Kultur och fritid för barn och unga

Anf. 5 Christer Nylander (L)

Herr talman! I veckan presenterade LO en undersökning av kulturvanor. Man har gjort det förr, och man konstaterade återigen att det är svårt att förändra vanor och hur det ser ut när det gäller hur vi använder kultur. I dag kom Myndigheten för kulturanalys med en liknande rapport om hur man uppfyller de kulturpolitiska målen. Också där konstateras att det är svårt att bryta vanor och att nå nya grupper.

Särskilt viktigt att konstatera när man läser LO:s analys tycker jag är att detta tycks gå i arv. Det är tyvärr inte särskilt överraskande; vi vet att föräldrars vanor ofta går i arv till deras barn.

Också andra saker går i arv från föräldrar till barn. Vi har tydliga sociala klyftor och ett tydligt socialt arv i Sverige. Det kan visa sig i att en tjej som egentligen vill satsa på fotboll inte gör det därför att hon inte förväntas göra det. Det kan visa sig i en kille som inte läser, för det finns inga böcker i hemmet och ingen förväntar sig att han ska läsa böcker. Det kan visa sig i en tjej som växer upp i hederskultur och därför inte förväntas forma sitt eget liv utan följa det som familjen, släkten och hedern kräver av henne. Gång på gång ser vi dessa exempel i Sverige, och vi ser hur svårt det är att bryta detta sociala arv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

I betänkandet behandlar kulturutskottet några motioner om kultur och fritid för barn och ungdomar. Det handlar till stor del om just detta: Hur ser vi till att skolan, kulturen och fritiden blir ett ställe där unga människor möter nya saker? Hur ser vi till att man vidgar sina vyer genom ett rikt fritidsliv, en skicklig skola och ett kulturliv som är spännande och utmanande? Hur ser vi till att man vidgar förmågan att göra någonting annat än det man har lärt sig i hemmet genom att tidigt möta kultur, en spännande fritid och en bra skola? Hur ser vi till att man långsiktigt vidgar sitt liv bortom det som man förväntas göra till följd av det sociala arvet genom att ha ett rikt kultur- och fritidsliv för barn och unga?

Herr talman! För mig som liberal är detta grundläggande och viktiga frågor. Därför är det så otroligt avgörande att vi ser till att vi har ett rikt kulturliv, ett rikt fritidsliv och en riktigt bra skola som når alla och som är blind för bakgrund. Så ser vi till att vi kan bryta sociala arv och utveckla den enskilda individen utifrån hennes möjligheter och vilja.

Herr talman! Begränsningarna handlar inte bara om sociala vanor eller om de relationer som vi har i samhället. De handlar ibland också om någonting helt annat. Därför är den del av betänkandet som handlar om barnkonventionens genomförande viktig. Vi ska se till att barns rättigheter verkligen genomförs och blir tydligare i samhället. Vi ska bekämpa barnäktenskap, som inte ska accepteras på något sätt i Sverige, och se till att bekämpandet också genomförs i praktiken. Vi ska se till att internet blir ett ställe där man utvecklas och växer och hittar nya spännande saker. Nätet ska inte vara någonting som förtrycker dig, trycker ned dig eller gör dig nedtryckt.

Vi vuxna har ett ansvar för att se till att barn möter kultur och fritid. De ska möta ett rikt kulturliv och ett rikt fritidsliv, men det de möter ska också vara bra, sjyst och rimligt. Men barn måste även själva successivt i takt med åldern ges möjligheter och verktyg att stå upp för sina rättigheter.

Därför, herr talman, vill jag avsluta med att yrka bifall till den reservation som Liberalerna har i betänkandet, reservation 1. Den handlar om att målgruppsanpassa den information som finns om barns rättigheter. Det är inte så att barn ska äga det enda ansvaret för att skydda sina rättigheter; det är i huvudsak vuxna människor som ska göra det. Men barn måste också få veta vilka rättigheter de har, och därför måste den information som ges om barns rättigheter målgruppsanpassas så att de successivt kan ta ett ökat ansvar för sitt eget liv. Vi har var och en, i takt med att vi växer och blir äldre, ett ökat ansvar för att ta möjligheterna. Men de vuxna, och även barn och ungdomar, runt omkring måste också se till att det finns möjligheter att göra detta.

Herr talman! Därför yrkar jag som sagt bifall till reservation 1.

Anf. 6 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Vi moderater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2 och 5.

Vi lever i en tid där vi ser allt större motsättningar, både här hemma och i andra länder. I det läget behöver vi kulturens berättelser mer än någonsin. Konsten och kulturen hjälper oss att förstå oss själva och den vi möter. De hjälper oss att förhålla oss till vår samtid och hantera vår framtid. På så sätt har kulturen aldrig spelat så stor roll som nu, och det är barn och unga som måste stå i centrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag kom att tänka på ett citat av Astrid Lindgren. Jag är uppvuxen i Vimmerby, och om man är det är Astrid alltid väldigt nära en. När hon höll sitt tacktal när hon mottog den tyska bokhandelns fredspris 1978 sa hon: "Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen."

Barns och ungdomars uppväxtvillkor och möte med ett inkluderande samhälle blir bara möjligt genom ett tvärsektoriellt förhållningssätt. Kultur, bildning och idrott är kittet som binder samman oss människor i Sverige och som överbryggar gränser. Detta kommer jag alltid att stå på barrikaderna för. Vi måste tänka tvärsektoriellt; kulturpolitiken är inget eget stuprör.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har skrivit en väldigt bra rapport som heter Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige. Jag tror att vi nyss har fått den på vårt bord i kulturutskottet. Den handlar alltså om ungas sociala inkludering i Sverige. Social inkludering har många dimensioner, inte minst begreppet delaktighet. Något i rapporten som verkligen har fått mig att reagera är ett avsnitt från fokusgruppen om landsbygd och utsatta områden. En ung människa säger där: Många i denna landsdel - det handlar om Norrland - delar en upplevelse av nationellt utanförskap. Den handlar om uppfattningar om och känslor av att den statliga makten motarbetar glesbygden. Konkret tar detta sig ofta uttryck i politiska beslut och åtgärder.

Jag tycker att det här är tänkvärt, kanske framför allt för de partier som har ett regeringsansvar i dag.

Grundläggande fri- och rättigheter är aldrig kravlösa. Lagstiftning och regler i samhället måste förstås följas av alla, och därför är förebyggande arbete en väsentlig del för att inkludera alla människor i samhället. Vi måste varje dag värna och slå vakt om demokratin, som vi har kämpat för så länge och som nu firar 100 år. Men kampen har pågått betydligt längre än så.

Herr talman! Vi ser att det behövs utökad information och opinionsbildning riktad mot unga som riskerar att bli gifta mot sin vilja. Det behövs lättillgängligt informationsmaterial till nyanlända om mänskliga fri- och rättigheter, om demokratiska principer och om betydelsen av jämställdhet, som är fundamentala värderingar i Sverige. Jag beklagar att inte hela utskottet känner sig berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.

Alla barn och ungdomar har rätt till kultur. Ett antal av artiklarna i FN:s barnkonvention handlar om att tillgängliggöra kultur. Det anges till exempel att barn och unga har rätt till ett kulturutbud som är skapat särskilt för dem. Skapande skola och kulturskolan är exempel på detta. Men det handlar också om att museer, oavsett huvudman, motiveras att fördjupa samarbetet med skolornas undervisning.

Jag vågar påstå att Skapande skola var en av alliansregeringens största och viktigaste kulturpolitiska reformer. I motsats till den nuvarande regeringens satsningar på fri entré för vuxna på statliga museer når Skapande skola barn och unga i den skolmiljö där alla barn befinner sig dagligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Utmaningen är att vårda och utveckla reformen. Moderaterna vill att detta sker genom att reformen byggs ut till att även omfatta gymnasieskolan. Vi vill satsa ytterligare på Skapande skola, som är en statlig reform som vi måste vårda och vidareutveckla. Regeringen bör därför ta fram en strategi för att ännu fler skolor ska ta del av satsningen. Det skulle kunna göras till exempel genom en utredning som också ser över befintliga hinder. Skapande skola har funnits i ett antal år, och jag tror att det är viktigt att man gör en utvärdering av den och undersöker hur man ska kunna få fler barn och fler skolor att ta del av denna viktiga reform.

Man ser också att det är många kommuner som använder sig av Skapande skola men att det också finns de som inte har gjort det någon gång. Därför bör vi se över vilka hinder som finns och som gör att inte alla barn nås av denna reform.

De kommunala kulturskolorna erbjuder barn och ungdomar en verksamhet som är bred, tillgänglig och av hög kvalitet, och därför är den väldigt viktig för tusentals barn och ungdomar. Skolornas verksamheter ser olika ut för att det är en frivillig verksamhet för kommunerna.

Vi moderater värnar det kommunala självstyret, och därför tog vi bort det styrande ettåriga statsbidraget. I stället tillför vi, som ni vet, i Moderaternas och Kristdemokraternas budget 5 miljarder extra i generellt statsbidrag till kommunerna så att de kan hantera de här pengarna utifrån de förutsättningar och behov som finns i varje kommun.

Herr talman! Barn- och ungdomsorganisationer har en viktig roll i den demokratiska processen under uppväxten och för unga vuxna. Men flera av motionerna i detta betänkande lyfter fram den oro som under många år har funnits om fusk och oegentligheter i samband med redovisning för att erhålla statsbidrag. Det är av största vikt att bidragen används ändamålsenligt. Statskontoret visade i myndighetsanalysen 2017 att vissa utmaningar finns kvar även om myndigheten ytterligare har skruvat åt villkoren för att få ta del av statsbidragen.

Herr talman! Jag ser fram emot slutredovisningen av utredningen. Det är av största vikt och bråttom att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar.

(Applåder)

Anf. 7 Cassandra Sundin (SD)

Herr talman! Kulturens roll i barns och ungas utveckling och välbefinnande är ovärderlig. Det finns många områden där kultur har stor positiv inverkan på förutsättningar, tillvägagångssätt och resultat. Exempelvis kan kultur och idrott öka koncentrationsförmågan, ge bättre studieresultat och stimulera kreativiteten hos den egna individen. När det gäller den psykiska ohälsan hos unga kan kulturella aktiviteter vara avgörande för rehabilitering och återhämtning och för att finna glädje, inspiration och något att brinna för.

För mig personligen har främst musiken och friluftslivet varit avgörande faktorer för att jag över huvud taget kan stå här i dag. I och med dem i kombination med fantastisk personal inom ungdomspsykiatrin fick jag både förutsättningar och andrum för att kunna må bättre. Det kommer jag att vara evigt tacksam för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Det finns exempel på många projekt med syfte att förbättra hälsan hos barn och unga med hjälp av natur och kultur. Ett exempel är verksamheten Äventyrliga dagen, som finns för att bland annat hjälpa dem som drabbats av svårigheter i livet och erbjuder unga ett dygn i naturen. Det läggs upp individuellt efter förutsättningar och önskemål, och tanken är att väcka intresse och bidra till att fler unga får upp ögonen för friluftslivets möjligheter. Den här upplevelsen finansieras av bland annat Friluftsfrämjandet, och en viktig del i arbetet med den psykiska ohälsan hos barn och unga samt det ökade stillasittandet kan vara att uppmuntra och möjliggöra dessa typer av initiativ och verksamheter.

Ett annat exempel är Svenska Turistföreningens satsning Höstlövet som riktar sig främst till barnfamiljer som inte på egen hand har möjlighet att skapa naturnära upplevelser och som här får möjlighet till ett härligt höstlov med upplevelser i naturen.

Kultur på recept eller kulturunderstödd rehabilitering är ytterligare ett exempel där upplevelser av eller deltagande i kulturella aktiviteter stimulerar sinnen och skapar känslor av sammanhang och meningsfullhet. Detta bidrar i sin tur till förbättrad hälsa, såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Möjligheten till kultur för barn och unga ska vara en självklarhet i vardagen, oavsett var man bor.

Herr talman! Vidare vill jag nämna några ord om vår reservation i det här betänkandet. En undersökning som Ungdomsstyrelsen gjorde 2009 visade att det då kunde vara över 70 000 unga i Sverige som var utsatta för begränsningar vad gäller val av partner, oftast på grund av den närmaste familjens krav eller förväntningar. Undersökningen visade att det var värst för unga flickor men att även pojkar kunde uppleva tvång och att de saknade möjlighet att välja partner. Några nyare siffror eller undersökningar än dem från 2009 är det svårt att hitta.

Det finns inga återkommande undersökningar som kan visa på hur läget förändras eller utvecklar sig. Vi menar dock att det är viktigt att få grepp om situationen för att kunna vidta åtgärder för att hindra att unga tvingas vara tillsammans med någon som de inte själva valt eller på andra sätt begränsas i sina val. Därför är just återkommande undersökningar på området av största vikt. Att själv få välja vem man vill leva med är en mänsklig rättighet.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 3.

(Applåder)

I detta anförande instämde Angelica Lundberg (SD).

Anf. 8 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! När vi i dag står här för att debattera vikten av kultur och fritid för barn och unga handlar det inte bara om politik för mig, utan det är direkt personligt. En stor del av min barndom kretsade kring musik, dans och läsning. För mig var musiken och läsningen mer än bara nöjen. Jag lät musiken som jag lyssnade till och böckerna som jag läste bli en del av mig och jag en del av dem. Än i dag när jag ser vissa boktitlar kan jag nästan känna dofterna från böckerna i Gävle stadsbibliotek, där jag spenderade många timmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag hade turen att växa upp i Gävle. Här var skolan och stadens breda kulturliv nära sammansvetsade. Till exempel höll min fritidsgård till i gamla industrilokaler nära Gävle brandstation och hade ett nära samarbete med Kulturhuset Lättings, som höll till i samma lokaler. Här fanns kulturutövare som även var involverade i vår fritidsverksamhet. De lärde oss att fota och framkalla foton. Vi fick slipa stenar och göra smycken av dem. Vi fick spela teater och måla. Vi fick testa på kulturaktiviteter som för många av oss annars hade varit otänkbara.

Herr talman! Barns och ungas tillgång till kultur och fritid är inget som kommer av sig självt. Barn och unga är beroende av sin familjesituation. Ekonomiska förutsättningar, föräldrars arbetssituation och föräldrars kunskap och egna erfarenheter av kultur har stor betydelse. Det krävs en medveten politik och en medveten vilja hos politiker för att kulturen ska bli en naturlig del av allt fler barns och ungas uppväxt.

Varför är det då så viktigt? Jo, för tillgång till kultur och fritid är ett mått på hur välmående ett samhälle är. Ett samhälle som ser värdet av kultur och orkar verka för att bygga upp en fungerande infrastruktur för kulturen har investerat långsiktigt både i sin befolkning och i samhällsutvecklingen. Det är just vad kultur och fritid för barn och unga handlar om: en livslång investering.

Kulturen kan liknas vid en vibrerande kraft som skapar mervärde och lämnar avtryck var den än når. När barn och unga nås av kulturens kraft att frigöra kreativitet och fantasi blir det en erfarenhet som de bär med sig resten av livet.

Herr talman! Redan under 30-talet kunde den kanadensiske neuropsykologen Donald Olding Hebb med sin forskning visa att hur vi berikar vår livsmiljö också har stor betydelse för hur vi presterar. Hans studier kom att mynta begreppet "enriched environment".

Vid Centrum för kultur och hälsa, som är en tvärvetenskaplig nod vid Göteborgs universitet, jobbar i dag forskare vidare på Olding Hebbs studier. De tittar på cellulär och molekylär nivå på vad som händer och förändras i hjärnan när människor deltar i fysiska och kulturella aktiviteter. I en av studierna, som handlade om Idrottslyftet, kunde forskarna se att fysisk aktivitet hos mellanstadiebarn ökade deras prestation i de nationella proven i matte, svenska och engelska. En annan studie visade hur elever vid S:t Botvids gymnasium i Botkyrka höjde sina betyg när de fick utöva cirkus. Det finns alltså tydliga vetenskapliga belägg för hur viktigt det är att föra kulturella upplevelser och aktiviteter närmare barn och unga.

Herr talman! Det var därför väldigt olyckligt när Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, fick igenom sin budgetmotion med nedskärningar på drygt 200 miljoner kronor på kulturområdet. Det är i ljuset av dessa nedskärningar som Moderaternas motioner om Skapande skola och alla barns rätt till kultur blir intressanta.

I motionen om Skapande skola skriver Moderaterna att en utvidgning av Skapande skola till gymnasiet skulle innebära att barn och unga nås naturligt, i den miljö där de befinner sig dagligen. Det naturliga inslag av kultur och estetik som Moderaterna efterfrågar i denna motion har tidigare funnits i gymnasiet, men det försvann 2011 när alliansregeringen beslutade att de estetiska ämnena inte längre skulle vara obligatoriska. Det beslutet ensamt har haft stora konsekvenser för kulturens och estetikens närvaro i gymnasieskolan. Det har vidare bidragit till en snedrekrytering till kulturutbildningar och till att det i dag är svårt att rekrytera lärare till estetiska ämnen runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Friks, organisationen för fria konstnärliga och hantverksinriktade utbildningar, skriver i en debattartikel: "Bildämnet är dessutom extra viktigt eftersom samhället i ökande grad präglas av bild- och symbolbaserad kommunikation och medborgarna behöver verktyg för att förstå och för att inte manipuleras." Jag kan inte annat än instämma. Skapande skola är viktigt, och det var därför den rödgröna regeringen valde att utöka Skapande skola till att även omfatta förskolan. På så sätt skapades förutsättningar för barn i de allra yngsta åldrarna att ta del av professionell konstnärlig och kulturell verksamhet.

Att utöka Skapande skola till att omfatta även gymnasieskolan, som Moderaterna vill göra, blir dock lite som en plåster-på-såret-åtgärd. Moderaterna hade i stället kunnat rösta ja till den rödgröna regeringens förslag att återinföra de obligatoriska estetiska ämnena i gymnasiet när beslutet var uppe i riksdagen i juni 2018, men förslaget röstades ned.

Om vi går vidare och tittar på motionen om alla barns rätt till kultur ser vi att Moderaterna skriver: "Stor del av vårt fokus ligger på alla barn och ungdomars rätt till kultur, och vi prioriterar särskilt barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta miljöer." Här blir det riktigt svårt att förstå den stora nedskärning om 100 miljoner som M- och KD-budgeten gör på kulturskolan. Genom den nedskärningen begränsas möjligheten för barn, oavsett deras livsförutsättningar och oavsett var i landet de bor, att utöva och uppleva kultur.

Vi socialdemokrater tror främst på generella lösningar och satsningar som når alla samhällsgrupper. Satsningen på kulturskolan kom många barn och unga till del och gjorde det enklare för kulturskolorna att satsa på uppsökande verksamheter för att nå barn och unga som annars inte skulle hitta dit. Med M:s och KD:s nedskärningar skapas i stället en ojämlikhet i barns och ungas möjlighet att utöva kultur.

En annan stor nedskärning i M- och KD-budgeten gällde fri entré på statliga museer. Även här blir motionens resonemang om att tillgängliggöra kulturen för barn och unga intressant, då avskaffandet av fri entré snarare motverkar det syftet. Att tillgängliggöra våra kulturinstitutioner för alla, särskilt för barn och unga, handlar inte bara om att erbjuda en kulturell upplevelse utan också om att bilda och utbilda om vår historia och kulturella kontext för att skapa bättre förståelse för vår samtid. Det var mot denna bakgrund som den rödgröna regeringen införde fri entré till statliga museer, och det var mot den bakgrunden vi socialdemokrater gick till val på att utöka fri entré-reformen till att omfatta även de regionala museerna. Också här har M missat att förverkligandet av alla barns rätt till kultur faktiskt kräver stora satsningar - såsom fri entré.

Herr talman! Barns och ungas tillgång till kultur och fritid är inget som kommer av sig självt. Vi socialdemokrater förstår behovet av att med tydliga politiska beslut flytta kulturen närmare barns och ungas vardag. Det är en medveten politisk ambition för att skapa ett mer välmående, jämlikt och tryggt samhälle. Astrid Lindgren sa en gång: "Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi." Vi socialdemokrater vill göra det möjligt för fler barn och unga att fantisera och vara kreativa. Med kulturen, estetiken och litteraturen vill vi ge barn och unga verktygen att utföra stordåd för sig själva och för samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Jag yrkar avslag på samtliga reservationer och ställer mig bakom utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 9 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Jag blev tvungen att begära replik för att försöka rätta till lite av det jag hörde från talarstolen.

Jag skulle vilja tala om det kommunala självstyret. I mina öron blir det nämligen väldigt konstigt, herr talman, att prata om att satsningar på barn och ungdomskultur kommer närmare barn och ungdomar ute i kommunerna om statliga bidrag - som styrs från Stockholm - talar om vad som ska göras. Vi moderater värnar det kommunala självstyret, och jag förstår inte riktigt hur Azadeh Rojhan Gustafsson menar att detta kommer närmare barn och unga om Stockholm talar om hur de styrande bidragen ska användas.

Dessutom handlar det om ettåriga styrande statliga bidrag, där kommunerna måste ansöka utifrån precis de pelare som bidragen anger. Från början var tanken att de statliga bidragen skulle sänka avgiften till kulturskolan, men det visade sig bli kommuner med en socioekonomiskt rik befolkning som kunde göra det - eftersom de hade lagt sig på en ganska hög avgiftsnivå. I min hemkommun Flen, som har många socioekonomiskt utsatta områden och barn från familjer som inte har pengar, hade vi däremot lagt oss på en väldigt låg nivå och kunde därför inte söka de statliga bidragen.

Utöver detta får de kulturarbetare som anställs på de ettåriga bidragen inte sällan 40-procentiga tjänster, som gäller under ett år. Är det socialdemokratisk politik att människor inte ska ha långsiktiga lösningar när det gäller anställningar? Det är väl precis tvärtemot vad ni brukar säga, Azadeh Rojhan Gustafsson?

Är det kommunala självstyret viktigt för Socialdemokraterna?

Anf. 10 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! Tack för frågan, Lotta Finstorp! Självklart är det kommunala självstyret viktigt.

Det var faktiskt i dialog och samtal med kommuner som man tog fram den här satsningen. Det var många kommuner som välkomnade satsningen, och det är många kommuner som i dag beklagar att den försvinner. Kulturskolan runt om i landet har de facto kunnat utveckla sin verksamhet med hjälp av de här pengarna. Den har kunnat satsa på uppsökande verksamhet för att nå barn och unga som tidigare inte har nåtts av verksamheten. I min hemkommun Upplands Väsby gjordes tydliga satsningar för barn med funktionsnedsättning och för att nå barn och unga som nyligen hade kommit till Sverige och inte kände till kulturskolans verksamhet.

De här pengarna har alltså haft stor betydelse, och jag menar att kulturskolan även har stark folklig förankring. Det syntes inte minst i går, när tiotusen människor lämnade över en protestlista till kulturminister Amanda Lind med budskapet att detta är någonting vi måste fortsätta värna. Det har nämligen stor betydelse runt om i landet.

Anf. 11 Lotta Finstorp (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Det som oroar mig är att Socialdemokraterna inte anser att de lokala politikerna kommer att stödja kulturskolan.

Kulturskolan är en väldigt bra verksamhet. Jag var och besökte kulturskolan i Katrineholm i lördags. Det är en öppen verksamhet som är väldigt bra, men det finns en misstro från personalen. De lokala politiker som kommer dit och tycker att det är en bra verksamhet vill naturligtvis fortsätta att satsa på den. Men det finns också en myt i samhället kring de här statsbidragen - de 100 miljonerna - om att kommunerna nu måste lägga ned sina kulturskolor. Det är faktiskt ganska fult att fara med sådana osanningar. Det finns kommunala mål för kulturskolorna, och de målen handlar om att det ska komma flera barn till kulturskolan och att man ska söka upp nya grupper av barn. Annars kommer elevunderlaget snart att dö ut. Detta finns i de kommunala målen.

Det är väl väldigt få kommunala politiker i det här landet som vill ha de styrande bidragen. De vill i stället ha påsen med pengar. Nu får Katrineholms kommun 11 miljoner extra, som man själv kan bestämma över. Kommunen kan säga: Här behöver vi lägga de här pengarna, och där behöver vi lägga ett antal kronor. I Katrineholms fall handlar det om 450 000 för 2018, som man hade använt på ett bra sätt för att hitta nya grupper till sin kulturskoleverksamhet. 450 000 ska ställas i relation till de 11 miljoner de får extra.

Jag tycker alltså att det blir en konstig diskussion. Låt våra kommunala politiker bestämma över kommunala verksamheter så långt som möjligt! Dessutom är kulturskolan en frivillig verksamhet, så det är inte alla kommuner som har en. Det vore bra om alla kommuner hade det, men det är upp till varje kommun. Jag tycker alltså att det blir en konstig diskussion. Främst handlar den om det kommunala självstyret och om man tror på sina lokala politiker.

Anf. 12 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! Ja, Lotta Finstorp, det är intressant att titta på hur olika kommuner agerar i denna fråga. Det är ganska talande att det är där Moderaterna är med och styr som man gör nedskärningar. Man gör nedskärningar i satsningar på kulturen och på folkbildningen - kittet som håller ihop vårt samhälle. Man gör nedskärningar i fråga om barns och ungas tillgång till kulturen.

Återigen nämner jag Upplands Väsby. Det var exakt detta som hände när Moderaterna tog över. Bland det första man gjorde var att dra ned på bidragen till kulturskolan. Men detta räddades av att man effektiviserade städningen. Hur länge ska man leva på hoppet om att det eventuellt ska ramla in några pengar här och där för att man ska kunna ha en fungerande kulturskola för barn och unga?

Nej, tyvärr, detta är en nationell angelägenhet. Pratar vi om alla barns rätt till kultur måste vi bygga upp infrastruktur som upprätthåller och tillgängliggör kulturen för alla barn och unga.

(Applåder)

Anf. 13 Per Lodenius (C)

Herr talman! I Centerpartiets vision har alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, möjligheter att delta i kulturlivet. Det är ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land, och det skapar många nya möjligheter. Kulturen stärker självförtroendet och gör att fler tar till vara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle.

I Centerpartiet ser vi hur kulturen bidrar till ett djupare, mänskligare och öppnare samhälle. När vi möts, delar erfarenheter och reflekterar tillsammans blir vi också bättre rustade att möta utmaningar som finns runt omkring oss. Vi vill inte att Sverige ska riskera att klyvas genom att förutsättningarna för ett bra liv försämras på mindre orter. Detta är inte minst viktigt för våra barn och unga.

Jag har i tidigare debatter här i kammaren, precis som flera av talarna före mig har gjort, berättat om min egen erfarenhet av kulturen. Jag har ofta berättat om förmånen jag hade att verka som danslärare, då jag inte minst fick arbeta med barn och unga under skoltid. Från de år då jag arbetade professionellt som danspedagog har jag många exempel på hur dansen, alltså den kulturyttringen, fick barn och unga att utvecklas både som individer och som grupp.

Jag har här i riksdagen till exempel berättat om den svårt mobbade killen, som blev populär i klassen genom dansen. Jag har berättat om klassen som hade stora problem med motsättningar i gruppen - genom dansen fick de en helt annan stämning i klassen. Och jag har berättat om mellanstadieklassen som fick dansa tillsammans med en träningsskoleklass. Det ledde till nya vänskaper och till att rädslan för det annorlunda, det man inte kände till, försvann.

Jag skulle kunna fortsätta att berätta om alla positiva upplevelser jag fick vara med om som danslärare och om hur dansen gav så mycket för många av de elever och klasser som jag hade förmånen att få jobba med. Det här är erfarenheter som jag vet att jag delar med många andra kulturarbetare som också haft förmånen att jobba med barn och unga. Det är också ett exempel på varför Skapande skola är en otroligt viktig satsning.

Skapande skola ger möjligheter för elever att möta professionella kulturarbetare och själva ta del av kultur och kanske hitta ett eget kulturellt uttryck. Jag vet att det bland de elever jag träffade för många år sedan finns de som fortsatt har eller har haft ett dansant liv, skulle man kunna kalla det, både på professionell nivå och på fritiden.

Herr talman! Det digitala samhället har blivit en del av vår vardag, inte minst en del av våra barns och ungas vardag. Det digitala samhället syns inte minst i nya breda kulturformer som dataspel och den svenska musiken, som sprids och uppskattas över nära nog hela världen. Med de möjligheter som digitaliseringen ger får fler möjlighet att finna ett uttryck som passar just dem. Det kan handla om möjligheten att ta del av kulturyttringar som man annars inte hittar eller har tillfälle att ta del av i sin geografiska närhet.

Med denna kreativitet växer vi som individer men också som samhälle. Möjligheten för våra barn och unga att både ta del av kultur och själva skapa genom digital teknik måste därför tas till vara. Vi vet ju inte i dag vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå nu när tekniken utvecklas än mer. Det krävs därför ett öppet förhållningssätt från offentligt håll, så att även främst ungas aktiviteter på internet kan få stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! I Centerpartiet ser vi hur kulturen bidrar till ett djupare, mänskligare och öppnare samhälle. När vi möts, delar erfarenheter och reflekterar tillsammans blir vi också bättre rustade att möta utmaningar som finns omkring oss. Det är därför vi i Centerpartiet ser det som så viktigt att alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, har möjlighet att delta i kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Inte minst viktigt är det för våra barn och unga.

Anf. 14 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! I detta betänkande behandlas vitt skilda motioner inom området kultur och fritid för barn och unga. Jag tänkte fokusera på två olika delar som berörs: barnkonventionen och sommarlovsaktiviteter.

Vänsterpartiet har länge drivit på för att stärka barns rättigheter. Som första parti i riksdagen motionerade vi om ett förbud mot barnaga, till exempel. Det var redan 1938. Tyvärr tog det ytterligare 20 år innan det blev verklighet och riksdagen var med på vårt förslag. Andra exempel på att Vänsterpartiet har drivit på gäller rätten till hemspråksundervisning och lika arvsrätt för alla barn.

Jag tycker att det är bra att både Liberalerna och ledamöter från Socialdemokraterna motionerar om ökad kunskap om barnkonventionen. Då får vi chansen att ha denna debatt i dag. Men svaret från utskottet visar att väldigt mycket görs, och har gjorts historiskt, på området. Vi har redan regelverk för att säkerställa att barn ska få kunskap om barnkonventionen. Det ingår till exempel i läroplanen för förskoleklassen och i kursplanen för samhällskunskap i grundskolan. Det som behövs är lärare som prioriterar det i sin undervisning.

På hemsidan minarattigheter.se finns till exempel den målgruppsanpassade information som Liberalerna efterlyser. Det finns också goda exempel på klassrumsundervisning kring de här frågorna.

Det är alltså inte fler informationsbroschyrer som behövs, utan vuxna som uppvärderar barns rättigheter, tar dem på allvar och prioriterar dem. Politiker på alla nivåer behöver arbeta metodiskt för att ha ett barnrättsperspektiv i sina beslut. Och i budgetarbetet behöver vi ha barns bästa för ögonen.

Detta görs redan i dag i många kommuner och regioner. Jag ingick själv i många år i ett nätverk med kommuner från Trelleborg i söder till Östersund i norr, som arbetade för barnkonventionens implementering. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har också arbetat aktivt med frågan om att utveckla stöd och sprida kunskap.

Men trots att vi har alla dessa möjligheter och all denna kunskap har Sverige inte kommit tillräckligt långt i sitt arbete med att implementera barnkonventionen. FN har flera gånger riktat kritik mot oss. Därför är vi många som har stora förhoppningar om att vi, när barnkonventionen blir lag 2020, kommer att få verkstad och fart på dessa frågor i hela landet.

Men i Vänsterpartiet väntar vi förstås inte bara på att det ska inträffa. Vi använde hela förra mandatperioden till att genom vårt budgetsamarbete med regeringen få igenom reformer som stärkte barns rätt till hälsa, utbildning och aktiv fritid. Det handlar om glasögonbidrag, gratis mediciner och ökade bidrag till idrottsföreningar och kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

För kulturutskottets räkning blir artikel 31 i barnkonventionen mycket viktig. Den säger att alla barn har rätt till fritid, lek och vila och rätt att delta i kulturella och konstnärliga aktiviteter.

Tyvärr är det i dag för dyrt för många familjer att låta alla barn eller ens ett barn delta i organiserad föreningsaktivitet. I Barnombudsmannens rapport från förra året framkom att fyra av tio barn i undersökningen ibland eller ofta inte har råd att göra vad de skulle vilja på fritiden. Och många av de barn som har en aktiv fritid uttrycker att de genom sin fritidsaktivitet har fått ökad tilltro till sin egen förmåga och även till samhället i stort. Därför är det oerhört viktigt att vi har generösa bidrag från stat, region och kommun, som stöttar föreningslivet så att man kan erbjuda plats för så många barn som möjligt. Men det är även av vikt att det finns en förväntan och press på föreningarna att ha så låga avgifter som möjligt.

Problem med övervikt och stillasittande i barndomen skapar ohälsa långsiktigt. Tidigt utanförskap och barnfattigdom ökar riskerna rejält för ett vuxenliv med stora socioekonomiska problem.

I dag lever runt 145 000 barn i det som brukar beskrivas av SCB som låg inkomststandard. De reformer som Vänsterpartiet drev igenom förra mandatperioden har verkligen varit viktiga för de barnen.

Det var till exempel gratis simskola för sexåringar, gratis lovaktiviteter, billigare kulturskola och gratis kollektivtrafik på sommarlovet. Det möjliggjorde att fler kunde fylla sin fritid med organiserade aktiviteter, oavsett föräldrarnas ekonomi och möjlighet till semester. Det är så viktigt att ha något att berätta om när man får den där jobbiga frågan vid skolstarten: "Vad har du gjort på sommarlovet?"

Tyvärr valde Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna att plocka bort flera av de bidragen till kommunerna. Då ekar motionsyrkandena vi har hört här i dag från samma partier tomt. Verkligheten är väldigt tuff för många av de här barnen. Jag har mött barn som vill gå i lovskola för att vara garanterade ett riktigt mål mat fastän de inte behövde det för sina betyg. I varje klass finns det barn som försöker dölja sin situation genom att säga att de inte vill följa med på aktiviteter efter skolan eller som anmäler sig sjuka när det är dags för skolutflykt med obligatorisk matsäck och krav på egen idrottsutrustning. Så ser det svenska klassamhället ut ur ett barnperspektiv.

Jag hoppas nu att regeringen med sina nya samarbetspartner visar att de tar barns rätt till en meningsfull fritid på allvar. Christer Nylander från Liberalerna lät här tidigare som en gammal hederlig socialliberal i sitt anförande. Han visade förståelse för hur klyftor går i arv och begränsar barns möjligheter. Nu är det upp till bevis.

Läs gärna föreningen Majblommans rapport Andra tycker att jag är konstig, och återkom sedan i ändringsbudgeten med de reformer som Vänsterpartiet slagits för: 199 miljoner till sommarlovsaktiviteter, 100 miljoner till kulturskolorna och 350 miljoner till gratis resor i kollektivtrafiken för skolelever. Det är små pengar i statsbudgeten men oerhört träffsäkra i det här sammanhanget.

Kanske kan läsningen till och med väcka någon tanke kring det orimliga i att införa marknadshyror och ta bort värnskatten när det finns så mycket kvar att göra för barns uppväxtvillkor i det här landet. Det är reformer som ni tänker genomföra som innebär stora kliv bort från tanken om jämlikhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

För Vänsterpartiet är det självklart att vi måste ha ett jämlikt samhälle för att kunna erbjuda barn en trygg och utvecklande barndom och framtidstro. Det är genom konkret handling vi visar att vi tar barnkonventionen på allvar.

Herr talman! Utifrån det ställer jag mig bakom utskottets förslag till beslut, som innebär avslag på alla reservationer.

Anf. 15 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag vill avisera att jag kan komma att dra över min talartid något.

Vi debatterar kultur och fritid för barn och unga. Riksdagen beslutade i juni 2014 om nytt mål för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar i åldern 13-25 år: "Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen".

Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor. Jag tycker om det uttrycket. Men det gäller dessvärre inte alla. Det vill säga: Målet gäller alla i åldern 13-25, att alla statliga beslut och insatser som rör dem ska ha som mål att alla ska ha goda levnadsvillkor. Men den brutala verkligheten är att alltför många barn och ungdomar saknar goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

I överensstämmelse med det statliga målet ligger också ett kulturpolitiskt mål att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas. Även det målet är naturligtvis vällovligt. Som kristdemokrat är jag väldigt berörd av att det är så många barn som inte nås av kultur av bland annat ekonomiska eller sociala skäl, eller för att de inte mår bra, helt enkelt.

För även om inkomsterna har stigit ordentligt under 2000-talet och många familjer fått det ekonomiskt bättre är det långt ifrån alla hushåll som fått del av den ekonomiska uppgången. Ojämlikheten har de facto ökat under 2000-talet, och det drabbar barnen.

Enligt uppgift är det närmare en kvarts miljon barn i Sverige - 250 000 barn - som lever i familjer med inkomst under den gräns som EU definierat som fattigdom. De som drabbats är barn till unga föräldrar, barn till ensamstående föräldrar, barn i vissa storstadsförorter och barn med utländsk härkomst. Det här är Sverige i dag. Det värsta som kan hända är att vi politiker på den nationella nivån inte tar det på fullaste allvar utan ser den här situationen som normal.

Herr talman! Det finns flera orsaker till den utsattheten. Föräldrars långtidsarbetslöshet har tredubblats under de senaste sex åren. Andra skäl är föräldrarnas sociala resurssvaghet och psykiska ohälsa och ett ökat antal skilsmässor. Det här är barn som löper ökad risk för att utveckla psykiska problem, tidigt hamna i kriminalitet eller i utanförskap.

För barn i familjer som får försörjningsstöd är det verkligen ingen självklarhet att ha råd med gymnastikkläder, medlemskap i idrottsförening, terminsavgift till kulturskolan, skolutflykter eller att ägna sig åt aktiviteter efter skoltid med klasskamraterna.

Vi har från Kristdemokraterna föreslagit en fritidspeng på 3 000 kronor som vi införde under Alliansen men som sedan togs bort av vänsterregeringen. Vi vill införa den igen. Det är helt förbryllande att den nuvarande regeringsbildningen med stöd av Vänsterpartiet, Liberalerna och Centerpartiet inte ser värdet av fritidspengen. Den är riktad till barn som går i årskurserna 4-9 och är 3 000 kronor. Familjen ska haft försörjningsstöd under en längre tid. Då kan man söka om 3 000 kronor till dessa aktiviteter eller grejer som man behöver till idrotten på fritiden. Jag förstår inte varför regeringssidan varje gång jag tar upp detta är så negativ till att man får en möjlighet att få de pengarna skattefritt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Det handlar inte bara om ekonomisk utsatthet hos människor. Det hänger ofta samman med psykiska bekymmer. Psykiska problem är 70 procent vanligare och riskfaktorer för ohälsa 80 procent vanligare bland socialt utsatta barn jämfört med andra barn.

Innan jag fick förmånen att bli invald här i Sveriges riksdag arbetade jag på Göteborgs Räddningsmission. Det är en idéburen organisation, en del av civilsamhället. Ett arbete där heter Solrosen. Det handlar om barn som har en anhörig som sitter i fängelse. Där får barnen prata, lägga bort den skuld de ofta samlat på sig och möta andra i samma situation. Det är 30 000 barn i Sverige som har en förälder i fängelse eller frivård. På Solrosen arbetar Räddningsmissionen utifrån FN:s barnkonvention med utgångspunkt i artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

Herr talman! Vi vet att kulturen betyder mycket för att skapa medkänsla, insikter och bildning. Vi vet vad kulturen betyder för att hålla demokratins principer levande. Därför är det djupt tragiskt att så många barn inte får tillgång till kultur, goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Vad kan vi då göra? Jag har redan nämnt fritidspengen, men den avvisas av regeringssidan med det argument jag får höra varje gång, nämligen att man vill se en "generell välfärd". Jag har hört det uttryckas här i dag igen. Det är bara det att den så kallade generella välfärden inte hjälper de allra mest utsatta.

När staten och kommunerna står handfallna är det civilsamhället som rycker ut. Det görs heroiska insatser bland socialsekreterare och skolpersonal runt om i landet. Men det räcker inte! Utan civilsamhället klarar vi inte välfärden. Civilsamhället är den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av det offentliga, staten eller kommunerna. Man kan säga att civilsamhället bygger framtidens Sverige. Därför är återinförandet av avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer så viktigt.

Herr talman! Jag finner ett antal goda intentioner och förslag, även utredningar, i betänkandet. Det handlar bland annat om arbetet med barnkonventionen, som Kristdemokraterna har slagits för länge, och det handlar om arbetet för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Det handlar om arbetet med att värna det demokratiska samtalet, bland annat på internet.

Men om inte de utsatta barnen får upprättelse och en fair chans i vårt samhälle kommer resultatet att bli ett stort antal barn som inte nås av kultur, inte får goda levnadsvillkor och inte har makt att forma sina liv och få inflytande över samhällsutvecklingen. Det är inte det Sverige som jag och Kristdemokraterna vill se.

Anf. 16 Vasiliki Tsouplaki (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Under det år jag har suttit i kulturutskottet tillsammans med Roland Utbult har vi debatterat dessa frågor ett antal gånger, men inte en enda gång under dessa debatter har Roland Utbult lyckats presentera fakta - siffror - på vad fritidspengen egentligen har gett för effekter.

Om man vill återinföra något som tidigare har funnits, men inte kan presentera vilken skillnad det gjorde, är det inte konstigt att det är många partier som ifrågasätter den prioriteringen. Det är kanske dags att presentera de siffrorna i dag.

En generell välfärd, det vill säga de satsningar vi har gjort på att sänka avgifterna i föreningarna och gratis aktiviteter, hjälper alla barn, inte bara de barn som får försörjningsstöd, den grupp som Roland Utbult vänder sig till. Om alla barn i bostadsområdet får tillgång till gratis eller billiga aktiviteter kan de mötas och skapa de positiva känslor som Roland Utbult så fint beskriver.

Den som lyssnar på debatten kan uppfatta att jag och Roland Utbult delar många värderingar. Vi talar egentligen om samma saker, men vi kommer fram till så olika slutsatser. Det är olyckligt att Kristdemokraterna i sin budget tillsammans med Moderaterna landade i att ta bort de riktade satsningarna med gratis sommarlovsaktiviteter och gratis kollektivtrafik som direkt når dessa barn som annars inte skulle ha möjlighet att ha ett aktivt sommarlov genom att ta sig till aktiviteter eller sommarjobb. Det har varit oerhört uppskattade satsningar. Kommunerna har varit tacksamma för pengarna, och det gäller också framför allt familjerna och barnen som har tagit del av pengarna. Varför vill inte Roland Utbult se den sidan?

Anf. 17 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Vi har debatterat dessa frågor ett antal gånger, inte minst fritidspengen. Vi talar lite grann samma språk varje gång. Det är intressant. Det handlar om ett engagemang för människor som lever i utsatthet.

När det gäller fritidspengen ska jag ge Vasiliki Tsouplaki åtminstone en siffra som jag har i minnet, nämligen att 74 procent av våra 290 kommuner har betalat ut fritidspengen till dem som ansökt om den. Fritidspengen ges till sådant där det finns ett kvitto, så det blir en redovisning i det hela. En fjärdedel av de 290 kommunerna har inte använt sig av fritidspengen. Där har du lite siffror.

Det finns ett uttryck som vi använder ibland, nämligen interventioner, att göra riktade satsningar. Det är intressant eftersom de ofta brukar vara träffsäkra. I till exempel gymnasieskolan kan man göra interventioner mot speciella grupper, kanske till stöd för att sluta röka. Jag menar att fritidspengen kan kallas en intervention. Den är tydligt riktad till de allra mest utsatta, nämligen familjer som under sex av de senaste tolv månaderna har fått försörjningsstöd. Det är en riktig intervention.

Anf. 18 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! De satsningar jag talar om, till exempel sommarlovsaktiviteter, pågår under de tio veckor då många föreningar inte har verksamhet. Det är väl bra att man kan delta i föreningslivet. Jag är inte principiellt emot fritidspengen, men jag tycker att det finns andra sätt att använda resurserna bättre för att nå fler barn.

Under sommaren har många föreningar inga aktiviteter, just för att många barn åker på semester, och därför ställs träningar, seriespel och så vidare in. Tanken är att barnen ska vara lediga. Men för de barn som har det tufft finns inget annat att gå till. Därför har sommarlovsaktiviteterna som Vänsterpartiet tillsammans med regeringen har satsat på varit så oerhört viktiga. De har skett nära i bostadsområdena, och barnen har på ett enkelt sätt kunnat ta sig till dem utan att behöva få skjuts av föräldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

De 145 000 barn jag nämnde är barn i familjer med låg inkomststandard. Det gäller inte bara de barn vars föräldrar får försörjningsstöd. Det är många fler barn som har det tufft. För många familjer handlar sommaren om tio veckor när barnen inte får mat i skolan. Det är en oerhört stor extra utgift, särskilt om det finns många barn i familjen. Bara den kostnaden är betungande under sommaren. Därför har det riktade bidraget på sommarlovsaktiviteter slagit så väl ut.

Jag är glad att jag nu, efter mycket tjatande, fått en siffra, nämligen att 74 procent av kommunerna använder fritidspengen. Men jag vill veta hur många barn som har nåtts, inte bara hur många kommuner som har betalat ut pengar. Vad har det inneburit i praktiken för barnen? Det skulle jag vilja veta för att helhjärtat kunna ställa upp på att det var en bra satsning från Kristdemokraterna. Jag tror mycket mer på de riktade satsningar som Vänsterpartiet och regeringen gjorde förra mandatperioden, och jag beklagar att Kristdemokraterna valt att ta bort dem.

Anf. 19 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag får bli dig svaret skyldig, men jag lovar att återkomma. Jag ska gå in i Socialstyrelsens statistik för att se hur många barn som har nåtts av pengarna, så ska Vasiliki Tsouplaki få klara besked.

Vi kommer som sagt fram till lite olika lösningar, men samtliga är vällovliga. Jag märker nu att Vasiliki Tsouplaki börjar mjukna lite när det gäller fritidspengen. Det är som en liten dörröppning. En liten glipa börjar öppna sig i alla fall. Kan du få med dig Socialdemokraterna, Vasiliki Tsouplaki, är jag övertygad om att liberaler och centerpartister ställer upp på det här. Jag vet att de har gjort det tidigare, och jag tror att de är redo. Det är Socialdemokraterna som kanske behöver övertalas lite grann. Eftersom du själv börjar mjukna lite har jag lite hopp, och det ska man ju ha - det är det sista som överger människan. Om vi så småningom får regeringsmakten ska vi införa fritidspengen igen. Till dess kommer jag att försöka bearbeta regeringssidan för att få den att gå med på detta.

Anf. 20 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! Jag har siffrorna, Roland Utbult.

År 2014 var det 40 miljoner kronor som betalades ut från staten. Precis som Roland Utbult sa var det en fjärdedel av kommunerna som inte betalade ut de här pengarna. Men de kommuner som betalade ut pengar betalade ut knappt 2 miljoner kronor. Göteborg, som fick mest, fick 4 miljoner men betalade ut 190 000 kronor.

År 2015 betalades det ut 80 miljoner. Det var precis innan den rödgröna regeringen avskaffade det här helt. Det finns tyvärr inga uppgifter om hur de pengarna kom att användas, men användningen under 2014 var illavarslande.

Roland Utbult! 2 miljoner av 40 miljoner användes. Med dessa siffror, som du nu har fått från mig, tycker du verkligen att det här är rätt satsning?

Anf. 21 Roland Utbult (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Ja, jag tycker att det är rätt satsning, Azadeh Rojhan Gustafsson. Jag tycker också att kommunerna bör skärpa sig när det gäller den här satsningen.

Det är viktigt att man inte ser ned på de personer som nu har fått det här bidraget på 3 000 kronor, vilket jag i och för sig inte tror att Azadeh Rojhan Gustafsson gör. Detta bidrag kan ha gjort den stora skillnaden för dem. Det kan ha betytt att man kunnat följa med på en skolresa. Det kan ha gjort att man kunnat betala medlemsavgift till kulturskolan eller idrottsföreningen. För många människor är 3 000 kronor väldigt mycket pengar, och man kan använda dem på ett sätt som ger barnen möjligheter. Jag tycker inte att man ska se ned på det. Jag tror som sagt inte heller att Azadeh Rojhan Gustafsson ser ned på de här personerna, men jag vill uppmana till att tänka över lite grann vad det var som hände med just dem som fick detta bidrag.

Jag tycker att det är rätt satsning, och jag tycker att kommunerna ska skärpa sig. Det kan också vara så att det tar lite tid innan en sådan här reform kommer igång och sätter sig ordentligt.

Anf. 22 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! Roland Utbult! Det var M:s och KD:s budget som gick igenom här senast med stöd av Sverigedemokraterna. Tidigare hade jag ett replikskifte med Lotta Finstorp, som gjorde det väldigt tydligt att vi när vi införde de här satsningarna på kulturskolan inskränkte kommunernas självstyre. Det är också det argument som ni hela tiden använder, även Kristdemokraterna, när ni pratar om kulturskolan och satsningarna på den. Men att använda 120 miljoner - 40 miljoner under 2014 och 80 miljoner under 2015 - för en riktad satsning som inte har kommit någon till del och skicka pengarna till kommuner som inte ens använder sig av dem är tydligen inte att slösa bort pengar.

Hade inte de här 120 miljonerna gjort bättre nytta i kulturskolan, som kunde ha använt dem för uppsökande verksamhet? Hade de inte gjort bättre nytta i en satsning på fortsatt fri entré? Nu kommer den fria entrén ändå att bli kvar, i och med den regeringsbildning som skett. Är inte det generella satsningar som når alla?

Det handlar inte om att se ned på någon grupp. Det handlar om att göra kultur, fritidsaktiviteter och föreningsliv tillgängligt för alla. Man ska inte bara satsa på en liten grupp i samhället, vilket också har en stigmatiserande effekt.

Anf. 23 Roland Utbult (KD)

Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Tack för frågorna, Azadeh Rojhan Gustafsson! När det gäller kulturskolan och de 100 miljoner som vi drog ned med där är det helt uppenbart så att kommunerna har ansvaret för kulturskolans verksamhet. Det är fråga om en kortsiktig lösning på 100 miljoner för ett år. Vi vet inte vad som händer nästa år och så vidare. Jag vet inte hur den här regeringen kommer att hantera dessa 100 miljoner. Azadeh kanske kan ge besked om huruvida det blir så att man inför de här 100 miljonerna på nytt. Det är lite oklart för mig.

De kommunbidrag som betalas ut från staten har ökat och är nu på 3 ½ miljard, som kan användas av kommunerna precis så som de vill. Det betyder att de som bär ansvaret för kulturskolan kan använda pengar för att stärka den. Jag undrar vad de har sysslat med under alla år när det gäller kulturskolan, med tanke på den uppfinningsrikedom som nu har funnits med de här 100 miljonerna. Jag håller med om att det har gjorts en del saker för de pengarna. Men vad gjorde kommunerna tidigare? Vilket ansvar tog man? Och hur tänker man ta det framöver när de här pengarna är slut? Det är ju ändå bara ettåriga satsningar.

Kommunerna bär ansvaret för kulturskolan, och de bör satsa mer på kulturen i stort. Vi som förstår kulturens värde förstår också att kommunerna, som har ansvaret här, måste ta ett väldigt stort ansvar för kultur även ekonomiskt. Det gäller bland annat kulturskolan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Folkbildningsfrågor