Kulturutskottets betänkande

2016/17:KrU5

Kultur för alla

Sammanfattning

Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av tre motionsyrkanden om vikten av att bygga vidare på erfarenheter från tidigare satsningar på kultur och hälsa. Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om kultur och demokrati, kultursamverkan, kulturhuvudstadsår, samiskt kulturcentrum, kulturkanon, digitalisering inom kulturområdet och kulturutbyte med omvärlden. Sex motionsyrkanden bereds förenklat.

I betänkandet finns sex reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).

Behandlade förslag

Ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Kultur och demokrati

Kultursamverkan

Kulturhuvudstadsår

Samiskt kulturcentrum

Kulturkanon

Digitalisering inom kulturområdet

Kulturutbyte med omvärlden

Kulturens roll för hälsan

Tidigare behandlade förslag

Reservationer

1.Kultursamverkan, punkt 2 (M, C, L, KD)

2.Kulturhuvudstadsår, punkt 3 (C)

3.Kulturkanon, punkt 5 (SD)

4.Digitalisering inom kulturområdet, punkt 6 (C)

5.Kulturutbyte med omvärlden, punkt 7 (C, L)

6.Kulturens roll för hälsan, punkt 8 (S, MP, V)

Särskilt yttrande

Kultursamverkan, punkt 2 (L)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Kultur och demokrati

Riksdagen avslår motion

2016/17:2148 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 1–3.

2.

Kultursamverkan

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8,

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 7.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

3.

Kulturhuvudstadsår

Riksdagen avslår motion

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 i denna del.

Reservation 2 (C)

4.

Samiskt kulturcentrum

Riksdagen avslår motion

2016/17:2619 av Carl Schlyter (MP).

5.

Kulturkanon

Riksdagen avslår motion

2016/17:2204 av Aron Emilsson m.fl. (SD).

Reservation 3 (SD)

6.

Digitalisering inom kulturområdet

Riksdagen avslår motion

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1 och 3.

Reservation 4 (C)

7.

Kulturutbyte med omvärlden

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4 och

2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 3.

Reservation 5 (C, L)

8.

Kulturens roll för hälsan

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om vikten av att bygga vidare på erfarenheter från tidigare satsningar på kultur och hälsa för att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2885 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och

2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 3 och 5.

Reservation 6 (S, MP, V)

9.

Tidigare behandlade förslag

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:689 av Anna Hagwall (SD),

2016/17:1160 av Thomas Strand (S),

2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 1 och 6,

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6 och

2016/17:2991 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C).

Stockholm den 14 februari 2017

På kulturutskottets vägnar

Olof Lavesson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M), Gunilla Carlsson (S), Cecilia Magnusson (M), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Angelika Bengtsson (SD), Bengt Eliasson (L), Rossana Dinamarca (V), Roland Utbult (KD), Ida Karkiainen (S), Anna Vikström (S), Christer Adelsbo (S) och Marie-Louise Rönnmark (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 21 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna rör kultur och demokrati, kultursamverkan, kulturhuvudstadsår, samiskt kulturcentrum, kulturkanon, digitalisering inom kulturområdet, kulturutbyte med omvärlden och kulturens roll för hälsan. Sex motionsyrkanden bereds förenklat.

Den 17 november 2016 fick utskottet information av Kulturskole-utredningen (Ku 2015:02) om utredningens resultat och förslag (SOU 2016:69).

Bakgrund

Den nationella kulturpolitiken

Riksdagen beslutade i december 2009 om nationella kulturpolitiska mål (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken

       främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

       främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

       främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

       främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

       särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Utskottets överväganden

Kultur och demokrati

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om kultur som demokratibärare, kulturens roll för integrationen och rätten till kultur.

Motionen

Gunilla Svantorp m.fl. (S) begär i motion 2016/17:2148 yrkande 1 ett tillkännagivande om kultur som demokratibärare utifrån att Sveriges grundlag slår fast att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Satsningarna på kultur bör enligt motionärerna stärkas i det läge med ökat misstroende mot andra medmänniskor och demokratin som vi befinner oss i. I motionens yrkande 2 anför motionärerna att regeringen bör ge kulturen större möjligheter att bidra till integration och därmed också ett mer spännande och mer socialt hållbart Sverige. Vidare anför motionärerna i yrkande 3 att Sverige bör ha en generös kulturpolitik. Kommuner och landsting behöver enligt motionärerna ta kulturen på större allvar både genom utsmyckning av lokaler och genom att tillhandahålla lokaler för kulturell utövning. Vidare menar motionärerna att estetiska ämnen bör vara en självklarhet i skolan och att alla barn i någon form bör få tillgång till kulturskola.

Bakgrund

I oktober 2016 presenterade Kulturskoleutredningen sitt betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). Utredningen föreslår bl.a. att nationella mål ställs upp för verksamheten tillsammans med ett nationellt kulturskolecentrum. Vidare föreslår utredningen utvecklingsbidrag, bidrag till nationell spetskompetens och regional samordning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen lyfter fram sin kultur- och demokratipolitik som en del av arbetet för ett Sverige som håller ihop. Utskottet noterar även att regeringen understryker att den fria kulturen är beroende av en stabil och kraftfull demokrati och vidare att mer kultur till fler i hela landet och en aktiv demokratipolitik ska bidra till ett Sverige där människor lever, lär och utvecklas. I sammanhanget vill utskottet lyfta fram regeringens bedömning att det pågår en oroande utveckling i riktning mot ett mer splittrat Sverige där människor med olika bakgrund, värderingar och livsstilar i allt mindre utsträckning möts och kommunicerar med varandra (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17).

Utskottet noterar att satsningen Äga rum, som löper 2016−2018 och uppgår till totalt 130 miljoner kronor, ska möjliggöra ett ökat utbud av kultur i bostadsområden med bl.a. lågt valdeltagande och andra socioekonomiska utmaningar. Utskottet har tidigare välkomnat att satsningen utgår från de boendes önskemål och präglas av demokratisk delaktighet.

Riksdagen har vidare fattat beslut om olika resursförstärkningar genom en ökning av anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, för att värna det öppna samhället. Satsningarna avser bl.a. möjligheten att skapa föreningsdrivna mötesplatser, särskilt i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden, med 20 miljoner kronor för 2017. 4 miljoner kronor tillförs vardera Statens historiska museer och Statens museer för världskultur årligen under perioden 2017–2020 för att förbättra förutsättningarna för en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning. Vidare avsätts 3 miljoner kronor årligen 2017–2020 för att möta det höga ansökningstrycket om projektmedel från det civila samhällets ideella aktörer inom kulturarvsområdet. Även stödet till arbetslivsmuseerna utvecklas och förstärks (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83).

Utskottet vill också peka på satsningen Skapande skola som syftar till att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Anslaget 1:3 Skapande skola uppgår i år till drygt 187,6 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motion 2016/17:2148 (S) yrkandena 1–3.

Kultursamverkan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om kultursamverkan.

Jämför reservation 1 (M, C, L, KD) och särskilt yttrande (L).

Motionerna

I motion 2016/17:2886 yrkande 8 välkomnar Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) att regeringen valt att behålla den regionala kultursamverkansmodellen. Motionärerna anför att Alliansen vill att de statliga institutionerna ska ta ett större ansvar för hela landet och föreslår därför att Statens kulturråd får i uppdrag att kartlägga hur detta kan åstadkommas.

I motion 2016/17:2950 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 i denna del ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla kultursamverkansmodellen för att lyfta kulturlivet i hela landet.

Bengt Eliasson m.fl. (L) anför i motion 2016/17:3390 yrkande 7 att det nationella stödet bör fördelas med större förtroende för de regionala och lokala kompetenserna och att stödet bör präglas av långsiktighet.

Bakgrund

Hösten 2009 beslutade riksdagen om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet, den s.k. kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen innebär att landstingen/regionerna tillsammans med kommunerna och i samråd med civilsamhället och kulturskaparna tar fram regionala kulturplaner som sedan bildar underlag inför statens beslut om medfinansiering. Medlen fördelas av Statens kulturråd. Ambitionen är bl.a. att modellen ska bidra till att de nationella målen inspirerar och vägleder den regionala kulturpolitikens inriktning. För 2017 uppgår anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet till drygt 1,3 miljarder kronor. Modellen utvärderas årligen av Statens kulturråd.

En uppföljnings- och utvärderingsgrupp inom kulturutskottet utvärderade kultursamverkansmodellen under 2015 med ansatsen att beskriva och analysera hur modellen har fungerat samt vilka resultat och konsekvenser införandet av modellen har fått (2015/16:RFR4 Är samverkan modellen?). Gruppens slutsatser var bl.a. att

       införandet av modellen hittills inte har lett till någon förändrad bidragsfördelning eller till förändrade möjligheter att nå de kulturpolitiska målen

       det är viktigt att följa utvecklingen av den regionala variationen då modellen inte har påverkat de skillnader i kulturutbud som finns mellan olika län och kommuner

       det är viktigt att följa utvecklingen över vilka som tar del av kulturen då modellen inte har lett till att nya deltagargrupper har nåtts

       det är viktigt att kulturskaparna och civilsamhället är med i modellen och att dialogerna med dessa läggs upp på ett bra sätt

       det är viktigt att överväga hur dialogen mellan regionala politiker och politiker på den nationella nivån kan vidareutvecklas.

Utskottets ställningstagande

För att säkerställa kultursamverkansmodellens utvecklingsmöjligheter och en ändamålsenlig styrning vill utskottet med stöd i ovannämnda slutsatser understryka vikten av att ta till vara all den kunskap och erfarenhet som finns kring kultursamverkansmodellens genomförande. Utskottet välkomnar därför regeringens aviserade översyn av kultursamverkansmodellens framtida inriktning. Utskottet finner det därtill glädjande att regeringen ser kulturutskottets utvärdering som ett viktigt bidrag i dess arbete och ser med stort intresse fram emot att ta del av den aviserade departementsskrivelsen i ärendet (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17).

Mot bakgrund av ovanstående och det arbete som pågår är utskottet inte berett att tillstyrka motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2016/17:2886 (M, C, L, KD) yrkande 8, 2016/17:2950 (C) yrkande 2 i denna del och 2016/17:3390 (L) yrkande 7.

Kulturhuvudstadsår

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett kulturhuvudstadsår.

Jämför reservation 2 (C).

Motionen

I motion 2016/17:2950 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 i denna del ett tillkännagivande till regeringen om att inrätta ett nationellt kulturhuvudstadsår för att skapa ytterligare nationellt och internationellt intresse för Sveriges kulturliv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare (senast i bet. 2015/16:KrU10) uttryckt sin uppfattning att långsiktiga satsningar ger bättre förutsättningar att uppmärksamma och utveckla kulturlivet i Sveriges mindre städer än ett kulturhuvudstadsår. Den utveckling av kultursamverkansmodellen som utskottet förordar ovan syftar även till att främja en mer stabil utveckling och synliggöra det regionala och lokala kulturlivet.

Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:2950 (C) yrkande 2 i denna del.

Samiskt kulturcentrum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett samiskt kulturcentrum.

Motionen

I motion 2016/17:2619 anför Carl Schlyter (MP) att ett samiskt kulturcentrum skulle kunna vara en inspirerande plats för skolelever att lära känna den samiska kulturen. I Stockholmsområdet bor det många samer, och ett kulturcentrum där skulle kunna bli en plats där familjer kan lära barnen om sin kultur. Motionären anför vidare att ett kulturcentrum kan ge ökad trygghet för samer att utöva sin kultur, bidra till kunskapsspridning och ge turist- och exportintäkter.

Utskottets ställningstagande

Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete fick en permanent förstärkning om 1 miljon kronor fr.o.m. 2016 för att verka för en levande samisk kultur och skapa bättre förutsättningar för samiskt konst- och kulturliv (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85). Sametingets förvaltningsanslag (3:1) höjdes samtidigt med 2 miljoner kronor (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:63). Sametinget är förvaltningsmyndighet för samisk kultur och beslutar om fördelningen av statens bidrag. Utskottet noterar att regeringen betonar att Sametinget har ett viktigt uppdrag att bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17).

Utskottet noterar att frågan om ett samiskt kulturcentrum också förts fram av Sameföreningen Stockholm sedan 2008 och att föreningen lämnade in en namnlista om ett samiskt center i Stockholm till kultur- och demokratiministern i maj 2016. Parallellt med önskemålen om ett samiskt kulturcentrum i Stockholm har Sametinget behandlat ett motionsyrkande (M 475) om att Sametinget ska ha en lokal i Riksdagshuset i Stockholm för politiska möten och att det ska finnas en bemannad sametingsfilial i Riksdagshuset i Stockholm för Sametingets handläggare. Samtinget beslutade i oktober 2016 att det ska finnas en bemannad Sametingsfilial i centrala Stockholm med handläggare och en möteslokal i centrala Stockholm för Samtingets politiska arbete.

Med anledning av ovanstående är utskottet inte berett att tillstyrka motionsyrkandet. Därmed avstyrks motion 2016/17:2619 (MP).

Kulturkanon

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa en svensk kulturkanon.

Jämför reservation 3 (SD).

Motionen

I motion 2016/17:2204 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att regeringen tar fram en svensk kulturkanon med inspiration från Danmark. Enligt motionärerna var det primära syftet i Danmark att ge en introduktion till det danska kulturarvet och stimulera till debatt om konst och kulturfrågor. Sverigedemokraterna tror att det även i Sverige finns ett starkt behov av en breddad och fördjupad diskussion om ämnen som kultur, historia och identitet.

Bakgrund

I december 2004 beslutade den dåvarande danska regeringen med kulturminister Brian Mikkelsen att sätta samman en dansk kulturkanon. I april 2005 utnämndes följande sju utskott, motsvarande de områden som det danska kulturdepartementet ansvarar för:

       arkitektur

       bildkonst

       design och konsthantverk

       film

       litteratur

       musik

       scenkonst.

De sju utskotten består i sin tur av fem personer vardera som arbetar professionellt inom respektive område. Varje utskott hade till uppgift att välja ut tolv danska verk som de menade i hög grad gett, respektive ger, konstupplevelser till gårdagens, dagens och framtidens publik. Verken ska vidare vara oumbärliga på så sätt att det inte går att bortse från dem när man beskriver vad som är karaktäristiskt med dansk kultur. Verken ska också illustrera att dansk kultur och konst skapas och har skapats i samspel med europeiska och internationella influenser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att ämnen som kultur, historia och identitet är viktiga att diskutera, i alla sammanhang och i olika former. Däremot delar inte utskottet motionärernas tanke att detta bäst görs genom att utarbeta en svensk kulturkanon.

I stället för en auktoritativ lista förespråkar utskottet ett kontinuerligt samtal som främjar en bred och djuplodande diskussion om kultur, historia och identitet tillsammans med reflektioner om vilka uttryck dessa teman tar sig i Sverige över tid.

Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:2204 (SD).

Digitalisering inom kulturområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om digitalisering inom kulturområdet.

Jämför reservation 4 (C).

Motionen

Per Lodenius m.fl. (C) anför i motion 2016/17:2950 yrkande 1 vikten av att främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur frodas sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar blomstrar, t.ex. den framgångsrika svenska branschen för dataspel och apputveckling. Motionärerna menar att det krävs ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet kan få stöd.

I motionens yrkande 3 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om förutsättningar för ett kulturliv i världsklass med goda möjligheter att sprida och ta del av kultur som skapats i andra länder. För att lyckas med detta och för att främja digitala företag anser motionärerna att det är viktigt att en gemensam digital marknad skapas i EU.

Bakgrund

Digitalisering

Regeringen tog 2011 fram strategin Digit@lt kulturarv och Digisam inrättades som ett tidsbegränsat samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet vid Riksarkivet. Sekretariatet står för kompetensuppbyggnad och kunskapsinhämtning inom digitaliseringsområdet och ska samordna digitaliseringsverksamheten vid de statliga kulturarvsmyndigheterna/institutionerna. Den 1 januari 2017 inordnades sekretariatet i Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Regeringen avser att återkomma med preciseringar av Digisams uppdrag i den aviserade kulturarvspolitiska propositionen.

Regeringen tar upp kulturarvets digitalisering i sin lagrådsremiss Kulturarvspolitik. Regeringen konstaterar att för att det gemensamma kulturarvet ska bli angeläget för alla bör de statliga kulturarvsinstitutionerna i ännu högre grad än hittills använda sig av digitaliseringens möjligheter. Regeringen för vidare fram att kulturarvsinformation även är värdefull för kommersiella tjänster, vilket bl.a. tydliggjordes när undantaget för offentliga arkiv, bibliotek och museer togs bort i samband med att EU-direktivet om vidareutnyttjande, det s.k. PSI-direktivet (direktiv 2003/98/EG), reviderades 2014. Vidare nämns kulturella och kreativa företag som drivande i digital tjänsteutveckling och innehållsinnovation, inte minst inom kulturarvsområdet.

Även i regeringens forskningspolitiska proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft tas samhällets digitalisering upp som en av tre samhällsutmaningar som regeringen vill möta med satsningar inom forskningspolitiken. För att främja datadriven forskning inom humaniora och samhällsvetenskap aviserar regeringen en ökning av anslaget till Vetenskapsrådet med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2018 och ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2019.

Som ett resultat av Digisams verksamhet har ett samarbete initierats med Swedish University Computer Network (Sunet) för att undersöka möjligheter till samverkan om infrastrukturella tjänster såsom gemensam lagring och digitala samverkansytor mellan kulturarvssektorn och Sunet. Även regeringen ser behovet av ökade insatser för att stärka uppbyggnaden av infrastruktur inom humaniora och samhällsvetenskap, och ökar därför Vetenskapsrådets anslag för Sunet med 5 miljoner kronor fr.o.m 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 16 s. 209 och 310, bet. 2016/17:UbU1, rskr. 2016/17:105).

Digitaliseringskommissionen inrättades i juni 2012 i syfte att främja digitaliseringen i Sverige och uppnå det it-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (dir. 2012:61). I sitt delbetänkande Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) menar kommissionen att det krävs att det offentliga agerar proaktivt för att stödja utvecklingen mot det it-politiska målet. I sitt slutbetänkande För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) föreslår kommissionen att en ny myndighet med ansvar för att främja digitalisering inrättas skyndsamt, att en strategi antas som ger riktning och kraft åt arbetet och att ledarskapet stärks för att säkerställa välfärd och tillväxt i det digitala samhället. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Upphovsrätt

I december 2015 presenterade kommissionen ett förslag till handlingsplan för en mer modern europeisk ram för upphovsrätt inom en gemensam digital marknad. Syftet är att belöna investeringar i kreativitet och ge EU-medborgare tillgång till ett brett och lagligt utbud av innehåll samtidigt som upphovsmän och andra rättighetshavare garanteras rimlig ersättning. Kommissionens vision är att på lång sikt nå en enhetlig EU-lagstiftning på upphovsrättsområdet. Den 14 september 2016 lade kommissionen fram det andra steget i kommissionens översyn av upphovsrätten. Förslaget till direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (KOM(2016) 593) syftar till att skapa rättslig förutsebarhet vid digital och gränsöverskridande användning av verk och andra alster och förbättra tillgången till sådant innehåll. För att uppnå detta föreslås ytterligare harmonisering av undantag från och inskränkningar i upphovsrätten och åtgärder för att underlätta licensiering av innehåll. Förslaget innehåller också åtgärder för att åstadkomma en välfungerande marknad för upphovsrätt.

I januari 2017 presenterade regeringen lagrådsremissen Ny lag om medling i vissa upphovsrättstvister och förenklingar i upphovsrättslagen. I remissen föreslår regeringen bl.a. att det inte längre ska ställas något krav på särskilt tillstånd från regeringen för vissa arkiv och bibliotek att kopiera verk för att bevara dem. Bibliotek och sådana organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska heller inte behöva särskilt tillstånd från regeringen för att bl.a. få göra talböcker till dessa grupper.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det pågår ett intensivt arbete både nationellt och inom EU för att förbättra förutsättningarna för kulturens olika områden att verka i digitala miljöer. Under senare år har nya EU-initiativ tagits för att främja kulturens möjligheter att verka på den digitala inre marknaden, och ny medvetenhet i frågorna har skapats i Sverige, bl.a. genom Digitaliseringskommissionens arbete och förslag.

I sammanhanget vill utskottet särskilt välkomna att Digisam nu etablerats som en permanent verksamhet med R som huvudman och att de insatser för digitalisering inom kulturområdet som regeringen föreslår i sin forskningspolitiska proposition korrelerar med de insatser som aviserats i lagrådsremissen Kulturarv. Den investering i datadriven forskning inom humaniora och samhällsvetenskap som regeringen aviserar kommer att kunna bidra till bredare användningsområden av digitaliserat kulturarvsmaterial.

Därmed avstyrks motion 2016/17:2950 (C) yrkandena 1 och 3.

Kulturutbyte med omvärlden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om kulturutbyte med omvärlden.

Jämför reservation 5 (C, L).

Motionerna

I motion 2016/17:2950 yrkande 4 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) ett tillkännagivande till regeringen om att öka det kulturella utbytet med övriga världen. Motionärerna vill både sprida och utveckla Sveriges kulturliv genom internationella kontakter i syfte att ge fler människor nya och vidgade kulturella intryck. Motionärernas förslag på sådana kontakter är samarbete med vänorter, ökad aktivitet inom området via Sveriges utlandsmyndigheter och genom direkt utbyte mellan aktiva kulturutövare.

I motion 2016/17:3390 yrkande 3 vill Bengt Eliasson m.fl. (L) att Sverige ska öka sitt engagemang i det internationella kultursamarbetet. Motionärerna anför att Sverige ska vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig utåt eftersom denna öppenhet och mångfald är avgörande för Sveriges välstånd och för vår kreativitet och kulturella kraft.

Utskottets ställningstagande

Internationell samverkan bidrar till ökad kvalitet och relevans, och därför är det viktigt att internationell samverkan integreras i de projekt som beviljas statligt stöd. Utskottet konstaterar vidare att samtliga myndigheter på kulturområdet har till uppgift att integrera ett internationellt och interkulturellt perspektiv i sina verksamheter.

Utskottet gläds åt att ta del av såväl regeringens som Statens kulturråds bedömning att trenden som visar på att fler aktörer bedriver internationell verksamhet inom bild- och formkonst, musik, teater, dans och övrig scenkonst fortsätter.

Utskottet är därför inte berett att förorda tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Därmed avstyrks motionerna 2016/17:2950 (C) yrkande 4 och 2016/17:3390 (L) yrkande 3.

Kulturens roll för hälsan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om vikten av att bygga vidare på erfarenheter från tidigare satsningar på kultur och hälsa för att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden.

Jämför reservation 6 (S, MP, V).

Motionerna

I motion 2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5 föreslår motionärerna att erfarenheterna av Kultur och hälsa och Kultur på recept systematiskt ska tas till vara genom att regeringen gör en genomgripande utvärdering av tidigare satsningar så att erfarenheterna kan ligga till grund för framtida inriktningsbeslut. I samma motion yrkande 3 föreslår motionärerna att regeringen ska utreda hur samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden långsiktigt ska kunna stärkas.

Ett liknande förslag förs fram i motion 2016/17:2885 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6. Med referens till studier från bl.a. Göteborgs universitet som visar på kulturens läkande och utvecklande kraft vid t.ex. stress, utbrändhet och stroke föreslår motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att den ska fortsätta att ge stöd till forskning om kulturens roll för hälsan. Motionärerna föreslår att regeringen ska utvärdera resultaten av den dåvarande alliansregeringens satsningar inom området kultur och hälsa och presentera förslag om hur arbetet kan utvecklas.

Bakgrund

Den dåvarande regeringen avsatte 5 miljoner kronor per år under perioden 2006–2008 för forskning om kultur och hälsa (prop. 2004/05:80). I 2009 års kulturproposition lyfte regeringen fram vikten av kultur och hälsa (prop. 2009/10:3). Statens kulturråd har regeringens uppdrag att informera om goda exempel och nya arbetsmetoder inom området.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen våren 2016 om vikten av att ta till vara forskning och beprövad erfarenhet när det gäller ämnet kultur och hälsa i utformningen av den framtida kulturpolitiken (bet. 2015/16:KrU10, rskr. 2015/16:198).

Utskottets ställningstagande

I den forskningspolitiska propositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft identifieras hälsa som en av tre samhällsutmaningar som regeringen vill möta genom olika satsningar på strategisk forskning. Bland förslagen återfinns insatser om tillämpad välfärdsforskning med förstärkt forskning om psykisk ohälsa och sjukfrånvarons utveckling tillsammans med arbetslivsforskning för att öka kunskapen om arbetsrelaterad ohälsa. Förslagen saknar dock tydliga referenser till kulturens roll i det hälsofrämjande arbetet.

Utskottet noterar att regeringen i sin lagrådsremiss Kulturarv inte tar upp kulturens positiva roll som en läkande och utvecklande aktör för hälsan.

Utskottet kan därmed konstatera att regeringen inte har behandlat det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen 2016 om att ta till vara forskning och beprövad erfarenhet från området kultur och hälsa i utformningen av den framtida kulturpolitiken. Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen i ärendet.

Utskottet anser att det är viktigt att bygga vidare på erfarenheter från tidigare satsningar på kultur och hälsa för att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2016/17:2886 (M, C, L, KD) yrkandena 3 och 5 och 2016/17:2885 (M) yrkande 6.


Tidigare behandlade förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena i frågor om tillgängliggörande av kulturverk, vidareförsäljning av biljetter, kulturens roll för tillväxten, kultur för äldre och nationalscener i hela landet, som är likalydande eller snarlika motioner som riksdagen relativt nyligen tagit ställning till.

Utskottet har relativt nyligen avstyrkt motionsyrkanden som är likalydande med eller snarlika nedanstående yrkanden. Riksdagen beslutade i samtliga fall i enlighet med utskottets förslag.

Tillgängliggöra kulturverk

Motion 2016/17:689 av Anna Hagwall (SD)

I motionen yrkas att regeringen ser över möjligheten att ytterligare tillgängliggöra kulturverk för att ge alla samma tillgång till sådan kultur som finansieras med skattemedel.

Vidareförsäljning av biljetter

Motion 2016/17:1160 av Thomas Strand (S)

I motionen yrkas att regeringen överväger möjligheten att reglera andrahandsförsäljningen av biljetter till högre priser. Motionären menar att det ur ett konsumentperspektiv vore naturligt att Sverige inför en lag som reglerar vidareförsäljning av biljetter så som bl.a. Danmark, Norge och Belgien gjort.

Kulturens roll för tillväxt

Motion 2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1

I motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen om att ta vara på erfarenheterna från arbetet med aspektpolitik när det gäller kulturens roll för jobb och tillväxt.

Kultur för äldre

Motion 2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 6

I motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen om att systematiskt ta till vara erfarenheterna från alliansregeringens tidigare satsning Kultur för äldre.

Nationalscener i hela landet

Motion 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6

I motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheterna för de nationella kulturinstitutionerna att sprida sin verksamhet i hela landet.

Motion 2016/17:2991 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C)

I motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla Dalhalla till en nationell sommarscen för Kungliga Operan för att därmed stimulera spridning av operakonsten såväl geografiskt som befolkningsmässigt.

Reservationer

1.

Kultursamverkan, punkt 2 (M, C, L, KD)

av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Bengt Eliasson (L) och Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8,

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 7.

Ställningstagande

Det svenska kulturlivet ser olika ut över landet. Detta tog alliansregeringen fasta på i proposition 2009/10:3 Tid för kultur, vilket innebär att vi i dag har en ekonomisk fördelningsmodell som uppmuntrar mångfald och olikhet. Makt har flyttats ut till landsting och regioner. Statens ansvar är samtidigt tydliggjort genom de kulturpolitiska målen.

Kultursamverkansmodellen har satt betydande avtryck ute i landet. Myndigheten för kulturanalys pekar i sin analys på att kulturen genom modellen i dag på ett nytt sätt diskuteras i en politisk kontext kopplat till regional utveckling.

Vi välkomnar att regeringen valt att behålla den regionala kultursamverkansmodellen. Nu är det tid att utreda nästa steg i denna process av ökad decentralisering. Vi vill att de statliga institutionerna ska ta ett större ansvar för hela landet. Statens kulturråd bör ges i uppdrag att kartlägga hur detta ska kunna ske.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Därmed bör motionerna 2016/17:2886 (M, C, L, KD) yrkande 8, 2016/17:2950 (C) yrkande 2 i denna del och 2016/17:3390 (L) yrkande 7 bifallas.


2.

Kulturhuvudstadsår, punkt 3 (C)

av Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

I Centerpartiets vision har alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, möjligheter att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande.

Attraktionskraften för Sverige som nation är en viktig framtidsfråga. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull som lokaliseringsfaktor och gynnar företagsetableringar och rekrytering av arbetskraft och främjar besöksnäringen.

För att skapa såväl nationellt som internationellt intresse för vårt kulturliv vill Centerpartiet inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår. Idén är att en svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och utveckla sitt kulturliv.

Därmed bör riksdagen bifalla motion 2016/17:2950 (C) yrkande 2 i denna del.

3.

Kulturkanon, punkt 5 (SD)

av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2204 av Aron Emilsson m.fl. (SD).

Ställningstagande

År 2005 beslutade den borgerliga danska regeringen med stöd av Dansk Folkeparti att låta sju kommittéer påbörja arbetet med att ta fram förslag på verk som kunde anses som en särskilt värdefull del av det danska kulturarvet och tillsammans utgöra en dansk kulturkanon.

Det primära syftet med kulturkanonen var att den skulle fungera som en introduktion till det danska kulturarvet och stimulera till tankar och debatt om konst och kulturfrågor. Projektet bidrog starkt till att blåsa liv i den danska kulturdebatten och lyfte kulturpolitiken till en position på den politiska och mediala dagordningen. Trots de starka känslor som initialt omgav projektet har den färdiga kulturkanonen blivit väl mottagen i stora delar av det danska samhället.

Sverigedemokraterna tror att det även i Sverige finns ett starkt behov av en breddad och fördjupad diskussion om ämnen som kultur, historia och identitet. I en tid präglad av ett utbrett ointresse för kulturpolitiska frågor, rotlöshet, ifrågasättande av den svenska kulturens själva existens och samhällelig fragmentering bedömer vi att det skulle finnas ett stort värde i att uppmuntra till ökad reflektion om kulturarvet och de delar som skulle kunna anses som särskilt värdefulla eller betydelsefulla för formandet av den svenska identiteten.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i motionen om att med inspiration från Danmark ta fram en svensk kulturkanon.

Därmed bör riksdagen bifalla motion 2016/17:2204 (SD).

4.

Digitalisering inom kulturområdet, punkt 6 (C)

av Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Med kreativitet växer vi som individer men också som samhälle.

Med den digitala tekniken har mycket kultur och kunskap blivit tillgänglig för så många fler. Det har blivit enklare att sprida kultur, och möjligheten till delaktighet är nu större än någonsin. Detta syns inte minst med nya breda kulturformer som dataspel, möjligheter att se föreställningar som görs på en annan kontinent hemmavid eller den svenska musiken som sprids och uppskattas i stora delar av världen. Med de möjligheter som digitalisering ger får fler möjlighet att finna ett uttryck som passar just dem. Det skapar också företag, jobb och exportinkomster.

Möjligheten att både ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste tas till vara. Vi har ett kreativt entreprenörskap som engagerar många och vi vet inte i dag vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå när tekniken utvecklas. Därför krävs ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet kan få stöd.

För ett kulturliv i världsklass krävs även goda förutsättningar att sprida och ta del av kultur som skapats i andra länder. För att lyckas med detta och för att främja digitala företag är det viktigt att en gemensam digital marknad skapas i EU.

Därmed bör riksdagen bifalla motion 2016/17:2950 (C) yrkandena 1 och 3.

5.

Kulturutbyte med omvärlden, punkt 7 (C, L)

av Per Lodenius (C) och Bengt Eliasson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4 och

2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land, och detta skapar nya möjligheter. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar till vara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Kulturarvet ska därför både bevaras och brukas ur många olika perspektiv. Det vi i dag känner som svenskt kulturarv har skapats i ett intimt samtal och utbyte med omvärlden.

För att nå mångfald krävs att internationellt kulturutbyte främjas så att fler människor får nya och vidgade kulturella intryck. Sverige ska vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig utåt. Detta är särskilt viktigt på kulturens område där de internationella impulserna alltid varit avgörande. Denna öppenhet och mångfald är avgörande för Sveriges välstånd, men också för vår kreativitet och kulturella kraft.

Sverige ska öka sitt engagemang i det internationella kultursamarbetet. Attraktiva förutsättningar för etablering och upprätthållande av konstnärliga miljöer på hög internationell nivå ska skapas. Det kan exempelvis ske genom samarbete med vänorter, genom ökad aktivitet inom området via våra ambassader och konsulat och genom direkt utbyte mellan aktiva kulturutövare.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Därmed bör motionerna 2016/17:2950 (C) yrkande 4 och 2016/17:3390 (L) yrkande 3 bifallas.

6.

Kulturens roll för hälsan, punkt 8 (S, MP, V)

av Gunilla Carlsson (S), Agneta Gille (S), Niclas Malmberg (MP), Rossana Dinamarca (V), Ida Karkiainen (S), Anna Vikström (S), Christer Adelsbo (S) och Marie-Louise Rönnmark (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed avslår riksdagen motionerna

2016/17:2885 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och

2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 3 och 5.

Ställningstagande

Det har nu gått cirka tio år sedan Vetenskapsrådets forskningsanslag förstärktes efter förslag från den dåvarande socialdemokratiska regeringen för att förbättra kunskapen om kulturens roll för folkhälsan genom utvecklad metod- och teoribildning. Syftet var att nå en vetenskaplig grund där det medicinska angreppssättet kompletterades med ett humanvetenskapligt perspektiv för att främja en helhetssyn vid förslag till åtgärder.

Sedan dess har olika studier från bl.a. Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet visat på kulturens positiva inverkan på välbefinnandet, inte minst då musikens kraft. Kultur på recept är ett annat exempel på hur en ny helhetssyn har fått genomslag i behandlingen av t.ex. olika stressymtom. Statens kulturråd informerar också löpande om nya initiativ på området, nu senast om Nationalmuseums samarbete med Stockholms Sjukhem och AM Public för att utveckla en verksamhet där konsten berikar vardagen för patienter, personal och anhöriga. I höstas fick även Folkhälsomyndigheten i uppdrag att, i samverkan med den nationella samordnaren för psykisk hälsa och Kommissionen för jämlik hälsa, göra en kunskapssammanställning över faktorer som påverkar jämlik psykisk hälsa.

I sin senaste forskningspolitiska proposition definierar regeringen hälsa som en av tre stora samhällsutmaningar som man vill möta med olika satsningar på forskning inom välfärds- respektive arbetslivsforskning där Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) ska samverka med relevanta forskningsfinansiärer och aktörer. En ansats är den psykiska ohälsan, vilken utskottet också refererade till i riksdagens tillkännagivande till regeringen 2016 om vikten av att ta till vara forskning och beprövad erfarenhet från satsningen Kultur och hälsa i utformningen av den framtida kulturpolitiken (bet. 2015/16:KrU10).

Vi anser inte att det finns några skäl för riksdagen att föregripa regeringens svar och rikta ännu ett tillkännagivande till regeringen i samma ärende. Vi vill också peka på att det främst är en fråga för kommuner och landsting att avgöra vilka insatser som bör göras inom området kulturens roll för hälsa.

Därmed bör motionerna 2016/17:2885 (M) yrkande 6 och 2016/17:2886 (M, C, L, KD) yrkande 3 och 5 avslås.

Särskilt yttrande

Kultursamverkan, punkt 2 (L)

Bengt Eliasson (L) anför:

Att skapa utrymme för kvalitetskultur i hela landet är en viktig kulturpolitisk uppgift. Alla offentliga aktörer har ansvar för att skapa goda möjligheter för ett rikt kulturliv med både bredd och djup. I detta har kultursamverkansmodellen en nyckelroll. Detta poängteras i motion 2016/17:2886, vilken Liberalerna står bakom.

Liberalerna menar dock vidare i motion 2016/17:3390 att staten sedan kultursamverkansmodellens införande har backat från finansieringsansvaret. När modellen infördes tillfördes inga extra statliga medel, och den del som i praktiken fördelas till regionerna har heller inte ökat i samma takt som den regionala finansieringen. Av en rapport från kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp (2015/16:RFR4) framgår att detta har bidragit till att det varit svårt att få den förnyelse av kulturpolitiken som var ett av syftena med kultursamverkansmodellen.

Vi tycker också att statens grepp om de regionala kulturplaner som styr medelstilldelningen har hårdnat betydligt. Kulturpolitiken bör i princip vara generell. Selektiva urvalsprinciper måste tillämpas restriktivt. Vi kommer därför att fortsätta att arbeta för att det nationella stödet fördelas med större förtroende för de lokala och regionala kompetenserna och för ett statligt kulturstöd som präglas av långsiktighet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:689 av Anna Hagwall (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare tillgängliggöra kulturverk och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:1160 av Thomas Strand (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att reglera andrahandsförsäljning av biljetter till högre priser och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2148 av Gunilla Svantorp m.fl. (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur som demokratibärare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om verktyg för integration och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgänglighet till kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2204 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ta fram en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2619 av Carl Schlyter (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samiskt kulturcentrum och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2885 av Olof Lavesson m.fl. (M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fortsatt stötta forskning kring kulturens betydelse för hälsan och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata erfarenheterna av arbetet med aspektpolitik avseende kulturens betydelse för jobb och tillväxt och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden långsiktigt ska kunna stärkas och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematiskt tillvarata erfarenheterna av Kultur och hälsa och Kultur på recept och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematiskt tillvarata erfarenheterna av Kultur för äldre och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statens kulturråd i uppdrag att kartlägga hur de statliga institutionernas arbete över hela landet kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur frodas sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar blomstrar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kultursamverkansmodellen och inrätta nationellt kulturhuvudstadsår och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för ett kulturliv i världsklass och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka det kulturella utbytet med övriga världen och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för de nationella kulturinstitutionerna att sprida sin verksamhet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2991 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Dalhalla till en nationell sommarscen för Kungliga Operan för att därmed stimulera spridning av operakonsten såväl geografiskt som befolkningsmässigt och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat engagemang i det internationella kultursamarbetet och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om formerna för kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.