Kommunala och regionala frågor

Anf. 52 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna har i detta betänkande en lång rad reservationer som vi självklart står upp för, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 2 och 5.

Den kommunala självstyrelsen fyller 155 år i år, om jag har räknat rätt. Det finns en lång historia att berätta om det, men jag kommer att nöja mig med en sammanfattning med tanke på att tiden är begränsad.

Sveriges kommuner har nämligen en lång historia med ursprung i städerna och den medeltida socknen. Socknarna började bildas redan på 1000-talet och var uppbyggda kring kyrkorna. Efter reformationen fick socknarna ansvara för den allmänna skolgången, och så småningom fick de även uppgiften att ha omsorgen om de allra fattigaste.

Successivt ökade städernas självstyre, och socknen förvandlades mer och mer till en allmän borgerlig sammanslutning genom separation av kyrkan och statliga angelägenheter.

År 1862 antogs kommunalförordningarna, och några år senare upphöjdes dessa till lag. Detta lade grunden för det svenska kommunsystemet och även den kommunallag vi i dag ska diskutera här i Sveriges riksdag.

Initialt baserades kommunerna som sagt på dåtidens socknar, och därför fanns i början inte mindre än nära 2 500 kommuner i Sverige. Sedan dess har mycket hänt. Sverige består i dag av endast 290 kommuner och 20 landsting.

Demografiska förändringar genom invandring och fortsatt urbanisering har fortsatt att förändra de kommunala och regionala förutsättningarna dramatiskt. Det är med dessa ändrade förutsättningar i åtanke som vi bör se över hur nutidens och framtidens spelregler för våra kommuner och landsting ska se ut.

Herr talman! Regeringen presenterar nu ett förslag till ny kommunallag. Sammanfattningsvis reglerar lagen våra kommuner och våra landstings organisation och olika ansvarsområden.

I kommunallagen regleras även vad kommunerna får lov att göra, villkoren för arbetet i kommunfullmäktigeförsamlingarna och nämnderna samt den ekonomiska förvaltningen i kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Enligt kommunallagen får kommunerna själva ta hand om angelägenheter av allmänt intresse. Det gäller sådant som har anknytning till kommunens område eller dess invånare. En kommun kan däremot normalt inte åta sig uppgifter som staten eller annan kommun ansvarar för.

Det förslag som riksdagen har att ta ställning till är i grunden en total omskrivning och modernisering av nuvarande lagstiftning men innebär i sak inte några större förändringar - tyvärr, ska sägas.

Herr talman! Sverigedemokraterna är ett relativt ungt politiskt parti. Detta till trots har vi under de senaste mandatperioderna fått erfara hur det politiska spelet runt om i Sverige kan gå till i praktiken på många håll.

Vi har kunnat observera flera ohederliga allianser. Genom dessa har det gamla politiska etablissemanget gjort allt i sin makt för att utesluta Sverigedemokraterna från vad de sett som sina egna politiska salonger. Detta har i praktiken medfört ett politiskt landskap som färre och färre människor i dag känner tilltro till. Sakpolitiska frågor har blivit sekundära, och ansvaret gentemot de egna väljarna har i många fall lagts åt sidan.

Herr talman! När de gamla maktbalanserna hotas får tyvärr politiken stå tillbaka. Då får folket och väljarna stå tillbaka, och då får också demokratin stå tillbaka.

Politisk retorik och tjuvnyp har naturligtvis alltid funnits. Det är dock min bestämda övertygelse att det är för att fler och fler väljare ser de gamla partiernas direkta ovilja att ta ansvar som vi i dag ser ett nytt politiskt landskap ritas upp där tilltron till och viljan att engagera sig i de traditionella politiska partierna minskar.

I Sverige har vi representativ demokrati. Det innebär att våra medborgare väljer de politiker och politiska partier som bäst speglar deras åsikt. Vi som har äran att vara folkvalda ska således representera folket och våra väljare. Vi ska spegla samhället i stort och den flora av åsikter som finns. Vad händer då, herr talman, om detta på något sätt brister? Vad händer när politiker glömmer vem de i första hand företräder?

Låt mig bli väldigt konkret för ett ögonblick. Det yttersta uttrycket för demokrati är våra fria och hemliga val. För att kunna göra ett val som sammanfaller med de egna åsikterna måste väljarna redan före valet känna till de olika alternativ som finns i så hög grad som möjligt.

Om väljarna exempelvis skulle haft klart för sig före valet att det inte spelade någon roll vilket parti inom Alliansen de röstade på eftersom dessa ändå tänkte ingå något så finurligt som decemberöverenskommelsen, som innebar att de sa upp sin rätt att agera som opposition, är jag övertygad om att många väljare hade valt annorlunda.

Varför nämner jag då allt detta när vi nu diskuterar kommunallagen? Det hela är egentligen mycket enkelt. Runt om i vårt land - i kommuner, landsting och regioner - pågår det politiska spelet. Detta spel är tyvärr många gånger allt annat än hederligt.

Det är vi politiker som måste ta ansvar. Vi är ytterst ansvariga för att spelet ska bli mer hederligt. Politiken och politiska sakfrågor måste återigen stå överst på den politiska dagordningen. Då duger det inte att hålla gamla politiska vänner om ryggen. Då duger det inte att svika sina löften till väljarna. Då duger det inte att låtsas som att man är ett politiskt alternativ när man i själva verket sätter sig i majoritetens knä.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Ni som någon gång suttit i en fullmäktigeförsamling vet hur vanligt det är med så kallade oppositionspartier som kanske inte ens lägger fram egna budgetförslag i fullmäktige. I stället har de på sin höjd en budget med några få ändringsförslag som utgår från majoritetens budget medan de är överens om 99 procent av allt annat. Jag menar att väljarna förtjänar mer än så. De förtjänar tydlighet, och de förtjänar ärlighet

Herr talman! Det är bland annat med anledning av detta som Sverigedemokraterna nu föreslår en rad förändringar i kommunallagen. I vår motion följer 13 olika förslag som tar sikte på att stärka demokratin, öka allmänhetens förtroende för politiken och utjämna de politiska förutsättningarna i våra kommuner och landsting. Några av dessa vill jag särskilt nämna.

För det första vill Sverigedemokraterna återta den kommunala självstyrelsen. Som jag nämnde i början av mitt anförande har denna princip nu funnits i 155 år, om jag räknat rätt. Regeringen har dock, med stöd av den så kallade oppositionen, tillsammans drivit igenom lagar som flyttat makt från kommuner och landsting till Stockholm och Bryssel.

Försämringen har drivits på av nuvarande såväl som föregående regeringar. Att personer som inte ens är svenska medborgare äger rösträtt i kommun- och landstingsvalen eller hur invandringspolitiken ska administreras lokalt beslutas nu till stor del helt över kommunernas huvuden.

Det bör enligt vår mening stå varje kommun fritt att avgöra hur stort inflödet av så kallade ensamkommande och flyktingar ska vara. Genom lagstiftning som tvingar kommuner att ta emot ett stort antal flyktingar eller ensamkommande binder staten kommunerna vid långsiktiga ekonomiska och sociala åtaganden som på sikt medför negativa konsekvenser för kommunen.

Herr talman! På flera håll i vårt land går socialförvaltningarna på knäna. Medarbetare drabbas av utbrändhet när tiden helt enkelt inte räcker till. Kommuninvånare får se hur hela bostadsområden tas över av kriminella gäng. Sjukvårdspersonal får placera patienter i korridorerna när rummen tagit slut. Blåljuspersonal utsätts för stenkastning när de försöker hindra upplopp i förorterna.

De som ska lastas för denna utveckling är naturligtvis de politiker som inte har satt stopp, de politiker som har stått upp och talat om att vi borde öppna våra hjärtan, samtidigt som socialarbetare, sjukvårdspersonal och blåljuspersonal går på knäna.

Herr talman! Det handlar om lagar som har beslutats i denna kammare, lagar som genom ingrepp på den kommunala självstyrelsen fråntagit kommuner och landsting deras makt att själva sätta stopp. Det är dessa lagar som har möjliggjort denna drastiska omdaning av vårt samhälle.

Sverigedemokraterna vill återföra makten till kommunerna. Vi menar att regeringen här och nu måste inleda en process med att omförhandla de svenska villkoren för Sveriges medlemskap i EU, så att svenska kommuner och landsting helt slipper att styras från Bryssel.

Regeringen måste också komma med konkreta förslag på hur den kommunala självstyrelsen kan stärkas i dessa avseenden och hur makten faktiskt kan börja återföras till kommunerna.

I vår motion lyfter vi också fram problemet med tomma stolar och politiska vildar. Tomma stolar är inte bara en förlust för det politiska partiet, utan framför allt är det en förlust för väljarna som i praktiken inte får utdelning för sina röster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Argumenten mot att låta partierna tillföra kandidater efter ett val på sina erhållna mandat är ofta att det är partiernas ansvar att se till att det finns ersättare som är beredda att träda in. Men det är knappast någon hemlighet att detta inte är möjligt i alla situationer.

Samtidigt är det ett samhällsproblem att intresset för att engagera sig i politiska partier under lång tid faktiskt har varit i dalande.

Genom att öppna för att låta partierna mellan val tillföra kandidater till fullmäktige skulle riskerna med tomma stolar minskas avsevärt, samtidigt som väljarna skulle garanteras att deras röster faktiskt kommer att ge utdelning och räknas.

Sverigedemokraterna vill också knyta mandaten tydligare till de politiska partierna. Politiska vildar ska därför, under förutsättning att de inte är personkryssade, kunna bli av med sitt uppdrag i såväl fullmäktige som i nämnder, styrelser, bolag och stiftelser.

Personer som har blivit tillsatta exempelvis som kommunalråd eller som givits uppdrag i nämnder, styrelser och bolag ska kunna avsättas om vederbörande inte längre åtnjuter partigruppens förtroende.

Sverigedemokraterna föreslår också en rättvisare fördelning av partistöd och politiska tjänster.

I praktiken har lydelsen, stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti, fått ringa betydelse för det praktiska utfallet.

I propositionen står det att hänsyn även ska tas till tillhandahållande av fria lokaler och annan kostnadsservice, samtidigt som det inte medför några krav på att det ska sättas en prislapp på dessa förmåner.

Utgångspunkten måste vara att det ekonomiska partistödet är så rättvist fördelat som möjligt, och eventuellt också i högre grad kopplat till såväl politiska tjänster som kontorslokaler och dylikt.

Om ett parti exempelvis har tillgång till rådstjänst, politisk sekreterare och kontorslokaler borde samma parti rimligtvis inte erhålla ett lika stort kontant partibidrag som det parti som inte har erhållit samma förmåner.

De politiska tjänsterna har tyvärr blivit en handelsvara i de olika kommun- och regionfullmäktigeförsamlingarna runt om i landet.

Reglerna bör därför utformas så att det inte heller i praktiken ska vara möjligt att missgynna eller gynna något enskilt politiskt parti.

Exempelvis skulle de politiska tjänsterna kunna fördelas mer rättvist genom att de striktare knyts till det enskilda partiets mandat, samtidigt som man tar bort höga trösklar som i praktiken innebär att det blir oproportionerligt stora skillnader mellan partier vilkas mandat egentligen skiljer sig högst marginellt.

Herr talman! En viktig princip är att de politiska partier som har blivit invalda i fullmäktige också ges en så god insyn som möjligt, så att de ges möjlighet att bli delaktiga i det politiska arbetet.

I praktiken handlar det, utöver det som jag tidigare har nämnt om partistöd och politiska tjänster, också om att kunna delta i nämndernas och styrelsens arbete.

Tyvärr finns det exempel på kommuner som efter att valresultatet är klarlagt har minskat antalet platser i såväl nämnder som styrelser enbart för att hålla vissa partier borta från insyn. Ett sådant agerande är i grunden naturligtvis helt odemokratiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Genom nuvarande lagförslag finns det fortsatt stor risk för att en majoritet genom ändringar av antalet platser i nämnder och styrelser efter ett val, minimerar inflytandet från ett eller flera partier.

Det bör även i detta avseende finnas någon form av minoritetsskydd för att säkerställa en så stor insyn som möjligt även för de partier som hamnar utanför en valteknisk samverkan.

Utöver de förslag som nu nämnts vill Sverigedemokraterna även införa möjligheten till en lokal misstroendeförklaring. Möjlighet till misstroendeförklaring finns som bekant här i riksdagen. Vår mening är att samma möjlighet ska finnas i våra kommuner och landsting.

Min uppfattning är att det är de styrande partierna som har ett ansvar för att deras politik tolereras av en majoritet. Har man inte stöd får man helt enkelt sätta sig vid förhandlingsbordet med övriga partier i fullmäktige och inte ge sig förrän man har kommit fram till en lösning som en majoritet kan acceptera.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill stärka demokratin i flera avseenden. Ett sätt att göra det är att underlätta för invånarna i en kommun eller i ett län att få till stånd en lokal folkomröstning.

Kraven för detta är enligt vår mening i dag alldeles för högt ställda. Det är rimligt att sänka gränsen för hur stor andel av en kommuns eller en regions invånare som behöver underteckna för att man ska få till stånd en folkomröstning, det som i lagen benämns som folkinitiativ.

Det vore samtidigt rimligt att utreda andra möjligheter än de som föreskrivs i dag och som i praktiken innebär att namninsamlingarna måste ske manuellt på papper. Exempelvis skulle kommunerna kunna upplåta en teknisk plattform för att möjliggöra digitala namninsamlingar, där legitimering med hjälp av bank-id skulle kunna vara en möjlighet.

Herr talman! Snart kommer riksdagen att högtidlighålla och fira 100 år av demokrati i Sverige. Den kommunala självstyrelsen är faktiskt äldre än så, men den utgör ändå en hörnsten i en fungerande demokrati.

När folket och makten glider isär vill Sverigedemokraterna göra halt. Vi vill flytta tillbaka makten till kommunerna och till befolkningen. Vi vill göra det politiska systemet i våra kommuner och landsting rättvisare, och vi vill stärka makten för människor att påverka när de folkvalda politikerna kanske sviker.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill stärka demokratin på riktigt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Anf. 53 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Konstitutionsutskottet föreslår i betänkande KU30 att riksdagen antar regeringens förslag till en ny kommunallag. Vi är från alla partier, utom från Sverigedemokraterna, överens om förslaget till en ny kommunallag.

I betänkandet behandlas ett femtiotal motionsyrkanden, utöver själva lagförslaget. Till följd av detta föreslår konstitutionsutskottet ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör se över ordningen för utseende av ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Jag är naturligtvis mycket tacksam över att detta tillkännagivande har tillkommit, grundat på min enskilda motion 2016/17:2957. Grunden är det problem som jag där har lyft fram om att när man i kommunerna vid val till nämnder och styrelser tillämpar proportionella val stadgar kommunallagen att val av ersättare ska ske enligt en lista. Detta är en gemensam och enhetlig lista och gäller alltså för alla partier. Det innebär att det ofta blir så att den som kommer in som ersättare i en nämnd eller styrelse tillhör ett annat parti än den som ersätts. Detta kan ofta ändra majoriteten i en nämnd eller en styrelse.

Proportionella val blev ganska vanligt efter valet 2014, då partier ansåg att de inte blev tillgodosedda vid utseende av ledamöter och ersättare på det sätt som de ansåg att det borde vara. Då begärdes proportionella val med denna, som vi nu är överens om, negativa konsekvens.

Vi lämnar alltså ett uppdrag till regeringen att titta på detta problem. Jag är mycket tacksam för att vi blev helt överens om detta. Jag tror att regeringen snart kan komma tillbaka med en lösning på detta problem. Det borde i varje fall, som jag ser det, inte vara särskilt svårt.

Jag vill också lyfta fram en motion från Centerpartiet i ärendet om kommunala och regionala frågor, och den handlar om det brottsförebyggande arbetet. Vi från Centerpartiet har lyft fram att vi vill att det lagstiftningsmässigt ska bli tydligare att kommunerna ska ta ett större ansvar för det brottsförebyggande arbetet.

Med det yrkar jag bifall till förslaget om en ny kommunallag.

(Applåder)

Anf. 54 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr talman! Vi debatterar alltså två betänkanden samtidigt. Det ena betänkandet, KU30, gäller propositionen om en ny kommunallag. Det andra betänkandet, KU17, behandlar motioner från den allmänna motionstiden. De hänger ihop, men jag tänkte ändå tala om ett betänkande i taget. Jag börjar med KU17.

I betänkandet finns det flera reservationer, och två är Vänsterpartiets. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 3. Den handlar om att kommunerna bör få möjlighet att ansvara för tillfälliga anläggningsboenden för asylsökande. Migrationsverket skulle då kunna hyra bostäderna av kommunen, och kommunen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen skulle kunna avtala om vem som ska göra vad.

I kommunallagen, såväl den nya som den gamla, är det inte helt tydligt om kommunen har denna möjlighet. Det finns oklarheter på det området. Detta skulle ge kommunerna bättre planeringsförutsättningar och, i kombination med möjligheten till ett ökat ansvar för mottagandet, kunna innebära en smidigare övergång för dem som sedan beviljas asyl.

Majoriteten avstyrker förslaget med hänvisning till att kommunallagen nyligen har setts över i en utredning - det behandlas i betänkande KU30 - och att utredningen inte lyfte fram frågan. Det är sant. Utredningen lämnade sitt förslag i mars 2015. Det kan tänkas att frågan om flyktingmottagandet inte var lika högaktuell under den utredningstiden. Det var hösten 2015, alltså samma år fast senare, det kom väldigt många fler som sökte skydd i Sverige och Europa.

Vi kan se att det finns problem i Migrationsverkets samverkan med kommuner och andra myndigheter, och vår uppfattning är att fördelningen av ansvar och befogenheter mellan bland annat kommuner och Migrationsverket bör ses över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Vänsterpartiet har också en reservation gällande det tillkännagivande som finns med i betänkandet. Vänsterpartiet delar majoritetens uppfattning att det är viktigt att förtroendeuppdragen i kommunen utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt. Mötenas utformning och förläggning i tid spelar säkert viss roll, och där gäller det att kommuner och landsting tar sitt ansvar.

Vår uppfattning är dock att det är de politiska partierna som har det största ansvaret för att få fler att engagera sig - och att de måste ta det ansvaret. Det är knappast karaktären på mötena i kommunen eller landstinget som avgör om människor blir partimedlemmar; det är snarare hur partierna fungerar som avgör om en person ger sig in i partipolitiken. Öppna, välkomnande partier där värdet av olika erfarenheter är tydligt kommer också i fortsättningen att kunna rekrytera nya medlemmar - såväl ungdomar som utlandsfödda och andra med ett helt nyvaknat politiskt intresse.

Majoriteten skriver särskilt att det är viktigt att ungdomar får möjlighet att påverka den närmaste miljön. Ja, inflytande och möjligheten att påverka är viktigt. Demokratiutredningen från 2014 bereds för tillfället i Regeringskansliet. Regeringen föreslår också i vårändringsbudgeten för 2017 att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska tillskjutas extra medel för att förbereda inför skolval i samband med valet 2018 och valet till Europaparlamentet 2019.

I det betänkande om valfrågor som vi tog beslut om här i kammaren för mindre än tre månader sedan hade jag en reservation. Jag tyckte då att det vore bra om regeringen prioriterade arbetet med Demokratiutredningens förslag att göra försök med rösträtt från 16 år i kommunvalen, just för att ge ungdomar möjlighet till inflytande, ta till vara det engagemang som finns och öka den politiska aktiviteten bland unga.

Övriga i utskottet menade då att beredningen av Demokratiutredningens förslag skulle avvaktas. Jag kan konstatera att utskottsmajoriteten nu tycker att ungdomar bör ha inflytande i skolan och kommunerna genom exempelvis lokala råd. Jag vidhåller min uppfattning att det vore bättre om det faktiskt genomfördes försök med rösträtt från 16 år i kommunalvalen, precis som Demokratiutredningen har föreslagit. Med hänvisning till det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag och den satsning på skolval som görs kan jag inte se att det tillkännagivande KU:s majoritet nu gör är behövligt.

Angående förslaget om en ny kommunallag, betänkande KU30, delar jag regeringens uppfattning och ställer mig bakom den proposition som har lagts fram till riksdagen. Utskottsmajoriteten har dock valt att lägga fram två tillkännagivanden här. Ett är jag med på och ett inte. Jag vill därför yrka bifall till min reservation nr 6 i KU30. Det gäller tillkännagivandet om att det program som kommunfullmäktige antar med mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs av privata utförare även bör omfatta verksamhet i egen regi.

I propositionen framhåller regeringen att kommunerna och landstingens nämnder inom de egna områdena ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Detta gäller även när vården av kommunal angelägenhet med stöd av kommunallagen har lämnats över till någon annan. Kommuner och landsting har alltså redan i dag ett uppföljningsansvar för all verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Flera remissinstanser - både stora landsting, till exempel Stockholms läns landsting, och små kommuner, som Degerfors - påtalar också det administrativa extraarbete detta medför för en verksamhet de alltså redan har ett uppföljningsansvar för. Majoriteten anför att det är av stort värde att verksamheterna hanteras på ett likvärdigt sätt oavsett om de bedrivs i egen eller privat regi, men det är faktiskt stor skillnad på privat drift och egen regi.

I den egna verksamheten har det offentliga redan total insyn. Den är öppen, ekonomin går att granska fullt ut och alla medarbetare åtnjuter fullt meddelarskydd. Kommuner och landsting kan, om de vill, använda programmet för mål och riktlinjer som ett redskap för styrningen även för till exempel uppföljning av sin egen verksamhet. Jag delar dock regeringens bedömning att det är onödigt att tvinga kommuner som kanske inte ens använder sig av privata utförare att ta fram sådana extra program utöver de mål och riktlinjer de redan har.

Kommuner och landsting har redan ett uppföljningsansvar för all verksamhet i egen regi, i enlighet med fullmäktiges beslut.

Därmed yrkar jag alltså bifall till reservation 6.

Anf. 55 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Dagens kommunallag har vi alltså haft sedan 1991. Sedan dess har världen förändrats och vi med den. Kommunallagen har också ändrats ett antal gånger, vilket - skulle jag vilja påstå - har lett till att dess överskådlighet har gått förlorad sedan länge. Det finns alltså i allra högsta grad ett behov av modernisering av kommunallagen, och förslaget är att en helt ny lag därför bör antas för att kommuner och landsting ska få ett tydligare och mer ändamålsenligt ramverk.

Ett stabilt ramverk för kommuner och landsting må låta torrt och tråkigt, men det är en nödvändig förutsättning för att vi ska kunna ha en stabil och demokratisk styrning. Det underlättar för den lokala demokratin, och det bidrar till att arbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän förenklas genom en tydlig ansvarsfördelning. Det ska också ge allmänheten och samhället i övrigt en möjlighet att följa och granska aktiviteten i kommuner och landsting.

Den nya lagen är till stor del ett resultat av en allmän uppstädning med en delvis ny struktur, ett enhetligt språk och en enhetlig begreppsbildning. Den innehåller dock också förslag som till exempel att kommunfullmäktige ska få möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om förhållanden som rör andra nämnders verksamhet - dock inte sådant som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpningen av lag. Det tydliggörs vidare att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara till exempel föräldraledig. Det är inte en dag för tidigt, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Det är också positivt att rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda ska tydliggöras och att varje kommun och landsting ska ha en ledande tjänsteman vars roll fastställs av styrelsen.

Många med erfarenhet av kommun-, landstings- eller regionfullmäktige har säkerligen betraktat revisionens roll med en viss skepsis - inte för att den inte behövs, utan för att den inte så sällan får en ganska blygsam roll.

Därför är det positivt att det nu införs ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium och att de sakkunniga revisionsbiträdena får en tydligare roll med rätt att uttala sig i fullmäktige när revisionsberättelsen ska behandlas.

Liksom några av de föregående talarna hoppas jag att riksdagen ställer sig bakom utskottet vad gäller att utreda frågan om att införa en ordning som innebär att ersättare i kommunala styrelser, nämnder eller utskott ska tillhöra samma parti som den avgående ledamoten. Dagens ordning kan i många fall drabba våra mindre partier, som plötsligt vid ett avhopp av sin ledamot kan se sin kanske enda plats i nämnden gå förlorad till ett annat parti.

Vad gäller styrning och uppföljning av verksamhet i kommunal regi är det för oss som tycker att verksamheter ska granskas och följas upp lika strikt oavsett om utföraren är kommunal eller privat särskilt välkommet att utskottet, förutom Vänsterpartiet, föreslår att riksdagen ställer sig bakom Alliansens yrkande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att fullmäktige ska anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare såväl som för verksamheter som bedrivs i egen regi.

Så får vi till ett effektivt och rättvist system där det är kvalitet som är styrande - inte utförarens organisationsform.

Hur vi ska öka intresset för politiken och människors vilja att delta i det politiska arbetet som förtroendevalda är ju en fråga som engagerar oss här, både som partiaktiva och som KU-ledamöter.

Demokratin bygger just på människors engagemang och delaktighet. När människor inte känner att politiken berör eller rör dem, inte vet hur de ska närma sig den eller inte kan engagera sig för att livet helt enkelt inte går att arrangera så att det passar - då har vi som demokrati stora problem.

Mycket av problemen måste vi som redan är aktiva och partierna själva noga fundera igenom och hitta passande svar på, men svaren måste också komma från statlig nivå. Därför är det glädjande att utskottet nu begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler kan och vill delta aktivt i demokratiarbetet.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till den liberala reservationen nr 4, om ett kommunalt och regionalt kompetenslyft vad gäller hbt-frågor i välfärdssektorn.

Det finns fortfarande en stor och djup okunskap hos många som verkar inom vård, skola och omsorg om hur man bemöter homosexuella, bisexuella och transpersoner. Detta är en okunskap som fortfarande råder i många delar av landet, trots de åtgärder som redan har vidtagits eller åtminstone aviserats. Här behöver definitivt mer göras.

I övrigt, herr talman, yrkar jag bifall till förslagen i betänkandena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

(Applåder)

Anf. 56 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Vi debatterar KU17 och KU30 tillsammans i den här omgången. När det gäller KU30 vill jag lyfta fram två saker. Den ena är att vi tillsammans, i enighet, har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över ordningen för utseende av ersättare i styrelser, nämnder och utskott, så att det blir en företrädare för samma parti - och inte något annat - som hoppar in.

Vi har också, så när som på Vänsterpartiet, ett enigt tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi.

När det gäller KU17 gläder jag mig åt en mycket principiell och viktig formulering i ett tillkännagivande. Alliansmotionen 2015/16:2496 efterfrågade först åtgärder för att förändra förtroendeuppdragets utformning så att fler människor attraheras av det. Här berörs även nyrekrytering av förtroendevalda samt ökade möjligheter för ungdomar till ett aktivt deltagande i den demokratiska processen.

Detta föll alla på läppen - även här med undantag för Vänsterpartiet - och det blev ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på hur förtroendeuppdrag ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, att hinder mot nyrekrytering minskar och att ungdomar kan ges ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Detta är det sista av mina sex anföranden i dag och även det sista för det här riksmötet. Jag vill gärna lyfta fram den principiella grunden för demokratin, som gör att jag och säkert många andra över huvud taget engagerar oss. Det skulle kännas skönt att ha det sagt innan sommaren får bryta in också för riksdagsledamöter. Jag lånar ord ur den alliansmotion som var grunden för detta tillkännagivande.

När det gäller demokratins väsen, herr talman, hävdar vi inte att demokratin som styrelseform skulle vara utan brister och nackdelar, att demokratiskt fattade beslut automatiskt skulle vara de visaste eller att den demokratiska beslutsprocessen skulle vara den snabbaste eller effektivaste.

Ändå är demokratin oöverträffad och omistlig, i enlighet med sir Winston Churchills bekanta ord om att ingen påstår att demokrati är perfekt eller allvetande. Churchill fortsatte med att påpeka att det i själva verket har sagts att demokratin är den sämsta styrelseformen, om man undantar alla andra styrelseformer som prövats tid efter annan.

Det har gjorts många försök att bestämma demokratins väsen. Särskilt brännande var frågan om demokratins väsen i Europa efter freden 1945. Detta var efter andra världskrigets gigantiska kamp mellan å ena sidan kommunismen, nazismen och fascismen och å andra sidan demokratin.

Den danske statsvetaren och teologiprofessorn Hal Koch framhåller i sin numera klassiska bok Hvad er demokrati, från 1945, samtalet som demokratins kärna. Han skriver att demokratins väsen är bestämt av samtalet - förhandlingen - av den ömsesidiga respekten och förståelsen och av det därav framväxande intresset för helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Koch fortsätter med att skriva att demokratin inte är något i sig självt avslutat. Det är inte en seger som är vunnen utan en kamp som ständigt pågår. Det är inte ett en gång uppnått resultat utan en uppgift som ständigt på nytt ska lösas.

Framför allt, menar Koch, är det inte en lära som man i en handvändning kan tillägna sig eller byta till. Det är ett sätt att tänka. Det är en livsform som man först tillägnar sig genom att man lever den i det personliga, privata livet och i förhållande till familjen och grannar, därefter i förhållande till en större krets, i förhållande till landsmän och slutligen i förhållande till andra nationer.

Hal Koch drog slutsatsen att demokratin inte är självklar. Den måste återerövras av varje generation.

Den moraliska grunden för demokratin bildas och formas i de sociala sammanhang som formar ett samhälle. Civilsamhället med hemmet och familjen, skolan, föreningar, kyrkor, organisationer och folkrörelser är av största betydelse.

En demokratisk stat är beroende av att det finns ett värdevitalt samhälle med levande och medvetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och grupper samt av att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd för demokratin.

Det är också av största vikt att uppmuntra och förstärka medborgarnas egna demokratiska ansvarstagande. En förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle är att demokratiskt fattade beslut följs och att lagen efterlevs.

Skolan har ett stort ansvar för att förbereda de uppväxande medborgarna för ett deltagande i demokratin. För detta krävs att elevernas kunskaper om demokratin utvecklas. Skolan måste vara en demokratisk miljö som tillåter olika åsikter och visar hur oenighet kan hanteras på ett konstruktivt sätt.

Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse. Den kommunala självstyrelsen ska vara stark och tydligt reglerad i grundlagen. Genom engagemang och deltagande i det lokala arbetet har medborgarna möjlighet att både få kunskap om och tillföra erfarenheter i ett större sammanhang.

Regeringsformens portalparagraf pekar ut den kommunala självstyrelsen som ett medel för att förverkliga demokratin. En reell kommunal självstyrelse är ett centralt demokratiskt instrument, och det förutsätter en kraftfull rättslig kompetens för kommunerna att utöva den.

Vi menar att en brist i och ett hot mot demokratin är medborgarnas bristande kunskap om den politiska processen, de aktuella politiska avgörandena och de politiska alternativ som finns. Den politiska allmänbildningen är mycket ojämn. En förutsättning för att upprätthålla respekten för principen en person, en röst, där varje röst väger lika, är att väljarna är informerade om valet och dess alternativ.

Den bristande informationen gäller inte bara inför val utan ännu mycket mer hur man som medborgare kan påverka den demokratiska processen mellan val. Skillnaden är stor mellan å ena sidan intresseorganisationer och företag som vet att påverka ett beslut tidigt i processen i riksdagsgruppernas kommittéer, inför partiernas kongresser, i utredningar och genom direktkontakter med departementen och å andra sidan den upprörde medborgaren som samlar sig till ett improviserat e-post- eller facebookinlägg veckan innan ett beslut ska fattas i riksdagen - för att inte tala om de medborgare som får nöja sig med att notera ett beslut som påverkar deras vardag i nyheterna dagen efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Inte bara bristen på information om de politiska alternativen och besluten samt bristande kännedom om den politiska beslutsprocessen försvagar demokratin utan även det geografiska och kulturella avståndet till den politiska beslutsprocessen.

De flesta medborgare har troligen aldrig besökt oss här i riksdagen eller kommunfullmäktiges sessionssal. Kanske har de inte talat med någon förtroendevald i dennes egenskap av just förtroendevald. De allra flesta kan kanske inte namnge mer än ett fåtal politiker vid sidan av partiledarna. Att då besöka en politiker, lyfta telefonluren och skriva brev kan bli ett oöverstigligt hinder, och man kanske nöjer sig med att klaga vid köksbordet och bland några arbetskamrater.

Därför vill vi lyfta fram your man in congress, betydelsen av den representativa demokratin där vi var och en representerar de människor som ger oss förtroende. Så bygger vi demokratin, och så bevarar vi den inför kommande generation.

(Applåder)

Anf. 57 Hans Ekström (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i båda de betänkanden som vi debatterar i dag.

Den kommunala självstyrelsen är en viktig grundplatta i den svenska demokratin. Att så mycket som möjligt ligger nära människor beslutsmässigt är viktigt. Ofta är människor väldigt engagerade i lokala frågor som ligger nära dem.

Under mina 20 år som kommunalråd mötte jag många arga, missnöjda, nöjda och drivande medborgare. Det är politik på riktigt. Det är nerv och närhet. Ibland kan jag känna att det är mycket svårare att få demokratin lika levande ur nationell synpunkt som i den kommunala myllan.

De första kommunallagarna är från 1860-talet. Där definieras kommunen som en förening med obligatoriskt medlemskap för gemensamma ändamål. Jag tycker att bilden av kommunen som en förening där man är medlem är väldigt fin. Men för att detta ska fungera måste demokratin, precis som Tuve Skånberg var inne på, alltid återerövras, och då måste också lagstiftningen moderniseras.

Dagens lagstiftning är 25 år gammal. Den kom före digitalisering och jämställdhet mellan män och kvinnor, innan de tagit de stora steg de har gjort i dag. Det är också uppenbart att det inte finns någon reglering i lagstiftningen av rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker. Visst är det självklart att kommunalråd ska kunna vara föräldralediga. Visst är det självklart att man behöver fundera över rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän, och det har man reglerat i den nya kommunallagen.

Den nya kommunallagen innehåller annars inga stora revolutionerande förslag. Det fanns i de utredningar som föregick propositionen en del förslag som var väldigt radikala, exempelvis om majoritetsstyre.

I de svenska kommunerna har man formellt sett ett samlingsstyre. Jag tycker att det är en ganska fin form och att det finns en viss poäng med att de som tar över vid ett majoritetsskifte i en kommun har varit med och sett hur ärendehantering sköts, hur en förvaltning styrs och annat. Det är bättre för medborgarna att en ny majoritet är väl förberedd, och det är den genom den formella samlingsstyrelsen. På det viset blir också oppositionen bättre informerad än vad den skulle vara i en form där man egentligen bara fick insyn i ärendena i samband med fullmäktigemötena. Jag tycker därför att detta lite fega förslag till modernisering av kommunallagen är precis det rätta. Det är en försiktig reformering av det grundläggande dokumentet för den svenska kommunala demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

När jag lyssnade på Jonas Millard blev jag väldigt fundersam över vad som är lagstiftningens roll. Är det den svenska lagstiftningen som ska se till att partierna inför val tar fram lämpliga företrädare som är valbara? När jag har suttit i valberedningsarbete i mitt parti har vi cyniskt sagt att folk åtminstone måste vara hela och rena. Ska det lagregleras?

Är det inte partiernas ansvar att se till att de kandidater de nominerar är valbara, att de är möjliga att företräda folket? Ska riksdagen bestämma partiernas inre processer? Jag trodde att det var ett partis ansvar att plocka fram företrädare som är lämpliga och tillräckligt många företrädare som inte hoppar av eller har begått brott och därför måste avstå från sin plats efter en het tidningsdebatt, så att man därför måste sätta in människor som inte ens har funnits med på listor som medborgarna har kunnat ta ställning till. Jag tycker att det strider mot allt vad folkstyre är.

Det är inte partierna som ska välja företrädare; det är väljarna i val som ska göra det. Partiernas ansvar är att se till att man har kandidater som man kan stå för. Sedan kan alla partier göra misstag, absolut. Det måste man kunna erkänna och ta konsekvenserna av som parti. Men vi kan inte lagreglera partiernas inre liv. Det har varje parti ansvar för.

(Applåder)

Anf. 58 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Tack, Hans Ekström, för passningen! Jag tror att vi får reda ut ett och annat.

Jag vet inte om Hans Ekström verkligen lyssnade på vad jag sa i mitt anförande. Men jag tror att jag och Hans kan vara överens om att det händer att en folkvald politiker hoppar av. Någon kan bli en politisk vilde. I händelse av detta tycker vi att det vore en rimlig ordning att en person till kan tillsättas även mellan valen.

Det handlar inte om att vi ska detaljreglera från riksdagen vilka representanter de olika politiska partierna tillsätter i fullmäktige. Den tanken är helt absurd. Men frågan är vem det är i dag som förlorar eller på något sätt skulle tjäna på att det finns tomma stolar runt om i fullmäktige.

Man kan diskutera i termer av att det är de politiska partiernas ansvar. Det håller jag med om och tycker är en viktig utgångspunkt och princip. Men det är i förlängningen väljarna som förlorar på att deras röster inte räknas, om det skulle bli tomma stolar. Därför tycker vi att det här skulle vara en god ordning både för dem som har röstat och i stort också för demokratin.

Anf. 59 Hans Ekström (S)

Herr talman! Jag tycker att begreppet folkvald är tillräckligt. Är man folkvald så är man folkvald, inte partivald. Har väljarna inte valt en i ett allmänt val kan man alltså inte rimligtvis vara folkvald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Jag tycker att demokratin ska bygga på att man är folkvald, och partiets ansvar är då att sätta upp kandidater man kan stå för. Sedan kan misstag hända, och då får nog partiet och de väljare som har röstat på det ta konsekvenserna av detta. Jag tycker inte att man kan ge partierna rätt att sätta sig över folkets val på valdagen.

Anf. 60 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Både jag och Hans är säkert fullt medvetna om hela denna problematik, som trots allt finns. Men det är som sagt på många håll i landet väldigt svårt för politiska partier, säkert också för Socialdemokraterna, att se till att alla platser blir tillsatta.

En annan aspekt av detta är det här som Hans talar mycket om - att vara folkvald. Jag stöder naturligtvis den principen; det är ett system som vi i grunden ska värna. Men vi vet också hur det ser ut. Vi kan ha valsedlar med ett tjugo- eller ett trettiotal namn, och tidigare har vi haft ett system där man kan skriva till namn. Vi kan ha en person som kanske inte ens har blivit kryssad, men han är också per definition folkvald. Men är han verkligen det? Han har stått med på en valsedel, men ingen har kanske kryssat honom över huvud taget.

Vad är viktigast för demokratin - att stolen står tom eller att vi faktiskt kan tillsätta en person som kan stå upp för väljarnas röst? Jag tycker att det sistnämnda är viktigare, och det tycker jag är en åsikt som Hans borde överväga.

Anf. 61 Hans Ekström (S)

Herr talman! Jag tänker inte överväga begreppet folkvald. Är man vald av folket så är man vald av folket, inte av partiet.

Jag vill önska herr talmannen och alla i församlingen en glad sommar!

Anf. 62 Lisbeth Sundén Andersson (M)

Herr talman! Mycket har sagts om den nya kommunallagen. Den har ju några år på nacken, och under de 25 åren har den ändrats 50 gånger. Så det är klart att det behövdes en översyn av den.

Alla som har talat om detta har tagit upp det vi tycker är viktigt och de tillkännagivanden vi har gjort. Jag skulle vilja säga några ord om skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare - den ska även omfatta det som bedrivs i egen regi.

Det som drivs i egen regi, som kommunen har upphandlat, får inte mer pengar än den offentliga verksamheten får. Så jag tycker att man ska vända lite på frågan om vinster i välfärden, som riktar sig till privata utförare. Jag funderar på om man kanske skulle tala om förluster i välfärden i den offentliga sektorn; det kanske är det som ska ses över. När det sker förluster i ett företag är ju det första man gör att se över vad som har hänt och varför budgeten inte har hållits.

Jag tycker att det är ett väldigt bra förslag som vi har lämnat och yrkar bifall till det i sin helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

En liten del av detta är också att anslagstavlorna ska bli webbaserade - det har vi inte några som helst problem med. Men webben är inte riktigt utbyggd överallt i Sverige, och jag kan tänka mig att en grupp människor i min ålder, 65 plus, gillar att titta i sin dagstidning och läsa den lilla notisen. I dag är det fullmäktige - man känner sig delaktig och läser ärendena. Men man kanske inte har möjlighet att till fullo följa med i det digitala.

Jag tycker att man ska överväga och fundera på detta. Alla tittar inte på webben, utan de läser sin lokala tidning från det inre av Sverige, norra Norrland eller de sydligaste breddgraderna.

Jag tycker också att detta med revisorerna är viktigt. Vi har väl alla suttit i församlingar där vi har tagit emot revisionsrapporter, läst dem och sagt jaha, det var det. Att man ska yttra sig i fullmäktige och att fullmäktiges ledamöter får ställa frågor tycker jag därför är oerhört betydelsefullt.

Jag tycker att det också skulle ha stått att man måste följa upp revisionsrapporterna. Detta tycker jag är en brist i dag på många ställen. Man tar rapporten i handen, och så läggs den till handlingarna.

När det gäller de kommunala och regionala frågorna finns det två alliansmotioner som vi faktiskt har avstyrkt. Den ena handlar om att regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att se över förutsättningarna för undantag från lokaliseringsprincipen vid bredbandsutbyggnad och den andra om att ett omfattande arbete redan bedrivs för att man ska få fler fristäder.

Vad en fristad är kanske inte alla som lyssnar på detta vet. Kommunerna erbjuder kulturarbetare från andra länder som inte kan utöva sin verksamhet i landet på grund av förföljelse en fristad i en svensk kommun under ett eller två år.

Jag tror att jag nöjer mig med detta, för allt är ju egentligen sagt. Agneta får sätta punkt i denna debatt, och jag önskar talmannen en trevlig sommar! Alla andra har jag redan önskat trevlig sommar.

(Applåder)

Anf. 63 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman och riksdagskollegor! Det är trevligt att också få ha en minister med vid KU:s sista debatt - det är inte så ofta vi har det när vi debatterar.

Vi debatterar nu dels KU17, ett motionsbetänkande från det senaste årets allmänna motionstid, dels KU30, ett lite tjockare betänkande som baseras på regeringens proposition. Egentligen skulle jag ha haft med två böcker till som visar vilken eminent utredning som låg bakom regeringens proposition En ny kommunallag. Det är med andra ord ett digert underlag som ligger bakom dagens debatt och betänkanden.

Jag ska börja med att säga bara några ord om KU17. Det finns några tillkännagivanden, men det skulle faktiskt ha kunnat bli ett till. Det var väldigt nära, för vi är ju från regeringspartiernas sida egentligen helt och hållet överens med allianspartierna om punkt 3 i KU17, Undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad.

Det har under mycket lång tid varit ett problem att kommunerna bara får bygga bredband inom kommunen. Vid gränsöverskridande bredbandsutbyggnad får man inte göra någonting. Regeringen har under lång tid försökt att hitta olika sätt för att kommuner ska kunna köpa upp av varandra och liknande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

Torsdagen den 8 juni beslutade regeringen att ge Post- och telestyrelsen två uppdrag: att identifiera hinder och lägga fram förslag för bredbandsutbyggnad och att se över kommunernas roll när det gäller hur ett undantag från lokaliseringsprincipen skulle kunna se ut. Detta ska från Post- och telestyrelsens sida vara klart den 30 juni 2018, så det känns som att det är väldigt bra att vi är överens. Jag vill ge en eloge till allianspartierna i dessa frågor.

Tillbaka till KU30. Rent historiskt kan man, som Hans Ekström var inne på, säga att de svenska kommunerna fick sin roll genom 1862 års kommunalförordningar. Då blev kommunerna självständiga juridiska personer, och landstingen tillkom som ny organisation vid sidan av städer och landskommuner. Redan då, 1862, infördes krav på att utse förtroendevalda revisorer som skulle uttala sig om ansvarsfrihet.

Nuvarande kommunallag trädde i kraft 1992. Det har flera varit inne på här. Under de här 25 åren har det varit många förändringar i kommunallagen, men också samhället har gått igenom stora förändringar. Urbaniseringen, den tekniska utvecklingen, globaliseringen och även EU-medlemskapet ställer stora krav på den kommunala verksamheten. Även de politiska styrena i kommunerna har ändrats mycket, och många nya små lokala partier har uppstått. Allt fler kommuner och landsting styrs av stora koalitioner och har ett oklart parlamentariskt läge. Nya styrmodeller har blivit vanligare, och mål och resultatstyrning tillämpas i allt större utsträckning i stället för den tidigare detaljstyrningen av den kommunala verksamheten. Det i sig gör att revisorerna och internrevisionen har fått en mer aktiv roll.

En större del av verksamheten sköts numera av privata utförare. I takt med att det behövs mer av upphandling, avtal, styrsystem och komplex itmiljö parallellt med att ny lagstiftning med nya krav tillkommer ökar behovet av specialistkompetenser på kommunal nivå.

I utredningen beskriver man den kommunala verksamheten så här: Kommuner och landsting har flera olika roller. De är ansvariga för centrala välfärdstjänster, myndighetsutövare, samhällsbyggare, arbetsgivare, upphandlare och demokratiska arenor för olika former av beslutsfattande.

Det är det här som den nya kommunallagen ska bidra till - att de här olika rollerna kan hanteras på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Den nya lagen har till viss del fått en ny struktur. Det är ett moderniserat och mer enhetligt språk och begreppsbildning. Utgångspunkter för uppdraget ska vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag. Utredningen har ett medborgarperspektiv, och det är så lagstiftningen ser ut också.

Bland de konkreta förändringar som föreslås finns en möjlighet för kommunstyrelsen eller region- eller landstingsstyrelsen att besluta även inom andra nämnders verksamhetsområde. De kan dock inte ta över myndighetsutövning.

Precis som andra har varit inne på möjliggörs nu ett lagrum för att vara föräldraledig som politiker. Man tydliggör direktörernas eller kommun, region- eller landstingsdirektörens roll och förutsättningar. Man skapar tydligare regler för delegation. Man säger att den kommunala anslagstavlan ska vara webbaserad. Den måste inte vara bara webbaserad, utan kommunerna får naturligtvis fortsätta använda sig även av tidningar och papper.

Revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium, och de sakkunniga revisionsbiträdena får en rätt att tala i fullmäktige. Även prövningsgrunderna för laglighetsprövning förtydligas. Sedan är det naturligtvis ett stort antal följdändringar i annan lagstiftning.

De konkreta förändringar som genomförs är bra, balanserade och efterlängtade, men jag måste också ge en extra eloge till lagförfattarna till denna produkt som verkligen har moderniserat språket på ett bra sätt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

När jag nu får äran att avsluta vårterminens sista KU-debatt vill jag önska herr talmannen, utskottskollegor, presidiet och förstås herr ministern en riktig god sommar.

Ny kommunallag och Kommunala och regionala frågor

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 juni.)