Kultur och fritid för barn och unga

Kulturutskottets betänkande 2011/12:KrU3

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 28 mars 2012

Beslut

Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om kultur och fritid för barn och unga. Skälet är bland annat gällande lagar och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur, barnkulturplaner, utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola samt maxtaxesystem för kultur- och musikskolan och en översyn av denna.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

Betänkande 2011/12:KrU3 (pdf, 188 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

14 motioner

Motioner från ledamöterna

motion 2011/12:Ju359 Trygghet mot brott av Morgan Johansson m.fl. (S)
motion 2011/12:Kr201 Självmordshets på internet av Anita Brodén (FP)
motion 2011/12:Kr213 Astrid Lindgrens Näs av Anders Andersson och Yvonne Andersson (KD)
motion 2011/12:Kr214 Maxtaxa i kultur- och musikskolan av Thomas Strand (S)
motion 2011/12:Kr215 Barnens rätt till kultur av Kurt Kvarnström och Roza Güclü Hedin (S)
motion 2011/12:Kr216 Musik- och kulturskola för alla barn av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (S)
motion 2011/12:Kr223 Värdeburen tillväxt av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)
motion 2011/12:Kr226 Möjlighet för mindre föreningar att söka bidrag från Ungdomsstyrelsen av Olle Thorell (S)
motion 2011/12:Kr252 Biblioteken, böcker och läsande av Hans Olsson (S)
motion 2011/12:Kr265 Larmknapp på nätet av Magdalena Andersson och Lotta Olsson (M)
motion 2011/12:Kr278 Kulturpolitik av Tina Ehn m.fl. (MP)
motion 2011/12:Kr297 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Berit Högman m.fl. (S)
motion 2011/12:Kr298 Kultur för barn och äldre av Matilda Ernkrans och Håkan Bergman (S)
motion 2011/12:Kr307 Kulturen tillhör alla av Bengt Berg m.fl. (V)

Beredning

Beredning i utskottet: 2012-02-02
Justering: 2012-03-01
Betänkande publicerat: 2012-03-07
Trycklov: 2012-03-07

Reservationer 7
Betänkande 2011/12:KrU3

Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om kultur och fritid för barn och unga. Skälet är bland annat gällande lagar och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur, barnkulturplaner, utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola samt maxtaxesystem för kultur- och musikskolan och en översyn av denna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2012-03-21

Webb-tv Debatt om förslag: Kultur och fritid för barn och unga

21 mars 2012
Debatt om förslag 2011/12:3

Dokument från debatten

2012-03-21

Protokoll för debatten

Isak From (S)

Anf. 158 Isak From (S)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom samtliga S-reservationer men att jag för tids vinnande yrkar bifall till våra reservationer 1 och 5. I kväll debatterar vi det bästa vi har, nämligen våra barn och unga, vår gemensamma framtid. I Sverige finns det i politiken åtminstone en retorisk enighet om att barns villkor och barns bästa ska komma i första rummet och att barn och unga har samma människovärde som vuxna. Vi vet att barn och unga utvecklas olika och i olika takt och utvecklar olika intressen. Samtidigt behöver de särskilt skydd och stöd. Det vet vi, och alla säger vi att vi står upp för det. Det råder även retorisk enighet om att barn ska kunna växa upp i trygghet, utvecklas och förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund. Ändå finns det barn som inte tillåts nå sina drömmar. Hur kan det vara så i 2010-talets välfärdssamhälle? Varför blir det så, vad kan vi göra politiskt, och vad vill vi göra politiskt? Herr talman! Vi socialdemokrater menar att det handlar om politisk prioritering av våra gemensamma resurser, om utbildning och om kunskapsspridning, om ungas möjligheter oavsett föräldrars bakgrund att kunna ha en aktiv och kreativ fritid. Det handlar om att lyssna på barnen och ge dem inflytande, om att barns och ungas livsvillkor ska finnas högt upp på den politiska dagordningen och ständigt debatteras och synliggöras. Sverige är ett rikt land där många barn lever gott. Men klyftorna växer. Barnfattigdomen är stor i det rika landet Sverige. Rädda Barnen släppte nyligen sin återkommande rapport om barnfattigdomen. 13 procent av alla barn i Sverige är fattiga visar årets barnfattigdomsrapport. Det är en ökning jämfört med fjolårets rapport. När Rädda Barnen presenterar sin rapport kan vi visa att många barn har fog för den oro som de känner. 248 000 barn, och i och med det familjer, lever i fattigdom. Det är 28 000 barn och familjer fler än enligt förra årets rapport där andelen fattiga barn låg på 11 ½ procent. Under året som har gått har många - jag, övriga socialdemokrater och särskilt Håkan Juholt - varit hårt engagerade i frågan om barnfattigdomen och det ekonomiska utanförskapet. Många ledare, debattartiklar och inlägg har skrivits. Det har funnits en hel del retorik och spridda ansatser till att minska barnfattigdomen, men genomgående saknar vi exempel på politisk handlingskraft från den borgerliga regeringen. Herr talman! Många undrar, inte bara jag: När blir det verkstad av alla fagra ord? Tillgången till kultur och möjligheten att aktivt ta del av kultur- och fritidsaktiviteter är inte likadana för alla ungdomar. Den största och växande tillgången finns i storstadsregionerna. Att möjligheterna till kultur ser olika ut i landet vet vi. Men det finns ett särskilt problem relaterat till ungas kulturutövning och kön. Kulturutövning och skapande måste uppmuntras lika mycket oavsett vem du är och vad du utövar. Den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur måste därför ses över och riktas så att den bättre når målet för kulturpolitiken. En tydligare uppföljning måste till. Det är avgörande för en jämlik och jämställd kulturpolitik. Herr talman! Jag är ganska säker på att mina kolleger från de borgerliga partierna och mina kolleger i utskottet kommer att sjunga lovsånger över Skapande skola. Jag nöjer mig därför med att konstatera att vi socialdemokrater ser positivt på satsningen Skapande skola men att vi anser att regeringens målsättning är för låg och att det krävs fortsatta satsningar på området. Vi ser i den senaste och i den förra återrapporten från Kulturrådet att det fortfarande är ett lotteri vilka elever som får ta del av satsningen. Regeringen hävdar att Skapande skola är till för alla barn, och vi socialdemokrater konstaterar att det är hög tid att det faktiskt blir så. Frågan vi ställer oss är: Är det vad ni verkligen vill? Vill regeringen verkligen att det ska bli till för alla? Herr talman! Grunden för att lära för framtiden är att alla barn ska lära känna sig själva, sitt samhälle och sin samtid och på det viset kunna utvecklas som demokratiska människor. För oss socialdemokrater är det viktigt att demokratin utövas genom många vägar och på flera olika plan. Vi ser ett framväxande problem med allt större främlingsfientlighet som tar sig uttryck i islamofobi, antisemitism samt framväxande icke-demokratiska rörelser och värderingar. Vi ser också problem med att färre unga är partipolitiskt aktiva och även att demokratin som begrepp och praktik inte längre är så självklar. Där tror vi att föreningslivet spelar en stor och viktig roll. I dag är det de stora föreningarna som gynnas, medan de mindre hamnar i skymundan. Det finns mängder av små föreningar, framför allt på mindre orter och i mindre kommuner, som gör storartade insatser för ungdomar. De är inte berättigade till statligt stöd för att utveckla sin verksamhet. Mot den bakgrunden borde faktiskt riksdagen tillkännage för regeringen att situationen för de föreningar som inte når upp till etableringsbidraget från Ungdomsstyrelsen ska ses över. Herr talman! Jag närmar mig slutet, men det viktigaste är kvar. I Kim Forss musikexportstudie från 2006 rapporterades 2,1 miljarder kronor som värde för musikexporten. För 2010 var siffran 622 miljoner. Inspelad musik minskade med ca 30 procent mellan åren 2005 och 2010. Det är en siffra som är klart mätbar. Vad säger då de tidigare 2,1 uppmätta miljarderna och den uppmätta exportsiffran 622 miljoner? Ja, till exempel Music Export Sweden menar att det inte bara handlar om olaglig nedladdning över nätet, utan det handlar helt enkelt om att det har blivit sämre bredd i farmarligan. Det är samma sak som inom idrotten. Det är ingen slump att Skellefteå och AIK varje år kan stoppa in fem till tio juniorer från de egna leden direkt in i elitserien och att till exempel Djurgården och Malmö inte kan göra det. Det handlar helt enkelt om hur man prioriterar farmarligan. Musik- och kulturskolan ska utvecklas, inte avvecklas. Inget barn och ingen ungdom ska stängas ute på grund av höga avgifter eller bristande tillgänglighet. Den svenska musik- och kulturskolan har skördat och skördar fortfarande stora framgångar, inte bara för att den har erbjudit många svenska barn, oavsett familjens inkomst, möjlighet att utvecklas inom musik, teater och dans utan också för att denna institution dessutom möjliggjort för generationer av framgångsrika, unga människor att göra karriär både nationellt och internationellt. Därför ser vi socialdemokrater med oro på de försämringar som sker på vissa håll inom den kommunala musik- och kulturskolan. I dag är musik- och kulturskolan hotad, och allt färre barn får tillgång till den. I många kommuner höjs avgifterna, och stora elevgrupper tvingas bort från musik- och kulturskolan av ekonomiska skäl. Sveriges Musik- och Kulturskoleråd har statistik som redovisar allt högre avgifter och allt längre köer till den kommunala musikskolan. Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion ett kraftigt tillskott för att motivera kommunerna att sänka avgiften till maximalt 500 kronor, eller för de kommuner som har lägre avgift att ytterligare höja kvaliteten. Tyvärr måste vi säga att det inte fanns majoritet för ett sådant förslag här i kammaren, och därför föreslår vi nu att regeringen bör pröva möjligheten att införa ett maxtaxesystem. Att vi inte får majoritet för ett sådant förslag visar på den gigantiska skillnaden i politiken på området. Varför kan man från borgerligt håll inte ens överväga ett maxtaxesystem som skulle ge bättre förutsättningar att ta vara på alla barns musikaliska och kulturella skaparkraft? Hur många musikaliska under och vilken exportframgång vi går miste om när inte alla får tillgång till musik- och kulturskolan vet vi inte nu. Om något år vet vi, men då är det för sent. Frågan vi ställer oss är vad det är man är rädd för. Vi socialdemokrater vill ha en politik för alla barns och ungas möjlighet till ett kreativt skapande.

Tina Ehn (MP)

Anf. 159 Tina Ehn (MP)

Herr talman! Kultur och fritid för barn och unga - bara rubriken får oss alla att nicka, tror jag. Hur viktigt tycker vi inte att detta är? Samtidigt finns alltid den där oron över unga människors steg framåt i livet, vare sig man är ung själv, har småsyskon eller oroar sig för egna eller andras barn. Vad gör barn, och vad borde barn göra? Vi ser också att även detta betänkande tar upp ett antal frågor vi bryr oss om som har med unga människors liv att göra, både i deras lärandemiljö och i deras fritidsmiljö. I den politiska rollen bär man sina egna erfarenheter från uppväxtmiljöer man har präglats av. För oss i Miljöpartiet är ett rikt och mångfasetterat kulturliv en av nycklarna till mänsklig livskraft. En grundtanke i den gröna ideologin är att ge varje människa möjlighet att utveckla sina förmågor och uttrycka sig fritt. Regeringspartierna lyfter ofta och gärna fram regeringens långsiktiga satsning Skapande skola. Satsningen syftar till att ge alla barn, oavsett förutsättningar, goda möjligheter att få uppleva professionell kultur, utveckla eget skapande och nå en ökad måluppfyllelse i skolan. Satsningen Skapande skola omfattar från och med 2011 hela grundskolan och uppgår till 150 miljoner kronor årligen. Jag tror dessutom att man har lagt på ytterligare några miljoner. Jag och Miljöpartiet tror att det finns mycket positivt i Skapande skola, men vi vill också veta hur effekterna verkligen ser ut. En nulägesanalys har gjorts av Kulturrådet, och den pekar på att det finns glädje, engagemang och en stark självkänsla. Det är det mest påtagliga när rapporten om det statliga bidraget till Skapande skola nu är klar. Många kulturaktörer talar också om respekt, om lärarna och om det goda samarbetet med skolan. Det finns dock också områden som behöver utvecklas, exempelvis elevernas delaktighet och förankringsprocessen. Där redovisar skolhuvudmännen att de 2 174 skolor som genomförde Skapande skola-projektet under läsåret 2010/11 tyvärr bara motsvarar knappt två tredjedelar av det totala antal skolor huvudmännen har ansvar för. Detta var en mycket kort sammanfattning av rapporten som kom alldeles nyligen. Jag säger inte att jag är emot det som står i rapporten, och jag har heller inget emot den utvärdering som ska komma från Myndigheten för kulturanalys. Men jag tror att det finns mycket intressanta frågor som skulle behöva få svar, då man har stora planer på att utveckla projektet. I reservationen tar jag upp just detta. Regeringens satsning på Skapande skola behöver följas upp ur ett jämlikhetsperspektiv. Det finns farhågor om att satsningen endast kommer de elever till del som har en lärare eller rektor som är särskilt engagerad i frågorna. Det sker på bekostnad av möjligheten för alla att ta del av kultur och estetik i skolan. Ingenstans i den analys som har kommit nu står det vilka grupper av elever det är som har tagit del av projektet. Jag vet inte heller om det kommer att komma. Jag saknar också den socioekonomiska analysen. Skolan blir allt sämre på att kompensera för föräldrars utbildningsbakgrund och socioekonomiska faktorer. Det vore då intressant, tycker jag, att veta huruvida Skapande skola motverkar sådana klyftor eller förstärker dem. Man kan också ställa sig frågan vad som är ordinarie och vad som är extra verksamhet. Kan Skapande skola bli ett alibi som urholkar arbetet med den ordinarie verksamheten? Och vilka mål är det man vill uppnå med Skapande skola-projektet? Vill man göra något som bryter av eller är det grädde på moset? Jag står därför fast vid reservationen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvärdering av satsningen Skapande skola som innefattar jämlikhetsperspektivet och många av de punkter som jag tagit upp. Jag vill också i samband med att vi lyfter detta område som handlar om barns och ungas kultur ta upp något som bekymrar och skapar oro, frustration och irritation. Det är hur man verkligen ser på estetiska ämnen från regeringens sida. Kulturministern talar varmt och ofta om Skapande skola som en stor möjlighet för skolan och för kulturarbetare och elever. Utbildningsminister Jan Björklund har i sina ambitioner och i sin utbildningspolitik sjösatt en gymnasiereform där de estetiska ämnena som obligatoriska ämnen i gymnasiet är borta. Vilka signaler ger en sådan utbildningspolitik? Vilken status i samhället får kultur och estetik då? Jag och många med mig tror att ju oviktigare vi gör den estetiska verksamheten, desto oviktigare blir den. Och vilket samhälle leder det till? Det tål att fundera på. Musik- och kulturskolan är utan tvekan landets största satsning på barn- och ungdomskultur. Musik- och kulturskolan är en frivillig verksamhet som enbart styrs av kommunala direktiv. Trenden är att allt fler verksamheter breddas och blir kulturskolor med ett stort utbud. Efterfrågan är stor, och köerna är många gånger långa i kommunerna. Sveriges kommuner satsar tillsammans knappt 2 miljarder kronor per år på verksamheten. Kultur- och musikskolorna i kommunerna är och har varit en viktig plattform för många barn och ungas möjligheter. Men vi ser också att kultur- och musikskolornas verksamhetsutbud tyvärr försvåras för många, att avgifterna kan bli mycket höga. En del föräldrar och familjer har problem med att klara av den avgift som skolorna behöver ta ut för att klara sin verksamhet. Det är därför som vi i ställer oss bakom reservationen som handlar om att man behöver pröva möjligheten att se över om det är möjligt att införa ett maxtaxesystem för avgifter till landets kultur- och musikskolor. Frågan är ju inte ny, men den är fortfarande lika aktuell. Det finns ytterligare en reservation som vi har ställt oss bakom. Den handlar om att en tydligare uppföljning för en jämlik och jämställd kulturpolitik måste till, att det finns en skillnad mellan storstad och landsbygd, att det finns en skillnad mellan flickors och pojkars möjligheter. Liksom i allt sådant här arbete behöver man uppmärksamma hur det ser ut, varför det ser ut som det gör, vad som kan behöva göras och hur man ska göra. Att kompromisslöst stå på barnens sida innebär kunskaper om hur vuxenvärlden ser ut, tror jag. Förmågan att kompromisslöst stå på barnens sida var även något som Almajuryn lyfte fram i bedömningen och beslutet i den motivering som gavs när man i går delade ut världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Priset instiftades av regeringen 2002 till Astrid Lindgrens minne. Astrid Lindgren sade: Bra litteratur ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet. Avslutningsvis ställer jag mig bakom alla Miljöpartiets reservationer, men yrkar här och nu bifall till reservation 1.

Mattias Karlsson (SD)

Anf. 160 Mattias Karlsson (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 6. Sverigedemokraterna ser barnkulturen som ett av de mest prioriterade kulturpolitiska områdena. Glädjande nog är vi inte ensamma om detta. Om man gräver ned stridsyxan bara för en liten stund och tittar nyktert på situationen är det svårt att förneka att barnkulturen har en framskjuten plats på samtliga partiers kulturpolitiska agendor, även om vi givetvis, som sig bör, har olika lösningar och förslag på hur barnkulturen ytterligare ska kunna stärkas och förbättras. I vår budgetmotion aviserade vi att vi vill satsa drygt 60 miljoner kronor mer än regeringen på ytterligare förstärkningar av barnkulturen. Det handlar bland annat om ökat stöd till läsfrämjande insatser för barn och unga, men framför allt om att vi vill utöka Skapande skola till att även omfatta förskolan. Skapande skola-satsningen ger goda grundförutsättningar för att alla barn oavsett inkomst och bakgrund får bra grundförutsättningar att utveckla sin kreativitet och ta del av en bred kultur av god kvalitet. Vi menar att denna möjlighet även bör komma de mindre barnen till del. Dagens svenska barn och ungdomar lever en allt större del av sina liv på internet, och internetanvändningen kryper allt längre ned i åldrarna. Av rapporten Svenskarna och Internet , som publicerades förra året, framgick det att varannan treåring numera använder sig av internet. Jag tror att den här utvecklingen är uppenbar för alla som är föräldrar i dag, och ibland är det svårt även för yngre föräldrar att hänga med i svängarna. Min yngste son, som fyllde tre år i går, är redan en veteran på Club Penguin-sajten, och min äldste son, som fyller nio år i dag, addade mig i går på Wordfeud samtidigt som han skickade sitt första chattmeddelande någonsin till mig. Rätt hanterad innebär internets integrering i barnens liv fantastiska möjligheter till lärande, underhållning och sociala kontakter. Samtidigt innebär det också en ökad exponering, nya faror för våra barn och nya möjligheter för illasinnade vuxna som vill våra barn illa. Ett exempel är de så kallade självmordssajterna som jag berörde under förra årets debatt, det vill säga sajter på internet där man uppmuntrar barn och ungdomar att ta livet av sig och ger dem handfasta råd och tips om hur de ska gå till väga. Självmord är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar, och tyvärr sjunker inte antalet självmord i samma takt bland barn och unga som det gör bland vuxna. Det här är ett stort problem. Vi stödde förra året en motion som handlade om att genom olika åtgärder försöka få självmordssajterna längre ned på sökmotorerna och i stället få fram sajter som är konstruktiva, stöttar och hjälper barn och ungdomar som mår dåligt. I år har jag lämnat in en mer heltäckande och bredare motion om suicidprevention där det här finns med som ett av förslagen. Motionen behandlades av socialutskottet och röstades nyligen ned. Mot bakgrund av detta blir jag lite förbluffad när jag i utskottets ställningstagande till motionen om ungas internetanvändning på s. 21 i betänkandet läser: "Karolinska institutet visar att det är ett fåtal sidor som uppmuntrar till självmord men att de hamnar ganska högt upp på sökmotorernas träfflistor när man söker på självmord. Ett sätt motverka detta är att se till att suicidpreventiva sidor hamnar högre upp i sökmotorernas träfflistor." Jag måste säga att det är ganska magstarkt av de övriga partierna att två gånger på ett år rösta ned konkreta förslag om att försöka begränsa självmordssajternas träffyta gentemot ungdomar och samtidigt ställa sig bakom en text där just de åtgärderna lyfts fram som ett konstruktivt förslag. En annan fara som hotar våra barn på internet är problemet med så kallad gromning. En rapport från Brottsförebyggande rådet 2007 visade att varannan flicka i nionde klass någon gång hade blivit kontaktad av en okänd vuxen som på olika sätt hade gjort sexuella närmanden via internet. Glädjande nog har vi sedan dess fått en lagstiftning som riktar sig mot gromning, men det betyder inte att problemet är löst. Vi måste hela tiden sträva efter att förbättra våra metoder för att skydda barn mot sexuell exploatering. Det är anledningen till att vi har yrkat bifall till motion 265 om införande av larmknapp på nätet. CEOP, Child Exploitation and Online Protection Centre, är en del av den brittiska polismyndigheten. De arbetar med ett holistiskt perspektiv mot sexuell exploatering av barn och unga via internet. Sedan starten 2006 har CEOP:s verksamhet resulterat i 1 100 gripanden. 260 sexualförbrytarnätverk har brutits upp, och man räknar med att mer än 600 barn och ungdomar har räddats från att hamna i klorna på pedofiler och våldtäktsmän. CEOP uppger själva att larmknappen på nätet har varit det enskilt viktigaste verktyget bakom framgångarna. Stora sajter som Facebook, MSN och Club Penguin har i Storbritannien infört larmknappen som är direkt kopplad till poliserna hos CEOP. Det finns en klar fördel med den här åtgärden jämfört med många av de åtgärder som lyfts fram i betänkandet och som finns i Sverige i dag, och det är att den här larmknappen finns tillgänglig där barn och ungdomar befinner sig 24 timmar om dygnet. Tröskeln för barn och unga att använda sig av det här sättet att larma är betydligt lägre än att ta upp telefonen och ringa till larmcentralen. Det är min och Sverigedemokraternas åsikt att inga ansträngningar är för stora när det gäller att värna barn och ungas trygghet och säkerhet. Vi tycker inte att vi har råd att förkasta några goda exempel, utan vi bör i stället låta oss inspireras av dem. I detta anförande instämde Johnny Skalin (SD).

Bengt Berg (V)

Anf. 161 Bengt Berg (V)

Herr talman! Jag vill redan från början säga att jag instämmer i väldigt mycket av det som Isak From och Tina Ehn har sagt. Vi vill lyfta upp reservation 1 angående maxtaxesystem för avgifter till kultur- och musikskolor, vår egen reservation 4 som handlar om kommunala barnkulturplaner och reservation 5 som handlar om jämställdhetsperspektivet. Det är gott och väl att barns och ungas rätt till kultur tillhör regeringens tre kulturpolitiska prioriteringar under den här mandatperioden. Lika viktigt och riktigt är det att samhället tar sitt ansvar för alla barns rätt till bra och utvecklande kultur. Det gäller allas rätt, oberoende av om man är flicka eller pojke, oberoende av vilken hudfärg man har och oberoende av om man kommer från ett välbeställt hem eller från ett orikt hem. Alla barns rätt till kultur och en meningsfull fritid är helt enkelt också en samhällelig angelägenhet. Herr talman! Det finns ett begrepp som heter den lekande människan. Det är myntat av den holländske kulturhistorikern Johan Huizinga. De som mest naturligt och spontant praktiserar den disciplinen är just barnen. Leken har ett eget liv och en själ som är dess egen. Den är själva grunden för vår förmåga att förstå. I och genom leken utvecklar vi också vår förmåga till samspel med andra. Vi sugs upp i en dans av ömsesidig lyhördhet. Leken betraktas ofta som något magiskt, ett slags finrum som barn skapar för sig själva och som har en enorm pedagogisk potential. Den fungerar också som en social verkstad där barn kan lära sig nya färdigheter och praktisera gamla så att de kan förbereda sig för sitt framtida vuxenliv. Lärare bör därför stimulera och stödja barns lek och om möjligt använda den som en kreativ pedagogisk metodik. Vi vuxna använder också språket. Vi talar om ljusets spel, vågornas lek, myggornas dans och regndropparnas rytm. Vi kan nästan frestas att säga att naturen leker som vi eller tvärtom. Att vi är en del av naturen vet vi redan. Att leka är i grund och botten en naturlig process. Den som leker behöver dock en eller många medlekare. Detta är vad en väl fungerande kulturskola kan tillhandahålla för alla barn och ungdomar. Herr talman! Drygt 350 000 elever tar del av kultur- och musikskolornas verksamhet. Det är väldigt många unika unga människor som utvecklas tillsammans och prövar sina egna vingar. Vi menar dock att skollagen borde ändras så att den även inkluderar kultur- och musikskolor i alla kommuner. Tillgängligheten till dessa förutsätter dock att det inte är för dyrt att vara med. Vänsterpartiet vill på sikt arbeta för att kulturskolan ska vara kostnadsfri. Detta framgår också av vårt budgethöjande förslag. Jag vet att det är kommunerna som har ansvar för skolorna, men jag vet också att det finns regionala barn- och ungdomskulturplaner och att staten har ett övergripande ansvar. Men det är på den lokala, konkreta nivån som vi kan nå alla barn, och alla barn ska känna sig mycket välkomna i den kulturella leken. Det finns så många otroligt vackra visor och sånger som handlar om barn som om de vore ett eget folk. Ibland tänker jag så här: Vår närhet till barnen är oomtvistad och naturlig. Då ställer jag mig frågan: Hur kan vi se att så många barn far så illa i Sverige, det välbärgade landet, för att inte tala om ute i världen? Ni känner alla till, och ni älskar alla Olle Adolphsons visa: Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, detta land är ett regn och en pöl. Över den pölen går pojkarnas båtar ibland, och dom glider så fint utan köl. Där går en flicka, som samlar på stenar, hon har en miljon. Det är vackert, men den här så hjärteknipande texten säger också en del om hur man delar upp verksamheterna mellan pojkar och flickor. Pojkarna är sjökaptener och flickorna går som sörjande, längtande fästmör på stranden och ser om de inte kommer hem snart. I hemvrån leker flickorna mamma, pappa, barn medan pojkarna och bröderna sitter i ett annat hörn och leker Star Wars. Kan man verkligen tala om frihet när valet av lek avgörs så till den milda grad av barnets kön? Fri lek är någonting helt annat. På varenda skolgård i Sverige leker pojkar för sig och flickor för sig. Pojkarnas lek handlar ofta om hur man mäter styrkan och flickornas om hur man vårdar relationer och tränar samspel. Herr talman! Jag yrkar bifall till våra reservationer 1, 4 och 5.

Anne Marie Brodén (M)

Anf. 162 Anne Marie Brodén (M)

Herr talman! Det är verkligen glädjande att vara här i dag och diskutera området kultur och fritid för barn och unga, som detta betänkande handlar om. Det händer väldigt många bra saker runt om i Sverige i dag. Jag ska läsa innantill från en rapport som handlar om just barn. Där skriver man så här: En överväldigande majoritet av barnen i Sverige mår bra. En majoritet av barnen i Sverige är både smarta och handlingskraftiga. En majoritet av barnen i Sverige är trygga både hemma och i skolan. En majoritet av barnen i Sverige ser ljust på framtiden. Men det innebär inte att vi ska glömma de barn som far illa eller de barn som har det svårt. Där kommer många olika insatser in. Några saker är nämnda, till exempel när man har det sämre ekonomiskt ställt, barnfattigdom. När man pratar med Bris och andra organisationer är det viktigt att se att det handlar väldigt mycket om arbetstillfällen och arbete. Man är utanför. Man befinner sig i det som vi kallar för utanförskap. Vi ser att satsningarna på utbildning och arbete och det jobbskatteavdrag som ni i oppositionen många gånger är emot har bidragit till att låginkomsttagare har fått det bättre ekonomiskt ställt, men det finns mer kvar att göra. Det är viktigt att lyfta fram det. Låt mig gå tillbaka till det betänkande som vi ska diskutera här och nu. Jag har gått igenom de motioner som betänkandet tar upp. Det är närmare bestämt 16 motionsyrkanden. Glädjande nog kan jag se att mycket av det som föreslås är genomfört eller är på väg att genomföras. Några motioner tar upp Skapande skola och vikten av utvärdering som vi har hört om här när det gäller bland annat finansiering och uppföljning av jämställdhetsperspektivet. Andra motioner tar upp läsfrämjande insatser, unga på internet, kommunala kulturplaner och maxtaxa på kommunernas kulturskolor. Jag ska återkomma till detta. Men först något om barns och ungas rätt till kultur, vilket är oerhört centralt. Herr talman! Regeringen har i kulturpropositionen Tid för kultur lyft fram barns och ungas rätt till kultur på ett mycket bra och tydligt sätt. De nationella kulturpolitiska målen som riksdagen beslutat om prioriterar just barn och unga, och i regeringens kulturpolitik för mandatperioden är barns och ungas rätt till kultur ett av de tre prioriterade områdena. I Statens kulturråds och Barnombudsmannens gemensamma skrift kan man läsa: Alla barn har rätt att få ta del av kultur i form av till exempel konst, musik, teater, dans, film och litteratur. Barn har rätt att få ta del av det kulturutbud som finns för vuxna i den mån det är lämpligt, men de har också rätt till ett kulturellt utbud skapat speciellt för barn. De har även rätt att själva producera kultur i olika former. Även i läroplanen står det tydligt att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. Hur ser det då ut runt om i landet för barn och unga? Får man del av kulturen, och har man en aktiv fritid? Mitt svar är att många absolut har tillgång till kulturskolor, Skapande skola och olika verksamheter i skolan med teater, dans, poesi och mycket mer. Jag har gjort besök runt om i Sverige på bland annat särskolor och skolor i utsatta områden, och jag har sett väldigt mycket bra saker som sker. Men det är givet att mer ska och kan ske. Det visar regeringen genom sina offensiva satsningar på det här området. Även SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, satsar genom sitt samarbete med Smok, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd. De har ett gemensamt projekt som heter Kulturskola 2030. Om ni inte haft möjlighet att läsa deras tidning så gör det! Där finns väldigt mycket tankar och positiva saker om hur man vill utveckla kulturskolan framåt. Det är mycket som är bra! Ett annat exempel är de regionala kulturplaner som man har runt om i landet och som har betytt mycket för att lyfta upp kulturen, inte minst när det gäller barn och unga men även de strategier som olika verksamheter med statligt stöd har att lämna in till regeringen om barns och ungas rätt till kultur och hur man ser på det i sina verksamheter. Jag ska ge ett exempel. Riksteatern lyfter fram att ett av deras mål är att sträva mot att varje barn i Sverige får minst två scenkonstupplevelser per år i samverkan med andra aktörer. Det är ett väldigt tydligt och klart mål. Gå gärna in och läs på regeringens hemsida, för där finns alla dessa strategier! Detta är ett fantastiskt bra sätt att arbeta på. Alliansregeringen har också gjort många satsningar. Vi har hört om de 150 miljonerna till Skapande skola. En stor del av kulturbidraget från Statens kulturråd, närmare bestämt en tredjedel av de 205 miljoner som satsas på stöd till olika kulturverksamheter, går just till barn och unga. Vi kan också tydligt se att man satsar på rätten till skolbibliotek, vilket är väldigt viktigt. Barn- och ungdomslitteraturen får 24 miljoner. Ungdomsstyrelsen får pengar för att titta på detta med sexuella trakasserier på nätet, och Statens medieråd driver ett utvecklingsarbete och kampanjer tillsammans med Bris runt detta med nätet. Det är viktigt att gå vidare med det. Herr talman! Även litteraturen och de läsfrämjande insatserna i skolan har fått sin prioritering genom att man har tillsatt en särskild kommitté, Litteraturutredningen, som ska lämna sitt förslag till förbättringar i september 2012. Ungdomsstyrelsen ska också fortsättningsvis titta på kvinnors och mäns och flickors och pojkars utövande av kultur. Man har redan lämnat en rapport och ska fortsätta att titta på mångfald, tillgänglighet och jämställdhet inom kulturområdet, och det är väldigt bra. Med detta vill jag visa att de motioner som lagts med goda grunder kan avslås. Alliansregeringen har gjort väldigt mycket för att förbättra, utveckla och följa upp satsningar på barn och unga inom kulturens område. Även motioner som berör kommunernas rätt att besluta kan avslås. Det gäller avgifter och lokala kulturplaner. Herr talman! När det gäller frågor som ligger i utredning såsom läsfrämjande insatser avvaktar vi utredningens förslag som kommer i september. Det är praxis här i riksdagen att man gör så. Därför yrkar jag avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag. Herr talman! Vi moderater vill fortsätta att bygga ut Skapande skola så att alla elever får ta del av mer kultur i skolan. Samtidigt vill vi vara tydliga med att det inte ska ersätta kulturskolan eller annan kulturverksamhet som kommunen har ansvar för. Skapande skola har visat sig vara oerhört framgångsrikt. I Statens kulturråds utvärdering kan man läsa att det har slagit väldigt väl ut och att 99 procent av alla kommuner någon gång har sökt anslaget. Tydligt är, skriver man, att barns och ungas delaktighet och inflytande har utvecklats. Man beskriver hur barn och ungdomar fått stärkt självkänsla och nya kunskaper av kulturprojekten. Jag är väldigt nöjd med att nästan alla kommuner har sökt medel, men jag och Moderaterna vill nå fram till alla skolor och alla elever innan vi är riktigt nöjda. Jag vill avsluta med en dikt som jag fick när jag var ute och reste och hälsade på i skolorna. Vi tänker att konsten är livet Det är det vi gör, tänker och känner i det dagliga livet som vi vill finna konstnärliga uttryck för Vi vill synas och ses Vi vill ta plats Vi vill sätta spår (Applåder)

Isak From (S)

Anf. 163 Isak From (S)

Herr talman! Tack, Anne Marie, för ett inspirerande anförande! Som rikspolitiker har vi det övergripande ansvaret för hela Sverige inklusive kommunerna. Vi har i dag en situation som gör att vi faktiskt inte tar vara på varje ung människas skaparkraft. Vi har genom åren fått fram en mängd artister, många med utländsk bakgrund. Musikskolan har varit bidragande till att lyfta fram vår svenska musikexport som 2006 var på en topplacering och på en något mer blygsam placering 2011. Jag tror att framtidens musikexport kanske kommer från Botkyrka. Där har man insett betydelsen av en billig musik- och kulturskola. Man har halverat avgiften, och de har nu den lägsta avgiften i Stockholmsområdet. Den svenska regeringen har sagt att man har för avsikt att fördubbla exporten. Hur rimmar det med de stora skillnader som vi ser inom musik- och kulturskolan, och varför vill man inte ens se över möjligheterna till en maxtaxa? Är det för mycket begärt, Anne Marie Brodén?

Anne Marie Brodén (M)

Anf. 164 Anne Marie Brodén (M)

Herr talman! Tack för frågan, Isak From! Jag ska gärna svara på detta. Jag har också tittat på Botkyrka som har halverat sin avgift till kulturskolan, och det är glädjande att de har gjort det. Jag har även tittat på Nacka som har tagit bort alla sina köer genom en musikskolepeng. Det är väldigt intressant att följa. Jag har också tittat på många andra kommuner. Vitsen med att inte vi står här och beslutar om hur kommunerna ska ha sina avgifter - man kanske inte vill ha några avgifter alls, eller så vill man ha en kö eller så kanske man inte vill det - är att vi har ett kommunalt självstyre, och det tror jag på. Jag tycker att det är viktigt att man uppmuntrar, vilket jag tycker att SKL gör i sin ansats med Kulturskolan 2030, och verkligen lyfter fram att det ska finnas utrymme för fler barn, att de 350 000 barn som i dag går i kulturskolan gärna kan bli många fler. Kanske kan man göra som några av barnen föreslår i de intervjuer man gjort. Man kanske kan bli lite mer modern. Man kanske kan bli lite skojare. Någon flicka säger: Det där med jazzbalett vet inte vi vad det är. Kan ni inte ändra namnet? De har många goda och kloka förslag till förändringar, men det är på det lokala planet. Jag tror fortsatt att det är bra att kommunerna tillsammans med SKL och Smok jobbar med att utveckla kulturskolan. Jag var också tydlig med att jag tycker att Skapande skola tillsammans med kulturplanerna bidragit till att öka intresset för att regionerna och kommunerna nu jobbar med att se kulturen som en viktig del i det framtida arbetet, både när det gäller tillväxt och, inte minst, externa aktörer.

Isak From (S)

Anf. 165 Isak From (S)

Herr talman! Sveriges riksdag fattar många beslut som berör kommunerna. Riksdagen har till exempel tidigare beslutat om att införa maxtaxesystem i förskolan trots att inte heller det är ett obligatorium. I rapporten om Skapande skola som kom från Kulturrådet tas det upp att en av de planeringsförutsättningar som inte är bra och som kommunerna lyfter fram gäller beslutet om bidrag som kommer så sent. Det kommer i maj. Kommunernas budgetar antas året innan. Det gör att det blir väldigt problematiskt. Ofta kan bidraget bli liggande utan att nyttjas. Hur tänker Moderaterna jobba för att kommunerna tidigare och bättre ska kunna planera för Skapande skola-satsningar?

Anne Marie Brodén (M)

Anf. 166 Anne Marie Brodén (M)

Herr talman! När någonting är nytt finns det naturligtvis alltid en viss inkörningsperiod innan man lärt sig att se de möjligheter som finns, i detta fall med anslaget som nu gäller hela grundskolan. Jag är övertygad om att fler och fler kommuner, och framför allt skolor, kommer att se möjligheterna med det. Det är givet att Kulturrådet så mycket som möjligt ska underlätta för att få in ansökningarna i tid. När jag rest runt och talat med skolor har det visat sig att många gjort ett fantastiskt bra jobb tillsammans med exempelvis kommunens kulturförvaltning, som hjälpt samtliga skolor i kommunen med att hitta intressanta saker att göra inom ramen för Skapande skola. Jag tror därför att vi kommer att få se en fortsatt ökning. Mellan förra året och nu ser vi en ökning på 13 procent, och jag tror att ökningen kommer att fortsätta. Mycket är som sagt positivt, men mer kan givetvis göras. Jag vet att det sägs att de som har engagerade rektorer och lärare är pådrivande i första hand, men så är det egentligen med alla förändringar och nya förslag. Socialdemokraterna har till exempel varit emot Skapande skola under hela inkörsperioden och nu i elfte timmen ändrat sig. I sitt anförande sade Isak From att han inte tänkte säga så mycket om Skapande skola eftersom så många andra skulle berömma den. Jag tror att även Socialdemokraterna har insett att detta är en mycket bra satsning, men naturligtvis kan den bli ännu bättre.

Bengt Berg (V)

Anf. 167 Bengt Berg (V)

Herr talman! Jag vill tacka för ett entusiastiskt och entusiasmerande inlägg. Skapande skola är givetvis av godo. Samtidigt finns det mycket annat som också är av godo. Finns inte det ena så finns Skapande skola, och då får man göra det bästa av det, vilket säkert också sker. Det jag då och då lite grann ifrågasätter är den så kallade ansökningskulturen, projektkulturen. Det är svårt att få långsiktighet i det hela. Man kanske drar in på bidrag som är mer fortlöpande. Vi fick veta att 99 procent, tror jag att det var, av landets skolor hade sökt, och det tyder på att man hoppas mycket ute i landet. Men väl så intressant är hur många som har fått bidraget. Min frågeställning tangerar det som Isak From berörde, nämligen att en skola som har kreativa lärare och en bra kulturmiljö givetvis får både bättre ansökningar och mer av kakan så att säga. Därför skulle jag vilja veta om det finns någon medveten strategi för att försöka lyfta upp dem som kanske inte är med på första tåget. Där kulturen behövs mest kanske den finns minst. Jag tänker på förorterna och den avlägsna landsbygden. Det kan i de miljöerna vara långt till de rätta formuleringarna.

Anne Marie Brodén (M)

Anf. 168 Anne Marie Brodén (M)

Herr talman! Vi kan se att Kulturrådet mycket noggrant har tittat på till exempel glesbygd som ett kriterium just för att de har lite längre till annan kultur. Det tycker jag är bra. Jag tror att det för närvarande är 2 147 skolor som fått bidrag, och det finns naturligtvis många fler som skulle kunna få det. Därför är det viktigt att vara ute och berätta så mycket som möjligt om denna möjlighet. Det är även viktigt att påminna om att det inte är fråga om tillfälliga 150 miljoner, utan det är en långsiktig satsning på 150 miljoner per år. Det är alltså en stor satsning som inte har gjorts tidigare inom det här området, på barn och unga. Det bådar gott för framtiden. Jag nämnde att jag gärna ser en fortsättning både på förskolan och på gymnasiet. Det är viktigt att se att Skapande skola väckt många nya tankar och intressen. Jag nämnde också att jag besökte en särskola, en gymnasieskola för autister. Där har man Skapande skola och gör animerad film. Jag besökte även en skola i Andersberg i Halmstad, som är ett socialt ganska utsatt område. Där hade man bjudit in författare och poeter, och eleverna själva skrev fantastiska dikter och berättelser. En del av berättelserna handlade om våldtäkt, slagsmål hemma, mamma slår pappa och allt möjligt. Jag läste flera av uppsatserna, och det kommer att bli en bok på Halmstads bibliotek där barnen medverkar. Det visar att man från kommunernas sida försöker rikta sig till de skolor och elever som mest behöver det. Det är många bra saker på gång, men, som sagt, det som är bra kan alltid bli bättre.

Bengt Berg (V)

Anf. 169 Bengt Berg (V)

Herr talman! För oss som engagerar oss i kultur hör biblioteken till våra absolut nödvändigaste oaser. Också skolbiblioteken är viktiga så att man lär sig umgås med böcker, får tala om böcker och tidigt får en bro byggd. Jag har ställt frågan förut, och jag vill gärna veta hur ni, Anne Marie Brodén, brottas med problematiken att friskolorna ligger långt efter när det gäller att ha bra bemannade bibliotek, med kunnig personal. Jag känner en hel del bibliotekarier och har fått bilden att det ibland kan komma en hel skara elever från en friskola till det kommunala biblioteket och arbeta med ett specialarbete. Friskolorna har sina kommunala bidrag, men de används kanske inte till skolbibliotek. Därför vill jag gärna veta om ni ser på det som ett bekymmer eller som en bagatell.

Anne Marie Brodén (M)

Anf. 170 Anne Marie Brodén (M)

Herr talman! Det är en viktig fråga som gäller skolbiblioteken. Därför är det glädjande att kunna säga att regeringen satt ned foten och sagt att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Vi skickar med 25 miljoner till kommunerna för att de ska genomföra det, och det tycker jag är en viktig skärpning vad gäller just det som Bengt Berg tar upp. Vi ska komma ihåg att de allmänna biblioteken även är till för skolbarnen. Jag har en gång i tiden varit ansvarig för utbildningsfrågorna i min hemkommun Laholm, och då tyckte vi att det ibland var positivt att eleverna gick från skolan ned till det vanliga biblioteket. Vi utestänger alltså ingen från det. Det är viktigt att säga att 25 miljoner skickas med. Alla elever, oavsett om de går i privata eller offentligt drivna skolor, ska ha tillgång till skolbibliotek. Det är en bra skärpning som vi står bakom.

Mattias Karlsson (SD)

Anf. 171 Mattias Karlsson (SD)

Herr talman! Jag reagerade lite på det som Anne Marie sade om att det finns goda grunder för att avslå samtliga motioner i betänkandet. I de flesta fall menar jag att hon har rätt, och det visas också av hur vi röstade i utskottet. Men jag tycker inte att det gäller motion 265, som har väckts av mina partikamrater. Det är synd att Anne Marie Brodén inte har lyssnat mer på dem. Argumenten som framförs i betänkandet för att inte bifalla motionen är inte särskilt starka, tycker jag. Det är helt rätt som Anne Marie Brodén säger: Det pågår väldigt många konstruktiva och bra verksamheter i dag för att stärka ungas trygghet på internet - Surfa Lugnt, Fryshusets Nätvandrare och andra saker som nämns. Men ingen av de verksamheterna har samma egenskaper som förslaget om en larmknapp online. De finns inte där 24 timmar om dygnet. De finns inte just där ungdomar befinner sig. De har inte samma fördelar när det gäller att få en direktkoppling till myndigheter som vida överträffar att ringa och larma, vilket många ungdomar drar sig för. Jag tycker egentligen inte att det finns några starka eller hållbara argument i betänkandet mot att godkänna denna motion. Jag skulle därför vilja höra vad Anne Marie Brodén har för konkreta argument för detta. Anne Marie Brodén har ställt sig bakom betänkandetexten, där det nämns att det här med att motverka att självmordssajter hamnar högt upp på sökmotorernas träfflistor kan vara ett bra sätt att motverka suicid bland unga. Jag undrar om detta är någonting som Anne Marie Brodén kan tänka sig att ta upp med sina kolleger i regeringen och föra fram som ett konstruktivt förslag och om hon skulle kunna tänka sig att stödja ett sådant förslag om det skulle komma upp igen i nästa års motionsberedning.

Anne Marie Brodén (M)

Anf. 172 Anne Marie Brodén (M)

Herr talman! Jag tackar Mattias för frågan. Jag ser att det finns väldigt mycket saker som görs. Det finns väl beskrivet i texten. Jag har också träffat Bris. Jag sitter i en arbetsgrupp som Moderaternas partistyrelse har utsett för att titta på barn och ungdomar som är speciellt utsatta när det gäller ekonomi eller denna typ av frågor. Det är klart att vi tar till oss de goda exemplen och kanske också kan utveckla dem vidare. Jag tycker ändå att texten beskriver att väldigt mycket görs. Vi lär oss hela tiden mer och mer omkring de faror som finns på internet. Vi hänvisar till Statens medieråd och de olika saker som sker, för vi tycker att de också ska ta till sig fler goda exempel för att utveckla detta. När jag träffar Bris säger de tydligt att fler tjejer än killar mår dåligt. Problematiken med självmord är en bit. Visst är det väldigt viktigt. Jag tycker att försöket att lyfta upp och förändra detta är en del, och mycket annat ska göras. Låt oss återkomma i den fortsatta debatten, men som betänkandetexten ser ut nu och som vi har resonerat är det ändå väldigt mycket saker på gång. Naturligtvis kan dock mer ske.

Mattias Karlsson (SD)

Anf. 173 Mattias Karlsson (SD)

Herr talman! Detta handlar just om att ta till sig goda exempel. Det brittiska exempel som mina kolleger lyfte fram är vad jag har kunnat se oöverträffat när det gäller effektivitet och resultat. Detta är någonting som förmodligen kommer på ganska bred front nu. EU-kommissionen har börjat titta på frågan. Nederländerna har redan satt i gång verksamheter som liknar detta. Jag tycker att vi borde ligga i framkant här i Sverige också. Jag har egentligen fortfarande inte hört några tunga argument mot detta. Det görs andra bra saker, men det är i sig inget argument för att inte göra ännu fler bra saker. Jag tyckte inte heller att jag fick något direkt svar på frågan om att motverka självmordssajter. Är det någonting som Anne Marie Brodén kan tänka sig att ta upp med sina kolleger i regeringen eller någonting som hon skulle kunna tänka sig att stödja med tanke på att hon har ställt sig bakom en text där detta lyfts fram som ett positivt exempel?

Anne Marie Brodén (M)

Anf. 174 Anne Marie Brodén (M)

Herr talman! Jag pekade på texten som finns i betänkandet. Det finns ett EU-projekt. Det är naturligtvis viktigt att följa det och se vart det leder. Jag pratar naturligtvis en hel del med forskare på Karolinska och andra om denna problematik, vad man kan göra och så vidare. Jag är inte alls oemottaglig för argument. Jag tycker också att Ungdomsstyrelsen har många viktiga saker att säga. Vi har haft en hearing i kulturutskottet om barn och unga. Det är viktigt att gå vidare med diskussionerna med Ungdomsstyrelsen, tycker jag. Tillbaka till det samarbete som sker med Bris! Bris vill ha öppet dygnet runt. Man pekar på hur mycket mer man skulle kunna göra då. Det finns naturligtvis olika sätt att hantera dessa saker på, men du pekar på en viktig sak. Vi har skrivit allt som sker. Jag tycker att det sker mycket. Men det kan naturligtvis också som jag nämnde vara intressant att titta vidare på en del av de sakerna. Motionen är avslagen med hänvisning till det som finns i texten, och det står jag bakom.

Per Lodenius (C)

Anf. 175 Per Lodenius (C)

Herr talman! Jag instämmer i det som Anne Marie Brodén förde fram i sitt anförande, men vill också ge min syn på barns och ungdomars kultur och fritid. Centerpartiet värnar kulturens egenvärde och förstår dess betydelse som samhällsbärare och aktiv part i samhällsutvecklingen. Att satsa på kultur för barn och ungdomar är därför centralt. Det finns mycket bra verksamhet, samtidigt som självklart mycket kan utvecklas ytterligare. Det finns alltid möjlighet att göra allt ännu lite bättre, och det ska vi självklart också fortsätta att göra. Vi vet att man mår bra av kultur. Vi vet att man utvecklas som människa av kultur. Vi vet att satsningar på kultur för barn och unga stärker deras hälsa och välbefinnande. Genom att ta del av kultur, både som åskådare och som aktiv utövare, tränas man i tolerans, i kreativitet och i att tänka nytt - egenskaper som är viktiga att ha med sig på resan genom livet. Kulturen hjälper oss att se världen runt omkring oss. Vi kan med en berättelse se oss själva i en klarare blick. Vi kan genom en teaterföreställning förstå andras livsvillkor. Vi kan uppfyllas av kraft, lust och glädje genom att till exempel dansa. Det är i detta sammanhang vi ska se satsningen på Skapande skola, en satsning som Centerpartiet arbetat för och som vi kan konstatera har blivit en framgång. Isak From sade i sitt anförande att allianspartierna kommer att sjunga Skapande skolas lov. Och det gör jag gärna. Skapande skola har gett elever i grundskolan möjlighet att i större utsträckning än tidigare tillsammans med professionella kulturarbetare få ta del av kulturupplevelser samt möjlighet till eget skapande. Skapande skola är ett bra exempel på hur kultur ger mervärde. Professionella kulturutövare och skapare delar med sig av sin kunskap och inspirerar barn och ungdomar. Skapande skola är en satsning som jag gärna skulle se utvecklas ytterligare och som skulle kunna nå fler ungdomar. På sikt ser jag också möjligheten att bygga vidare på Skapande skola och kanske också låta ungdomarna på gymnasiet och barn i förskolan få ta del av konceptet. Flera motioner i betänkandet tar upp den kommunala kultur- och musikskolan. De kommunala kulturskolorna erbjuder på många håll en fantastisk utbildning. Hur det ser ut varierar dock över landet, och alla kommuner har inte heller kulturskolor. Det kan vi konstatera. För Centerpartiet är de kommunala kultur- och musikskolorna en mycket värdefull och viktig verksamhet. Jag kan också tycka att det borde finnas tillgång till kulturskola i alla kommuner. Men hur verksamheten läggs upp och hur kulturskolan organiseras måste avgöras utifrån de lokala förutsättningarna i varje kommun. Det är inte något som vi ska gå in och styra från riksdagen. Kultur- och musikskolan är en kommunal angelägenhet som det inte finns någon anledning att gå in och styra ytterligare från statens sida. Herr talman! Kulturen har så många olika uttryckssätt att vi alla kan finna något som passar om vi bara får chansen. Men för att alla ska få chansen att uppleva kultur och också själv aktivt kunna delta krävs rätt förutsättningar. Att satsa på kultur för barn och ungdom är därför så viktigt. Det ger så många plusvärden. Vi pratar ofta om att kulturen ger hälsa och välbefinnande, och det stämmer, liksom att man tränas i tolerans och förståelse för andra. En viktig del av kulturen är också kreativiteten och lusten att skapa. I Centerpartiet pratar vi gärna om entreprenörskap. Viktiga drivkrafter i entreprenörskapet är just kreativitet och lust. Att få utlopp för den kreativiteten och lusten redan i unga år är viktigt för den personliga utvecklingen men också för vårt samhälles utveckling på längre sikt. Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. (Applåder)

Isak From (S)

Anf. 176 Isak From (S)

Herr talman! Per Lodenius lyfter fram Skapande skolas stora fördelar. Samtidigt visar rapporten som kom nu - årets rapport och fjolårets rapport - att det i huvudsak är i storstadsregionerna som Skapande skola är verkningsfullt. I och med det kan jag fråga: Hur tänker Centerpartiet och Per Lodenius jobba med den saken? En annan sak är finansieringen av Skapande skola. En del av det kom ju faktiskt från att man tog beslut om att lägga ned Rikskonserter, en organisation som hade verksamhet runt om i hela landet och som också köpte in mycket lokal verksamhet från musikorganisationer, vilket gjorde att till exempel skolor kunde få ett kvalitativt musikutbud runt om i hela landet. Hur ser Centerpartiet på den här frågan i dagsläget? Är det storstadsregionerna som även fortsättningsvis ska ha gräddfilen in i kulturlivet, eller vad har ni för recept för att göra att detta blir hela landets angelägenhet?

Per Lodenius (C)

Anf. 177 Per Lodenius (C)

Herr talman! Isak From slår lite vitt och brett här. Jag hänger inte riktigt med i de olika turer som han försöker få ihop i detta. När det gäller Skapande skola är ett av kriterierna att också glesbygden och landsbygden ska kunna få del av det. Det vi nu ser är början på Skapande skola. Fortsättningen handlar om att fler och fler skolor kommer att få tillgång till det. Fler och fler skolor upptäcker också den möjligheten. En viktig del i det är också engagemanget från skolan själv. När det gäller finansieringen ser jag inte den koppling som Isak From förde fram. I stället ser jag kopplingen hur vi ute i landet satsar ytterligare på kultur, bland annat genom koffertmodellen, där vi för ut mer pengar till regionerna och där regionerna själva kan styra över pengarna. Där kan vi också se hur mer kommer ut i landet och till mindre orter. Jag tycker att vi verkligen är på rätt väg i detta. Jag ska lägga till att jag själv under våren reser runt i hela landet för att se hur tillgänglig kulturen är. Det gäller både tillgänglighet för den som har en funktionsnedsättning och tillgänglighet geografiskt: Hur utspridd är kulturen? Det gäller också tillgänglig i betydelsen socioekonomisk tillgänglighet, alltså vilka som har tillgång till kulturen. Det är väldigt intressanta besök, och det händer väldigt mycket bra ute i landet.

Isak From (S)

Anf. 178 Isak From (S)

Herr talman! Absolut är det så. Det händer väldigt mycket bra saker. Nu är det Per som blandar ihop korten lite. Kulturkoffertarna - eller portföljerna - har vi varit överens om. Vi tycker att det är bra att man lokalt fattar större beslut i de här frågorna. Där har vi ingen skillnad. Där får vi snarare hjälpas åt att följa upp det hela. Jag hör fortfarande inget svar på min direkta fråga: Hur ska detta bli hela landets angelägenhet? Det är det faktiskt inte i dag. Hur anser Centerpartiet att vi ska fylla ut tomrummet efter Rikskonserter i hela landet? Rikskonserter hade ett tydligt uppdrag och en budget på 100 miljoner, vilket var ordentligt tilltaget, och därför hade man också väldigt hög kvalitet och kunde köpa in väldigt mycket musik för att gynna de olika enskilda aktörerna. Om Per inte har något svar i dag får vi vänta till nästa år när han har rest runt landet och tagit till sig de goda exempel som finns.

Per Lodenius (C)

Anf. 179 Per Lodenius (C)

Herr talman! Nu ändrade Isak From lite i frågan. Nu lämnade han i alla fall kopplingen mellan Skapande skola och Rikskonserter. Det tycker jag kan vara bra. Återigen vill jag framhålla att vi ser till att pengar kommer ut i landet på andra sätt. Vi hittar nya metoder här. Jag ser inte riktigt den koppling som Isak From gör. I stället gör vi mycket satsningar som riktar sig mot övriga landet. Jag har alltså svårt att se någon annan koppling och att ge något annat svar än det jag gav tidigare.

Roland Utbult (KD)

Anf. 180 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Kulturen ska komma alla barn och unga till del. Barns och ungas rätt till kultur lyfts fram som mycket viktigt i arbetet med att nå de nya kulturpolitiska målen. Barns och ungas rätt till kultur utgör också en av regeringens tre kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden, vilket bland annat har visat sig i den utvidgade satsning som många har nämnt här, nämligen Skapande skola. Detta är kristdemokratisk politik. För elva år sedan skrev vi i vårt kulturpolitiska manifest följande: "För att det individuella kulturintresset skall få tillfälle att växa och blomstra bör kultursatsningar i samverkan mellan hem, barnomsorg, skola och olika fritidsverksamheter uppmuntras. Skolan bör också vara det naturliga navet när det gäller att engagera och stimulera till naturliga möten mellan grupper med olika kulturell bakgrund. I det arbetet är det viktigt att både hitta likheter och att uppskatta särart." Detta är precis vad Skapande skola handlar om. Men varför är då kultur viktigt, och varför just för barn? Herr talman! Först vill jag säga att kulturen har en självklar plats i vår kristdemokratiska ideologi. Det finns tre grundprinciper som jag vill presentera här och som utgör basen för vår syn på kulturen och på kulturpolitikens ansvar. För det första menar vi att människan är i behov av mer än materiella tillgångar för att uppleva välbefinnande och leva ett gott liv. För att växa och bli hel krävs en immateriell, andlig och kulturell dimension liksom relationer och gemenskap med andra. Det handlar om att skapa ett inre utrymme för annat än ting och yta hos människor. Det är lika självklart för oss som att garantera hennes materiella behov. Genom kulturen kan människor finna mening i tillvaron och utvecklas som individer. Mina tankar går till den kände professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky. Han talar om livets mening. Vad är livets mening rent mänskligt sett? Det bör väl intressera de allra flesta. Vad säger Aaron Antonovsky? Han säger att det är att uppleva att man är en del av ett sammanhang och att ha en uppgift. Han sammanfattar det i uttrycket KASAM, känslan av sammanhang. I kulturen finns väldigt mycket av det här. Man spelar musik, som hemma på Uddevalla kulturskola, man spelar teater, gör musikaler, bildar konstföreningar, engagerar sig i till exempel Mullsjö allmänna innebandyklubb och så vidare. Mycket av det vi sysslar med på fritiden är kultur, och det är en viktig del av barns och ungas utveckling, fostran och mående. Herr talman! Den kristdemokratiska ideologin handlar - nu kommer jag till nr 2 bland våra grundprinciper - också om ansvar och förvaltarskap. Vi har en skyldighet att efter bästa förmåga förvalta det som lämnats över till oss. Det handlar naturligtvis om att värna jordens tillgångar men också om att bevara det immateriella arv av goda tankar, värderingar och idéer som vi ärvt från tidigare generationer. Bevarandet av kulturarvet är alltså helt självklart för oss. Den tredje principen i den kristdemokratiska ideologi som ligger till grund för vår kulturpolitik handlar om samhällets maktfördelning. Vi menar att all politik måste bygga på subsidiaritet. Alla beslut ska fattas så nära den enskilda människan som möjligt. Endast i de fall där man kan motivera att det är mest effektivt att besluten fattas på en högre nivå ska de flyttas dit. Kulturpolitiken ska utifrån det här synsättet utgå ifrån den enskilda människan och hennes behov. Med människan i centrum och med aktning för kulturens oersättliga roll för hennes välbefinnande bygger vi vår kulturpolitik. Herr talman! Små barn har ofta en självklar inställning till kultur och skapande. Denna naturliga skaparlust och nyfikenhet måste tas till vara och stärkas av såväl föräldrar som andra vuxna runt barnet. FN:s konvention om barns rättigheter slår också fast barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Föräldrar och vårdnadshavare har därför ett stort ansvar för att ge barnen tillgång till kulturella upplevelser. Även far- och morföräldrar kan bidra på ett positivt sätt. Forskning visar att barn som regelbundet ägnar sig åt någon kulturell verksamhet får större förmåga att känna igen och uttrycka sina känslor. Den förmågan gör det också lättare att förstå andra och att känna empati och medkänsla. Därigenom utvecklas barnets kommunikativa kompetens. Barn ska under uppväxten ges möjlighet att ta del av och delta i olika kulturella aktiviteter. Kulturen ska ha sin plats i vardagen och därmed också i skolan. Den får inte reduceras till att bli tillfälliga kulturevenemang utan koppling till den övriga verksamheten. Enligt barnkonventionen ska staten respektera och främja barnets rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det handlar både om barnets eget skapande och om möjlighet att ta del av kulturella upplevelser skapade för barn - alltså såväl kultur av som för barn. För Kristdemokraterna är det viktigt att förskolan och skolan kan erbjuda olika former av kulturaktiviteter för eleverna. Vi har därför länge arbetat för en ökad satsning på kultur i skolan som kan engagera de professionella kulturskaparna, och vi vill gå vidare med satsningen på Skapande skola. Sedan satsningen började 2008 har allt fler skolor visat intresse, och Kulturrådet har varje år varit i kontakt med de kommuner som inte har ansökt om bidraget. Vid ansökningsomgången 2011 hade enligt uppgift 99 procent av alla kommuner någon gång ansökt om bidraget. Det var betydligt färre när det gäller de fristående skolorna. Kulturrådets uppföljning visar också hur barns och ungas delaktighet och inflytande har utvecklats på ett positivt sätt. Herr talman! Jag har själv levt och lever ett aktivt liv som kulturskapare. Det har berikat hela mitt liv, och det gör det fortfarande. Detta har också gjort att jag tillsammans med Bengt Berg från Vänsterpartiet har genomfört ett antal framträdanden här i Sveriges riksdag i olika sammanhang. Det visar hur kulturen skapar kontakt över politiska, och även geografiska, gränser. Tack, Bengt, för detta samarbete! Kultur bör vara en aspekt som följer varje barn över ungdomsåren in i vuxenlivet. Detta understryks i de nya kulturpolitiska målen, som innehåller ett specifikt krav på kulturpolitiken att särskilt uppmärksamma barns och ungdomars rätt till kultur. Det gläder mig oerhört att vi genom alliansregeringen har kunnat åstadkomma denna satsning. Med detta vill jag avsluta mitt anförande som många här gör i kulturdebatter, vilket är intressant, nämligen med att läsa en dikt. Jag kom att tänka på en som har följt mig genom åren. Det är en mycket kort dikt av Stig Johansson som jag tror att många känner igen. Alla dessa dagar som kom och gick inte visste jag att det var livet Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. (Applåder) I detta anförande instämde Andreas Carlson (KD).

Isak From (S)

Anf. 181 Isak From (S)

Herr talman! Jag tackar Roland Utbult för ett intressant anförande. Statistik är någonting som vi politiker kan slänga oss med ganska mycket. 99 procent av alla kommuner och skolor har sökt Skapande skola. Men hur många har fått det? Om man tittar på det lite närmare kan man se att det i många fall bara är en klass eller en årskurs som har tagit del av det hela. Då blir det plötsligt en helt annan statistik, men denna statistik är ju inte lika rolig att framföra i riksdagens talarstol. Men det var inte därför jag begärde replik, utan jag tänkte på en annan viktig fråga för Kristdemokraterna: stödet till den ideella sektorn och stödet till Sveriges ungdomsorganisationer. De senaste två åren som Ungdomsstyrelsen har delat ut bidraget är det i krontal i princip helt oförändrat. Däremot har den andel unga ute i ungdomsorganisationerna som är berättigade till bidraget ökat med 100 000, vilket gör att man i princip kan säga att bidraget har sjunkit med 20 procent. Har Kristdemokraterna totalt missat stödet till de ideella ungdomsorganisationerna, eller har ni misslyckats med att få igenom det i samarbetet i alliansregeringen?

Roland Utbult (KD)

Anf. 182 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag tror att den uppgift jag nämnde när det gäller statistiken är riktig. Det var i alla fall inget fel i det jag sade om statistiken. När det gäller satsningen på de ideella kan jag nämna att Kristdemokraterna som ett av våra allra viktigaste inslag i politiken har ett stöd till ideella organisationer och det civila samhället. Jag måste erkänna att jag är lite osäker på hur det är med bidragsutbetalningarna i det här sammanhanget. Jag kan bara säga att vi i vårt regeringssamarbete har fått igenom avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Det stöder hela den civila sektorn. Detta är vi glada för. Vi är stolta över att vi efter många års arbete för detta har kunnat genomföra just avdragsrätten för gåvor till de organisationer som jobbar ideellt.

Isak From (S)

Anf. 183 Isak From (S)

Herr talman! Man har alltså prioriterat allmosepolitiken i förhandlingarna med de borgerliga partierna. Det är de som har råd som ytterligare ska få skattereduktion för att de ska stödja det ideella. Vi tycker att det är fel väg att gå, men det vet Kristdemokraterna mycket väl. Jag fick inget svar på min fråga: Har Kristdemokraterna misslyckats i förhandlingarna om att öka stödet till de ideella ungdomsorganisationerna - en grupp som enligt Kristdemokraterna själva är en viktig grupp?

Roland Utbult (KD)

Anf. 184 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Vad jag förstår ligger beloppen kvar ungefär som de har gjort tidigare. Jag vet inte riktigt vad Isak From menar med att vi skulle ha haft ett sämre utslag av vår politik i detta. Jag tycker att Isak From har en något negativ syn när han talar om allmosepolitik för att få fart på den ideella sektorn och stödja den. Alla de ideella insatser som görs i Sverige är helt enorma. Det är en så pass stark kraft i samhället att det väger upp mycket av det som inte staten kan bidra med. Det ger stor stimulans åt mycket av föreningspolitiken i Sverige. Jag tycker också att Isak From är något negativ när det gäller Skapande skola. Allt som du har frågat om här i dag har varit av ganska negativ art trots att Skapande skola är en så positiv kraft också i skolans värld. Lyft gärna blicken och se det positiva som det innehåller!

Anna Steele (FP)

Anf. 185 Anna Steele (FP)

Herr talman! Alla barn och unga i vårt land ska ha tillgång till kultur och kulturella aktiviteter som präglas av mångfald och kvalitet. Genom att satsa på kultur i skolan får alla barn oavsett bakgrund möjlighet att vara med om det magiska som uppstår när man för det första skapar själv och för det andra ser andra skapa. Under min tid i skolan fanns det få ämnen som jag tyckte så mycket om som att teckna och måla, sjunga och spela teater. Jag upplevde känslan av att för en stund få glänsa när jag hade ritat något fint. Staffan som jag var kär i när jag var åtta år gammal och gick i andra klass gillade inte att rita och gjorde det inte heller så bra. Men han glänste i andra ämnen. Vi gillade båda att sjunga. Detta är vad skolan ska stå för. Kulturen berikar och visar på våra olikheter - en nog så viktig lärdom att få med sig från skolan. Kulturen väcker tankar och idéer som annars aldrig hade blivit väckta. Kulturen visar oss att världen ser annorlunda ut i alla andras ögon. Vi får ta del av alla dessa olikheter, och vi kan ha dem med oss varje dag. Förståelsen för våra olikheter gör oss empatiska och sociala. För drygt ett år sedan bildades Statens medieråd som ska vara ett kunskapscentrum om barns och ungas medievardag. Olika angelägna insatser har genomförts inom medieområdet av Statens medieråd för att skapa säkrare miljöer på nätet för barn och unga att vistas i och för att ta vara på och öka barns och ungas mediekompetens. Jag är mycket oroad över vad som har hänt och händer på internet sedan vart och vartannat hushåll i Sverige har fått tillgång till nätet. Barns och ungdomars vardag består ofta av att man spelar olika spel på internet många timmar per dag. Den företeelsen i sig tror jag definitivt inte främjar människors sociala förmågor. Men det som är riktigt skrämmande är den stora förekomsten av mobbning på nätet som barn och ungdomar utsätts för eller utsätter andra för. När jag träffat företrädare för Bris, Barnens rätt i samhället, framhåller de den ökade andelen mobbning som sker på nätet. Vi måste göra allt som står i vår makt för att komma till rätta med detta. Ofta är det svårt för föräldrar, skola och andra vuxna i närheten att en ha en aning om att det pågår något otillbörligt och att barnen mår väldigt dåligt. Med det positiva att ha en ständigt sinande ström av kunskaper bara en knapptryckning bort där hela världen ligger lättillgänglig i form av ljud, bild och text kommer den stora nackdelen som för länge sedan konstaterats. Det finns ingen kontroll över vad som skickas på nätet. Jag anmälde en gång ett hotmejl till polisen. Jag och polisen visste att det inte skulle gå att göra något åt det och att ärendet genast skulle läggas ned. Men jag gjorde det inför framtiden för att man ska anmäla när man utsätts för hot. Dock illustrerar det den maktlöshet som råder över denna sfär där så många av våra barn och ungdomar befinner sig dagligdags. Nätet är en stor bärare av kultur rakt in i våra hem. Jag är glad åt den stora tillgängligheten och den skatt för oss alla i form av utbyte och kunskap som det innebär. Det krävs dock forskning och dokumentation för att vi ska kunna stävja de nackdelar som tyvärr kommit med tillgängligheten. Skapande skola gäller alla årskurser från 1 till 9. Folkpartiet liberalerna vill gärna se Skapande skola växa åt båda hållen i åldersgrupperna, alltså ned till förskolan och upp till gymnasieskolan. Skapande skola är en väl utnyttjad tillgång för skolorna runt om i landet. Syftet är bland annat att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och på så vis främja barns rätt till kultur och eget skapande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Läsning är A och O i skolan och essentiellt för kunskapsintagning. Därför har det nu tillsatts en litteraturutredning som ska vara klar den 1 september 2012. (Applåder)

Isak From (S)

Anf. 186 Isak From (S)

Herr talman! Tack, Anna Steele! Jag har sparat en replik till Folkpartiet. De senaste åren med borgerligt styre och särskilt med utbildningsminister Jan Björklund har verkligen visat musik- och kulturskolan vilken verklighet den lever i. Musik- och kulturskolan är en fritids- och frivilligverksamhet. På många orter undervisar lärarna både i den kommunala musik- och kulturskolan och i musik, bild och idrott i den reguljära skolan. Musik- och kulturskolan är undantagen i den nya lärarutbildningen och lärarexamen. Hur får vi då en hög kvalitet och en fungerande utbildning som är anpassad till musik- och kulturskolan? Hur går det för de skolor som har blandade anställningsförhållanden? Hur går det för lärarna utan lärarexamen - när den blir fullt utförd, vill säga, för nu har man ju gjort halt på halva vägen? Vad avser Folkpartiet och Anna Steele göra för att säkra utbildningskvaliteten i ämnet musik i musik- och kulturskolan?

Anna Steele (FP)

Anf. 187 Anna Steele (FP)

Herr talman! Jag tackar Isak From för frågan som är extremt viktig för mig eftersom jag älskar musik. Jag vill se att musiken finns överallt i skolan och anser att kulturskolan skulle kunna ha en annan skolform, men det är en framtida fråga. Jag har också uppmärksammat det här med läroplanen och talat med lärare om det. Det händer så mycket i skolan nu, och jag tror att vi måste följa detta och se att det verkligen inlemmas ordentligt i utbildningen.

Isak From (S)

Anf. 188 Isak From (S)

Herr talman! Det är rätt bråttom. Det är nu man har gjort om lärarutbildningen, och det är nu vi ska utbilda framtidens lärare. Anna Steele får ta tag i sin partikamrat utbildningsministern. Samarbetsorganisationen Smok har speciellt lyft fram att detta är ett haveriprojekt om man inte får till en fungerande utbildning för musik- och kulturskolan. När tror Anna Steele att vi kan få se ett nytt förslag på lärarutbildning som inlemmar musik- och kulturskolan?

Anna Steele (FP)

Anf. 189 Anna Steele (FP)

Herr talman! Det kommer ingen ny lärarutbildning den närmaste tiden, utan vi får leva med den vi har. Kulturskolan ska arbeta tätt och nära med den vanliga skolan, och det hoppas jag ska utvecklas ännu mer. Vi behöver kulturskolan tillsammans med den vanliga skolan.

Beslut

Beslut: 2012-03-28

10 förslagspunkter, 6 acklamationer, 4 voteringar

Webb-tv: Beslut

28 mars 2012

Protokoll med beslut

2012-03-28

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Barns och ungas rätt till kultur

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Kr215 och 2011/12:Kr216.

2. Maxtaxesystem för avgifter till kultur- och musikskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Kr214 och 2011/12:Kr223 yrkande 4.

Reservation 1 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
S	0	101	0	11
M	98	0	0	9
MP	0	19	0	6
FP	20	0	0	4
C	19	0	0	4
SD	19	0	0	0
V	0	17	0	2
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	173	137	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Översyn av kultur- och musikskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2011/12:Kr297 yrkande 8.

Reservation 2 (S, V)

4. Utvärdering av Skapande skola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Kr278 yrkande 18 och 2011/12:Kr297 yrkande 9.

Reservation 3 (MP)

5. Barnkulturplaner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2011/12:Kr307 yrkande 3.

Reservation 4 (V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (V)
S	101	0	0	11
M	98	0	0	9
MP	18	1	0	6
FP	20	0	0	4
C	19	0	0	4
SD	19	0	0	0
V	0	17	0	2
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	292	18	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Uppföljning av den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur ur ett jämställdhetsperspektiv

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2011/12:Kr278 yrkande 17.

Reservation 5 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (S, MP, V)
S	0	101	0	11
M	98	0	0	9
MP	0	19	0	6
FP	20	0	0	4
C	19	0	0	4
SD	19	0	0	0
V	0	17	0	2
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	173	137	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Läsfrämjande insatser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Kr252 yrkande 4 och 2011/12:Kr298.

8. Astrid Lindgrens Näs

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2011/12:Kr213.

9. Ungas internetanvändning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju359 yrkande 20, 2011/12:Kr201 yrkande 1 och 2011/12:Kr265 yrkande 1.

Reservation 6 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 (SD)
S	101	0	0	11
M	98	0	0	9
MP	19	0	0	6
FP	20	0	0	4
C	19	0	0	4
SD	0	19	0	0
V	17	0	0	2
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	291	19	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

10. Stöd till små föreningar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2011/12:Kr226.

Reservation 7 (S)

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Barns och ungas rätt till kultur

2. Maxtaxesystem för avgifter till kultur- och musikskolor

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Översyn av kultur- och musikskolan

4. Utvärdering av Skapande skola

5. Barnkulturplaner

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Uppföljning av den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur ur ett jämställdhetsperspektiv

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Läsfrämjande insatser

8. Astrid Lindgrens Näs

9. Ungas internetanvändning

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

10. Stöd till små föreningar