2011/12:KrU3 Kultur och fritid för barn och unga

Kulturutskottets betänkande

2011/12:KrU3

Kultur och fritid för barn och unga

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Motionsförslag om barns och ungas rätt till kultur och barnkulturplaner avstyrks med hänvisning till att barns och ungas rätt till kultur lyfts fram som mycket viktigt i arbetet med att nå de nya kulturpolitiska målen. Barns och ungas rätt till kultur utgör också en av regeringens tre kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden, vilket bl.a. visat sig i den utvidgade satsningen Skapande skola. Motionsyrkanden om utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola avstyrks med hänvisning till bl.a. pågående arbete. Motionsförslag om maxtaxesystem för kultur- och musikskolan, liksom en begäran om en översyn av denna avstyrks med hänvisning till att detta är en fråga för kommunerna.

Även motionsförslag om stöd till Astrid Lindgrens Näs, läsfrämjande insatser och ungas internetanvändning avstyrks. Utskottet biträder inte heller motionsförslag om stöd till mindre föreningar.

I betänkandet finns sju reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Barns och ungas rätt till kultur

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Kr215 av Kurt Kvarnström och Roza Güclü Hedin (båda S) och

2011/12:Kr216 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S).

2.

Maxtaxesystem för avgifter till kultur- och musikskolor

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Kr214 av Thomas Strand (S) och

2011/12:Kr223 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S) yrkande 4.

Reservation 1 (S, MP, V)

3.

Översyn av kultur- och musikskolan

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 8.

Reservation 2 (S, V)

4.

Utvärdering av Skapande skola

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 18 och

2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 9.

Reservation 3 (MP)

5.

Barnkulturplaner

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Kr307 av Bengt Berg m.fl. (V) yrkande 3.

Reservation 4 (V)

6.

Uppföljning av den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur ur ett jämställdhetsperspektiv

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 17.

Reservation 5 (S, MP, V)

7.

Läsfrämjande insatser

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Kr252 av Hans Olsson (S) yrkande 4 och

2011/12:Kr298 av Matilda Ernkrans och Håkan Bergman (båda S).

8.

Astrid Lindgrens Näs

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Kr213 av Anders Andersson och Yvonne Andersson (båda KD).

9.

Ungas internetanvändning

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 20,

2011/12:Kr201 av Anita Brodén (FP) yrkande 1 och

2011/12:Kr265 av Magdalena Andersson och Lotta Olsson (båda M) yrkande 1.

Reservation 6 (SD)

10.

Stöd till små föreningar

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Kr226 av Olle Thorell (S).

Reservation 7 (S)

Stockholm den 1 mars 2012

På kulturutskottets vägnar

Gunilla Carlsson i Hisings Backa

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Christer Nylander (FP), Cecilia Magnusson (M), Anne Marie Brodén (M), Göran Montan (M), Kerstin Engle (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Per Lodenius (C), Isak From (S), Peder Wachtmeister (M), Tina Ehn (MP), Lars-Axel Nordell (KD), Mattias Karlsson (SD), Bengt Berg (V), Amir Adan (M) och Jörgen Hellman (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011.

Utskottets överväganden

Barns och ungas rätt till kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om barns och ungas rätt till kultur. Barn och unga prioriteras redan i de kulturpolitiska målen. Vidare innebär Skapande skola-satsningen att fler ungdomar får del av kulturen i skolan.

Motionerna

Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S) begär i motion Kr216 att regeringen ser över olika handlingsvägar för att göra musik- och kulturskolan tillgänglig för alla barn. Motionärerna framhåller att den kommunala musik- och kulturskolan under åren berikat många barns och ungdomars utveckling. Motionärerna menar att den första kontakten med olika kulturyttringar bör vara i den obligatoriska skolan. Det är förödande om barn på grund av ekonomiska omständigheter inte får tillgång till ett brett kulturklimat.

I motion Kr215 begär Kurt Kvarnström och Roza Güclü Hedin (båda S) ett tillkännagivande om att fortsätta att prioritera barns och ungas kulturskapande och kulturupplevelser. Motionärerna anser att kultur ska komma alla till del. Barn och unga är centrala för att vidga kulturen till fler och för att bryta klassiska mönster. Kommunernas svåra ekonomiska situation gör emellertid att kulturen ofta får stå tillbaka. För att minska klyftan mellan olika barnfamiljers kulturkonsumtion måste samhället säkerställa och prioritera satsningar på barns och ungas kulturskapande och kulturupplevelser.

Bakgrund

Utgångspunkten för regeringens kulturpolitik, som riksdagen ställt sig bakom, är de nya nationella kulturpolitiska målen som presenterades i propositionen Tid för kultur som beslutades av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Av målen framgår bl.a. att kulturpolitiken särskilt ska uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. En av regeringens tre övergripande prioriteringar under mandatperioden är också barns och ungas rätt till kultur.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen i motionerna att kulturen ska komma alla barn och unga till del. I budgetpropositionen för 2012 framhåller regeringen att den kraftfullt värnat och utvecklat barns och ungdomars rätt till kultur – både deras möjligheter att delta i det kulturella livet och att själva få skapa och uttrycka sig (prop. 2011/12:1 utg.omr. 17). Utskottet vill här påminna om regeringens långsiktiga satsning Skapande skola. Denna satsning syftar till att ge alla barn, oavsett förutsättningar, goda möjligheter att få uppleva professionell kultur och att utveckla eget skapande samt till att nå en ökad måluppfyllelse i skolan. Satsningen Skapande skola omfattar fr.o.m. 2011 hela grundskolan och uppgår till 150 miljoner kronor årligen. Bidrag inom ramen för satsningen fördelas av Statens kulturråd.

Syftet med satsningen är att integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans lärande samt att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan. Satsningen innebär en tydligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål vad gäller barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. Genom satsningen ökar möjligheten för alla barn oavsett förutsättningar att få del av kulturella upplevelser och ägna sig åt eget skapande. Satsningen bidrar till att kulturen integreras i skolans verksamhet och inte enbart betraktas som ett tillfälligt avbrott i den ordinarie undervisningen.

Utskottet konstaterar att satsningen fått ett starkt genomslag i landets kommuner. Antalet ansökningar från skolor och huvudmän har ökat. Vid kontakt med Kulturrådet har utskottet erfarit att 430 ansökningar har inkommit inför läsåret 2012/13, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med året innan. I rapporten Skapande skola – En nulägesanalys (Kulturrådets skriftserie 2012:2) som publicerades den 24 februari 2012 konstateras att 2 174 skolor var med i satsningen under läsåret 2010/11. Insatserna nådde under läsåret 280 000 elever i årskurs 4–9. Fram till ansökningsomgången 2011 hade landets alla kommuner, utom två, ansökt om bidrag.

Utskottet vill understryka den betydelse som satsningen Skapande skola har. Satsningen leder till en ökad samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Vidare bidrar den till att öka barns och ungas tillgång till kultur och eget skapande samt till en ökad måluppfyllelse i skolan.

Utskottet konstaterar vidare att staten, genom Statens kulturråd, har en omfattande bidragsgivning till kulturverksamheter runt om i Sverige. Drygt en tredjedel av myndighetens bidragsgivning riktas till verksamheter för, med och av barn och unga. Kulturverksamhet för barn och unga är också en prioriterad verksamhet för bl.a. de statliga museerna och nationalscenerna, dvs. Operan och Dramaten. Under 2010 utgjorde barn och unga 15 procent av besökarna vid de statliga museer som omfattas av reformen om gratis inträde för unga upp till 19 år. För Skansen och Tekniska museet, som inte omfattas av reformen, var cirka en tredjedel av besökarna barn. Sett över en femårsperiod har besöken från förskolor och skolor till de centrala museerna ökat.

Flertalet myndigheter och institutioner inom kulturområdet har haft regeringens uppdrag att senast den 1 oktober 2011 redovisa en strategi för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren 2012–2014. Arbetet ska, enligt uppgift från Kulturdepartementet, följas upp i myndigheternas myndighetsdialoger.

Utskottet vill också påminna om att Statens kulturråd fått i uppdrag av regeringen att årligen, 2012–2014, genomföra en nationell konferens om barns och ungas rätt till kultur. Uppdraget syftar till ökad kunskap om barn- och ungdomskultur. En konferens om litteratur och läsfrämjande insatser i skolan kommer att hållas i oktober 2012 i samarbete med Skolverket.

Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att det i skolans läroplaner uttryckligen står angivet betydelsen av att ge barn och unga förutsättningar att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk. Detta kan vara ett led i barns och ungas lärande och utveckling. Skapande skola ska vara ett komplement till det skolan redan har i uppdrag att göra, och bidraget från Kulturrådet ersätter inte kommunens ordinarie uppdrag enligt läroplanen (förordningen [SKOLFS 2010:37] om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet).

Utskottet vill i sammanhanget också påminna om den verksamhet som bedrivs inom ramen för den kommunala kultur- och musikskolan.

Med det ovan anförda avstyrks motionerna Kr215 (S) och Kr216 (S).

Maxtaxesystem för avgifter till kultur- och musikskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om ett maxtaxesystem för avgifter till kultur- och musikskolor med hänvisning till att detta är en fråga för kommunerna.

Jämför reservation 1 (S, MP, V).

Motionerna

Thomas Strand (S) begär i motion Kr214 att regeringen prövar möjligheten att införa ett maxtaxesystem för avgifter till landets kultur- och musikskolor. I motionen framförs att möjligheterna för en hel del barn och unga att ta del av kultur- och musikskolors verksamhetsutbud tyvärr försvåras av att avgifterna kan bli mycket höga. Detta kan särskilt vara fallet för en familj som har flera barn som vill ta del av kultur- och musikskolornas verksamhet. Detta riskerar, menar motionären, att leda till en segregering där endast barn och ungdomar från hem med en god ekonomi ges reella förutsättningar att ta del av bra och stimulerande kulturverksamhet.

Ann-Kristine Johansson m.fl. (S) anför i motion Kr223 att en maxtaxa för kommunala kultur- och musikskolor bör övervägas (yrkande 4). Målet ska vara att alla kommuner har en kultur- och musikskola och att alla barn ska ha tillgång till kultur- och musikskoleverksamhet.

Bakgrund

I samband med behandlingen av regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, behandlade utbildningsutskottet en motion från Vänsterpartiet med förslag om att skollagen borde ändras så att det klart skulle framgå att det ska finnas kultur- och musikskolor i alla kommuner, och att ett tak borde sättas för hur höga avgifter som får tas ut. Utbildningsutskottet framhöll i sitt betänkande 2009/10:UbU21 att det delade motionärernas uppfattning att kultur och musik är viktiga för att utveckla elevernas personlighet och intressen och att musik- och kulturskolorna fyller en viktig uppgift, både med den breda verksamheten och genom att stimulera och ta till vara talanger. Utskottet ansåg att skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och intressen är stora. Utskottet konstaterade vidare att avgifterna för musik- och kulturskolorna varierar kraftigt mellan kommunerna, men ansåg att detta är en angelägenhet för kommunerna. I övrigt hänvisade utbildningsutskottet till betydelsen av Skapande skola-satsningen som innebär en tydligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål vad gäller barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande.

Utbildningsutskottet har därefter i betänkande 2010/11:UbU7 Grundskolan behandlat en motion från vardera Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet om maxtaxa för avgifter till landets kultur- och musikskolor. I motionerna framhölls att avgifterna kan vara höga och att många barn därför inte har möjlighet att ta del av utbudet. Utbildningsutskottet anförde i sak samma som föregående år (s. 65).

Finansutskottet behandlade i betänkande 2011/12:FiU3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner två motionsyrkanden från Vänsterpartiet från den allmänna motionstiden 2011 med budgethöjande förslag om maxtaxa i kultur- och musikskolorna. Finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag till anslag inom utgiftsområdet och avstyrkte motionsyrkandena (s. 10 f.).

Riksdagen har i samtliga tre fall beslutat i enlighet med respektive utskotts förslag.

Statens kulturråds rapport Barns och ungas kultur (Kulturen i siffror 2010:1) visar att antalet elever i musik- och kulturskolorna varit relativt konstant under de senaste tio åren och pendlat mellan som högst 380 000 barn år 2006 och som lägst 340 000 barn år 2000.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att alla barn oavsett förutsättningar ska ges goda möjligheter att få uppleva professionell kultur och att utveckla det egna skapandet. Utskottet delar också utbildningsutskottets uppfattning att kultur- och musikskolan fyller en mycket viktig uppgift bl.a. för att utveckla elevernas personlighet och intressen. Förskolors och skolors samverkan med kultur- och musikskolan är också betydelsefull för att stärka skolans estetiska verksamhet.

Utskottet är medvetet om att avgifterna för kultur- och musikskolorna varierar mellan kommunerna. Utskottet har behandlat liknande yrkande tidigare (bet. 2010/11:KrU6 s. 7). Utskottet menade då, i likhet med utbildningsutskottet, att avgifterna inom den kommunala kultur- och musikskolan är en angelägenhet för kommunerna. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Utskottet vill här understryka betydelsen av Skapande skola-satsningen som infördes för hela grundskolan 2011. Skolor och kommuner har inom ramen för satsningen möjlighet att åstadkomma ett långsiktigt utvecklingsarbete med kultur i skolan.

Utskottet anser inte att motionerna Kr214 (S) och Kr223 (S) yrkande 4 bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Översyn av kultur- och musikskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en begäran om en översyn av kultur- och musikskolan med hänvisning till att denna bedrivs i kommunal regi.

Jämför reservation 2 (S, V).

Motionen

Berit Högman m.fl. (S) begär i motion Kr297 att en översyn görs av kultur- och musikskolan (yrkande 8). I motionen framförs att det är viktigt att bevaka utvecklingen av kultur- och musikskolan så att verksamheten långsiktigt stärks och utvecklas. Det finns flera frågor som rör kultur- och musikskolan som kan och bör diskuteras, t.ex. chefs- och rektorsutbildning för kultur- och musikskolor, utvecklingsmöjligheter samt behörighets- och kompetensfrågor för lärare. Att se till att så sker bör vara ett uppdrag för Kulturrådet i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting samt kultur- och musikskolornas samarbetsorganisation (SMoK).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare har konstaterat är den svenska kultur- och musikskolan en kommunal angelägenhet. Verksamheten styrs av kommunala beslut och bedrivs med kommunala resurser. Arbete med att utveckla den kommunala kultur- och musikskolan sker bl.a. inom organisationen SMoK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd) där ca 90 procent av kommunerna är medlemmar. SMoK arbetar bl.a. med opinionsbildning, mediekontakter och faktainsamlande samt anordnar kurser, konferenser och utbildningar.

Med det ovan sagda avstyrks motion Kr297 (S) yrkande 8.

Utvärdering av Skapande skola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola med hänvisning till att utvärderingar och uppföljningar redan har gjorts eller planeras att genomföras inom kort.

Jämför reservation 3 (MP) och särskilt yttrande 1 (S).

Motionerna

Frågan om utvärdering av Skapande skola tas upp i två motioner.

Tina Ehn m.fl. (MP) anför i motion Kr278 att regeringens satsning på skapande skola behöver följas upp ur ett jämlikhetsperspektiv. I motionen framförs att det finns farhågor om att satsningen endast kommer de elever till del som har en lärare eller rektor som är särskilt engagerad i frågorna och att detta sker på bekostnad av möjligheten för alla att ta del av kultur och estetik i skolan. Motionärerna begär därför att regeringen återkommer till riksdagen med en utvärdering av satsningen Skapande skola (yrkande 18).

Berit Högman m.fl. (S) anför i motion Kr297 att under de tre verksamhetsår som hittills gått har långt ifrån hälften av de berörda eleverna arbetat med olika Skapande skola-aktiviteter. Kulturrådet rapporterade i september 2010 att bara 43 procent av årskurserna 7–9 hade deltagit i Skapande skola under läsåret 2009/10. Motionärerna menar att Skapande skola bör vara för alla barn och att regeringens ambition är för låg. Kulturrådet föreslår att en djupare utvärdering genomförs som ger en fördjupad bild av vad insatserna lett till för elever och kulturskapare. Motionärerna delar den uppfattningen och föreslår därför en utvärdering av Skapande skola (yrkande 9).

Bakgrund

Den särskilda satsningen Skapande skola inrättades 2008 i syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet, och på så vis främja barns rätt till kultur och eget skapande. Regeringens satsning Skapande skola omfattar, som tidigare framgått, fr.o.m. 2011 hela grundskolan. Bidraget beviljas av Statens kulturråd. Bidraget riktas till skolhuvudmännen i avsikt att nå fler barn än de som redan är kulturellt aktiva på fritiden. Bidraget uppgår i dag till 150 miljoner kronor och fördelas i enlighet med förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan. Satsningen innebär en tydligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål vad gäller barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. Genom satsningen ökar möjligheten för alla barn oavsett förutsättningar att få del av kulturella upplevelser och få möjlighet till eget skapande. Statens kulturråd ska samverka med Statens skolverk i arbetet med Skapande skola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att genom satsningen Skapande skola har möjligheten för alla barn oavsett förutsättningar att få del av kulturella upplevelser och få möjlighet till eget skapande ökat.

Sedan satsningen började 2008 har allt fler skolor visat intresse, och Kulturrådet har varje år varit i kontakt med de kommuner som inte ansökt om bidraget. Vid ansökningsomgången 2011 hade 99 procent av alla kommuner någon gång ansökt om bidraget. Av landets fristående skolor har en tredjedel sökt bidraget. Statens kulturråd tar, enligt uppgift, vid bidragsgivningen hänsyn till t.ex. om en ansökan kommer från en glesbygdskommun med långa avstånd till kulturevenemang eller om bidrag söks för elever med särskilda behov eller för ensamkommande flyktingbarn.

Den uppföljning som Kulturrådet har gjort av Skapande skola 2010 (Utfallet av Skapande skola − en första uppföljning) visar att cirka hälften av alla elever i årskurserna 7–9 nåddes av stödet.

Kulturrådet redovisade i slutet av februari 2012 en ny uppföljning av Skapade skola-satsningen (Skapande skola – en nulägesanalys, Kulturrådets skriftserie 2012:2). I uppföljningen beskrivs former för barns och ungas möte med konst och kultur liksom former för det egna skapandet. Uppföljningen visar också hur barns och ungas delaktighet och inflytande har utvecklats. Uppföljningen har skett genom två enkätundersökningar, dels till kommunerna, där man bl.a. tittar på elevernas delaktighet, dels till de kulturinstitutioner som har deltagit i satsningen. I rapporten konstaterar Kulturrådet bl.a. följande om skolornas erfarenheter:

Det mest påtagliga är glädjen – engagemanget i eleverna och viljan att ge dem en stark kulturupplevelse och nya redskap för att förstå världen. Många kulturaktörer talar också med respekt om lärarna och om det goda samarbetet med skolan. Både skola och kulturaktörer lyfter exempel på att elever har fått nya kunskaper och stärkt självkänsla av kulturprojekten.

Vidare har den nya Myndigheten för kulturanalys, vid besök i utskottet hösten 2011, uppgivit att myndigheten ska utvärdera Skapande skola-satsningen. Denna utvärdering beräknas lämnas till regeringen under första kvartalet 2013.

Utskottet konstaterar därmed att utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola har gjorts och görs. Kulturrådets rapport visar därtill att Skapande skola-satsningen är en positiv och angelägen satsning. Genom satsningen har man nått många barn som annars inte skulle ha deltagit i liknande aktiviteter. För många av dessa barn har detta bidragit till nya kunskaper och stärkt självkänsla.

Med det ovan anförda avstyrks motionerna Kr278 (MP) yrkande 18 och Kr297 (S) yrkande 9.

Barnkulturplaner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att kommunerna bör åläggas att upprätta årliga barnkulturplaner. Skapande skola-satsningen är ett mer effektivt sätt att föra in kulturen i skolan än kravet på nya planer.

Jämför reservation 4 (V).

Motionen

Bengt Berg m.fl. (V) anför i motion Kr307 att kommunerna ska vara skyldiga att redovisa årliga barnkulturplaner (yrkande 3). Motionärerna vill att barn och unga ska ges förutsättningar att konsumera och skapa kultur på sina egna villkor. För att stärka barns och ungas rätt att utöva och tillägna sig kultur bör därför kommunerna åläggas att redovisa en årlig barnkulturplan där det också framgår hur barn och unga kommit till tals när det gäller dessa frågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärens uppfattning om vikten av barns och ungas deltagande i kulturlivet. I regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur understryks vikten av att ge ungdomar tillgång till meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter. Vidare konstateras bl.a. att barns och ungdomars kreativitet och eget skapande kommer till uttryck på många olika sätt och att det är barnets behov som ska stå i centrum för de insatser som görs för att främja barn- och ungdomskulturen.

Utskottet konstaterar att flertalet kommuner i dag upprättar någon form av kulturplaner för prioriteringar inom kommunen, där barn och unga är en fokusgrupp.

Genom regeringens proposition 2009/10:3 infördes en ny modell för fördelning av medel till regional kulturverksamhet (bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). I modellen, som bygger på ökat regionalt ansvar och överenskommelser mellan staten och regionerna, ska kultur riktad till barn och unga lyftas fram. Ett syfte kan vara att stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet och att utveckla sina skapande förmågor. Från och med 2011 ska således landstingen och regionerna, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, inom ramen för samverkansmodellen, ta fram en regional kulturplan som utgör underlag för statens bidragsgivning.

Utskottet anser inte att kommunerna ska åläggas att upprätta nya planer. I likhet med föregående år anser utskottet att satsningen på en utbyggnad av Skapande skola är ett mer effektivt sätt att föra in kulturen i skolan än kravet på nya planer (bet. 2010/11:KrU6). Motionen Kr307 (V) yrkande 3 avstyrks därmed.

Uppföljning av den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur ur ett jämställdhetsperspektiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om uppföljning av den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur ur ett jämställdhetsperspektiv.

Jämför reservation 5 (S, MP, V).

Motionen

Tina Ehn m.fl. (MP) anför i motion Kr278 att den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur måste följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv (yrkande 17). Motionärerna framför att kulturutövning och skapande måste uppmuntras lika mycket oavsett vem som utövar vad. Den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur måste därför ses över och riktas så att den bättre når målen för kulturpolitiken. En tydligare uppföljning måste till. Det är avgörande för en jämlik och jämställd kulturpolitik.

Utskottets ställningstagande

Statens kulturråd har i uppdrag att vidareutveckla uppföljningen och redovisningen av hur integreringen av jämställdhet, tillgänglighet och barns och ungas rätt till kultur samt internationalisering och interkulturellt arbete fått genomslag i verksamheten. I underlagen ska barn och unga redovisas i intervallen 1–12 år, 13–18 år respektive 19–25 år. Resultatet ska redovisas i myndighetens årsredovisning.

Statens kulturråd har också, som tidigare nämnts, i uppdrag att årligen, 2012–2014, genomföra en nationell konferens om barns och ungas rätt till kultur i syfte att öka kunskapen om barn- och ungdomskultur.

Ungdomsstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2009 i uppdrag att analysera ungas kulturutövande och ungas upplevelser av sitt utövande. Syftet med studien var att öka kunskapen om ungas kulturutövande och att undersöka om det finns skillnader mellan unga kvinnors och unga mäns utövande av kultur. Uppdraget redovisades i en rapport våren 2011. I rapporten När var hur om ungas kultur – En analys av ungas kulturutövande på fritiden konstateras att det finns skillnader beroende på en rad bakgrundsfaktorer, som kön, boende, sexuell läggning och sociala förhållanden. Flickor ägnade sig åt kulturaktiviteter i större utsträckning är pojkar. Vad gäller de klassiska konstformerna, t.ex. musik, ägnade sig 76 procent av flickorna åt detta, mot endast 61 procent av pojkarna. Flickor ägnade sig även åt andra kulturaktiviteter i större utsträckning än pojkar. Ungdomsstyrelsen belyste även finansieringen av ungas kulturutövande och gav förslag på hur ungas kulturutövande kan analyseras framåt. Rapporten redovisades på kulturutskottets offentliga utfrågning om barns och ungas rätt till kultur i juni 2011 (2010/11:RFR6).

Den nya Myndigheten för kulturanalys har bl.a. till uppdrag att bedöma utvecklingen när det gäller mångfald, tillgänglighet och jämställdhet inom kulturområdet.

Det kan vidare nämnas att regeringen som ett underlag för den ungdomspolitiska proposition som aviserades i budgetpropositionen för 2012 uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att särskilt analysera hur uppföljningssystemet för ungdomspolitiken kan utvecklas när det gäller innehåll och periodicitet i rapporteringen. I arbetet ska Ungdomsstyrelsen bl.a. beakta Statskontorets rapport Ett effektivare uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken (Statskontoret 2010:25). Ungdomsstyrelsen ska vidare föreslå förbättringsområden och om behov finns även lämna förslag på nya indikatorer. Uppdraget ska redovisas senast den 28 september 2012.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att många insatser görs för att öka kunskapen om barn- och ungdomskulturutövande. Motion Kr278 (MP) yrkande 17 avstyrks.

Läsfrämjande insatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om läsfrämjande insatser riktade mot barn och unga. Motionsyrkandena avslås med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna

Hans Olsson (S) anför i motion Kr252 att det behövs fortsatta insatser för att främja läsandet som särskilt inriktar sig mot barn och unga med invandrarbakgrund (yrkande 4). I motionen anförs att barnens föräldrar i många fall kommer från länder där tillgången på ett varierande bokutbud varit knappare, bokläsandet mindre utbrett och offentlig biblioteksverksamhet saknats. Motionären understryker att biblioteken spelar en huvudroll för läsandet i samhället. I samspelet mellan förskola, skola och biblioteken grundläggs goda läsvanor. Den som när han eller hon var barn och ung vant sig vid att besöka biblioteket gör det också som vuxen.

Matilda Ernkrans och Håkan Bergman (båda S) anför i motion Kr298 att det behövs särskilda insatser för att stärka barns och ungdomars intresse och lust att uppleva språket. Ett välfungerade språk är grunden till att fullt ut tillvarata och utveckla sina demokratiska rättigheter. Särskilt engagemang behöver ges till barn som har svenska som andraspråk. I motionen framförs vidare att det är angeläget med satsningar på läsfrämjande i den form som vi känner som Läs-för-mig-pappa-projektet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka litteraturens och läsandets betydelse och pekar på att regeringen i mars 2011 tillsatte en kommitté, Litteraturutredningen (dir. 2011:24). Kommittén ska analysera litteraturens ställning i dag och identifiera utvecklingstendenser som förväntas kunna påverka litteraturområdet framöver. Vidare ska kommittén bl.a. analysera litteraturens ställning i skolan och läsfrämjande insatser. Kommittén ska lämna förslag på hur litteraturens ställning kan stärkas och bl.a. bedöma och föreslå vilka statliga insatser som bör göras för att möta de utmaningar som teknikutvecklingen för med sig. En målsättning med förslagen ska vara att de leder till ett ökat läsande och ett rikt utbud av kvalitetslitteratur. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2012.

Utskottet konstaterar att flera satsningar pågår för att främja läsandet hos barn och unga. Statens kulturråd kommer 2012 att lämna bidrag till läsfrämjande insatser på totalt ca 12 miljoner kronor. Bidraget kan sökas av kommuner och organisationer. Syftet är att utveckla nya metoder för att stimulera läsning hos barn och unga. Bidrag lämnas i enlighet med förordningen (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser.

Statens kulturråd kommer i oktober 2012 att arrangera en konferens om litteratur och läsfrämjande insatser i skolan tillsammans med Skolverket. Enligt uppgift till utskottet kommer konferensen bl.a. att belysa jämställdhetsaspekter, t.ex. pojkars läsutveckling i förhållande till flickors.

Regeringen har vidare genomfört en läsa-skriva-räkna-satsning i skolorna om 1,3 miljarder kronor mellan 2008 och 2011. Satsningen pågår t.o.m. 2012, och för 2012 avsätts 250 miljoner kronor. Statsbidraget kan bl.a. användas till personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, införskaffande av läromedel och stöd till arbetet med individuella utvecklingsplaner.

I sammanhanget kan också nämnas att riksdagen våren 2010 beslutade om en ny skollag (SFS 2010:800) som anger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Det gäller i skolor med såväl kommunal som enskild huvudman. Lagen började tillämpas den 1 juli 2011 och får i vissa fall ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Regeringen har därför ökat ersättningen till kommunerna med 25 miljoner kronor 2012.

Utskottet påminner här också om att staten bidrar till inköp av barn- och ungdomslitteratur på folkbiblioteken. Under 2010 uppgick detta bidrag till drygt 24 miljoner kronor.

Vidare kan nämnas Läs-för-mig-pappa-projektet som är ett projekt av En bok för alla vars syfte är att få män inom LO:s fackförbund att läsa mer böcker. Att pappor läser för sina barn visar att berättelser, böcker och läsning också hör till männens värld. Det har betydelse för framtidens män, dvs. dagens pojkar. Förmågan att bruka orden och språket betyder alltmer i dagens och framtidens samhälle.

Utskottet konstaterar samtidigt att undersökningar visar att det finns tendenser till en negativ utveckling under de senaste åren vad gäller läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Enligt den senaste mätningen 2009 i OECD:s internationella kunskapsmätningar, PISA, som genomförs vart tredje år, uppgick andelen svenska 15-åringar med svag läsförmåga till drygt 17 procent, vilket var en försämring jämfört med tidigare mätningar. För de 18 EU-länder där det finns motsvarande statistik uppgick den genomsnittliga andelen till 20 procent. Såväl i Sverige som i de flesta andra EU-länder är andelen svaga läsare betydligt större bland pojkar än bland flickor.

Utskottet menar att en av skolans viktigaste uppgifter är att arbeta för att barn och unga utvecklar sitt språk, bl.a. genom att upptäcka böcker och bli goda läsare. Även det allmänna biblioteksväsendet spelar en avgörande roll för att främja läsning och intresset för litteratur. Det är också angeläget att särskilda läsfrämjande insatser görs. Det viktigt att alla tidigt får möjlighet att möta litteraturen, grundlägga goda läsvanor och lära känna centrala delar av det litterära kulturarvet. Utskottet anser dock att Litteraturutredningens uppdrag inte bör föregripas och föreslår därför att motionerna Kr252 (S) yrkande 4 och Kr298 (S) avslås.

Astrid Lindgrens Näs

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om Astrid Lindgrens Näs.

Motionen

I motion Kr213 av Anders Andersson och Yvonne Andersson (båda KD) yrkas att regeringen bör undersöka möjligheterna till en långsiktig finansiering av forsknings- och informationsverksamheten i Vimmerby. I motionen konstateras att prästgården Näs i Vimmerby har etablerats som ett kunskapscentrum för Astrid Lindgrens omfattande gärning, bl.a. med stöd från EU, Regionförbundet i Kalmar län och Vimmerby kommun. I dag har kommunen ensam ansvaret för finansieringen.

Bakgrund

Kulturkvarteret Astrid Lindgren Näs AB är ett av Vimmerby kommun helägt aktiebolag. Bolagets uppgift är att driva och utveckla ett kultur- och kunskapscentrum i Vimmerby, med Astrid Lindgrens gärning som grund och med en publik verksamhet riktad till såväl kommunens invånare som besökare och turister från hela världen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat likartade motioner flera gånger tidigare, senast i betänkande 2010/11:KrU6. Utskottet erinrade då om det principuttalande som utskottet tidigare gjort om att man från statlig sida bör vara restriktiv med att binda upp sig för finansiering av nya museer (bet. 2007/08:KrU6). Som tidigare anförts infördes fr.o.m. 2011 en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet, den s.k. samverkansmodellen. Målet med den nya modellen är att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Landstingen och regionerna ska, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, ta fram en regional kulturplan som utgör underlag för statens bidragsgivning.

Enligt uppgift från Regionförbundet i Kalmar län påbörjades hösten 2010 arbetet med att ta fram en regional kulturplan. Planen beskriver de regionala kulturpolitiska prioriteringar som regionen kommit fram till i samverkan med kommunerna och beskriver hur de statliga kulturmedlen ska användas fr.o.m. 2012. Astrid Lindgrens Näs är enligt uppgift inte föremål för regionala verksamhetsmedel. Regionen för dock diskussioner med Näs om regionala utvecklingsmedel.

Motion Kr213 (KD) avstyrks med hänvisning till det ovan anförda.

Ungas internetanvändning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om ungas internetanvändning. Motionerna avslås med hänvisning till de insatser som görs för att stödja ungdomar på nätet.

Jämför reservation 6 (SD) och särskilt yttrande 2 (S).

Motionerna

Morgan Johansson m.fl. anför i motion Ju359 (yrkande 20) att internet kan användas på ett positivt sätt för att hjälpa ungdomar som utsatts för kränkningar av olika slag. I motionen framhålls bl.a. Fryshuset i Stockholm som har startat en verksamhet de kallar för Nätvandrarna. Den innebär att vuxna är tillgängliga på nätet för barn och ungdomar som behöver stöd och hjälp. En annan viktig verksamhet, anför motionärerna, är tjejjourer på nätet.

I motion Kr201 föreslår Anita Brodén (FP) ett tillkännagivande om nödvändigheten av ett påverkansarbete för att få till stånd etiska riktlinjer på nätsidor (yrkande 1). Eftersom många unga med självmordstankar inte söker hjälp på traditionell väg utan använder sig av internet som en viktig social samvaro är det oroande att en svensk självmordsguide kommer upp som första träff för den som söker på nätet och att många andra webbsidor förespråkar självmord som en lösning på livsproblem.

I motion Kr265 av Magdalena Andersson och Lotta Olsson (båda M) anförs behovet av att införa en onlineknapp eller larmknapp på nätet för att motverka gromning (yrkande 1). System med en larmknapp online finns i dag i Storbritannien. Motionärerna anser att internetaktörerna i Sverige bör ha goda incitament att införa samma slag av skyddande åtgärder som i Storbritannien. Sverige bör också verka för att barn i hela Europa får tillgång till dem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motioner om etiska riktlinjer och insatser för att förhindra självmord på internet, bl.a. i betänkande 2010/11:KrU6. Utskottet underströk där att ungdomars trygghet på nätet är en angelägen fråga och redovisade de insatser som gör av bl.a. Statens medieråd för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.

Statens medieråd är ett kunskapscentrum om barns och ungas medievardag. Myndigheten, som inrättades den 1 januari 2011, tog över den statliga kommittén Medierådets verksamhet och Statens biografbyrås prövning av åldersgränser för film som ska visas offentligt. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde särskilt beakta och utveckla sin myndighetsroll, tillvarata forskning och annan kunskap samt tillvarata barns och ungas egna erfarenheter. Myndigheten ska även verka för mediebranschernas självreglering samt följa och delta i internationellt arbete.

Statens medieråd har bl.a. lanserat sajten Mediebarn.se med information om barns och ungas internetanvändning. Statens medieråd representerar Sverige i EU-nätverket Insafe. Statens medieråd driver även Safer Internet Centre och kampanjen Det unga internet med finansiellt stöd från EU:s Safer Internet Programme. Kampanjen arbetar för en säkrare användning av internet bland barn och unga och drivs i samarbete med Bris – Barnens rätt i samhället.

Vidare har Statens medieråd nyligen tagit fram ett antal grundläggande krav som bör ställas på sociala sajter som vänder sig till barn och unga. Myndigheten har även tagit fram en lista på instanser – bl.a. Surfa Lugnt – dit man kan vända sig med frågor om barns och ungas medieanvändning och sociala liv på nätet. Nätverksorganisationen Surfa Lugnt är ett samarbete mellan flera svenska myndigheter, företag och ideella organisationer för att öka barns och ungas säkerhet på nätet.

I september 2011 gav regeringen Statens medieråd i uppdrag att genomföra en studie om hur antidemokratiska budskap förmedlas genom internet och hur unga kan stärkas och skyddas mot sådana budskap. Studien ska beskriva dels förekomsten av antidemokratiska budskap på internet och sociala medier som riktas till unga, framför allt sådana budskap som uppmanar till våld för en politisk sak, dels hur internet används av organisationer, rörelser och nätverk i syfte att påverka och sprida ett antidemokratiskt budskap. Studien ska redovisas den 1 juni 2013.

Fryshusets nätvandrare, som nämns i motion Ju359 yrkande 20, startades 2007 och bedriver socialt arbete på internet. Nätvandrarna finns tillgängliga för samtal på sin egen webbplats, andra sociala sajter där ungdomar umgås och i onlinespelet World of Warcraft. Motala kommun är en av de kommuner som har arbetat länge med ungdomar på nätet och var en av de första kommunerna som gick med i Nätvandrarnas nu rikstäckande nätverk.

Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) har såväl ett nationellt som ett regionalt ansvar att förebygga självmord och självmordsförsök.

En kartläggning som har gjorts av Michael Westerlund, doktorand vid Stockholms universitet, och professor Danuta Wasserman vid Karolinska Institutet visar att det är ett fåtal sidor som uppmuntrar till självmord men att de hamnar ganska högt upp på sökmotorernas träfflistor när man söker på självmord. Ett sätt att motverka detta är att se till att suicidpreventiva sidor hamnar högre upp i sökmotorernas träfflistor. NASP deltar i ett EU-projekt som syftar till att utveckla en interaktiv webbplats för självmordsprevention och psykisk ohälsa för åldersgruppen 14–24 år.

Regeringen har givit Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fortsätta att genomföra utbildningsinsatser i syfte att förebygga att ungdomar blir utsatta för sexuell exploatering via internet och andra interaktiva medier. Utbildningen ska riktas till anställda i kommuner som har en samordnande och utvecklande roll för skola, fritidsverksamhet och socialtjänst samt andra relevanta verksamheter. Uppdraget beslutades 2008 och genomförs t.o.m. 2013. För uppdragets genomförande disponerar Ungdomsstyrelsen 5 miljoner kronor.

Genom propositionen Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften (prop. 2008/09:149, bet. 2008/09:JuU27, rskr. 2008/09:235) gjordes ändringar i brottsbalken som syftade till att förstärka det straffrättsliga skyddet för barn under 15 år mot att utsättas för sexuella övergrepp. Bestämmelserna avser vuxnas kontakt med barn, exempelvis genom internet, som syftar till att möjliggöra sexuella övergrepp vid ett fysiskt sammanträffande med barnet, s.k. gromning.

I propositionen redovisades det förebyggande arbete som då pågick och planerades för att bl.a. motverka och förebygga vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Regeringen anförde i det sammanhanget betydelsen av ett självreglerande arbete inom internetbranschen.

I detta sammanhang kan också nämnas Netopia, forum för digitala samhällsfrågor, som är ett webb- och idéforum. Netopia ger bl.a. ut rapporter och anordnar evenemang som stimulerar till diskussion kring frågor om nätets framtid. Netopia har ett flertal sympatisörer, bl.a. Dataspelsbranschen, Film- & TV-Producenterna, Filmfolket, Svenska Förläggareföreningen, Svenska musikförläggareföreningen, Sveriges Videodistributörers Förening, IFPI i Sverige och SOLV (Scandinavian online video).

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att många varierande och angelägna insatser har genomförts och görs för att skapa säkrare miljöer på nätet för barn och unga att vistas i och för att ta vara på och öka barns och ungas mediekompetens. Motionerna Kr201 (FP) yrkande 1, Kr265 (M) yrkande 1 och Ju359 (S) yrkande 20 avstyrks därmed.

Stöd till små föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om stöd till små föreningar.

Jämför reservation 7 (S).

Motionen

Olle Thorell (S) begär i motion Kr226 att regeringen ser över situationen för de föreningar som inte når upp till kraven för att få etableringsbidrag från Ungdomsstyrelsen. En organisation måste ha minst 1 000 medlemmar i åldern 7–25 år och ha lokalavdelningar i minst tre län för att få etableringsbidrag. För att få strukturbidrag eller utvecklingsbidrag ställs högre krav. Motionären framhåller att detta innebär att det bara är stora föreningar som har möjlighet att söka stöd från Ungdomsstyrelsen. Samtidigt finns det mängder av små föreningar som gör storartade insatser för ungdomar.

Bakgrund

Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 17, bet. 2010/11:KrU1, rskr. 2010/11:114) godkände riksdagen regeringens förslag att upphäva riktlinjerna för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationer. Regeringen utfärdade den 20 januari 2011 en ny förordning om stöd till ungdomsorganisationer, förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

Enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer kan en ungdomsorganisation som har minst 1 000 medlemmar och som finns i minst tre län få etableringsbidrag. Förordningen upphör att gälla vid utgången av 2012. Enligt övergångsbestämmelserna gäller dock den upphävda förordningen fortfarande för bidrag som beviljas före den 1 januari 2013.

Enligt den nya förordningen om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer lämnas stöd i form av organisations- och projektbidrag. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2011 och tillämpas första gången i fråga om bidrag för bidragsåret 2013.

Organisationsbidrag enligt den nya förordningen får lämnas till en barn- och ungdomsorganisation som har minst 1 000 medlemmar i åldern 6–25 år och medlemsföreningar i minst fem län. Organisationsbidrag får också lämnas till en barn- och ungdomsorganisation som företräder nationella minoriteter, eller personer med funktionsnedsättning, och som har minst 200 medlemmar i åldern 6–25 år och medlemsföreningar i minst tre län. Projektbidrag får lämnas till en organisation även om den inte är en barn- och ungdomsorganisation, och för projekt på lokal nivå med särskilt ändamål att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Den nya förordningen gör ingen skillnad mellan politiska ungdomsförbund och andra ungdomsorganisationer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärens uppfattning att det finns ett stort antal små föreningar som gör storartade insatser för ungdomar. Utskottet vill dock understryka att det i första hand är ett kommunalt ansvar att stödja dessa lokala föreningar.

Det statliga stödet inriktas på att stödja nationella ungdomsorganisationer. Som ovan redovisats har frågan om stöd till ungdomsorganisationerna nyligen utretts och regeringen har i dagarna utfärdat en ny förordning om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Organisationsbidrag får enligt den nya förordningen lämnas till en barn- och ungdomsorganisation som har minst 1 000 medlemmar i åldern 6–25 år och medlemsföreningar i minst fem län.

Utskottet anser att den nya förordningen är väl beredd. Den har dock ännu inte börjat tillämpas, och det är därför inte möjligt att dra några slutsatser om konsekvenserna av bestämmelserna.

Något initiativ med anledning av motion Kr226 (S) bör inte göras. Motionen avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Maxtaxesystem för avgifter till kultur- och musikskolor, punkt 2 (S, MP, V)

 

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Bengt Berg (V) och Jörgen Hellman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr214 av Thomas Strand (S) och

bifaller delvis motion

2011/12:Kr223 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Det är viktigt att alla barn och ungdomar ges reella möjligheter att bli aktiva kulturutövare. Det kommer att vara berikande för dem själva. Samtidigt ger det goda förutsättningar för dem som väljer en yrkesprofession inom kultursektorn.

En mycket viktig aktör i detta sammanhang är landets alla kultur- och musikskolor. Många barn och ungdomar har i deras verksamhet blivit aktiva kulturutövare. Tyvärr försvåras möjligheterna för en hel del barn och ungdomar att ta del av kultur- och musikskolornas verksamhetsutbud på grund av att avgifterna kan bli mycket höga. Detta kan särskilt vara fallet om en familj har flera barn som vill ta del av kultur- och musikskolors verksamhet. Detta riskerar att ledda till en segregering, där endast barn och ungdomar från hem med en god ekonomi ges reella förutsättningar att ta del av bra och stimulerande kulturverksamhet. Vi anser att regeringen bör pröva möjligheten att införa ett maxtaxesystem för avgifter till landets kultur- och musikskolor.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr214 (S). Därmed blir även motion Kr223 (S) yrkande 4 tillgodosedd.

2.

Översyn av kultur- och musikskolan, punkt 3 (S, V)

 

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Bengt Berg (V) och Jörgen Hellman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att bevaka utvecklingen av kultur- och musikskolan så att verksamheten långsiktigt stärks och utvecklas. Det finns flera frågor som rör kultur- och musikskolan som kan och bör diskuteras, t.ex. chefs- och rektorsutbildning för kultur- och musikskolor, utvecklingsmöjligheter samt behörighets- och kompetensfrågor för lärare. Att se till att så sker bör vara ett uppdrag för Kulturrådet i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting samt kultur- och musikskolornas samarbetsorganisation (SMoK).

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr297 (S) yrkande 8.

3.

Utvärdering av Skapande skola, punkt 4 (MP)

 

av Tina Ehn (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 18 och

avslår motion

2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 9.

Ställningstagande

Regeringens satsning på skapande skola behöver följas upp ur ett jämlikhetsperspektiv. Det finns farhågor om att satsningen endast kommer de elever till del som har en lärare eller rektor som är särskilt engagerad i frågorna och att det sker på bekostnad av möjligheten för alla att ta del av kultur och estetik i skolan. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en utvärdering av satsningen Skapande skola.

Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr278 (MP) yrkande 18 och avslå motion Kr297 (S) yrkande 9.

4.

Barnkulturplaner, punkt 5 (V)

 

av Bengt Berg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr307 av Bengt Berg m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Alla barn har rätt till den näring som kulturen förmedlar och som främjar den första upptäckar- och skaparglädjen och lusten att söka kunskap och lära sig nya saker. Detta stora samhällsansvar har vi också förbundit oss till genom att underteckna barnkonventionen.

Detta innebär att flickor och pojkar under hela sin uppväxt ska ha tillgång till kulturella verksamheter där de själva är skapande, men också att de får uppleva professionellt utövad kultur inom alla olika genrer. I kontrast till detta står kommersialiseringen av barnkulturen, könssegregering och exploatering av barn i medier och i samhället i stort. Vänsterpartiet vill vända denna utveckling genom att ge barn och unga förutsättningar att konsumera och skapa kultur på sina egna villkor.

Om vi ska nå målet att alla barn och unga ska ha rätt till kultur behövs det kompetensutveckling och utbildning av lärare, musei-, konst-, dans- och teaterpedagoger. Dessutom behövs det en grundläggande forskning om barn och unga som kulturmedborgare. För att stärka barns och ungas rätt att utöva och tillägna sig kultur, bör kommunerna åläggas att redovisa en årlig barnkulturplan där det också framgår hur barn och unga kommit till tals när det gäller dessa frågor.

Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr307 (V) yrkande 3.

5.

Uppföljning av den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur ur ett jämställdhetsperspektiv, punkt 6 (S, MP, V)

 

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Bengt Berg (V) och Jörgen Hellman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 17.

Ställningstagande

Tillgången till kultur och möjligheten att utöva och ta aktiv del i kulturverksamhet ser inte likadan ut för alla unga. I stället beror det på en rad olika faktorer. Ungdomsstyrelsen presenterade nyligen en kartläggning av barns och ungas kultur som visar på en stor ojämlikhet. Att den största tillgången finns i storstadsregionerna och att möjligheten till kultur ser olika ut i landet är kanske knappast förvånande. Likadant är det faktum att kulturutövning minskar med åldern inget som skapar rubriker. Vi känner alla till bilden av ett barn med många fritidsaktiviteter, som med åldern väljer att specialisera sig, eller satsa på ett eller några få intressen där passionen och intresset är särskilt starkt. När också skolan tar alltmer tid och kompisarna blir allt viktigare är det förmodligen en helt vanlig utveckling.

Men det finns ett särskilt problem relaterat till ungas kulturutövning och kön. När unga närmar sig yrkeslivet är det fler killar än tjejer som vill satsa professionellt på sitt kulturutövande. De strukturer och den uppmuntran som möter dem på olika arenor gör att ambitionerna hos killar och tjejer tar sig helt olika uttryck. Våra förväntningar och föreställningar om unga människor på grund av deras kön lyser igenom och begränsar alldeles för många i deras personliga och professionella utveckling. Det är ett mönster som går igen i alldeles för många områden.

Kulturutövning och skapande måste uppmuntras lika mycket oavsett vem som utövar vad. Den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur måste därför ses över och riktas så att den bättre når målen för kulturpolitiken. En tydligare uppföljning måste till. Det är avgörande för en jämlik och jämställd kulturpolitik.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr278 (MP) yrkande 17.

6.

Ungas internetanvändning, punkt 9 (SD)

 

av Mattias Karlsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr265 av Magdalena Andersson och Lotta Olsson (båda M) yrkande 1 och

avslår motionerna

2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 20 och

2011/12:Kr201 av Anita Brodén (FP) yrkande 1.

Ställningstagande

Dagens unga växer upp med internet som ett självklart inslag i sin vardag. Alltmer av daglig kommunikation sker online, och man kan numera umgås utan att vara i samma rum. Internet har öppnat dörrar och underlättar vårt vardagliga liv i stor utsträckning. Men då internet är en spegling av samhället innebär det att även de mörkare sidorna av samhället finns på nätet. Varje dag är miljontals ungdomar och barn i Europa ute på internet. Pedofiler är medvetna om detta och kan utnyttja denna situation för att hitta, locka till sig och utnyttja barn.

Det krävs insatser för att skydda barn mot pedofiler på nätet. Lagstiftningen mot gromning är ett sådant välkommet verktyg. Upplysningskampanjer riktade till både unga och föräldrar är ett annat. Initiativ av enskilda, organisationer och företag växer fram.

I Storbritannien finns ett system med en larmknapp online. Med ett klick på denna ikon kan barnen komma i direkt kontakt med specialutbildad polis om de känner sig hotade eller utsatta när de chattar med någon på nätet. Denna säkerhetsåtgärd har existerat i fem år och har uppvisat goda resultat. Sedan starten 2006 har de uppgifter CEOP fått in via larmknappen resulterat i över 1 100 gripanden, och man har kunnat störa och spränga mer än 260 ”nätverk med högriskförövare”. Också Facebook, som i dag är världens största sociala forum, har för sina brittiska användare infört en larmknapp.

Jag menar att Sverige bör låta sig inspireras av den brittiska erfarenheten, och staten bör inleda en dialog med relevanta internetaktörer samt ge ansvariga myndigheter de direktiv och de resurser som krävs för att en liknande verksamhet ska kunna inrättas även i Sverige.

Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr265 (M) yrkande 1 och avslå motionerna Ju359 (S) yrkande 20 och Kr201 (FP) yrkande 1.

7.

Stöd till små föreningar, punkt 10 (S)

 

av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S) och Jörgen Hellman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr226 av Olle Thorell (S).

Ställningstagande

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. En del i arbetet är att fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv. Bidraget är ett sätt att ge konkret stöd till ungas ideella engagemang.

I dag är det de stora föreningarna som gynnas medan de mindre hamnar i skymundan. Det finns mängder av små föreningar, framför allt på mindre orter och i mindre kommuner, som gör storartade insatser för ungdomar. De är i dag inte berättigade att få statligt stöd för att utveckla sin verksamhet.

Mot bakgrund av detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening att situationen för de föreningar som inte når upp till kraven på etableringsbidrag från Ungdomsstyrelsen bör ses över.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr226 (S).

Särskilda yttranden

1.

Utvärdering av Skapande skola, punkt 4 (S)

 

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S) och Jörgen Hellman (S) anför:

Att arbeta med alla sinnen och uttrycksformer stimulerar lärandeprocesser och ger ökade kunskaper. Att skriva, läsa och räkna är grundläggande. Men människans uttrycksformer är fler än så. Den som inte tränas i att använda andra kulturella uttrycksformer och att tolka dem när andra uttrycker sig, förnekas både egen utveckling och möjligheter i sin roll som samhällsmedborgare.

Vi socialdemokrater ser därför positivt på satsningen Skapande skola och vill utveckla densamma. Men vi är också kritiska till att långt ifrån alla ges möjlighet att ta del av satsningen. Skapande skola är i dag utformad utifrån att det måste finna drivande skolledare och lärare för att skolan, klassen och eleven ska ta del av satsningen. Det kan knappast sägas vara godkänt när i vissa fall bara en klass per skola ges tillfälle att delta.

Myndigheten för kulturanalys ska utvärdera Skapande skola-satsningen. Men denna utvärdering beräknas lämnas till regeringen tidigast under första kvartalet 2013. Det är bra, men det är på tok för långsamt och ger i dag en oklar bild av varför en så stor andel av eleverna inte ges möjlighet att delta i satsningen.

För läsåret 2009/10 har bara 81 procent av skolhuvudmännen återrapporterat till Kulturrådet. Varför övriga kommuner inte återrapporterat vet vi inte eftersom återrapporteringen är frivillig. Kulturrådet rapporterade i september 2010 att bara 43 procent av årskurserna 7–9 hade deltagit i Skapande skola under läsåret 2009/10. Varför de övriga 57 procenten inte deltagit vet vi inte med säkerhet.

Vi ser positivt på att regeringen lyssnat på vår kritik om bättre utvärdering, och vi har nu tagit del av Kulturrådets nulägesanalys (Kulturrådets skriftserie 2012:2). Där redovisar skolhuvudmännen att 2 174 skolor genomförde Skapande skola-projekt under läsåret 2010/11. Det motsvarar tyvärr bara knappt två tredjedelar av det totala antalet skolor som huvudmännen har ansvar för. Insatserna nådde 280 000 elever i årskurserna 4–9, men bara 56 procent av skolhuvudmännen inkluderade särskolan i insatserna.

Analysen visar att samverkan mellan skolan och kulturlivet har förbättrats i de flesta fall men att det krävs ett kontinuerligt utbyte av kunskap och erfarenheter mellan skolan och kulturskaparna. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling för både skolpersonal och kulturaktörer, och mötesplatser för detta anordnas i allt högre grad. I denna utveckling är det viktigt att skolhuvudmännen och skolorna inte underskattar vikten av uppföljning för att utveckla arbetet med konst och kultur av hög kvalitet.

Bristen på tid är även en kritik som riktas mot Kulturrådet då många skolhuvudmän anser att de får reda på att de fått bidraget för sent. Beslut om bidrag fattas i början av maj, och med skolornas sommarlov anser många att tiden rinner i väg innan insatserna kan sätta i gång. Det kan också vara svårt att planera ett till ett och ett halvt år i förväg vilka föreställningar man vill se eller vilka konstnärer man vill arbeta med. I en del fall är inte repertoaren hos institutionerna satt, vilket medför extra planeringssvårigheter.

En annan viktig kritik från kulturaktörerna är att Skapande skola inte bidrar till mer konst och kultur i skolan. Detta skulle bero på att skolhuvudmännen väljer att inte köpa in kultur vid sidan om Skapande skola. Kulturrådets undersökning tar tyvärr inte upp denna viktiga fråga, utan den bör i stället följas upp i särskild ordning. Vi socialdemokrater delar den uppfattningen och anser att det ska tas med i Myndigheten för kulturanalys utvärdering.

Det finns en del goda exempel i nulägesanalysen. Bland annat förbättrades samarbetsklimatet påtagligt i en klass genom Skapande skola-projektet, och eleverna förstod samband bättre och kunde börja ta ut svängarna och samtidigt samspela med varandra. Det stärker oss i vår övertygelse om att det är viktigt med estetiska ämnen i morgondagens arbetsliv.

Vi ser Skapande skola mot bakgrund av andra motsägelsefulla beslut som regeringen genomfört inom skolans område. Regeringen tog bort estetiska ämnen som gymnasiegemensamma ämnen i gymnasieskolan. Vi anser att det var ett stort misstag.

Vi lever i en tid när det blir allt viktigare att kunna hantera och tolka stora mängder av information och bilder. Hög estetisk och kommunikativ kompetens kommer att vara en viktig kvalifikation på framtidens arbetsmarknad, oavsett om man ska bli läkare, lärare, byggnadsarbetare, ekonom eller konstnär. Borttagandet av estetiska ämnen som gymnasiegemensamma ämnen kommer att leda till ett torftigare framtida kultur- och samhällsliv, minskad kreativitet och färre entreprenörer. Därför har vi föreslagit att estetiska ämnen återförs som gymnasiegemensamma ämnen i gymnasiet.

Vi socialdemokrater ser positivt på satsningen Skapande skola men anser att regeringens målsättning är för låg och att fortsatta satsningar på området därför är viktiga. Regeringen hävdar att Skapande skola är till för alla barn. Vi anser att det är hög tid att det faktiskt blir verklighet.

2.

Ungas internetanvändning, punkt 9 (S)

 

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Per Svedberg (S), Christina Zedell (S), Isak From (S) och Jörgen Hellman (S) anför:

Det är viktigt att samhället i alla sammanhang prioriterar barn och ungdomar som behöver stöd och hjälp, så även på nätet och även i tider av ekonomisk kris. Allt annat är oacceptabelt och ett slöseri med mänskliga resurser. Vi har ett gemensamt ansvar för alla barn. Alla barn har rätt till en bra uppväxt och möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar.

De insatser som samhället erbjuder måste hålla hög kvalitet och vara likvärdiga över landet. Kritik från bl.a. barnrättsorganisationer och enskilda pekar på brister som behöver åtgärdas. Det handlar om brister i ansvarstagande och skydd för barn och unga, skillnader mellan kommuner, bristande delaktighet och tillämpning av barnperspektivet samt kompetensbrister i socialtjänsten.

Det kan handla om att utveckla lärare i demokratiskt arbetssätt eller att stödja framväxten av nya föreningar på unga människors egna villkor. Många ungdomsverksamheter använder internet för att stötta, informera och finnas till hands för unga på olika sätt.

Nätvandring är som bekant en metod där vuxna som arbetar professionellt med unga loggar in på forum på internet och pratar med ungdomar. Den innebär att vuxna är tillgängliga på nätet för barn och ungdomar som behöver stöd och hjälp. En annan viktig verksamhet är tjejjourer på nätet. Att göra tjejjourerna mer tillgängliga via nätet är viktigt eftersom många unga tjejer sköter stora delar av sina kontakter med andra på detta sätt. Vi har kunnat se att fler tjejjourer skapat denna typ av möjlighet att ha kontakt. Det är viktigt att de tjejjourer som byggt upp en sådan viktig verksamhet får ekonomiskt stöd för sin verksamhet.

Vi har i vår budgetmotion hösten 2011 föreslagit betydande satsningar på ungdomsorganisationer där vi föreslår en rejäl satsning på resurser till bl.a. Ungdomsstyrelsen med målsättningen att mätningar om tre år ska visa att andelen unga som känner att det går att påverka sin vardag, i skolan, på fritiden och i arbetslivet, minst ska ha fördubblats.

Eftersom unga i dag i många fall tillbringar sin fritid på nätet behövs, menar vi, satsningar på organisationer som kan finnas tillgängliga på nätet. De är viktiga för att öka tryggheten och stävja brott mot unga på nätet. Vi socialdemokrater har föreslagit en satsning som går ut på att befintliga föreningar och nya nätverk och organisationer ska kunna söka medel för att utveckla metoder för demokratiskt inflytande i vardagen. Vi anser att de insatser som nu görs är bra men att mer kan göras. Det är dags att regeringen vaknar upp och bättre stöttar ungdomsverksamheter på nätet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S):

20.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om olika stöd för unga på internet.

2011/12:Kr201 av Anita Brodén (FP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nödvändigheten av att få till stånd etiska riktlinjer på nätsidor.

2011/12:Kr213 av Anders Andersson och Yvonne Andersson (båda KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheterna till en långsiktig finansiering av forsknings- och informationsverksamheten i Vimmerby.

2011/12:Kr214 av Thomas Strand (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen prövar möjligheten att införa ett maxtaxesystem för avgifter till landets kultur- och musikskolor.

2011/12:Kr215 av Kurt Kvarnström och Roza Güclü Hedin (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta att prioritera barns och ungas kulturskapande och kulturupplevelser.

2011/12:Kr216 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den kommunala musik- och kulturskolan bör bli tillgänglig för alla barn.

2011/12:Kr223 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur- och musikskolan.

2011/12:Kr226 av Olle Thorell (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till små föreningar.

2011/12:Kr252 av Hans Olsson (S):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda insatser för att främja läsandet bland barn och unga med invandrarbakgrund.

2011/12:Kr265 av Magdalena Andersson och Lotta Olsson (båda M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa onlineknapp eller larmknapp på nätet för att motverka gromning.

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP):

17.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en tydligare uppföljning av den offentliga finansieringen av barns och ungas kultur ur ett jämställdhetsperspektiv.

18.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvärdering av satsningen Skapande skola.

2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S):

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av kultur- och musikskolan.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvärdering av Skapande skola.

2011/12:Kr298 av Matilda Ernkrans och Håkan Bergman (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur- och idrottsliv samt läsfrämjande.

2011/12:Kr307 av Bengt Berg m.fl. (V):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommunerna ska vara skyldiga att redovisa årliga barnkulturplaner.