Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Anf. 72 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men på senare år har vi sett att utvecklingen i flera delar har stannat av. I andra delar går utvecklingen till och med åt helt fel håll. Jag tänkte i dagens debatt om jämställdhet här i riksdagens kammare ta avstamp i tre konkreta exempel, tre områden som djupt bekymrar mig när det gäller utvecklingen av jämställdhet i Sverige.

Det första exemplet rör hedersförtrycket. Mycket tyder på att hedersförtrycket ökar, att utbredningen ökar runt om i Sverige. Den senaste uppskattningen, som vi har fått av forskare i Sverige, är att så många som var sjätte niondeklassare i Stockholm, Göteborg och Malmö, våra storstadsområden, lever under hedersförtryck. Många av dessa lever också under hedersvåld.

Detta är en fråga som måste få absolut högsta politiska prioritet. Det är en fråga om frihet. Det handlar om människor som i många fall har flytt från förtryck och som har sökt sig till Sverige för att leva ett fritt liv här. Och här möts de av fortsatt och ännu mer omfattande förtryck.

Jag är därför glad för att vi äntligen, efter åratal av påstötningar från bland annat Moderaterna, kan se att kompetensteamet mot hedersförtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland nu permanentas. Vi har tjatat om det i denna kammare, men nu ser vi att det faktiskt verkar bli verklighet. Det är jag väldigt glad för.

Men jag kan konstatera att väldigt mycket återstår. Vi kunde redan för drygt ett år sedan ha haft en ny lagstiftning på plats med en ny straffskärpningsgrund när det gäller heder. Det handlar alltså om att man ska dömas hårdare för brott som begås i hederns namn. Regeringen valde i stället att förhala den lagstiftningen. Det var färdigutrett under förra mandatperioden. Men man valde att tillsätta ännu en utredning. Nu hoppas vi att detta snart ska bli verklighet.

Vi ser att vi behöver fler insatser för att uppskatta hedersförtryckets utbredning i Sverige. Därför har vi från moderat sida bland annat tagit initiativ till att man ska ta reda på omfattningen av moralpoliser i Sverige och göra det brottsligt att utöva den typ av förtryck som så kallade moralpoliser gör i Sverige - för att nämna ett par konkreta exempel.

Senast 2019 förnekade företrädare för Socialdemokraterna i Umeå förekomsten av hedersförtryck. Islamofobi användes som argument för att inte genomföra en kartläggning av hedersförtryckets utbredning i kommunen. Det är svårt att skaka av sig känslan att det är föreställningar som dessa som gör att Socialdemokraterna förhalar och bromsar insatser för att stoppa hedersförtrycket i Sverige.

Mitt andra exempel rör våld i nära relationer. Var tredje vecka mördas en kvinna av sin partner i Sverige. En stor del av våldet i nära relationer är sexuellt. Under Stefan Löfvens första fem år som statsminister ökade unga kvinnors utsatthet för sexualbrott med 360 procent. Det är en kraftig ökning. Vi har också sett ökningar av anmälningar, men vi ser fortsatt att mörkertalet är stort. Många som utsätts för denna typ av brottslighet känner fortfarande inte att det är meningsfullt att anmäla så att rättskipningen får ha sin gång, för det är så få av dessa brott som klaras upp.

I den senaste rapporten från Brottsförebyggande rådet ser vi att det har ökat något. Vi kan till exempel titta på våldtäkter. Det ligger nu någonstans kring 6 av 100. Det är fortfarande en extremt låg andel. Drygt 6 procent av våldtäktsbrotten klaras upp. Det är i praktiken straffrihet. Här har politiken en enorm hemläxa att göra. Vi har i denna kammare på område efter område gång på gång drivit på regeringen och kört över regeringen med tillkännagivanden för att få till straffskärpningar när det gäller våldtäkt och en generell översyn av sexualbrott i 6 kap. brottsbalken i straffskärpande riktning. Men fortfarande ser vi att det tar för lång tid att få dessa insatser på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Det tredje konkreta exemplet är att vi skulle vilja möjliggöra fotboja direkt när det gäller våld i nära relationer. Vi vill inte att det ska vara som i dag, att det kan bli aktuellt först efter att en överträdelse av kontaktförbudet har begåtts. Det måste vara möjligt med fotboja direkt om man ser att det föreligger skäl för detta.

Vi har i vår budget fördubblat stödet till kvinnojourer, jämfört med regeringens budget. Jag tycker att det är värt att nämna. Men vi ser även här att det finns mer kvar att göra. Det gäller till exempel Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala. Det är en framgångsrik verksamhet där man stöttar brottsoffer och bedriver forskning kring våld i nära relationer och även sexualbrott. Vi ser att den neddragning som regeringen gjorde av deras budget fortfarande inte är återställd. Vi driver fortsatt på för att Nationellt centrum för kvinnofrid ska få en återställd budget så att de kan fortsätta utveckla sitt viktiga arbete för att öka jämställdheten i Sverige.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till nummer 5.

Anf. 73 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra yrkanden och reservationer, men jag väljer att yrka bifall bara till reservation nummer 2, som berör frågan om hedersrelaterat våld och förtryck, något som tillåtits bli ett allvarligt samhällsproblem hos oss.

Att detta ens kan ske i Sverige år 2021 är skrämmande, och det förstör såklart vårt jämställdhetsarbete. Det har skett en ohälsosam inflyttning till vårt land, som medfört att kvinnor i Sverige i dag inte kan röra sig fritt och leva ett självständigt liv. De förtrycks, tvingas skyla sig, kränks, gifts bort mot sin vilja, misshandlas och mördas - allt i hederns namn.

Denna så kallade hederskultur och det hedersvåld som mer och mer breder ut sig ska självklart inte ens förekomma i vår del av världen. Om vi kunde få bestämma skulle den unkna kvinnosynen förstås inte förekomma någonstans i världen. Men vi kan tyvärr inte det. Något vi däremot kan påverka är hur det ska se ut i vårt land. Enligt de jämställdhetspolitiska mål som vårt land har ska kvinnor och män ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare. Detta är ett mål som inte kan uppfyllas så länge hederskulturen inte stoppas.

Vi som är förtroendevalda måste tillsammans inse allvaret och en gång för alla sätta stopp för det hedersrelaterade våldet. Det är styrande politiker skyldiga drabbade kvinnor och barn, och det är det minsta man kan begära av vår så kallade feministiska regering.

Fru talman! Sverigedemokraterna kommer aldrig att acceptera en normalisering av hedersrelaterad brottslighet som om den vore ett naturligt inslag hos oss. Vi presenterar därför en rad konkreta förslag för att komma till rätta med detta:

Stoppa den oansvariga invandringen så att vi har en chans att återuppbygga ett sammanhållet land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Kartlägg hur stor utbredningen av hedersvåldet är i vårt svenska samhälle.

Stoppa de parallella medeltida samhällsstrukturerna som har växt fram.

Informera dem som kommer till Sverige. Från dag ett ska man veta vilka normer, lagar och regler som gäller och måste följas i vårt land. Det ska vara fullständigt tydligt att hederskultur inte ingår i vårt västerländska sätt att leva.

Sprid kunskap till dem som i sitt yrkesliv tvingas att hantera hedersvåld.

Utöka stödet till civilsamhällets arbete mot hedersbrott.

Erbjud kvinnojourer speciellt för hedersvåldsdrabbade tills vi kommit till rätta med situationen.

Sist men inte minst: Vill man inte anpassa sig till vår västerländska samhällsstruktur och våra svenska traditioner ska man heller inte bo i Sverige.

Förutom det importerade hedersvåldet finns också allvarliga problem med övrigt våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Varje år dödas flera kvinnor av män som de har eller har haft en parrelation med. Regeringen har som uttalad ambition att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är bra, men mer behöver göras.

Ett steg i rätt riktning vore införandet av en nollvision för kvinnovåld. En nollvision som uttalat mål skulle ännu tydligare visa att politiken inser och arbetar utifrån frågans faktiska allvar. Ingen ska någonsin behöva tvivla på att samhället verkligen prioriterar denna fråga och ägnar den största möjliga uppmärksamhet. De kvinnor som utsätts för våld ska vara säkra på att samhället står på deras sida och att förövaren kommer att straffas.

Fru talman! När Sverigedemokraterna pratar om jämställdhet gör vi det i termer av lika rättigheter och möjligheter för såväl kvinnor som män att själva forma sitt liv. Varje individ ska stå fri att göra sina egna individuella livsval utan att det offentliga ska försöka styra eller påverka.

De jämställdhetspolitiska målen utgår i grunden också från en likvärdig tanke. En närmare granskning visar dock att målen allt som oftast utgår från att jämställdhet nås först när en jämn könsfördelning genomsyrar hela samhället. Detta är en tydlig skiljelinje mellan vår och regeringens syn på jämställdhet.

Det är nämligen vår övertygelse att det individuella perspektivet aldrig får överskuggas av ideal och målbilder om en viss fördelning. Mål som fokuserar på detta riskerar att föra in icke önskvärda element som diskriminering - och det är ju det vi vill motverka, eller hur?

Vi anser att Jämställdhetsmyndigheten liksom alla former av kvotering ska avvecklas. Ett jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla myndigheter för att få genomslag, och det här tror vi kommer att få bäst genomslag om myndigheterna själva ansvarar för sitt jämställdhetsarbete.

Fru talman! Olyckligtvis styrs Sverige av en regering där Miljöpartiet, med endast 4,41 procent av väljarnas stöd i ryggen, är med och påverkar landets riktning. Det är ett väldigt litet parti med väldigt stor makt över svenska folkets vardag. Kvotering, genusidéer och den växande splittringen i landet kommer att fortsätta så länge Miljöpartiet har ett så stort inflytande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

När man tror att saker och ting faktiskt inte kan bli värre så blir de det. Sverige har berikats med en jämställdhetsminister som i mediala utspel delar upp befolkningens möjligheter i livet beroende på om man är inrikes eller utrikes född och beroende på vad man har för färg på sin hud - om man är vit eller färgad.

Vi som är vita, födda i vårt eget land Sverige, nedvärderas och ska framöver lämna ifrån oss positioner till utrikesfödda. Kvinnor ska alltså konkurrera ut kvinnor oavsett kompetens eller personlig lämplighet. De kvalifikationer som nu betyder något är födelseland och hudfärg.

Det här väcker en hel del frågor. Hur ska bortvalet av vita svenskar genomföras? Är det regeringens avsikt att positioner framöver ska fördelas efter hudfärg eller födelseland? Vart ska vi vita svenskar förpassas? Hur kan vårt älskade Sverige ha hamnat så här snett? Har inte regeringen lärt sig något av historien? Vart är vi egentligen på väg?

Fru talman! Jämställdhetsministerns åsikter och att regeringen står bakom dessa gör mig faktiskt rädd på riktigt. Jag kan konstatera att garanten för ett sammanhållet Sverige som strävar framåt och utvecklas i positiv riktning, i lagom takt, är Sverigedemokraterna.

Anf. 74 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Talarordningen här i kammaren gör att jag allt som oftast kommer efter Sverigedemokraternas representant i debatterna. Varje gång slås jag av det faktum att vi uppenbarligen lever i olika verkligheter. Det kommer jag inte ifrån.

Vi hörde ordval som "bortvalet av vita svenskar" och att vi inte har lärt oss någonting av historien. Jag är väldigt glad att vi i mångt och mycket har lärt oss en hel del av historien men också tagit väldigt stora kliv framåt i det ämne som är föremål för debatten i dag, nämligen jämställdheten. Det är 100 år sedan den här församlingen fattade beslut om allmän och lika rösträtt. Jag är väldigt tacksam mot de förkämpar som såg till att det här blev verklighet.

Jämställdhet är ett politikområde med väldigt många bottnar. Det finns därför väldigt mycket att ta upp i denna debatt. Jag vill börja med att prata om ekonomisk jämställdhet, ett område som sällan tas upp i debatten men som är direkt avgörande för att vi ska nå de mål som den här församlingen har fattat beslut om.

Fru talman! Sverige omnämns ofta som ett av världens mest jämställda länder, men i den rapport som presenterades av Kommissionen för jämställda livsinkomster framkommer en helt annan bild. Kommissionen kallar det ett "haveri" att inget har hänt med kvinnors livsinkomster sedan 1995. Jag måste dessvärre hålla med om det ordvalet.

Sverige har under lång tid genomfört flera reformer som har stärkt kvinnors ekonomiska egenmakt. Framför allt på 70-talet genomfördes reformer såsom avskaffandet av sambeskattningen, inrättandet av en generell barnomsorg, föräldrapenning med mera, som har haft särskilt stor betydelse för kvinnors ekonomiska självständighet.

Även rutreformen, som genomfördes på initiativ av Centerpartiet, kan anses vara en jämställdhetsreform då den har lett till att fler kvinnor driver eget företag. Men den har också frigjort tid från det obetalda hemarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Det är cirka 50 år sedan 70-talets jämställdhetsreformer, men kvinnor drar fortfarande det kortaste strået ekonomiskt. En kvinna har i genomsnitt 77 procent av en mans livsinkomst - hör och häpna. Den grupp som har det sämst ställt ekonomiskt är äldre kvinnor, som utgör 78 procent av dem med garantipension.

Män har i praktiken fortfarande en gräddfil när det gäller offentliga stödåtgärder. Kvinnor tar generellt ut ersättningar som kompenserar dem ekonomiskt på grund av frånvaro från arbetsmarknaden, medan män i större utsträckning tar emot insatser och stöd som för dem närmare arbetsmarknaden. Män får generellt mer stöd till egna företag och har högre kapitalinkomster som beskattas lägre än inkomst av tjänst.

Det blir i förlängningen ett slags dubbelbestraffning som påverkar kvinnors livsinkomst negativt. Även ojämställdhet i familjelivet begränsar kvinnors ekonomiska utrymme och möjlighet till karriär och påverkar livsinkomsten negativt.

Fru talman! Utöver inkomst av tjänst blir det allt viktigare att äga och låta sitt kapital växa som en del av inkomsten och inte minst ur ett livsinkomstperspektiv. Oavsett om det gäller aktier, bolag, fastigheter, mark eller skog ligger kvinnors ägande på efterkälken. På bolagssidan är könsskillnaderna stora. Knappt 30 procent av alla företagare är kvinnor. Däremot har bara en fjärdedel av bolagen en kvinna som verklig huvudman. Allt detta leder till ekonomisk ojämställdhet.

Det är uppenbart att det utöver normer och värderingar även finns ekonomiska strukturer som begränsar människors egenmakt utifrån kön. Därför är det mer allvarligt att flera brister i myndigheternas handläggning, vägledning och information som försvårar människors möjlighet att göra ett medvetet val har uppdagats på senare år.

Till exempel bedömer Arbetsförmedlingen etableringsinsatser på lösa grunder som ställer kvinnor längre bort från arbetsmarknaden. Kvinnor får i större utsträckning stämpeln ej matchningsbar. Det är anmärkningsvärt men förklarar delvis varför utrikesfödda kvinnor har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än svenskfödda kvinnor. Vi vet även att våra myndigheter inte könsuppdelar statistik i tillräckligt hög grad, vilket försvårar en bra jämställdhetsanalys.

Mot bakgrund av det som jag har sagt kan vi tyvärr konstatera att det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet är långt ifrån nått och inte kommer att nås i närtid om inget aktivt görs.

Fru talman! Centerpartiet har inom ramen för januariavtalet en viktig roll i det ekonomiska jämställdhetsarbetet. Vi genomför just nu en historisk transformation av svensk arbetsmarknad som innefattar en reformering av Arbetsförmedlingen, där bland annat etableringsuppdraget ingår. Vi moderniserar anställningsskyddet och stärker kompentensutvecklingen i arbetslivet. Vi genomför också en reform av svenska för invandrare, både dess innehåll och dess struktur.

Jag nämner dessa reformer för att vi har stora utmaningar med utrikesfödda kvinnors arbetskraftsdeltagande och därmed deras ekonomiska frihet och jämställdhet.

Vi har också i våra förhandlingar kring regleringsbreven för diverse myndigheter haft tydliga jämställdhetsglasögon. Bland annat såg vi till att Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att kartlägga könsskillnader i utbildningsval. Vi ser nu ett tydligt behov av ett samlat uppdrag kring uppföljning av den ekonomiska politikens effekter på jämställdhet, vilket rimligen borde kunna tillfalla Jämställdhetsmyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Fru talman! Det går tyvärr inte att debattera jämställdhet utan att nämna mäns våld mot kvinnor, eller hedersförtryck för den delen. För mig som man, och dessutom en utrikesfödd man, gör det på riktigt ont i hjärtat att vi ännu i dag, 2021, brottas med denna typ av samhällsutmaningar.

Förra året dödades 13 kvinnor av män i deras egen närhet. Det är 13 kvinnor för många. Närmare en femtedel av de anmälda misshandelsbrotten under 2019 rörde misshandel av en närstående med vilken offret har eller har haft en parrelation med. Vi ser också att mäns sexuella våld mot kvinnor inte minskar. Tvärtom nås vi ständigt av nyheter om sexköp, våldtäkter och sexuella trakasserier.

Kompetensen när det gäller mäns våld mot kvinnor och sexualbrott behöver höjas. Inte minst behöver det finnas tillräckligt med skyddade boenden, och de behöver hålla hög kvalitet och självklart erbjuda rehabilitering från våld. Men det är också viktigt att alla berörda som arbetar med dessa viktiga frågor inom socialtjänst, polis och domstolsväsen får ta del av de kompetenshöjande insatserna på området.

Jag hade egentligen lite mer att säga, men jag ser att min talartid är slut. Men jag vill avslutningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 9 i detta betänkande. Vi står naturligtvis bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande får det bli så här.

Anf. 75 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Vi debatterar jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. För att ens veta om det finns någon diskriminering måste man mäta och fråga. Jag har därför i dag valt att prata om jämlikhetsdata, som är information om hur olika diskrimineringsgrunder, till exempel religion, hudfärg eller etnicitet, är fördelade i populationen och hur de samverkar med varandra. Avsikten med jämlikhetsdata är att undersöka förekomsten och effekterna av just diskriminering.

Fru talman! Sverige kritiseras regelbundet av FN, EU och Europarådet för att inte samla in relevant kunskap och systematisk statistik om olika minoriteters situation. Slutsatsen är att jämlikhetsdata både kan och bör införas och praktiseras mer systematiskt även i Sverige.

Jag noterar att det krävs mer kunskap om olika gruppers utsatthet för att kunna motverka just diskriminering och ojämställdhet i samhället. Segregationen och ojämlikheten är som mest tydliga i relation till diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, nationellt ursprung eller hudfärg samt religion och annan trosuppfattning.

Utskottet hänvisar i sitt ställningstagande bland annat till att EU-kommissionen i två nya handlingsplaner lyfter fram vikten av jämlikhetsdata. Jag välkomnar det och noterar att kommissionen bland annat uppmanar medlemsländerna att förbättra insamlingen av just jämlikhetsdata. Men jag beklagar att utskottet inte också ser detta behov.

Frågan om huruvida Sverige bör införa jämlikhetsdata har utretts av Diskrimineringsombudsmannen i samråd med Datainspektionen, Statistiska centralbyrån och Folkhälsomyndigheten. Slutsatsen är att jämlikhetsdata både kan och bör införas i Sverige, dels på grund av de internationella församlingar som Sverige ingår i och de åtaganden som Sverige i dessa sammanhang har skrivit under, dels på grund av att internationella överenskommelser och svensk lagstiftning avseende skydd av känsliga personuppgifter tillåter detta så länge det sker med syftet att motverka diskriminering och främja jämlikhet och så länge som de som tillfrågas ger sitt samtycke och försäkras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Fru talman! Sverige präglas i dag av växande klyftor. Segregationen och ojämlikheten är som mest tydliga i relation till diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och nationellt ursprung eller hudfärg.

Jämlikhetsdata används redan som metod av ett flertal myndigheter. Botkyrka kommun använder den. Samtliga diskrimineringsgrunder förekommer numera som variabler för självkategorisering.

Vad gäller användandet av olika etniska och rasliga minoriteter som kategorier används i stället större klassificeringar. Det man har nu är utrikesfödd, utländsk bakgrund och födelseland och ibland också så kallade närmevärden såsom utomeuropeisk bakgrund. Det är inte heller många studier och undersökningar som tar ett helhetsgrepp om frågan, det vill säga inkluderar alla diskrimineringsgrunder i samma frågeformulär eller intervju.

Samtidigt tyder mycket på att en majoritet av den svenska befolkningen är positiv till införandet av jämlikhetsdata på en mer systematisk och institutionaliserad nivå - inte minst minoriteterna själva. Trycket på Sverige att etablera jämlikhetsdata som norm växer sig allt starkare inom olika organisationer. RFSL, alltså riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Handikappförbunden och många funkisnätverk efterfrågar det här, liksom Sverigefinska riksförbundet, Afrosvenskarnas riksförbund och Muslimska Organisationer i Samverkan. Ja, ni förstår - det är otroligt många aktörer. De som upplever diskriminering, ser diskriminering och vill synliggöra diskriminering är för det.

Fru talman! Det duger inte att vara bäst i klassen enbart i retorikens värld. Det skydd och de rättigheter som de olika minoriteterna tillerkänns på papperet är fullständigt omöjliga att uppfylla, mäta och kartlägga. Den totala avsaknaden av statistik rörande fem av de sju diskrimineringsgrunderna gör det svårt att ta fram åtgärder för att motverka diskriminering. Vi liksom famlar i blindo.

Fru talman! Vill man verkligen kartlägga diskriminering och ta itu med den bör man införa jämlikhetsdata. Men vill man inte veta hur diskrimineringen ser ut och var den finns, ja, då är man emot.

Jag yrkar bifall till reservation 23.

Anf. 76 Sofia Damm (KD)

Fru talman! Kristdemokratins utgångspunkt har alltid varit och kommer alltid att vara synen på varje människas lika, unika och okränkbara värde. En människa kan inte och får inte ägas. Hon får inte kränkas eller reduceras till ett redskap för någon annans syften.

Vi är i ständig opposition mot tankemönster som betraktar kvinnor som underordnade, som mindre viktiga på arbetsmarknaden eller som bärare av släktens så kallade heder.

Vårt fokus ligger på att belysa och lösa problem som kvinnor möter och brottas med i sin vardag. Vi fokuserar på hur vi ska få ned de höga sjukskrivningstalen, på bristerna i förlossningsvården och kvinnosjukvården, på svårigheterna med att kombinera karriär och familjeliv och på kvinnors låga pensioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Vi fokuserar också på våldet. Våld mot kvinnor, fru talman, är det yttersta uttrycket för ett ojämställt samhälle, och det våldet har ökat. Det gäller såväl antalet anmälda våldtäkter som våld i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet. Uppklaringsprocenten är alldeles för låg, och mörkertalet är stort.

Jämställdhet mellan kvinnor och män och pojkar och flickor är ett viktigt och otroligt brett ämne. Det ska därmed genomsyra alla politikområden i denna riksdag. I detta anförande kommer jag dock i huvudsak att fokusera på några av de kristdemokratiska motioner som behandlats i arbetsmarknadsutskottets betänkande Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering, som är föremål för denna debatt och votering i kammaren i dag.

Fru talman! Termen "balkongflickor" har knappast undgått någon. När vi nu i denna lagstiftande församling debatterar jämställdhet måste vi tala om dessa unga kvinnor med invandrarbakgrund som antingen tvingats att hoppa eller knuffats från en balkong för att deras manliga släktingar önskat dem döden för att återställa familjens heder.

Nu har polisen på kort tid inlett tre förundersökningar i fall av misstänkt hedersmord efter att kvinnor fallit från hög höjd och avlidit. Sverige måste ta värderingskampen. Oavsett partibeteckning måste vi kunna enas om att vissa värderingar inte är valbara.

Vart tionde mord år 2017 var ett hedersmord. Jag tror att vi alla inser att det som fick denna dödliga utgång inleddes långt innan mordet begicks. Det finns ingen exakt siffra på hur många människor som lever under hederskulturen, men enligt forskaren Astrid Schlytter vid Stockholms universitet skulle det kunna vara så många som 240 000 människor i Sverige.

Kristdemokraterna vill att regeringen skyndsamt påbörjar ett arbete med att ta fram verktyg för att nationellt kunna mäta omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är inte vilken jämställdhetsfråga som helst utan kräver särskild kunskap och särskilda kompetenser för att bekämpas.

Vi ser också ett behov av att ytterligare öka kunskapen om hedersrelaterade frågor för att säkerställa att det i varje kommun och region finns personal som är utbildad på området och kan bistå och säkerställa att alla professioner med nära kontakt med personer som riskerar hedersförtryck besitter rätt kompetens i frågorna.

Fru talman! Möjligheten att kombinera familje- och arbetsliv är i jämförelse med andra länder bra i Sverige. Men vi vill stärka den ytterligare. Det är otroligt viktigt för både mammor och pappor att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv och att det finns förutsättningar att faktiskt göra egna val utifrån sina prioriteringar och sin unika familjesituation. Vi politiker borde lägga mer kraft på stöttning av barnfamiljer i deras vardag och se till att dessa förutsättningar finns för varenda familj i stället för att använda pekpinnar i en iver att styra utfallet.

Vi kristdemokrater vill öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen genom att möjliggöra för föräldrar att fritt överlåta dagar till varandra. Vi vill även möjliggöra för föräldrar att överlåta föräldrapenningen till andra närstående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

I dag finns det tack vare Kristdemokraterna en möjlighet för föräldrar att vara hemma samtidigt med föräldrapenning för samma barn i totalt 30 dagar. Syftet är att ge föräldrar möjlighet att hitta nya rutiner, grundlägga det gemensamma nya ansvaret och hitta formerna för sin familj. Men vi vill att det ska vara fritt att använda föräldradagarna som så kallade dubbeldagar.

En studie från Stanford University som granskade införandet av dubbeldagar visar att dessa har lett till lägre antal sjukskrivningar hos mammor - en följd av att familjer fick mer frihet att lösa sitt livspussel.

De flesta kvinnor - och även de flesta män - vill inte behöva välja mellan familj och arbete. Att förändra denna norm är viktigt, inte bara för att det stämmer överens med människors egna önskningar utan också för att dagens system driver stora grupper kvinnor rakt in i sjukskrivning. I dag är 160 000 kvinnor sjukskrivna, och risken för kvinnor att bli sjukskrivna fördubblas två år efter att de fött sitt andra barn.

Under alliansregeringens tid stärktes skyddet för föräldrar vad gäller diskriminering i arbetslivet. Det infördes bland annat ett missgynnandeförbud vid föräldraledighet. Trots den viktiga lagändringen har enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, antalet anmälningar som är kopplade till denna grund ökat.

Vi vill att frågan om diskriminering av föräldrar och gravida i arbetslivet kartläggs. Det är inte tillräckligt, som utskottet verkar mena, att utgå från att regeringen noga följer utvecklingen på området. Vi kräver att regeringen ger detta uppdrag till DO, som redan i dag tar emot anmälningar, och även lämnar förslag på tänkbara åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering av föräldrar och gravida i arbetslivet.

Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till Kristdemokraternas reservation 15 under punkt 7, som handlar om just detta, för om det är något jag tycker att politiken ska försöka styra är det arbetsgivarna i syfte att göra dem mer föräldravänliga.

Anf. 77 Malin Danielsson (L)

Fru talman! I spåren av corona kan vi skymta en tillbakagång, eller en backlash, när det gäller jämställdheten. Internationellt ser vi att många unga flickor inte kommer tillbaka till skolan i spåren av skolstängningar. I USA och i Europa ser vi att kvinnor har lämnat arbetskraften för att ta hand om och hemskola barnen.

Sverige har varit relativt förskonat. Skolor och förskolor har varit öppna, och flera kvinnodominerade yrken, till exempel inom vården, har haft behov av mer personal.

Men vi ser oroande tecken på att jämställdheten rubbats när allt fler har varit hemma mer i form av ett ökat antal anmälningar av misshandelsbrott mot kvinnor.

De senaste veckorna har det även börjat talas om en backlash när det gäller metoo. Vi har i medier kunnat bevittna hur flera kända män som anmälts men ej fällts för sexbrott har fått ge sin bild medan den som har anmält inte har fått samma möjlighet.

Lägg till detta Kommissionen för jämställda livsinkomsters rapport, som visar att kvinnors livsinkomst legat på samma nivåer sedan 90-talet. Det här duger inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Liberalerna tycker att jämställdhetsfrågorna behöver få ett större utrymme i debatten. Vi tycker att det är bra att det nu finns en myndighet som har till ansvar att lyfta fram de områden där kvinnor och män inte bedöms efter samma måttstock eller där förväntningarna på de två könen är olika, vilket leder till att det ena könets livschanser begränsas. Jämställdhetmyndigheten är en viktig myndighet.

Vi måste rikta strålkastaren på de problem som finns i dag och som begränsar kvinnors makt och inflytande såväl över deras eget liv som i samhället. Fortfarande är en kvinnas genomsnittliga livsarbetsinkomst mer än 3 miljoner kronor lägre än en mans, fortfarande tas bara en dryg fjärdedel av föräldraledigheten ut av män och fortfarande är normen att det är kvinnan som går ned på deltid om det behövs för att klara vardagen som småbarnsförälder.

Vi måste även rikta strålkastaren på de frågor där mäns och pojkars möjligheter riskeras. Fortfarande släpar pojkars skolresultat efter, med de följder detta får för deras framtida möjligheter i livet, och fortfarande leder destruktiva mansnormer till ökad kriminalitet och gängvåld. Även om vissa kallar det genusflum är det otroligt viktigt att vi jobbar med de normer som finns och på det sättet motverkar de machokulturer som finns. Det är också på detta sätt vi kan förebygga mäns våld mot kvinnor.

Sverige är kanske världens mest jämställda land, men vi i Sverige har en bra bit kvar till att faktiskt vara helt jämställda.

Fru talman! Liberala framgångar under den här mandatperioden har framför allt handlat om de kvinnor och flickor som upplever den största ofriheten i vårt land - om dem som inte får träffa eller älska vem de vill och som begränsas av hedersförtryck.

Det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland kommer att utvecklas till ett permanent nationellt kompetenscentrum, vilket är mycket bra. I detta arbete får dock inte hbtq-personer som utsätts för hedersförtryck glömmas bort. Regeringen bör skyndsamt ta initiativ till att fördjupa kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck mot hbtq-personer och dess omfattning genom en särskild studie.

Ett antal skärpningar på rättsområdet har genomförts när det gäller hedersbrott, och vi har varit med och ökat stödet till Sveriges kvinnojourer och satt fokus på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Men, fru talman, mer behövs. Ambitionen i arbetet med jämställdhetsintegrering behöver höjas ytterligare. En jämn fördelning av makt kommer inte per automatik.

För drygt 100 år sedan togs kampen för allmän och lika rösträtt. Det låter som länge sedan, men det är bara ett par generationer bort. Och även om vi har lika rösträtt är inte den politiska makten jämnt fördelad. En orsak är att tiden att engagera sig politiskt är mer begränsad för kvinnor, som väldigt ofta har huvudansvaret för hem och barn. Vi i Sverige skiljer oss också från våra grannländer genom att vi hittills inte har haft en kvinnlig statsminister. Låt oss inte behöva vänta ytterligare två generationer på detta.

Kvinnors ekonomiska förutsättningar behöver också stärkas. Kvinnor har sämre representation i bolagsstyreselser och på toppositioner i näringslivet och startar i mindre utsträckning företag. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning och tar ut merparten av föräldraledigheten. Det här påverkar kvinnors livsinkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Sällan handlar dessa snedfördelningar om att kvinnor inte har samma möjligheter som män, utan ofta handlar det om normer och fördomar som styr när det väl kommer till kritan. Därför behövs den jämställdhetsmyndighet vi har i dag, som kan belysa dessa problem, liksom konkreta åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Exempel på förslag som vi liberaler lägger fram är att heltidsarbete ska vara norm och att kommuner och regioner ska ta fram handlingsplaner för att motverka ofrivilliga deltider. Föräldraförsäkringen behöver också moderniseras, och statligt riskkapital behöver i större utsträckning nå fram till kvinnors företag.

Gör vi en internationell utblick kan vi konstatera att endast 27 procent av företagen i Sverige drivs av kvinnor; detta kan jämföras med EU:s genomsnittliga nivå på drygt 32 procent.

Vi måste vara på tårna, för om vi lutar oss tillbaka blir vi snart omsprungna av de länder som tidigare har sett oss som ett föredöme.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att vi står bakom samtliga våra reservationer. För tids vinnande yrkar vi dock bifall endast till reservation 14, som handlar om kvinnors företagande.

(Applåder)

Anf. 78 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! I dag debatterar vi jämställdhet, och vi gör det i en kontext där vi har privilegiet att leva i ett av världens mest jämställda länder. Detta är en resa som har tagit oss lång tid. Vi påbörjade den för lite mer än 100 år sedan i ett Sverige som var ett både fattigt och ojämlikt litet land i norra Europa.

Att vi skulle ta oss till den här positionen har inte varit självklart. Varje steg har varit en kamp ekonomiskt, socialt och inte minst politiskt. Det har varit en kamp mot konservatism, mot nazism och fascism och mot kommunism i en värld som har utvecklats i en rasande fart.

För mig som socialdemokrat är det självklart att ett jämlikt samhälle aldrig kan uppnås om det inte också är jämställt.

I år firar vi i Sverige 100 år av demokrati. År 1921 valdes de fem första kvinnorna in i riksdagen. Steg för steg och reform för reform - eller, som någon sa till mig häromdagen, med två steg fram och ett steg tillbaka - har vi kämpat för att hamna där vi är i dag.

Vi har rösträtt för kvinnor. År 1938 tilläts preventivmedel, 1971 fick vi särbeskattning, 1974 fick vi föräldraförsäkringen, 1975 fick vi rätt till fri abort och 1979 fick vi jämställdhetslagen.

På 90-talet fick vi i S varvade listor, vilket har betytt enormt mycket för andelen kvinnor som syns i den här kammaren.

Vi har också genomfört reserverade månader i föräldraförsäkringen, vilket bland annat har lett till att Sverige 2019, som första land i hela världen, hade en situation där män tog ut över 30 procent av föräldraledigheten. Det räcker att åka över sundet till Danmark; där ligger man fortfarande på 8 procent.

År 2018 fick vi en ny jämställdhetsmyndighet. År 2018 fick vi också en samtyckeslagstiftning i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

I princip alla dessa reformer är genomförda av eller tillsammans med Socialdemokraterna. När jag i dag står i den här talarstolen känner jag vingslagen av alla de legendariska socialdemokratiska kvinnor som har stått och kämpat här, som Nelly Thüring, Agda Östlund, Karin Kock, Alva Myrdal, Anita Gradin, Birgitta Dahl, Maj-Lis Lööw, Gertrud Sigurdsen, Anna-Greta Leijon, Marita Ulvskog, Maj-Inger Klingvall, Anna Lindh, Ingela Thalén, Ulrica Messing, Maj Britt Theorin, Margareta Winberg, Lena Hjelm-Wallén, Carin Jämtin, Laila Freivalds, Berit Andnor, Mona Sahlin, Åsa Regnér, Margot Wallström och Magdalena Andersson för att bara nämna några.

Som ni kanske hörde i namnuppräkningen var det några kvinnor färre förr än vad det har varit de senaste decennierna. Detta resultat beror naturligtvis också på aktiv politik, bland annat de varvade listorna, kvotering helt enkelt. I dag är det självklart att vi ska få göra vår röst hörd. En del andra partier har följt efter.

Vi är stolta över vad vi har åstadkommit för att Sverige ska vara ett av de bästa länderna för kvinnor. Men vi ser ju att vi har lång väg kvar. Det har vi också hört här från övriga partier.

I betänkandet lyfts den ambitiösa regeringspolitik som nu förs fram, bland annat när det gäller arbetet kring mäns våld mot kvinnor. Nationellt avsätts nu mer pengar än någonsin för ändamålet, inte minst till kvinno- och tjejjourer, till utbyggnaden av polisen med 10 000 fler till 2024, nu halvvägs, och till kampen mot det hedersrelaterade våldet.

Alla kvinnor i Sverige ska omfattas av jämställdheten, inte bara några. Vi har genomfört en mycket ambitiös lagstiftning som trädde i kraft under förra året. År 2020 trädde en omfattande lagstiftning i kraft för att just motverka den hedersrelaterade brottsligheten. Vi fick en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Vi fick också ett straffsanktionerat utreseförbud och utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass, till exempel. Vi har nu också en kommission som tittar på jämställda livsinkomster, och vi har en ny arbetsmiljöstrategi, för att nämna ett axplock ur betänkandet.

Men det behövs fler jämställdhetsreformer, inte minst mot bakgrund av det som i dag lyfts fram i den här kammaren: de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor och att våldet fortsätter. I Sverige anmäler en kvinna en misshandel ungefär var tjugonde minut. Vart tionde barn har sett pappa slå mamma. Vi vet att vi har problem med det hedersrelaterade våldet. Vi behöver nya åtgärder.

Det som nu skrämmer är det nya högerkonservativa blocket i svensk politik, för de pratar om att vi behöver en annan sorts feminism än den vi har bedrivit under de senaste hundra åren. Det är till synes mest en förklädd antifeminism. Det högerkonservativa blockets jämställdhetspolitik har varken syfte, riktning eller kraft. Där är uppmaningen: Gör andra val, få andra resultat! Det är både felaktigt och undflyende. Det är bromsande och inte minst bakåtsträvande.

En moderat motion handlar om att ändra de jämställdhetspolitiska målen i svensk politik, så att de enbart tar sikte på likvärdiga möjligheter och inte ett likvärdigt utfall. Vad det innebär är att man lägger ansvaret helt på de unga tjejerna och kvinnorna själva. De ges alltså både ansvaret och skulden för sin egen underordning - helt enkelt sten på börda.

Är låg pension efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke ojämställdhet? Vi har några citat som ju är välkända. Gör andra val, få annat resultat är ett känt citat av Ebba Busch. Häromdagen i ett samtal på Clubhouse tyckte Ulf Kristersson att det handlar om vilken utbildning man väljer redan från början och sedan vilken yrkesväg man slår in på, att det ju är upp till kvinnan själv att göra det valet. Det intressanta är dock att SCB:s senaste statistik visar att män har samma lön efter att ha gått ett yrkesprogram som kvinnor har efter tre år på högskola i det här landet eller, för den delen, att om både mannen och kvinnan har gått yrkesprogrammet tjänar kvinnan ändå betydligt mindre efter färdig utbildning. Gör andra val, få annat resultat!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Sverige är ett av världens bästa länder att vara kvinna i, ett av världens mest jämställda länder, och det är inte tack vare moderater och kristdemokrater utan trots moderater och kristdemokrater. Nu ser vi framför oss ett regeringsalternativ där Sverigedemokraterna, som kanske är Sveriges mest kvinnofientliga parti, dessutom kommer att ingå i den här röran.

Hundra år av kvinnlig rösträtt är ett beslut som högern kämpade emot, som så många andra reformer sedan dess. Och det är samma moderater vi har i dag som motsätter sig en aktiv jämställdhetspolitik med resultatmål. Det känns igen från historien.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 79 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Annika Strandhälls debatteknik känner man igen. Den fokuserar på att lyfta fram historiska företeelser. När det gäller vad Socialdemokraterna gjorde under första halvan av förra århundradet tror jag faktiskt att vi är överens. Jag tror att vi är överens om att Socialdemokraterna spelat en viktig roll i framtagandet av många viktiga reformer i Sverige, inte minst barnomsorg, föräldrapenning och andra reformer som har bidragit till att kvinnor kan vara aktiva på arbetsmarknaden i Sverige. Det är jag beredd att ställa mig bakom till hundra procent.

Där jag tror att vi skiljer oss åt är att jag, till skillnad från Annika Strandhäll, inte slår mig för bröstet och tycker att nu är vi klara, att nu är det här klart. Under Socialdemokraternas regeringsperiod med Stefan Löfven som statsminister ser vi att jämställdheten på område efter område går åt fel håll, att utvecklingen stannar av. Vad händer då? Var lyser de här reformerna? Var finns de någonstans?

Vi ser ett skriande behov av fler reformer mot sexualbrott och ett behov av reformer för att inte minst utrikes födda kvinnor ska få en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Där ägnar sig Socialdemokraterna i stället åt sin gamla vanliga glömma- och gömmapolitik, som lämnar de här kvinnorna i ett kravlöst bidragsberoende i stället för att de får chansen att komma in på arbetsmarknaden.

Jag skulle framför allt vilja ge Annika Strandhäll chansen att svara på en fråga som jag tog upp i mitt anförande. Umeå är ett exempel. Andra exempel är Malmö och Göteborg, där företrädare för Socialdemokraterna förnekar förekomsten av hedersförtryck och motarbetar arbetet för att kartlägga hedersförtryck. Senast 2019 var denna fråga uppe i fullmäktige i Umeå. Står Annika Strandhäll bakom sina partiföreträdare där?

Anf. 80 Annika Strandhäll (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Fru talman! För det första var det inte under första halvan av det andra århundradet som vi bedrev vår mest aktiva jämställdhetspolitik. Så sent som förra mandatperioden införde vi ju till exempel samtyckeslagstiftningen, något som Josefin Malmqvist naturligtvis väl känner till, vilket har inneburit att antalet fall som går till prövning i rätten avseende våldtäkt har ökat radikalt. Det går att följa den typen av jämställdhetsreformer som vi socialdemokrater har lagt fram varje gång vi har haft möjligheten. Det är fakta som går att checka, Josefin Malmqvist, liksom det också går att checka ungefär vad Moderaterna har gjort när det gäller svensk jämställdhetspolitik, både under förra århundradet och så här långt.

Till exempel, apropå utrikes födda kvinnor och deras inträde på arbetsmarknaden, införde ni när ni senast satt i regeringsställning ihop med Kristdemokraterna ett vårdnadsbidrag, som jag som nytillträdd socialförsäkringsminister omedelbart plockade bort. Vet Josefin Malmqvist varför jag, tillsammans med en majoritet i den här kammaren, plockade bort det? Jo, för att det de facto hade förhindrat just utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden och försenat deras inträde. Ni tyckte i stället att man kunde betala en slant för att de skulle vara hemma längre tid. Det är inte att bedriva jämställdhetspolitik.

När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är vi socialdemokrater glasklara. Du kan också läsa vad jag har skrivit i olika debattartiklar.

Svensk jämställdhet omfattar alla. Därför har regeringen under förra mandatperioden och denna infört den mest proaktiva lagstiftningen för att mota det hedersrelaterade våldet i Sverige. Det är sanningen, Josefin Malmqvist.

Anf. 81 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Som Annika Strandhäll vet har vi samma uppfattning om samtyckeslagen och vårdnadsbidraget. Som av en händelse lyfter Annika Strandhäll fram reformer där vi har röstat på samma sätt i kammaren.

Men det jag lyfter fram är alla de reformer som Annika Strandhälls regering vägrar att genomföra. Ni vägrar att göra det mer lönsamt att arbeta, ni vägrar att införa bidragstak, ni vill inte införa aktivitetskrav, vilket skulle underlätta för kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden, och ni vill inte införa sfi för föräldralediga kvinnor. På område efter område lyser reformerna med sin frånvaro.

När det gäller utrikes födda kvinnor återstår mycket att göra.

När det gäller hedersförtrycket har regeringen anslutit till en del av de frågor som Moderaterna har drivit i åratal. Gång på gång har vi pressat regeringen framåt, inte minst här i kammaren.

Jo, absolut, i några frågor har regeringen till slut anslutit sig. Men mycket arbete återstår, både här i kammaren och i kommunfullmäktigeförsamlingar runt om i Sverige där socialdemokratiska företrädare fortsätter att motverka insatser mot hedersförtryck, vilket gör mig djupt beklämd.

Jag hoppas verkligen att vi kan få till en förändring där även socialdemokrater ute i landet tycker att det är viktigt att bekämpa hedersförtryck och hedersvåld i Sverige.

Anf. 82 Annika Strandhäll (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Fru talman! Vi har samma uppfattning som ni om vårdnadsbidraget, säger Josefin Malmqvist.

Ni var med och införde det och vill nu sätta er i en regering med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna vill inte bara återinföra vårdnadsbidraget utan fördubbla det, och Kristdemokraterna vill införa vad de kallar barnomsorgspeng, ett förtäckt vårdnadsbidrag med exakt samma effekt. Det ska bli spännande att se hur Josefin Malmqvists moderater klarar av att stå upp mot denna typ av förslag om de kommer i regeringsställning.

Det är fint att Moderaterna kan ompröva sin uppfattning. Det har ni ju gjort när det gäller till exempel införandet av rösträtt, införandet av fri aborträtt i Sverige och sexköpslagstiftningen, som vi socialdemokrater införde 1998. I eftertankens kranka blekhet ansluter ni er till olika jämställdhetsreformer.

När det gäller det hedersrelaterade våldet och förtrycket går det inte att blunda för fakta hur gärna du än vill, Josefin Malmqvist. Det är den socialdemokratiskt ledda regeringen, med justitieminister Morgan Johansson och med stöd av Liberalerna inom ramen för januariavtalet, som har infört den mest progressiva lagstiftningen för att komma till rätta med det hedersrelaterade våldet. Det är ett faktum som inte går att komma runt.

I detta betänkande tar vi nu ytterligare steg med det nationella kompetensteamet.

Anf. 83 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Att få växa upp i ett av världens mest jämställda länder är ett privilegium som relativt få i världen får uppleva. Vi ser hur kvinnors rättigheter hålls tillbaka runt om i världen. Det handlar om grundläggande rättigheter som att bestämma över sitt eget liv, att kunna delta på lika villkor på arbetsmarknaden, att kunna arbeta även när man har fått barn och att ha makten över sin egen inkomst. Det är rättigheter som generationer av kvinnor i Sverige har kämpat sig till.

Fru talman! Den ekonomiska ojämställdheten i Sverige består dock. Sedan 1995 har det inte skett någon utjämning av livsinkomsterna mellan män och kvinnor. Kvinnornas livsinkomst motsvarar i dag bara 77 procent av männens. Den viktigaste förklaringen är troligtvis det faktum att män äger mer från början. Inkomster av kapital beskattas lägre än inkomster av arbete, så även om lönegapet sakta minskar ökar ändå skillnaden i inkomster av företagande och kapital. Därför står vi stilla sedan 1995.

Fru talman! Det är därför otroligt angeläget att Kommissionen för jämställda livsinkomster presenterar progressiva förslag som riksdagen kan gå vidare med.

Fru talman! När man sitter och lyssnar i denna kammare blir det tydligt att vi är i en helt avgörande tid i svensk jämställdhetspolitisk historia.

Å ena sidan hör vi företrädare med klockrena analyser som förklarar de strukturella skillnader som kvinnor och män i vårt samhälle lever med. Vi hör progressiva förslag på hur vi kan mota ojämställdhet och diskriminering.

Å andra sidan hör vi företrädare som förespråkar hemmafrubidrag eller vill att kvinnor ska vara kvar i hedersförtryck i krigszoner och inte få en fristad i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Det är surrealistiskt att lyssna till dessa diametralt olika förhållningssätt. Det blir tydligt att för en del partier omfattas bara vissa kvinnor av kvinnors rättigheter.

Miljöpartiet ställer inte upp på den synen. Alla kvinnor har samma rättigheter. Alla människor omfattas av samma rättigheter. Det gäller här och i alla delar av världen. Vi kommer aldrig att kapitulera. Vi kommer aldrig att acceptera att kvinnors rättigheter kränks i vårt land.

Vi kommer att stå upp när andra länder i Europa inskränker kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp, vilket händer i Polen, där abort i princip blivit en omöjlighet. Vi kommer att stå upp mot de krafter i svensk politik som vill gå samma väg och följa Polens och Ungerns exempel.

Fru talman! Det är oroväckande hur bland andra Kristdemokraterna förhåller sig till jämställdhetspolitiken. Det är inte nog med att de vill återinföra det gamla vårdnadsbidraget. Nu kallar de det barnomsorgspeng, men vad det handlar om är ett hemmafrubidrag.

De står också och talar varmt om att de bryr sig om de flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, men när det kommer till kritan är det där de sparar pengar. 100 miljoner kronor har Kristdemokraterna i sin budget plockat bort från arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta får konsekvenser. Om deras förslag hade gått igenom skulle färre människor i dag ha arbetat emot hedersrelaterat våld och förtryck.

Fru talman! En annan fråga som oroar mig mycket i dagens debattklimat är det faktum att en äldre man i direktsänd tv står och bortförklarar sexuella övergrepp med att han bara kladdade lite. Det har gått snart fyra år sedan metoo-uppropet synliggjorde omfattningen av mäns sexuella trakasserier och våld mot kvinnor. Vi får inte låta det bandet backas tillbaka. Vi måste stå upp för kvinnors rätt att anmäla och få upprättelse och kvinnors rätt att berätta sin berättelse.

Kvinnor som anmäler har i alla tider varit rädda för att stämplas som horor eller lögnerskor. Att vi under några års tid har sett en kraftigt ökad benägenhet att anmäla våldtäkter och andra sexuella övergrepp har varit viktigt. Jag är helt övertygad om att detta delvis förklaras av det starka civilsamhället och det stora engagemanget bland unga feminister i Fattarörelsen under metoo som har satt ned foten och sagt att det nu får vara nog. Låt oss inte ge upp om den kampen. Låt oss tillsammans stå upp för allas rätt till upprättelse. Också i de fall där bevisningen inte räcker för en fällande dom måste kvinnor kunna berätta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)