Kvalitet i förskolan, m.m.

Utbildningsutskottets betänkande 2004/05:UBU3

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 15 december 2004

Beslut

Kvaliteten i förskolan (UbU3)

Riksdagen gav regeringen möjlighet att sätta upp regler för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen kommer att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om vilka särskilda villkor som ska gälla för det nya statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan (se 2004/05:UbU1). Bidraget ska fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund. För att få del av bidraget ska en kommun använda bidraget så att personaltätheten i förskolan ökar jämfört med kommunens genomsnittliga personaltäthet under åren 2003 och 2004. Riksdagen uppmanade regeringen att verkställa riksdagens tidigare beslut om mångfald och valfrihet i barnomsorgen (se 2002/03:UbU19 ). Ställningstagandet gjordes med anledning av en gemensam reservation av m, fp, kd, c och mp.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll dels reservation 35 under punkt 23 och dels i övrigt bifallit utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2004/05:UBU3 (doc, 426 kB) Betänkande 2004/05:UBU3 (pdf, 829 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

32 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2004/05:11 Kvalitet i förskolan

Motioner från ledamöterna

Ensamstående föräldrar Motion 2003/04:Sf400 av Inger Davidson m.fl. (KD)
Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12 Motion 2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (KD)
Kunskaper i näringslära och kosthållning inom barn- och äldreomsorg Motion 2003/04:So205 av Inger René (M)
Utbildning för varje elev Motion 2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (M)
Öppna förskolan Motion 2003/04:Ub330 av Veronica Palm (S)
Riktlinjer för barngruppernas storlek i förskolan Motion 2003/04:Ub379 av Inger Davidson m.fl. (KD)
Grundskola och förskola Motion 2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (C)
Förskolan Motion 2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (FP)
Barnomsorg under obekväm arbetstid Motion 2003/04:Ub421 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Rolf Lindén (S)
Barnomsorg vid tillfälligt boende Motion 2003/04:Ub425 av Hans Unander m.fl. (S)
Barnomsorgen Motion 2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (KD)
Familjedaghem Motion 2003/04:Ub444 av Christina Axelsson och Ingela Thalén (S)
Bra och kostnadsfri barnomsorg Motion 2003/04:Ub506 av Veronica Palm m.fl. (S)
Mäns ansvar för jämställdheten Motion 2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (MP)
Stärkt medborgarmakt Motion 2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (MP)
Ensamstående Motion 2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (KD)
Arbete och integration Motion 2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (C)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Motion 2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (KD)
Bättre barndomar Motion 2004/05:So395 av Birgitta Carlsson m.fl. (C)
med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan Motion 2004/05:Ub1 av Sten Tolgfors m.fl. (M)
med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan Motion 2004/05:Ub2 av Inger Davidson m.fl. (KD)
En skola med mångfald Motion 2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (MP)
Förskolorna Motion 2004/05:Ub257 av Anna Grönlund Krantz (FP)
Barnomsorg och sjuka barn Motion 2004/05:Ub277 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan Motion 2004/05:Ub3 av Ulf Nilsson m.fl. (FP)
Samlevnadsundervisning i förskolan Motion 2004/05:Ub328 av Ann-Marie Fagerström (S)
Barnomsorg på kvällar och nätter Motion 2004/05:Ub367 av Helena Frisk (S)
med anledning av prop. 2004/05:11 Kvalitet i förskolan Motion 2004/05:Ub4 av Sofia Larsen m.fl. (C)
Alla barns rätt till barnomsorg Motion 2004/05:Ub402 av Veronica Palm m.fl. (S)
Feministiska jämställdhetsplaner i förskolan Motion 2004/05:Ub406 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)
Barnomsorg Motion 2004/05:Ub430 av Annika Nilsson och Carina Moberg (S)
Barnkonventionen och valfrihet inom barnomsorgen Motion 2004/05:Ub435 av Mikael Oscarsson (KD)

Beredning

Beredning i utskottet: 2004-10-26
Justering: 2004-11-30
Betänkande publicerat: 2004-12-06
Trycklov: 2004-12-06

Reservationer 48
Betänkande 2004/05:UBU3

Kvaliteten i förskolan (UbU3)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen möjlighet att sätta upp regler för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen kommer att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om vilka särskilda villkor som ska gälla för det nya statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan (se 2004/05:UbU1). Bidraget ska fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund. För att få del av bidraget ska en kommun använda bidraget så att personaltätheten i förskolan ökar jämfört med kommunens genomsnittliga personaltäthet under åren 2003 och 2004. M, fp, kd, c och mp föreslår i en gemensam reservation att riksdagen ska uppmana regeringen att verkställa riksdagens tidigare beslut om mångfald och valfrihet i barnomsorgen (se 2002/03:UbU19). De fem partierna har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren. Utskottsmajoriteten, s och v, menar att regeringens förslag tar upp bland annat valfriheten i barnomsorgen och att regeringen därmed verkställt riksdagens beslut.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2004-12-13

Webb-tv Debatt om förslag: Kvalitet i förskolan, m.m.

13 december 2004
Debatt om förslag 2004/05:UBU3

Dokument från debatten

2004-12-13

Protokoll för debatten

Margareta Pålsson (M)

Anf. 96 Margareta Pålsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. Ett nytt barntillägg i studiemedelssystemet föreslås i budgetpropositionen och är mycket efterlängtat. Detaljerna för hur tillägget ska utformas är inte klart i dagsläget, och det får vi anledning att återkomma till. Studenttillvaron är långtifrån anpassad efter ett liv med barn i dag. Jag har som tidigare student på en lång utbildning kombinerad med en daglig tillvaro som förälder till tre barn känt av svårigheterna för att få dessa världar att gå ihop. Det är inte bara att man inte lever samma studentliv som många andra utan i stället skyndar sig hem efter föreläsningar och seminarier för att hämta barn på dagis, laga mat, tvätta och läsa läxor och att lärosätenas planering och beredskap att ge scheman är mer anpassade efter en student utan familj än en som måste lämna tidiga besked till förskolan om vilka hämtningstider som gäller. Nej, det handlar om att få tillvaron att gå ihop rent ekonomiskt, att inte behöva gå i väg varje kväll och helg för att arbeta extra och därmed få ännu svårare att få ihop vardagen. I dag är många äldre, över 30, när de studerar och har redan eller får barn under utbildningstiden. Det här är en jämställdhetsfråga. Det är ofta kvinnor som blir drabbade av bristerna, och vi vill väl att alla ska ha samma möjligheter att studera. Ett viktigt steg på vägen är att införa ett barntillägg. Personligen sympatiserar jag med Kristdemokraternas motion om att det bör fördelas per barn i stället för student. Jag hoppas att det kan utformas på just det sättet när vi ska diskutera detaljerna. Miljöpartiet har en långsiktig vision om att kraftigt höja bidragsdelen. Det skulle avsevärt förbättra den ekonomiska situationen för de studerande, men det behövs omfattande åtgärder redan i dag för att förbättra situationen för studenter vad det gäller anpassning till socialförsäkringssystemen. Vi i Miljöpartiet anser att den svenska välfärden ska omfatta alla i vårt land. Studenter är tyvärr i dagens läge en i mångt och mycket oskyddad grupp. Man tar en risk när man studerar i dag, och man får stora skulder. Vi anser att det finns gränser för hur stor risk man ska ta. Ett land med bra utbildningar och många som vill gå de här utbildningarna är ett rikt land. Vi kan inte begära att människor ska behöva leva på en väldigt knapp nivå på grund av att de är studenter eller att vissa grupper, såsom föräldrar, inte ska kunna studera på grund av sin privatekonomi. Vi måste se till att visionen om livslångt lärande stämmer med våra trygghetssystem. I det sammanhanget är det ett problem att studera när man inte betraktas som fullvärdig medborgare liksom de förvärvsarbetande när det gäller trygghetssystemen. Arbetslinjen fungerar i dag inte fullt ut och är ett omodernt system. Det här behöver ses över ytterligare. Jag håller med Jan Björkman om att det begränsas av ekonomiska realiteter, men det är viktigt att peka på de här problemen och vilja arbeta för en förändring och påbörja det arbetet. Vi har från Miljöpartiet förslag på hur det här ska ske, och det återkommer vi till när vi behandlar motionsyrkanden senare under riksdagsåret. Vi har också förslag på ett helt reformerat studiemedelssystem i motioner från i år som vi kan återkomma till, men jag skulle kortfattat vilja säga att vårt förslag handlar om ett nytt studiemedelssystem för att skapa ett mer flexibelt system utan alla begränsningar som finns i dag. Vi anser att det ska finnas många olika möjligheter till lärande. Som individer har vi olika förutsättningar, intressen och viljor. Därför måste det finnas ett brett utbud av alternativ så att varje människa kan hitta en plattform för utveckling som passar just honom eller henne. Dagens studiemedelssystem är för stelt. Så gott som varje detalj är reglerad. Det handlar om hur många terminer och veckor man kan få bidrag och lån, hur gammal man får vara, hur stor inkomst man får ha av arbete vid sidan om, hur många månader per år man kan få studiemedel, hur mycket man maximalt kan få ut i månaden och så vidare. Miljöpartiet efterlyser ett mer flexibelt system som ger individen ökat inflytande över sin egen situation. Vi vill att man i stället fastställer ett totalbelopp för lån och bidrag som finns tillgängligt för varje student. Detta totalbelopp kan studenten sedan själv friare förfoga över, och man kan då välja hur fort eller långsamt man vill spendera de pengarna. Ett system av det här slaget kan ge människor ökade möjligheter till inflytande och styrning över sitt eget liv. En student med tre barn lever under helt andra förutsättningar än en 19-åring som bor hemma hos sina föräldrar, men båda ska kunna leva drägligt under studietiden. Det skulle vara intressant om övriga partier är beredda att diskutera ett sådant helt nytt system som går att göra med samma totalbelopp som i dag. Till dess att vi har ett i grunden reformerat studiesystem, i enlighet med vad jag har sagt, har vi sett behov av en rad reformer som vi nu i budgeten har fått gehör för hos regeringen och Vänsterpartiet. Tillgängligheten till utbildning behöver förbättras genom att man underlättar för äldre att studera. Det kan handla om att maxåldern för studiemedel höjs. I dag är det möjligt att få studiemedel längst till det år man fyller 50. Det kan också handla om att avskaffa den så kallade ålderstrappan som innebär att rätten till studielån successivt begränsas från och med det år man fyller 41. Utrymme för reformer för att underlätta för äldre att studera ges nu i budgetpropositionen för 2005, men det är faktiskt inte bara reformer för äldre som det ges utrymme för. Jag vill peka på ett ytterligare väldigt viktigt förslag som ingen tidigare har nämnt. Vi anser att det är orimligt att man inte ska ha möjlighet att avsluta en längre utbildning som man har påbörjat när man kanske bara har en eller två terminer kvar. Herr talman! I dag är rätten till studiemedel begränsad till maximalt tolv terminer. För att få dispens från den här regeln krävs synnerliga skäl. Det är en mycket hård begränsning, och det är väldigt sällsynt att dispens ges. Det finns nu förslag i budgetpropositionen om att skrivningen ska ändras, så att dispens i stället ges om särskilda skäl finns. Det är ett mycket mildare krav som ger betydligt bättre förutsättningar för studenter att få studiemedel under hela sin utbildningstid.

Christer Nylander (Fp)

Anf. 97 Christer Nylander (Fp)

Herr talman! Tänk om jag hade fått skriva en proposition om kvalitet i förskolan. Då skulle jag ha skrivit om barnen i Sveriges alla segregerade bostadsområden och om våra möjligheter att förändra deras situation. Jag skulle ha beskrivit hur små barns förmåga till inlärning bättre skulle tas till vara. Jag skulle ha visat på medicinsk vetenskap som bevisar att det är lättast att tillägna sig kunskap i de tidigaste åren, och jag skulle ha exemplifierat pedagogiska vägar för att dämpa ljudnivån på förskolorna. Men nu fick jag inte skriva propositionen, utan det fick Lena Hallengren göra, och hon missade det mesta. Lyckligtvis fick Socialdemokraterna inte majoritet för att tvinga på kommunerna "nattis". Sedan blev det nästan ingenting kvar av propositionen. Förskolan kommer inte att förbättras med den ändring av skollagen som föreslås eller med förslaget till fördelning av statsbidraget. Herr talman! Vi moderater tycker att all utbildning och barnomsorg är viktig, och inte minst viktig är förskolan. Här grundläggs mycket i barnens liv, och det är ett gyllene tillfälle att förbereda barnen för skolan och bygga på med de bitar som saknas i barnens språkutveckling samt genom leken locka fram lust för matematik och problemlösning. Barn är så olika och har så olika förutsättningar att tillgodogöra sig skolans undervisning, men med en genomtänkt pedagogik kan man under förskoletiden förbereda barnen inför skolan och också kompensera för vad en del barn inte får med sig hemifrån. Alltfler elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Därför är det viktigare än någonsin att vi tränar dessa färdigheter. Skolan ska hinna med så mycket mer, och tyvärr är lärare lite som vi politiker. De har svårt att prioritera bort det gamla när riksdag, kommun eller skolledning inför nytt. Därför ägnas numera mindre tid åt grundläggande färdigheter än det gjordes tidigare. Vi moderater, herr talman, vill införa en frivillig, pedagogisk barnskola för 3-6-åringar där de under lekfulla former får lära sig grunderna i att läsa, skriva och räkna. Barnskolan ska vara kostnadsfri och frivillig för barnen under 15 timmar i veckan men obligatorisk för kommunerna. För att vara framgångsrik ska man alltid starta tidigt, sade Lena Hallengren den 12 november. Det är just därför vi moderater vill införa en barnskola. Kunskapsinhämtning måste starta tidigt om människorna ska bli framgångsrika. Många undersökningar bekräftar att det är språket som är nyckeln till integrationen i Sverige. Därför måste särskild hänsyn tas till de barn som inte har svenska som modersmål, och stödundervisning ska sättas in redan under förskoletiden. Det är idiotiskt att göra som en del kommuner gör, nämligen att skjuta på det problemet tills barnet kommer till skolan. Många kommuner hänvisar till resursbrist, och så tar de bort talpedagoger och speciallärare från förskolan. Men dels kostar det mer att åtgärda bristerna längre fram, dels utsätter man tidigt barnens självförtroende för det oerhörda som handlar om att känna att man inte duger och att man inte hänger med sina kamrater. Till denna barnskola riktar vi hela personalförstärkningen, de 6 000 nya tjänsterna, som är budgeterade under de kommande tre åren. Social, motorisk och intellektuell mognad är individuell. Barn utvecklas inte i samma takt. Ett år är en mycket lång tid i en sex- eller sjuårings liv. Skillnaden i mognad mellan ett barn som är fött i januari och ett barn som är fött i december kan vara mycket stor. Därför är flexibel skolstart något som gynnar barnen, både dem som mognar sent och dem som mognar tidigt. Skälen som Lena Hallengren anger för att säga nej till försöket är mycket märkliga. Tror Socialdemokraterna verkligen att flexibel skolstart skulle innebära ett problem för eleverna när de börjar på gymnasiet? Tror ni verkligen att det tar exakt lika lång tid för alla elever att tillgodogöra sig skolans mål? Då skulle ju dagens situation inte finnas. Varför har vi i så fall 25 % som inte klarar grundskolan? De har ju alla gått där i minst nio år. Barn är olika, och familjer är olika. Det som passar en familj passar inte en annan. Men många reformer, inte minst maxtaxan, försöker tvinga in alla barn och familjer i samma modell. Vi vill öka alternativen och mångfalden. Därför inför vi ett vårdnadsbidrag som utgår med 3 000 kr skattefritt per månad för de barn som är mellan ett och tre år och som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg. Kommunerna borde åläggas att informera sina kommuninvånare om vilka alternativ som finns inom barnomsorg, förskola, förskoleklass, den kommande barnskolan och skolan. Om man surfar runt på de svenska kommunernas hemsidor kan man se stora skillnader i dag. En del har utmärkt information, medan andra inte har någon alls. Ofta hittar man förklaringen till skillnaderna i det utbud som finns i kommunen. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1, men står även bakom våra andra reservationer.

Inger Davidson (Kd)

Anf. 98 Inger Davidson (Kd)

Herr talman! Den proposition som behandlas här beskrivs kortsiktigt med några rader: Fatima leker med lego. Man kan nästan se henne framför sig. Hon har blå klänning och röda strumpbyxor. Med båda händerna gräver hon i en legolåda. Håret hänger ned över henne. Så tittar hon upp och säger besviket: Här finns ju bara gubbar. Här finns bara legogubbar, inga tjejer att leka med. Så tittar hon sig runtomkring och ser att där är inga gubbar alls. Det är bara kvinnor och tjejer som jobbar i förskolan. Jag är bekymrad över jämställdhetssituationen i förskolan. Jag tycker att det är en brist som mycket väl skulle kunna ha tagit en ganska stor portion av en proposition som handlar om kvalitet i förskolan. Men jag tror också att det finns anledning att vara ödmjuk. Det finns inga enkla snabba lösningar på det här problemet. Men några tankar kan man väl bjuda på. Jag tror att vi måste uppvärdera förskolan. Jag tror att det är det första och viktiga steget, att se att förskolan är väldigt viktig. Vi måste uppvärdera förskollärarna så att mer än 2 % av dem som jobbar i förskolan kan vara män. Jag tror nämligen att det tyvärr finns ett ganska tydligt samband mellan värderingen av ett yrke och hur många män som finns där. Det handlar också om att lyfta fram de goda exempel som finns runtom i vårt land och i andra länder. Kanske handlar det ännu mer om att förstå att förskolan är en spegel av samhället i övrigt, att vi män och pappor måste ta större ansvar och större utrymme i barnens liv. Detta borde vara centralt i en proposition om kvalitet i förskolan, men det är det tyvärr inte. På s. 59 står att regeringen avser att följa hur jämställdheten utvecklas. Man anser att det borde vara en central aspekt i kommunernas förskoleuppdrag. Man anser att det är angeläget att kommunerna uppmärksammar behovet av insatser, och man inväntar en jämställdhetsdelegations delbetänkande december 2004. Nu har det delbetänkandet kommit. Jag ska med stort intresse lyssna på statsrådets anförande, där jag förväntar mig en del konkreta förslag på hur man ska stärka jämställdheten i förskolan. Jag vet att förskoleministern förbereder en konferens i morgon om jämställdheten i förskolan. Så det ska bli väldigt intressant att få höra vilka konkreta förslag som kommer. Kanske är de stora grupperna en anledning till den bristande jämställdheten. Kanske hinner man helt enkelt inte med att lägga de aspekterna på förskolan. Jag tror att de stora grupperna i förskolan är ett huvudproblem. Det har med jämställdheten att göra. Vi fick skrämmande siffror om bullernivån i förskolan bara för någon vecka sedan. I Skåne hade 7 förskolor av 190, tror jag, en bullernivå som på en annan arbetsplats skulle ha krävt att man hade hörselskydd. På en förskola! De stora grupperna gör att fler och fler barn är i behov av särskilt stöd. Det innebär naturligtvis också att man har svårt att hinna med de pedagogiska ambitionerna. Allting här sammantaget innebär att barnen som börjar i förskolan är sämre förberedda än de annars skulle behöva vara. Vilka drabbas värst? Det är självklart de som har störst behov av en bra pedagogisk verksamhet tidigt i livet. Propositionen om kvalitet i förskolan beskriver läget i verkligheten ganska bra. Det handlar om, står det, att 3 % av grupperna har 26 barn eller flera. Hela 15 % av grupperna har 21 barn eller flera. När man sedan tittar vidare ser man inga konkreta beslut som lovar att vi nästa år inte ska ha barngrupper med 26 barn eller flera. Vi läste i DN, i dag tror jag, om en stadsdel i Stockholm där man inte använt de pengar som kommit från staten till att minska barngrupperna. Det finns flera kommuner runtom i landet som ser det på det sättet. Folkpartiet tror att det är nödvändigt med maxgrupper och tydliga nationella regler för ökad personaltäthet. Det skulle inte behövas om vi levde i den bästa av världar. Men vi vet att det inte är pedagogiska eller sociala behov som styr hur stora grupper man har i förskolan. Det är snöda ekonomiska förutsättningar. Detta leder oss också in på att se vilka stora skillnader vi har mellan olika kommuner. Det är otroligt stora skillnader när det gäller allt från vilka gruppstorlekar man har till att se hur många barn det är per personal. Det är skillnader som gör att vi inte kan prata om en likvärdig förskola i dag. Den kommun som satsar mest på förskolan satsar mer än dubbelt så mycket per barn jämfört med den kommun som satsar minst. Herr talman! De senaste åren har man flyttat fram de pedagogiska positionerna i förskolan. Den har fått en egen läroplan, och det tycker jag är jättebra. Nu är det viktigt att lägga mycket kraft på att fullt ut genomföra de ambitionerna och ta till vara barns fantastiska inlärningsförmåga tidigt i livet. Folkpartiet tycker att vi ska ha en väldigt hög pedagogisk ambition. Kanske vi inte ska ta några jättekliv de närmaste åren, men varje litet steg kan leda ganska långt. Vi skulle gärna se att man satte upp ett nytt mål med sikte på att två tredjedelar av dem som jobbar i förskolan ska vara förskollärare och att förskollärarna ges ett än tydligare pedagogiskt ansvar. Det handlar om att satsa mer på språkträning. Det behövs för de barn som har särskilt stort behov av att få lära sig det svenska språket. Det handlar om att sätta upp tydligare mål för förskolan och kanske också införa mål att uppnå så att vi kan se att den enskilda individen lär sig mer. Det finns förskolor runtom i Sverige som infört mål att uppnå. Regeringen gör allt, tillsammans med Skolverket, för att stoppa dem. Jag tycker att det är fel väg att gå. Låt eleverna blomma! Kvalitetssatsning är att se att det också behövs mer av valfrihet. Vi behöver mer möjligheter för föräldrar och barn att välja den verksamhet som passar dem själva. Det fanns stora förhoppningar på den proposition som skulle läggas fram om kvalitet i förskolan. Men, som Margareta Pålsson var inne på tidigare, blev det inte så mycket av det. När Fatima tittar upp och besviket säger att det bara fanns legogubbar och inga legotjejer i kartongen, hur möts hon då? Möts hon av förskollärare som har tid att förklara varför det ser ut som det gör och att det faktiskt ser ut så i samhället också? Möts hon av en förskollärare som ritar lite grann på gubben så att det blir lite mer likt en tjej? Möts hon av en förskollärare som har en liten kassa så man kan köpa nya legobitar? Eller har hon oturen att gå i en förskola där bullernivån är så hög att ingen hör det hon säger, eller där ingen har tid att hjälpa henne? Jag tror att det är i de här små mötena som kvalitet i förskolan avgörs. Det är så otroligt viktigt att man tar krafttag för att minska grupperna och ser till att alla barngrupper blir mindre. Man ska inte acceptera att barn som är två tre år gamla ska gå i grupper med 26 barn. Det är också viktigt att man höjer förskollärarnas status. Herr talman! Folkpartiet har flera reservationer i detta ärende. De skulle alla göra sig alldeles utmärkt som regeringspolitik, men jag nöjer mig så länge med att yrka bifall till reservationerna 16 och 35.

Sofia Larsen (C)

Anf. 99 Sofia Larsen (C)

Herr talman! Debatten i dag handlar om våra barn och hur de ska tas om hand när de är mellan ett och sex år. Det vore inte så långsökt att tänka sig att diskussionen då skulle kretsa omkring vilka behov som är viktigast att tillfredsställa i de olika åldrarna mellan ett och sex år och vilken roll föräldrarna har i det sammanhanget. Men nu är vi i den svenska riksdagen, och då är barnomsorg lika med förskola. Är det i första hand strukturerat lärande som en ettåring behöver? Vill föräldrarna att deras ettåringar ska börja skolan? Nej, de flesta föräldrar efterfrågar och anser att vad ettåringarna behöver är trygghet, närhet, kontinuitet och få vuxna omkring sig. Trots det är majoriteten i riksdagen nu på väg att omvandla dagis till skola fullt ut. De hade till och med tänkt sig att ettåringarna skulle kallas för elever, men det blev för absurt till och med för Socialdemokraterna. Eller var det opinionen emot som blev för stark? Skolverket har redan varnat för att förskolan håller på att bli för mycket av vanlig skola och att det inte är bra för barnen. Men regeringen och tydligen också Folkpartiet, hörde vi nyss, är beredda att gå på i ullstrumporna som om ingenting hänt. En omsorgsform för alla barn från ett års ålder är det tydliga målet. Opinionsyttringar från småbarnsföräldrar i form av namninsamlingar och kommunala folkomröstningar för större valfrihet viftas lättvindigt bort. Familjepolitik i ordets rätta bemärkelse håller på att mönstras ut helt. Att få känna sig unik och ovillkorligt älskad är ett av människans djupaste behov, och det behovet måste tillfredsställas under de allra första åren. Det kan ingen politiker i världen ändra på. Enligt FN:s barnkonvention är det föräldrarna som har huvudansvaret för att tillfredsställa barnens behov, men det är statens uppgift att ge dem praktiska och ekonomiska möjligheter att göra det. Så här står det i FN:s barnkonvention: Konventionsstaterna är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället. Kristdemokraterna anser att Sverige inte lever upp till barnkonventionen på den här punkten. Anledningen är att här är det staten och inte föräldrarna själva som bestämmer hur barnen ska tas om hand. Styrningen sker inte med juridiskt tvång utan med ekonomiska styrmedel, och de kan vara minst lika starka. Sedan ett par år tillbaka finns det trots allt en majoritet här i riksdagen som vill ge föräldrarna större frihet att välja barnomsorg för sina barn. Det är alltså en beställning från riksdagen till regeringen att utforma ett system som ger föräldrarna större handlingsfrihet och möjlighet att på ett bättre sätt än i dag kombinera omsorgen om de egna barnen med studier eller förvärvsarbete. Lena Hallengren har vid flera tillfällen lovat att svaret på riksdagens begäran ska komma i förskolepropositionen. Den har ju skjutits framåt, och så kom den till slut. Då visade det sig att det var ett tomt löfte. Det fanns inga förslag i propositionen som skulle underlätta för föräldrar som vill förlänga ledigheten några månader eller något år. Det fanns inga förslag om förbättrade förutsättningar för familjedaghemmen, som är en så efterfrågad barnomsorgsform, i stället regler som snävar in deras överlevnadsmöjligheter. Samma sak är det med de öppna förskolorna som också hotas av sotdöd. Deras betydelse är erkänd och omvittnad, särskilt av ensamstående föräldrar. Eftersom föräldrar och barn möts tillsammans där, ger det möjlighet att bygga upp nätverk med andra föräldrar samtidigt som barnen får lek och stimulans tillsammans med andra barn och vuxna under några timmar. Det fanns inget förslag om fri etableringsrätt för den som uppfyller kraven och vill starta och driva en förskola. På punkt efter punkt leder regeringens politik till minskade möjligheter för föräldrarna att ordna omsorgen om sina barn på det sätt som passar dem bäst. Det vore intressant att få ett enda exempel på hur Lena Hallengren själv anser att hon och regeringen svarat upp mot riksdagsmajoritetens krav på större valfrihet. Jag har inte hittat något i den här propositionen. Också när det gäller kvaliteten i förskolan är propositionen en besvikelse. För att barnen ska trivas och må bra måste varenda förskola ha hög kvalitet. Med det menar Kristdemokraterna i första hand små barngrupper och hög personaltäthet. Det går inte att hävda att något slags genomsnitt är tillräckligt bra, att någonstans här och där finns det en grupp som är lagom stor till exempel, därför att barnen mår dåligt i för stora grupper. Då fungerar varken omsorg eller lärande som det är tänkt, hur duktig personalen än är, och det går ut över barnen. Det fanns inga konkreta förslag i propositionen om hur stora barngrupperna ska vara. Kristdemokraterna anser att det ska få vara max 12 barn i smågruppsgrupperna och max 15 i åldersgruppen tre till fem år. Med vår politik, som skulle ge extra barndagar till föräldrarna efter föräldraförsäkringens slut och ett kommunalt vårdnadsbidrag, skulle det vara möjligt, därför att då skulle trycket på framför allt småbarnsgrupperna minska. Med regeringens politik är det dessvärre en utopi, och detta går ut över barnen. Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 34 och 35.

Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 100 Mikaela Valtersson (Mp)

Herr talman! Att vara förälder och få ihop vardagspusslet är inte alltid så lätt. Tiden är en knapp resurs för många småbarnsföräldrar. Att kunna kombinera arbete och familjeliv är ofta rätt så bökigt. I Centerpartiet arbetar vi med en politik där vi försöker att göra det lättare för familjerna att få ihop vardagspusslet och vardagen, lättare att få ihop och kombinera familjelivet, vardagslivet och arbetslivet. Vi vill ha ett ökat självbestämmande och en ökad valfrihet i familjepolitiken så att man ska kunna få mer tid tillsammans med sina barn. Vår politik är raka motsatsen till Socialdemokraternas och Vänsterns politik som är mycket mer kollektivt utformad vad gäller familjepolitiken, den tänkta kvoterade föräldraförsäkringen, som vi fått höra talas om, och en förskolepolitik som motsätter sig mångfald. Vänsterns lösningar gör att det blir en större intolerans mot individuella lösningar, något som vi behöver mer av, absolut inte mindre. Vi i Centerpartiet vill också att alla familjer ska ha en valfrihet och ett självbestämmande, och det förutsätter en mångfald av barnomsorgsformer. Barnomsorgen ska ge utrymme för nytänkande och olika former av tjänster som är anpassade till efterfrågan så att de passar varje enskild familjs unika behov. Då ska det finnas förskolor i kommunal regi, familjedaghem, kooperativ och andra typer av lösningar. Det är också viktigt att det erbjuds öppna förskolor runtom i kommunerna. De olika omsorgsformerna ska vara kostnadsneutrala för den enskilda familjen, annars blir det ingen riktig valfrihet. Makten över barnomsorgen ska också flyttas från staten och kommunpolitikerna till föräldrarna - de som vet bäst och känner till sin situation bäst. För att underlätta familjernas vardagspusslande och öka valfriheten vill vi förbättra mångfalden och kvaliteten i förskolan. Ett sätt att göra det är att införa det som kallas för etableringsfrihet. Det innebär att de förskolor som uppfyller kraven som finns enligt lag ska ges tillstånd att bedriva förskoleverksamhet. Så fungerar det ju för de fristående skolorna. Också förskolorna ska kunna få de resurser som behövs för att bedriva verksamheten. Kommunerna blir helt enkelt skyldiga att ge bidrag till fristående förskolor, precis som vad gäller friskolorna. Men det vill inte Socialdemokraterna. Det enda som står i propositionen om ökad valfrihet och mångfald är att det är viktigt. Det står inte så mycket mer. Den innehåller inga riktiga texter och inga riktiga förslag. Hur kommer det sig egentligen att valfriheten får råda inom skolan medan det inte ska få vara någon etableringsfrihet och valfrihet inom barnomsorgen? Är det så att det här är första steget och att man sedan vill gå vidare och också förbjuda friskolorna runtom i landet? Herr talman! Regeringens proposition är ganska torftig på innehåll, som vi har fått höra här tidigare. Den kommer inte med många nya konkreta förslag om hur kvaliteten i förskolan ska förbättras. Det är ganska lustigt eftersom propositionen heter just Kvalitet i förskolan . Jag undrar vad regeringen och Socialdemokraterna egentligen menar med det, för den största delen av innehållet i propositionen är hänvisningar till vad man har tänkt ska komma någon gång i framtiden, inte vad man har för förslag just nu. Egentligen är det ju ganska konstigt att man lägger fram en proposition över huvud taget utan direkt innehåll. Det står ju ingenting om hur man vill förbättra och utveckla jämställdheten. Det står ingenting om hur man vill få fler manliga förebilder i förskolan. Det står ingenting om den mångkulturella förskolan med till exempel modersmålsundervisning under förskoletiden. Det står ingenting om den ökade flexibiliteten, om en bättre trygghet för barnen och en bättre miljö för både barn och vuxna. Detta är väldigt konstigt eftersom förskolan behöver mer stöd och mer hjälp. Den omfattar ju fler och fler barn. Enligt Kommunförbundet vet vi också att trycket på förskolorna kommer att öka i och med den babyboom som är och har varit. Det är viktigt att vi har en förskola som håller hög kvalitet, att alla barn får den tid och det utrymme de behöver i utvecklingen och att leken också sätts i centrum för barnen. Hittills har ju regeringen inte givit kommunerna tillräckliga förutsättningar för att kunna genomföra en högkvalitativ förskola. Reform efter reform har sjösatts från socialisternas sida utan att man har kunnat skicka med tillräckligt med pengar och resurser. Det har lett till sämre möjligheter för kommunen att utveckla sina verksamheter. Ekonomi och utveckling har halkat efter mer för varje år. Vi vet också att barngrupperna många gånger är långt större än vad som är bra för barnen. Vi vet att bristen på förskollärare är mycket stor och att det är svårt för kommunerna att få tag på utbildad personal. Av den personal som finns på förskolorna är knappt hälften utbildade pedagoger. Många förskollärare känner också att de är pressade. Personalen sliter för att det ska fungera, för att vardagen på förskolorna ska gå ihop. Många föräldrar är oroliga för att deras barn inte får den omsorg och den utveckling som de ska ha. Att regeringen försöker komma i kapp med lärarbristen är ju bra. Men den lösning man har tänkt sig är ganska svår att genomföra. Dels vet vi att riktade bidrag av den här typen ofta slår ganska snett. Vi vet också att det inte finns utbildad personal att få tag på. Knappt 1 000 förskollärare per år tror man att det kommer att komma ut från lärarhögskolorna. Min fråga till förskoleministern är: Hur har man tänkt sig med de här 6 000 nya förskollärarna? Vilka är det som ska göra detta eftersom det inte riktigt finns några utbildade pedagoger? Vilka andra typer av lärare vill man ha? Herr talman! Det är viktigt att det är ett bra samspel mellan förskola och skola och att det finns en flexibel övergång de två emellan. Centerpartiet har föreslagit en flexibel skolstart. Det handlar om att eleven ska börja skolan när den är mogen kunskapsmässigt och erfarenhetsmässigt, och inte efter den ålder man har. Vi vill ha en mer elevanpassad skola, och vi ser att det här är en del av vägen dit. Den flexibla skolan öppnar också upp för den enskilda elevens unika förutsättningar och möjligheter och ingenting annat. Det finns ju ett par kommuner som har testat det här med flexibel skolstart. Det fungerar mycket bra. Kommunförbundet är också positiva. Alla inblandade parter ser det här som en naturlig utveckling av den nya skolan. De enda som inte verkar se den utvecklingen är ju Socialdemokraterna och Vänstern. Lena Hallengren säger till och med att hon tänker stoppa den försöksverksamhet som finns. Ingen ska ens få försöka och se om det här är bra för eleverna och deras utveckling. Det är inte bra med mer flexibilitet. Det är inte bra med mer individuella lösningar. Jag börjar fundera: Hur långt får man gå egentligen i totalstyre i Sverige? Herr talman! Med fakta i ryggen om kommunernas ekonomi, bristen på utbildad personal och en önskan om mångfald i barnomsorgen, en flexibel sådan, ser man att det krävs en hel del förändringar. Vi vill stärka kommunernas ekonomi så att de klarar av behovet av barnomsorg framöver. Det behövs också en hel del mer personal inom förskolan för att den ska fungera. Vi behöver se över utbildningen framöver så att fler känner sig lockade att bli förskollärare. Vi vill stärka mångfalden i förskolan, och vi ska tillåta en ökad flexibilitet. Ingenting av detta är något direkt genomgripande i den lagda propositionen. Det finns inget nytänkande inom de områdena och inga förslag som stärker kommunerna, förskolorna eller familjernas möjligheter. Socialdemokraternas politik har varit och är tyvärr rätt så tom på det här området. Centerpartiet har lagt fram många bra förslag, men just nu i kammaren väljer jag att yrka bifall till reservation 4 under punkt 2 och reservation 35 under punkt 23.

Beslut: 2004-12-15

37 förslagspunkter, 32 acklamationer, 5 voteringar

Protokoll med beslut

2004-12-15

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2004/05:126

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avslag på propositionen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub1 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
s	133	0	0	11
m	0	52	0	3
c	20	0	0	2
fp	40	0	0	8
kd	28	1	0	4
v	24	0	0	5
mp	15	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	261	53	0	35
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Pedagogisk utveckling genom lek

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub438 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub2 yrkandena 2-4 och 2004/05:Ub4 yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (m)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (kd)
s	133	0	0	11
m	0	0	52	3
c	0	0	20	2
fp	40	0	0	8
kd	0	29	0	4
v	24	0	0	5
mp	15	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	213	29	72	35
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Värdegrunden i förskolans läroplan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub438 yrkande 8.

Reservation 5 (kd)

4. Mål i förskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub416 yrkande 5 och 2004/05:Ub3 yrkande 9.

Reservation 6 (fp)

5. Pedagogisk barnskola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub276 yrkande 23 och 2004/05:Ub1 yrkandena 4, 5 och 7-11.

Reservation 7 (m)

6. Jämställdhet i förskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub4 yrkande 9, 2004/05:Ub328, 2004/05:Ub406 yrkande 1 och 2004/05:A321 yrkande 10.

Reservation 8 (m)
Reservation 9 (c)

7. Språkförskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub416 yrkande 14 och 2004/05:Ub3 yrkande 10.

Reservation 10 (fp)

8. Modersmålsundervisning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf360 yrkande 10 och 2004/05:Ub4 yrkande 10.

Reservation 11 (m)
Reservation 12 (c)

9. Samverkan mellan förskola och föräldrar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub416 yrkande 15.

Reservation 13 (m)
Reservation 14 (fp)

10. Förslag om fördelning av statsbidrag till kommuner för personalförstärkning i förskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2004/05:11 punkt 2.

11. Barngruppers storlek i förskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf404 yrkande 26, 2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub392 yrkande 1, 2003/04:Ub416 yrkande 6, 2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6, 2004/05:Ub2 yrkande 5, 2004/05:Ub3 yrkande 1 och 2004/05:Ub4 yrkande 3.

Reservation 15 (m)
Reservation 16 (fp)
Reservation 17 (kd)
Reservation 18 (c)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 16 (fp)
s	131	0	0	13
m	0	0	51	4
c	0	0	20	2
fp	0	40	0	8
kd	0	0	29	4
v	24	0	0	5
mp	14	0	1	2
-	0	0	0	0
Totalt	170	40	101	38
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Personaltäthet i förskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub416 yrkande 13 och 2004/05:Ub3 yrkande 3.

Reservation 19 (fp)

13. Personalens kompetens

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So205 yrkande 3, 2003/04:Ub416 yrkande 1, 2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8, 2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11 samt 2004/05:Ub4 yrkande 4.

Reservation 20 (m)
Reservation 21 (fp)
Reservation 22 (kd)
Reservation 23 (c)

14. Arbetsmiljölagen i förskolan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub438 yrkande 13 och 2004/05:Ub4 yrkande 11.

Reservation 24 (c, kd)

15. Kommunens uppgiftsskyldighet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen bifaller proposition 2004/05:11 punkt 1.

16. Tillsynsansvar för de fristående förskolorna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub438 yrkande 9, 2004/05:Ub2 yrkande 12 och 2004/05:Ub3 yrkande 8.

Reservation 25 (m, fp)
Reservation 26 (kd)

17. Kvalitetsredovisningar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf404 yrkande 25, 2003/04:Ub416 yrkande 7, 2003/04:Ub438 yrkande 3 och 2004/05:Ub2 yrkande 6.

Reservation 27 (m)
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (kd)

18. Rätt till förskola för barn till föräldralediga och arbetslösa

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub402.

19. Förskolans öppettider

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub421, 2004/05:Ub277 och 2004/05:Ub367.

20. Taxebestämmelser

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf404 yrkande 23, 2003/04:Ub416 yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Ub506.

Reservation 30 (m)
Reservation 31 (fp)
Reservation 32 (kd)

21. Stödet till barnfamiljerna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf363 yrkandena 25, 28 och 29.

Reservation 33 (m, kd)

22. Föräldrars möjlighet att själva ta hand om sina barn

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub435 yrkande 1.

Reservation 34 (kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 34 (kd)
s	133	0	0	11
m	49	0	3	3
c	20	0	0	2
fp	39	0	0	9
kd	0	29	0	4
v	24	0	0	5
mp	15	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	281	29	3	36
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Begäran om att regeringen verkställer riksdagens tillkännagivande angående mångfald inom barnomsorgen

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkande 27, 2004/05:Ub1 yrkande 12, 2004/05:Ub2 yrkande 1, 2004/05:Ub3 yrkande 13 och 2004/05:Ub4 yrkande 5.

Reservation 35 (m, c, fp, kd, mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 35 (m, c, fp, kd, mp)
s	128	0	0	16
m	0	52	0	3
c	0	20	0	2
fp	0	40	0	8
kd	0	29	0	4
v	24	0	0	5
mp	0	15	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	153	156	0	40
Beslut: Kammaren biföll reservation 35

24. Föräldrars val mellan familjedaghem och förskola

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub444 yrkande 2.

Reservation 36 (m, c)

25. Föräldrars val mellan olika förskolor

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K459 yrkande 11 och 2004/05:Ub430.

Reservation 37 (m, c, fp, kd)

26. Skyldighet för kommuner att erbjuda familjedaghem

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub2 yrkande 10.

Reservation 38 (kd)

27. Möjlighet till kombination av olika former av barnomsorg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub1 yrkande 6.

Reservation 39 (m)

28. Kommunala folkomröstningar om barnomsorg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf363 yrkande 26.

Reservation 40 (kd)

29. Tillstånd att driva förskoleverksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkande 33 och 2004/05:Ub4 yrkande 6.

Reservation 41 (m, c, fp, kd)

30. Kommunala bidrag till enskild förskoleverksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkande 31, 2004/05:So395 yrkande 7, 2004/05:Ub3 yrkande 6, 2004/05:Ub230 yrkande 6 och 2004/05:Ub257.

Reservation 42 (m, c, fp, kd)

31. Säkra familjedaghemmens fortlevnad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub416 yrkande 12, 2004/05:Ub1 yrkande 13, 2004/05:Ub2 yrkande 9 och 2004/05:Ub4 yrkande 7.

Reservation 43 (m, c, fp, kd)

32. Familjedaghemmen som förskoleform

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub416 yrkande 11, 2003/04:Ub438 yrkande 10, 2003/04:Ub444 yrkande 1 och 2004/05:Ub3 yrkande 7.

Reservation 44 (fp)
Reservation 45 (kd)

33. Öppna förskolans betydelse för barn, föräldrar och familjedaghem

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub438 yrkande 11, 2004/05:Ub3 yrkande 12 och 2004/05:Ub4 yrkande 8.

Reservation 46 (m, c, fp, kd)

34. Öppna förskolans betydelse

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf400 yrkande 3, 2003/04:Sf404 yrkande 27 och 2004/05:Sf354 yrkande 3.

Reservation 47 (m, c, fp, kd)

35. Öppna förskolan som en viktig del i en flexibel barnomsorg

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub438 yrkande 12 och 2004/05:Ub2 yrkande 11.

Reservation 48 (m, c, fp, kd)

36. Reglering av öppna förskolor i lagstiftningen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub330.

37. Översyn av lagstiftningen för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub425.

Var är ärendet nu?

Beslut

Kvaliteten i förskolan (UbU3)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Kvaliteten i förskolan (UbU3)

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Avslag på propositionen

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Pedagogisk utveckling genom lek

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Värdegrunden i förskolans läroplan

4. Mål i förskolan

5. Pedagogisk barnskola

6. Jämställdhet i förskolan

7. Språkförskolor

8. Modersmålsundervisning

9. Samverkan mellan förskola och föräldrar

10. Förslag om fördelning av statsbidrag till kommuner för personalförstärkning i förskolan

11. Barngruppers storlek i förskolan

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

12. Personaltäthet i förskolan

13. Personalens kompetens

14. Arbetsmiljölagen i förskolan

15. Kommunens uppgiftsskyldighet

16. Tillsynsansvar för de fristående förskolorna

17. Kvalitetsredovisningar

18. Rätt till förskola för barn till föräldralediga och arbetslösa

19. Förskolans öppettider

20. Taxebestämmelser

21. Stödet till barnfamiljerna

22. Föräldrars möjlighet att själva ta hand om sina barn

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

23. Begäran om att regeringen verkställer riksdagens tillkännagivande angående mångfald inom barnomsorgen

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll reservation 35

24. Föräldrars val mellan familjedaghem och förskola

25. Föräldrars val mellan olika förskolor

26. Skyldighet för kommuner att erbjuda familjedaghem

27. Möjlighet till kombination av olika former av barnomsorg

28. Kommunala folkomröstningar om barnomsorg

29. Tillstånd att driva förskoleverksamhet

30. Kommunala bidrag till enskild förskoleverksamhet

31. Säkra familjedaghemmens fortlevnad

32. Familjedaghemmen som förskoleform

33. Öppna förskolans betydelse för barn, föräldrar och familjedaghem

34. Öppna förskolans betydelse

35. Öppna förskolan som en viktig del i en flexibel barnomsorg

36. Reglering av öppna förskolor i lagstiftningen

37. Översyn av lagstiftningen för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen