Utbildningsutskottets betänkande
2003/04:UBU16
Jämställdhet inom utbildning och forskning
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 34
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2003,
vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets
område.
Motionsyrkandena behandlar jämställdhetsarbetet i
förskola och skola samt jämställdhetsfrågor inom
grundläggande högskoleutbildning och i forskning och
forskarutbildning.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns reservationer från Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Miljöpartiet de gröna samt särskilda yttranden från
Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Jämställdhet i förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub352,
2003/04:Ub371,
2003/04:Ub382 yrkande 1 samt
2003/04:Ub438 yrkande 15.
2. Jämställdhet i grundskolan och i
gymnasieskolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 16,
2003/04:Ub367 yrkande 22,
2003/04:Ub388 yrkande 19,
2003/04:Ub392 yrkande 22,
2003/04:Ub439 yrkande 5 samt
2003/04:A302 yrkande 4.
Reservation 1 (fp)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (mp)
3. Utformningen av läromedel
Riksdagen avslår motion
2003/04:A302 yrkande 6.
Reservation 5 (c)
4. Jämställdhetslagens tillämpning i skolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 19 samt
2003/04:A302 yrkande 3.
Reservation 6 (fp, c, mp)
5. Jämställdhet inom högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub319,
2003/04:Ub390 yrkande 6 samt
2003/04:Ub499 yrkande 10.
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (c)
6. Åtgärder mot diskriminering i högskolan
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub414 yrkande 20.
Reservation 9 (fp, mp)
7. Genusperspektiv i medicinska m.fl.
utbildningar
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub350 yrkande 2,
2003/04:Ub354,
2003/04:Ub359 samt
2003/04:A302 yrkande 1.
Reservation 10 (fp)
8. Jämställdhet inom forskarutbildningen och
i forskarkarriären
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub390 yrkande 25,
2003/04:Ub509 yrkande 2 samt
2003/04:A371 yrkande 25.
Reservation 11 (kd)
Reservation 12 (fp, c)
9. Kvinnliga doktoranders utsatthet
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub509 yrkande 5.
Reservation 13 (kd, mp)
10. Genusperspektiv inom medicinsk forskning
m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub350 yrkandena 1, 3, 4 och 5,
2003/04:Ub420,
2003/04:Ub465,
2003/04:Ub509 yrkande 4,
2003/04:So394 yrkande 11 samt
2003/04:A371 yrkande 4.
Reservation 14 (kd)
Stockholm den 9 september 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Göran Persson
i Simrishamn (s), Per Bill (m) och Christer
Erlandsson (s).
2003/04
UbU16
Redogörelse för ärendet
Under allmänna motionstiden 2003 väcktes 34
motionsyrkanden rörande jämställdhet inom utbildning
och forskning. Dessa behandlas i detta betänkande.
Motionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet i
förskola och skola samt om jämställdhetsfrågor inom
grundläggande högskoleutbildning och i forskning och
forskarutbildning.
Förslagen i motionerna återges i bilaga.
Utskottets överväganden
Jämställdhet inom förskolan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden rörande
arbetet med jämställdhet inom förskolan.
Utskottet hänvisar till gällande
bestämmelser, vidtagna och pågående åtgärder
samt utredningsarbete.
Motioner
Synpunkter på jämställdhetsarbetet i förskolan och
hur detta kan förbättras förs fram i flera motioner.
Kristdemokraterna understryker i motion
2003/04:Ub438 yrkande 15 vikten av
jämställdhetsprojekt inom förskolan, där
förskolepersonal får möjlighet att reflektera över
sitt beteende gentemot pojkar respektive flickor i
olika situationer. I motion 2003/04:Ub382 (fp)
yrkande 1 framförs att såväl kommunala som
fristående förskolor skall omfattas av obligatoriska
feministiska jämställdhetsplaner för förskolan.
Obligatoriska feministiska jämställdhetsplaner på
dagis är ett första steg för att luckra upp
könsrollerna och skapa ett friare samhälle, skriver
motionärerna. I motion 2003/04:Ub371 (fp)
framhåller motionären att förskolans läroplan måste
ses över så att samtliga förskolor får i uppdrag att
genomföra feministiska jämställdhetsplaner.
Jämställdhetsarbetet måste genomsyra pedagogiken
samt integreras inom den ordinarie verksamheten.
Motionären är kritisk till den av regeringen
inrättade jämställdhetsdelegationen och anser att
ansvaret för att förstärka jämställdhetsarbetet i
förskolorna bör vara underställt Myndigheten för
skolutveckling. Jämställdhet måste integreras inom
den ordinarie undervisningen. I motion 2003/04:Ub352
(s) välkomnas den jämställdhetsdelegations insatser
som regeringen planerar att inrätta. Motionären
anser att de insatser som delegationen skall ägna
sig åt är mycket viktiga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Målet för jämställdhetsarbetet finns tydligt
formulerat i de nationella styrdokumenten.
Förskolans verksamhet skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande nationella
värden. Kommunerna ansvarar för att förskolepersonal
har kunskap om de föreskrifter som gäller för
förskolan.
Av förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår att
jämställdhet mellan könen tillhör de värden som
förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Regeringen fattade den 14 augusti 2003 beslut att
tillsätta en jämställdhetsdelegation (dir. 2003:101)
i syfte att uppmärksamma, intensifiera och utveckla
arbetet med jämställdhet mellan könen i förskolan.
Uppdraget gäller både kommunala och fristående
förskolor. Pojkars och flickors livsutrymme får,
enligt regeringen, inte begränsas av könsspecifika
normer och värderingar. Delegationen för
jämställdhet i förskolan påbörjade arbetet i
december 2003. Uppdraget löper t.o.m. den 30 juni
2006. Delegationens uppgift är att lyfta fram,
förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i
förskolan genom att bl.a. fördela medel till
jämställdhetsprojekt. Delegationen skall också lyfta
fram goda exempel på insatser i Sverige och i andra
länder för att stimulera fler män att söka sig till
utbildningar med inriktning mot barn och arbete i
förskolan samt att aktivt arbeta för att behålla män
som redan arbetar i förskolan. Delegationen skall
också välja ut och dokumentera ett antal förskolors
jämställdhetsarbete och sprida dessa kunskaper och
erfarenheter, sammanställa den kunskap om
jämställdhet och genus som finns i dag och se till
att den når ut i förskolan samt identifiera det
kunskapsbehov som finns när det gäller förskolans
arbete med jämställdhet. Dessutom skall delegationen
undersöka vilken utbildning i genuskunskap och
jämställdhet som blivande förskollärare får ta del
av på lärarhögskolorna. Delegationen skall också
föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt
jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas
och stärkas.
För delegationens arbete avsätts sammanlagt 12,5
miljoner kronor under perioden den 1 december 2003
till den 30 juni 2006 (prop. 2003/04:1 utgiftsområde
16 s. 68). Delegationen för jämställdhet i förskolan
har hittills delat ut 2,5 miljoner till 18 projekt
för jämställdhetsarbete i förskolan.
Sedan år 2002 finns särskilda medel avsatta för
att utbilda pedagogiska resurspersoner i
jämställdhet och genuskunskap. Målet har varit att
det år 2004 skall finnas minst en sådan resursperson
i varje kommun. Utbildningen bedrivs på uppdrag av
Myndigheten för skolutveckling av de nationella
värdegrundscentrumen vid Göteborgs och Umeå
universitet. Denna utbildning omfattar både
förskolan och grund- och gymnasieskolan.
Utskottet anser att arbetet för ökad jämställdhet
inom förskolan är mycket angeläget för förskolans
utveckling. Utskottet avvisar förslaget om
feministiska jämställdhetsplaner mot bakgrund av att
Delegationen för jämställdhet i förskolan som ovan
nämnts har till uppgift att föreslå lämpliga
insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete
för förskolan skall utvecklas och bedrivas.
Jämställdhet i grundskolan och inom
gymnasieskolan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden avseende
arbetet med jämställdhet i grundskolan,
jämställdhetslagens tillämpning samt
läroböckers utformning. Utskottet hänvisar
till gällande bestämmelser, vidtagna och
pågående åtgärder samt utredningsarbete.
Jämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd), 3 (c),
4 (mp), 5 (c) samt 6 (fp, c, mp).
Motioner
Frågor om jämställdhetsarbetet i grund- och
gymnasieskolan behandlas i flera motioner.
Folkpartiet understryker i motion 2003/04:Ub367
yrkande 22 vikten av att all undervisning skall
genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Ett
aktivt jämställdhetsarbete behöver bedrivas på många
fronter och med olika innehåll och metoder, anser
motionärerna. Samma yrkande återfinns i Folkpartiets
motion 2003/04:Ub388 yrkande 19, där det särskilt
framhålls att ett jämställdhetsperspektiv måste
genomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan
elever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument
samt i lärarutbildningen. Kristdemokraterna påpekar
i motion 2003/04:Ub439 yrkande 5 att flickors och
pojkars olika sätt att uttrycka sig både verbalt och
med kroppsspråk måste uppmärksammas. Jämställdhet
är, enligt motionärerna, en av de viktigaste
frågorna som behöver etisk belysning i skolan.
Centerpartiet anser i motion 2003/04:Ub392 yrkande
22 att jämställdhetsplaner bör upprättas på landets
alla skolor. I motion 2003/04:A302 yrkande 4 begär
Centerpartiet att regeringen tar initiativ till att
utforma ett samlat program för ökad jämställdhet i
skolan. Motionärerna understryker också vikten av
utformningen av läromedel ur ett
jämställdhetsperspektiv (yrkande 6). I motion
2003/04:Ub271 yrkande 16 framhåller Miljöpartiet
vikten av jämställdhet i skolan och inom
idrottsrörelsen. I motionen framförs att barn tidigt
tar till sig ett synsätt som låser fast båda könen i
ett traditionellt tänkande.
Centerpartiet skriver i motion 2003/04:A302
yrkande 4 att liknande villkor som finns i
jämställdhetslagen även bör gälla för elever i
grundskolan och gymnasieskolan. Miljöpartiet anser
enligt motion 2003/04:Ub271 yrkande 19 att
jämställdhetslagen skall gälla fullt ut även inom
skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare vid behandling av
motsvarande motionsyrkanden angående
jämställdhetsarbetet, senast i betänkande
2002/03:UbU6, konstaterat att frågan om jämställdhet
inom skolan har uppmärksammats och tydliggjorts
under senare år. Jämställdhet är ett prioriterat
område för skolan.
Förskolans och skolans arbete för ökad
jämställdhet behandlas i skollagen, läroplanerna,
jämställdhetslagen och i FN:s barnkonvention. Målen
för jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i
de nationella styrdokumenten. I grundskolans
kursplaner eftersträvas också att skolans
värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om
demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla
ämnen. Kommunerna ansvarar för att lärare,
förskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de
föreskrifter som gäller för skolväsendet samt får
kompetensutbildning i dessa frågor. I läroplanen
tilldelas dessutom rektor särskilt ansvar för
jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.
Därtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell
nivå för att stödja och stimulera det lokala
jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är ett av tre
prioriterade områden för Myndighetens för
skolutveckling generella uppdrag. Som nämnts i
föregående avsnitt har regeringen avsatt medel för
att utbilda resurspersoner i jämställdhet och
genuskunskap. För att ytterligare stödja
utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan
planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.
under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser
för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och
annan skolpersonal.
Som exempel på ytterligare insatser kan nämnas att
Myndigheten för skolutveckling har givit ut ett
stödmaterial för lärare och skolpersonal Jag är
starkare än du tror - Hur skolor stöttar flickor och
möter familjer angående situationen för flickor och
pojkar i miljöer starkt präglade av patriarkala
värderingar och om skolans roll för dessa barn.
Skolansvarsutredningen föreslår i sitt betänkande
Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU
2004:50) en ny lag som förbjuder diskriminering och
kränkning av skolelever. Jämställdhetsombudsmannen
föreslås, tillsammans med Skolverket, Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning samt Barnombudsmannen, få tillsyn över
lagen. Enligt förslaget blir kommuner och andra som
driver skolverksamhet skadeståndsskyldiga mot elev
som skolan diskriminerar på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagförslaget omfattar också mobbning eller
kränkning som begås av andra elever eller av skolans
personal. Remisstiden för förslaget löper till
oktober 2004. Lagen skall enligt förslaget träda i
kraft den 1 januari 2005. I detta sammanhang erinras
också om det arbete som för närvarande pågår inom
Regeringskansliet med anledning av
Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet
och likvärdighet (SOU 2002:121).
Jämställdhetsombudsmannen har under åren 2001-2003
med finansiellt stöd från regeringen genomfört ett
jämställdhetspedagogiskt projekt, publicerat i en
skolhandbok. Därtill arrangerar myndigheten bl.a.
konferenser och seminarier om hur skolan kan stärka
sitt jämställdhetsarbete.
I regeringens proposition Kunskap och kvalitet -
elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop.
2003/04:140) föreslås att vissa generella
perspektiv, såsom genusperspektiv, utöver de fyra
perspektiv som finns i läroplanen i dag, skall
beaktas när programmål och kursplan utformas. Genom
att integrera ett genusperspektiv i utbildningen ges
eleverna bl.a. bättre möjligheter att upptäcka och
motverka diskriminerande och ojämställda
förhållanden i samhället.
Utskottet kan inte nog understryka vikten av att
skolan till eleverna förmedlar de demokratiska
värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och
män. Arbetet för jämställdhet i skolan handlar om
att motverka traditionella könsmönster och ge
eleverna likvärdiga möjligheter och villkor att
utvecklas oberoende av kön. Jämställdhet ingår i
samhällets värdegrund och skall genomsyra all
verksamhet i skolan. Utskottet ser därför positivt
på det arbete som pågår för att intensifiera skolans
arbete i dessa frågor.
Centerpartiets yrkande om läromedlens utformning
behandlades även vid förra riksmötet och avslogs med
hänvisning bl.a. till kommunernas ansvar och till
den förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan (bet.
2002/03:UbU6 s. 24).
När det gäller jämställdhetslagen påminner
utskottet om att en kommitté för närvarande arbetar
med en översyn av hela diskrimineringslagstiftningen
(dir. 2002:11). Frågan om skolan skall omfattas av
lagstiftningen mot diskriminering ingår i kommitténs
uppdrag, som skall redovisas senast i december 2004.
Jämställdhet inom högskolan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande jämställdhetsarbete
inom högskolan, förslag att studenter vid
högskolan skall jämställas med arbetstagare i
de delar av arbetsrätten som rör integritet
och arbetsskydd, åtgärder mot
könsdiskriminering samt motioner rörande
genusperspektiv i medicinska m.fl.
utbildningar. Utskottet hänvisar till
gällande bestämmelser, vidtagna och pågående
åtgärder samt visst utredningsarbete.
Jämför reservationerna 7 (kd), 8 (c), 9 (fp,
mp) samt 10 (fp).
Jämställdhetsarbetet inom högskolan m.m.
Motioner
Två motionsyrkanden berör jämställdhetsarbetet inom
högskolan. Kristdemokraterna framhåller i motion
2003/04:Ub499 yrkande 10 att jämställdhet är en
fråga om erkännande, rättvisa och kvalitet i den
högre utbildningen. Ur ett kunskapsperspektiv kan
mans- och kvinnodominerade student-, lärar- och
forskargrupper förlora infallsvinklar till problem
och möjliga lösningar. I motion 2003/04:Ub390
yrkande 6 understryker Centerpartiet att ett aktivt
jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en
hög kvalitet på den högre utbildningen. En ökning av
andelen kvinnor är viktig för att behålla en hög
kvalitet på den högre utbildningen.
Folkpartiet förespråkar i motion 2003/04:Ub414
yrkande 20 åtgärder för att stoppa
könsdiskrimineringen. Män och kvinnor skall ha
samma, inte bara formella utan självfallet också
reella, möjligheter att göra sig gällande i den
akademiska världen. All form av diskriminering skall
bekämpas, skriver Folkpartiet. I motion
2003/04:Ub319 (c) framförs att studenter vid
högskolor skall jämställas med arbetstagare i de
delar av arbetsrätten som rör integritet och
arbetsskydd liksom hela jämställdhetslagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
I högskolelagens (1992:1434) 1 kap. 5 § föreskrivs
att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall
iakttas och främjas i universitetens och
högskolornas verksamhet. Lärosätena skall inom ramen
för detta arbeta för en jämn könsfördelning bland
såväl studenter som personal. Universitet och
högskolor har i uppdrag att redovisa vilka särskilda
åtgärder som vidtagits för att få en jämnare
könsfördelning inom både grund- och
forskarutbildningen. Högskoleverkets årsrapport 2004
visar bl.a. att flertalet utbildningar har en ojämn
eller mycket ojämn könsfördelning och att
könsfördelningen blir alltmer skev. Andelen manliga
studenter beräknas till ca 39 %. Drygt 60 % av alla
examina avläggs av kvinnor.
Inom forskarutbildningen är könsfördelningen bland
nybörjarna jämn:
48 % kvinnor och 52 % män. Under den senaste
tioårsperioden har antalet kvinnor som börjar i
forskarutbildning ökat med 80 %. Andelen kvinnor
bland dem som avlägger doktorsexamina har under
samma period ökat från 30 till 45 %. Stora
skillnader förekommer dock mellan olika ämnen.
Universitetens och högskolornas årsredovisningar
visar att stora insatser görs för att öka andelen
kvinnor på mansdominerande utbildningar.
Högskoleverket har i uppgift att inom sitt
verksamhetsområde verka för jämställdhet. Inom
Högskoleverket finns även ett jämställdhetsråd med
uppgift att särskilt arbeta med dessa frågor. Rådet
har bl.a. till uppgift att stödja pedagogiskt
utvecklingsarbete vid universitet och högskolor.
Studenter vid universitet och högskolor omfattas
inte av jämställdhetslagen (1999:133) som bygger på
det s.k. civilrättsliga arbetstagarbegreppet, där
arbetsåtagandet skall bl.a. vara frivilligt och
parternas rättsförhållande i princip utgå från ett
avtal, anställningsavtalet. Lagen (2001:1286) om
likabehandling av studenter i högskolan infördes i
syfte att stärka studenternas skydd mot
diskriminering samt motverka diskriminering bl.a. på
grund av könstillhörighet i högskolan. Som sagts i
det föregående pågår en utredning om en eventuell
samordning av all diskrimineringslagstiftning (dir.
2002:11).
Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar
Motioner
I flera motioner framförs kravet på ett köns-
och/eller ett genusperspektiv inom läkarlinjen och
vissa andra utbildningar. I motion 2003/04:Ub350
yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna att
läkarutbildningen och alla vårdutbildningar bör
åläggas att ha ett könsperspektiv i undervisningen.
Även i motion 2003/04:Ub345 (s) framläggs krav på
obligatoriskt köns- och genusperspektiv i
läkarutbildningen. Om läkarutbildningen i framtiden
präglas av ett köns- och genusperspektiv kommer det,
enligt motionären, inte framöver att vara slumpen
som avgör om den läkare som en kvinna möter har
tillräcklig kunskap om kvinnors sjukdomar, hälsa och
livsvillkor. Också i motion 2003/04:Ub359 (kd)
framhålls att genusperspektivet bör bli
obligatoriskt inom läkarutbildningen. Det måste,
hävdar motionärerna, finnas centrala mål för
läkarutbildningen som gör det obligatoriskt för alla
blivande läkare att inhämta kvalitativt lika
kunskaper om kvinnor och män. I motion 2003/04:A302
(c) yrkande 1 påpekar motionärerna att
genusperspektivet behöver förtydligas i utbildningen
av lärare för förskolan och skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Av examensbeskrivningarna i högskoleförordningen
(1993:100) framgår att studenten för erhållande av
läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen skall ha
förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som
påverkar kvinnors och mäns hälsa.
I universitetens och högskolornas övergripande
uppdrag att utveckla kvaliteten i utbildning och
forskning ingår att aktivt arbeta med
undervisningens förnyelse och det pedagogiska
utvecklingsarbetet. Vikten av att jämställdhets- och
genuskunskap skall ingå i den pedagogiska
utbildningen har lyfts fram av regeringen i
regleringsbrev för universitet och högskolor under
många år.
Högskoleverket har nyligen (2004-06-29)
avrapporterat regeringsuppdraget Genusperspektiv och
mäns våld mot kvinnor. Uppdraget har bestått i att
kartlägga hur frågor om genusperspektiv och mäns
våld mot kvinnor beaktas i elva utbildningar,
nämligen de utbildningar som leder till examen som
barnmorska, juris kandidat, läkare, lärare,
psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom,
tandläkare, teologie kandidat samt social
omsorgsutbildning. Bakgrunden till
utredningsuppdraget är bl.a. propositionen
Kvinnofrid (1997/98:55). I propositionen betonas
vikten av att de som arbetar inom dessa områden har
kompetens, kan upptäcka problem samt bemöta utsatta
kvinnor på rätt sätt. Högskoleverket föreslår att
regeringen överväger att föra in krav på kunskap om
mäns våld mot kvinnor i examensordningens
skrivningar i vissa av ovan nämnda utbildningar.
Utredningens förslag bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
I examensordningen (bilaga 2 till
högskoleförordningen, 1993:100) anges bland målen
för lärarexamen att den studerande skall kunna inse
betydelsen av könsskillnader i
undervisningssituationer och vid presentation av
ämnesstoffet. En utvärdering av den nya
lärarutbildningen pågår för närvarande inom
Högskoleverket.
Jämställdhet inom
forskarutbildningen och i
forskarkarriären
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden rörande jämställdhetsarbete
inom forskningen samt kvinnliga doktoranders
utsatthet. Utskottet hänvisar till pågående
utredningsarbete.
Jämför reservationerna 11 (kd), 12 (fp, c)
samt 13 (kd, mp).
Motioner
Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub509
yrkande 2 att karriärvägarna inom forskningen måste
förbättras så att familjebildning och forskarkarriär
kan förenas. Detta är en viktig förutsättning för
att tillgodose den ökade efterfrågan på yngre
medarbetare med lång och kvalificerad
högskoleutbildning, anser motionärerna. Även i
Centerpartiets motion 2003/04:Ub390 yrkande 25
hävdas vikten av jämställdhet inom forskarvärlden.
Detta ses som en viktig förutsättning för att öka
andelen kvinnor i den högre utbildningen och få
kvinnor att satsa på den akademiska karriären.
Genomförandet av doktorandtjänster och en satsning
på mellantjänster ses i motionen som de två enskilt
viktigaste åtgärderna för att stimulera kvinnor att
påbörja den akademiska karriären. Kristdemokraterna
begär i motion 2003/04:A371 yrkande 25 att
regeringen uppdrar åt Högskoleverket att upprätta en
handlingsplan för att bryta ned de traditionella
könsmaktsstrukturerna på högskolor och universitet
samt verka för att det blir möjligt även för
kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och
skaffa barn under studietiden. Enligt motionärerna
betraktar många kvinnliga doktorander det som
uteslutet att bli gravida och få barn under sin
utbildningstid bl.a. för att detta skulle påverka
möjligheterna att få utbildningsbidrag.
Kristdemokraterna understryker i motion
2003/04:Ub509 yrkande 5 kvinnliga doktoranders
utsatthet. Kvinnliga doktorander uppfattar, menar
motionärerna, sin studiesituation som mer utsatt än
vad manliga doktorander gör. Kvinnorna känner sig
därtill mindre accepterade av forskarkollektivet,
och studiemiljön känns mindre positiv, skriver
motionärerna. Situationen för kvinnliga forskare
måste därför ses över och alla former av sexuella
trakasserier måste kraftfullt beivras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Antalet kvinnor som börjar en forskarutbildning har
ökat med 80 % de senaste tio åren. Det har medfört
en stor förändring i könsfördelningen, som har
blivit allt jämnare. Högskoleverkets senaste
årsrapport visar att andelen kvinnor som började
forskarstudera var 48 % av de totalt 3 900 studenter
som påbörjade forskarutbildningen läsåret 2002/03.
Universitet och högskolor har genom regleringsbrev
och återrapporteringskrav i uppdrag att redovisa de
särskilda åtgärder som vidtagits för att få en
jämnare könsfördelning i både grund- och
forskarutbildningar med ojämn könsfördelning, vid
rekrytering och befordran av lärare och vid
rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer
eller motsvarande. I den högskolepedagogiska
utbildning som alla lärosäten skall erbjuda alla
anställda lärare som saknar sådan utbildning skall
också ingå bl.a. jämställdhet och genuskunskap.
Forskarutbildningsutredningen behandlar i sitt
betänkande En ny doktorsutbildning - kraftsamling
för excellens och tillväxt (SOU 2004:27)
jämställdhetsfrågan ur ett kvalitetsperspektiv.
Enbart jämn könsfördelning är inte tillräckligt,
utan förutsättningar och strukturer måste också bli
bättre anpassade till både mäns och kvinnors behov.
Utredningen konstaterar bl.a. att kvinnor successivt
försvinner från den akademiska arenan. I många fall
upplever de att de missgynnas av systemet inom
akademin och i stället för att ge sig in i osäkra
konkurrensförhållanden väljer de andra arbetsplatser
utanför universitet och högskola. Undersökningar om
bakgrunden tyder inte på att det främst har med barn
och familj att göra, skriver utredningen, utan
snarare en ovilja att gå in i de manliga strukturer
som akademin präglas av enligt många rap-porter.
Utredningen bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Av 39 rektorer vid landets universitet och
högskolor är i dag elva kvinnor. I en rapport från
Högskoleverket Högskolans ledare - om rektorsroller
och rektorstillsättningar (2004) föreslås att
lärosätena ökar ansträngningarna för att bredda
rekryteringsbasen genom att sätta upp
rekryteringsmål för ett högre antal kvinnor som
ledare på mellannivå, exempelvis som prefekter och
dekaner.
Genusperspektiv inom medicinsk
forskning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden angående genusperspektiv inom
medicinsk forskning, bedömning av
forskningspolitiken ur ett klass- och
könsperspektiv m.m.
Jämför reservation 14 (kd).
Motioner
Flera motioner framför behovet av ökad forskning
kring kvinnors sjukdomar samt att ett
genusperspektiv bör införas inom vården.
Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:A371
yrkande 4 behovet av en ökad forskning på äldre
kvinnors hälsa, sjukdom och medicinanvändning. I
motionen hävdas att kvinnor och män ibland behandlas
olika trots att de uppvisar samma sjukdomssymtom.
Vidare hävdas att kvinnor oftare blir
feldiagnostiserade och kan få sämre behandling än
män vid t.ex. hjärtinfarkter. I motionen framförs
oro över de rapporter som visar att män oftare får
nya och dyrare läkemedel än kvinnor. Anslagen till
forskning om kvinnors hälsa, sjukdom och
medicinanvändning behöver därför, enligt
motionärerna, ökas. Kristdemokraterna betonar i
motion 2003/04:Ub509 yrkande 4 vikten av ett
genusperspektiv på forskningens villkor. Lärosätena
måste ta ansvar för att de som styr högskolelärarna
är väl förtrogna med jämställdhetsfrågor och
genusperspektiv, heter det i motionen. I
Folkpartiets motion 2003/04:Ub350 föreslås att ingen
forskning om människokroppen, annat än i
undantagsfall, får baseras på en population
bestående av mindre än 40 % av vardera könet för att
få statliga anslag beviljade (yrkande 1) samt att en
grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de
forskningsanslag som ges samt att tillse att dessa
tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). I samma
motions yrkande 4 och yrkande 5 framförs att ett
kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas
till Göteborg samt att Socialstyrelsen bör få i
uppdrag att se över forskningen om kvinnor i vården.
Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:So394 yrkande
11 en bedömning av forskningspolitiken ur ett klass-
och könsperspektiv. Det är betydelsefullt att vid
prövning av forskningsanslag inom området hälso- och
sjukvård anlägga ett köns- och klassperspektiv,
skriver Vänsterpartiet. I motion 2003/04:Ub420 (s)
konstateras att det behövs bättre forskning om
kvinnors sjukdomar och hälsa. Även i motion
2003/04:Ub465 (s) understryks vikten av ett
kvinnoperspektiv i forskningen. Det är inte rimligt
att hälften av befolkningen ges mindre utrymme inom
medicinsk forskning, skriver motionärerna. De
könsspecifika perspektiven har inte studerats och
dokumenterats tillräckligt. Motionärerna drar
slutsatsen att ett genderperspektiv behövs som
genomsyrar all forskning och utbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Vetenskapsrådet har enligt sin instruktion (SFS
2000:1199) till uppgift att verka för att
genusperspektiv får genomslag i forskningen. För
insatserna disponeras minst 10 miljoner kronor
budgetåret 2004. En tvärvetenskaplig kommitté
arbetar med att bereda ansökningar samt att främja
och informera om genusforskning. På kommitténs
förslag beslutade Vetenskapsrådet att utlysning av
medel för år 2004 skulle avse teori- och
begreppsutveckling inom genusvetenskap.
I sammanhanget bör också nämnas att Nationella
sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs
universitet verkar som en samlande och nationell
resurs för genusforskningen. Nationella
sekretariatet för genusforskning startade år 1998
och finansieras genom särskilda medel till Göteborgs
universitet.
Högskoleverket har nyligen publicerat skriften
Genusperspektiv på medicinen - två decenniers
utveckling av medvetenheten om kön och genus inom
medicinsk forskning och praktik.
Såsom tidigare nämnts skall student för erhållande
av läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen enligt
högskoleförordningen (1993:100) ha förvärvat
kännedom om förhållanden i samhället som påverkar
kvinnors och mäns hälsa.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart
att könsspecifika skillnader måste uppmärksammas
både vid forskning och vid klinisk
läkemedelsprövning.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Jämställdhet i grundskolan och i
gymnasieskolan (punkt 2) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 22 och
2003/04:Ub388 yrkande 19
samt avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 16,
2003/04:392 yrkande 22,
2003/04:Ub439 yrkande 5 samt
2003/04:A302 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att ett jämställdhetsperspektiv skall
genomsyra all undervisning. Ett aktivt
jämställdhetsarbete behöver bedrivas på många
fronter och med olika innehåll och metoder.
Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl
kvinnliga som manliga elever kan intressera sig och
aktivt ta del av undervisningen. Skolan spelar en
viktig roll för att betona flickors och pojkars rätt
att bli jämställt behandlade. För att skolan skall
lyckas med detta viktiga arbete måste skolan i sig
bli mer jämställd. Ett jämställdhetsperspektiv måste
genomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan
elever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument
samt i lärarutbildningen.
2. Jämställdhet i grundskolan och i
gymnasieskolan (punkt 2) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub439 yrkande 5
samt avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 16,
2003/04:Ub367 yrkande 22,
2003/04:Ub388 yrkande 19,
2003/04:Ub392 yrkande 22 samt
2003/04:A302 yrkande 4.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att jämställdheten i skolan
bör öka. Flickors och pojkars olika sätt att
uttrycka sig både verbalt och med kroppsspråk måste
uppmärksammas. Jämställdhet är en av de viktigaste
frågor som behöver etisk belysning i skolan. Skolan
bör aktivt uppmuntra såväl flickor som pojkar att
söka sig till yrken eller branscher som domineras av
motsatt kön.
3. Jämställdhet i grundskolan och i
gymnasieskolan (punkt 2) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 22 och
2003/04:A302 yrkande 4
samt avslår motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 16,
2003/04:Ub367 yrkande 22,
2003/04:Ub388 yrkande 19 och
2003/04:Ub439 yrkande 5.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att jämställdhetsplaner bör
upprättas på landets alla skolor.
Jämställdhetsarbetet måste börja i tidig ålder. En
"ojämställd" skola bevarar könsroller och begränsar
individers livsutrymme. Elevers skydd måste stärkas
och liknande lagstiftning som jämställdhetslagen
måste därför gälla även dem. Vi anser också att
jämställdhetslagstiftningen skall vara tillämplig i
skolsystemets samtliga stadier. Liknande villkor som
finns i jämställdhetslagen bör även gälla för elever
inom grundskola och gymnasium. Regeringen bör vidare
ta initiativ till att, i samverkan med lärarnas
organisationer, utforma ett samlat program för ökad
jämställdhet i skolan.
4. Jämställdhet i grundskolan och i
gymnasieskolan (punkt 2) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub271 yrkande 16
samt avslår motionerna
2003/04:Ub367 yrkande 22,
2003/04:Ub388 yrkande 19,
2003/04:Ub392 yrkande 22,
2003/04:Ub439 yrkande 5 samt
2003/04:A302 yrkande 4.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att jämställdhet i skolan och
inom idrottsrörelsen bör uppmärksammas. Forskning
gjord av Idrottshögskolan visar att barn tidigt tar
till sig ett synsätt som låser fast båda könen i ett
traditionellt tänkande. Redan i sju-åtta-årsåldern
finns många stereotypa uppfattningar hos barn som
t.ex. att flickor är sämre i idrott än pojkar.
Tjejer är rädda i många sammanhang: för att gå på
toaletten, passera genom korridoren, bli fasthållen
m.m. Detta ger tjejer en känsla av underlägsenhet
och killarna makt.
5. Utformningen av läromedel (punkt 3) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:A302 yrkande 6.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att läroböcker bör utformas ur
ett jämställdhetsperspektiv. Läroböckernas
utformning kan förbättras för att öka läsviljan och
förståelsen för teknikens möjligheter och
begränsningar. Det omvända gäller de böcker som
behandlar tidigare traditionellt kvinnliga
ämnesområden.
6. Jämställdhetslagens tillämpning i skolan
(punkt 4) - fp, c, mp
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub271 yrkande 19 och
2003/04:A302 yrkande 3.
Ställningstagande
Jämställdhetslagstiftningen bör göras tillämplig i
skolsystemets samtliga stadier. De villkor som finns
i jämställdhetslagen bör även gälla för elever inom
grundskola och gymnasium. Kommunerna och skolan
måste tillsammans ta ansvar så att skolans
arbetsmiljö blir bra utifrån arbetsmiljö-,
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och blir
befriad från alla slags trakasserier.
7. Jämställdhet inom högskolan (punkt 5) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub499 yrkande 10
samt avslår motionerna
2003/04:Ub319 och
2003/04:Ub390 yrkande 6.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att gå
till botten med bristen på jämställdhet i högskolan.
Ur ett kunskapsutvecklingsperspektiv kan mans- eller
kvinnodominerande student-, lärar- och
forskargrupper förlora infallsvinklar till problem
och möjliga lösningar. Det innebär också ett
resursslöseri att försnäva rekryteringsbasen med t.
ex. könsberoende begränsningar.
Jämställdhet är en fråga om erkännande, rättvisa och
kvalitet i den högre utbildningen. Det måste också
t.ex. vara enkelt att göra studieuppehåll för
barnledighet för både kvinnor och män.
8. Jämställdhet inom högskolan (punkt 5) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 6
samt avslår motionerna
2003/04:Ub319 och
2003/04:Ub499 yrkande 10.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om förbättrad
jämställdhet inom högskolan. Ett aktivt
jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en
hög kvalitet på den högre utbildningen. En ökning av
andelen kvinnor är viktig för att behålla en hög
kvalitet på den högre utbildningen.
9. Åtgärder mot diskriminering i högskolan
(punkt 6) - fp, mp
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub414 yrkande 20.
Ställningstagande
Vi anser att åtgärder bör vidtas för att stoppa
könsdiskrimineringen. Män och kvinnor skall ha
samma, inte bara formella utan självfallet också
reella, möjligheter att göra sig gällande i den
akademiska världen. All form av diskriminering skall
bekämpas.
10. Genusperspektiv i medicinska m.fl.
utbildningar (punkt 7) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub350 yrkande 2
samt bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub354 och
2003/04:Ub359
samt avslår motion
2003/04:A302 yrkande 1.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att läkarutbildningen och alla
vårdutbildningar bör åläggas att ha ett
könsperspektiv i undervisningen. Om inte läkarna i
sin utbildning åläggs att studera var, när och hur
den kvinnliga kroppen reagerar annorlunda än
mannens, kommer samma felaktiga diagnoser att
upprepas även fortsättningsvis. Därför bör
läkarutbildningen innehålla ett könsperspektiv.
Detsamma bör naturligtvis gälla alla
vårdutbildningar.
11. Jämställdhet inom forskarutbildningen och i
forskarkarriären (punkt 8) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub509 yrkande 2 och
2003/04:A371 yrkande 25
samt bifaller delvis motion
2003/04:Ub390 yrkande 25.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att karriärvägarna inom
forskningen måste förbättras så att familjebildning
och forskarkarriär kan förenas. En viktig
förutsättning för att tillgodose den ökade
efterfrågan på yngre medarbetare med lång och
kvalificerad högskoleutbildning är att förbättra
möjligheterna att förena familjebildning och
forskarutbildning. Regeringen bör uppdra åt
Högskoleverket att upprätta en handlingsplan för att
bryta ned de traditionella könsmaktsstrukturerna på
högskolor och universitet samt verka för att det
blir möjligt även för kvinnliga forskarstuderande
att bilda familj och skaffa barn under studietiden.
Det är anmärkningsvärt att kvinnliga doktorander
ofta upplever sig diskriminerade på grund av sitt
kön. Det är tydligt att könsmaktsstrukturerna
fortfarande är starka i den akademiska världen.
Många kvinnliga doktorander betraktar det som
uteslutet att bli gravida och få barn under tiden de
går sin utbildning. De kvinnor som berättar att de
planerar att skaffa barn kan få svårigheter att få
utbildningsbidrag. Detta måste förändras.
12. Jämställdhet inom forskarutbildningen och i
forskarkarriären (punkt 8) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub390 yrkande 25
samt bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub509 yrkande 2 och
2003/04:A371 yrkande 25.
Ställningstagande
En viktig förutsättning för att öka genomströmningen
av andelen kvinnor i den högre utbildningen och få
kvinnor att satsa på den akademiska karriären är att
det finns möjligheter till att arbeta under
ekonomiskt trygga omständigheter. Därför är
genomförandet av doktorandtjänster och andra
tjänster de kanske två enskilt viktigaste åtgärderna
för att stimulera kvinnor att påbörja den akademiska
karriären.
13. Kvinnliga doktoranders utsatthet (punkt 9)
- kd, mp
av Inger Davidson (kd) och Mikaela Valtersson
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub509 yrkande 5.
Ställningstagande
Enligt Doktorandspegeln 2003 upplever en tredjedel
av doktoranderna någon grad av särbehandling på
grund av könstillhörighet. Kvinnorna upplever en
högre grad av särbehandling. Dialogen med handledare
fungerar inte lika bra som för männen, kvinnorna
känner sig mindre accepterade av forskarkollektivet,
och studiemiljön känns mindre positiv. Det är därför
viktigt att särskilt se över situationen för
kvinnliga forskare. Alla former av sexuella
trakasserier måste kraftfullt beivras.
14. Genusperspektiv inom medicinsk forskning
m.m. (punkt 10) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub509 yrkande 4 och
2003/04:A371 yrkande 4
samt avslår motionerna
2003/04:Ub350 yrkandena 1, 3, 4 och 5,
2003/04:Ub420,
2003/04:Ub465 samt
2003/04:So394 yrkande 11.
Ställningstagande
Inom vården behandlas män och kvinnor ibland olika
trots att de uppvisar samma sjukdomssymtom. Man har
funnit att kvinnor oftare blir feldiagnostiserade
och får sämre behandling än män vid hjärtsjukdomar.
Rapporter har också kommit om att män oftare får nya
och dyrare läkemedel än kvinnor. Medicinsk forskning
har av tradition ofta utgått från män, trots att
äldre kvinnor är de största medicinanvändarna.
Anslagen till forskning om kvinnors, och särskilt
äldre kvinnors, hälsa, sjukdom och medicinanvändning
behöver därför ökas. Lärosätena måste också ta
ansvar för att högskolelärarna är väl förtrogna med
jämställdhetsfrågor och genusperspektiv.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Jämställdhet inom utbildning och forskning -
m
av Sten Tolgfors (m), Tobias Billström (m) och
Per Bill (m).
Jämställdhet är en fråga om vilket samhälle våra
barn skall växa upp i, om vilket samhälle människor
vill leva i. Det är en fråga om rättvisa att ingen
skall särbehandlas negativt på grund av sitt kön.
Jämställdhetspolitiken måste bygga på principen om
alla människors lika värde och på varje människas
rätt till respekt för sin person, sina val och sina
känslor. All form av förtryck, diskriminering och
negativ generalisering skall och måste motverkas.
Människor har rätt att betraktas som individer och
inte som delar av en viss kvotgrupp som godtyckligt
tillskrivs vissa egenskaper uppifrån.
Ett samhälle där människor särbehandlas negativt
på grund av kön eller ursprung är inskränkt och dess
utveckling stannar av.
I skolans och den högre utbildningens arbete skall
varje form av diskriminering aktivt motverkas och
dessa perspektiv speglas.
2. Genusperspektiv inom medicinsk forskning
m.m. (punkt 10) - v
av Britt-Marie Danestig (v)
Vänsterpartiet ser positivt på att den
specialiserade forskningen utvecklas. Samtidigt
finns det risk för att grundforskning inom andra,
mindre lönsamma och glamorösa, områden kan
trängas undan. Det är betydelsefullt att vid
prövning av forskningsanslag inom området hälso-
och sjukvård, och till detta närliggande områden,
anlägga ett köns- och klassperspektiv samt att
göra en avvägning i förhållande till den
prioriteringsordning som riksdagen fastställt.
Vänsterpartiet kan konstatera att forskning om
och med kvinnor är eftersatt, trots att både
sjukdomar och behandling berör båda könen. Det
gäller även forskningsområden som domineras av
kvinnor, exempelvis omvårdnadsforskningen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2003
2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet i
skolan och inom idrottsrörelsen.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
jämställdhetslagen skall gälla fullt ut även inom
skolan.
2003/04:Ub319 av Johan Linander och Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studenter vid högskolor
skall jämställas med arbetstagare i de delar av
arbetsrätten som rör integritet och arbetsskydd
liksom hela jämställdhetslagen.
2003/04:Ub350 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ingen
forskning om människokroppen, annat än i
undantagsfall, får baseras på en population
bestående av mindre än 40 % av vartdera könet för
att få statliga anslag beviljade.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs
att ha ett könsperspektiv i undervisningen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en grupp bör
tillsättas med uppdrag att se över de
forskningsanslag som ges och att de tillvaratar
könsperspektivet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas
till Göteborg.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att begära att
Socialstyrelsen ser över forskning om kvinnor i
vården.
2003/04:Ub352 av Veronica Palm och Luciano Astudillo
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om jämställdhetsarbete i
förskolan.
2003/04:Ub354 av Inger Nordlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om köns- och genusperspektiv i
läkarutbildningen.
2003/04:Ub359 av Chatrine Pålsson och Rosita
Runegrund (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att genusperspektivet blir obligatoriskt i
läkarutbildningen.
2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.
2003/04:Ub371 av Cecilia Wigström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förskolans läroplan
måste ses över så att samtliga förskolor får i
uppdrag att genomföra feministiska
jämställdhetsplaner.
2003/04:Ub382 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att såväl
kommunala som fria förskolor skall omfattas av
obligatoriska feministiska jämställdhetsplaner för
förskolan.
2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.
2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om förbättrad jämställdhet
inom högskolan.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av
jämställdhet inom forskarvärlden.
2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
jämställdhetsplaner bör upprättas på landets alla
skolor.
2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
stoppa könsdiskrimineringen.
2003/04:Ub420 av Carina Moberg och Maria Hassan (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bättre forskning om
kvinnors sjukdomar och hälsa.
2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhetsprojekt
inom förskolan.
2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet i
skolan.
2003/04:Ub465 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvinnoperspektiv i
forskningen.
2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
jämställdhetsarbetet i högskolan.
2003/04:Ub509 av Inger Davidson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att karriärvägarna
inom forskningen måste förbättras så att
familjebildning och forskarkarriär kan förenas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett
genusperspektiv på forskningens villkor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvinnliga
doktoranders utsatthet.
2003/04:So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en bedömning av
forskningspolitiken ur ett klass- och
könsperspektiv.
2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förtydliga
genusperspektivet i fler utbildningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra
jämställdhetslagstiftningen tillämplig i
skolsystemets samtliga stadier.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utforma ett
samlat program för ökad jämställdhet i den svenska
skolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av
läroböcker ur ett jämställdhetsperspektiv.
2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en ökad
forskning på äldre kvinnors hälsa, sjukdom och
medicinanvändning.
25. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt
Högskoleverket att upprätta en handlingsplan för
att bryta ned de traditionella
könsmaktsstrukturerna på högskolor och universitet
samt verka för att det blir möjligt även för
kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och
skaffa barn under studietiden.