Klimatdeklaration för byggnader

Anf. 27 Carl-Oskar Bohlin (M)

Klimatdeklaration för byggnader

Fru talman! Jag tänkte inte heller i denna debatt bli så långrandig. Jag konstaterar bara att det för all del är vällovligt att ha högt ställda ambitioner när det gäller miljö och klimat. Men inte sällan slår dessa ambitioner över i en regleringsiver som man kanske inte helt och fullt kan härleda effekten ur. Man är mer intresserad av att det ska se bra ut på papper än att det har någon praktisk betydelse.

Vi menar att till del är regeringens förslag om klimatdeklarationer av just den karaktären. Vi vill att man för att bättre balansera nyttan med kostnaden för dessa åtgärder bör medge fler undantag än vad regeringen gör. Därför vill vi att alla småhus, oavsett om de uppförs av en privatperson eller av en entreprenör, ska undantas.

Kostnaden för en klimatdeklaration för ett småhus uppskattas till 30 000-40 000 kronor. Vi menar att på ett så litet projekt som kanske på totalen handlar om några miljoner blir det en för hög kostnad att vältra över på enskild. Det här en kostnad som staten ställer ut på enskilda människor som vill bygga hus. Vi tycker att det är en illa gjord avvägning, helt enkelt. Jag yrkar därför bifall till vår reservation nummer 2.

Anf. 28 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag ett förslag som innebär att man ska införa klimatdeklaration för byggnader. Det innebär också att det är ett lagkrav. Det är alltså inte en frivillighet.

Förslaget menas ha som syfte att öka medvetenheten hos byggbranschens aktörer om byggnaders klimatpåverkan. Vi menar att det inte är skäl nog att införa en tvingande lagstiftning i ärendet. Vi kan dessutom konstatera att det beräknas ligga en kostnad på 8 miljoner kronor årligen för att genomföra förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimatdeklaration för byggnader

Flera remissinstanser ställer sig bakom Sverigedemokraternas resonemang om att vi ska avstyrka förslaget. En klimatdeklaration om klimatpåverkan behöver om den ska få en riktig effekt baseras på en byggnads livscykel och ingenting annat.

Vi och remissinstanserna menar att förslaget kommer att innebära ett ökat antal förseningar i bostadsbyggandet, en ökad administration och längre handläggningstider. Det är inte åt det hållet vi behöver gå nu när vi ska förenkla bostadsbyggandet att vi lägger till en till pålaga på dem som vill bygga och är med och bygger bostäder i Sverige i dag.

Förslaget innebär utöver ökade kostnader för staten och skattebetalarna också ökade kostnader för dem som bygger bostäderna och då såklart i förlängningen kostnader för dem som ska köpa bostäderna.

Att upprätta en klimatdeklaration för ett småhus, en villa, beräknas ta ungefär 48 timmar. Det är alltså en kostnad på 48 000 kronor. Det motsvarar nästan 1 procent av produktionspriset för småhus i Sverige i dag. Det är inte rimligt att man lägger på sådana ökade kostnader.

Det kan jämföras med att ligga på näst intill nivån för dagens lagfart och stämpelskatt. Är det fler sådana kostnader vi ska lägga på bostadsbyggandet? Det är inte Sverigedemokraternas ambition.

Vi menar också att den så viktiga konkurrensen som behöver öka i Sverige för att få ned kostnaderna för bostadsbyggandet hämmas av det här förslaget. Större byggbolag får såklart fördelar av sin storlek. De kan administrera sådana pålagor på ett helt annat sätt än vad mindre byggbolag kan göra.

Vi ska komma ihåg att byggföretagen på byggmarknaden i dag i första hand utgörs av mindre byggföretag. År 2019 bestod, enligt SCB, 87 procent av bygg- och anläggningsföretagen av företag med högst fyra anställda.

Vi menar att dagens system med frivilliga miljöcertifieringar är den väg vi ska gå. Där kan man i stället komma fram med förslag som Sverigedemokraterna lyfter fram. Vi får riktlinjer som kan bli gemensamma för dem som väljer att följa dem i en frivillig certifiering som byggbolagen i stället kan hänvisa till.

Det är i stället för en klimatdeklaration som är tvingande enligt lag som blir en extra pålaga och kostnad för alla aktörer som är inblandade när vi bygger småhus i Sverige.

Fru talman! Med de orden vill jag yrka bifall till reservation 1 från Sverigedemokraterna.

Anf. 29 Emma Hult (MP)

Fru talman! Det har varit väldigt varmt på flera håll i vårt land denna helg. Även om många av oss längtat efter sommaren efter den långa vintern och kalla våren vet jag också att det är en hel del, mig själv inräknad, som känner oro. Vi vet att det inte står rätt till när temperaturerna på våra breddgrader stiger på det här sättet. Jorden har feber. De pågående och accelererande klimatförändringarna är ett uppenbart existentiellt hot, både för mänskligheten och för livet på jorden såsom vi känner det.

För att hejda dessa accelererande klimatförändringar måste vi ställa om och det snabbt. Vi måste snabbt nå nollutsläpp i alla sektorer i Sverige. Därför är jag väldigt stolt och glad över att vi i dag debatterar och ska besluta om förslaget om en lag om klimatdeklarationer. Det är något som Miljöpartiet och jag gick till val på och något som vi har drivit länge, och som tack vare januariavtalet blir verklighet. Dessutom är det ett förslag som är ett mycket viktigt steg för byggbranschen att minska sina utsläpp från nyproduktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimatdeklaration för byggnader

Fru talman! Byggbranschen står i dag enligt de senaste siffrorna faktiskt för mer än en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan, och då är det bara de inhemska utsläppen som är inräknade. Allt det vi importerar till våra byggprojekt finns inte med i den kalkylen. För att få ett grepp om vad en femtedel av Sveriges utsläpp handlar är det lika mycket som personbilarna släpper ut på ett år. De talar vi väldigt mycket om, och för deras utsläpp har vi väldigt många åtgärder. Men byggbranschen har under en lång tid lite glidit under radarn. Jag ser det som ett viktigt första steg.

I dag har vi kunskapen att bygga klimatsmart. Vi kan bygga både passivhus och plushus samtidigt som energiåtgången för att värma upp alla våra befintliga hus är väldigt stor.

De största utsläppen av växthusgaser från en byggnad ur ett livscykelperspektiv uppstår dock i byggskedet och sedan från driftenergin under användningsskedet. Mot bakgrund av detta - att ungefär hälften av nyproducerade byggnaders klimatpåverkan sker under byggprocessen utifrån bland annat materialval - finns det starka skäl att ta fram styrmedel som leder till ett mer klimatsmart byggande under planerings- och byggprocessen. Klimatdeklarationerna är just ett sådant styrmedel.

Denna proposition om klimatdeklarationer för byggnader är därför ett viktigt steg för att branschen ska minska sina utsläpp. Det är utsläpp som måste minska om vi ska kunna hejda vår tids största utmaning - klimatförändringarna.

Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationerna för att ge branschen långsiktiga spelregler och planeringsförutsättningar. Med detta lagförslag blir Sverige faktiskt ett av de första länderna i världen att styra mot lägre utsläpp i byggskedet. Lagförslaget innebär att byggherren ska beräkna och redovisa den klimatpåverkan som uppstår vid uppförandet av en ny byggnad.

Fru talman! En klimatdeklaration ska innehålla uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet. Uppgifter om klimatpåverkan ska omfatta råvaruförsörjningen i produktionsskedet, transporten i produktionsskedet, tillverkningen i produktionsskedet, transporten i byggproduktionsskedet och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet.

Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet, och uppgifterna i deklarationen ska inlämnas som ett villkor för att byggherren sedan ska få ett slutbesked.

Fru talman! Vilka byggnader kommer då att omfattas? Kravet på klimatdeklaration kommer att gälla för nya byggnader som uppförs och som kräver bygglov. Det kommer att börja gälla från det att man söker bygglov från och med den 1 januari 2022, alltså nästa år.

Men det finns undantag, och vi har hört önskemål om fler undantag här tidigare. Byggnader som har tidsbegränsade bygglov är undantagna, och byggnader för industri- och verkstadsändamål är undantagna. Det gäller också ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring och byggnader som inte har en större bruttoarea än 100 kvadratmeter. Här kanske vi ska börja diskutera hur stora våra hem ska vara i framtiden för att vi ska kunna minska klimatpåverkan på riktigt. Hur ska vi ta hand om den mark vi har och bygga mest effektivt? Byggnader som är avsedda för totalförsvaret är också undantagna. Det gäller även byggnader som har betydelse för Sveriges säkerhet och byggnader där byggherren är privatperson och denna uppför byggnaden privat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimatdeklaration för byggnader

En fråga som jag har fått fler gånger under processen är: Om man gör en tillbyggnad - behöver den då också omfattas av klimatdeklarationen? Nej, kravet gäller endast om det är en ny byggnad som uppförs.

Jag har hört tidigare i debatten, framför allt från Sverigedemokraterna, att man tror att vi inte kan påverka klimatavtrycket från byggsektorn genom att införa klimatdeklarationer. Jag skulle vilja hävda att om vi medvetandegör och höjer kunskapen kring den klimatpåverkan som byggsektorn faktiskt har vill man också ta detta ansvar. Jag är ganska övertygad om att man, om inte annat så för våra barns och barnbarns skull, vill ta ansvaret och minska klimatpåverkan från uppförandet av nya byggnader.

Fru talman! Det här är dock bara första steget. Även om man kan minska klimatpåverkan från byggandet genom att mäta utsläpp behöver vi göra mer. De klimatdeklarationer vi debatterar i dag skapar framför allt förutsättningar för att ta nästa steg.

Det handlar bland annat om att kunna sätta upp gränsvärden för klimatpåverkan utifrån en mer fullständig livscykelanalys. Ett sådant förslag är nu ute på remiss. Avsikten är givetvis att styra mot kraftigt minskade utsläpp för att minska byggsektorns totala klimatpåverkan.

Ett annat steg som jag ser att vi skulle behöva ta är att minska klimatpåverkan också från befintliga byggnader. Jag vet att det inte finns i lagförslaget i dag. Men vi pratar ändå om byggsektorns klimatpåverkan, så jag tar mig friheten att nämna några ord också om detta.

Ingen får tro att det här löser hela byggsektorns problem och utmaning när det gäller klimatpåverkan eller hela bygg. vad vi nu vill kalla det och dess utmaning när det gäller klimatpåverkan. De allra flesta byggnader är ju redan byggda, och de allra flesta byggnader i dag har en stor utmaning när det gäller energitillförsel. Det handlar helt enkelt om hur mycket energi de drar under sin livstid.

Jag tror att vi behöver fundera framåt på hur också dessa byggnader kan vara med och minska byggsektorns klimatpåverkan. Jag ser framför mig att vi nu kommer att behöva ställa energikrav också på befintliga byggnader.

Därför välkomnar jag Riksrevisionens granskningsrapport Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål, som presenterades i förra veckan och som vi i utskottet kommer att debattera efter sommaren - om vi inte går till ett extra val.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att dessa frågor både aktualiseras från Riksrevisionen och att vi debatterar dem i denna kammare.

Från Miljöpartiets sida skulle vi vilja se en renoveringstrend som går bort ifrån att riva ut välfungerande kök för att kunna höja hyran till att i stället rusta våra hus för framtiden. Det handlar dels om att klara de klimatförändringar vi står inför, till exempel värmeböljor eller kraftig nederbörd, dels om att minska den klimatpåverkan som också det befintliga beståndet står för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimatdeklaration för byggnader

Fru talman! Jag och Miljöpartiet är stolta över att lagförslaget nu ligger på riksdagens bord och att det finns en majoritet som ställer sig bakom det.

Men vi är inte nöjda förrän vi har nått nollutsläpp av växthusgaser i alla sektorer. Därför är det glädjande att flera av remissinstanserna säger att de också vill gå längre. Vi hörde Sverigedemokraterna tidigare nämna de remissinstanser som inte vill att vi ska göra det, men jag vill verkligen framhålla att det finns remissinstanser som vill att vi ska gå längre redan nu. Det gäller till exempel Sveriges Arkitekter, som konstaterar i sitt remissvar att om utvecklingen ska vändas och utsläppen minska i linje med de klimatmål som vi alla ställer upp på måste hela branschen redan nu göra en mer omfattande livscykelanalys än den som föreslås.

Jag hoppas att vi snart är där och kan bredda förslaget så att det blir tydligare och inkluderar gränsvärden. Vi vill alltså gå längre, och det är också en del av Boverkets uppdrag framåt.

Fru talman! Avslutningsvis: En annan viktig och bra sak med lagförslaget är att det kommer att höja kunskapsnivån i branschen. Det är en bransch där jag själv har jobbat och som jag tillfälligt har lämnat just i frustrationen över bristen på förståelse för att vi har större utmaningar än dem som branschen traditionellt har jobbat med.

Dagens ämne för debatt och senare beslut är absolut ett steg i rätt riktning, vilket gör att jag nog kommer att tycka att det är lite roligare den dag jag kommer tillbaka till byggbranschen och också får jobba med klimatpåverkan från det vi bygger.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på de följdmotioner som finns.

Anf. 30 Ola Johansson (C)

Fru talman! Trots allt är det allt överordnade målet att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader med målet att inte överstiga en och en halv grad samtidigt som anpassningsförmågan mot skadliga klimatförändringar ökar och att verka för att finansiella flöden anpassas så att de är förenliga med minskade utsläpp av växthusgaser.

Fru talman! Det jag just läste upp är vad de länder, däribland Sverige, som anslutit sig till Parisavtalet förbundit sig att göra. Det måste gå att förena ekonomisk tillväxt, ökad välfärd och ett jämlikt samhälle med att bromsa klimatutsläppen. Vi kan inte ha en ordning där en del måste anpassa sig medan andra slipper undan.

Det är självklart, fru talman, att bygg- och fastighetsbranschen hör till de samhällssektorer som kan göra mer och vill göra mer. Det råder inte heller någon tvekan om att de är beredda och ser det som en utmaning och en möjlighet.

För några år sedan fördes en debatt om huruvida det var en bra eller dålig idé att gå före i klimatarbetet och ställa högre kommunala krav. Det var närapå en tävlan mellan kommuner som inte behövde bekymra sig över bygginvesteringarna i sina kommuner att ställa de högsta energikraven och bygga de tätaste husen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimatdeklaration för byggnader

Det har nu gått några år, och alliansregeringen tvingades, trots protester från vissa av dessa kommuner, att lagstifta bort kommunala särkrav på exempelvis energiåtgång, tillgänglighet eller andra tekniska egenskaper. Det visade sig att alltför vidlyftiga nationella krav skapade ett sådant utrymme för kommunerna. Vi som vill att bostadsbyggandet ska ske snabbt, kostnadseffektivt och även hållbart välkomnar därför enhetliga regler som branschen kan och vill anpassa sig till.

Byggandet står för en femtedel av samhällets klimatpåverkan, vilket inte är obetydligt. Det går att påverka klimatavtrycket genom val av material, metoder, tekniska lösningar och transporter. Inget materialslag ställs längre åt sidan. Alla har mål för när de vill uppnå klimatneutralitet.

Nu föreslås en ny lag om klimatdeklarationer. En förutsättning för att byggnadsnämnder ska få lämna slutbesked är att det finns en klimatdeklaration, om det inte gjorts tydligt att en sådan inte är tillämplig.

Detta har samtliga partier utom Sverigedemokraterna ställt sig bakom. De motiverar sitt avslag med att de frivilliga certifieringarna, som i själva verket gett upphov till oordningen, ska fortsätta att gälla. Det är Centerpartiet emot, fru talman.

Vi vill se ett ökat byggande i trä, eftersom den växande svenska skogen både är en kolsänka och ett material som binder kol medan det är i bruk, exempelvis i en byggnad. Klimatdeklarationer är ett viktigt steg men ett som inte enbart premierar träbyggandet utan blir en utmaning för alla, också för byggande i betong, glas och stål.

Klimatdekarationer kommer med tiden att kunna användas för att ställa minimikrav på klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Nu ska de endast läggas på hög och samlas in av byggnadsnämnder för att sedan arkiveras hos Boverket. Det är en låg ambitionsnivå som snabbt borde skärpas, fru talman.

Vår uppfattning är klar. Vi tillstyrker förslaget i dess helhet.

Anf. 31 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Klimatet är vår generations ödesfråga. Om vi i framtiden ska kunna undvika höjda havsnivåer som lägger människors hem under vatten, extrem hetta som gör vissa delar av jordklotet obeboeliga och extremväder som kommer att leda till stora flyktingströmmar måste vi ta klimatfrågan på allvar.

Bostadsbyggandets utsläpp är ett område som har kommit i skymundan under en ganska lång tid. Det har också våra kommuner märkt och därmed också tagit fram egna sätt att försöka certifiera och vara pådrivande i klimatfrågan.

Det tror vi inte är bra. Vi tror att det är bra om det finns enhetliga regler, för det gör att vi kan bygga snabbare och billigare i stället för att byggbranschen ska behöva förhålla sig till en uppsjö av olika initiativ och regler.

Därför är det bra att vi nu kommer fram med förslag om enhetliga klimatdeklarationer. Tar vi klimatfrågan på allvar och verkligen vill nå de klimatmål som vi faktiskt är överens om behöver vi också se till att alla sektorer är med och bidrar, även bostadsbyggandets bransch.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 32 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! I dag ska vi debattera civilutskottets betänkande 2020/21:23 Klimatdeklaration för byggnader. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Frågan om klimatdeklarationer är en del av klimatomställningen. För oss socialdemokrater handlar det arbetet om att vara solidariska och bygga frihet och jämlikhet för alla.

Klimatförändringarna är nämligen djupt orättvisa. De drabbar i första hand fattiga människor såväl i Sverige som globalt. Orsakerna till klimatförändringarna bärs också i högre utsträckning av dem med störst tillgångar. De rikaste 10 procenten står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp i världen. Samtidigt står de fattigaste 50 procenten för mindre än 10 procent av utsläppen. Den rikaste procenten släpper ut dubbelt så mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning.

Vi socialdemokrater menar att klimatpolitiken måste sätta jobben och tillväxten i fokus och att det är när hela samhället jobbar tillsammans som vi kan lösa klimatfrågan. Inga enskilda personer, företag eller länder kan själva åstadkomma det som krävs.

Detta beslut, fru talman, är en välkommen del i en lång rad beslut som vi har fattat och måste fatta för att ställa om vårt land till världens första fossilfria välfärdsnation.

Fru talman! Det är ett faktum att byggnader i Sverige i dag står för en femtedel av samhällets klimatpåverkan. Uppförandet av byggnader påverkar alltså klimatet i stor utsträckning. Det finns behov av en ökad medvetenhet och kunskap om byggnaders klimatpåverkan och ökad tillgänglighet av information om vilken påverkan olika val i byggprocessen har både för miljön och för klimatet.

Klimatdeklaration för byggnader

Det går att påverka det klimatavtryck som uppförandet av en byggnad innebär till exempel genom val av material, byggmetod, konstruktionslösning, avstånd till tillverkning av material och resursplanering. Att se en byggnads hela livslängd i ett så kallat livscykelperspektiv är ett stort steg och rent av ett systemskifte i det klimatpolitiska arbetet inom byggsektorn.

Det behövs fler och bättre styrmedel för att klara de klimatpolitiska målen. Detta är ett mycket bra förslag i ett långsiktigt och systematiskt klimatarbete som också har som ambition att öka friheten och jämlikheten i vårt land för alla.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 juni.)