje låt utan sänker priset. Det är bra om tio miljoner laddar ned en låt för tio öre. Det blir ganska mycket pengar.

Christer Winbäck (Fp)

Anf. 152 Christer Winbäck (Fp)

Herr talman! Det gläder mig att Vänstern är ödmjuk i den här frågan. Det tycker jag att vi alla ska vara inför den här nya tekniken som också kräver att vi tänker annorlunda i vissa fall och tänker lite längre än vi kanske gjort tidigare. När det gäller öppen källkod vill jag säga att den som konstruerar program är den som har rätten att antingen ta betalt för det eller att ge det fritt till dem som önskar använda det. Det är det som är skillnaden. Ska vi kräva att man gör det, eller ska vi främja att de som vill gör det? Det är fortfarande så att de som vill ha betalt för någonting som de har konstruerat har rätt att göra det oaktat om man har gjort smörknivar i trä, musik eller dataprogram. Jag tycker att det är viktigt att det är upphovsrättsinnehavaren som bestämmer över den produkt man har tagit fram. Jag håller också med om att det är väldigt viktigt att vi kriminaliserar en hel generation ungdomar. Jag är helt med på att diskutera och hitta sätt för hur vi ska se till att copyrightinnehavaren får betalt på ett vettigt sätt. Sedan kanske vi inte har riktigt samma syn på hur lösningarna ska se ut. Men jag tror ändå att musikbranschen har förskjutit sin inställning till detta under de senaste åren. För några år sedan sade man hårdnackat nej till detta, och nu hörde jag att en av de stora musikrättsinnehavarna faktiskt tar bort copyrightskyddet på den musik som de säljer för att underlätta en fortsatt konsumtion av musik. Men det är viktigt att vi ser till att de som äger programmen eller musiken i det här fallet också har möjlighet att ta betalt.

Peter Pedersen (V)

Anf. 153 Peter Pedersen (V)

Herr talman! För protokollet vill jag säga att Vänsterpartiet anser att det är mycket viktigt att de som ägnar sig åt konstnärlig verksamhet, till exempel skriver ett musikverk eller en bok, ska ha ersättning för det. Vi säger att vi ska försöka hitta ett system där vi kan använda tekniken på ett sätt som möjliggör både-och så att vi gör både konsument och producent lyckliga. Det verkar nu som om verkligheten har kommit i kapp de stora musikdrakarna. Jag konstaterar också att det finns undersökningar som visar att de som fildelar också är de som köper mest musik. Man upptäcker musik som man inte visste om, och så går man och köper den i en affär. Jag tror inte att det här behöver vara en motsättning. Vi har reagerat lite grann med ryggraden och sagt att det här ska vi stoppa. Jag tror inte att det är en möjlig åtgärd. Där kan vi nog hitta fram till ett sätt. Det innebär inte att Vänstern anser att det här är ett litet problem. Det är ett stort problem. Men vi bör använda tekniken för att komma till rätta med problemet i stället för att se tekniken i sig som ett problem. Vi kan inte inta den ståndpunkten. När det gäller öppen källkod tycker vi att statliga myndigheter ska gå före och köpa in den typen av program som innebär öppen källkod där man har rätt att anpassa varan när man väl har köpt den. Det är det vi säger. Det är vår poäng att vi kan gå före inom offentlig sektor både vad gäller öppen källkod och öppen standard.

Christer Winbäck (Fp)

Anf. 154 Christer Winbäck (Fp)

Herr talman! Det är viktigt att kunna ta betalt även för ettor och nollor på nätet. Oaktat om det är musik eller program ska de som gör det hela och vill ta betalt också kunna göra det, annars kan man inte tillägna sig deras produkter. Det är inte tillåtet. Jag tycker att det är viktigt att man hittar former som gör att konsument, producent och distributör av musik, program och annat kan få en rimlig ersättning för det de gör. Hur vi utformar regelverket kan vi alltid återkomma till. Jag håller helt med om det. Den utredning som jag nämnde tidigare som jobbar inom Regeringskansliet med öppna standarder har också med öppen källkod som en komponent i den utredningen. Jag har ingenting emot att man försöker, där det så är lämpligt och där det finns behov av det, hitta program med öppen källkod. Men jag tycker inte att man ska kräva det, utan det är någonting som får växa fram.

Monica Green (S)

Anf. 155 Monica Green (S)

Herr talman! Chips på er brudar! S-kvinnor höll en folkbildningssatsning för många år sedan. Det var flera här som tidigare gjorde en historisk tillbakablick. När datasamhället var på ingående i Sverige var det många som var oroliga för att just kvinnor skulle hamna utanför IT-samhället. S-kvinnor tog det på stort allvar och genomförde en folkbildningskampanj i hela landet för att kvinnorna skulle haka på, och det har ju också visat sig att kvinnorna är med i IT-samhället. Men alla kvinnor är inte med. Det finns fortfarande kvinnor som står utanför. Ofrivilligt eller frivilligt står man utanför. Det är ett problem i sig. Dessa kvinnor borde få hjälp att ta steget in i IT-samhället. Det finns även andra, som Désirée Liljevall så tydligt påpekade, som står utanför. Det finns människor i glesbygd, en del invandrare och en del äldre som fortfarande står utanför IT-samhället. Det borde vi ändra på. Vi borde fortsätta med folkbildningskampanjer. Vi borde ha en IT-satsning där folkhögskolor, studieförbund med flera får satsa på studiecirklar och uppsökande verksamhet i de områden där man fortfarande inte tagit steget in i IT-samhället. I stället för en tv-kock skulle vi kunna ha en IT-Martina i tv som kan lära oss att surfa i datavärlden. Vi skulle kunna göra mycket mer. Vi behöver också ha en utbyggnad i hela landet. Det behövs både för bredband med höga hastigheter och för mobiltelefoni. De områdena flyter ju ihop nu. Telefoner, datorer och tv flyter ihop. Vi har inte bara en telefon i fickan. Vi har faktiskt en tv i litet format. Vi kan titta på tv och lyssna på radio. Vi kan till och med lyssna på debatten i kammaren när vi är ute i skogen och plockar bär eller lyssnar på fåglarna. Då kan vi ha på debatten från kammaren. Det är fantastiskt, tycker jag. Det visar hur snabbt IT-utvecklingen går. Det visar också hur viktigt det är att alla får chansen. Vissa väljer kanske fortfarande att stå utanför, men alla borde få chansen. Så är det inte i dag. Det gläder mig mycket att utskottet delar uppfattningen i min motion om att parlamentet har en nyckelroll. Vi måste gå före och utveckla e-demokratin i Sverige och i Europa och se till att myndigheter finns tillgängliga 24 timmar om dygnet. Vi kan också gå före när det gäller sjukvård, hemsjukvård, telemedicin, digitala läkare, röntgenbilder från hemmen och så vidare. Då är det viktigt att vi har höga hastigheter. Sverige ligger i framkant jämfört med andra länder tack vare den socialdemokratiska regeringen och tack vare de satsningar som vi har gjort bland annat genom att mycket stort bidra till hem-pc-reformen. Den avskaffade den borgerliga högerregeringen vid årsskiftet. Det beklagar jag. Vi ligger också i framkant därför att vi har satsat på bredbandsstöd. Utbyggnaden har skett i samklang med den privata marknaden, kommuner och staten. Vi införde detta trots att Moderaterna och Kristdemokraterna var så fruktansvärt emot det. De protesterade vilt med argumentet att marknaden ska fixa allt. Vi fick höra marknadens lov här i kammaren. Centern var på rakt motsatt linje mot sina nuvarande kamrater och ville satsa närmare 80 miljarder, tror jag, på den digitala allemansrätten. Det fick de inte igenom då. Jag hörde att Sven Bergström inte riktigt litade på sin partikamrat Åsa Torstensson, utan hellre själv ville bli minister för att lösa frågan. Det är ju synd att du inte litar på din partikamrat och på att hon kan få igenom mer pengar till bredbandssatsningen. Vi brukar lita på varandra inom partiet. Det gjorde inte Sven Bergström. Ni har också avskaffat den IT-politiska strategigruppen. Det var en av de åtgärder som den socialdemokratiska regeringen tog till för att parlamentet och regeringskanslierna skulle kunna jobba tillsammans för att riva murarna, ta bort trösklarna och se till att man kan prata med samma digitala språk, eller ettor och nollor, som Christer Winbäck uttryckte det. Man behöver inte ha samma system, men systemen måste kunna prata med varandra. Den strategigruppen har den borgerliga högerregeringen avskaffat. Det beklagar jag. Vi ska ha bredband åt alla senast 2010. Vi behöver fortsätta satsningen. Nu har den borgerliga högerregeringen satsat ett år med de bredbandspengar som vi hade avsatt i den budget som vi hade tänkt lägga fram. Ni antog budgeten att satsa på den kommunala bredbandsutbyggnaden ytterligare ett år. Men det är bara ett år. Sedan vet vi inte hur det blir. Vi vet inte hur framtiden ser ut. Jag tycker att vi alla här i kammaren kan ta till oss den bredbandsstrategi som PTS har tagit fram för att nå alla. Kort sagt behöver vi fortsatt en miljövänlig tillväxt. Vi vill ha tillgång för alla, inte bara för några få. Vi behöver ha ett IT-samhälle för alla.

Christer Winbäck (Fp)

Anf. 156 Christer Winbäck (Fp)

Herr talman! Det är alltid trevligt att lyssna på Monica Green, åtminstone vissa delar av det hon säger. Hon har ofta tankar och visioner om IT. Det är trevligt. Grupper som står utanför är en viktig sak. När vi satt i opposition poängterade vi att det är viktigt att få med alla så gott det går. Vi har sett att det finns en del grupper - äldre och invandrare till exempel - som har halkat efter i IT-användningen. Enligt en rapport som jag har läst har kvinnor däremot kommit i kapp. Monica Green är ett utmärkt exempel på sådana som använder IT väldigt mycket. Folkbildning är en viktig fråga för att få användarna att använda tekniken på ett bra sätt. Det finns olika sätt att lösa det. Jag vill poängtera att även vi har diskuterat hur utbildningen ska kunna komma ut till dem som använder IT. Monica Green nämnde konvergensen. Olika teknikplattformar smälter ju ihop i dag. Man kan titta på tv i mobilen och man kan, om man vill, lyssna på kammaren när man är ute och plockar svamp. Det hoppas jag att jag slipper. Jag tror att det är viktigt att vi från offentlighetssidan kan gå före och driva tekniken framför oss. Det är självklart viktigt att få fram höga hastigheter, så höga som behövs för att man ska kunna ta till sig tekniken på ett bra sätt. Ju högre hastigheter vi får desto mer driver det de saker vi nyttjar IT till. Till slut är den kapaciteten slut. Jag brukar skämtsamt säga om hårddiskar av den kapaciteten att det finns två typer av hårddisk: ny och full. Man utnyttjar allt tillgängligt utrymme. Jag får ta resten i nästa replikrunda.

Monica Green (S)

Anf. 157 Monica Green (S)

Herr talman! Jag uppfattade inte att Christer Winbäck ställde någon fråga till mig, men han vill gärna prata lite med mig. Det är trevligt. Jag kan ju fortsätta att prata om hur viktigt det är att vi bygger ut i hela landet, hur viktigt det är för den ekonomiska tillväxten och att vi skapar tjänster och har nya investerings- och arbetsmöjligheter som IT skapar. Jag tror att vi är överens på det området. Däremot är vi inte överens när det gäller hem-pc-reformen som ni har avskaffat. Man kan faktiskt säga att ni avskaffar en bra reform som har gjort det möjligt för betydligt fler i landet att ha en dator hemma. Med hjälp av den reformen gjorde vi det möjligt för IT-tekniker och andra att få jobb när man installerade. Man kunde jobba med help desk och så vidare. Nu har de tyvärr fått sluta. Ni inför andra subventioner i stället. Ni tycker att det är viktigare att man städar i hemmet än att man har en dator i hemmet. Det beklagar jag. Det är att gå från en IT-nation till en städnation. Det är den borgerliga regeringen i ett nötskal.

Christer Winbäck (Fp)

Anf. 158 Christer Winbäck (Fp)

Herr talman! Även en hårddisk behöver städas ganska ofta. Hem-pc-reformen finns ju kvar, även om den i dag är förmånsbeskattad. Det stämmer inte riktigt det som Monica Green säger. Jag har inte sett några siffror på om det har blivit någon jättearbetslöshet bland IT-tekniker. Jag vet att det förespåddes inför den diskussion vi hade. Jag har inte sett några uppgifter på hur det ser ut. Jag skulle vara glad att ta del av de uppgifterna om Monica Green har dem. Monica Green nämnde att vi hade avskaffat den IT-politiska strategigruppen och ordade en stund om det. Vi har för närvarande inte någon IT-politisk strategigrupp. Vi funderar på hur man ska se på IT-frågorna framdeles. Om vi kommer att tillsätta en strategigrupp eller en rådgivande grupp ber vi att få återkomma till. Även s-regeringen avsatte ju en tidigare strategigrupp i utbyte mot den som ni tog senare. Det är inga konstigheter i att se över formerna för hur samråd ska se ut. Jag ser det som positivt att vi har chans att ta fram direktiv till en sådan grupp som vi vill ha. Vad gäller hem-pc säger jag om igen att reformen finns kvar, även om den i dag är förmånsbeskattad.

Monica Green (S)

Anf. 159 Monica Green (S)

Herr talman! Ni har ju beskattat det området högt. Ni beskattar de områden som ni tydligen tycker ska avskaffas, och ni skattesubventionerar sådana områden som ni tycker är viktiga. Med en borgerlig regering går vi från att vara en IT-nation i framkant till att i stället subventionera hushållsnära tjänster. Det tycker ni är viktigare. Jag beklagar det. Jag vill leva i en nation där vi satsar på utbildning, där vi satsar på bra jobb för alla och där vi ser till att människor har bra löner som de kan leva på i stället för att vi subventionerar dessa låglönegrupper, vilket ni tänker göra. Nej, vi hade kunnat fortsätta med en bra bredbandsstrategi för alla för att få bra tillgänglighet och insatser från den offentliga verksamheten, för att se till att satsa på likabehandling och få en tillväxt i hela landet och höga hastigheter. Det skulle vi verka för, och vi kommer att jobba för det när vi tar över om tre och ett halvt år.

Beslut

Beslut: 2007-04-18

6 förslagspunkter, 4 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

18 april 2007

Protokoll med beslut

2007-04-18

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. IT-politiska utgångspunkter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 3 och 4 samt
2006/07:T377 av Monica Green (s).

2. Bredbandsutbyggnad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2006/07:T274 av Annie Johansson (c),
2006/07:T300 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkande 13,
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 1 och 2,
2006/07:T383 av Sven Gunnar Persson (kd) och
2006/07:T408 av Ulrica Messing och Per Svedberg (båda s).

Reservation 1 (s, v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
s	0	105	0	25
m	83	0	0	14
c	20	0	0	9
fp	22	0	0	6
kd	20	0	0	4
v	0	17	0	5
mp	0	16	0	3
Totalt	145	138	0	66
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Öppen källkod m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 6-8.

Reservation 2 (v, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (v, mp)
s	104	1	0	25
m	83	0	0	14
c	20	0	0	9
fp	22	0	0	6
kd	20	0	0	4
v	0	18	0	4
mp	0	16	0	3
Totalt	249	35	0	65
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. IT och miljön

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2006/07:T356 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkande 9.

5. IT-säkerhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2006/07:T409 av Ulrica Messing m.fl. (s).

6. Mobiltelefontäckning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2006/07:Kr217 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s) yrkande 2.

Reservation 3 (s, v, mp)

Var är ärendet nu?

Beslut

Motioner om IT-politik och elektroniska kommunikationer (TU11)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Motioner om IT-politik och elektroniska kommunikationer (TU11)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. IT-politiska utgångspunkter

2. Bredbandsutbyggnad

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Öppen källkod m.m.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. IT och miljön

5. IT-säkerhet

6. Mobiltelefontäckning